Mussebergs förskola. Maria Andersson/ Annette Nilsson. Bitr. rektor. Mari Svensson. Kvalitetssamordnare. Havrevägen, Bockara. Adress BOCKARA

Transkript

1 Rektor Bitr. rektor Kvalitetssamordnare Adress Postadress Lotta Lindgren Maria Andersson/ Annette Nilsson Mari Svensson Havrevägen, Bockara BOCKARA Telefon Hemsida

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Förord...2 Tillgänglighet och flexibilitet...2 Vår verksamhet...2 Ansvar och delaktighet...3 Resultat av åtgärder från kvalitetsredovisningen Barn med rätt till särskilt stöd...5 Barn med funktionshinder...6 Jämställdhet...6 Livsstil och hälsa...7 Förutsättningarna under Ekonomi och materiella resurser...8 Arbetet i verksamheten...8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen att sträva mot i läroplanen, skolplanen och arbetsplanen...9 Normer och Värden...9 Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Likabehandlingsplanen Skolplanen Kulturplanen It planen Hur väl har förskolan lyckats i arbetet mot målen i skollagen, läroplanen och de lokala styrdokumenten Åtgärder för förbättring Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen Genom att vara nyfiken får man lära sig mycket. Man måste inte kunna allt själv, man kan ju fråga andra. 1

3 Förord Arbetsåret har varit lugnare än föregående termin. Barnen har blivit lugnare då vi har möblerat om i lekhallen och köpt in möbler så att den inbjuder till olika rollekar. I lekhallen har vi även byggt en scen som vi invigde den 1 december med en fest där det bjöds på tårta och ballonger. Vi har även gjort i ordning en frisör- och doktorshörna som blev väldigt uppskattad av både de stora och små barnen. Det märks att både barn och personal trivs och är gladare. Tillgänglighet och flexibilitet Föräldrar som ansöker om plats blir inom tre månade erbjuden en plats i förskolan. Det är inte alltid som föräldrar tackar ja till platsen eftersom deras förutsättningar kan ha ändrats. De kan till exempel bestämt sig för att vara hemma ytterligare några månader. Utifrån kommentarer från brukarrådet, utvecklingssamtal och enkäter gör vi bedömningen att de flesta föräldrar är nöjda med den omsorgsform deras barn har. Vår verksamhet Förskolan Musseberg ligger i Bockara ett stenkast ifrån skolan där förskoleklassen, fritidshem och grundskola för skolår 1 6 har sin verksamhet. Vi tillhör från och med den 1 april Rödsle skolområde och vår gemensamma vision är: Vi utbildar morgondagens världsmedborgare Under detta arbetsår har det i snitt funnits 23 barn inskrivna. Vi är fem medarbetare som jobbar tillsammans med alla barnen i en syskonavdelning. Under våren har vi valt att så ofta det går dela barnen i mindre grupper under dagen. I rektorsområdet finns ett kulturombud som ansvarar för att förskolans intresse blir tillgodosedda så att alla barn garanteras antingen teater, dans, film, musik och utställning under sina år i förskolan. Information från ledningen till medarbetarna sker via planerade besök, spontana besök, arbetsplatsträffar, samverkan, kommunens intranät - First Class och telefonkontakter vid behov. Information till barn och föräldrar sker till största delen genom det personliga mötet varje dag mellan personal, barn och föräldrar. I hallen kan föräldrar ta del av avdelningsplanering och dokumentation som finns uppsatt. I varje barns portfoliopärm dokumenteras barnets utveckling och lärande. Inskolningssamtal och uppföljningssamtal sker med alla nya barn. Utvecklingssamtal hålls en gång varje termin. Föräldramöten och ibland även gårdsfester ordnas av personalen varje år. Föräldrar är alltid välkomna med synpunkter och vi möter dessa med respekt för att fortsätta att utvecklas och lära av varandra. Vi har också lite information på hemsidan där föräldrar kan se vad vi har för rutiner. Där läggs även månadsbrevet ut till föräldrarna med lite kort information om vad som kommer att hända på förskolan. Är det någon förälder som inte har tillgång till Internet hemma, så skrivs månadsbrevet ut på papper till dem. I arbetsplanen beskriver vi hur vi arbetar med kompetensutveckling. Utifrån verksamhetens och medarbetarnas behov beslutas kompetensutvecklingsplanen för nästkommande år efter 2

