Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar"

Transkript

1 Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009

2 Vad är rättsvetenskap? En vetenskap som har rätten som forskningsobjekt Har som syfte att söka, producera och förmedla kunskap om rätten Innefattar ett stort antal olika ansatser eller infallsvinklar till detta syfte, där de mest etablerade är: - Rättsfilosofi ser på rätten i ett filosofiskt perspektiv - Rättssociologi ser på rätten i ett samhällsperspektiv - Rättshistoria ser på rätten i ett historiskt perspektiv - Rättsdogmatik ser på rätten i ett gällande rätt perspektiv Kan indelas i särskilda juridiska discipliner och i rättsteori. De särskilda disciplinerna centreras kring det rättsdogmatiska perspektivet. Rättsteorin centreras kring generella rättsfrågor och är primärt ett gränsämne mellan filosofin och juridiken. Brygga mellan den mera renodlade rättsfilofiska diskussionen och rättsdogmatiken

3 Närmare om rättsdogmatiken Rättsdogmatik i vid mening - Sammanfaller i princip med verksamheten inom de olika särskilda juridiska disciplinerna - Kärnverksamheten består i att beskriva, tolka och systematisera gällande rätt och utgångspunkten tas i de etablerade rättskällorna, men också mera renodlade/fristående teoretiska analyser (möjligen med andra rättsliga infallsvinklar än det strikt dogmatiska perspektivet) - Kan vända sig till olika målgrupper/rättsliga aktörer (legitimeringsbörda?) Rättsdogmatik i snäv mening (s.k. traditionell rättsdogmatik) - Omfattar endast den forskningsverksamhet som är inriktad på att beskriva, tolka och systematisera gällande rätt stänger i princip för använding av filosofi - Utmärks av att ha ett rättstillämparperspektiv - Bygger på en bestämd syn på rättsvetarens legitima roll, inom ramen för en bestämd demokratiuppfattning och en viss funktionsfördelning inom rättssystemet

4 Något om rättsdogmatikens metodkontext Den rättsdogmatiska kärnverksamheten: S.k. rättsdogmatisk metod Utanför den traditionella rättsdogmatikens sfär saknar rättsvetenskapen vedertagna angreppssätt för undersökningar i materiell rätt - inga generella fristående metoder, dock många rättsvetenskapligt accepterade angreppssätt Rättsligt förankrad och vetenskapligt inriktad argumentation står mera allmänt i centrum för rättsdogmatiken. - Det är den mera djupgående argumentationen som skiljer rättsdogmatiken som vetenskap från rättdogmatik som rättstillämpning - Rättsdogmatikens metodkoncept bör primärt kopplas till metodologiska överväganden om argumentationens grunder och utgångspunkter - Metodfrågor bör primärt redovisas som frågor om avhandlingens argumentation och argumentationsunderlag

5 Något om den rättsdogmatiska argumentationens gränser Argumentationen skall vara rätts(vetenskaplig); rättsvetaren som en deltagande aktör i rätten Argumentationen skall vara (rätts)vetenskaplig; allmänna och specifika vetenskapskriterier

6 Vad är filosofi? I filosofien kan ikke noe tas for gitt, heller ikke hva filosofi og filosofiens gjenstand er. (Lars Fr. H. Svendsen i hva er filosofi) - Filosofi är en teoretisk meta-vetenskap (primärt), som kan karakteriseras av reflektion över olika tema, inklusive frågan vad filosofi är - Uppställandet av abstrakta och grundläggande frågor samt sökandet efter (universella) svar på dessa frågor står i centrum för filosofin (jfr. begreppen kunskap och sanning)

7 Övergripande områden inom filosofin: Teoretisk filosofi Metafysik (Ontologi): Frågor om de nödvändiga och grundläggande dragen hos det "varande", d v s frågor om verklighetens beskaffenhet, jfr. vad är rätt? Epistemologi (kunskapsteori): De grundläggande frågorna är vad är kunskap? och hur får vi kunskap?, jfr., hur får vi kunskap om rätten? Logik: Handlar om logiskt tänkande och argumentation och sysslar med att undersöka om argument är giltiga. Jfr., den rättsliga argumentationen Vetenskapsfilosofi: Fokuserar på grundläggande frågor om vetenskapliga metoder och teoribildningar. Vad som kvalificerar sig som vetenskap och hur man skall förstå detta fenomen? Jfr., Hur skall vi förstå rättsvetenskap? Språkfilosofi: Inriktas på att analysera och klargöra språk och begrepp. Jfr., betydelsen av rättsliga begrepp? (Filosofins historia: Studiet av grundläggande filosofiska tankar genom historien. Här undersöker filosofin vilken påverkan och vilka effekter filosofer/filosofiskt tänkande haft.)

