KALLELSE. 6 Begränsning av förtroendevald revisors

Transkript

1 1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 2 mars 2015 kl Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Entledigande och val av ersättare i bildningsnämnden KS/2015: Revidering av reglemente för revisorerna, KFS 1.15 KS/2014: Fyllnadsval till kommunrevisionen samt val av vice KS/2015:63 11 ordförande 6 Begränsning av förtroendevald revisors KS/2015:63 12 granskningsuppdrag 7 Styrdokumentet Kvalitetsarbete med våld i nära KS/2014: relationer för Katrineholms kommun 8 Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun KS/2014: Justering av benämning i bildningsnämndens reglemente KS/2014: Delårsrapport 2: januari-augusti 2014 för Sörmlands KS/2014: Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB 11 Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015 KS/2014: Borttagande av suppleanter i kommunala bolag KS/2015: Svar på motion om att minska den politiska KS/2014: organisationen i Katrineholms kommun 14 Svar på motion om att stärka föräldrarnas roll och KS/2014: engagemang i skolan 15 Svar på motion om att erbjuda helg- och feriejobb till KS/2014: elever på vård- och omsorgscollege 16 Svar på motion om kommunfullmäktiges presidium KS/2013: Motion om att ljussätta Djulö allé KS/2015: Motion om att utveckla vattentornet på norr KS/2015: Meddelanden Tillkommande ärenden 181 Torgerd Jansson Ordförande G:\Gemensam\KF\2015\ \KF Kallelse Första sidorna docx Gunnar Westermark Sekreterare KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 1

2 2 2 Dnr KS/2015: Entledigande och val av ersättare i bildningsnämnden Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar John-Erik Nyman (FP) från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer Inger Hult (FP) som ny ersättare i bildningsnämnden för tiden till och med 31 december Ärendebeskrivning John-Erik Nyman (FP) har inkommit med begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. Folkpartiets kommunförening i Katrineholm nominerar nu Inger Hult (FP) som ny ersättare i bildningsnämnden Entledigande av 2

3 3 3 t ~f i. l~ati ineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Revidering av Reglemente för revisorerna, KFS 1.15 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner revideringen av Reglemente för revisorerna med avseende på 3, avseende antalet förtroendevalda revisorer. Ärendebeskrivning Med anledning av att antalet förtroendevalda revisorer reduceras från sju till sex, måste en revidering av reglementet för revisorerna (KFS 1.15) göras 3 (Revisorernas antal och organisation). Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Reglemente för revisorerna (KFS 1.15) med föreslagen ändring Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP) och Göran Dahlström (S). Justerandes sign Akten 3

4 4 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för revisorerna, KFS 1.15 Ärendebeskrivning Med anledning av att antalet förtroendevalda revisorer reduceras från sju till fem, måste en revidering av reglementet för revisorerna (KFS 1.15) göras 3 (Revisorernas antal och organisation). Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige godkänna revideringen i reglementets 3 med avseende på antal förtroendevalda revisorer. Revideringen innebär att antalet kommunrevisorer minskas från nuvarande sju till sex revisorer. Den ursprungliga reduceringen av antalet kommunrevisorer var från sju till fem. Dock har jävssituationer visat sig medföra svårigheter att i alla lägen uppfylla kravet på minimiantalet (fem) beslutsfattare bland revisorerna. Därav föreslås att en revidering görs av reglementet för revisorerna som innebär att kommunrevisionen fortsättningsvis ska bestå av sex revisorer. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 4

5 5 5 Styrdokument Reglemente för revisorerna Kommunstyrelsens förslag till revidering, , 9 Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.15) Antagen av kommunfullmäktige , 26 5

6 6 6 Beslutshistorik Antaget av kommunfullmäktige , 26 2 (6) 1.15 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Styrdokument - Författningssamling Datum Reglementet gäller från till dess fullmäktige fattar annat beslut. Ändrat av kommunfullmäktige 2015-XX-XX 6

7 7 7 3 (6) 1.15 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Styrdokument - Författningssamling Datum Reglemente för revisorerna i Katrineholms kommun Revisionens roll 1 Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Revisionens formella reglering 2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen. Lekmannarevisionen regleras i aktiebolagslagen. Regler för revision finns också i lagstiftning för andra företagsformer. Revisorernas antal och organisation 3 Kommunrevisionen består av sju sex förtroendevalda revisorer. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden bör fullmäktige förrätta fyllnadsval så snart som möjligt. 4 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 5 Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det antal som fastställs för varje enskilt företag. 6 Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en ordförande och en vice ordförande. Rollen är att vara sammankallande och leda gemensamma sammankomster och sammanträden. Ordförande väljs ur minoriteten. 7

8 8 8 Revisorernas ekonomi och förvaltning 7 4 (6) 1.15 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Styrdokument - Författningssamling Datum För beredning av budget till revisorerna, lekmannarevisorerna och av fullmäktige utsedda revisorer i stiftelser skall fullmäktiges presidium utgöra budgetberedning. 8 Fullmäktige beslutar om budget för lekmannarevisorerna och av fullmäktige utsedda revisorer i stiftelser. Kostnaderna belastar respektive företag. 9 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för en kommunal nämnd. 10 Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av fullmäktiges presidium. Revisorerna lämnar de upplysningar och material som begärs för denna granskning. Revisorernas sakkunniga biträden 11 Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 12 Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och lekmannarevisorerna. Revisorernas arbetsformer 13 Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder till dessa sammankomster. 14 Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 8

9 (6) 1.15 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Styrdokument - Författningssamling Datum De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 16 En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en person som revisorerna utser. Revisorernas rapportering 17 Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige senast fem veckor efter det att styrelsen överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna. Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas granskning. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. 18 Revisorernas utlåtande om delårsrapporten ska lämnas till styrelsen senast två veckor efter det att styrelsen tagit ställning till delårsrapporten och beslutat att överlämna den till revisorerna för granskning. 19 Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till fullmäktiges alla ledamöter. Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. Revisorerna och fullmäktige 20 Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar, minst tre gånger varje år. 9

10 10 10 Revisorernas arkiv 21 6 (6) 1.15 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Styrdokument - Författningssamling Datum För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. Reglementets giltighet 22 Reglementet gäller från till dess fullmäktige fattar annat beslut. 10

11 11 11 Dnr KS/2015: Handläggare: Gunnar Westermark Fyllnadsval för kommunrevisionen samt val av vice ordförande Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige väljer Richard Eriksson (S) som ledamot i kommunrevisionen för mandatperioden Jan-Olov Karlsson utses till vice ordförande för revisorerna under samma period. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige valde i december 2014 fem ledamöter till kommunrevisionen för mandatperioden samt utsåg Karl Källander (MP) till ordförande för revisorerna. Det reviderade reglementet för revisorerna anger att kommunen ska ha sex förtroendevalda revisorer. Dessutom ska kommunfullmäktige välja en vice ordförande. Mandatperioden avser tiden 1 januari december Uppdraget är enligt reglementet slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. 11

12 12 12 Dnr KS/2015: Handläggare: Gunnar Westermark Begränsning av förtroendevald revisors granskningsuppdrag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att undanta vård- och omsorgsnämnden från granskningsuppdraget för den förtroendevalda revisorn Lars F Eriksson (M). Ärendebeskrivning Lars F Eriksson har i en skrivelse till kommunfullmäktige anmält jäv i granskningsuppdraget som förtroendevald revisor gällande vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Ärendets handlingar Skrivelse från Lars F Eriksson om jäv

13 13 13 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Lars F Eriksson Tjugesta Västergård Katrineholm Skrivelse ang jäv LAC'; ~, i~-v i Handl.nr. ~ - z 1 ~7 Handl. ~G..(.~l S: j:7 ti Dnr l~~~~-ui~ D-plan ~7 ' l ~~ ~j -I'll. ~?i'vyl1~c~`tc~ ~~~~ KSJ~~I ~~ -~~'S'll ~ Till Kommunfullmäktige Katrineholms kommun På grund avjävsituation måste undertecknad, Lars F Eriksson, anmäla attjag ej kan deltaga i granskning av Vård- och omsorgsnämnden (Norrgläntan). ~ ~ ~`~ ~ Lars F Erikson Revisor 13

14 14 14 `l `,l l~atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Styrdokumentet Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar styrdokumentet Kvalitetsarbete med våld i nära relationer. Reservation Mot beslutet och till förmån för Tony Rosendahl (V) med fleras yrkande reserverar sig Tony Rosendahl (V), Ewa Gallhammar (FP), Inger Fredriksson (C) och Gudrun Lindvall (MP). Den skriftliga reservationen redovisas på sidan 15. Särskilt yttrande Styrelsen medger att Gudrun Lindvall (MP) får foga ett särskilt yttrande till protokollet. Det särskilda yttrande redovisas på sidan 16. Ärendebeskrivning Ett kommungemensamt styrdokument för kvalitetsarbete med våld i nära relationer har arbetats fram av socialnämnden under 2013 på uppdrag av kommunstyrelsen. Socialnämnden beslutade den 19 mars 2014, 35, att överlämna styrdokumentet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Följande nämnder har därefter haft dokumentet på remiss: bildningsnämnden, viadidaktnämnden, vård-och omsorgsnämnden samt kultur- och turismnämnden. Styrdokumentet är kommunövergripande och riktar sig till kommunens samtliga nämnder. Styrdokumentet ska verka både som ett anvisningsdokument och som en kunskapsöversikt. Dokumentet avslutas med mål och insatser, inriktade på ökad samverkan, ökad kunskapsspridning och stärkt förebyggande arbete. För det konkreta arbetet är det viktigt att varje nämnd tar fram egna handlingsplaner och insatser utifrån verksamhets- och ansvarsområde med utgångspunkt i styrdokumentets inriktning och mål. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Socialförvaltningens skrivelse, Socialnämndens protokoll, , 135 Viadidaktnämndens protokoll, , 34 Bildningsnämndens protokoll, , 66 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, , 98 Utdragsbestyrkande 14

15 I.r, ~~ I~atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V), Whera Nyvell (MP), Ewa Gallhammar (FP), Inger Fredriksson (C), Gudrun Lindvall (MP), Göran Dahlström (S) samt verksamhetschefen Linda Qvarnström. Förslag och yrkanden Tony Rosendahl (V) yrkar med instämmande av Inger Fredriksson (C), Ewa Gallhammar (FP) och Gudrun Lindvall (MP) att definitionerna i styrdokumentet skrivs om så att de blir könsneutrala och ordet offer ersätter ordet kvinna kvinnan. Göran Dahlström (S) yrkar avslag på Tony Rosendahl (V) med fleras yrkande. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandes förslag till beslut och Tony Rosendahl (V) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. Särskilt yttrande Gudrun Lindvall (MP) framför till styrelsen att hon önskar få foga ett särskilt yttrande till protokollet, vilket styrelsen medger. Justerandes sign Protokollsutdrag till ~1. ~\, ~-, Akten _> ~ ~.. ~ Utdragsbestyrkande 15

16 16 16 KOMMUNSTYRELSEN ~ / I,\ ~~~ 7 15 [ENTER PARTIET Folkpartiet Liberalerna Reservation DnrKS/2014: Styrdokumentet Kvalitetsarbete med våld i nära relationer. Under remissrundan så har flera nämnder inkommit med synpunkter på dokumentet. Bland annat har Viadidaktnämnden lämnat in synpunkter på att definitionen av våldsutsatta personer skulle behöva vara könsneutralt formulerad för att inte utesluta hbtq-personer. Vi yrkade att: Definitionerna i styrdokumentet skrivs om så att de blir könsneutrala och ordet offer ersätter ordet kvinna/kvinnan. Då vi inte fick gehör för vårt yrkande reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm 28 januari 2015 ~~. Tony Rosendahl Vänsterpartiet Gudrun Lindvall Miljöpartiet Ing r Fredriksson Centerpartiet Ewa Gallhammar Folkpartiet 16

17 17 17 KOMMUNSTYRELSEN miljöpar#ie# de gr~na~ ~ ' Särskilt yttrande Ärende: Styrdokument Kvalitetsarbete med våld i nära relationer Miljöpartiet de gröna välkomnar detta dokument, men ser samtidigt risker att de uppsatta målen inte kommer att nås på grund av bristande ekonomiska resurser. Under delmål står: "Utbildning för politiker, chefer och verksamhetsnära personal vid efterfrågan i syfte att öka kunskap om relationsvåld, socialnämndens verksamhet och ansvar, förebyggande insatser och behandlingsrutiner vid upptäckt/misstanke av relationsvåld. I utbildningarna implementeras aktuella rutiner och checklistor." Det här låter ju bra och nödvändigt för att styrdokumentet ska bli styrande, men så kommer det: "Socialnämnden ansvarar för utbildningarna, övriga nämnder inom respektive nämnd ansvarar för efterfrågan av utbildning inom området." (min kursivering) Det betyder alltså att nämnderna ska efterfråga utbildning inom sin budget. Några speciella medel finns inte avsatta för detta ändamål och vår farhåga är att detta inte kommer att prioriteras i det ekonomiskt kärva läge, som nämnderna har i kommunen idag. Såväl socialnämnden som vård- och omsorgsnämnden går med underskott. Miljöpartiet de gröna hoppas att de uppföljningar, som ska göras, kommer att visa att våra farhågor inte besannas. Katrineholm den 28 januari 2015 För Miljöpartiet de gröna... Gudrun Lindvall, gruppledare ~~~~ ~~~ 17

18 18 18 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Staben Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Styrdokumentet Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Socialnämnden har till kommunstyrelsen överlämnat styrdokumentet Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer. Kommunledningsförvaltningen har för kommunstyrelsens räkning remitterat dokumentet till berörda nämnder. Socialförvaltningen har tagit del av inkomna yttrande och bedömt att endast några redaktionella ändringar har behövt göras. Övriga synpunkter kan hanteras utanför dokumentet. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra mot dokumentet. Förvaltningen konstaterar att ansvaret för att följa dokumentet ligger inom socialnämndens ansvarsområde. Ärendets handlingar Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Socialförvaltningens skrivelse, Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2015\150128\ MSK\ tjänsteutl våld i nära relationer.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se 18

19 19 19 Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag , 7 Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XXX Giltighetstid 2015-XX-XX

20 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde Uppföljning Hur: Avstämning mot eventuella lagändringar. När: Innan giltighetstiden upphör. 20

21 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Definitioner 5 Våld i nära relationer 5 Speciellt utsatta grupper 6 Hedersrelaterat våld 6 Helhetsperspektiv i det enskilda fallet 7 Lagstiftning 8 Inriktning av kommunens arbete med Våld i nära relationer 8 Uppföljningsbara mål 8 Övergripande mål 8 Insatsområden 9 Åtaganden för att nå uppsatta delmål 11 Uppföljning 12 Referenser 14 21

22 22 22 Inledning 4 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hinder för kvinnors och barns åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Våldet rymmer allvarliga hälsomässiga, social, ekonomiska och juridiska dimensioner, för såväl individen som samhället som helhet. Utöver avsevärt lidande för enskilda, orsakar våldet stora samhällsekonomiska kostnader per år. Det är med andra ord ett mångfacetterat problem som berör flera verksamheter. 1 Våld i nära relationer kan drabba vem som helst men samtidigt finns det vissa grupper i befolkningen som löper större risk att drabbas. Det är framförallt unga personer, kvinnor och ensamstående föräldrar som oftare rapporterar erfarenhet av våld i nära relationer. Våldet är ett hinder för den enskildes trygghet men också för en fortsatt utveckling mot jämställdhet mellan män och kvinnor. Sammantaget gör det våld i nära relationer till en akut jämställdhetsfråga och ett omfattande folkhälsoproblem. För att förebygga och bekämpa relationsvåld behöver åtgärder vidtas i skilda sammanhang och på olika nivåer. Regeringen presenterade hösten 2007 en omfattande handlingsplan med åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Regeringens skrivelse 2007). Detta styrdokument, aktuell lagstiftning och forskning samt lokala behov utgör en grund för Katrineholms kommuns lokala kvalitetsarbete för att förebygga och minska våld i nära relationer. Det kommungemensamma styrdokumentet har arbetats fram av socialnämnden på uppdrag av kommunstyrelsen den 27 mars En arbetsgrupp bestående av representanter från kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen, vårdoch omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen har under oktober 2013 februari 2014 arbetat fram styrdokumentet. Styrdokumentet är kommunövergripande och riktar sig till Katrineholm kommuns samtliga nämnder. Styrdokumentet ska verka både som ett anvisningsdokument och som en kunskapsöversikt. Dokumentet avslutas med mål och insatser, inriktade på ökad samverkan, ökad kunskapsspridning och stärkt förebyggande arbete. För det konkreta arbetet är det viktigt att varje nämnd tar fram egna handlingsplaner och insatser utifrån verksamhets- och ansvarsområde med utgångspunkt i styrdokumentets inriktning och mål. 1 Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld art.nr

23 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Katrineholms kommunövergripande styrdokument för kvalitetsarbetet mot våld i nära relationer avser att omfatta problematiken kring relationsvåld i sin helhet, vilket innebär våldsförövare och offer oavsett socialdemografisk tillhörighet. På grund av befintlig litteratur och forskning kommer texten i styrdokumentet ofta beskriva män som förövare av relationsvåld. Det ska dock hela tiden has i minnet att resonemangen även avser kvinnor som förövare. Socialnämnden ansvarar för att uppdatera styrdokumentet så att det följer förändringar av lagar, författningar och andra dokument som påverkar området Våld i nära relationer. Definitioner Våld i nära relationer Nära relation - någon som är närstående, såsom make/maka, sambo, släktning, föräldrar eller annan familjemedlem. ( Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt - Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt- Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som kvinnan inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt - Direkta eller indirekta hot mot kvinnan och/eller mot eventuella barn eller att kvinnan blir förlöjligad. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet - Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiellt/ekonomisk utsatthet Kvinnans personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att hon förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för henne. Kvinnor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. (Definition: Socialstyrelse, 23

