Du lär vad du äter. Att koppla maten till verksamheten

Transkript

1 Du lär vad du äter Att koppla maten till verksamheten

2 INLEDNING ETT MATERIAL SOM SKA INSPIRERA Projektet Du Lär vad du äter startades hösten Mat och måltid är en stor del av verksamheten på förskolan. Genom att se måltiden som en resurs kan den tillföra förskoleverksamheten mycket. Grunderna till goda matvanor som läggs i förskolan har barnen med sig genom hela skoltiden och in i vuxenlivet. Att få en naturlig relation till mat är också viktigt. Genom att arbeta med måltiden gemensamt i kommunen får alla verksamheter samma grund att jobba utifrån. Ett samarbete mellan personalen i köket och pedagoger är den absolut viktigaste faktorn för att uppnå den bästa måltiden. Projektgruppens deltagare från fyra olika förskolor har tagit fram detta material för att inspirera och informera andra förskolor i Eslövs kommun om vad som är viktigt kring arbetet med måltiden. Stort tack till Eva Johansson Ekebo förskola, Ines Suhonjic Skyttebo förskola, Kristina Andersson Trollets förskola, Lotta Carlsson Skogsgläntans förskola för ert arbete! Birgitta Asterland Kostchef, Serviceförvaltningen

3 BRA MAT I FÖRSKOLAN Måltiden är så mycket mer än bara maten. Måltiderna på förskolan kan vara dagens höjdpunkt. Barnen bör kunna känna både matglädje och må bra av maten. En satsning på bra mat i förskolan är en satsning på hela verksamheten. Mätta och nöjda barn har bättre förutsättningar att leka och lära och genom att integrera måltiden i verksamheten kan den även användas som ett pedagogiskt verktyg. Bra måltider i trevlig miljö, där barn och vuxna äter tillsammans, ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Det är samtidigt ett tillfälle för social samvaro och för att bygga relationer. Detta är hämtat från Bra mat i förskolan sammanfattning av Livsmedelsverkets råd. BARN I KÖK Rutiner för förskola Det finns ingenting i lagstiftningen som säger att barn inte får delta i matlagningen på förskolor. Tvärtom är det många gånger pedagogiskt att låta barnen vara med. Den som bedriver verksamheten bestämmer själv om barnen ska vara med eller inte. Barnen får bland annat lära sig mycket om maten och hur den kommer fram till tallriken. Det är också ett utmärkt tillfälle att lära barnen enkla hygienregler till exempel att det är viktigt att tvätta händerna, använda rena redskap och hålla isär råvaror och färdig mat. Hygienregler Tag av alla smycken, även örhänge (eller sätt plåster över). Tvätta händerna med tvål och vatten. Använd gärna nagelborste. Tag på huvudbonad, förkläde och skor. Tänk på att vid sjuk-/förkylningssymtom får barn och pedagoger vänta med aktiviteten. Tvätt av huvudbonad, förkläde och skor hjälps barnen och pedagogerna åt med efter aktiviteten. Hantering av livsmedel Berätta för barnen vad som ska hända och vilket syfte vi har med aktiviteten. Prata om ingredienserna. Gå igenom hygienreglerna. Prata om var vi ska ha händerna i köket. Slicka aldrig på fingrarna. Tänk på att alltid använda rena redskap vid hantering av livsmedel. Diskning/städning hjälps barnen och pedagogerna åt med efter aktiviteten. Tänk på liknande alternativ till allergibarnen när det gäller beredning, innehåll och servering. TIPS FÖR EN TREVLIG MÅLTIDSMILJÖ Använd dämpad belysning. Några barn kan vara matvärdar och hjälpa till att duka fram och sedan duka av och torka borden. När maten står på bordet, kan barnen ta mat själva och det kan inbjuda till pedagogiska samtal om vad man äter. TIPS FÖR MATGLÄDJE Positivitet! Vi pedagoger ska vara positiva vid matbordet, så barnen känner att det blir lustfyllt att äta. Då blir barnen gladare och äter bättre. Presentera måltiden för barnen. Tvinga inte någon att smaka, utan säga att vi kan smaka tillsammans (barn och pedagog). Visa att det kan vara spännande med nya smaker. Tala om när vi tycker att något är gott, barn som pedagog. Uppmuntra barnen att försöka beskriva hur maten smakar. Vuxna som sitter vid bordet äter tillsammans med barnen. Det kan upplevas roligare att äta om du själv får lägga upp av maten. Var artiga mot varandra, till exempel Vill du vara snäll och skicka? och Tack för maten.

