SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Transkript

1 Vi skärgårdsbor Nr 3 Oktober 2008 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund I detta nummer: Unga företagare med framtidstro Holmön Föreningspresentation Skärgårdsbryggan Internettidningen med nyheter varje dag ESIN-möte i Finland med lyckat ungdomsseminarium SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

2 Företagsamma skärgården temat i höstnumret av tidningen Vi skärgårdsbor Höstmörkret kryper allt närmare och sommarens turistiska invasion känns snart ganska långt borta. Vi som arbetar för att skärgården ska leva året runt, ser så här års ännu tydligare de många viktiga uppgifter vi har framför oss. Våra grundfrågor Vi brukar ju säga att arbete, boende och service är tillsammans med miljöfrågorna våra grundläggande områden att bevaka. Miljöfrågorna ska vi tala om längre fram. Bor man vid strandkanten så är det där med allt tätare återkommande och kraftigare oväder eller höjt vattenstånd inte bara symtom att se upp med. Vi har stora problem framför oss. Möjlighet att bo i skärgården Frågorna kring boende handlar om hur vi ska kunna balansera konkurrensen om bostäder i allt mer heta fritidsområden. Även om det låter tokigt så är det inte alltid en fördel att bo där husen har värden som ibland vida överstiger byggkostnaderna. De totalt utflippade fastighetsskatterna har i alla fall lagts i graven hoppas vi. Bostadsfrågor handlar även om möjligheten att kunna hyra sin bostad på en ö i skärgården. Service för alla Service handlar givetvis om alla slags kommunikationer men också om kommunernas service till alla invånare. Den sätts ofta på prov ute i periferin när det gäller små skolor, barnomsorg eller vården av de gamla. Kommersiell service ska ju leva på sina egna villkor. Men när landskapet och avstånden ser ut som det gör blir det tuffare för näringslivet med avsaknad av kassaservice och bränslemackar. Kommersiell service måste också regleras och stimuleras för att kompletta samhällen ska fungera. Företagsamma skärgårdar Trots den långa raddan av viktiga uppgifter ovan så vill vi det närmaste året lyfta fram frågor om arbete och företagande. Vi vet att utan ett starkt näringsliv blir det ingen levande skärgård. Detta är faktiskt en av våra paradgrenar. Det finns ett mycket rikt utvecklat företagande i landets skärgårdar. Men det är inte de stora arbetsplatsernas arena utan vår styrka ligger i mångfalden av små företag. Vi kommer att göra detta tydligt synligt och visa vägar att bygga vidare på. Vi vill lyfta fram kompetensen och fantasin i företagen. Vi vill visa hur man utvecklar samarbete och kombinerar verksamheter för att hela året ska gå ihop. Höstkonferens Den 21 november gör vi ett avstamp i Stockholm med en höstkonferens Företagsamma skärgårdar. Där ska vi presentera hur företagandet förändrats och hur det ser ut idag. Vi ska givetvis också berätta om de speciella problemen, men framför allt berätta om möjligheterna. En positiv utveckling inom näringslivet kommer alltid att vara en av hörnstenarna för en året runt levande skärgård. Bengt Almkvist Förbundssekreterare Skärgårdarnas Riksförbund Bengt Almkvist Foto Eva Widlund Nr 3, oktober 2008 Tidningen producerad av Skärgårdarnas Riksförbund. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Kjell Björkqvist, ordf SRF Redaktion Eva Widlund Postadress Södra Vinön Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarnasriksforbund.se Förbundets e-postadress info@skargardarnasriksforbund.se Hemsida Framsida Berguddens fyr, Holmön Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2008 ISSN SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 2 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

3 Kustkommunernas årliga träff vill engagera fler unga i skärgården Kustkommunernas årliga träff var i år i Göteborgs Södra Skärgård. Inger Blixt, ordförande i Stadsdelsnämnden Styrsö, häl sade oss välkommen första kvällen och berättade om sina kära öar och om hur hon såg på utvecklingen framöver. Årliga träffar Nätverket för Kust- och skärgårdskommunerna har en årlig träff för att utbyta erfarenheter och tankar om att göra skärgården mer levande och attraktiv att bo och leva i. På dessa träffar har det blivit tradition att Skärgårdarnas Riksförbund är inbjuden. I dagarna tre så utbytte vi erfarenheter och diskuterade aktuella frågor och skaffade oss ännu mer kunskap om hur vi löser kniviga frågor för skärgårdsborna på olika sätt. Deltagarna kom från tolv olika kommuner runt Sveriges kuster från Strömstad längst uppe vid norska gränsen i Bohuslän till Norrtälje i Stockholms skärgård. Där fanns bland annat också representanter för Västra Götalandsregionen och Sveriges kommuner och landsting. Egen kommundelsnämnd Göteborgs Södra Skärgård består av sex öar av fastboende och ett antal som är bebodda endast på sommaren. Styrsö kommundel har en egen kommundelsnämnd som styr öarna. Den har på sitt ansvar förskola och grundskola, äldreomsorg i alla former och kultur och fritid. Som den enda av 21 stadsdelsnämnder i Göteborg har Styrsö ansvaret för plan- och bygg ärenden. Det är oerhört viktigt då man på öarna själva kan styra sin utveckling angående vad som ska byggas, var vägarna skall gå o.s.v. Vi fick en mycket intressant inblick i det lokala näringslivet genom att få träffa representanter för de lokala företagarföreningarna på Styrsö och Donsö. Vi blev imponerande av vilken framtidstro det finns och hur väl man lyckas med sina företagssatsningar. Fokus på viktigaste frågorna Nästa dag skulle vi tillsammans arbeta fram ett program över de viktigaste frågorna som vi ville sätta i fokus det närmaste året. När vi började hade vi ett helt batteri med olika frågor som spretade åt olika håll men efter ett antal timmar och processande med och mot varandra så var vi färdiga. Vad blev då resultatet? Inte så revolutionerande utan som alltid var det de stora frågorna i skärgården, boende, sysselsättning och kommunikationer. Unga i skärgården En fråga som kom att stå i blickfånget denna gång var att vi insåg att vi inte lever för evigt. Det betyder att det är hög tid att ungdomarna på våra öar blir mer engagerade och att de får ett mycket större inflytande över sin framtid än i dag. För mig är det den största frågan av alla. Om vi inte lyckas behålla ungdomarna på våra öar och kuster så finns det ingen framtid för skärgården, så enkelt är det. Det är då så underbart att se vad som händer på en ö som Donsö där företagsamheten går i arv. Där man nästan föds till egen företagare och där man vill och också stannar kvar och utvecklar sin ö. Miljöfrågorna Konferensen avslutades på fredagen i Göteborg där Kia Andersson, miljökommunalråd, gav oss en glimt av hur KIMO, kommunernas internationella miljöorganisation, arbetar med miljöfrågor internationellt. Dessa frågor är särskilt viktiga för oss som bor i havsbandet och som är beroende av ett hav som är fritt från miljöförstöring. Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