24 24 24 Speciellt utsatta grupper 6 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum I takt med att mäns våld mot kvinnor har uppmärksammats alltmer så har kunskapen om vissa gruppers "särskilda" utsatthet för våld ökat. De grupper som ofta lyfts fram som särskilt utsatta, och för vilka man har identifierat specifika behov, hbtq-personer(homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer), kvinnor som har missbruksproblem kvinnor som lever med funktionsnedsättning kvinnor med utländsk bakgrund kvinnor i trafficking eller prostitution unga kvinnor samt äldre kvinnor (källa: NCK, nationellt centrum för kvinnofrid) Hedersrelaterat våld Den svenska regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hot, våld och ibland även dödligt våld. Regeringen tar också upp att även pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan drabbas. 2 2 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter (081204) pod_show&navid=65&subnavid=53&subnavinstance=3 24

25 25 25 Helhetsperspektiv i det enskilda fallet 7 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och ett folkhälsoproblem men också ett komplext problem för den som blir utsatt. Såväl våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld som våldsutövare utgör heterogena grupper och orsakerna till våldet varierar. Enligt WHO är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att generellt bestämma vilka faktorer som orsakar våld. Dessutom är det vanskligt att skilja faktiska orsaker från socioekonomiska och andra omständigheter som förekomst av våld samvarierar med. 3 En ekologisk modell för våld mot kvinnor av närstående Exempel på faktorer som kan öka risken för våld (Modell efter Heise, Lori, L. Violence against women: An intergrated, Ecological Framework i Violence against Women juni 1998, vol 4 nr 3) Samhälle/struktur Normer som medger mäns kontroll över kvinnor Acceptans av våld som sätt att lösa konflikter Maskulinitet förknippas med dominans, heder och aggression Rigida könsroller Grupp/lokalsamhälle Påfrestande sociala förhållanden Umgänge med andra vilkas normer legitimerar våld Isolering av kvinnan och familjen Relationen Bristande förmåga att hantera relationer Äktenskaplig konflikt Våldsutövaren tar kontroll och fattar beslut i famljen Våldsutövaren som individ Bevittna våld i familjen under uppväxt Bristande omvårdnad under uppväxt individualpsykologiska faktorer Missbruk Komplexiteten i sammanhanget och att faktorer på olika nivåer kan samverka med varandra kan åskådliggöras genom den s.k. ekologiska modellen ovan, som i sig ger utrymme för olika teorier inom området. 1 Med utgångspunkt i ovanstående modell tydliggörs och föredras en tillämpning av en helhetssyn på våld i nära relationer utan att det finns någon motsättning att ge individen insatser utifrån nuvarande situation och behov. 2 3 World Report on Violence and Health s : WHO (World Health Organization;

26 26 26 Lagstiftning 8 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum I brottsbalken (SFS-1962:700) finns de lagar som reglerar olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexalbrott. Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i socialtjänstlagen, SoL (SFS-2001:453). Kommunen har enligt SoL, 2 kap 2, det yttersta ansvaret för att de som vistats i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen, HSL (SFS 1982:763) FN:s konvention för barnens rättigheter (FN:s generalförsamling 1989) uttrycker barns medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. Konventionen tar särskilt hänsyn till barnens utsatthet och sårbarheter. Sverige åtog sig att följa Barnkonventionen Inriktning av kommunens arbete med Våld i nära relationer Kommunens kvalitetsarbete ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL). Styrdokumentet ska ses som en guide i arbetet som definierar och beskriver omfattningen av problemet. Kvalitetsarbetet syftar till att utveckla kommunens arbete och redan grundad samverkan avseende att förebygga och minska våld i nära relationer. Kvalitetsarbetet utgår från följande punkter: Uppföljningsbara mål Övergripande mål Katrineholms kommun har följande mål: Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Kommunen står för en viktig del av de sociala trygghetssystemen. Tillsammans med staten och landstinget ska vi motverka otrygghet som orsakas av arbetslöshet, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, familjesituation eller åldrande. Kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. (KF ) Kvinnor och män ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv. Kommunen har ett stort ansvar för att det ska bli verklighet i Katrineholm. Alla kommunala verksamheter ska bidra till arbetet med jämställdhet. Beslutet om att all verksamhet ska jämställdhetsintegreras ska genomföras under mandatperioden. Det innebär att alla verksamheter kontinuerligt ska analyseras och vidareutvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. (KF ). 26

27 27 27 Delmål: 9 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Att öka omfattningen och kvaliteten på samverkan inom kommunen, mellan myndigheter och frivilligorganisationer Att öka kunskapen om våld i nära relationer inom den kommunala organisationen avseende dess omfattning, konsekvenser, påverkan av teorin om genussystemet samt möjlighet till stöd och skydd Att initiera insatser i den kommunala verksamheten som har en förebyggande effekt på relationsvåld Att statistik på lokalnivå finns tillgänglig gällande våldutsatta kvinnor och män samt flickor och pojkar som varit utsatta och/eller bevittnat våld i en nära relation Att statistiken är analyserad ur ett genusperspektiv Insatsområden Kvalitetsarbetet inriktar sig särskilt på nedanstående områden: Ökad samverkan Våld mot kvinnor är ett mångsidigt problem och kräver samverkan mellan många aktörer, detta lyfts bland annat i propositionen 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare är av avgörande betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver 4 Förebyggande arbete Ett aktiv och verkningsfullt förebyggande arbete handlar både om att motverka att våld utövas och att avbryta våld som pågår. Ett brett förebyggande arbetet riktar sig till både kvinnor och män, även till dem som inte själva är direkt berörda i sin vardag. Insatser riktade till både potentiella och konstaterade förövare är en central och viktig del i det förebyggande arbetet. Barn och unga är också viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet. Därför är det angeläget med tidiga insatser i skolan och i andra sammanhang där barn och ungdomar befinner sig. Rättsväsendets myndigheter, hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten har alla en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sina nära kontakter med människor i deras vardag. Genom ett professionellt bemötande, rutiner och dokumentation, samt kunskap om våld i nära relationer ökar förutsättningar för att en våldsutsatt person eller en person som lever under hot och våld får rätt hjälp. Polisen ska vara tillgänglig för att kunna rycka ut och göra snabba insatser när brott begås 2. 4 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens skrivelse 2007/08:39 27

28 28 28 Ökad kunskap 10 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Ökade kunskaper är avgörande för alla insatser som görs för att bekämpa våld i nära relationer. Genom bland annat utbildning ska kunskaperna på området öka och fördjupas och kompetensen hos berörda verksamheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldutsatta förövare utvecklas 2. 28

29 29 29 Åtaganden för att nå uppsatta delmål 11 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Nedanstående åtaganden tydliggör de olika nämndernas ansvar gällande området våld i nära relationer. Vid framtagande av rutiner, checklistor och utbildningar bör en tydlig koppling till kommunens jämställdhetsarbete göras för att få en förståelse för teorin om genussystemet. Delmål Åtaganden Ansvar Att öka omfattningen och kvaliteten på samverkan inom kommunen, mellan myndigheter och frivilligorganisationer Att initiera insatser i den kommunala verksamheten som har en förebyggande effekt på relationsvåld Att öka kunskapen om våld i nära relationer inom den kommunala organisationen Utvalda nämnder ska utifrån verksamhets- och ansvarsområde utarbeta rutiner kring internsamverkan på övergripandenivå och i enskilda ärenden utifrån det kommunövergripande styrdokumentets mål och inriktning. Socialnämnden ska utifrån fastställda områden utarbeta en aktuell överenskommelse/avtal kring extern samverkan på övergripande nivå och i enskilda ärenden utifrån det kommunövergripande styrdokumentets mål och inriktning. Utvalda nämnder ska utifrån verksamhets- och ansvarsområde utarbeta rutiner och en checklista för tillvägagångssätt vid upptäckt av våld i en nära relation. Utvalda nämnder ska utifrån verksamhets- och ansvarsområde utarbeta rutiner och en checklista för tillvägagångssätt vid misstanke av våld i en nära relation. Utbildning för politiker, chefer och verksamhetsnära personal inom socialnämnden i syfte att öka kunskap om relationsvåld, aktörers verksamhet och ansvar, Socialnämnden, bildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, viadidaktnämnden samt kultur- och turismnämnden Socialnämnden Socialnämnden, bildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, viadidaktnämnden samt kultur- och turismnämnden Socialnämnden, bildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, viadidaktnämnden samt kultur- och turismnämnden Socialnämnden, 29

30 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum avseende dess omfattning, konsekvenser, teorin om genussystemet samt möjlighet till stöd och skydd Att statistik på lokalnivå finns tillgänglig gällande våldutsatta kvinnor och män samt flickor och pojkar som varit utsatta och/eller bevittnat våld i en nära relation. Statistiken är analyserad ur ett genusperspektiv förebyggande insatser och handlingsrutiner vid upptäckt/misstanke av relationsvåld. I utbildningarna implementera aktuella rutiner och checklistor. Utbildning för politiker, chefer och verksamhetsnära personal vid efterfrågan i syfte att öka kunskap om relationsvåld, socialnämndens verksamhet och ansvar, förebyggande insatser och handlingsrutiner vid upptäckt/misstanke av relationsvåld. I utbildningarna implementera aktuella rutiner och checklistor Utvalda nämnder ska utifrån verksamhets- och ansvarsområde föra statistik över antalet kvinnor har blivit utsatta eller misstänks bli utsatta för våld i en nära relation, samt flickor och pojkar som varit utsatta och/eller bevittnat eller misstänks bevittnat våld i en nära relation Socialnämnden ska göra en kartläggning av kvinnor som utsätts för våld i en nära relation Socialnämnden ansvarar för utbildningarna, övriga nämnder inom respektive nämnd ansvarar för efterfrågan av utbildning inom området Socialnämnden, bildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden Viadidaktnämnden Socialnämnden Uppföljning Styrdokumentet ska vara ett aktivt dokument som utvärderas, omarbetas och antas på nytt varje mandatperiod. Processen förväntas att påbörjas efter kommunfullmäktiges beslut. Uppföljning av målen görs årligen och socialnämnden ansvarar för att uppdatera styrdokumentet så att det följer förändringar och lagar, författningssamlingar och andra dokument som påverkar området Våld i nära relationer. 30

31 31 31 Mått för uppföljning 13 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Antal utvalda nämnder som har en utarbetad på ledningsnivå beslutad rutin kring internsamverkan samt att rutinerna har tagit hänsyn till teorin om genussystemet Aktuell extern överenskommelse har följts upp inom de två senaste åren samt vara dokumenterad och vid behov reviderad samt att överenskommelsen har tagit hänsyn till teorin om genussystemet Antal förvaltningar i kommunen som har en på ledningsnivå beslutad rutin och en checklista för tillvägagångssätt vid upptäckten av våld i nära relationer samt att rutinerna och checklistorna har tagit hänsyn till teorin om genussystemet Antal förvaltningar i kommunen som har en på ledningsnivå beslutad rutin och en checklista för tillvägagångssätt vid misstanke av våld i nära relationer samt att rutinerna och checklistorna har tagit hänsyn till teorin om genussystemet Antal genomförda utbildningsinsatser per verksamhetsområde och förvaltning samt att man i utbildningarna har tagit förklarat teorin om genussystemet Antal deltagande i utbildningsinsatser, uppdelat på män respektive kvinnor Statistik över antal kvinnor och män som utsatts eller misstänks vara utsatta för våld i en nära relation. Antal flickor respektive pojkar som varit bevittnat utsatta eller misstänks vara utsatta för våld i en nära relation. Statistiken är analyserad ur ett genusperspektiv. Statistik över antal flickor respektive pojkar som bevittnat eller misstänks har bevittnat våld i en nära relation. Statistiken är analyserad ur ett genusperspektiv. 31

32 32 32 Referenser 14 (14) KVALITETSARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9) - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Socialstyrelsen, artikel nr ) - Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOFS 2009:22) - Våld- handbok om socialnämndens ansvar för våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (Socialstyrelsen, artikelnr ) - Katrineholms styrsystem 32

33 (1) Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Öppenvård Vår beteckning Vår handläggare Avdelningschef Linda Qvarnström Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på yttanden över remissen Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Ett kommungemensamt styrdokument för kvalitetsarbete med våld i nära relationer har arbetats fram av socialnämnden under 2013 på uppdrag av kommunstyrelsen. En arbetsgrupp bestående av representanter från kommunledningsförvaltningen, socialförvaltingen, vård- och omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen har under oktober 2013 till februari 2014 arbetat fram styrdokumentet. Socialnämnden beslutade den 19 mars 2014, 35, att överlämna styrdokumentet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Följande nämnder har därefter haft dokumentet på remiss: bildningsnämnden, viadidaktnämnden, vård-och omsorgsnämnden samt kultur- och turismnämnden. Socialförvaltningens bedömning av inkomna yttranden De synpunkter som inkommit från vård- och omsorgsnämnden hanteras inte i styrdokumentet, utan är en senare fråga. Viadidaktnämndens synpunkter går att hantera utan förändringar i dokumentet. Bildningsnämndens synpunkter på styrdokumentet har justerats i dokumentet då de är av ringa betydelse. I enlighet med styrsystemet gäller att styrdokumentet är ett anvisningsdokument med giltighetstid till och med den 31 december 2019, uppföljning ska ske vart fjärde år och dokumentet justeras fortlöpande om till exempel lagändring sker. Lorraine Fröberg Förvaltningschef K:\Beredningsmöten\2015\150128\ MSK\yttrande styrdokument våld (2).docx SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: linda.qvarnstrom@katrineholm.se 33

34 34 34 I\atrineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ' RIR~HOLMS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN KOIT1m1~r ^','rc~es~f1 Dnr: 2013: Handläggare: Zp~~+ ~~%~`' ~ ~ Johanna Wenn xth er~~;.i.3ti9arg Linda Qvarnst ör~(,(1; ~ ~ ~ Diaria ~mmc._...,...w._.-! _- -r,yp~~~~.. ~t~4 ~,1~~1-~(~~a Slutrapport från projektet Kommungemensam pö icy for arbetet med våld i nära relationer Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden beslutar att godkänna förslaget till styrdokument och lämnar ärendet vidare till kommunstyrelsen för fortsatt hantering. 2. Fortsätta driva arbetet med att utveckla kvalitetsarbetet inom Våld i nära relationer utifrån åtagandena som är satta i styrdokumentet. 3. Lägga slutrapporten av projektet till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 27 mars 2013 att ge socialnämnden i uppdrag, i enlighet med socialförvaltningens förslag , att utarbeta ett förslag till en kommungemensam policy för arbetet med våld i nära relationer. Syftet med projektet har varit att samordna och kvalitetssäkra att Katrineholms kommun har en gemensam plattform för att ge alla medborgare, kvinnor och man, flickor och pojkar, i Katrineholm som är utsatta för våld eller bevittnat våld ett snabbt och rättsäkert stöd. Syftet har uppnåtts genom att involvera flera förvaltningar vid ett framtagande av ett kommungemensamt styrdokument för våld i nära relationer. Målsättningen med projektet har varit att kvalitetssäkra Katrineholms kommuns arbete i Våld i nära relationer. Målet uppnås genom att projektet bidragit med ett styrdokument som ger stöd till medarbetare i Katrineholm kommun i deras systematiska kvalitetsarbete gällande Våld i nära relationer. I projektet har ett styrdokument arbetats fram för Katrineholm kommuns kvalitetsarbete inom Våld i nära relationer. Projektdeltagarna har inventerat förekommande handlingar inom området. Inventeringen har utgått ifrån handlingar som baseras på arbetet inom respektive förvaltnings ansvarsområde gällande Våld i nära relationer. För att arbetet inom området Våld i nära relationer ska bli hållbart så rekommenderas fortsatt samverkan mellan berörda förvaltningar vid framtagande av handlingar som möter upp åtagandena i styrdokumentet. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från kommunledningsf~rvaltningen daterad Protokollsutdrag till ~~~ L"'K ~ l,k"~"~~v~/ ~rl 34

35 35 35 I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN SammantrAdesdatum Blad Styrdokument Kvalitetsarbetet Våld i nära relationer Slutrapport projektet Våld i nära relationer Nämnden tackar Johanna Wennert för redovisningen. Justerande si Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen ;~; %C ct Utdragsbestyrkande ~`~~ ~~v J~~ 35

36 \atiuleholms lcomrnun VIADIDAKTNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dni VIAN/2014: Handläggare: Sirpa Abben z Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Beslut Viadidalctnämnden beslutar i enlighet med tjänsteskrivelse från kvalitetsshateg Sirpa Abben sända följande yttrande till kommunstyrelsen: Viadidalct har inga möjligheter på grund av styrande lagstiftning att föra efterfrågad statistik över kvinnor och män som utsatts eller misstänkt utsatts för våld i näta relation. Däremot kan en diskussion om våld i nära relationer föras inom de utbildningsinsatser som görs gentemot kommunens invånare samt informationsinsatser inom Viadidakts egna verksamheter. ~ ~ Definitionen av våldsutsatta personer i styrdokumentet skulle behöva vara O ~ `~ könsneutralt formulerad för att inte utesluta hbtq-personer. ~ ~~~ ~ ~. ö ' ~ H.. z Y N Ärendebeskrivning och förvaltningens bedömning ~ ~ ~ ~ Det lconunungemensamma styrdokumentet Kvalitetsarbete med våld i nära relationer ~d liar arbetats fram av socialnämnden på uppdrag av kommunstyz elsen den 27 mars ~ En arbetsgrupp bestående av representanter från kommunledningsförvaltningen,.~ socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen har under oktober 2013 februari 2014 arbetat fram styrdokumentet. Sty~~dokumentet är lcommunövergripande och riktar sig till Katrineholm komanins samtliga nämnder. Styrdokumentet slca verka både som ett anvisningsdokument och som en lcunslcapsöversikt. Dokumentet aysltrtas med mål och insatser, inriktade på ökad samverkan, ökad kunskapsspridning och stärkt förebyggande arbete. Ur follchälsoperspektiv är frågan oexhört betydelsefull och bör beaktas inom rimliga proportioner i respektive förvaltning men Viadidakt liar inga möjligheter på grund av styrande lagstiftning att föra efterfrågad statistik över kvinnor och män som utsatts eller misstänkt utsatts för våld i nära relation. Däremot kan en diskussion om våld i nära relationer föras inom de utbildningsinsatser som görs gentemot kommunens invånare samt informationsinsatser inom Viadidakts egna verksamheter. I de föreslagna insatsoma ådena med ö1{ad if~tern och exte~ f~ sun~l~e~ kai~ och förebyggande at~bete finris en relevans av Viadidakts medverkan i samverkansgrupper med representation av handläggare och kltrator. För att möta behovet i insatsområdet ökad kin~sl~np finns kompetens i Viadidakt för att samordna och ai7 angera utbildningsinsatser. Dock krävs att eventuell finansiering av utbildningsinsatser förs cenh alt i kommunen eller i de enskilda förvaltningarna. Justef ndes sign /`"~ Protokollsutdrag till ~,j ~ '' ~~,,~ ~ 1 ~ Koinmunst yselsen Utdra be tyckande 36