4 samverkan. Kompetensfortbildningsplanen fastställer utvecklingsbehovet på områdesnivå, arbetslagsnivå och individnivå. Under 2009 avsätter vi i vår egen budget 1600 kr till kompetensutveckling och på områdesnivå avsätter vi kronor. Under två år deltar vi i kommunens fortbildningssatsning Q i förskolan. Det innebär att de tre dagar då vi har stängt så deltar vi i fortbildning med olika föreläsare och på våra planeringsdagar kommer vår handledare, Annelie Andersson till oss. Vi följer då upp och diskuterar föreläsningarna som vi har varit på. Utöver detta så har vi under hela året haft handledning av en specialpedagog. Under våren 2010 deltog alla fyra och femåringarna i en enkätundersökning där barnen fick svara på olika frågor. Ansvar och delaktighet Efter samverkan med alla medarbetare bestäms hur vi arbetar med kvalitetsarbetet under året. Vår målsättning är att alla olika möten ska innehålla dialoger om kvaliteten i verksamheten. På våra pedagogiska caféer har vi prata om leken och dess viktiga betydelse för barnens utveckling och bearbetning av saker som hänt i vardagen. Arbetsplanen, som utgår från läroplanen och innehåller samma rubriker, är ett levande verktyg i vårt kvalitetsarbete och vår ständiga strävan mot bättre måluppfyllelse. Utifrån målen i styrdokumenten utvärderar och reflekterar alla medarbetare regelbundet verksamhetens arbete. Vi gör föräldrar delaktiga i utvärdering genom samtal och enkäter. Barnen är delaktiga i kvalitetsredovisningen genom det dagliga arbetet där de ges möjlighet till inflytande och påverkan. I barnens portfolio framgår också hur de upplever sin tid på förskolan och hur de utvecklas. Barnens svar på intervjufrågorna tas också upp på föräldramötet. Under maj månad lämnar arbetslaget ett förslag på kvalitetsredovisningen till skolledningen som skriver klart redovisningen i juni. Innan kvalitetsredovisningen fastställs har alla medarbetare och föräldrar fått möjlighet att ta del av den för att påverka och säkerställa att alla känner igen sig i kvalitetsredovisningen. När detta är klart läggs kvalitetsredovisningen ut på hemsidan och ett exemplar, som får lånas hem, hängs upp på förskolan. Följande kommentarer är hämtade från föräldrars svar på kvalitetsenkäterna våren 2010; - Bra personal som lyssnar och bryr sig. Suverän rektor - Att det finns mycket olika aktiviteter för barnen att sysselsätta sig med. - Språksamlingen, gympan, vara i skogen. Dom ser varje barn som sitt eget, vi vuxna litar på dessa pedagoger mycket. Resultat av åtgärder från kvalitetsredovisningen För att få fortsatt stöd med de barn som har det svårt i vissa situationer, kommer vi fortsätta att hålla kontakt med en specialpedagog, vi kommer även att få hjälp av en talpedagog. Vi har haft stöd och handledningen under året och gör bedömningen att detta har påverkat vårt arbete positivt. 2. Alla medarbetare ska fortsätta att vara ett stöd till assistenten vid rast och annan frånvaro. Vi har löst detta på ett bra sätt under hela läsåret och har nu också tagit fram 3

5 ytterligare en vikarie som kan hjälpa till. 3. Vi fortsätter och ha veckans värd. Vi ska fortsätta att uppmuntra barnen att delta i alla lekar. Vi gör bedömningen att detta har fungerat bra. 4. Vi har beslutat att försöka bygga upp Kojan igen till hösten, då vi ska försöka få lite bygghjälp av någon kunnig förälder. Vi ska fortsätta att gå till gympan en gång i veckan och återuppta massage för det är en stund som barnen tycker är avslappnande. Vi kommer att fråga föräldrarna vad de vill att ett föräldramöte ska innehålla. Vi har inte lyckats bygga upp kojan. Gympan och massagen har fungerat bra. Föräldrarna fick möjligheten att påverka innehållet på föräldramötet i god tid innan och valde att inte göra det. 5. Vi kommer att samarbeta med skolan när det gäller öppningar och stängningar. FK Vi gör bedömningen att detta har fungerat bra under hela läsåret. 6. Vi kommer att köpa in lekmattor som barnen kan sitta och leka på och någon låg bänk till lekhallen. Vi har utvecklat vår lekhall med både mattor och annat material som innebär att det idag är en utmanande och bra miljö för lek. 7. Vi ska fortsätta att dela in barnen så de större barnen kan få leka ifred och de mindre kan få sina behov tillgodosedda på sin nivå. Vi gör bedömningen att vi lyckats bra med detta under läsåret. 8. Vi fortsätter också med handledning så att vi kan komma åt problemet med att barn bits. Vi kommer också att ta upp konflikthantering, strukturer, arbetsfördelning och upplägg av utvecklingssamtal. Vi gör bedömningen att utveckling har skett på alla dessa punkter under läsåret. 9. Vi kommer att fortsätta med att ha affären öppen och på ett lekfullt sätt låta barnen i vardagsrutiner lära sig läsa och räkna. Barnen har lekt i affären från och till under året. Vi är lyhörda när barnen vill och uppmuntrar då denna lek. Vi har också erbjudet barnen utmanande aktiviteter när det gäller bokstäver och siffror samt läst tillsammans med dem varje dag. 10. Föräldrarna ska även i fortsättningen känna tillit och delaktighet. Vi kommer att erbjuda föräldrarna enskilda samtal med personalen varje termin och vid varje inskolning. Föräldrarnas kvalitetsenkäter visar att de har stort förtroende för personalen och det arbete som bedrivs på förskolan. Vi gör bedömningen att utvecklingssamtal och inskolningssamtal förekommer på det sätt som det ska. 11. På föräldramötet i höst går vi igenom förskolans uppdrag, kvalitetsenkäterna och arbetar fram en Likabehandlingsplan. Arbetet är genomfört, föräldrar var delaktiga och Likabehandlingsplanen togs fram. 12. Vi pedagoger kommer att fortsätta vara delaktiga i leken och 4