4 Självförsörjande Till sist berättade Arne Lernhag KSordförande från Öckerö kommun (Sveriges enda kommun som bara består av öar) om deras mycket intressanta och spännande arbete med att bli självförsörjande på el genom att satsa på vindkraft. Detta fick bli det sista inslaget i en mycket givande och matnyttig konferens där vi ännu en gång fått det bekräftat att även om vi kommer från skilda delar av Sveriges kuster och har ibland olika förutsättningar så är våra stora frågor lika oavsett om vi är från västkusten eller östkusten. Vi som var med tackar Göteborgs kommun och stadsdelsnämnden Styrs ö för ett trevligt och bra genomfört arrangemang och ser fram emot att träffas om ett år igen på en annan plats i en annan skärgård. Kjell Björkqvist Unga företagare i skärgården En framtidstro och flera nya unga företagare har jag mött den senaste tiden när jag har besökt olika öar. Jag ställde samma frågor till några av dem och här kommer svaren från Kalle på Söderöra, Anna och Anders på Hindersön samt från Veronika på Vinön. Eva Widlund Taxibåt och grävare Kalle, 23 år, Söderöra Varför bor du på en ö? Jag är född och uppvuxen här och familjen och släkten har bott här sen hur länge som helst. Jag trivs och har bra kompisar. Alla är inte här hela tiden, en del kommer ut på helgerna eller på sommaren, men i veckorna jobbar man ju i alla fall. Vad är bra med att bo på en ö/din ö? Det mesta. Det skulle vara svårt att jobba med det jag gör om jag bodde i stan och har man fritidsintressen som båtar och jakt så är det klart bättre att bo här. Skulle ha svårt att tänka mig något annat. Vilken typ av företag har du, och varför? Jag sysslar med lite av varje, mest sjöoch landentreprenad. Dels för att det finns bra kundunderlag och så tycker jag att det är kul. Ser du en framtid i ditt företag? Jag det tror jag säkert och visst finns det utvecklingsmöjligheter. Allt från att jobba fler små firmor ihop till att kanske kunna anställa och förstås att kunna skaffa bättre och effektivare maskiner och båtar. Vilka svårigheter finns det som hindrar dig att utveckla ditt företag? Dieselpriserna t.ex. Vore bra om man kunde lägga mer pengar på att utveckla. Samverkar du med andra företagare i din skärgård? Givetvis! Man kan ta större jobb tillsammans och ibland är det ju trevligt med sällskap också. Skulle du vilja ha ett nätverk för unga skärgårdsföretagare? Det vore kanske trevligt i och för sig. Själv är jag med i Företagarna Skärgården som finns här i Stockholms skärgård och brukar vara med på deras höstmöte t.ex. Där finns det i alla fall några andra yngre med. Vilken fråga är viktigast att driva för att du som företagare ska lyckas i din skärgård? Det är många vanliga skärgårdsfrågor som är viktiga för både företagare och andra som bor i skärgårn. Foto: Joel Nordstedt 4 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

5 Att det finns skolor så att folk vill bo och driva företag här t.ex. Och post och transporter! Så att man kan få tag på reservdelar och annat. En bra grej som man gjorde här och som jag var med på var växtkraft skärgården Man gjorde en företagsanalys och sen kunde man gå de utbildningar som behövdes för företaget. Det var anpassat till oss som bor i skärgårn, t ex utbildning på vintern och internat för de som behövde sova kvar t.ex. Några tips som du vill förmedla till andra unga företagare i skärgården? Till dem som inte har eget: Våga satsa. Det är kul att ha eget. Och samarbeta med andra! Stugor och svävare Anna och Anders, Hindersön Foto: Anders Innala Vi trivs med att bo avskilt med närhet till havet, utan att för den skull vara avskild från resten av världen. Det är bra att bo på Hindersön med tillgängligheten till naturen, då vi tycker mycket om att vistas både på sjön och i skog och mark. Vår företagsidé Vårt företag är inriktat på besöksnäringen, transporter med svävare och båt samt uthyrningsstugor. Målgruppen tror vi i huvudsak blir utländska gäster och företag. Vi tror på ett företagande där vi tar emot relativt små grupper för att våra gäster ska få en personlig och maximal upplevelse av det vi erbjuder. Framtiden Vi ser ljust på framtiden. Stugorna har varit igång ca tre år och transportdelen är fortfarande på sitt första. Vi tror svävaren kommer att bli stommen i allt vi gör eftersom den bidrar med en udda åkupplevelse, samtidigt som det händer något kul så transporterar man sig också mot nya spännande saker. Rent utvecklingsmässigt är närmast en ombyggnation av stugorna på gång. Öppnar man bara ögonen och förstår vilka enorma tillgångar vi har så finns det nog massor av möjligheter. Svårigheter i företagets utveckling Det kan vara svårt att hitta ett kundunderlag som räcker till för inkomst täckande hela året. Man måste oftast ha flera ben att stå på och även dessa bör gå att kombinera med själva huvudsysslan. Man måste få flyt i jobbet och vara tydlig utåt med vad man gör i sin verksamhet. Samverkan Vi samarbetar periodvis med andra aktörer. Vi kanske inte riktigt jobbar tillsammans utan använder oss stundtals av varandras tjänster. Nyttan av nätverk Nätverk är alltid bra för att dela erfarenheter och knyta nya kontakter. Detta kanske är speciellt viktigt när det rör sig om en mindre grupp med samma intresse, speciellt då vi är så utspridda överallt. Viktigaste skärgårdsfrågan Tveklöst är det kommunikationer. Detta inte enbart för turismen utan också för dom som bor och verkar på öarna. För kan ingen vara bosatt i en fungerande skärgård med vad allt det innebär, så kan heller ingen ta hand om turisterna. Tips till andra unga företagare Det vi vill förmedla till andra unga företagare i skärgården är bara att tro på sin idé. Man måste inte alltid vara revolutionerande i det man gör, bara att man gör det på sitt sätt kan göra det unikt. Foto: Anders Innala Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