37 37 37 ~, ~~~ 1~~itl'llle~101111S ICOri1111L1I1 ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum VIADIDAKT`NÄMNDEN ~ 34 forts. 14 Blad Ärendets beredning Efter dislcussioi~ one definitionerna av våldsutsatta personel ställer Thomas Selig följande förslag till tillägg till beslutet: Definitionen av våldsutsatta personer skulle behöva vara könsneutr~lt formulerad föl att inte utesluta hbtq-personer. Carina Björk Andersson instämmer i förslaget. Ordförande föreslår att nämnden besluta i enlighet med förvaltningens fö1 slag till beslut med följande tillägg; Definitionen av våldsutsatta personer skulle behöva vara lcönsneutralt formulerad föa~ att inte utesluta hbtq-personer. Under ärendets behandling yttrar sig Gunilla Magnusson, Thomas Selig, Carina Björk ~idersson, och Sitpa Abben. Ärendets handlingar Förslag till styrdolcumei~t Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Kah~ineholins kamnaun Tjänstesl~ ivelse/yttrande från kvalitetsstrateg Sima Abben. sign Konununstyreisen 37

38

39

40 40 40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:59, 069 Handläggare: Jörgen Rüdeberg Yttrande över remissen Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande över remissen och översänder det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över det övergripande anvisningsdokumentet Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer i Katrineholms kommun inför fastställande i kommunfullmäktige. Bildningsförvaltningens synpunkter Bildningsförvaltningen har under arbetets gång haft möjlighet att delta och har representerats av en skolsköterska. Förvaltningen ställer sig bakom anvisningsdokumentet i sin helhet men har följande synpunkter: Inledningens första mening lyder: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hinder för kvinnors och barns åtnjutande av mänskliga och grundläggande friheter. Mot bakgrund av att det i dokumentet längre ner framgår att förövaren i vissa fall även är kvinnor men att detta sällan beskrivs i aktuell litteratur förslår bildningsförvaltningen att meningen ändras till: Våld i nära relationer, där mannen oftast beskrivs som förövaren, är ett hinder för kvinnors och barns åtnjutande av mänskliga och grundläggande friheter. Två synpunkter av redaktionell karaktär: sidan 6; rutan Samhälle/struktur: i stället för man ska det troligen stå mäns. Sidan 7; rad 14; ordet se ska ersättas med ses. Ärendets handlingar Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Jörgen Rüdeberg bitr.förv.chef, Johan Söderberg (S) och Carina Björk-Andersson (FP) och Anneli Hedberg (S). Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 40

41 41 41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Dnr VON/VON/2014: Handläggare: Emma Odén Yttrande över remissen Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens synpunkter och bedömning och översänder dem till kommunledningsförvaltningen. Vård- och omsorgsförvaltningen synpunkter och bedömning redovisas som bilaga till protokollet med beteckningen vård- och omsorgsnämndens handling nr 24/2014. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har i remiss den 27 juni 2014 översänt förslag till styrdokument Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun för yttrande. Förslaget skall vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast den 26 september Förslaget har tagits fram av socialnämnden på uppdrag av kommunstyrelsen i Katrineholms kommun den 27 mars Socialnämnden har överlämnat remissen till kommunstyrelsen för vidare hantering. Ett led i hanteringen är att berörda nämnder, däribland vård- och omsorgsförvaltningen, ges möjlighet till yttrande i ärendet. Slutgiltig fastställelse av remissen tas sedan av fullmäktige. Sammanfattning av styrdokumentet Det kommungemensamma styrdokumentet Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen under oktober 2013 till februari Styrdokumentet är kommunövergripande och riktar sig till Katrineholms kommuns samtliga nämnder. Det omfattar problematiken kring relationsvåld i sin helhet, vilket innebär våldsförövare och offer oavsett socialdemografisk tillhörighet. Styrdokumentet är indelat i en kunskapsöversikt och ett anvisningsdokument för kommunens arbete med våld i nära relationer. Kvalitetsarbetet syftar till att utveckla kommunens arbete och redan grundad samverkan avseende att förebygga och minska våld i nära relationer. I styrdokumentet anges mål och insatsområden, där kvalitetsarbetet ska vara inriktat på tre områden; ökad samverkan, ökad kunskap och stärkt förebyggande arbete. I styrdokumentet anges åtaganden för att nå uppsatta delmål. Åtagandena tydliggör de olika nämndernas ansvar gällande arbetet med våld i nära relationer. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, handläggaren, akten Utdragsbestyrkande 41

42 42 42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Sammanfattning av vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter Styrdokumentet behöver förtydligas inom följande områden Ekonomiska förutsättningar. Strukturen för samordning av arbetet med våld i nära relationer. Centrala arbetsgruppens ansvar och roll. Ansvarsfördelning mellan kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Stöttning och handledning från kommunledningsförvaltningen till förvaltningen. Ordningsföljd av åtagandena och vad som ingår i åtagandena. Uppföljningsansvar för styrdokumentet. Kriterier för insamling av statistikunderlag samt dess förenlighet med den svenska lagstiftningen. Omfattningen gällande kunskapsöversikten samt beskrivning av vård- och omsorgsförvaltningens målgrupper utifrån området. Förvaltningen föreslår att projektet drivs och finansieras centralt för implementering av arbetet och utbildning gällande våld i nära relationer. Vård- och omsorgsförvaltningen bedömning/förslag till beslut Förvaltningen har identifierat ett antal områden i styrdokumentet som behöver förtydligas. Styrdokumentet behöver därför förtydligas innan beslut tas i kommunfullmäktige. Ärendets handlingar Förslag till styrdokument Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun, Kommunledningsförvaltningens anvisning för remissvar, Förslag till yttrande över remissen Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun, Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) och Anita Karlsson (C) samt utredare Emma Odén. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 42

43 (1) Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Öppenvård Vår beteckning Vår handläggare Avdelningschef Linda Qvarnström Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på yttanden över remissen Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Ett kommungemensamt styrdokument för kvalitetsarbete med våld i nära relationer har arbetats fram av socialnämnden under 2013 på uppdrag av kommunstyrelsen. En arbetsgrupp bestående av representanter från kommunledningsförvaltningen, socialförvaltingen, vård- och omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen har under oktober 2013 till februari 2014 arbetat fram styrdokumentet. Socialnämnden beslutade den 19 mars 2014, 35, att överlämna styrdokumentet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Följande nämnder har därefter haft dokumentet på remiss: bildningsnämnden, viadidaktnämnden, vård-och omsorgsnämnden samt kultur- och turismnämnden. Socialförvaltningens bedömning av inkomna yttranden De synpunkter som inkommit från vård- och omsorgsnämnden hanteras inte i styrdokumentet, utan är en senare fråga. Viadidaktnämndens synpunkter går att hantera utan förändringar i dokumentet. Bildningsnämndens synpunkter på styrdokumentet har justerats i dokumentet då de är av ringa betydelse. I enlighet med styrsystemet gäller att styrdokumentet är ett anvisningsdokument med giltighetstid till och med den 31 december 2019, uppföljning ska ske vart fjärde år och dokumentet justeras fortlöpande om till exempel lagändring sker. Lorraine Fröberg Förvaltningschef K:\Beredningsmöten\2015\150128\ MSK\yttrande styrdokument våld (2).docx SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: linda.qvarnstrom@katrineholm.se 43

44 ~,I `,~ \atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda ikatrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta anvisningsdokumentet Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun. Därmed utgår Allmänna riktlinjer för servering av alkohol på kommunens bekostnad i samband med representation och andra tillfällen. Ärendebeskrivning En översyn av Allmänna riktlinjer för servering av alkohol på kommunens bekostnad i samband med representation och andra tillfällen, har genomförts. I styrdokumentet finns nu, utöver representation, även anvisningar om gåvor, mutor och jäv. Inkomna yttranden Bildningsnämnden ställer sig bakom anvisningsdokumentet och anser att ett kommungemensamt dokument ger tydliga anvisningar till förvaltningarna gällande representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun. Service- och tekniknämnden välkomnar översynen och anser att det är positivt att dokumentet nu också behandlar gåvor, mutor och jäv. Nämnden bedömer att det i dokumentet, möjligen, kan hänvisas till specifika lagtexter. Kultur- och turismnämnden har inget att erinra mot förslaget. Byggnadsnämnden har inget att erinra mot det nya förslaget till anvisningsdokument. Viadidaktnämnden ser inga hinder i kommunledningsförvaltningens förslag och ställer sig bakom förslaget. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte att erinra mot det nya förslaget till anvisningsdokument. Vård- och omsorgsnämnden önskar en komplettering i dokumentet med hänvisning till Sveriges Kommuner och Landstings vägledning Om mutor och jäv vägledning för anställda inom kommuner, landsting och regioner (htt~://brs.skl.se/brsbibukata documents/doc40255 l.pd fl. Hänvisning kan också göras till Skatteverkets Allmänna råd. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 44

45 45 45 ~ ly~'~. 1\atiineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMiJNSTYRELSEN Blad Kommunledningsförvaltningens bedömning Samtliga nämnder ställer sig bakom förslaget till nytt anvisningsdokument. Service- och tekniknämnden påpekade möjligheten att förtydliga hänvisningar till lagtexter i dokumentet. Kommunledningsförvaltningen har under arbetets gång gjort bedömningen att inga specifika hänvisningar bör göras, då lagtexter och paragrafnummer kontinuerligt förändras och att styrdokumentet då också måste revideras. Vård- och omsorgsnämnden önskade en komplettering av hänvisningar till SKL samt Skatteverket i slutet av dokumentet. Kommunledningsförvaltningen gör även i det fallet bedömningen att ingen hänvisning bör göras. Vid antagande av anvisningsdokumentet Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun utgår Allmänna riktlinjer för servering av alkohol på kommunens bekostnad i samband med representation och andra tillfällen. Anvisningsdokumentets giltighetstid bör vara från och med beslutsdatum till och med år Förvaltarskapet bör ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde, kommunledningsförvaltningen. Dokumentet ska följas upp en gång per år för att se så att dokumentet är uppdaterat samt ta in eventuella synpunkter från förvaltningarna. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevald ikatrineholms kommun Sammanträdesprotokoll miljö- och hälsoskyddsnämnden, , 62 Sammanträdesprotokoll viadidaktnämnden, , 62 Sammanträdesprotokoll byggnadsnämnden, , 90 Skrivelse kultur- och turismnämndens ordförande, Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 62 Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 106 Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 127 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C), Pat Werner (S) samt handläggaren Karin Rytter. Akten Utdragsbestyrkande 45

46 46 46 Styrdokument Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag , 8 Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XXX Giltighetstid 2015-XX-XX

47 47 47 ANVISNINGAR - REPRESENTATION, GÅVOR, MUTOR OCH JÄV FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum (5) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige Förvaltarskap 1 -Inom kommunstyrelsens ansvarsområde Uppföljning Hur: Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från förvaltningarna. När: En gång per år. 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat 47

48 48 48 ANVISNINGAR - REPRESENTATION, GÅVOR, MUTOR OCH JÄV FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum (5) Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Representation Begreppet representation saknar en mer bestämd definition. I allmänhet avses sedvanlig gästfrihet i form av värdskap, som har direkt samband med ett företags eller kommuns verksamhet. Representation kan vara riktad utåt mot externa intressenter - extern representation, eller inåt mot anställda och förtroendevalda - intern representation. Extern representation riktar sig mot utomstående organisationer, företag och enskilda personer. Representationen ska alltid ha ett omedelbart samband med och direkt värde för verksamheten. Det gäller både tidpunkt och plats för representationen samt de personer mot vilka representationen riktar sig. Kommunen ska vara restriktiv med representation. Detta gäller särskilt i samband med myndighetsutövning, inköp och upphandling, där det i princip inte får förekomma. Med intern representation avses personalfester, interna kurser och möten samt konferenser. Vid representationsmåltider ska måttfullhet iakttas. Av Skatteverkets allmänna råd framgår beloppsgränser för representation och gåvor. Alkoholhaltiga drycker kan förekomma och bekostas av kommunen. Detta gäller dock endast öl och vin eller motsvarande dryck, såsom dessa definieras i alkohollagstiftningen. En nämnd kan anta mer restriktiva regler kring representation. Gåvor till anställda De skattefria gränsvärdena för olika gåvor till anställda följer skatteverkets allmänna råd. Gåva till anställd får inte förekomma med undantag av: Julgåva. Skatteverket har i sina allmänna råd angivit gränsvärde för julgåva. Julgåva ska avse samtliga anställda inom respektive förvaltning. 48

49 49 49 ANVISNINGAR - REPRESENTATION, GÅVOR, MUTOR OCH JÄV FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum (5) Uppvaktning vid pensionering eller vid anställningens upphörande. Av inkomstskattelagen framgår vilket värde en sådan gåva får ha utan att vara skattepliktig för den anställde. Uppvaktningar och gåvor vid högtidsdagar, till exempel 40-, 50- eller 60- årsdag. Även här bör värdet ansluta till värdet på julgåvor. Särskilda regler finns för gåvor vid förtjänsttecken, se anvisningsdokumentet Regler för Katrineholms kommuns förtjänsttecken m.m. Förmåner av mindre värde som avser att skapa trivsel i arbetet, så kallade personalvårdsförmåner, är skattefria och får förekomma. Förmånerna ska normalt vara tillgängliga för all personal och i regel tillhandahållas på arbetsplatsen. Representationsgåvor Vid studiebesök och till exempel besök hos andra kommuner och i liknande situationer får representationsgåvor förekomma som tack för visad gästfrihet. Skatteverket har i sina allmänna råd angivit gränsvärde för avdragsgilla representationsgåvor som även gäller för kommunen. Reklamgåvor får förekomma om det avser artiklar av förhållandevis obetydligt värde som antingen har direkt anknytning till givarens verksamhet eller utgörs av enklare presentartiklar. För att en gåva ska klassas som reklamgåva bör gåvan lämnas till ett större antal personer och sakna inslag av personlig karaktär. Gåvan ska vara försedd med kommunens namn, märke eller liknande och i enlighet med grafisk profil. Mutor Reglerna för mutor regleras i Brottsbalken. Mutbrott begås när en anställd, uppdragstagare eller förtroendevald tar emot mutor, begär eller inte tackar nej till en otillbörlig förmån i sin tjänsteutövning. Det behöver inte finnas något orsakssamband mellan förmånen eller det sätt som den anställde eller motsvarande utför sitt arbete, det vill säga mottagandet av mutan behöver inte innebära att givaren faktiskt gynnas. 49

50 50 50 ANVISNINGAR - REPRESENTATION, GÅVOR, MUTOR OCH JÄV FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Det ställs särskilt höga krav på offentligt anställda och då särskilt på dem som ägnar sig åt myndighetsutövning, exempelvis tillståndsgivning, beslut om rättigheter, inspektion och på dem som arbetar med upphandling och inköp. Vid osäkerhet om hanterandet av ett erbjudande om en förmån ska kontakt tas med närmsta chef. Jäv 5 (5) Lagreglerna om jäv för offentliganställda och förtroendevalda finns bland annat i förvaltningslagen och i kommunallagen. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att opartiskhet kan ifrågasättas. I en jävssituation, får den jäviga inte delta i handläggning av ärende. Om detta förekommer, kan beslutet förklaras ogiltigt. Det finns en skyldighet enligt lag att självmant anmäla jäv. Vid svårbedömda situationer ska försiktighet iakttas. 50

51 51 51 ~~' ~~ ~ I~atrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad 2 Handläggare: Eva Frykman Yttrande över reviderade anvisningar Representation, gåvor mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att inte ha något att erinra mot det nya förslaget till anvisningsdokument gällande representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun. Under nämndens överläggningar yttrar sig Erik Liljencrantz (M). Z Y~ ~ ~ Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse: ~' ~',.._ ~ ~.~.~ ~ ~ ~ _ $~ Ärendebeskrivning 7, Zö,~ ~,~ En översyn av kommunens Allmänna riktlinjer för servering av alkohol på ~ Y ~. ~,,~ kommunens bekostnad i samband med representation och andra tillfällen, har c- ~ ~ genomförts. Vid revideringen har dokumentet kompletterats med anvisningar om _' ~,~ gåvor, mutor och jäv. Anvisningarna om representation och gåvor följer skatteverkets =u allmänna råd. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har sänt dokumentet på remiss till samtliga nämnder för svar senast den 29 december. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser det positivt att även anvisningar om gåvor, mutor och jäv inkluderas i dokumentet, och föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker förslaget. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens handling: Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Justerandes sign Protokollsutdrag till /.~ f Kommunledningsförvaltningen ;`~ s f, Utdra sbesl rkand 51

52

53 I.'!1' ~~~; T~ ~trineholms kommun \ BYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Handläggare: Eva Frykman Yttrande över reviderade anvisningar Representation, gåvor mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun z c O~ ~ o~, s~ ~G N N ~ c 'v ~ ~ ~:;~ åu ~ ~' cv J ~ " i d `f~ ~ 1 ~.~ 1 ^~',.. gir: w E ~ r f,~ Z ~ N `~ ~ ~ :i~ ~-> Q ~ ;~, -J Y xrj, O :.r Beslut Byggnadsnämnden beslutar att inte ha något att erinra mot det nya förslaget till anvisningsdokument gällande representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun. Under nämndens överläggningar yttrar sig Erik Liljencrantz (M). Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse : Ärendebeskrivning En översyn av kommunens Allmänna riktlinjer för servering av alkohol på kommunens bekostnad i samband med representation och andra tillfällen, har genomförts. Vid revideringen har dokumentet kompletterats med anvisningar om gåvor, mutor och jäv. Anvisningarna om representation och gåvor följer skatteverkets allmänna råd. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har sänt dokumentet på remiss till samtliga nämnder för svar senast den 29 december. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser det positivt att även anvisningar om gåvor, mutor och jäv inkluderas i dokumentet, och föreslår att byggnadsnämnden tillstyrker förslaget. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens handling: Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda ikatrineholms kommun. Justerandes sign Utdr gsliestyrkande Protokollsutdrag till Akten Kommunledningsförvaltningen 53