8 Övergripande områden inom filosofin: Praktisk filosofi Värdeteori: Här undersöks, analyseras och tolkas värdesatsers innebörd (gott, ont, vackert, fult etc). Moralfilosofi: Undersöker frågor som vad är rätt och fel? Vad är gott och ont? Vad avgör om en handling är moraliskt riktig? Estetik: Frågor som vad är konst? vad är det som gör någonting till ett konstverk, vad är vackert? vad är fult? osv. Politisk filosofi: Frågor om hur det politiska samhället skall organiseras Religionsfilosofi: Fokuserar på religion som fenomen och på de religiösa grundfrågorna som finns Gud?, vad är Gud? varför finns ondska? Rättsfilosofi: Filosofiska frågor i rättens kontext. Vad är gällande rätt?, Vad är relationen mellan rätt och moral?, etc.

9 Något om den filosofiska metodkontexten Inga allmänt etablerade metoder; dock en mängd olika metoder eller metodologiska ansatser, såsom exempelvis tankeexperiment och konstruerade situationer, argumentationsteori, begreppsanalys, intuition och språkanalys En viss metodologisk skiljelinje mellan: - Analytisk filosofi som strävar efter precision och sätter stor tilltro till formella metoder som t.ex. logik och argumentationsanalys (jfr naturvetenskap) och - Kontinental filosofi som har en bredare tematisering och kontextualisering av problemställningar och som betraktar formella metooder som inadekvata eller otillräckliga

10 Hur kan filosofiska frågor aktualiseras i rättsdogmatiska avhandlingar? Vilka beröringspunkter som aktualiseras mellan rättsdogmatiken och filosofin beror naturligtvis till stor del på vilket syfte och vilka problemställningar som uppställs i den rättsdogmatiska avhandlingen.

11 Hur kan filosofiska frågor aktualiseras i rättsdogmatiska avhandlingar? Tre typfall kan uppställas: 1. Filosofin används som direkt metodologiskt instrument/perspektiv. Viktig skiljelinje mellan det direkta användandet av filosofiska teorier och det direkta användandet av filosofiska metoder 2. Filosofin används som källa för argument, som inspiration 3. Filosofin används som mera indirekt och metodologiskt hjälpmedel, hjälp till medvetandegörande av den egna positionen i och om rätten - medvetenhet om sina anspråk, utgångspunkter, sin roll och konsekvenserna av dessa. Här är kanske språkfilosofi, vetenskapsteori och argumentationsteori några av rättsdogmatikens viktigaste verktyg, i det att de kan bidra till medvetenhet om språk, språkbruk, och vetenskaplig kvalitet. Vetenskaplig autonomi?

12 Gränser för filosofins användning? En rättsvetenskaplig avhandling skall uppfylla rättsvetenskapens (och inte filosofins) metod- och vetenskapskriterier. Filosofin måste användas inom rättsvetenskapens gränser. Skillnaden mellan att använda filosofisk metod och filosofiskt material? En rättsvetare måste använda rättsvetenskapliga metoder. En rättsvetare kan använda filosofiskt material om detta underordnas rättvetenskapens gränser. Det rättsdogmatiska (systeminterna) aktörperspektivet: Den som skriver en rättsdogmatisk avhandling är bunden av rättens interna sammanhang och måste förhålla sig till de utgångspunkter och teorier som den rättsdogmatiska traditionen pekar ut som rådande (jfr rättsdogmatikens metodkontext). - Användandet av filosofi bör underställas rättsvetenskapliga kvalitetskriterier. Är det relevant att använda filosofi? Uppfylls krav på saklighet, djup, öppenhet med positioner och utgångspunkter osv. Ju längre bort man rör sig från det strikt rättsliga, desto större förklaringsbörda aktualiseras.

13 Varför filosofi i rättsdogmatiken? Kvalitetsförhöjning; Filosofiskt filtrerade rättsvetenskapliga argument är ceteris paribus bättre rättsvetenskapliga argument Rättens och rättsvetenskapens dynamiska karaktär, behov av rättsdogmatisk metareflektion Rättsvetenskapens (etiska) ansvar för rättsutvecklingen; rättssystemet legitimerar ytterst tvång gentemot individer; Vilken slags rättsliga aktörer vill vi vara?

14 Hur gör man? Måste man läsa Kant? Några praktiska hållpunkter Beror på problemställningar och filosofiska anspråk. Ju mera direkt användning av konkreta filosofiska teorier eller positioner, desto större ansvar att återge och förstå dessa teorier och dess filosofiska kontext I en rättsdogmatisk avhandling bör man kanske i första hand aktualisera de filosofiska frågorna och inte de filosofiska teorierna (jfr. typfall 2 och 3). Rättsvetaren måste inte förstå hela den filosofiska teorikontexten men bör ta ansvar gentemot filosofin som vetenskap Därför bör man i en rättsdogmatisk avhandling generellt vara varsam med hur man refererar de filosofiska argumenten. Det som är relevant i rättsvetenskapen är i första hand relevanta och goda rättsvetenskapliga argument. Anpassa med andra ord filosofin till rättsdogmatiken och inte tvärtom. Filosofisk inspiration snarare än dokumentation Ett steg ut från den materiella rätten och in i filosofin och sedan tillbaka igen. Undvik beroende av specifik filosofisk skola. Svaga /okontroversiella filosofiska positioner