6 Konferera i lugn miljö Veronika, 24 år, Vinön Jag bor på Vinön och har gjort det i hela mitt liv. När andra i min ålder sökte sig in till stan för jobb blev jag kvar. Och jag har insett att jag inte vill flytta, det är här på Vinön jag trivs som bäst. Speciella värden i ö-världen På Vinön finns ett lugn som jag saknar på andra platser. Den gemenskap det finns mellan människorna här ute är oslagbar och är bara något man hittar på små öar. Konferensverksamhet Jag har tillsammans med min mor Vinökonferenser HB. Vi hyr lokaler i Vinöns gamla skola av hembygdsföreningen, där vi ordnar dagkonferenser och lagar mat med mest lokala produkter. Vinökonferenser startades 2003 av Yvonne, min mor och Sten, öns bagare. Jag har varit med från starten och hjälpt till, men 2006 tog jag över efter Sten och blev delägare. Efterfrågan av att konferera på Vinön har alltid funnits, var bara naturligt att starta upp ett företag som kunde tillgodose efterfrågan. Övernattningsmöjligheter Självklart ser jag en framtid i vårt företag, folk kommer alltid att konferera. Men i nuläget kan vi bara ordna med dagkonferenser eftersom det finns dåligt med övernattningsmöjligheter på Vinön. Om boendefrågan blev bättre skulle vi kunna ordna konferenser som sträcker sig över flera dagar och på så sätt locka till oss mer folk. Men det är ju just det, brist på boende löser man inte helt enkelt utan det behövs en riktig storsatsning. Det är inget som vårt lilla företag kan ordna. Samverkan Vi har väldigt bra gemenskap mellan öns företagare som samarbetar så mycket som är möjligt. Enda nackdelen är att man inte vill ta för mycket betalt av folk man känner väl. Nätverk för unga skärgårdsbor Jag tycker att det skulle finnas ett nätverk för unga skärgårdsbor och i det kan man bilda en grupp för dom som är företagare. Unga öbor behöver hålla ihop, vare sig om man är företagare eller ej. Viktigaste skärgårdsfrågan Viktigaste frågan för mig och mitt företag är boendefrågan. Vi är nog inte ensamma om att ha brist på boende på vår ö. Tips till andra unga företagare Bästa tipset jag kan komma med är att tro på sin idé och gör det möjligt, ta hjälp av den otroliga kunskap och erfarenhet som människorna på våra öar har. Aktuella remissvar från SRF Under augusti och september har SRF svarat på fyra utredningar. Läs hela svaren på Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp SRF tycker att det är bra att det införs behörighetsbevis för fartyg. Vi anser också att den indelning i olika typer av behörighetsbevis som föreslås är bra. Men utredningen har lagt något för milda förslag. Kraven på behörighetsbevis borde gälla redan när man framför fartyg som har 8 m längd och oavsett om det har motor. Vi anser också att krav på behörighet för fartyg byggda för höga hastigheter även skall gälla utlänningar. Givetvis uppskattar vi det erkännande skärgårdsborna får genom förslaget om en generell dispens för ö-bor. Men vi tycker faktiskt att detta kan begränsas till att gälla en övergångstid på fem år. Nytillkomna skärgårdsbor efter dessa år bör också skaffa behörighetsbevis. 6 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

7 Företagande i fokus då SRF hade möte på Holmön I slutet av augusti bar det av till Holmön, en resa med färja, bil, tåg, flyg, buss, buss och färja igen. Några kom en dag tidigare och fick på så vis ett fantastiskt dygn på Stora Fjäderäggs fyrplats och fågelstation. Vi andra kom ut till ön på fredagskvällen och bjöds på en mycket trevlig middag, som avslutades med en guidning runt på Holmöns båtmuseum. Det tioåriga museet är verkligen något utöver det vanliga och den som åker till Holmön får inte missa ett besök här. Seminarium Företagande Lördagen startade vi några stycken med en tidig cykeltur innan vi intog skolan för dagens program kring företagande. I grupper samtalade vi om hur företagandet i skärgården ser ut idag. Vi pratade om hinder och möjligheter och hur man ska gå tillväga för att få fart på nyföretagande. Ett arbete ska göras inom förbundet under hösten, då alla föreningar ska hjälpas åt för att kartlägga befintliga företag. På detta sätt kan man hitta kolleger på andra ställen som man ev kan bilda nätverk med samt ha gemensam marknadsföring. På små öar kan man vara ganska ensam inom vissa branscher och det kan vara värdefullt att få kontakt med andra som har liknande arbetssituation någon annanstans i vår svenska skärgård. En presentation av denna kartläggning är tänkt att bli vid nästa möte i november. berättade om sitt arbete med fisketurism. Lena Tengnér, arkitekt och byggnadsantikvarie pratade om vad man ska tänka på när man bygger om eller bygger nytt i skärgårdsmiljöer. Vi fick också höra en del om det nya vattendirektivet av Birgitta Fritzdotter, projektledare Vattensamverkan Norr. Avslutningsvis fick vi en presentation av Holmöns kooperativa verksamheter innan det bar av på en rundtur på ön. Ett besök på Holmöns äldreboende följdes av lite shopping i öns välsorterade butik, som drivs av en ekonomisk förening. Ett besök i den vackra fyren och öns egen kyrka ingick också i rundturen. Styrelsemöte Söndagsförmiddagen ägnades åt styrelsemöte och efter lunchen var det dags att packa ihop och bege sig hemåt med en extrainsatt färjetur. Många hade lång resväg och nådde inte sina öar förrän sent på kvällen. Engagerade öbor För mig som aldrig hade varit på Holmön tidigare var det väldigt intressant att åka den långa färjeturen ut till denna ö och träffa alla dessa engagerade människor som jobbar så mycket för att Holmön ska blomstra. Fungerande kommunikationer är ett måste för att ön ska kunna utvecklas enligt öbornas ambitioner. Ett stort tack till er alla som gjorde dessa dagar så intressanta och minnesvärda. Vi kommer gärna tillbaka! Eva Widlund Fröken på skolan, Lena Egnell, hade denna dag en något större klass än vanligt i skolan. Här startar hon dagen med lite praktisk information. Från fisketurism till vattendirektiv En rad med olika talare avlöste därefter varandra och först ut var Greger Jonsson, Salmo Lappland som Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