54 54 54 ~~ `~ ~~~ T I\atru~eholms kommun \ Datum KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNINGEN Vår beteckning 1 (1) Vår handläggare Ert datum Er beteckning KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Hdndl.nr, Handl. Dnt D-plan FC, S~oc'.0 ~ ~i = `~ 3~i ' C~~ Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda ikatrineholms kommun. Kultur- och turismnämnden har fått möjlighet att yttra sig över förslaget till anvisningar för representation, gåvor, mucor och jäv för anställds och förtroendevalda i Katrineholms kommun. Kultur- och turismnämnden konstaterar att det inte finns något att erinra mot förslaget. K~ 1~.TU -OCH TU SMNÄMNDEN I,~, f~, ~'l,~' Cecilia Björk Ordförande Dokument2 KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax E-post: 54 Org.nummer

55

56 56 56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:76, 000 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande anvisningsdokument Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden instämmer i yttrandet och överlämnar till kommunledningsförvaltningen. Bakgrund En översyn av Allmänna riktlinjer för servering av alkohol på kommunens bekostnad i samband med representation och andra tillfällen, har genomförts. Dokumentet har reviderats och innehåller nu utöver representation även anvisningar om gåvor, mutor och jäv. Kommunledningsförvaltningen har översänt dokumentet på remiss till samtliga nämnder för yttrande. Bildningsförvaltningens yttrande Förvaltningen ställer sig bakom anvisningsdokumentet och anser att ett kommungemensamt dokument ger tydliga anvisningar till förvaltningarna gällande representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun. Därmed upphävs tidigare riktlinjer för uppvaktning av anställda inom förvaltningen samt politiker i nämnden, antagna av barn- och ungdomsnämnden Ärendets handlingar Anvisningsdokument Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S). Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 56

57 57 57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Dnr VON/2014: Handläggare: Mona Kjellström Yttrande över remissen Anvisningar Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens bedömning och översänder den till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har gjort en översyn av allmänna riktlinjer för servering av alkohol på kommunens bekostnad i samband med representation och andra tillfällen. Dokumentet har reviderats och innehåller nu utöver representation även anvisningar om gåvor, mutor och jäv. Kommunledningsförvaltningen har översänt dokumentet på remiss till samtliga nämnder. Svar önskas senast den 29 december Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig bakom anvisningsdokumentet. Förvaltningen föreslår att det sist i dokumentet görs en komplettering med hänvisning till Sveriges Kommuner och Landstings vägledning Om mutor och jäv vägledning för anställda inom kommuner, landsting och regioner ( Där kan även en hänvisning göras till Skatteverkets Allmänna råd. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens bedömning och översänder den till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar Remiss med anvisningsdokument Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholm Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S). Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, akten Utdragsbestyrkande 57

58 58 58 %' i~~- TI 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Justering av benämning i bildningsnämndens reglemente, KFS 1.03 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner bildningsnämndens förslag till justering i 1, bildningsnämndens reglemente, där ordet "informationsansvaret" ersätts med ordet "aktivitetsansvaret". Ärendebeskrivning Från och med den 1 januari 2015 kommer informationsansvaret att benämnas aktivitetsansvaret iskollagen. Mot bakgrund av detta bör texten i bildningsnämnden reglemente anpassas så att det korresponderar med terminologin i skollagen. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 104 Reglemente för bildningsnämnden, KFS 1.03, med föreslagen justering i 1. Justerandes sign ~~ ~C Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Akten 58

59 59 59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:83, 003 Handläggare: Helene Björkqvist Justering av benämning i bildningsnämndens reglemente Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att ändra texten i bildningsnämndens reglemente 1, från informationsansvaret till aktivitetsansvaret. Bakgrund Bildningsnämndens reglemente finns angivet Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.03). Kommunfullmäktige beslutade , att tillföra bildningsnämndens reglemente under 1, Uppgifter enligt speciallagstiftningen följande Bildningsnämnden har ansvaret för information om icke skolpliktiga ungdomar enligt Skollagen 29 kap 9 Ärendebeskrivning Från och med kommer det så kallade informationsansvaret att benämnas aktivitetsansvaret i Skollagen. Texten i bildningsnämndens reglemente 1 bör därför ändras för att följa den nya lagtexten. Ärendets handlingar Reglemente för bildningsnämnden KFS nr1.03 Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Carina Björk- Andersson (FP) och Anna Thörn verks.chef. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 59

60 60 60 Styrdokument Reglemente för bildningsnämnden Kommunstyrelsens förslag till revidering, , 10 Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.03) Senast reviderad av kommunfullmäktige , 28 60

61 61 61 Beslutshistorik Antaget av kommunfullmäktige , 27 Ändrat av kommunfullmäktige , 301, , , , XX-XX 1.03 REGLEMENTE FÖR BILDNINGSNÄMNDEN Styrdokument - Författningssamling Datum (3) 61

62 REGLEMENTE FÖR BILDNINGSNÄMNDEN Styrdokument - Författningssamling Datum (3) Reglemente för bildningsnämnden Nämndens verksamhetsområde 1 Uppgifter enligt speciallagstiftning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Bildningsnämnden har huvudansvaret för informationsansvaret aktivitetsansvaret enligt Skollagen 29 kap. 9. Nämndens ansvar omfattar även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Bildningsnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. 2 Övriga uppgifter Bildningsnämnden ansvarar för den kommunala kulturskolan. Därutöver ansvarar nämnden för den del av fritidsgårdsverksamheten som avser fritidsgårdarna i Björkvik, Forssjö, Sköldinge och Strångsjö. 3 Processbehörighet I frågor som faller inom dess verksamhetsområde har nämnden att själv eller genom ombud, föra kommunens talan i mål och ärenden där detta inte på grund av särskilt beslut av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen ankommer på annan. Därvid innefattas även att med för kommunen bindande verkan sluta förlikning och anta ackord. Nämndens arbetsformer 4 Allmänt nämndreglemente För bildningsnämnden gäller det av kommunfullmäktige antagna allmänna nämndreglementet med arbetsformer för Katrineholms kommuns nämnder. 5 Sammansättning Bildningsnämnden består av tretton ledamöter och tretton ersättare. 6 Utskott m.m. Bildningsnämnden får tillsätta de utskott som nämnden bedömer lämpliga. 7 Förvaltningsorgan Under bildningsnämnden lyder bildningsförvaltningen. 62

63 63 63,i ;:f _~ l~atiineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdalum KOMMi1NSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Delårsrapport 2: januari-augusti 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige lägger delårsrapporten från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har lämnat in sin delårsrapport för perioden januari till augusti Tillrapporten har också lagts revisorernas granskning av delårsrapporten. Av delårsrapporten framkommer det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med augusti som uppgår till kronor. Prognosen för helåret 2014 visar på ett positivt resultat på kronor, jämfört med budget. Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollektivtrafik myndighet i allt väsentligt uppfyller en god ekonomisk hushållning. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, , 3 Delårsrapport 2: januari-augusti 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Revisorernas bedömning av delårsrapporten inklusive Ernst &Youngs granskning Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP) Justerandes sign ~' ~ -~fi- Utdragsbeslyrkande ~~C. Protokollsutdrag till Akten 63

64 64 64 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Delårsrapport 2: januari-augusti 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har lämnat in sin delårsrapport för perioden januari till augusti Tillrapporten har också lagts revisorernas granskning av delårsrapporten. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Sammanfattning av delårsrapporten Delårsrapporten omfattar en förvaltningsberättelse, verksamhetens måluppfyllelse under de första åtta månaderna av 2014, verksamhetens förväntade utveckling samt sedvanlig redovisning av räkenskaper. Av delårsrapporten framkommer det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med augusti som uppgår till kronor. Prognosen för helåret 2014 visar på ett positivt resultat på kronor, jämfört med budget. Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollektivtrafik myndighet i allt väsentligt uppfyller en god ekonomisk hushållning. Revisorernas bedömning är att resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är i överensstämmelse med de verksamhetsmässiga och finansiella mål som förbundsfullmäktige beslutat om. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har vid genomgång av delårsrapporten och revisorernas granskning inte funnit något att erinra mot eller anmärka på. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att besluta föreslå kommunfullmäktige att lägga delårsrapporten till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 64

65

66

67

68

69

70

71 71 71 Delårsrapport 2 januari-augusti 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Fastställd i förbundsdirektionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den

72 72 72 Sammanfattning Perioden januari till och med augusti månad 2014 har präglats av flera tunga beslut och väsentliga händelser för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets verksamhet. Bland annat har beslut fattats som möjliggjort anskaffning av tågfordon för att därmed realisera regionens tågsatsning, Trafikplan Kommunalförbundets medlemmar har också beslutat att överlåta uppgifter för upphandling och samordning av den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Ett beslut som också innebär att myndigheten får ett utökat uppdrag när det gäller beställning och samordning av resor. Trafikmässigt har vi sett en positiv resandeutveckling med ökat antal påstigande i de flesta områden. Totalt har antalet påstigande i busstrafiken, skolkort exkluderade, ökat med 3,3 procent under perioden. Det innebär att efter en svag utveckling, särskilt i stadsbusstrafiken under vårvintern, har utvecklingen under resterande året varit positiv. I tågtrafiken är resandeutvecklingen något mer blandad med några banor som uppvisar positivt resultat och andra negativt. Myndigheten har under perioden deltagit i processen inför Tågplan 2015 med såväl Trafikverket som med SJ och MÄLAB. Generellt har tågplaneprocessen i år varit mer stabil än under förra året även om det kommer vara trångt på spåren också under Parallellt verkar myndigheten i utvecklingsarbete, bland annat i utredningen om järnvägens organisation och i forum avseende översyn av de nu gällande prioriteringskriterierna. Ekonomiskt visar utfallet januari till augusti på en budget som är i fortsatt god balans. Negativ avvikelse finns gällande intäkter från skolkort och biljettintäkter i stadstrafik och landsbygdstrafik. På kostnadssidan följer trafikkostnaderna som helhet budget, såväl avseende buss- som tågtrafik. Trafikkostnaderna har gynnats av en för oss fördelaktig indexutveckling. Något som när det gäller busstrafik täcker de ökade kostnader som vi haft avseende förstärkningstrafik och extra beställningar under perioden. Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari augusti uppgick till tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på tkr jämfört med budget Intäktsutvecklingen under perioden uppgår till 69 miljoner kronor, vilket är något högre, ca 2,2 procent, jämfört med samma period föregående år. Som en följd av besluten om att etablera ytterligare funktioner i myndigheten identifierades behov för en etableringsorganisation respektive framtida organisation. Bland dessa behov återfanns bland annat resurs för HR-frågor, teknisk kompetens och kvalitetssäkring och rekryteringar har därför företagits och verkställts under perioden. Den samlade bedömningen är att vi i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Åtgärder behöver dock fortsätta under året för att vi ska kunna uppfylla en god samlad ekonomisk hushållning vid årsbokslutet Bland annat behöver intäktsutvecklingen öka och arbetet mot en budget i balans fortsätta. Flera av funktionsmålen är långsiktiga till sin karaktär och några ligger utanför verksamhetens direkta kontroll. Nöjdheten med våra tjänster ligger fortsatt för lågt och kan inte påstås uppfylla målen. Särskilt allmänhetens nöjdhet ligger lågt, under medel för riket, något som kommer att kräva särskilda insatser. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken Sörmland AB 72

73 73 73 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER PERIODEN... 4 DIREKTIONENS ARBETE UNDER PERIODEN... 6 STYRELSEN FÖR LÄNSTRAFIKEN SÖRMLAND ABS ARBETE UNDER PERIODEN... 6 ARBETET I VÅRA DELÄGDA BOLAG, INTRESSEBOLAG OCH MEDLEMSFÖRENINGAR... 7 STRATEGISK SAMVERKAN ÄR VÅRT ARBETSSÄTT... 8 MILJÖPERSPEKTIV... 8 MEDARBETARPERSPEKTIV... 9 MEDBORGARPERSPEKTIV TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIV TRAFIKSTÖDJANDE FUNKTIONER OCH SYSTEM DE TEKNISKA SYSTEMEN VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE UNDER PERIODEN JANUARI AUGUSTI MÅLEN STYR UTVECKLINGEN FUNKTION TILLGÄNGLIGHET FUNKTION ATTRAKTIVITET FUNKTION MILJÖ FUNKTION EFFEKTIVITET FUNKTION REGIONAL UTVECKLING EKONOMISKT PERSPEKTIV EKONOMISKT UTFALL EKONOMISK ANALYS OCH PROGNOS FINANSIELLA MÅL SAMLAD BEDÖMNING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETENS FÖRVÄNTADE UTVECKLING VÅRA RÄKENSKAPER DRIFTSREDOVISNING RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING NOTER FÖRDELNING PER MEDLEM REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken Sörmland AB 73

74 74 74 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden Perioden har karaktäriserats av flera tunga beslut och väsentliga händelser och bland de större kan noteras att: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets medlemmar godkände att vi tecknar samverkansavtal samt medgav att vi får ingå borgen för anskaffning av tågfordon. Även återstående medlemmar beslutade sig att överlåta uppgifter för upphandling och samordning av den särskilda kollektivtrafiken till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Verksamheten hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet kommer att utökas med funktioner för bokning och samordning av resor samt kundtjänst och avtalsuppföljning även för den särskilda kollektivtrafiken. Funktioner som kan samordnas med de för den allmänna kollektivtrafiken. Myndighetens direktion beslutade att inte belägga sträckan Trosa-Liljeholmen med trafikplikt. Detta som följd av att Åkerbergs Trafik AB, som idag har avtalet för den s.k. Trosabussen, meddelade att man kommer att trafikera linjen på kommersiell basis efter avtalsperiodens slut. Resandet med tåg och buss fortsätter totalt sett att öka, om än med blandat utfall. Tågtrafiken med Sörmlandspilen fick under sommaren klartecken för att köra med innevarande tidtabell för resterande delen av tidtabellsåret. Myndigheten har under perioden deltagit i processen inför Tågplan 2015 med såväl Trafikverket som med SJ och MÄLAB. Generellt har tågplaneprocessen i år varit mer stabil än under förra året även om det kommer vara fortsatt trångt på spåren också under Parallellt verkar myndigheten i utvecklingsarbete bland annat kring utredningen om järnvägens organisation och i forum avseende översyn av de nu gällande prioriteringskriterierna. I slutet av föregående bokslutsperiod fick Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet via medlemmen Eskilstuna kommun ett utökat uppdrag utanför verksamhetsplanen. Den första april öppnade nya Station360 och under perioden har utbildning genomförts och redovisningsrutiner fastställts. Hos Station360 säljs färdbevis inom Länstrafikens sortiment samt, som ombud, för SJ:s och TiM:s sortiment. Den 23 april slöts dessutom ett unikt avtal mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Trafikförvaltningen SLL vilket innebar att Station360 blev ombud för SL-Access. Även medborgarna i Katrineholms och Nyköpings kommuner, som i likhet med Eskilstunas medborgare, påverkades av SJAB beslut att avveckla en stor andel resebutiker kan i fortsättningen erbjudas vissa SJ-Kundtjänster. I Katrineholms kommun flyttade Turistbyrån i Katrineholm (KFV Marknadsföring AB) i slutet av maj till Katrineholm Centralstation och verkar som ombud för SJ. I Nyköping blev Pressbyrån, i direkt anslutning till centralstationen ombud för SJ. Under hela perioden har ett fortsatt intensivt arbete med samordning av allmän och särskild kollektivtrafik pågått. Som nämnts överlät även återstående medlemmar genom beslut uppgifterna för upphandling och samordning av den särskilda kollektivtrafiken till kollektivtrafikmyndigheten. Den 24 juni 2014 annonserades upphandlingen avseende Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland och vid delårsperiodens slut pågick fasen frågor och svar i upphandlingsprocessen. Upphandlingen beräknas kunna tilldelas under oktober månad. Under perioden har projektets styrgrupp sammanträtt vid sex tillfällen och den 15 maj fattade direktionen bland annat beslut om att utöka verksamheten med funktioner för bokning och samordning av resor samt kundtjänst och avtalsuppföljning även för den särskilda kollektivtrafiken. På detta sätt har det i därmed blivit klarlagt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken Sörmland AB 74

