Kunskap. Trygghet. Glädje. Friskolan Karlavagnens Likabehandlingsplan samt handlingsplan vid hot och våld.

Transkript

1 Kunskap Trygghet Glädje Friskolan Karlavagnens Likabehandlingsplan samt handlingsplan vid hot och våld. Att förebygga diskriminering och främja likabehandling Reviderad: juni-16 1

2 Innehållsförteckning Vision Definitioner Främjande arbete Kartläggning av verksamhet Förebyggande arbete Rutiner, åtgärder vid akut situation Hur gör vi planen känd? Utvärdering och uppföljning 2

3 Vision Kunskap Trygghet Glädje Vi tror på den lilla skolan, med små klasser som ger stora möjligheter. Det ska råda kvalité i skolan, allt från den inre miljön till lärarens kompetens. Eleverna skall ha det absolut bästa. Ingen form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ska förekomma på Karlavagnen. Vi arbetar aktivt för att alla elever ska känna glädje när de går till skolan, de ska känna sig trygga och mötas med respekt. Skolan ska vara en positiv plats där alla elever ska känna att all personal arbetar för att skapa goda förutsättningar för glädjefyllt lärande i en stressfri miljö. Vi lägger oss i. Vi bryr oss. Vi har nolltolerans. Definitioner: Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller köns uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. 3

4 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller köns uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller köns uttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. 4

5 Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams (Myndigheten för handikappolitisk samordning) beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 5

6 Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Målsättning Friskolan Karlavagnen ska förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling. Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och vuxna och främja alla människors lika värde och rättigheter. Vi som arbetar inom skolan ska motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, köns överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Trakasserier och kränkande behandling ska utredas och åtgärdas. Rektor Eva-Lotta Mannerfelt tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och kränkande behandling. Främjande arbete (Insatser som sker regelbundet) Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas likavärde på skolan dvs. skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. 6

7 Så här jobbar vi på Friskolan Karlavagnen: Trivselregler för skolan har tagits fram av elever på skolan (bilaga) och sammanställts av elevråd tillsammans med personal. (Bilaga) Varje klass arbetar fram sina regler i respektive klass Vi prioriterar rastvakter och håller den schemaläggningen lika viktig som skolans vanliga lektioner. Vi ordnar åldersblandade aktiviteter på t ex friluftsdagar och temadagar. Skolsköterskan har enskilda samtal i förskoleklassen och åk2 Elevinflytande i form av klassråd, elevråd och elevskyddsombud. I samband med utvecklingssamtalen fyller eleverna i en blankett där frågor om trivsel och trygghet på skolan finns. Frågorna diskuteras sedan på utvecklingssamtalet tillsammans med föräldrar/elev/mentor. Kickoff (3 dagar) i samband med skolstart i augusti. Arbete med gruppdynamik och samarbete i klasserna. Årskurs 3 träffas en lördag innan sommarlovet och har teambuildning. Vi har schemalagt social - emotionell kompetensutveckling Vi följer upp elevernas trivselenkäter i vårt systematiska kvalitetsarbete. Det finns alltid någon vuxen i samband med idrotten. Från och med oktober 2016 har vi en kvinnlig och en manlig personal som följer eleverna till idrotten samt är med i omklädningsrummen. Ansvar och Utvärdering Rektor ansvarar för att hela skolans personal känner till och arbetar aktivt med att följa skolans värdegrund och jobbar främjande mot diskriminering och kränkning. Personalen ansvarar för att arbetet med ovanstående punkter följs i klasserna. Insatserna utvärderas om det finns behov under läsåret och efter läsårets slut på personalens planeringsdagar. Kartläggning Det förebyggande arbetet på Karlavagnen handlar om att avvärja de risker som finns för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som kan förekomma på skolan. För att veta vilka dessa risker är genomförs under läsåret olika former av kartläggningar. Analys av kartläggningen görs i två steg, först efter skolårets slut då man sammanställer kartläggningarna och andra steget när man på planeringsdagarna i augusti utvärderar och analyserar resultatet av de olika kartläggningarna. 7