4 SMAKVERKSTAD Barnen får prova olika livsmedel genom att titta, lyssna, känna, dofta och smaka på dem. De ska försöka sätta ord på det de känner och prata om vad man upplever. Det finns inget som är rätt eller fel utan allt är rätt. Syn Detta behövs: Tillbringare, glas, apelsinjuice och hushållsfärg. Blanda en del juice med hushållsfärg utan att barnen ser det. Jämför om den färgade juicen och den naturella juicen skiljer sig åt i smaken. Beskriv likheterna/skillnaderna. Hörsel Detta behövs: Hörselkåpor, banan och knäckebröd. Smaka på banan och knäckebröd med och utan hörselkåpor. Jämför skillnaden och hur det låter. Känsel Detta behövs: Avklippta tröjärmar, ogenomskinliga burkar, ris, pasta, linser, matvete, bönor och socker. Fyll burkarna med torra livsmedel och trä en tröjärm med mudd över öppningen. Då kan barnen stoppa in handen och känna utan att de ser vad som är gömt i burkarna. Beskriv med ord hur det känns och gissa vad som finns i burkarna. Doft Detta behövs: Ogenomskinliga burkar med lock till exempel tomma crèmefraicheburkar eller margarinaskar, banan, vaniljsocker, kardemumma, lökpulver, tacokrydda, smör, kakao, korv med mera. Nylonstrumpor, citrusfrukt, kanelstång, pärlsocker med mera. Rengör burkarna och gör små hål i locken. Fyll burkarna med några av livsmedlen ovan. Kan vissa av dofterna förknippas med någon speciell mat eller högtid? Beskriv med ord vad som upplevs. Fyll nylonstrumpor med olika livsmedel. Strumporna kan behöva vikas dubbelt så att ingen ser igenom dem. Dofta och försök identifiera vad som göms i strumporna. Beskriv med ord hur det doftar och känns att klämma på strumporna. Smak Detta behövs: Måttsats, tillbringare, visp, skålar att blanda i och skålar att marinera i, gurka, salt, socker, citronsyra och kakao. Gör fyra grundsmakslösningar: Söt blanda 0,5 dl socker med 1 liter vatten Salt blanda 1tsk salt med 1 liter vatten Sur blanda 1 krm citronsyra med 1 liter vatten Besk blanda 3 msk kakao med1 liter vatten Skär gurka i små bitar och fördela dessa i fyra skålar. Häll på vätska så att gurkan täcks. Låt dem marinera i 20 minuter. Försök beskriva hur det smakar, första gången kan vi ta hjälp av smileys som stöd för smakupplevelserna. FRUKOST OCH MELLANMÅL Enligt Livsmedelsverket bör frukost och mellanmål innehålla: Mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt). Bröd med pålägg och/eller andra spannmålsprodukter, som gryn och flingor. Frukt, bär och grönsaker. Här är några förslag på mellanmål som går att göra tillsammans med barnen. Till de förslag som är markerade med * finns det recept i häftet. Filmjölksbröd* Fruktsallad Grönsaker med dippa* Gröt, till exempel havregryns-, polenta-, mannagryns-, rågflinge- eller risgrynsgröt. Pinnbröd* Morotspannkakor* Müsli* Pannkakor eller ugnspannkaka Pizza* Scones Smoothies* Snabba rågbullar* Varma mackor, i ugn eller våffeljärn.

5 SMAKVERKSTAD VI TESTAR MED MED VÅRA SINNEN Färga vatten med rödbeta Vattnet blev rött av rödbetan!. Färga vatten med kanel Jag tror att om man har kanel i vattnet så blir det brunt. Vi vill testa att ha mjölk i vattnet! Jag vill testa det. Får jag det? Lägga gurka i vatten Vad händer om vi lägger i gurka? Det hände ingenting, det smakar ingenting och det luktar ingenting Lyssna och smaka på maten Vi lyssnar på hur maten låter när man håller för öronen, till exempel gurka! Det låter jättehögt i mina öron, men det hör inte ni?