75 75 75 att medlemmarna i hög omfattning väljer att samordna sin allmänna och särskilda kollektivtrafik inom ramen för myndigheten. Utöver detta har perioden främst präglats av arbete med Trafikplan 2017 med fokus kring samverkansavtal och förberedande beslut inför anskaffande av fordon. Under försommaren har beslutsprocessen hanterats avseende Trafikplan 2017 med frågorna om att godkänna att Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal respektive medgivande av att Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen för anskaffning av tåg, vilket samtliga medlemmar biföll. Besluten medförde fortsatt hantering av de formella aspekterna och efter att ha fått lagakraftbeslut av Förvaltningsrätten i Linköping avseende samtliga totalt 12 fattade beslut i Sörmland rörande Trafikplan 2017 tecknade direktionen via delegationsbeslut den 4 september 2014 avtal om avrop/anskaffning och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter samt strategisk utrustning tillsammans med AB Transitio. AB Transitio skickade den 5 september ut förfrågningsunderlaget för avrop av fordon till fordonsleverantörerna med ramavtal, Bombardier, CAF respektive Stadler. Första fordon uppskattas kunna levereras under fjärde kvartalet 2017 med reservation för den osäkerhet som finns avseende tidsrymden för dels genomförandet av avropet, dels fordonsleverantörernas behov av tid från avtalstecknande till leverans. I busstrafiken gjordes i samband med skolstarten i augusti större förändringar i och omkring Nyköping. Detta som en följd av att kommunens högstadieskolor slogs ihop till en skola i området kring Tessin. Något som innebar stora förändringar av transportbehov för eleverna. En omfattande planeringsinsats, med nära samarbete mellan myndigheten, kommun och skolan, har inneburit att de nya transportbehoven kunde lösas på tillfredställande sätt. Eleverna har kommit dit de ska och i rätt tid. I övrigt har endast mindre justeringar gjorts i länets busstrafik under året. Myndigheten förhandsannonserade den 5 mars 2014 att myndigheten har som avsikt att upphandla busstrafik mellan Trosa-Liljeholmen genom ett så kallat koncessionsavtal med trafikstart sommaren I dialog med nuvarande entreprenör framkom att intresse fanns att i fortsättningen bedriva den aktuella trafiken i kommersiell regi. Som följd av detta gjordes slutsatsen i myndighetens trafikpliktsutredning att den aktuella trafiken inte i dagsläget behöver omfattas av ett särskilt trafikpliktbeslut och att förhandsannonsering om upphandling därmed skulle återkallas. Myndighetens direktion fattade den 15 maj beslut om strategisk inriktning för ett nytt färdbevis- och realtidssystem. Det nya färdbevis- och realtidssystem beslutades utifrån en genomförd förstudie vara ett centraliserat ID-baserat system med öppna gränssnitt. För att underlätta upphandling av nytt biljettsystem samt skapa förutsättningar för effektiv kundhantering och e-handel samt, inte minst, enkelhet för kund kommer såväl zonsstruktur som produktsortiment att modifieras. Detta innebär färre zoner som i stort kommer att motsvara en kommun där produktutbud och prissättning modifieras för att harmonisera med en sådan zonsstruktur. Det innebär att exempelvis periodkort inom länet sannolikt kommer att erbjudas på 1-zonsnivå samt länsnivå. I början på september skedde en allvarlig olycka i busstrafiken. Det var en buss på väg från Nyköping till Gnesta som började brinna på motorvägen i höjd med Tystberga trafikplats. Ombord på bussen fanns ca 15 personer varav samtliga, inklusive bussens förare, klarade sig utan fysiska skador. Bussen blev totalförstörd. Orsaken till branden är i skrivande stund inte fastställd. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken Sörmland AB 75

76 76 76 Direktionens arbete under perioden Under delårsperioden april till augusti har direktionen sammanträtt enligt plan den 15 maj. Härutöver har direktionen kallats extra samman den 3 april med den enda frågan om beslut om anskaffning, finansiering och förvaltning av tågfordon. Vid sammanträdet den 15 maj hanterades bland annat delårsbokslut 1 för 2014, information om revisorernas granskning av årsredovisning 2013, budget och verksamhetsplan för 2015, planeringsläget avseende Tågplan 2014 och 2015, fråga om allmän trafikplikt för sträckan Trosa- Liljeholmen, beslut om utökning av verksamhet hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i form av att etablera funktioner för beställning, samordning och kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken med framställan om medlemsbidrag för utökning av verksamheten, beslut om att inleda upphandling av persontransporter, beslut om Planeringsprocess och beslutsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, beslut om strategisk inriktning vid kravställning av färdbevis- och realtidssystem i Sörmland och beslut om riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland. Under sommaren har de formella aspekterna som följd av regionens beslut om att teckna samverkansavtal mm avseende tågtrafiken i Mälardalen hanterats och lagakraftbeslut har inhämtats från Förvaltningsrätten i Linköping avseende samtliga totalt 12 fattade beslut i Sörmland rörande Trafikplan Därefter har avtal kunnat tecknas om avrop/anskaffning och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter samt strategisk utrustning tillsammans med AB Transitio. Styrelsen för Länstrafiken Sörmland ABs arbete under perioden Styrelsen för Länstrafiken Sörmland AB har enligt plan endast haft ett styrelsesammanträde under året, den 27 februari Kommande ordinarie sammanträde för styrelsen i Länstrafiken Sörmland AB är den 20 november Ett extra styrelsesammanträde med anledning av överlåtelse av aktier i Samtrafiken AB planeras till den 9 oktober. Under delårsperioden har ordinarie årsstämma hållits i Länstrafiken Sörmland AB med sedvanlig stämmohandling. Då bolagsordningen 8 stadgar att ledamöterna tillika ordföranden, lekmannarevisorer jämte suppleanter utses på bolagsstämma för en tid av ett år hade stämman dessa val att hantera. Stämman utsåg följande personer till följande poster: Styrelseledamöter: Åsa Kullgren, tillika styrelsens ordförande, Daniel Portnoff och Magnus Johansson Revisor: Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Tomas Mathiesen Revisorssuppleant: Ernst & Young AB med suppleant Mikael Sjölander Lekmannarevisorer: Kjell Ericson och Ebbe Näslund Lekmannarevisorssuppleanter: Marita Bengtsson och Gösta Johansson Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Länstrafiken Sörmland AB 76

77 77 77 Arbetet i våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger Länstrafiken Sörmland AB till 100 procent, Mälardalstrafik AB (MÄLAB) till 13 procent, AB Transitio till 5 procent samt är aktieägare i Samtrafiken AB. För den senare pågår en överlåtelseprocess av aktieinnehavet från Länstrafiken Sörmland AB till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Härutöver är vi medlemmar i Svensk Kollektivtrafik och medverkar i ett Betal- och biljettprojekt inom ramen för X2AB. För det framtida arbetet inom de nationella ytorna SKL, Svensk Kollektivtrafik, Samtrafiken och X2AB pågår en översyn initierad av ett antal ägare. MÄLAB är i sin tur aktieinnehavare i TiM (Trafik i Mälardalen) till 50 procent och SJAB innehar den andra hälften. Länstrafiken Sörmland AB äger Länstrafiken Mälardalen AB till 33 procent. Under delårsperioden har den 27 maj 2014 hållits ordinarie årsstämma i Länstrafiken Mälardalen AB. Vid stämman valdes som Länstrafiken Sörmland ABs representanter i styrelsen, Åsa Kullgren som ordinarie ledamot och Daniel Portnoff som suppleant, ett val som avser perioden fram till kommande ordinarie årsstämma. Ordinarie styrelsesammanträde var den 19 mars 2014 i Länstrafiken Mälardalen AB och kommande planeras till den 8 oktober Under delårsperioden har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet enligt tidigare beslut sålt hela sitt aktieinnehav, 13 procent, i Smartpak AB. SmartPak AB såldes den 16 juni 2014 till Bring Express Sverige AB och det var samtliga tidigare aktieägare, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Länstrafiken Örebro, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Jönköpings Länstrafik, Västtrafik och Bussgods i Stockholm AB som överlät innehavet. Den planerade processen med försäljningen har varit utsträckt och har väsentligen fördröjts och styrelsens arbete i Smartpak AB har omgärdats av extra sammanträden. Med anledning av försäljningen av Smartpak AB har Länstrafiken Sörmland AB under delårsperioden även sagt upp medlemskapet i Bussgods ekonomisk förening med utträdesdatum per den 1 januari Myndighetens ekonomiska konsekvenser av försäljningen uppgår till cirka SEK och är obudgeterade. Styrelsen för Mälardalstrafik AB (MÄLAB) har med anledning av beslut kopplade till Trafikplan 2017 haft ett intensivt arbete. Den 4 juni 2014 hölls ordinarie styrelsesammanträde och hanterade bland annat frågorna om information om beslutsprocessen avseende samverkansavtal och beslut om allmän trafikplikt, upphandling av övergångsavtal (T1) ny trafik, finansieringsavtal program ny trafik, depåstrategi ny trafik och förstudie försäljningssystem. Den 16 juni 2014 kallades styrelsen extra samman med anledning av den enda frågan avrop av fordon och den 4 juni 2014 hölls ordinarie årsstämma med sedvanliga stämmohandlingar i MÄLAB. Som beredningsyta inför styrelsens sammanträden träffas förvaltningschefer/motsvarande i Mälardalen. Detta företogs den 14 maj och därefter den 17 september. Kommande styrelsesammanträde i MÄLAB är den 8 oktober och aktuella frågor för styrelsen är bland annat kommande trafikavtal samt betallösningar och depåer för trafiken. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Länstrafiken Sörmland AB 77

78 78 78 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Prioriterade forum och vår medverkan under perioden En bättre sits RKTM-träffar SKL Ägarträffar och styrelsearbete MÄLAB Nätverket för kollektivtrafikhandläggare Regionala transportgruppen Länspensionärsråd samt rådet för funktionshindersfrågor Resenärsgrupper En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. SKL bjuder in förvaltningscheferna till nationella träffar fyra gånger per år. Myndighetschefen har deltagit i det sammanträde som hölls den 19 februari samt vid första dagen under konferens den 3-4 juni. Myndigheten har deltagit vid ägarträff och styrelsesammanträde enligt plan. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor och representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Nätverksträffar har företagits enligt plan den 23 maj och den 22 augusti. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Under perioden har bland annat en workshop kopplad till prioritering av länsplanemedel hållits. Myndigheten deltar vid inbjudan. Myndigheten har på inbjudan deltagit vid möten i föreningen Gnestapendeln. Miljöperspektiv Det har under perioden förts diskussioner med en av våra entreprenörer om möjlighet att införa eldrift på två till tio bussar inom de närmaste 2 åren. Möten som arrangeras av myndigheten förläggs i möjligaste mån så att deltagarna har bra förutsättningar att ta sig till och från möten med kollektivtrafik. I två konsultavtal har en paragraf införts med innebörden att konsulten ska åka kollektivt till möten och uppdrag för myndigheten där så är möjligt. Under perioden har arbete inletts med byggnation av moderniserad tvätt- och reningsanläggning vid depån i Trosa. Två av befintliga trafikavtal, omfattande ungefär hälften av den totala busstrafiken, saknar idag krav på fossilfria bränslen. Samtliga fordon i de två avtalsområdena körs på diesel (med 5 procent inblandning av RME, Rapsmetylester). Grundavtalstiden löper ut i augusti 2016 och det finns möjlighet till förlängning i upp till 3 år. Diskussioner om förlängning har hittills inte lett någon överenskommelse. I nya avtal kommer höga miljökrav att ställas. I övriga trafikavtal gällande busstrafik i länet körs samtliga fordon på fossilfritt bränsle (RME eller biogas). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8 Länstrafiken Sörmland AB 78

79 79 79 Medarbetarperspektiv Som följd av beslut den 15 maj 2014 om att etablera ytterligare funktioner kommer myndigheten fortsätta att växa. Något som kan innebära påfrestning på såväl individer som verksamhet. Den höga förväntan på myndigheten tillsammans med den sedan tidigare eftersatta realiseringen av upphandlingar och verksamhetsresultat innebär fortsatt för hög belastning på flera medarbetare. Som en följd av besluten om att etablera ytterligare funktioner i myndigheten identifierades behov för en etableringsorganisation respektive framtida organisation. Bland dessa behov återfanns bland annat resurs för HR-frågor, teknisk kompetens och kvalitetssäkring. Rekryteringar har därför företagits och verkställts under perioden. För att optimera samarbetet inom myndigheten, öka möjligheten att må bra i arbetet och att leverera rätt har nästan samtliga, 29 personer, under perioden genomfört IPU Profilanalys. IPU är ett självskattningsinstrument som kartlägger beteende (grundbeteende och anpassat beteende) samt drivkrafter. Sedan förra delårsperioden januari till mars har myndigheten haft två verksamhetsdagar, den 2 april och 2 september. Verksamhetsdagar är prioriterade forum för erfarenhetsutbyte men även för att förmedla och förädla verksamhetens mål och värden. Eftersom myndigheten växer och nu har verksamhet på tre fysiska platser har verksamhetsdagarna även blivit viktiga dagar för att etablera kontakt mellan kollegor. För företagshälsovård tecknade myndigheten i förra delårsperioden avtal med Previa AB om tjänster avseende företagshälsovård fram till och med Myndigheten har genom upphandling tillsammans med Landstinget Sörmland AB nu i denna delårsperioden säkerställt fortsatt företagshälsovård genom tecknat avtal för perioden med möjlighet för köparen till förlängning av avtalsperioden med upp till 12 månader. Den sista augusti 2014 hade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 32 personer anställda. Det totala antalet anställda motsvarar 29,8 helårsarbetskrafter. Andelen heltidsanställda är 75 procent. Könsfördelningen uppgick per den sista augusti till 62 procent kvinnor och 38 procent män. Under årets första 8 månader var sjukfrånvaron 1,6 dagar per anställd. Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid, % 12 senaste månaderna per sista augusti 2013 Totalt för alla arbetstagare 1,25 1,35 kvinnor 1,63 1,76 män 0,64 0,5 personer upp till 29 år 1,98 2,89 personer mellan år 1,22 1,04 personer 50 år och äldre 0,37 0,14 > 60 dagar 0 0 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken Sörmland AB 79

80 80 80 Medborgarperspektiv Kundtjänst Kunder och medborgare som hör av sig till kundtjänst kan göra det via e-post, telefon eller genom att besöka kundcenter och Station360 i Eskilstuna. Under året har omkring kundärenden registrerats, varav under perioden april-augusti. Eskilstuna Station360 som invigdes 1:a april är knutpunkt och servicekontor för Länstrafiken och ombud för Trafik i Mälardalen (TiM) och SJ. Den 28 april blev Station360 även försäljningsombud för SL. Information och kommunikation Under året har 20 pressmeddelanden distribuerats varav 11 sedan senaste delårsbokslutet. Bland annat har det handlat om att Station360 blir försäljningsombud för SL, trafikjusteringar i busstrafiken, lansering av sommarlovskortet och kring Trafikplan Den 2 juni arrangerade myndigheten tillsammans med Trosa kommun och Åkerbergs Trafik AB en gemensam pressträff kring Trosabussens framtid. Vid pressträffen informerades om beslutet, som togs vid direktionens sammanträde den 15 maj, att inte fatta trafikpliktbeslut för busstrafiken mellan Trosa och Liljeholmen. Linjen blir därmed den första upphandlade busslinje som övergår till att bli kommersiell sedan den nya lagen om kollektivtrafik trädde i kraft 1 januari. Något som fick uppmärksamhet nationellt, i första hand genom branschmedia. I media har myndigheten i första hand synts genom lokal media (radio och tidningar), bland annat gällande: Regionens satsning på tågen Invigning av resebutik i Eskilstuna (Station360) Pimpade busskurer i Eskilstuna (aktivitet genom trepartssamverkan i Eskilstuna, se bild till höger) Tågplan 2015 Framtiden för elevkorten i Eskilstuna Färdtjänst i sörmländsk regi - om beslutet kring samordning samt etablering av beställningscentral genom kollektivtrafikmyndigheten Tågstrejken i juni månad som riskerade att omfattade Gnestapendeln Trosabussen blir kommersiell Bussbranden på E4 i höjd med Tystberga trafikplats. Byggande av busskörfält i Eskilstuna Den under perioden allt mer intensifierade valdebatten har också inneburit att kollektivtrafiken har uppmärksammats särskilt. Bland frågor som lyfts på lokal och regional nivå kan nämnas eldriven busstrafik, avgiftsfri kollektivtrafik för barn, ungdomar och pensionärer samt kapaciteten i järnvägens infrastruktur. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken Sörmland AB 80

81 81 81 Attityder och nöjdhet Attityd- och nöjdhetsmätningarna i KOLBAR visar efter 800 telefonintervjuer i Sörmland att nöjdheten med senaste resan ökat från 77 procent till 80 procent vid jämförelse med samma period (januari-augusti) Kundnöjdheten har enligt mätningarna inte förändrats och ligger nu, liksom under perioden året innan, på 58 procent, vilket är något lägre än riket. Allmänhetens nöjdhet uppgår nu till 41 procent och detta motsvarar en marginell ökning (+ 2 procent) jämfört med året innan men är på en fortsatt låg nivå. Alla tre värden ligger därmed fortfarande något under rikets medelvärde för samma period, framför allt vad gäller allmänhetens nöjdhet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken Sörmland AB 81

82 82 82 Trafikförsörjningsperspektiv Trafiken och avtalen I tågtrafiken har inga avtalsförändringar skett under perioden. Avseende tågtrafiken i T14 har under perioden meddelats att operatören MTR senarelägger sin trafikstart in i Detta besked har inneburit att tidtabellen för Sörmlandspilen inte behövde ändras efter sommaren. Något som i sådana fall hade inneburit försämrad konkurrenskraft för regionaltågstrafiken på västra stambanan. Under perioden har myndigheten deltagit vid flera möten med Trafikverket, SLL, MÄLAB och SJ via MÄLAB kring arbetet med tågplan för 2015 (T15). I busstrafiken har större trafikändringar skett i samband med terminsstarten i Nyköping. Detta då kommunens högstadieskolor då samlokaliserades till Tessinområdet. Under våren och försommaren har omfattande planering skett i samverkan med entreprenören Nobina samt Nyköpings kommun inklusive representanter från skolverksamheten för att kunna hantera det förväntade ökade resandet till området. Trafikstarten i augusti avlöpte väl och kommer att följas upp under hösten för att kunna vidta nödvändiga åtgärder i samband med tidtabellskiftet i december för vilket planering i skrivande stund pågår. Bland övriga planeringsåtgärder i busstrafiken kan nämnas en uträtning av linje 1 i Eskilstuna som gjordes i området Glömsta (Torshälla). På grund av en broavstängning i Mellösa har också en tillfällig tidtabell tagits fram för linje 415 mellan Flen och Hälleforsnäs mellan augusti och november månad. Myndigheten har under perioden förhandsannonserat om upphandling av busstrafik i södra och mellersta Sörmland (motsvarande nuvarande avtal med Nobina för Nyköping/Trosa/Gnesta/ Oxelösund respektive Katrineholm/Vingåker/Flen som går ut i augusti 2016). Myndigheten har, efter överenskommelse med Nobina, möjlighet att förlänga avtalet med upp till tre år. Förhandsannonseringen för linjen Trosa-Liljeholmen som gjordes under första kvartalet drogs under perioden tillbaka efter att Åkerbergs Trafik meddelat att man har för avsikt att bedriva trafiken kommersiellt. Under perioden har myndigheten också gått ut med inbjudan att lämna anbud för länets särskilda kollektivtrafik Serviceresor och annan anropsstyrd trafik. Upphandlingen omfattar transportörer för sjukresor i hela länet samt färdtjänst i samtliga kommuner (i Strängnäs kommun som option). Upphandlingen omfattar även särskild skolskjuts i Nyköpings kommun samt option för att även bedriva allmän kollektivtrafik. Skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun fick den 7 april ny entreprenör i och med att MS Thor Skärgårdsturer tog över trafikavtalet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 12 Länstrafiken Sörmland AB 82