8 På Karlavagnen använder vi oss av följande kartläggningsmetoder: (Ansvarig står inom parentes Elever: I samband med utvecklingssamtalen fyller eleverna i en blankett där frågor om trivsel och trygghet på skolan finns. Frågorna diskuteras sedan på utvecklingssamtalet tillsammans med föräldrar/elev/mentor. (Mentor) Dokumentation från klassråd och elevråd. (Elevrådets vuxenstöd) Elevrådet genomför årligen en kartläggning av Trygga och Otrygga platser på och runt Karlavagnen. (Elevrådets vuxenstöd.) Föräldrar: Föräldrarna fyller varje vår i en utvärderingsenkät där bl. a trivselfrågor tas upp. (Administratör) Personal på skolan: Dokumentation från möten med elevhälsan som träffas varje vecka. (Rektor) Dokumentation från personalmöten APT som hålls varje månad.(se lista, rullande schema ) Förebyggande arbete (åtgärder efter kartläggningen) Karlavagnens förebyggande arbete handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som kan finnas på skolan. Konkreta problem som upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan ligger till grund för det förebyggande arbetet Trivselreglerna aktualiseras kontinuerligt i dialog mellan pedagog och elev där de tydliggörs och motiveras. Elever får vara med och påverka och vara delaktiga i det förebyggande arbetet främst genom elevråd, klassråd Föräldrar får vara med och påverka och vara delaktiga i skolans förebyggande arbete främst genom enkäter. Föräldramöten. Naturlig kontakt vid lämning och hämtning på Fritids. 8

9 Tidigare utvärderingar Åtgärder Likabehandlingsplanen skall göras känd hos all personal Arbetet med att få arbetsro måste lyftas De otrygga platserna måste kartläggas Elevinflytandet måste stärkas. Åtgärder Alla klasser på Karlavagnen skall ha regelbundna klassråd Elevråd träffas torsdagar kl varannan vecka Kamratstödjare träffas torsdagar varannan vecka Skolgårdsprojektet avslutas Åtgärder Det ska alltid finnas någon vuxen i samband med idrotten. Mentor och idrottslärare kommer överens om vem som har tillsynen av elever i samband med omklädningsrummen i idrotten. Angelica Lidholms är extra frivillig vuxenstöd till eleverna och genomför kartläggningen av nätanvändning och nätkräkningar Genomföra de åtgärder som inte har gjorts underläsåret.. Se ovan. Skolgårdsprojektets leksaksförråd börjar användas ht-15 Ett staket ska sättas upp runt fotbollsplanen. 9

10 Sammanställning av utvärderingen läsåret De åtgärder som skulle göras under året har gjorts dessutom har Trivselledarna har fungerat väldigt bra. Fotbollsplanen/ spelet fungerar bra efter att staketet blivit uppsatt. Kamratstödjarna har avslutat sin verksamhet pga förändrad organisation. Vi går från F-5 till F-3. Leksaksförrådet har fungerat bra och är mycket uppskattat. Angelica Lidholms vuxenstöd har varit mycket uppskattat och kartläggningen av nätanvändning och nätkräkningar genomförd. Elevrådet och klassråd har fungerat väl. Resultat från kartläggningen i juni 2016: Analys: Övervägande positivt resultat. Eleverna trivs och mår bra. Åtgärder Utöka lekmöjligheterna med fler hästar, sandlådor samt asfaltera en innebandyplan. Schemalägga värdegrundsarbete 1 lektion i veckan. Trivselledarverksamheten blir tillsvidare. Ansvar och utvärdering Uppföljning av åtgärderna sker efter vårterminens slut under planeringsdagarna Det övergripande ansvaret för att åtgärda och uppmärksamma riskfaktorer på Karlavagnen har rektor. I praktiken genomförs arbetet av rektor och elevhälsogrupp. Men det är varje enskild pedagogs ansvar att det förebyggande och främjande arbetet i klasserna genomförs och följs upp 10

11 Rutiner och åtgärder vid akut situation Det är viktigt att anställda på skolan tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. På Karlavagnen vet all personal hur de förväntas agera vid misstanke om att en elev utsätts för kränkningar av något slag. Detta genom utarbetade rutiner som förankras på planeringsdagar innan skolstart. Eleverna på skolan vet vilka rättigheter de har och till vem de ska vända sig om de själva eller en kamrat upplever sig vara utsatt. Eleverna vet vem de kan vända sig till genom att det kontinuerligt diskuteras på klassråd, och genom att mobbingteamet presenterar sig för klassen. Föräldrar som har sitt barn på Karlavagnen har kunskap om hur de kan agera om de tror att deras barn inte mår bra eller trivs i skolan, genom tät kontakt med hemmet, utöver föräldramöten, utvecklingssamtal. Hur arbetar vi för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling på Karlavagnen En viktig faktor för att upptäcka trakasserier är hög personaltäthet på raster, i kapprum, omklädningsrum etc. Vi prioriterar därför rastvakter när vi lägger personalens schema, och har med extra personal vid omklädningsrummen före och efter idrotten Skolan ska se till att alla elever på Karlavagnen har någon vuxen på skolan de har förtroende till och som de kan vända sig till om de- eller någon annan utsätts för trakasserier eller kränkande behandling. Personalen känner till vilka områden som eleverna upplever som otrygga och arbetar för att följa de åtgärder som kartläggningen kommit fram till behövts Personalen engagerar sig i det som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer kränkningar på nätet eller via sms. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra rutiner för att i ett tidigt skede upptäcka förekomst av trakasserier och kränkande behandling Handlingsplan mot mobbing. Tät kontakt med hemmen Ett elevhälsoteam som träffas varje vecka På arbetslagsmötena diskuteras kontinuerligt situationer som uppstått under veckan. 11