6 PROJEKT KROPPEN SKOGSLÄNGTANS FÖRSKOLA Under hösten 2012 startade vi i fågelgruppen på Skogsgläntans förskola ett nytt projekt om mat och hälsa. Syftet med vårt projekt var att barnen skulle bli mer delaktiga och intresserade av maten som serveras på förskolan samt få kunskap om vikten att äta rätt mat. Barnen studerade böckerna och diskuterade tillsammans hur vi skulle göra en modell för matens väg genom kroppen. Genom olika demokratiska beslut började vårt lärande med munnen, för att gå vidare till matstrupen, magsäcken, matstrupen, tunntarm för att till sist avsluta med tjocktarmen. Tarmen måste sluta i rumpan annars kommer inte bajset ut. Projektet startades med att barnen fick vara matansvariga. Detta innebar att de dukade borden, hjälpte till att sätta maten på kärran och presentera den för kompisarna. Under projektets gång har barnen tillsammans i olika demokratiska processer diskuterat, undersökt samt skapat en modell för matens väg genom kroppen. Genom detta arbetssätt har barnen kunnat ta till sig nya kunskaper samt skapat sig en egen uppfattning och förståelse för betydelsen av mat och sin hälsa. Under projektets gång gjorde barnen en matcirkel, vi hade besök av kostchefen Birgitta Asterland, samt var vi på studiebesök i Norrvångskolans kök. Nu tuggar jag maten, sen sväljer jag! Vart tar maten vägen?... Under våren 2013 började barnen intressera sig för vart maten tog vägen när vi svalde. Barnen sökte information i böcker och fick djupdyka i kroppens anatomi. Nu äter jag mycket mat så jag orkar springa och leka med mina kompisar. Idag, våren 2014, har vi nya barn i fågelgruppen och fortfarande kan vi se att inspirationen för mat och vår hälsa lever kvar. Nu vill barnen göra mellanmål och baka bullar till frukost, tänk vad roligt vi kan ha tillsammans! Vi pedagoger anser det är viktigt att barn får kunskap samt en positiv inställning till mat, då vi har möjlighet att lägga grunden redan i tidig ålder.

7 PROJEKT KROPPEN SKOGSLÄNGTANS FÖRSKOLA Exempel på hur vi kan arbeta med hälsa och motion i verksamheten Hur ser degen ut? Matansvarig Förbereda mellanmål Presentera maten Dofter Studiebesök

8 RECEPT DIPPA (till grönsaker) 2 dl Kesella Mager 2 dl gräddfil 2 tsk salladskrydda 2 krm salt 2 krm socker Blanda alla ingredienser väl. Låt stå och dra 30 min i kylskåp. FILMJÖLKSLIMPA 1 limpa Cirka 175 grader 1 liter rågsikt 4 dl vetemjöl 2 tsk bikarbonat 1 tsk bakpulver ½ dl brödsirap 5 6 dl filmjölk ½ msk stött kummin eller brödkryddor Blanda mjölsorterna, bikarbonaten, bakpulver och kryddor. Tillsätt filmjölken och sirapen och blanda ihop degen. Lägg i en smord form, cirka 1 ½ liter. Grädda i cirka 1 timme. PINNBRÖD bröd 1 tsk salt 5 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 2 dl vatten 1. Blanda salt, mjöl, bakpulver. 2. Tillsätt vatten och knåda till en deg. 3. Rulla degen till långa korvar och snurra runt en pinne. 4. Baka över glöd i minuter. När degen släpper från pinnen är det klart. Ät som det är eller med pålägg. MANNAGRYNSPUDDING 10 barnportioner 200 grader i cirka minuter 1 ¼ mannagryn 1 liter mjölk ½ tsk salt 2-3 ägg 2 msk socker (3/4 dl russin eller rivet skal av 1 citron) 1. Koka upp mjölk och salt i en gryta. 2. Vispa ner mannagrynen och koka upp under omrörning. Låt koka på svag värme i cirka 5 minuter. Rör om då och då. 3. Blanda ner ägg och socker. Smaksätt med russin eller citron. 4. Häll smeten i smorda formar. 5. Grädda i minuter. Serveras med mixade bär. MOROTSPANNKAKAOR 4 barnportioner 4 morötter 2 dl vetemjöl, fullkorn ½ tsk salt 2 dl keso 2 dl mjölk 4 ägg 2 msk rapsolja, att steka i 1. Skala morötterna. 2. Riv morötterna på rivjärnets grova sida ner i bunken. 3. Tillsätt mjöl, salt och keso i bunken. 4. Vispa ihop. 5. Tillsätt mjölken och äggen. 6. Vispa alltsammans till en smet. 7. Låt smeten vila i cirka 15 minuter. 8. Stek plättarna i en plättlagg på båda sidorna.