83 83 83 Resandeutvecklingen i trafiken Tågtrafiken Då statistiken släpar efter finns inga siffror tillgängliga för antalet påstigande i tågtrafiken till och med augusti; istället redovisas siffrorna för de första två kvartalen, det vill säga januari till juni Utvecklingen på banorna som berör länet var blandad, med ökat resande på Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen. För Sörmlandspilens del är det främst Katrineholm som lyfter siffrorna, antagligen sker fortfarande en viss överflyttning från SJ:s kommersiella snabbtåg till regionaltågen. Även Flen och Gnesta bidrar till den totala ökningen. Nyköpingsbanans siffror är positiva med ökat resande från både Nyköping och Vagnhärad, men en positiv utveckling redovisas också för stationerna längs banan utanför länet. Utvecklingen på Svealandsbanan och UVEN är däremot negativ. För UVEN:s del är det främst en minskning i Katrineholm som påverkar negativt, möjligtvis ligger ett minskat antal byten till/från snabbtågen bakom denna utveckling. På Svealandsbanan skedde en minskning från samtliga stationer i Sörmland och det verkar vara resor till främst Stockholm C och Kungsör som har minskat. Från Kungsör bidrar sannolikt den parallella busstrafik som körs av VL mellan Kungsör och Eskilstuna till minskningen. Även antalet påstigande i Gnesta på SL:s Gnestapendel har minskat jämfört med samma period året innan, bakomliggande orsak är främst minskad pendling till skolorna i Södertälje. Bana Antal påstigande (jan-juni 2014) Förändring Svealandsbanan (Sthlm-Eskilstuna-Arboga) ,5 % Sörmlandspilen (Sthlm-Katrineholm-Hallsberg) ,0 % Nyköpingsbanan (Sthlm-Nyköping-Linköping) ,2 % UVEN (Sala-Eskilstuna-Katrineholm-Linköping) ,0 % Gnestapendeln (Gnesta-Södertälje) ,5 % 1 Siffran avser endast påstigande i Gnesta, ej hela banan Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 13 Länstrafiken Sörmland AB 83

84 84 84 Busstrafiken Totalt registrerades nästan 6,1 miljoner påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken under perioden januari-augusti. Detta motsvarar en ökning på 1,5 procent jämfört med samma period Efter trafikomläggningen vid årsskiftet 2012/13 präglades första halvåret 2013 (=jämförelseperiod) av en svag utveckling med minskat resande i landsbygdstrafiken. Sedan hösten 2013 har resandet vänt upp igen och i de flesta områdena ligger nu antalet påstigande över fjolårets nivå, det gäller även stadstrafikområdena. Stadstrafiken i Katrineholm sticker ut negativt, här har dock en återhämtning synts under våren och sommaren. I många områden minskar antalet resor med skolkort på grund av vikande elevunderlag, vilket tynger den totala resandeutveckling något (se även avsnitt Produktsortiment och val av produkt ). Allmänhetens resande Om man enbart tittar på allmänhetens resande, det vill säga resandet exklusive skolkort, är ökningstakten större. Antal påstigande ökade i samtliga områden, i vissa mycket kraftigt, och totalt för hela länet ökade allmänhetens resor med 3,3 procent. Generellt sett är det de regionala linjerna, och då främst linjerna 820 (Strängnäs-Eskilstuna), 765 (Nyköping-Katrineholm), 805 (Nyköping-E4- Trosa), 801 (snabbuss Eskilstuna-Nyköping) samt 759 (Gnesta-Nyköping), som har haft en mycket positiv resandeutveckling. De lokala landsbygdslinjerna har en sämre utveckling, delvis på grund av en överflyttning av resandet till regionala linjer. Av de lokala linjerna har linjerna 9/29 (Eskilstuna kommun) och 402 (Vingåkers kommun) den bästa resandeutveckling. Något som till stor del kan härröras till migrationsverkets boenden för nyanlända i Hållsta respektive Högsjö. Också i stadstrafiken utvecklades allmänhetens resande positivt med ökat resande i alla stadstrafikområden. Störst ökning återfinns i Strängnäs, där särskilt ungdomskortet (månadskort med lägre pris för ungdomar) står för en stor ökning. Totalt Påstigande Förändring Landsbygd och stad ,5% därav allmänhet ,3% därav med periodkort ,3% Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 14 Länstrafiken Sörmland AB 84

85 85 85 Påstigande Landsbygdstrafiken (buss) (jan-aug 2014) Förändring Eskilstuna, totalt ,8% därav allmänhet ,9% därav med periodkort ,1% Flen, totalt ,1% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,3% Gnesta, totalt ,6% därav allmänhet ,1% därav med periodkort ,9% Katrineholm, totalt ,7% därav allmänhet ,2% därav med periodkort ,8% Nyköping, totalt ,6% därav allmänhet ,4% därav med periodkort ,2% Oxelösund, totalt ,3% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,9% Strängnäs, totalt ,8% därav allmänhet ,2% därav med periodkort ,8% Trosa, totalt (exkl. Trosabussen 2 ) ,6% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,8% Vingåker, totalt ,2% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,4% Utanför länet ,6% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,5% Landsbygd, totalt ,8% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,6% resor med regionala linjer (totalt) ,7% 2 Resandet med Trosabussen, som kommer att drivas kommersiellt från och med sommaren 2015 utvecklas stabilt. Det är främst resandet på helgerna och under sommaren som har utvecklats positivt. Det har under perioden varit problem att säkerställa statistik från biljettsystemet varför inga exakta siffror redovisas för Trosabussen. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Länstrafiken Sörmland AB 85

86 86 86 Stadstrafiken (buss) Påstigande (jan-aug 2014) Förändring Eskilstuna, totalt ,1% därav allmänhet ,8% därav med periodkort ,8% Katrineholm, totalt ,0% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,7% Nyköping, totalt ,2% därav allmänhet ,4% därav med periodkort ,0% Strängnäs, totalt ,3% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,6% Trafikstödjande funktioner och system Produktsortiment och val av produkt Generellt sett - för hela länet - är skolkorten den vanligaste produkten med mer än 2,1 miljoner resor mellan januari och augusti. Antal resor med skolkort minskade dock med 1,8 procent, mest i stadstrafiken Katrineholm (överflyttning till regionala linjer) samt i Nyköping samt på de lokala landsbygdslinjerna (sannolikt på grund av vikande elevunderlag). Antal resor med pendlarprodukter (= resor med Pendlar-, Sörmlands- samt Stadskort, totalt närmare 1,7 miljoner resor) ökade inom samtliga kommuner i landsbygdstrafiken och även stadstrafiken. Undantaget är Flens kommun, där flera vägarbeten pågått under året. Sett till hela länet genomfördes drygt 6 procent fler resor med periodkort under januari-augusti vilket är positivt med tanke på att ökad arbetspendling med kollektivtrafik har hög prioritet. Resor med Rabattkort (drygt ) samt Kontantresor (här ingår kortbetalning ombord samt SMS/App biljetter, totalt drygt resor) ökade något. Resor med Ungdomskorten har ökat markant (14 procent) och det genomfördes drygt resor med denna produkt. Resandet med Ungdomskort ökade mest i stadstrafiken Nyköping och Strängnäs samt i regional landsbygdstrafik. Antalet resor med övriga produkter minskade något till knappt resor. I denna siffra ingår bland annat Sommarlovskorten som ökade med drygt resor (20 procent). Valet av de olika produkterna skiljer sig åt något mellan de olika områdena. Exempelvis har Ungdomskorten i stadstrafiken Eskilstuna bara marginell betydelse, vilket beror på att de så kallade Elevkorten delas ut avgiftsfritt till samtliga skolelever. Andelen resor med skolkort är störst i Eskilstuna stad och den lokala landsbygdstrafiken, men liten i Nyköpings stadstrafik. För övriga produkter är skillnaderna mellan områdena inte lika tydliga. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 16 Länstrafiken Sörmland AB 86

87 87 87 Antal påstigande efter produkt (typ av färdbevis) och område januari-augusti 2014: Procentuell förändring jämfört med samma period året innan. Andel resor i procent med våra produkter efter område januari-augusti Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 17 Länstrafiken Sörmland AB 87

88 88 88 Depåerna i Sörmland Under året kommer ordinarie plan för drift och underhåll på Länstrafiken Sörmland ABs sju depåer realiseras. Extra fokus kommer även i år att läggas på att förbättra bussvärmeramperna inför vintersäsongen. I första hand prioriteras bussvärmeramperna i Katrineholm och Flen. Depån i Trosa har haft ett förläggande avseende tvättanläggningen för buss där krav funnits att anläggningen måste få en bättre rening än dagens oljeavskiljning. Under perioden har entreprenaden upphandlats och arbetet påbörjats med beräknat färdigställande under oktober månad. Förutom ny tvätt- och reningsanläggning kommer bland annat golvet och värmefunktion att förbättras. Det kommer också möjliggöras genomkörning i tvätthall. Vid depån i Eskilstuna pågår ett arbete tillsammans med Eskilstuna energi och miljö för att leva upp till de krav som ställs av berörda myndigheter avseende hantering av biogas. Bakgrunden är att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas. Parallellt pågår en förstudie avseende Eskilstunadepån där åtgärder på kort och lång sikt studeras. Förstudien skall ge förslag på åtgärder samt ge en kostnadsbild för investeringarna. De tekniska systemen Betal- och distributionssystem Dagens biljettsystem i Sörmland har levererats av ERG (numera VIX Technology). Systemet installerades under och ska nu bytas ut till ett modernt system som är väl anpassat för såväl dagens som framtidens krav. Under våren har kunskap från marknaden inhämtats för hur ett modernt system bör vara utformat och presenterats i en förstudie. En arbetsgrupp har skaptas med en extern projektledare. Kravdokument är författade och upphandlingsprocessen är påbörjad i form av att en inbjudan om att lämna ansökan om anbudsgivning gick ut till marknaden under första delen av september. Målet är att betalsystemet ska vara helt driftsatt under våren Upphandlingen inkluderar även en option för att kunna hantera den regionala tågtrafiken från december 2016 (Trafikplan 2017). Realtidssystem Realtidssystemet (AVL2000) levererades i mitten av 2000-talet av TC-Connect och bygger på en modern plattform med kommunikation via GPRS mellan fordon och centralsystem. I systemet ingår även trafikledningsapplikation. Antalet bussar är ca 45 stycken (stadstrafiken i Eskilstuna). En upphandling av ett nytt centralsystem för realtid är gjord tillsammans med Örebro län. Dock har tilldelningsbeslutet överklagats och dragit ut på tiden, vilket har inneburit att lämnade anbud har hunnit bli ogiltiga. I upphandlingen av nytt betalsystem kommer funktioner för realtidssystem att ingå. Kommunikationsradiosystem Under hösten 2013 gjordes en utvärdering av nuvarande system på Eskilstunas samtliga fordon. Utvärderingen påvisade få fel på kommunikationsradion. Det som främst hittades var underhållsbrister såsom antenner med felaktig längd, paneler som inte var rätt monterade samt täckningsgraden från fordonen som till stor del berodde på antennernas utformning. Alla fordon (78 stycken) är åtgärdade. Resultatet av utvärderingen i Eskilstuna, visar att det inte är nödvändigt, rent funktionellt, att byta ut komradiosystemet. Enligt leverantören finns reservdelar för lång tid framöver, då samma system används av stora aktörer i Sverige och Norden. Ett riktningsbeslut gällande kommunikationsradiosystem kommer att tas under Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 18 Länstrafiken Sörmland AB 88

89 89 89 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari augusti 2014 Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vid utformningen av myndigheten togs utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en myndighet lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. Dessa så kallade designprinciper, som påverkar den organisatoriska strukturen, är: Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus Kunden i centrum Effektiv organisation Målen styr utvecklingen Kollektivtrafikmyndighetens övergripande mål Skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling är uppdelad på fem olika funktionsområden: Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt ekonomi och personal. Arbetet under perioden inom respektive funktionsområde beskrivs i följande kapitel. Ett antal indikatorer används som stöd i att mäta måluppfyllelsen i verksamheten Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 19 Länstrafiken Sörmland AB 89

90 90 90 Funktion Tillgänglighet Mål kopplade till tillgänglighet är generellt långsiktiga i sin karaktär och är svåra att värdera för kortare perioder. Under 2014 framträder avgörande steg för en ökad tillgänglighet i form av att myndigheten har fått i uppdrag att upphandla den särskilda kollektivtrafiken med möjlighet att samordna resurser i denna med den allmänna kollektivtrafiken. Denna organisatoriska växling har ingen direkt ekonomisk effekt. Successivt kommer ekonomisk effektivisering genom samordningen att uppnås. Myndigheten har också tagit fram riktlinjer för tillgänglighet som kommer att fungera som utgångspunkt för framtida arbete med tillgänglighet. De indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse för tillgänglighet visar på en oförändrad och i vissa fall en något förbättrad situation. För indikatorn nöjdhet bland kunder och allmänhet kan vi inte anses ha nått måluppfyllelse förrän vi ligger i linje med den nöjdhet nationellt sett. För nöjdhet allmänhet ligger vi allvarligt lågt. Lägger vi till de beslut som fattats kopplat till Trafikplan 2017 samt överlåtelse av uppgifter för att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken får vår samlade bedömning av god ekonomisk hushållning avseende funktionsområde tillgänglighet ändå sammanfattas som god måluppfyllelse. Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Myndigheten har under perioden deltagit tillsammans med Strängnäs och Nyköpings kommuner i arbetet med utformning av framtida resecentrum. Vad gäller Strängnäs resecentrum har detaljplanen vunnit laga kraft och myndigheten har arbetat i nära samarbete med kommunen och Trafikverket för att säkerställa busstrafikens utformning. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. I Eskilstuna kommun har myndigheten tillsammans med kommunen initierat ett arbete kring busskörfält för ökad framkomlighet i Eskilstunas busstrafik. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Medlemmarna i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har beslutat sig för att överlåta uppgifter för upphandling och samordning av den särskilda kollektivtrafiken till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. I den pågående upphandlingen av transportörer avseende Serviceresor och annan anropsstyrd trafik (särskild kollektivtrafik med mera) finns optioner för att kunna avropa mindre fordon till allmän kollektivtrafik. Detta är en förberedelse för att bland annat kunna utföra turer med låg beläggning med mindre fordon i större utsträckning än det görs i dag. Kringtjänster såsom kundtjänst och bokning för allmän och särskild kollektivtrafik kommer att samordnas genom byte av affärsmodell avseende dessa tjänster i den särskilda kollektivtrafiken under första delen av Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 20 Länstrafiken Sörmland AB 90

91 91 91 Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Under 2013 togs ett förslag till riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland fram i samarbete med länets medlemmar och övriga aktörer. Efter flera samråd med olika instanser sändes en kompletterande remissversion för formell hantering till berörda instanser. Efter justering med anledning av inspel i samråd och remiss fastställdes riktlinjerna för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland vid direktionens sammanträde den 15 maj Uppföljning av målet tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund 41 % (+ 2) respektive 58 % (± 0) Måluppfyllelsen mäts mot utfallet i den nationella nöjdheten där vi minst bör utfalla i linje med den nationella nivån av nöjdhet. I jämförelse med vårt eget resultat har dock en liten förbättring skett i allmänhetens nöjdhet. Andel tillgänglighetsanpassade fordon Styrs till stor del av avtalsperioder och ingen förändring har skett under delårsperioden. Arbete pågår med upphandling avseende nytt system för realtidsinformation som kommer möjliggöra att samtlig busstrafik utrustas med audiovisuellt utrop. Myndighetens tjänster gällande audiovisuellt utrop ligger idag på en låg nivå. Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Hållplatser som åtgärdas eller nyanläggs anpassas för tillgänglighet. Anslutningar med varierande nivåskillnader vid Gnesta station (Foto: Matthias Pfeil) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 21 Länstrafiken Sörmland AB 91

92 92 92 Funktion Attraktivitet Resandet har under perioden ökat och beräknas också göra det för hela Med detta följer en positiv intäktsutveckling om än inte helt i enlighet med budget. Nöjdheten ligger förhållandevis still på en låg nivå vilket bedöms allvarligt. Arbete med ny hemsida har inletts under perioden vilket i kombination med nytt betalsystem kommer stärka försäljningskanaler och förenkla för våra kunder. Bland annat genom möjligheten att via mina sidor via mobiltelefon eller dator ladda periodkort och reskassa. Ett profilarbete, som harmoniserar med regionens satsning på tågtrafik, har inletts under perioden. Härutöver har det under perioden blivit klart att en innevarande attraktiv och samhällsbetald linje övergår till att bli kommersiell under Det fortsatt ökande resandet, beslut som ger mer trafik i stomstråk från december 2014 samt viktiga beslut kopplade till Trafikplan 2017, med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken från 2017, innebär att den samlade bedömningen ändå får anses vara positiv vad gäller måluppfyllelse. Nöjdheten generellt bland kunder och i synnerhet avseende allmänheten är allvarligt låg och bredvid myndighetens prioritering avseende en budget i balans, är åtgärder för att öka nöjdheten bland såväl resenärer som allmänhet prioriterat arbete. Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I samband med det nya linjenätet som infördes i december 2012 gjordes flera satsningar på så kallade starka stråk, såväl inom som mellan kommuner. Detta arbete fortsätter kontinuerligt i samband med att framtidens kollektivtrafik utvecklas. Under perioden har myndigheten fått beställning från Landstinget om utökningar av tågtrafik på Svealandsbanan (Örebro-Eskilstuna) och Gnestapendeln med trafikstart i december Landstinget har även beställt utökad direktbusstrafik i det starka pendlingsstråket Strängnäs-Södertälje med start i december Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Under perioden har kampanjer fokuserat kring sommarlovskort samt basinformation såsom förändrad tidtabell. Informations- och marknadsarbetet behöver under kommande år stärkas och riktas tydligare mot ett ökat resande och förtroende från medborgarna. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under perioden har beslut tagits om att inte fatta trafikpliktbeslut och därmed inte upphandla busstrafik mellan Trosa och Liljeholmen (Trosabussen). Trafiken kommer därmed övergå till att trafikeras på kommersiell basis av nuvarande entreprenör Åkerbergs Trafik. Uppföljning av målet attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund 41 % (+ 2) respektive 58 % (± 0). Se kommentar under tillgänglighet. Antal påstigande (exklusive skolkort) Totalt sett har påstigningar företagits i länets busstrafik av betalande resenärer under perioden januari-augusti Det är en ökning med 3,3 procent av andelen betalande resenärer jämfört med samma period Resandestatistiken i tågtrafiken under perioden januari till juni var blandad. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 22 Länstrafiken Sörmland AB 92