8 Landshövdingebesök på Gräsö I mitten av augusti hade vi besök av vår (Uppsala läns) nuvarande landshövding Anders Björck. Turen att få besök hade nu kommit till Gräsö och skärgården. Besöket hade kommit till stånd genom kommunalråden i Östhammars kommun och det var Gräsö Skärgårdsråd (GSR) som hade fått ansvar för programmet på Gräsön. Förutom kommunalråden och kommunchefen deltog landshövdingens stabschef och lantbruksdirektören. Första anhalten blev Djurstens fyr som numera är nedsläckt. Fyrmästarbostaden har blivit café och säljer teer, marmelad och hantverk. Marint skydd Kommunalrådet Spangenberg höll ett kort välkomsttal och därefter fick länsstyrelsens miljöutredare Torbjörn Tirén berätta om sitt arbete med att ta fram grundfakta och information inför bildande av ett eventuellt marint skydd på östra sidan av Gräsö. Detta ingår i ett av regeringens miljömål Hav i balans och levande kust och skärgård. Valet av just östra sidan på Gräsö ner till Singö beror på att det är ett område som är relativt opåverkat av utlopp, avlopp och utsläpp från industrier och är ett ganska oexploaterat område. Östersjön är ett grunt hav med ett medeldjup på ca 52 meter till skillnad från Medelhavet som har ett medeldjup på ca 1500 meter. Det gör det lättare att förstå att vattenområdet är känsligt och inte kan ta emot alltför många dumpningar av olika sorters avfall, utan området måste hanteras varsamt. Under hösten kommer det att läggas fram ett förslag hur avgränsningarna till reservatet skall göras och därefter ska kontakter tas med de drygt 700 markägarna. Landsbygdsprogrammet Lantbruksdirektören, som tillträdde under våren, gick igenom hur Uppsala län ligger till i genomförandet av det nya Landsbygdsprogrammet. Takten på genomgång av ansökningar från landsbygdsföretagare har ökat markant och beslut om ansökta investeringsstöd har börjat droppa ut. Det finns gott hopp om att beslutande enhet kommer ifatt. Snabbast växande regionen Äntligen fick landshövdingen komma till tals. Han berättade att Uppsala län tillhör den snabbast växande regionen i Sverige. Befolkningen kommer att öka med personer på tio års sikt. Dessa människor kommer att ha behov av rekreationsområden och det blir än mer viktigt att ortsbefolkningen är överens om hur markerna ska användas. Det allmänna står mot det lokala. Mängder av turister från utlandet kommer att lockas till det affärs- och kulturcentrum som en företagsam kines byggt upp nära Gräsö. Kulturlandskapet GSR hade valt ut ett område där det tydligt framgår vad som händer med kulturmarken när de betande djuren inte betar markerna längre. Det valda området var en igenväxt strandäng kontra en betad hage med en klar skiljelinje emellan. Anders Björck var tydlig i sitt budskap att de oersättliga natur- och kulturbetesmarkerna ska skyddas och bevaras på ett lämpligt sätt. Flest gästnätter på scoutön Vässarön Båten Sunnan låg klar vid Äspskärs brygga för att ta sällskapet ut till Vässarön efter en god lunch på Gräsö gamla kungsgård. Vässarön är Stockholms Scoutdistrikts ö, som denna vecka hade internationellt läger med ca 2000 deltagare. Ön ligger inom Östhammars kommun och är den anläggning i kommunen som har flest antal gästnätter över sommaren, ca Denna dag visade Sjöräddningssällskapets båt och helikopter upp sig för scouterna. Dagen avslutades med att båten Sunnan gick över fjärdarna till sin hemmahamn som är Sundsveden på fastlandet. Där finns den enda skärgårdsrestaurangen i kommunen. Kristina Mattson Landshövding Anders Björck och kommunalrådet Jacob Spangenberg. Foto: Birgitta Söderberg 8 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

9 Foto: Bo-Gunnar Lagström Landshövdingens budskap Gräsö skall lämnas över till kommande generationer i minst lika bra skick som det är idag Tänk till och kom överens om hur ni vill att markerna ska användas på Gräsö. Det kommer att bli ett hårt tryck från människor med rekreationsbehov. Det kommer att finnas en framtida efterfrågan på lugna och naturnära miljöer, ta det tillvara. Aktuella remissvar från SRF Under augusti och september har SRF svarat på fyra utredningar. Läs hela svaren på Fritidsfiske med fritidsfiskebaserad verksamhet SRF är positiv till många av utredningens förslag. Skärgårdsbor med enbart husbehovsfiske eller ett yrkesfiske samt fritidsfiskarna samt de nya entreprenörerna kring fritidsfisket är olika grupper som måste samverka i betydligt större utsträckning. För att detta ska fungera anser vi att man ska låta regional och lokal förvaltning utvecklas för att bättre hantera de mycket olikartade fiskevattnen i landet. Fiskeriverket vill kunna minska redskapsmängden i fritidsfisket. SRF vill markera behovet av generösare regler för skärgårdsbornas husbehovsfiske. Fiskeriverket har i sitt licenssystem idag endast de som de anser är tillräckligt starkt beroende av inkomster från fiske. Denna inställning till företagande måste ändras. Alla som bedriver ett yrkesmässigt fiske för avsalu borde räknas in. Allt färre kan försörja sig på enbart fiske i skärgården. SRF begär legitimitet åt kombinerade företag med fisket som en del av sin inkomst. SRF vill uppmuntra företagande inom fisketurism när traditionellt yrkesfiske minskar. I trängseln kring resursen är det lättare att undvika konflikter om det är de som bor i de områden som ska förvaltas som också ger sig in i denna växande näringsgren. Havsmiljöutredningen SRF anser att utredningens förslag om statlig satsning på havsmiljön är bra. Frågorna är i högsta grad internationella och en tydlig organisation och samordning för att möta behovet av samordnade insatser är viktig. Inte minst med tanke på EU:s kommande marina direktiv och även strategi för Östersjön. Vi är skeptiska till att den traditionella kommunala planeringen kan hantera havsfrågorna på ett bra sätt. SRF stödjer därmed utredningens förslag där kommunerna behåller sitt ansvar till baslinjen, alltså så långt ut fasta land och öar finns. Medan planeringsansvaret för det öppna havet läggs på regional nivå med så kallade havsplaner. Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

10 Holmön Sveriges soligaste ö Holmöarna ligger ca 10 km ut i havet utanför Umeå. Ögruppen består av ett stort antal öar och skär. De största öarna är Holmön, Ängesön, Grossgrunden, Holmögadd och Stora Fjäderägg. Holmö by ligger på norra delen av Holmön, som är den nordligaste och största ön i ögruppen. På Holmön finns ca 80 åretruntboende. Utöver det finns ca 150 fritidsfastigheter och sommar tid fem-sexdubblas den siffran. Ute på ön finns affär med bränsle, post, bibliotek, systembolags- och apoteks ombud, vidare finns förskola och skola 1-6 årskurser, samt servicehus för äldre. Som mar tid finns restauranger, båtmuseum, vandrarhem mm. En annan sak som gör Holmön intressant är benämningen Sveriges soligaste ö, allt enligt tillförlitlig statistik från SMHI. Med skoterkälke till Holmöarna Holmöarna har ingen fast förbindelse med land. Det finns en färja som går 2-3 dagliga turer mellan Byviken (färjeläget på Holmön) och Norrfjärden (färjeläget på fastlandet). Norrfjärden ligger ca 3 mil norr om Umeå (se kartan). När isen ligger stakas en skoterled och längs den leden finns kollektiv trafik med skoter och en uppvärmd kälke för passage rare och kylkänsliga varor. Det går även att boka privat transport både sommar och vinter. God service hemma på ön Vårt unika läge och att vi är den enda svenska ön mellan finska gränsen i norr ner till Gotland i söder, som har både affär, skola och servicehus för de äldre, samt med närheten till Umeå, gör att vi har de möjligheter som krävs för en långsiktigt bärkraftig utveckling. Pendlings tiden mellan Holmön och Umeå är inte längre än för många som pendlar inom Stockholms området varje dag. Den viktiga infrastrukturen Kaplangården, servicehuset för äldreboende, samt affären och skolan är idag öns största arbetsplatser. Med mikrovågslänk till fastlandet och ett radionät på ön har vi tillgång till internet med en hastighet på upp till 4 mb/s. Med bra IT teknik till hjälp underlättas företagande på Holmön. Allt från affärens beställningar till IT-företagens tjänsteproduktion. Men, viktigt är också att resor för pendling till arbete och skola samt mat-, post-, medicin- och sjuktransporter fungerar. Bred kompetens Vi har redan idag, trots vårt ringa antal boende, en bred kompetens inom olika arbetsområden. Högutbildade akademiker med anknytning till Umeås Universitet ger oss en värdefull komplettering till den mer hantverks betonade, praktiska kompetensen som finns här på Holmön sedan gammalt. Allt detta ger oss goda möjligheter att skapa ett livskraftigt centrum för kultur- och naturturism. Idéerna och viljan finns om vi bara får hjälp med de resurser som krävs. Holmön är den enda svenska ön mellan finska gränsen i norr ner till Gotland i söder, som har både affär, skola och servicehus för de äldre. 10 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