12 Rutin hur vi agerar när det uppdagats att en elev blivit trakasserad/kränkt eller är mobbad av annan elev/elever och vuxen/elev I skolan finns ett antimobbningsteam som består av: Rektor Eva-Lotta Mannerfelt. Pedagog Malin Isgren.. Bitr. rektor Carina Eriksson. Så snart skolan får kännedom om att en elev anser sig vara utsatt för trakasserier, kränkande behandling har skolan skyldighet att utreda och åtgärda detta. Det är elevens upplevelse som bör vara utgångspunkten för utredningen. Ansvaret för utredningen har rektor När en förälder tar kontakt med skolan eller när en elev berättar om kränkningarna alternativt trakasserierna för någon personal, tar personalen först ställning till om det är frågan om systematisk mobbning, en mera tillfällig konflikt, ett gräl eller om någon blivit sårad pga. ett missförstånd. I alla de fall som uppfyller tecknen på mobbning förmedlas informationen vidare till rektor som beslutar om att utreda fallet, omgående, pedagog och bitr. rektor genomför samtal med de olika parterna. Teammedlemmarna pratar först med den utsatte eleven och därefter enskilt med varje elev som deltagit. När man kommit överens om hur de skall ändra sitt beteende, bestämmer man en ny träff en s.k. uppföljningsdiskussion. Pedagogen träffar både den utsatte eleven och de elever som utsatt, ett flertal gånger för att kontrollera och försäkra sig om att handlingarna faktiskt upphört. Föräldrarna informeras alltid efter första samtalet med eleven om deras barn har varit involverat i ett fall som behandlats av antimobbingteamet. Vid behov kan föräldrarna bli ombedda att komma till skolan för ett eller flera möten. Allt ska dokumenteras. Se bilaga: Rektor informerar och tar stöd av Elevhälsoteamet om det behövs. Hur agerar vi om en vuxen trakasserar en elev Om en elev upplever sig trakasserad eller på annat sätt kränkt av personal kan den vända sig till någon i elevhälsan. Eleven kan självklart ta hjälp av exempelvis en förälder. Det är rektorn som ansvarar för utredningen. 12

13 Rutiner vid hot och våld Definition av hot och våld Hot är en handling med eller utan vapen, eller uttalande som är ägnat att skapa fruktan för någons säkerhet. Våld är en handling som medför skada fysiskt eller psykiskt för den som blir utsatt. Förebyggande arbete/rutiner: All vår verksamhet skall genomsyras av antivåldsprincipen. Alla vuxna ska tydligt ta avstånd från våld och våldshandlingar samt främlingsfientliga ideologier och handlingar. Vi har kontinuerliga värdegrundssamtal med eleverna. Vi vuxna frågar eleverna och varandra om vi misstänker att någon är utsatt för våld eller hot om våld. Vi informerar varandra mellan våra arbetsenheter då vi misstänker våld eller hot om våld. Handlingsplan Om hot/våld riktats mot elev/er: Vid hot eller våld skall närmaste vuxen ingripa omedelbart, och den drabbade skall få hjälp att lämna konfliktområdet. Minst en vuxen tar hand om eleven och finns hos denna så länge behov finns. Vid bedömning att det behövs flera vuxna, så skall flera vuxna tillkallas. All tillgänglig personal ser till att övriga elever går in i klassrummen. När inblandade elever har omhändertagits kontaktas hemmen, och vid behov uppmanas föräldrar att omedelbart komma till skolan. Om inte berörd/a målsman/målsmän kan komma till skolan och fara föreligger för inblandade elever, skall dessa tas till separata rum med tillsyn tills målsman/målsmän kommer till skolan. Skolledningen informeras och ansvarar för att berörda samlas. Polis tillkallas vid behov av skolledningen. Polisanmälan ska göras i de fall händelsen är av sådan art, att den innebär betydande risk för fysisk eller psykisk skada. Vid hot och/eller våld på skolan mellan obehöriga personer och skolans elever, skall närmaste personal kontakta skolledningen. Personal omhändertar skolans elever och kontaktar vid behov föräldrarna. Polis tillkallas vid behov av skolledningen. Polisanmälan ska göras då händelsen är av sådan art, att den innebär betydande risk för fysisk eller psykisk skada. 13