93 93 93 Restidskvot i större pendlingsrelationer Redovisas endast på årsnivå. Punktlighet Redovisas endast på årsnivå. För busstrafiken kan punktligheten mätas först vid realtidsinvestering. För tågtrafiken publicerar Trafikverket kontinuerligt punktlighetsstatistik (mäts i försening >5 minuter). För perioden har punktligheten i tågtrafiken varit konstant runt 93 procent för Svealandsbanan. På övriga banor har punktligheten varit mer varierad. Sörmlandspilen i regel mellan 90 och 95 procent (i juni dock bara 86 procent), Nyköpingsbanan mellan 85 och 93 procent fram till april, därefter sjunkande till under 85 procent (varav juli 77 procent) samt UVEN mellan 90 och 95 procent (juni och juli dock bara runt 85 procent). Sommaren var präglad av delvis stora störningar till följd av ihållande värme (solkurvor och åsknedslag). Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå var marknadsandelen totalt cirka procent och i starka stråk procent. Funktion Miljö Miljö, är precis som funktionsområde tillgänglighet, långsiktig i sin karaktär och styrs till stor del av entreprenörsavtal. Mer direkta miljöåtgärder kan tas av myndighetens samlade medarbetarstyrka såsom att i första hand prioritera kollektiva resmöjligheter vid tjänsteresor, sopsortering samt utskrifter. Härutöver har viktiga åtgärder tagits, bland annat när det gäller ombyggnad av depån i Trosa samt steg mot att kunna nyttja mindre fordon på lågt belagda turer. Utformningen av nya avtal med höga miljökrav är avgörande för den fortsatta bedömningen. Den samlade bedömningen för denna period är ett på totalen oförändrat utfall men med flera positiva insatser som verkställts eller är under beredning enligt beskrivning nedan. Öka satsningen på förnybara bränslen I Eskilstuna kommer kommunen, Veolia och myndigheten att delta i ett projekt för att visa upp elbussar i två veckor någon gång under perioden november 2014 mars Diskussioner pågår också med entreprenören Veolia Transport om att två tillkommande bussar i Eskilstunas stadstrafik ska vara eldrivna. Om överenskommelse träffas beräknas dessa vara i trafik i slutet av Regionförbundet, Biogas Öst AB och myndigheten har i augusti startat ett projekt som gäller prov med gashybridbuss i regiontrafik. Syftet med projektet är att testa och utvärdera en buss med biogas-el hybridteknik (gashybrid) samt att skapa intresse och marknad för biogas i Södermanland. Projekttiden är preliminärt satt till Öka beläggningsgrad ombord på fordonen I Eskilstuna körs viss trafik med normalbuss i stället för ledbuss på tider med lägre beläggning. Vid tidtabellsskiftet i december 2013 flyttades ytterligare en del trafik med buss över till mindre fordon som körs av taxientreprenörerna. I den pågående upphandlingen av transportörer avseende Serviceresor och annan anropsstyrd trafik (särskild kollektivtrafik med mera) finns optioner för att kunna avropa mindre fordon till allmän kollektivtrafik. Detta är en förberedelse för att bland annat kunna utföra turer med låg beläggning med mindre fordon i större utsträckning än det görs i dag. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 23 Länstrafiken Sörmland AB 93

94 94 94 Uppföljning av målet miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2013: o Av 233 bussar körs 103 (44 %) på förnybara bränslen. o 50 bussar går på fordonsgas (21 %) o o 53 bussar med dieselmotorer använder RME som bränsle Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av fem procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2013: o o o Partiklar (P) 0,43 ton och 0,05 gram/resa Kväveoxid (NOx) 60 ton och 6,4 gram/ resa Kolväten (HC) 3,6 ton och 0,4 gram/ resa Energiförbrukning per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2013 är energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan 0,007 kwh. Andel fordon som drivs med förnybara bränslen kommer att öka i takt med nya avtal (Foto: Matthias Pfeil) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 24 Länstrafiken Sörmland AB 94

95 95 95 Funktion Effektivitet Effektivitet handlar om såväl effektiv organisation som effektiv trafik. Under perioden har beslut tagits som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser. Detta återspeglas såväl för trafikslagen tåg, buss samt Serviceresor samt för kringtjänster såsom bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning, betallösningar mm. Periodens utfall av ökade intäkter, trots oförändrade biljettpriser, samt att beslut tagits att efter Trosabussens avtalsperiod låta trafiken bedrivas på kommersiell basis, kan särskilt nämnas vid samlad bedömning av funktionsområde effektivitet. Tillsammans gör detta att den samlade bedömningen avseende funktionsområde effektivitet sammanfattas som positiv. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se kommentar under funktionsområde Miljö. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Under året har inga prisjusteringar gjorts vilket innebär att priserna är oförändrade gentemot 2013 års nivå. Ett större arbete kring prissättning sker inom ramen för projekt kring nytt betalsystem samt i samband med arbetet med Mälardalstaxa kopplat till Trafikplan Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Under perioden har beslut tagits om att inte fatta trafikpliktbeslut och därmed inte upphandla busstrafik mellan Trosa och Liljeholmen (Trosabussen). Trafiken kommer därmed övergå till att trafikeras på kommersiell basis av nuvarande entreprenör Åkerbergs Trafik. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Upphandlingsansvarig har deltagit och kommer att delta i Svensk Kollektivtrafiks upphandlarnätverk bland annat med syftet att standardisera krav i kommande upphandlingar. I upphandlingen av nytt betalsystem kommer krav ställas på standardkomponenter och öppna gränssnitt. Uppföljning av målet effektivitet Intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten uppgick under perioden till 69 miljoner kronor (+ 2,2 procent) och skolkort till 36,6 miljoner kronor (-2,9 procent). Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Den totala kostnadstäckningsgraden uppgår till 24 procent, räknar man in intäkterna från skolkorten uppgår kostnadstäckningen till 37 procent. Kostnadstäckningsgrad i busstrafiken, uppdelat per trafikområde Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 25 Länstrafiken Sörmland AB 95

96 96 96 Nettokostnad per personkilometer Nettokostnaden per personkilometer uppgick under perioden till 2,19 kr (4,05 kr exklusive skolkort). Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 kilometer. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt SJ har under perioden fortsatt köra kommersiell tågtrafik i länet. Swebus gör kommersiella uppdrag i och genom länet. Under perioden har beslutats att inte belägga sträckan Trosa- Liljeholmen (Trosabussen) med trafikplikt utan trafiken kommer efter avtalets slut i maj 2015 bedrivas kommersiellt. Under perioden har inga ansökningar om att bedriva kommersiell trafik inkommit till myndigheten. Den regionala tågtrafiken i Sörmland är en kombination av upphandlad och kommersiell trafik. Utbudet av kommersiell trafik i busstrafiken är fortsatt begränsad i länet. (Foto: Fredrik Hjerling) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 26 Länstrafiken Sörmland AB 96

97 97 97 Funktion Regional utveckling Sörmland som län är starkt knutet till angränsande län i Östra Mellansverige, i synnerhet Stockholms län med mer än 50 procent av den dagliga pendlingen över länsgräns. För Sörmlands regionala utveckling är den samlade bedömningen för perioden positiv i och med de avgörande beslut som tagits kopplat till Trafikplan Något som förväntas ge betydande effekt på länets utveckling och leda till en ytterligare integrerad arbetsmarknad i Mälardalen. Den ekonomiska effekten bedöms i relation mellan dagens situation och etapp 1 i Trafikplan Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Vi deltar även i arbetet med att förbättra möjligheterna kring tillgänglighet vid sjukhusentréerna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings Lasarett. Tillsammans med Regionförbundet och Trafikverket har ett arbete initieras kring stationsmiljöerna, pendlarparkeringar och motorvägshållplatser. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Samverkansarbetet med En Bättre Sits och Trafikplan 2017 har fullföljts enligt plan. Härutöver träffas Mälardalsregionens förvaltningschefer regelbundet för beredning och samordning. Uppföljning av målet regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Redovisas endast på årsnivå. Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå. För 2013 bedöms marknadsandelen i starka stråk ligga på procent. Under perioden har ett arbete bedrivits tillsammans med Regionförbundet för att utveckla metodiken för beräkning av marknadsandel. Resultatet ska presenteras i oktober/november Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Redovisas endast på årsnivå. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 27 Länstrafiken Sörmland AB 97

98 98 98 Ekonomiskt perspektiv Ekonomiskt utfall Ekonomin beskrivs i delårsrapporten för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och i den sammanställda redovisningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Länstrafiken Sörmland AB. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisningen. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader. I driftsredovisningen för grunduppdraget skiljer vi på Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa Intäkter medlemmar Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper Förvaltningskostnader Trafikrelaterade kostnader Trafikkostnader Vad som ingår i respektive grupp samt hur dessa intäkter och kostnader fördelas återfinns i PM Planeringsprocess och beslutsordning för Kollektivtrafikmyndigheten. Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari till och med augusti uppgick till tkr. Ekonomisk analys och prognos Den ekonomiska prognosen, efter delårsbokslut januari augusti visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på tkr jämfört med budget Intäktsantaganden i prognosen Intäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av medlemmarna i kommunalförbundet. Intäktsutvecklingen under perioden januari till och med augusti uppgår till 69 miljoner kr vilket är något högre, ca 2,2 procent, jämfört med samma period föregående år 3. Intäktsutvecklingen ligger på en något lägre nivå än budget vilket beror på en snöfattig vinter och mild vår som inneburit lägre intäkter i stadstrafiken än förväntat. En återhämtning har dock skett under året och kan innebära, vid ett för busstrafik gynnsamt väderläge under oktober och november månad (läs regn/snö/kyla), en viss möjlighet att nå budget. I prognos har dock samma intäktsutveckling som föregående år använts som underlag. Det vill säga att andelen intäkter januari till och med augusti 2013 och 2012 av helårets resultat använts som beräknings-grund. Det innebär således att prognosen för intäktsutveckling som helhet är försiktigt lagd. 3 I jämförelse med biljettintäkterna för perioden 2013 har avräknats en tidigare subvention mellan myndigheten och Eskilstuna kommun Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 28 Länstrafiken Sörmland AB 98

99 99 99 För skolkortsintäkter är den prognosticerade intäkten 300 tkr lägre än budgeterat vilket är betydligt bättre än vad prognosen vid delårsbokslut 1 indikerade. Den sammanlagda intäkten från skolkort för 2014 är vid detta läge i stort sett säkerställd, däremot kan prognosen avvika för enskilda medlemmar då skolkortsintäkter fördelas utifrån faktiskt resande. Även här har tidigare års utfall januari till augusti av helårets resultat använts som beräkningsgrund. Övriga intäkter består av viten samt reklamintäkter och visar vid en positiv budgetavvikelse på tkr. Det bör noteras att kollektivtrafikmyndigheten inte budgeterar för viten även då de med sannolikhet faller ut. För 2014 budgeterades heller inte för reklamintäkter då något reklamavtal inte fanns på plats vid budgetläggning. För viten görs heller ingen prognos för helåret. Däremot har en uppräkning av reklamintäkter gjorts för helårsprognosen. Kostnadsantaganden i prognosen Förvaltningskostnaderna prognosticeras i dagsläget uppgå till tkr vilket är i tkr lägre jämfört med budget. Givet nuvarande uppdrag antas kostnaderna för personal och lokaler blir lägre jämfört med budget medan kostnader för konsultarvoden och förbrukningsinventarier förväntas öka. Försäljningen av Smartpak AB har påverkat förvaltningskostnaderna negativ med 651 tkr under delårsperioden. Kollektivtrafikmyndigheten har vidtagit åtgärder för att reducera budgetavvikelserna och kostnaderna för föreningsavgifter och övriga kontorskostnader förväntas minska. De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till tkr under perioden vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. De ökande kostnaderna jämfört med tidigare år består främst av ökade försäljningskostnader samt högre banavgifter. För de investeringar som ska företas avseende tekniska system med stöd av medel ur Länsplanen finns inget prognostiserat utfall och ingen medfinansiering beräknas under Kostnader 2014 som är hänförliga till satsningen förväntas täckas med medel ur Länsplanen. För de trafikrelaterade kostnaderna balanserar prognosticerade över- och underskott varandra nästa helt och prognosen visar en positiv budgetavvikelse motsvarande 195 tkr. De ökade försäljningskostnaderna täcks av lägre kostnader i kostnadsgrupperna tekniska system och infrastruktur. I kostnadsgruppen övrigt trafikrelaterade kostnader har det i prognosen tillkommit kostnader för projekt avrop av fordon för Trafikplan 2017 motsvarande tkr samtidigt som banavgifterna förväntas vara lägre än förväntat. Övriga trafikrelaterade kostnader prognosticeras till tkr vilket är 130 tkr lägre än budget. Under perioden januari augusti har den totala trafikproduktionen varit något högre än budgeterat på grund av tilläggsbeställningar. Indexutvecklingen har dock varit lägre än budgeterat och trafikkostnaderna i utfallet är lägre än budget. Indexantagande för perioden september december är anpassad till utfallet hittills i år med fortsatt lägre trafikkostnader än budget som resultat. Det finns viss osäkerhet runt de ekonomiska effekterna kring Eskilstuna station360 då verksamheten är nyetablerad. Vid budgetläggningen inför etableringen beräknades intäkter från provisioner baserat på tidigare försäljningssiffror. Dessa intäkters nivåer har hittills inte uppnåtts. Eskilstuna station360 hanteras som en egen resultatenhet och eventuella över- eller underskott tillfaller Eskilstuna kommun. Under perioden har beslut om resursförstärkning i innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor fattats vilket innebär ökade kostnader upp till tkr. Prognosen tyder på kostnader för den förstärkta avtalsuppföljningen motsvarande 740 tkr. Under perioden har även beslut om etablering Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 29 Länstrafiken Sörmland AB 99

100 av beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken fattats vilket innebär ökade kostnader motsvarande tkr under Finansieringen av den utökade resursen och etableringen sker utifrån principen att Landstingets andel uppgår till 50 procent och kommunernas andel är 50 procent fördelat efter respektive kommuns invånarantal som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. Strängnäs kommun belastas inte av kostnaden för den förstärkta avtalsuppföljningen i innevarande avtal. Finansieringen ingår ej i nuvarande medlemsavgift. Balanskrav Kollektivtrafikmyndighetens prognos tyder på att kollektivtrafikmyndigheten kommer klara balanskravet vid årsbokslutet. Balanskravsutredningen visar att Kollektivtrafikmyndighetens balanskravsresultat för perioden januari augusti 2014 klarar kommunallagens balanskrav det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Årets prognostiserade resultat Avgår realisationsvinster Balanskravsresultat tkr 0 tkr tkr Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningarna för perioden uppgår till 216 tkr i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och består av kontorsinventarier motsvarande. Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har vi utgången av augusti en soliditet på 31 procent. Kollektivtrafikmyndigheten har per sista augusti en likviditet på 107 procent vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Likviditeten har under delårsperioden förbättrats genom förändrade betalningsvillkor på medlemsavgifterna. Omräkningsfaktorn Den i förhandlingen överenskomna omräkningsfaktorn används som utjämnare mellan den gamla och den nya modellen. Den används för åren 2013 och Det är först vid årsbokslutet som omräkningsfaktorn fastställs. Erfarenheten från innevarande och föregående år är att omräkningsfaktorn stödjer en fluktuerande effekt. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 30 Länstrafiken Sörmland AB 100

101 Ekonomisk prognos och analys samlad redovisning I kommunkoncernen ingår kollektivtrafikmyndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda Kollektivtrafikmyndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till tkr. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar i motsvarande tkr varav 224 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattas ha ett övervärde motsvarande tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Vid eventuell framtida avyttring kommer övervärdet att belasta verksamheten som en kostnad. Avskrivningen per helår förväntas uppgå till 337 tkr. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 119 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland gemensamt vilket tyder på mycket god betalningsförmåga. Kommunkoncernens soliditet är vid delårsperiodens slut 32 procent. Vi bedömer att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har god långsiktig betalningsförmåga. Finansiella mål Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Årets resultat ska vara positivt. Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst fem procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt nu känd subventioneringsnivå. Periodens resultat uppgick till kronor och helårsprognosen tyder på ett positivt resultat motsvarande tkr. En viktig del i Kollektivtrafikmyndighetens finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamhet och arbetet mot en budget i balans kommer fortsätta under året. Periodens förvaltningskostnader står för 4,2 procent av Kollektivtrafikmyndighetens totala kostnader och det finns ingenting som tyder på att förvaltningskostnaderna kommer överskrida 5 procent vid årets slut. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten uppgick till 18 procent under perioden januari augusti vilket är en ökning med 2 procent jämfört med januari december Totalt sett förväntas Kollektivtrafikmyndigheten uppfylla samtliga finansiella mål som förbundsdirektionen fastställt i budget Länstrafiken Sörmland AB har i sin tur följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning; positivt resultat, förvaltningskostnaderna får årligen uppgå till högst tjugo procent av totala kostnader förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras, och kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. Länstrafiken Sörmlands resultat uppgick till 294 tkr för perioden januari till och med augusti Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 31 Länstrafiken Sörmland AB 101