11 Holmön historiskt Bofast befolkning har enligt gamla källor funnits på Holmön redan från 1300-talet. År 1917 fanns 453 personer bosatta på Holmön. Öbornas basnäringar har i huvudsak varit jord- och skogsbruk samt jakt och fiske. Under 1930-talet och 1960-talet var det perioder med stor utflyttning. Småskaligt jord- och skogsbruk förlorade då sin bärkraftighet. Yrkesmässigt fiske blev ej längre lönsamt på grund av att nya fiskelagar och förordningar trädde i kraft. På 1990-talet gav parollen Hela Sverige skall leva, även en nytändning för Holmön. Barnfamiljer flyttade ut, skolan öppnades igen, ett servicehus för äldreboende startades och ytter ligare etablering av företag förverkligades. Holmöns lokala utveck lings grupp startade en turistbyrå för att möjliggöra en ökad turistverksamhet. En upprustning av småbåtshamnen genomfördes med bl.a. en utbyggnad av duschar, toaletter och tvättstuga. Holmö arna är idag Sveriges största skärgårds reservat och erbjuder för övrigt en unik miljö att leva och verka i. Fiske på Holmön Holmöarna har sedan vikingatid varit ett viktigt ställe att ta sin föda och utkomst genom fiske. Ögruppen hyser även idag stora bestånd av fisk och räknas till Norrlandskustens bästa. Fram till 1951, fanns en fiskförädlings fabrik som tog de lokala fiskarnas fångster. Rena yrkesfiskare har varit sällsynta utan de flesta har bedrivit det hela som binä rings fiske till småskaligt jordbruk eller hantverk. I dag finns några binäringsfiskare kvar. Det mesta av fångsterna bereds på ön och säljs lokalt till ortsbor och besökan de. Men efter frågan är mycket större än det lilla utbud som finns, så många besökan de tycker att det är synd och märkligt att det är svårt att få tag på färsk fisk på Holmön nuförtiden. Vi har också många lämpliga vatten för sportfiske sommartid på Holmön. Det är främst spinn fiske efter abborre och gädda som lockar. I viss utsträckning kan man även fiska harr och laxöring längs de klippiga havsstränderna. Sportfisket vintertid är nästan uteslutande kikpimpling. Vanliga fiskarter är sik, harr, havsöring samt abborre. Holmöarna är rikskänt för sina extremt stora harrar, som har en väldigt stor attrak tions kraft bland hängivna sportfiskare. Framtida utveckling av Holmön A och O för en fortsatt positiv utveckling är bra kommunikationer. Vi behöver därför ha en stark huvudman för kommunikationerna mellan ön och fastlandet och vi måste få en turtäthet anpassad för våra behov och som möjliggör pendling både för vuxna med olika arbetstider och skolbarn. För att kunna utveckla besöks näringen måste också antalet turer anpassas till deras behov, vilket inte är fallet idag. Utvecklingsgrupp Holmöns Utvecklingsforum (HUF) bildades 1998 och under åren 1999 och 2000 utarbetade vi en utvecklingsplan för Holmön: Vi formar framtiden för Holmön. En stor del av de bofasta och fritidsboende deltog i de sju arbetsgrupper, som arbetade fram de olika avsnitten i utvecklingsplanen. Vissa av förslagen som kom fram i utvecklingsplanen är stora och långsiktiga medan andra var mindre och direkt genomförbara. Bland annat fanns det ingen ordnad parkerings plats i Byviken. HUF tog därför initiativ till att bygga en parkerings plats. Vidare har Vägverket avyttrat hamnområdet och byn har via en nybildad ekonomisk förening köpt in hamnen. Arbetet med att iordningställa rekreations områden, båtplatser och upprusta gästhamnen har påbörjats. Det finns även planer på att flytta öns affär till Byvikenområdet för att komma närmare kunderna och förbättra service för dagbesökare och båtturister. Båtmuséet På Holmön har man i alla tider levt på småbruk, fiske och säljakt. Till varje gård hörde upp till fem olika typer av båtar. En unik båtsamling har bevarats i ett båt museum besökscentrum. Muséet består av sju sammanfogade byggnader och omfattar ca 750 kvm. Sommartid finns öns turist infor mation i besökscentrat. Dit kan man vända sig för att få hjälp med t ex logi, information om aktiviteter och tider för färjeturerna. Holmögården, Bergudden och Stora Fjäderägg Holmögården som ligger ca 200 m från färjeläget ägs av Holmöns Hembygdsförening. Gården fungerar dels som vandrarhem, dels som centrum för olika aktiviteter på Holm ön. Mid- Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

12 sommarfirande, Postrodd, Visfestival, Seajazz, Holmöspel med mera är alla aktiviteter som har sitt centrum kring hembygds gården och dess teaterscen. Bergudden är den fyrplats som finns på Holmön. Där finns ett fyrtorn i trä med unik arkitektur. Två av fyrvaktar bostäderna är ombyggda till vandrarhem. Läget är enastående på en stor klipphäll med utsikt mot Västra Kvarken och svenska fastlandet. Stora Fjäderägg är en ö, som ligger norr om Holmön. Där finns en fyrplats där fyrmästarbostaden nu är Sveriges nordligaste fågelstation för ringmärkning av flyttfågel. Stationen är öppen vår och höst då stor flyttfågelsträck passerar ön. Fyrbiträdesbostäderna har byggts om till vandrarhem, som ingår i Svenska Turistföreningen. På Stora Fjäderägg finns flera av de äldsta lämnin garna av människans första besök till Holmöarna. Till Stora Fjäderägg tar man sig antingen med Slupen, som är en replika av de segelbåtar som trafikerade kusterna kring Holmön på slutet av 1800-talet. Det går även att åka snabbare med moderna båtar. Evenemang En rad evenemang återkommer varje år, såsom det traditionella midsommarfirandet, Holmödagen, visfestivalen, Sveriges minsta jazzfestival Sea Jazz samt Postrodden. Tillsammans med våra finska vänner arrangerar Holmöns Postroddförening den årliga post-rodden. Olle Nygren Foto: Olle Nygren Mer information om Holmön Läs mer om Holmön på Holmöportalen: Holmöns Utvecklingsforum (HUF) Kontaktpersoner: Lena Egnell, tel ; e-post: lena.egnell@umea.se Gunnar Bäckström, ; e-post: gunnar.backstrom@holmon.com Olle Nygren, tel ; e-post: olle.nygren@holmon.com 12 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