6 hjälpa dem att komma vidare, så att det blir en längre och sammanhängande lek. Vi kommer att hjälpa de mindre barnen och visa hur man gör i leken. På föräldramötet i höst kommer vi att prata om vad inflytande för små barn i förskolan kan innebära. På reflektionstid har vi i arbetslaget själva och tillsammans med handledare diskuterat vikten av att vara närvarande pedagoger. Detta har resulterat i att vi är med i leken på ett mycket bättre sätt än tidigare. På föräldramötet pratade vi om delaktighet och tror att detta påverkade föräldrarnas förståelse positivt. 13. Vi fortsätter att samverka med fritids när det gäller öppningar och stängningar och att fritidspersonalen fortsätter stänga Detta har fungerat tillfredsställande. 14. Vi ska göra färdigt likabehandlingsplanen 31 oktober. I samband med detta kommer vi också att ta upp situationer som kan uppstå mellan barn, t.ex. att barn bits. I Likabehandlingsplanen kan vi sedan skriva in hur vi ska arbeta förebyggande för att dessa situationer kan undvikas så långt det är möjligt. Vi ska också skriva in hur vi ska arbeta för att alla föräldrar ska uppleva att flickor och pojkar behandlas lika. Arbetet är genomfört och Likabehandlingsplanen uppdateras igen till hösten. 15. Vi fortsätter och låter barnen få vara veckans värd. Vi fortsätter att sortera soporna och slänger mjölkkartonger i återvinningen. Vi ska fortsätta ha gympa en gång i veckan. Arbetet har fortsatt och fungerat väl under läsåret. 16. Vi kommer att fortsätta att låta de barn som vill spela pedagogiska spel två gånger i veckan i en kvart. Barnen har fåt spela på datorn och pedagogerna har styrt tiden. Det har fungerat bra. 17. Skolledningen sitter på förskolan och arbetar ett antal dagar under läsåret för att få ökad förståelse för verksamheten och dess behov. Biträdande rektorer har gjort detta och det har varit bra både för dem och för verksamheten. Barn med rätt till särskilt stöd Alla medarbetare i förskolan ansvarar för att identifiera barn med rätt till särskilt stöd. Till vår hjälp har vi ledningen och kommunens resursteam. Vi observerar varje barn och vilka yttre faktorer som påverkar barnet och dess utveckling. Utifrån detta skapar vi den miljö som är bäst för barnet när det gäller kamrater, var barnet är placerat vid måltider, vid påklädning och i leken. Vid behov och när föräldrarna vill skriver vi utvecklingsplaner. Vi utvecklar kontinuerligt vår förmåga att avläsa barnet och ligga steget före. En gång varje termin träffar vi ledningen för att gå igenom varje barn. Utifrån barnens behov använder vi befintliga resurser. Då vi behöver mer stöd i arbetet gör vi i samråd med föräldrarna en ansökan till kommunens resursteam. Förskolan kan få stöd av områdets specialpedagog eller från en annan specialpedagog. Arbetet i förskolan utgår från varje barns intresse och behov. Vi stimulerar barn till olika sorters lek, bygglek och utvecklande lek. Vi uppmuntrar både flickor och pojkar att använda allt material 5