14 Om hot/våld riktas mot personal Vid hot eller våld skall den drabbade lämna konfliktområdet och närmaste vuxen skall ingripa omedelbart. En vuxen tar hand om den utsatte och finns hos denna så länge behov finns. Vid bedömning att det behövs flera vuxna, så skall flera vuxna tillkallas. All tillgänglig personal ser till att alla elever går in i klassrummen. Inblandade personer tas om hand av tillgängliga vuxna. Om elev/er varit inblandade kontaktas hemmen, och vid behov uppmanas föräldrar att omedelbart komma till skolan. Vid hot och/eller våld på skolan mellan obehöriga personer och skolans personal skall den drabbade få hjälp att lämna konfliktområdet, och närmaste personal kontaktar skolledningen. Polis tillkallas vid behov av skolledningen. Polisanmälan ska göras i de fall händelsen är av sådan art, att den innebär betydande risk för fysisk eller psykisk skada. Uppföljning Skolledningen skall följa upp händelsen med berörd personal dagen efter en hotoch/eller våldssituation på skolan. Elevvårdspersonal/Företagshälsovården kallas in vid behov (en bedömning av personal och skolledning). Inblandad personal är ansvarig för att händelsen omedelbart dokumenteras och lämnas till expeditionen. Expeditionspersonal vidarebefordrar blanketten till rektor för underskrift. Efter underskrift arkiveras blanketten. Vi anmäler till Arbetsmiljöverket och försäkringskassan genom skyddsombud eller rektor 14

15 Barnversion Hot och våld Vad gör vi i vår skola om någon är våldsam eller hotar någon annan? Vad är hot? Det är när någon säger eller gör något så att någon annan blir rädd, på riktigt. Vad är våld? Det är när någon gör en annan illa så att den får skador på kroppen. Det kan också vara om någon säger saker som gör någon annan mycket rädd eller ledsen. Vi vill inte ha något våld eller hot alls i vår skola! Alla vuxna och barn hjälper till om de ser någon som är våldsam eller hör någon som hotar någon annan. I vår skola finns det vuxna som jobbar mot mobbning. I vår skola är de vuxna vara med där barnen är, även utanför klassrummet (på raster, i omklädningsrum). I vår skola pratar vi ofta om hur människor ska vara med varandra och alla vuxna jobbar tillsammans för att barnen ska vara trygga i skolan. De vuxna har skrivit ner vad man ska göra om elever ändå utsätts för våld eller hot: Man tar hand om den som är rädd eller ledsen. Man tar kontakt med föräldrarna. Skolans rektor får veta vad som hänt och pratar med alla som varit inblandade. Rektor bestämmer, tillsammans med dem vad som ska göras. Ibland måste man ta hjälp av polisen. Dagen efter tar man reda på hur den som blivit utsatt mår. Man ser till att den får den hjälp den behöver. Man måste alltid skriva ner precis vad som har hänt Hur görs planen känd Planen mot diskriminering, kränkande behandling och hot och våld förankras på följande sätt För personal På personalens planeringsdagar i augusti På arbetslagensplaneringsmöten som hålls en gång i veckan återkommer pedagogerna kontinuerligt till planen. APT (arbetsplats träff) hålls varje månad, där deltar all personal på skolan, planen aktualiseras ett par gånger per termin Utvärdering och revidering av planen i hela personalgruppen under utvärderingsdag efter skolårets slut. För elever På det första klassrådet varje termin På det första elevrådsmötet för skolåret I det dagliga pedagogiska arbetet 15

16 För föräldrar På det första föräldramötet i början av skolåret På Skolrådsmöten återkommer rektor till planen Utvärdering uppföljning Rektor och mentorer ansvarar för att de planerade åtgärderna genomförs under läsåret. Planen utvärderas och följs upp genom att man går igenom samtliga insatser och åtgärder under planeringsdag efter skolårets slut. Ytterligare en utvärdering görs under planeringsdagarna i augusti när läsårsplanen görs upp. 16