13 Här på Bryggan ser vi kvartetten bakom Skärgårdsbryggan: Göran Stenstrand, Beje Forslund, Anne Forslund och Torbjörn Nordlindh Foto: Susanne Lundqvist Färska dagliga nyheter från skärgården Längs Sveriges km långa kust (fastland + öar) finns det många bryggor. Men bara en Skärgårdsbrygga. Och den ligger på en av Sveriges 576 öar med fast befolkning men utan fast landförbindelse, Runmarö i Stockholms skärgård dagars nyheter Här på Runmarö ligger den, Internet-tidningen som i elva år publicerat nyheter från och om skärgården. Vardag som helgdag, jul som midsommar, 365 dagar om året kan du på Skärgårdsbryggan läsa färska skärgårdsnyheter. Men för att vara riktigt ärlig måste man erkänna att några dar under dessa elva år har man blivit utan sina skärgårdsnyheter. Det var när nån storm slog ut såväl el som telefon. Information via Internet Runmaröborna Beje Forslund och Göran Stenstrand jobbade 1996 på var sitt håll, och ibland tillsammans, med information i allmänhet och information på webben i synnerhet. Internet, tänkte de, borde ju passa alldeles utmärkt för att sprida skärgårdsnyheter. Internet är ju en kommunikationsväg som är perfekt där andra kommunikationer inte funkar så bra. Dessutom finns de som älskar skärgården inte bara utefter kusten och på öarna, utan över hela Sverige och, som det visade sig, även på andra håll i Europa och världen. Sjöboden blev navet - Så vi flyttade ner lite datorer och annan utrustning till Bejes sjöbod och började skicka ut skärgårdsnyheter över hela världen, berättar Göran Stenstrand. Jag skrev och Beje gjorde layout och fixade det tekniska. Till en början hade vi ett program som hette Fetch och som hade en liten rolig symbolhund som sprang omkring och hämtade texter från ett ställe och bar dem till ett annat. Lite html-programmering fick vi också lära oss. Vi la inte ut så mycket bilder, inflikar Beje. Det fanns ju inget bredband i skärgården på den tiden, utan vi jobbade med långsamma telefonmodem och det gjorde våra besökare också. Snabb teknikutveckling Men utvecklingen skenade. Först kom ISDN, ett system som i ett slag fördubblade hastigheten. Alla kunde inte få det beroende på att de bodde för långt från telefonstationen. Men vi hade tur: vår sjöbod låg precis innanför gränsen.sen kom ADSL. Först på försök, sen på riktigt. Ytterligare fördubblingar av såväl sänd - som mottagar-hastigheten. Och så snabbare och snabbare ADSL. Riktigt bredband är numera nedgrävt utefter vägen på Runmarö, men än så länge finns det ingen operatör som velat ta på sig uppgiften att sköta innehållet i de breda banden. Bryggan som startsida Den här tekniska utvecklingen har pågått de senaste tio åren. Skärgårdsborna hör till de grupper som snabbast tagit till sig denna utveckling och Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

14 Internet har fått en stor utbredning ute på öarna. Därför är det inte så konstigt att Skärgårdsbryggan blivit startsida i många skärgårdshem. Men utvecklingen har gått fort även på produktionssidan. För att hänga med krävdes det mer och mer sofistikerade datorer, system och program. Det kostar pengar. Hur har Skärgårdsbryggan klarat det? Ekonomisk förening Skärgårdsbryggan ägs av en ekonomisk förening, Runmarö LightHouse, säger Anne Forslund som tillsammans med Beje och Göran äger Runmarö LightHouse. Vi är ett litet företag som förutom Skärgårdsbryggan arbetar med traditionell information och reklam, typ annonser, broschyrer och arrangemang av konferenser och liknande. Men i liten skala, så vi behövde hjälp med ekonomiska resurser. Då ställde Stockholms läns landsting via Skärgårdsstiftelsen upp med ett bidrag för att kunna införskaffa lite relevant utrustning, berättar Anne. Samarbete blev projekt Skärgårdsstiftelsen och Skärgårdsbryggan har delvis samma målsättning, nämligen att sprida information och kunskap om skärgården. Därför låg ett samarbete nära till hands. Det skedde i ett treårigt projekt. Internet-handel var på gång Vi hade i stort sett ett lyckosamt samarbete till nytta för bägge parter, säger Göran. Bara synd att vi inte fick sjösätta våra långt framskridna planer på ett system för Internet-handel i skärgårdsbutikerna. Fritidsborna skulle kunna sitta hemma i stan och beställa varor och sen hämta upp sin beställning när de kom ut till sin ö. Program och databas ligger i stort sett färdigt så är det nån som är intresserad är det bara att slå en pling, fortsätter Göran Ny databas Till en början skötte Beje och Göran hela ruljansen på egen hand, medan Anne fanns i bakgrunden med sin stora kunskapsbas och höll koll på den lilla ekonomi som fanns att hålla koll på. I samband med den tekniska upprustningen kopplades Runmarös datasnille Torbjörn Nordlindh in. Han kan allt om datorer och programmering, inte minst webbprogrammering. Torbjörn byggde den databas som gör det möjligt att söka efter allt som publicerats på Skärgårdsbryggan. Man går bara in under sökknappen och skriver in det ord man söker efter och på någon sekund kommer allt som skrivits om det ordet under elva år fram. Skärgårdarnas Riksförbund till exempel ger 314 träffar, den första artikeln är daterad redan den 22 februari 1997! Söktid: 0,09 sekunder. Nu jobbar Torbjörn med att bygga ett system som gör det lättare att mata in text och bilder. Halvtidsjobb Efter att Göran var ensam om att skriva in nyheter i början så delar Anne och Göran fifty-fifty på textskriverierna idag. I regel kör vi två dagar åt gången. Två dagar skriverier, två dagar ledigt, två dagar skriverier osv. Dag ut och dag in byts vi av, vardag som helgdag. Tips om vardagsnyheter - Vi, och särskilt Anne, har ett stort kontaktnät i skärgården såväl bland gräsrötter som inom föreningsliv och hos olika myndigheter, säger Göran på frågan om varifrån man hämtar sina nyheter. De mailar oss många tips och ibland hela färdigskrivna inlägg. Och så har vi lärt oss var man har störst möjlighet att hitta nyheter ute på nätet. Men tips gillar vi bäst, så är det nån som vill ge spridning åt 14 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