7 som finns på förskolan. Vi tänker på att använda samma språk, mimik, tonfall, kroppsspråk och ögonkontakt när vi pratar med barnen, oberoende av deras kön. Vi är positiva och bejakar barnen i deras uttryck och initiativ till det vi traditionellt kallar pojk- och flicklekar. Vi arbetar medvetet för att barnens förståelse för varandras likheter och olikheter skall öka. Alla barn får hjälp med att hävda sig och lockas att delta i motoriska och bullriga lekar då detta är kvaliteter som behöver utvecklas. Utvärderingen visar att vi har barn som är i behov av särskilt stöd, och därför stöttas vi i hur vi på bästa sätt ska bemöta dessa barn. Vi delar upp barnen vid måltiderna då vi är många barn. Då får de större barnen sitta och äta i ett annat rum tillsammans med en pedagog, för en lugnare måltid. Vi hade en liten doktorshörna och frisörgrejer i lekhallen. Då vi såg att intresset fanns att leka med dessa saker, men att miljön inte inbjöd till det så samlades vi en kväll och funderade och möblerade om så doktorn och frisören fick ett eget rum, detta ledde till en bättre och roligare lek. Barn med funktionshinder I kommunen finns fyra särskilda grupper för barn i förskolan med olika funktionshinder. Vi har i dagsläget inget barn i någon av dessa grupper. Vi har ett barn som har stöd av en assistent på grund av sitt funktionshinder. Alla barn oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig, ålder eller funktionshinder är lika mycket värda. All personal ska veta hur barnets behov ska tillgodoses när den ordinarie personliga assistenten är frånvarande eller är på rast. När assistenten är på rast eller frånvarande av andra orsaker så tar någon annan i personalen över hennes uppgifter. Jämställdhet Alla de äldre barnen får hjälpa till med att duka till maten, följa med och hämta mat, slänga och sortera sopor. Både pojkar och flickor leker med dockor och byggklossar osv. Tio av sexton föräldrar som svarat på kvalitetsenkäterna upplever att pojkar och flickor behandlas lika. Barnen tycker det är roligt när de får vara veckans värd och tycker det är spännande när de får följa med in till köket och hämta maten. Vi gör ingen skillnad på pojkar och flickor utan behandlar alla barnen som enskilda unika individer. Vi behandlar alla barnen lika och vi ska fortsätta med att låta de 6

8 större barnen få vara veckans värd. Vi fortsätter att uppmuntra dem i deras lekar t.ex. att alla kan leka med dockor och bilar. Livsstil och hälsa Vi har börjat lite smått med att ha massage och att barnen själva får massera varandra. Vi går med hela barngruppen till skogen en dag i veckan och en dag får 3- och 4-åringarna gå på gympa i gymnastiksalen. Våra 5-åringar har gympa tillsammans med förskoleklassen och 1: an två dagar i veckan. Vi har lånat en hälsopåse från bokbussen med böcker som handlar om hälsa. Dessa läser vi ur och pratar med barnen om bl.a. hur viktigt det är att borsta tänderna. Vi har byggt en ny koja i skogen som barnen har kämpat med och dragit massor med pinnar till. Massagen har avtagit och vi jobbar mer med barnens lek. Gympan har fungerat bra med alla barnen och de syns att de trivs och gillar att gå dit. Kojan som vi bygger på i Kungaskogen har tyvärr någon förstört. Under våren har vi tyvärr inte kunnat gå till skogen p.g.a. dåligt väder och mygginvasion. Vi kommer att fortsätta med gympan som vanligt till barnens förtjusning. Åtgärder Försöker ha massage en gång i veckan istället för läsvila och ibland massera vi på dem som ska sova också. Förutsättningarna under Siffrorna är hämtade från den 15 oktober 2009 och är därmed de samma som vi lämnar ifrån oss till SCB, Statistiska Central Byrån. Mussebergs förskola Totalt i området Antal barn i förskolan Barnens genomsnittliga tid Antal barn per årsarbetare Antal barn med annat modersmål än svenska