9 RECEPT MÜSLI Cirka 15 minuter i 175 grader 10 dl havregryn 2 dl kokosflingor 2 dl solrosfrön 1 dl pumpafrön 2 msk kanel 1. Blanda havregryn, kokosflingor, solrosfrön, pumpakärnor och kanel i en skål. 2. Lägg på en bakplåt och rosta i ugnen, cirka 15 minuter. 3. Låt svalna och häll sedan upp i en burk. Servera müslin med yoghurt och äpple- eller bananbitar. SNABBA RÅGBULLAR Cirka 10 stycken 250 grader 4 dl rågsikt ½ tsk salt 2 ½ tsk bakpulver 50 g smör eller Bregott 1 ½ filmjölk 1. Blanda mjöl, salt och bakpulver. 2. Finfördela matfettet i blandningen och tillsätt filmjölken. 3. Arbeta snabbt ihop allt till en deg. 4. Forma degen till tio bullar och lägg på en smord plåt. 5. Grädda i 250 grader i cirka minuter. PIZZA grader 5 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver ¾ tsk salt 50 gr smör eller margarin 2 dl mjölk 1. Blanda mjöl bakpulver och salt. 2. Finfördela smöret i blandningen. 3. Tillsätt mjölken, arbeta raskt ihop degen. 4. Låt degen stå i kylskåpet en stund. Förbered under tiden pålägget. 5. Arbeta degen slät med några lätta tag på bakbordet. 6. Klappa eller kavla ut degen på en smord plåt cirka 35x38 centimeter. 7. Lägg på fyllningen till exempel bred på tomatpuré, lägg på svamp, korvbitar eller skinkbitar, tomatskivor eller oliver och toppa med ostskivor. 8. Krydda med till exempel basilika, oregano eller liknande. 9. Ringla över lite olja. 10. Grädda i cirka15 minuter. LYCKA TILL! SMOOTHIES 2 små glas Alternativ ett: 1 dl frysta bär 1 dl mjölk 1 dl vaniljyoghurt Alternativ två: ½ banan 2 dl yoghurt 1 msk apelsinjuice Vispa eller mixa ingredienserna till en slät och skummig drink och häll upp i glas.

10 INTRESSANTA WEBBSIDOR Allebarnsrätten Barnens bästa bord Livsmedelsverket Skolmatsakademin Förskoleforum INTRESSANT LITTERATUR För pedagoger: Måltidspedagogik mat- och måltidskunskap i förskolan Hanna Sepp Sinnenas skafferi Stina Algotson och Åsa Öström Barnens bästa mat Mjölkfrämjandet Vår kokbok utgiven av Raben & Sjögren För de yngsta barnen: Ellen och Olle äter - Catarina Kruusval Min lilla bok om mat Ingrid vill äta Katerina Janouch Lili älskar mat Kim Fupz Aakeson Mjau i köket Sebastien Braun Totte bakar Gunilla Wolde Mera mat Anna-Clara Tidholm För de lite äldre barnen: Sven käkar mat Emma Adbåge Listigt Alfons Åberg Gunilla Bergström Soppa på en spik Eric Maddern Pannkakstårtan Sven Nordqvist Ett lamm till middag Steve Smallman En hungrig Oskar Susin Lindblom/Gunilla Kvarnström Rut och Knut lagar mat Carin Wirsén Matboken Pernilla Stalfelt Snurran äter ketchup Eva Bergström