15 någon skärgårdsfråga är det bara att skicka ett mail. Vi vill gärna ha mer rapporter om det vardagliga livet på våra öar och kuster; Tackor som har lammat, stora fiskar som fastnat i näten, bredbandets ankomst eller en skola som får vara kvar. Så sätt dig vid datorn och knappa ned vardagsnyheter från din hembygd och skicka oss ett mail. Vad är det som driver er? Ja inte är det pengar! Hittills har vi inte större intäkter än att vi kan betala telefonräkningarna, säger Anne som håller ordning på ekonomin. Det är väl ett genuint skärgårdsintresse och viljan att hålla oss själva uppdaterade om vad som händer i våra skärgårdar. Man lär sig onekligen en hel del genom att dagligen skriva om skärgården. Till en början var det mest om Stockholms skärgård, men allteftersom har det blivit mer och mer om hela Sveriges kust och skärgård. Men vi skulle nog gärna vilja ha lite bättre ekonomi också. Tänk att kunna belöna våra rapportörer med några kronor när de skrivit nåt bra. Att sälja annonser är inte vår starka sida. Och att ta betalt för annonserna är vi ännu sämre på! Är det nån som kan hjälpa oss? Uppskattning En drivfjäder är ju också all uppskattning vi får från vår omgivning, inflikar Beje. Jag minns när Glesbygdsverkets dåvarande GD med följe besökte oss i vår lilla sjöbod precis i början. Det var uppmuntrande! Och när man träffar folk och berättar att man jobbar med Skärgårdsbryggan får man nästan alltid några uppskattande ord på vägen. Och när man läser i andra tidningar om nyheter som de hämtat på Skärgårdsbryggan. Och när Radio Stockholm besökte oss. Och när du, Göran, intervjuades om SMHI:s bristfälliga väderrapporter från skärgården. Ja, skärgårdsväder säger de och så handlar det bara om vindar. Inte ett ord om att solen skiner här ute. Lite stolta blev vi ju också när Länsstyrelsen i Stockholm bad oss ta hand om det just avslutade projektet Kulturskärgård som de drivit tillsammans med Länsmuseet. Ja då känns det att man ändå är lite etablerad i varje fall i Stockholms skärgård. Att det finns några själar såväl ute på öarna som inne i byråkraternas rum i huvudstaden som läser och bryr sig om vad vi skriver. Det känns fint, tycker Göran. Och framtiden då? Vi vet ju lika lite som nån annan någonting om framtiden och det ligger inte för oss att gissa. Men önska kanske man kan göra. Då önskar vi att vi får fler rapportörer som kan skriva om deras lokala liv på just deras ö, eller båt eller strand eller skola eller hotell eller myndighet Och att vi kan få lite ekonomi på det hela så att vi kan ersätta våra rapportörer och själva ta ut lite lön. Vi på Skärgårdsbryggan Redaktionen rekommenderar varmt ett besök på bryggan: Aktuella remissvar från SRF Under augusti och september har SRF svarat på fyra utredningar. Läs hela svaren på skargardarnasriksforbund/moten_skrivelser Stranden en värdefull miljö SRF är i grunden positiv till ett starkt skydd av stranden mot bebyggelse och exploatering. Men vi anser också att det måste visas en grundläggande respekt mot rätten att kunna bebo och bruka den fastighet man äger och nyttjar för boende och försörjning. Förslaget att ge kommunerna ansvaret för strandskyddet är bra. Fortfarande finns statens möjlighet att kontrollera dessa. Vi anser att alla intressen som ska reglera byggnation skall behandlas genom kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. För att de många olika intressen som ska vägas in här på ett rimligt sätt anser vi att strandskyddsfrågorna ska flyttas från Miljöbalken till Plan- och Bygglagen. SRF anser att de regionalpolitiska grunderna för möjlighet till dispens skall gälla landets alla strandområden. Behovet av en positiv landsbygdsutveckling måste omfatta alla landets skärgårdar. Som ett led i kontrollen av den nya lagstiftningen föreslås ideella fritids- och naturvårdsorganisationer få rätt att överklaga kommunernas beslut. SRF anser att även den bofasta befolkningens ideella organisation ska ha samma rätt för att balansera de allt starkare fritidsintressena i skärgårdarna. Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

16 European Small Islands Federation Föreningar från Sverige, Finland, Danmark, Irland, Skottland, Frankrike, Estland, Italien och Grekland Jean-Didier Hache från de stora region-öarna och Bengt Almkvist från de små öarna i samspråk under kaffepausen. Alla länder med på 8:e årsmötet I början på september höll European Small Islands Federation, ESIN, sitt 8:e årsmöte. Denna gång var det Finlands tur att vara värdar. Mötet hölls på Kasnäs strax söder om Åbo och alla nio medlemmarna var där. Dessutom deltog man mycket intresserat från Åland. Finlands Öar, FÖSS, hade förberett ett fullmatat möte. Första dagen hälsades vi välkomna av ministern Stefan Wallin som talade satsning på ungdomarna i lokalt utvecklingsarbete. Samtidigt med ESIN-mötet var ju också en grupp ungdomar inbjudna, så ministern riktade sig särskilt till dom. Från det finska EU sekretariatet talade Jyri Ollila om den framväxande maritima politiken. Speciellt ägnade han sig åt strategin för Östersjön. Miljöproblemen är stora men man vill här visa att konkret samarbete kring miljöfrågorna kan göras effektivt inom EU. Östersjöfrågorna blir ju också ett stort tema under det svenska ordförandeskapet hösten ESIN och CPMR De två pådrivande organisationerna för ö-frågor i EU diskuterade närmare samarbete för att tränga fram till EU-kommissionen och parlamentet. Det var Bengt Almkvist från ESIN för de små öarna och Jean Didier Hache från CPMR Islands Commission för de stora «regionöarna» som talade om arbetet med att påverka EU :s institutioner inför den kommande översynen av sammanhållningspolitiken. Samma frågeställningar gäller det grekiska initiativet «Euroislands» som ska göra en översyn av hur denna politik ska kunna fungera bättre för öarna i EU. Konstantinos Vlachos från Greklands regeringskansli redovisade ett projekt som nu ska arbeta i två år. Både ESIN och CPMR är partners i detta. Från svensk sida deltar både Glesbygdsverket samt Gotlands kommun i projektet. EU parlamentarikern Ville Itälä, med stort skärgårdsintresse, gästade också mötet och talade om de olika frågor inom EU som just nu är aktuella för öarna. Årsmötet Vid det formella årsmötet för Federationen omvaldes Bengt Almkvist från SRF till ordförande för ESIN. I sin rapport till årsmötet berättade han om de allt närmare kontakterna med EU kommissionen. Generaldirektören för DG Regio (ung. departementet för regionalpolitik) har nu visat stort intresse för de små öarna och ESIN har bjudits in för att närmare redovisa de områden vi behöver mer uppmärksamhet kring. Nya projekt I verksamhetsplanen för de kommande åren poängterades att hemsidan ska uppdateras med information om verksamheten. Det var också uppenbart att medlemmarna vill utveckla ett nytt större gemensamt projekt som kan utgöra en fortsättning på det som avslutades Tre av dagens medlemsländer var inte med där och dessutom har nya angelägna frågeställningar vuxit fram bland annat genom det gamla projektet. Ett initiativ från Skottland är att ESIN ska utveckla en samlad databas med ö-relaterade projekt från alla länder. Ett stort antal projekt har finansierats av strukturfonderna under åren och det är viktigt att bättre ta till vara erfarenheterna från dessa. Studieresa Efter två dagars intensivt och fullmatat program så ägnades den tredje dagen en kortare studieresa i den finska skärgården med inblickar i transporter, skola, butiker och boendefrågor. Det var mycket lyckade dagar på Kasnäs och de finska värdarna ska ha ett stort tack för mycket gott värdskap och väl genomfört program. När alla åkte hem var det med en stark känsla av att samarbetet på europeisk nivå är alltmer givande. Utbytet mellan länderna utvecklas vidare och påverkan på EU :s institutioner börjar ta fart. Bengt Almkvist 16 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008