9 Antal årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal årsarbetare med barnskötarutbildning Antal medarbetare med barnskötarutbildning 3 14 Antal administrativa årsarbetare 0 1 Antal skolledare 0 2 Personalstyrkan är densamma som under våren Utvärderingen visar att vi har en personaltäthet som innebär att vi är 6,05 barn per vuxen. I kommunen låg denna siffra på 5,0 och i riket på 5,2 under Vi gör bedömningen att personaltätheten är bra eftersom ett par extra ögon och händer finns hos vår assistent och med henne inräknad ligger vi på 4,8. I kommunens siffror ingår även poolare och medarbetare som jobbar i små undervisningsgrupper. I vårt område har vi en poolare på varje förskola att nyttja vid medarbetares frånvaro. Det innebär dock inte att vår poolare bara jobbar på vår förskola utan hon vikarierar på många olika förskolor Ekonomi och materiella resurser Vi har fått pengar att rusta upp vår lekhall med. Arbetslaget ansvarar för pengar som går till fortbildning, drift och material till barnen. Vi har flyttat doktorsvrån och frisörgrejerna från lekhallen till ett annat rum för att förbättra lekmiljön i lekhallen ytterligare. Av pengarna vi fick har vi byggt en scen, köpt in mattor, hyllor draperier m.m. Lekhallen har blivit en lugnare plats p.g.a. detta. Arbetet i verksamheten Arbetet med barnen är det absolut viktigaste arbetet för oss och att kvaliteten på detta arbete är så god som möjligt. Vi bildar ett eget arbetslag. Arbetslaget har stor frihet att forma verksamheten utifrån styrdokumenten och ansvarar för att verksamheten utvecklas positivt. Alla medarbetarna delar på det pedagogiska arbetet med barnen. Arbetslaget har förutom sina planeringsdagar gemensam planeringstid varje vecka. Vi använder mycket rekvisita för att fånga barnens uppmärksamhet så att samlingarna blir 8

10 roliga, spännande och utmanande. Vi försöker att gå till skogen på fredagar, äter frukt och bygger en koja. Vi har ett årstidsträd och ett årstidsfönster där vi följer årstidernas växlingar. På samlingarna pratar vi om naturens växlingar kopplade till barnens födelsedagar eller annat som är intressant och aktuellt för barnen. Vi ger barnen möjlighet att lära genom olika sinnen och metoder. Vi arbetar aktivt med portfoliometodiken för att åskådliggöra varje barns utveckling och lärande. Värdegrundsarbetet går som en röd tråd genom vårt arbete. Vi har använt oss av auktionsforskning när vi har fokuserade på tamburvistelsen. För att få en lugnare miljö i tamburen har vi haft färre barn med en pedagog i hallen. Det har blivit lugnare och barnen har blivit mer självständiga genom att kunna ta på sig själva och de har uppmuntrats att hjälpa sina kompisar. Vi har även gjort förbättringar av den pedagogiska innemiljön, t.ex. i lekhallen där vi delat in den i mindre lekhörnor istället för de stora ytorna som inbjöd till mera spring och högre ljudvolym. Vi har satt upp bilder på lekbackarna som visar vad som ska vara i dem. På väggar och lådor har vi satt upp bilder som visar hur man säger vissa ord på teckenspråk, som barnen är väldigt intresserade av. Det har kommit upp skyltar med namn på de olika rummen som barnen tittar på och försöker läsa, samt välkomstskyltar i barnens och personalens entré. Detta har uppmärksammats positivt av barn och föräldrar. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen att sträva mot i läroplanen, skolplanen och arbetsplanen Normer och Värden Mussebergs mål Vi ger barnen goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Resultat Vårt arbete genomsyras av att alla pedagoger är närvarande i barnens lek och hjälper dem när det uppstår en konflikt. Vi använder Kompissolen som visar hur man ska uppföra sig i olika konflikter och dessa situationer diskuteras i samlingar. Genom samtal i grupp och enskilda samtal med barnen ökar deras förmåga och förstå och lösa konflikter. Barnen får stöd och hjälp att hantera konflikter under sin vistelse på förskolan. Arbetslaget ansvarar för att varje barn ska få sina behov tillgodosedda och känna sitt eget värde. Föräldrarna tycker: Alla föräldrar känner att deras barn alltid eller oftast är trygga på förskolan. 9