15 ..och hur får man tillgång till filosofiskt gångbara argument? Utgå från den egna problemställningen och fundera över om den aktualiserar mera filosofiska frågor Filosofisk litteratur: Klassiker, införingslitteratur, ämnesspecifika artiklar Rättsvetenskapliga avhandlingar med filosofisk använding Samarbete/diskussion med filosofer

16 Några konklusioner Den som vågar ge sig ut på lite filosofiska vandringar upptäcker fort att filosofin innehåller en stor källa av synpunkter/argument som kan aktualiseras eller överföras till en rättsvetenskaplig kontext Tröskeln för att använda filosofiska infallsvinklar som inspiration bör vara relativt låg Man måste vara mycket varsam med att göra påståenden om eller i filosofin Medvetendegörandet om den egna rättsvetenskapliga positionen och argumentationen är det viktigaste. En sådan medvetenhet är i sig själv en kvalitetssäkring av den rättsvetenskapliga argumentationen

17 Law faculties are full of so-called technical jurists who simply continue making legal doctrine at a low level of abstraction, isolated from any reflection, as if reflection were there main enemy Aleksander Peczenik ( Can Philosophy Help Legal Doctrine?, Ratio Juris No )

18

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LGFI12 Filosofi för gymnasielärare 1 och 2, 30 högskolepoäng Philosophy 1 and 2 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Laura Carlson 2016 Grundläggande begrepp Rättskällelära De rättskällor som används för att

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Teoretisk filosofi II Theoretical Philosophy II 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: FITF20 Gäller från: VT 2019 Fastställd: 2018-09-12 Institution Filosofiska institutionen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2201 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment: Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:

Läs mer

2. Innehåll. Obligatoriska moment:

2. Innehåll. Obligatoriska moment: Vetenskapsteori A Philosophy of science A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1VE000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Vetenskapsteori Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2200 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN

RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN Känsloladdade Subjektiva Personliga Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Blandade discipliner

Blandade discipliner KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK! 14-05-18 RELIGION ANDLIGHET! Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2300 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 3, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1582- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Filosofi Philosophy Filosofi är det systematiska studiet av människans och tillvarons mest grundläggande frågor.

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå. Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så

Läs mer

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 13

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 13 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009 årgång 13 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med lena halldenius, docent i praktisk filosofi vid malmö högskola Vilka frågor anser du är de viktigaste

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FT1300 Teoretisk filosofi: Fördjupningskurs, 30 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Advanced Course, Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan HARH01, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng Business Law: Bachelor Course in Business Law, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

TEMA Individ & Kompetenser

TEMA Individ & Kompetenser TEMA Individ & Kompetenser Alla besitter kompetenser och kan utveckla dessa samt tillägna sig nya. Men hur medvetna individer är om sina kompetenser varierar starkt och så även individernas medvetenhet

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Teoretisk filosofi - kandidatkurs Theoretical philosophy - Bachelor's Thesis 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: FITF30 Gäller från: HT 2019 Fastställd: 2019-03-06

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETEN

HUMANISTISKA FAKULTETEN HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2017/626 Allmän studieplan för doktorsexamen i praktisk filosofi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 23 november 2017.

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Studieplan för ämne på forskarnivå

Studieplan för ämne på forskarnivå Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Filosofi 2017-05-10 V-2017-0545 3.2.3 1 (1) Doktorsprogram Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier av teknik, vetenskap och

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med elena namli, professor i teologisk etik vid teologiska institutionen, uppsala universitet Elena

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LIB130 Quadrivium: Människan och naturen, 30 högskolepoäng Quadrivium: Man and Nature, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

KANDIDATPROGRAM I KULTURVETENSKAP Bachelor Programme in Humanities

KANDIDATPROGRAM I KULTURVETENSKAP Bachelor Programme in Humanities Utbildningsplan för KANDIDATPROGRAM I KULTURVETENSKAP Bachelor Programme in Humanities 180 Högskolepoäng SYFTE Utbildningens syfte är att den studerande ska uppnå kompetens att verka inom kultur- och informationssektorn

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

- Är strategin Guds? - Strategins värld :

- Är strategin Guds? - Strategins värld : - Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law) Dnr U 2016/161 1 A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law) Omfattning:120 högskolepoäng Nivå: Avancerad nivå Programkod: SASOL Undervisningsspråket

Läs mer

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Dennis Groth, fil.dr, Luleå Tekniska Universitet, afdeling for Pædagogik, Sverige Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Artiklen beskriver hvordan elever i Sverige, oplever den

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen

Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30,0 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30.0 credits Grundnivå

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

KANDIDATPROGRAM I KULTURVETENSKAP 180 Högskolepoäng

KANDIDATPROGRAM I KULTURVETENSKAP 180 Högskolepoäng Utbildningsplan KANDIDATPROGRAM I KULTURVETENSKAP 180 Högskolepoäng Bachelor Programme in Humanities Inledning Kritiskt tänkande, argumentationsanalys, förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift, informationshantering

Läs mer

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori PDF ladda ner

Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori PDF ladda ner Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Jan Hartman. Det vetenskapliga arbetet och dess resultat blir alltmer betydelsefulla i det

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad

Läs mer

Mening. Anna Petronella Foultier

Mening. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk

Läs mer