17 Oberoende av språk och kultur så är vi ganska lika i alla fall! Det konstaterar de unga öborna som sammanstrålade i Åbolands skärgård några dagar i september. Här ser vi Eelin från Finland, Birgitte från Danmark, Veronika från Sverige, Perla från Italien, Pat från Irland, Mads från Danmark, Hurley från Frankrike och Linda från Irland. Ungdomsseminarium i Finland Efter en fartfylld vecka i Kasnäs i Åbolandsskärgård i Finland har tio unga från Finland, Sverige, Danmark, Estland, Irland, Frankrike och Italien stiftat bekantskap med varann och Europeiska kommissionens ungdomsprogram Youth in Action. Det var programmet Youth in Action som gav medel för att föreningen Finlands Öar Suomen Saaret FÖSS skulle kunna hålla detta seminarium för unga öbor i Europa. Kontakt mellan unga öbor Målet med projektet var att skapa kontakt mellan de unga öborna och arbeta kring deras idéer på vad som kunde göras för dem i Europeiska småöarnas sammanhang och även i de nationella organisationerna. Första dagen av sammanträdandet berättade 4H medlemmarna Pia Nurmio- Perälä och Lina Nybjörk om möjligheterna som ungdomsprogrammet Youth in Action erbjuder. Detta gav ungdomarna en idé om de verktyg som finns för att förverkliga deras projektidéer. Ingen av deltagarna hade tidigare hört om Youth in Action, så denna del av programmet upplevdes som en god start. Projektidéer Följande dag presenterades planer och idéer för fem olika projekt som de unga gärna skulle se genomförda. Dessa projekt var: Skolutbyte mellan ö-skolor i olika länder som hjälp i engelska undervisningen, Ö-fotbollskupp, Projektet En bild berättar 1000 berättelser som skulle vara ett kulturellt utbyte mellan länderna och till sist en önskan om ett fungerande forum på ESINs hemsida och en Facebook-grupp som man redan kan stifta bekantskap med på Gruppen heter Young European Islanders. Fler ungdomsmöten Intresset bland de vuxna som deltog i ESINs årsmöte var stort. Så det finns alltså hopp om att det blir fler tillfällen för unga öbor att träffas och utbyta erfarenheter. Jag som projektledare var nöjd med resultatet. Det viktigaste för mig är att de unga öborna får träffa andra i sin situation och se att oberoende av språk och kultur så är vi ganska lika i alla fall. Eelin Hoffström Ungdomsrepresentant i FÖSS Eelin från Vänö och Veronika, Sveriges representant, från Vinön. Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober

18 Färjerekord för Birgitta! Presentation av SRF-ledamot Birgitta Söderberg från Gräsö är en baddare på att åka färja. Att hon har åkt mycket med Gräsöfärjan är ju inte så konstigt eftersom hon är född och uppvuxen på Gräsö. Nu pendlar hon dessutom till fastlandet till sin arbetsplats som rektor vid Öregrunds skola. Åtta år med gula färjor Men när hon i augusti klev ombord på Holmöfärjan firade hon faktiskt att hon därmed har åkt på alla vägfärjor i hela Sverige, även några som numera är indragna. Det började som ett sätt att ta sig fram på olika sätt i Sverige och utvecklades efter ett par år till en kul grej, berättar Birgitta. Hon började åka medvetet i början av 2000-talet och efter åtta år nådde hon sitt mål i och med resan till Holm ön. Skärgårdsengagemang Birgitta är vice ordförande i Gräsö Skärgårdsråd och har varit ledamot i SRF sedan 1999, där hon bl.a. har jobbat speciellt med skärgårds-skolor och kommunikationer. Familjen till ön Birgitta är en av många återvändare. När barnen skulle börja skolan flyttade hon hem till Gräsö med sin familj. Idag är Birgitta både farmor och mormor. Tillsammans med sin man har hon ett ganska intensivt föreningsliv och försöker inom dessa hitta möjligheter att arbeta för bygdens utveckling. Biodling och resor Birgitta är intresserad av att se och lära om skolor i Sverige och andra länder och fritidsintressena är bl.a. biodling, att vistas på havet och att resa. Viktigaste skärgårdsfrågorna Kommunikationerna är så klart viktiga, såsom färjeturer, huvudled på Gräsö och sommartrafiken på ön. Infrastruktur i allmänhet och bygglovsärenden måste fungera på ett bra sätt. Men för Gräsö är nu det marina reservatet den allra viktigaste frågan. Det blev alltså Helena Elisabeth som blev den sista i raden av alla färjor i Sverige som Birgitta har åkt med. Detta firades med champagne och naturligtvis ett besök i styrhytten. Birgitta Söderberg med färjebefälhavaren Nils-Bertil Andersson på Holmöfärjan. Resan tar 45 minuter och är en mil lång. Skärgårdens framtid Viktigast är att få till stånd arbeten så att människor kan leva ute på öarna och att det i sin tur skapar en bättre infrastruktur, anser Birgitta. Speciella minnen - Jag har många goda minnen från SRF:s olika möten, berättar Birgitta. Första gången Gräsö deltog var 1999 på Öja, Landsort. Det varma mottagandet kändes skönt eftersom vi var nervösa huruvida vi skulle komma in i gruppen. Annars är resan med Holmöfärjan (den sista i samlingen) en riktig höjdpunkt. En gul färja som är byggd som en båt och dessutom en sjötur på ca 40 minuter. Alla öar som jag har besökt genom SRF har givit olika intressanta inblickar. Dessutom har det varit givande att komma utanför turistsäsongen och få möta människor som visat på vilka omständigheter som styr deras vardagsliv. Eva Widlund Birgitta Söderberg, Gräsö som aldrig missar Melodikrysset på lördagarna! 18 Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008