11 - Lärarna ser varje barn, engagerar sig i dem och pratar med dem om dom mår dåligt eller behöver hjälp. - Att man håller en bra kontakt med barnens föräldrar om vad som sker på förskolan. Hur barnen sköter sig och om det hänt något under dagen som barnet skulle må bra av att föräldrarna vet om. Åtta av 10 barn tycker att de får hjälp av en vuxen på förskolan. - När jag har skadat mig eller när jag inte får vara med hjälper dem mig. Genom att vi delar upp barnen i mindre grupper på förmiddagen leder det till att barngruppen blir lugnare och konflikterna minskar. Vi har även delat upp barnen vid när vi ska gå ut och in och vi ser att både barnen och personalen tycker att det har blivit mycket i hallen. Till följd av detta har barnen lärt sig ta ner sina kläder själva med hjälp av en liten stol och även gjort framsteg i påklädningen. När det är många barn på förskolan delar vi upp dem i mindre grupper, med en närvarande pedagog i varje grupp. Vi har daglig kontakt med föräldrar och försöker att återberätta om det hänt något speciellt under dagen. Vi tröstar barnen, blåser och kramar eller ger dem ett plåster om dom har ont. Vi stöttar barnen i deras lekar och om det uppstår en konflikt som de inte kan lösa själva går vi in och hjälper dem att lösa konflikten. Utveckling och lärande Mussebergs mål - Alla medarbetare stödjer och stimulerar barnen i deras sociala utveckling - Barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling genom att vi har språksamlingar där barnen på ett lekfullt sätt får ta del av rimkort och lära sig bokstäver. - Vi uppmuntrar hela tiden barnen så att de tycker det är roligt med språket både i samling och i leken - Varje dag sätter vi oss en stund för att läsa och diskutera böcker - Barnen får på ett roligt sätt upptäcka matte både i samlingen och genom leken Resultat I den dagliga leken ser vi att barnen tycker det är roligt med siffror och bokstäver. De största barnen får två gånger i veckan gå in till skolan och ha språksamlingar tillsammans med förskoleklassen. Barnen tycker de lär sig att de inte ska slåss och sparkas, göra skattkartor, spela nya spel, rita, skriva och att räkna till 120. Föräldrar svarar: Att mitt barn lär sig nya saker och samtidigt får leka 10

12 Upplever Du att förskolan använder sig av lekfulla räknesagor, rim och ramsor samt andra lekar för att stimulera barnens språkoch matematik utveckling? Namn Antal % A. Alltid 8 50 B. Ofta 8 50 C. Sällan 0 0 D. Aldrig 0 0 Total De större barnen tycker om att skriva och vill gärna visa upp när de har skrivit något. Efter maten har de större barnen fått sitta med lugnare sysselsättningar som t.ex. arbetsblad som handlar om språk och matte. Vi upplever att våra barn utvecklas och lär sig mycket i förskolan. Vi märker även att de mindre barnen hakar på och försöker att skriva t.ex. sitt namn. Vi beslutade att trolla bort pärmen med färdiga mallar som man ska fylla i med färgpennor. Det gjorde att barnens fantasi stärktes och att de målar mer fritt. Barns inflytande Mussebergs mål - Barn får möjlighet att efter ökad förmåga påverka verksamhetens innehåll - Barnen får genom den fria leken lära sig samarbeta och ta ansvar. - Barnen uppmuntras att komma med egna åsikter och uttrycka sina tankar. Resultat Vårt arbete genomsyras av att vi är närvarande pedagoger där vi hjälper barn i leken. Vi erbjuder de barn som har svårt att komma gång i en lek olika förslag till lekar. För att ge barnen mer inflytande ger vi dem egen tid på samlingarna då de kan återberätta saker de varit med om, de är med och väljer sånger och lekar samt påverkar vilka aktiviteter vi har i gympahallen en gång varje vecka. Barnen som på enkäten har svarat att det är fröknarna som bestämmer ville bestämma om att det fick kasta in en sten i fönstret. Föräldrarna tycker att pedagogerna alltid eller oftast lyssnar på barnen. Här kommer några 11

13 kommentarer: Att pedagogerna ser varje barn och tar sig tid att lyssna. Vi vet inte om de lyssnar på vad vårt barn tycker. Det är svårt att säga när man inte är på förskolan på dagarna och deltar och lyssnar. Behöver bli mer uppmärksamma på bråk mellan barnen. Barnen kommer snabbt igång med olika lekar och de äldre kan ha svårt att stanna i en lek en längre stund. De mindre barnen har börjat leka mer och bygger torn och tågbanor tillsammans. Vi pratade om barns inflytande på föräldramötet om att barnen själva bestämmer med vad de ska leka och med vem. De får själva bestämma vad de ska rita eller var de ska sitta vid maten. Förskola och hem Mussebergs mål - Vi ser och pratar med varje förälder varje dag - Vi ger varje dag någon information hur dagen har varit - Vi lyssnar på föräldrarna om deras funderingar om deras barn och verksamheten Resultat Vi försöker att se det enskilda barnet och dess förälder varje dag. Vi vill att både föräldrar och barn känner ett förtroende för all personal. Eftersom vi har tystnadsplikt, känns det som om alla föräldrar och barnen kan öppna sig och känna tillit till oss. Till detta föräldramöte bad vi föräldrarna att lämna förslag på vad de tyckte det skulle innehålla. Vi fick ett förslag att vi skulle visa hur en dag på förskolan ser ut och det använde vi oss av. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Resultat Vi samverkar med skolan när det gäller öppningar och stängningar. Föräldrar till barn på fritids lämnar sina barn på förskolan innan 7.30 och hämtar sina barn på förskolan efter En personal från fritids stänger en dag i veckan på förskolan. Detta innebär att våra små barn på förskolan lär känna personalen som arbetar på fritids. De äldsta barnen går in i skolan två gånger 12

14 i veckan för språksamlingar och en pedagog från förskolan har gymnastik med ettorna, förskoleklassen och femåringarna två gånger i veckan. När det gäller överskolningen till förskoleklassen och fritids följer vi den plan vi arbetat fram. Vi gör bedömningen att övergången från förskolan till skolan fungerar bra. Likabehandlingsplanen Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller för annan kränkande behandling. Föräldrar har fått kunskap om Barn och elevskyddslagen på träffar med brukarråd och på föräldramöten. Det förebyggande arbetet beskrivs i arbetsplanen och innebär att alla barn oavsett kön, trosuppfattning, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder blir behandlade utifrån den de är. Varje medarbetare är observant på sitt eget och sina kollegors beteende. Förskolan som verksamhet är noga med att organisationen i sig inte upplevs som kränkande. Kartläggning om diskriminering eller annan kränkande behandling sker genom observationer i den dagliga verksamheten, samtal med alla barns föräldrar, enkätfrågor till alla föräldrar och intervjufrågor till fyra och femåringar i förskolan. Resultatet visar att 43,8 % av föräldrarna anser att de vuxna i förskolan alltid behandlar flickor och pojkar på samma sätt. 18,8 % av föräldrarna anser att de vuxna i förskolan ofta behandlar flickor och pojkar på samma sätt och 37,5 % av föräldrarna vet ej om vi behandlar flickor och pojkar på samma sätt. Kommentar från föräldrarna: Vad är bra? Hur tror du att det kan bli bättre? Alla har lika stort värde ute i Bockara! Genom mer utbildning, all utveckling går framåt. Utvärdering, analys, bedömning Föräldrarna verkar tycka att vi behandlar pojkar och flickor lika och att alla har lika värde. 13

15 Skolplanen Under hösten 2007 beslutade kommunfullmäktige om en ny skolplan för perioden Denna har tillsammans med övriga styrdokument legat som grund när vi under läsåret tagit fram vår nya arbetsplan. Det är tre mål som vänder sig till förskolan: Mål 1 Från och med vårterminen 2008 arbetar förskolan med att utveckla metoder för hur man ska förbereda barnen inför skolans mål i matematik och svenska. (Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö ) Mål 4 Senast 2010 utvecklas former för samverkan med vårdnadshavare i förskola, grundskola och gymnasieskolans årskurs 1, som motiverar att 75 % av eleverna är representerade vid föräldramöten. (Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Lpfö ) Mål 5 Senast 2010 redovisar varje förskole- och grundskoleområde aktiviteter inom minst 4 av följande 5 teman: Kretslopp, Vatten, Energi, Skog och Livsstil och hälsa. Bedömning och analys Vi arbetar målmedvetet med barnens språkutveckling genom att nyttja alla vardagliga situationer till att prata med barnen, stimulera dem att återberätta sagor och berätta spontant om saker de varit med om eller som hänt. På samlingen sjunger vi tillsammans med barnen, tränar på rim och ramsor och olika lekar som vi hämtar ur Bornholmsmodellen. På sidan i arbetsplanen har vi beskrivit hur vi arbetar för att förskolan skall vara språkutvecklande. På föräldramötet i höstas var 85 % av barnen representerade. Vi har jobbat och pratat om skogen. Ett barn får ibland följa med till skolans sortering och slänger mjölkkartonger. Vi har arbetat medvetet med energi hela tiden genom att släcka lampor. Vi rör på oss hela tiden genom gympan. Vi har arbetat med vatten och gjort en del experiment som t.ex; Vad händer med vattnet när man sätter in det i frysen? Hur smakar vatten som är saltat, sockrat och neutralt? Var finns vatten? Vi har även under en kortare period arbetat med temat hälsa. Där har barnen delgett varandra hur man bör göra för att sköta sina tänder. Vi har haft bilder, faktaböcker och sagor till hjälp. Där har vi även pratat om vad vi bör äta för att må bra och hur viktigt det är att vi är ute och leker i friska luften varje dag. Utifrån detta gör vi bedömningen att vi arbetar med målen i skolplanen. 14

16 Åtgärder Vi fortsätter kontinuerligt att prata med barnen hur viktigt det är att äta rätt enligt kostcirkeln, vara ute varje dag och ta hand om sina tänder. Vi ska utöka vårt arbeta med rim och ramsor enligt Bornholmsmodellen. Vi vill även utöka samarbetet med skolan genom att skolbarnen kommer in till oss på förskolan och läser en bok högt för en grupp barn. Kulturplanen Alla barn får under sin förskoletid besöka biblioteket. Alla 4-5 åringar får möjlighet att varje år uppleva någon form av professionell scenkonst. Alla barn erbjuds dans, musik, film, teater eller utställning i den vanliga verksamheten. Barnen blir också inbjudna till skolan för att titta på olika föreställningar. Bedömning och analys Alla barn som är 4-5 år har fått åka in till stan och tittat på teater och har samtidigt fått besöka biblioteket. Barnen har någon gång fått titta på en film. Vi följer kommunens kulturplan. It planen De två målen i It-planen som rör verksamheten i förskolan har vi lagt in i vår nya arbetsplan. 1. Alla barn som slutar förskolan har fått möjlighet att använda datorn i lekfulla övningar. 2. Alla barn som slutar förskolan har fått möjlighet att använda enkla pedagogiska program för inlärning, exempelvis inlärning av grundläggande begrepp. Resultat De större barnen får använda datorn till pedagogiska spel två tillfällen i veckan. Detta har fungerat bra. Vi bedömer att de större barnen, som har använt datorn två gånger i veckan, har skött detta bra. Även de mindre barnen har varit nyfikna och provat, de äldre barnen har gärna hjälpt dem när det är något de tyckt varit svårt. Barnen har, med hjälp av personalen, gjort en lista på de kompisar som de vill sitta med vid datorn. Åtgärder Vi kommer att fortsätta att låta barnen sitta vid datorn. Vi kommer också låta de yngre få prova att sitta med ett äldre barn. 15

17 Hur väl har förskolan lyckats i arbetet mot målen i skollagen, läroplanen och de lokala styrdokumenten Rektor och biträdande rektor gör bedömningen att måluppfyllelsen är god! Analys av bedömningen av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Utvärderingarna visar att både barn och föräldrar är nöjda med sin förskola och gärna rekommenderar den. Medarbetarna har under läsåret stötta varandra och haft pedagogiska dialoger både själva och tillsammans med sina handledare. Utvecklingen på förskolan går tydligt att se både i förhållningssätt och i den fysiska miljön som utmanar till olika sorters lek och lärande. Vi upplever att medarbetarna är stolta över sitt arbete och ser fram emot ytterligare ett år tillsammans. Åtgärder för förbättring Vi har massage en gång i veckan istället för läsvila och ibland massera vi på dem som ska sova också. 2. Vi fortsätter kontinuerligt att prata med barnen hur viktigt det är att äta rätt enligt kostcirkeln, vara ute varje dag och ta hand om sina tänder. 3. Vi ska utöka vårt arbeta med rim och ramsor enligt Bornholmsmodellen. 4. Vi vill utöka samarbetet med skolan genom att skolbarnen kommer in till oss på förskolan och läser en bok högt för en grupp barn. 5. Tillsammans med en handledare fortsätter vi att aktionsforska. Vi tar gärna emot idéer från föräldrar vad ni vill att vi ska utveckla ytterligare. Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen Rektor har det övergripande ansvaret för kvalitetsredovisningen. Arbetslagen och skolledningen har skrivit kvalitetsredovisningen utifrån den dagliga verksamheten, besök, samtal, observationer, utvärderingar, möten och allt material sim lämnats in under året. När förslaget var klart i juni 2010 redovisades detta för alla medarbetare, som läste och lämnade synpunkter. Förslaget redovisades också för föräldrar genom att exemplar hängdes upp på varje avdelning samt att förslaget fanns på hemsidan. Medarbetarna uppmanade föräldrarna att ta del av förslaget. Efter förslag till ändringar från skolledning, medarbetare, barn och föräldrar beslutades om kvalitetsredovisningen för Vi har kompetenta barn och medarbetare. Vi är en lärande organisation som ständigt försöker förbättra oss för att nå bättre måluppfyllelse. Oskarshamns kommun, Rödsles skolområde, Mussebergs förskola Ann Mach, Ros-Marie Munther, Jennie Olsson, Ingela Gustafsson, Ann-Sofi Johansson, Lotta Lindgren rektor, Maria Andersson & Annette Nilsson biträdande rektor och Mari Svensson Kvalitetssamordnare. 16