102 Länstrafikens förvaltningskostnader i förhållande till totala kostnader uppgick till 4 procent. Kostnader för drift och underhåll av bussdepåer vidarefaktureras Kollektivtrafikmyndigheten. Dessa kostnader ska i framtiden faktureras direkt till Kollektivtrafikmyndigheten vilket kommer resultera i en höge andel förvaltningskostnader. Kassalikviditeten, förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgick vid utgången av augusti till 825 procent. Länstrafiken uppfyller samtliga finansiella mål. Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt ekonomi och personal. Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Då flera av indikatorerna endast mäts på årsnivå och ingen av indikatorerna ännu är preciserad med mått för måluppfyllelse görs endast en bedömning om verksamhetens samlade utfall grundad på fakta och erfarenhet från denna bokslutsperiod samt tidigare verksamhetsår. Den samlade bedömningen är att vi i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den bedömningen är flera och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resandeutveckling och intäktsutveckling, om än på en låg nivå. Till detta hör även de beredningar som fallit ut i beslut under perioden att stärka stomtrafiken i stråken Strängnäs-Södertälje, Eskilstuna-Örebro samt (Södertälje) -Järna-Gnesta med start från december 2014 och finansiering från Landstinget Sörmland. Andra beslut som fattats under perioden avseende satsningar med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken från 2017 med möjlighet att resa på ett kort och beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser och återspeglas såväl för trafikslagen tåg, buss samt Serviceresor samt för kringtjänster såsom bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning, betallösningar mm. Härutöver kommer en attraktiv, nu samhällsbetald linje, Trosabussen, övergå till att bli kommersiell under Sjukfrånvaron ligger fortsatt på en fortsatt glädjande låg nivå och består av korttidsfrånvaro. Resandet i tåg och busstrafiken uppvisar ett positivt utfall, dock än blandat. Här vidtas analys och åtgärder företas där myndigheten har möjlighet att påverka. Bokslutsperiodens resultat visar påtagligt de faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll. Till exempel gav en mild vårvinter ett direkt negativt utfall på resande och intäkter i flera stadstrafikområden och indexutvecklingen var denna period till myndighetens favör. Resandet i stadstrafiken har dock återhämtats under årets gång med en positiv resandeutveckling under perioden april till augusti. Nöjdheten med våra tjänster ligger fortsatt för lågt och kan inte påstås uppfylla målen. Särskilt allmänhetens nöjdhet ligger lågt, under medel för riket. Måluppfyllelsen mäts mot utfallet i den nationella nöjdheten där vi minst bör utfalla i linje med den nationella nivån av nöjdhet. Förvaltningen av våra fastigheter fortsätter så att de håller en god funktion. Fastigheterna står inför naturliga behov av reinvesteringar med hänsyn av ålder och slitage. Under tiden ökar behovet av drifts- och underhållsåtgärder. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 32 Länstrafiken Sörmland AB 102

103 När det gäller satsningar och förbättringar avseende de tekniska systemen har periodens arbete med samråd och kravställning fallit ut i en inbjudan om ansökan att lämna anbud på Betal- och biljettsystem inklusive realtidssystem. Detta är en väsentlig aktivitet dels för att fortsätta säkra våra intäkter och dels för att öka attraktiviteten med kollektivtrafiken. Även satsningarna på de tekniska systemen är finansierade, just dessa med stöd av medel ur Länsplanen. Den under perioden utlysta upphandlingen avseende Serviceresor och annan anropsstyrd trafik möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade trafikresurser och förväntas, isolerat, få ett högre totalpris än idag. Genom att öka graden av samordning i trafikuppläggen är förväntan att kunna effektivisera de samlade kostnaderna för kollektivtrafik. Detta är ett arbete som ännu inte fått resultat och får utfall först i åren 2015 och framåt. De under perioden antagna riktlinjerna för tillgänglighet kommer att fungera som stöd för att de åtgärder som görs anpassas. Intäktsutvecklingen avseende biljettintäkterna från allmänheten uppgick under perioden till 69 miljoner kronor (+ 2,2 procent) vilket ligger något lägre än budget. Intäktsutvecklingen från skolkorten uppgick till 37,4 miljoner kronor vilket är något lägre än budget. Intäktsutvecklingen för skolkort ligger inom medlemmarnas och myndighetens närmare kontroll och är på väg att få en metod som kan ge bättre underlag för säkrare budgetering av skolkort. Åtgärder behöver dock fortsätta under året för att vi ska kunna uppfylla en god samlad ekonomisk hushållning vid årsbokslutet Bland annat behöver intäktsutvecklingen öka, kund- och allmänhetens nöjdhet behöver öka och arbetet mot en budget i balans fortsätta. Flera av funktionsmålen är långsiktiga till sin karaktär och några ligger utanför verksamhetens direkta kontroll. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 33 Länstrafiken Sörmland AB 103

104 Verksamhetens förväntade utveckling Medlemmarna har genom beslut fortsatt agerat för att utveckla kollektivtrafiken i länet som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem, helt i enlighet med intentionerna. Detta gör att länets innevarande verksamhetsupplägg för kollektivtrafik successivt kommer att förändras, optimeras och effektiviseras, genom att fortsätta samordna den särskilda kollektivtrafiken men även genom att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken via Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Detta återspeglas såväl i trafiken och trafikuppläggen som för kringtjänster såsom bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning, betallösningar mm. Några av målsättningarna med samordningen är att hålla verksamhet med kvalitet (nöjdhet i boknings- och transporttjänster) samt att effektivt använda verksamheternas resurser med låg miljöpåverkan. Denna samlade organisation medför nu möjlighet till samordning och effektivisering av den totala verksamheten och behöver byggas såväl utifrån ovan målsättningar som medlemmarnas och medborgarnas krav och förväntan. Myndighetens innevarande designprinciper Strategisk ledning i fokus, Kunden i centrum och Effektiv organisation är ingångsvärden för idéskisser om denna samlade organisation. Det kunskapsinhämtande och de kommunöversyner som pågår under 2014 och 2015 kommer att fungera som underlag för fortsatta diskussioner mellan medlemmarna om kvalitets- och servicenivåer i trafiken och organisationen. De största utmaningarna för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att hålla levande informations- och beredningsytor och övriga samråd med medlemmarna men även med medborgare och andra intressenter samt att göra allsidiga och tydliga berednings- och beslutsunderlag. Även de nationella arenorna för kollektivtrafikfrågor kan samordnas och effektiviseras. I dagsläget är de flera till antalet och med liknande uppdrag. Ett översynsarbete har initierats av ett antal ägare och förslagen kan få verksamhetseffekt under Härutöver kommer verksamheten under kommande år även att påverkas av beslut på nationell nivå: Trafikpliktsbeslut kopplade till den regionala tågtrafiken i regionen har under delårsperioden överklagats och utfallet kommer att innebära vägledande praxis. Detta innebär att den förhållandevis nya lagstiftningen, Lag om kollektivtrafik, framöver kan stödjas av praxis. Kommande beslut hos Trafikverket som får påverkan på Järnvägsnätsbeskrivning och kapacitetstilldelning av spår. För närvarande utreder Trafikverket förutsättningarna för förändrade prioriteringskriterier vilka sannolikt får en utveckling att regionaltågs- och pendeltågstrafiken klassas annorlunda än idag. Frågan om en ny samlad lagstiftning som omfamnar såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken utreds. En sådan skulle möjliggöra ytterligare samordning men kanske främst fungera förenklande. Att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat öppna jämförelser för kollektivtrafiken kommer innebära att det finns grunder för kommande prioriteringar. Genom dessa skapas förutsättningar för nationell gemensam standard och utveckling som kan dämpa kostnadsutvecklingen som inte kommer medborgare direkt till godo. Kunders och allmänhetens förtroende och nöjdhet med kollektivtrafiken är allvarligt låg och ett område för fokus och förändring. Bland annat pågår fortsatt projektet Tillsammans för tåg i tid med ett antal aktörer. Investeringar i system för realtidsinformation kommer att ge utökade Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 34 Länstrafiken Sörmland AB 104

105 förutsättningar att sprida information om förseningar och störningar i trafiken. Ett område där vi idag ligger särskilt lågt i kundnöjdhet. Investeringen kommer att byggas med kundgränssnitt som innebär att resenären i sin mobil eller dator kan se var tåget/bussen/servicebilen är någonstans. De regionala kollektivtrafikmyndigheternas administrativa gränser i form av region eller län innebär att betydande resurser fortsatt kommer att prioriteras för nationell- och storregional samverkan. Den regionala kollektivtrafikmyndighetens organisering i Sörmland innebär även den hög grad av samverkan och avtalet om fördelning av ansvar, kostnader och intäkter inom kollektivtrafiken i Sörmland får gradvis effekt. Detta påverkar även verksamhetens framtida kostnadsutveckling då varje medlem numer genom trafikbeställning i betydande del avgör verksamhetens ekonomiska utfall. Från 2015 och framåt kommer effekt av satsningarna på de tekniska systemen och upphandling är inledd. Idag har vi uppdämda behov dels för att säkra våra intäkter i trafiken, dels för att öka användarvänligheten. Satsningen tillgodoses genom att vi tillförs medel ur Regional plan för infrastruktur i Sörmland och bedömningen är att vi kommer att få bra funktionalitet för medlen. Under perioden 2015 och framåt kommer investeringsbehov för våra depåer att eskalera. Detta beror både på miljökrav och på kapacitet men även av behov av annat fastighetstekniskt underhåll. Här saknas ännu plan och strategi med kalkyl för depåverksamheten på längre sikt ( ) för en mer långsiktig bedömning kommer effekt av samordning av upphandling avseende Serviceresor och annan anropsstyrd trafik, färdtjänsten och sjukresor, i länet realiseras. Innevarande avtal bedöms kostnadseffektiva och kommer därför sannolikt att få en högre kostnad än i dag löper betydande delar av busstrafikens avtal ut. Kravspecifikationerna i nya avtal kommer att påverka kostnaderna men även ge möjlighet till kravställning som minskar miljöpåverkan och ökar attraktivitet och effektivitet. Det är främst hos medlemmarna Landstinget Sörmland, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Vingåker som effekten uppstår. Kommande avtal bör innehålla en fordonsflotta som drivs på förnybara drivmedel samt med olika typer av incitament. Även här är utmaningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet att hålla levande informations- och beredningsytor och övriga samråd med medlemmarna men även med medborgare, entreprenörer och andra intressenter samt att göra allsidiga och tydliga beredningsunderlag realiseras Trafikplan, ett storregionalt stomnät för tågtrafiken. Nuvarande kalkylering av de ekonomiska effekterna för Trafikplan är givet trafikutbudet i enlighet med etapp 1. Med anledning av avrop/anskaffning och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter samt strategisk utrustning kommer kollektivtrafikmyndigheten ingå borgensförbindelse upp till en ram om totalt MSEK. Ostlänkens placering genom länet har betydande påverkan för länets framtida tillväxt. Här är väsentligt med noggranna övervägningar, kalkylering och involvering i processen. Sammantaget kommer verksamheten att fortsätta att förändras och få ett bredare men mer samordnat och tydligt upplägg. Såväl trafikupplägg som organisation kommer fortsatt att effektiviseras. Den större organisationen behöver byggas så att demokratiprocessen och långsiktigt arbete fortsatt samordnas med etablerings- och driftarbete som har en kortare sikt. De båda siktena behöver dock även behandlas så att båda, vid arbetstoppar och påfrestning, fungerar oberoende av varandra. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 35 Länstrafiken Sörmland AB 105

106 Våra räkenskaper På följande sidor kan du ta del av Driftsredovisning Resultaträkning och balansräkning Fördelning per medlem: - Landstinget Sörmland - Eskilstuna kommun - Strängnäs kommun - Vingåkers kommun - Katrineholms kommun - Flens kommun - Gnesta kommun - Nyköpings kommun - Trosa kommun - Oxelösunds kommun Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 36 Länstrafiken Sörmland AB 106

107 Driftsredovisning Budget 2014 Utfall jan - aug 2014 Utfall jan - aug 2013 Prognos 2014 DÅR 2 Avvikelse prognos - budget Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter ¹ Biljettintäkter landsbygd Biljettintäkter stadstrafik Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Skolkort Summa intäkter ¹ Utfall jan-aug 2013 innehåller subvention från Eskilstuna kommun vilken 2014 regleras via linjeresultatet Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) Övrigt kontorsrelaterat Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Landsbygd buss Stadstrafik Tåg Anropsstyrd trafik Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 37 Länstrafiken Sörmland AB 107

108 Resultaträkning och Balansräkning Resultaträkning, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Prognos Budget Not Utfall jan -aug 2014 Utfall jan -aug 2013 Utfall jan -aug 2014 Utfall jan -aug Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Övriga bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat/ej fastställd medle Balansräkning, belopp i tkr Sörmlands Samlad Kollektivtrafikmyndighet Redovisning Utfall Utfall Utfall Utfall jan -aug dec jan -aug dec TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella Finansiella S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa/bank S:a omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav periodens resultat S:a eget kapital Avsättningar för pensioner Skulder Kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 38 Länstrafiken Sörmland AB 108

109 Noter Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2014 jan - aug 2013 jan -aug 2014 jan - aug Samlad Redovisning 2013 jan - aug Not 1 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Skolkortsintäkter Övrigt Not 2 Verksamhetens kostnader Trafikkostnader Övriga kostnader varav löner och ersättningar sociala avgifter Not 3 Medlemsbidrag Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Not 4 Övriga bidrag Uppstartsbidrag - Sörmlands Regionförbund Noter fortsätter nästa sida Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 39 Länstrafiken Sörmland AB 109

110 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning 2014 jan - aug 2013 dec 2014 jan - aug 2013 dec Not 5 Materiella Trafikinventarie Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Bilar och andra transp medel Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar bilar o andra transp varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Inventarier i annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar inventarier i annan varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar övr mask o inventarier varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 5 fortsätter nästa sida Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 40 Länstrafiken Sörmland AB 110

111 Fastigheter i Länstrafiken Ingående värde Ack avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar byggnader och mark varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar mark och markanläggningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Pågående nyanläggning Reningsanläggning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar reningsanläggning varav årets avskrivning -462 Redovisat värde vid årets slut Noter fortsätter nästa sida Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 41 Länstrafiken Sörmland AB 111

112 Not 6 Noter, belopp i tkr Ägt företag Aktier i Länstrafiken Sörmland, ägt till 100 % Not 7 Andelar i intresseföretag Antal KvotvärdeBokför värde Bokför värde Bokför värde Bokför vär belopp i kr Transitio AB Mälardalstrafik AB Smartpak Sverige AB Länstrafiken i Mälardalen AB Samtrafiken i Sverige AB Bussgods Ekonomisk Föreni Summa Not 8 Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Not 9 Not 10 Kassa/bank Avser banktillgodohavanden som ingår i Landstinget Sörmlands koncernstruktur där Kollektivtrafikmyndigheten har tkr i kredit. Avsättningar Ingående avsättning Nyintjänad pension Ränteförändring Särskild löneskatt Utgående avsättning Not 11 Skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 42 Länstrafiken Sörmland AB 112

113 Fördelning per medlem Medlem Landstinget Sörmland (Andel trafikarbete 34 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Regional landsbygdstrafik med buss Trafikkostnader tåg Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Landstinget ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss samt tågtrafik. Under perioden har bland annat förstärkningstrafik satts in mellan Strängnäs och Eskilstuna under skoldagar. Under perioden har kostnader tillkommit för projekt avrop av fordon för Trafikplan 2017 (AMT-projektet som leds av Transitio). Denna kostnad ingår i landstingets trafikrelaterade nettokostnader och innebär en avvikelse i prognos på ca 1,2 miljoner kr. Kostnaden hade kunnat väljas uppstå i ett senare skede, då som inbakad i kommande fordonshyror. Prognosen för landstinget uppvisar i övrigt trafikkostnader något högre än budget. Intäkter från allmänhet ligger i nivå med budget medan intäkter från skolkort beräknas bli drygt 1,1 miljoner kr lägre än budget. Övriga intäkter består av kombination av viten för i första hand tågtrafiken vilket bidrar till ett positivt nettoresultat på totalt 1,3 miljoner kr jämfört med budget. 113

114 Medlem Eskilstuna kommun (Andel trafikarbete 24,9 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun samt stadstrafik. Prognosen för Eskilstuna kommun uppvisar en positiv avvikelse jämfört med budget på drygt 1,7 miljoner kr. Avvikelsen beror i första hand på intäkter från viten på nästan 1,7 miljoner under året samt lägre trafikkostnader i stadstrafiken. Detta täcker upp övriga avvikelser såsom lägre biljettintäkter i stadstrafiken än budgeterat. 114

115 Medlem Strängnäs kommun (Andel trafikarbete 8,5 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Stadstrafik Övrig trafik Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik. Avtalet med Bergkvarabuss är ett incitamentsavtal ökat resande leder till ökade kostnader ca 5 kr/resa i stadstrafik och ca 7 kr/resa i lokal landsbygdstrafik. Under året har förstärkningar satts in i stadstrafiken som följd av det ökade resandet. Stadstrafiken har också utökats genom ändrad körväg på linje 1 från augusti. Prognosen uppvisar ökade trafikkostnader som kan härledas till ökad incitamentsersättning och förstärkningstrafik under perioden. Prognosen visar också på lägre intäkter från skolkort samt lägre biljettintäkter i landsbygdstrafiken än budgeterat. Det innebär en beräknad total avvikelse jämfört med budget på drygt kr för

116 Medlem Vingåkers kommun (Andel trafikarbete 2,1 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Efterfrågestyrd trafik Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Under perioden har inga utökade beställningar av trafik gjorts. Prognosen för Vingåkers kommun indikerar ett positivt resultat jämfört med budget på ca kr. Detta kommer sig framförallt av högre biljettintäkter och lägre trafikkostnader än budgeterat. Intäkterna från skolkort förväntas bli knappt kr lägre än budget vilket belastar resultatet negativt. 116

117 Medlem Katrineholms kommun (Andel trafikarbete 6,1 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Stadstrafik Efterfrågestyrd trafik Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Katrineholms kommun indikerar ett resultat i nivå med budget. Sedan förra delårsresultatet har framförallt intäkter i stadstrafiken återhämtats från en svag vinter. Däremot ligger intäkter från såväl landsbygdstrafik som skolkort fortsatt lägre än budget. Detta kompenseras dock av något lägre trafikkostnader än budgeterat. 117

118 Medlem Flens kommun (Andel trafikarbete 3,3 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Efterfrågestyrd trafik Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Flens kommun indikerar ett resultat i nivå med budget. Under perioden har dock biljettintäkter avvikit kraftigt jämfört med budget. Detta som följd av större överflyttning från linje 430 till Hälsolinjen mellan Flen och Malmköping än förväntat. Under slutet av perioden har kommunen även drabbats av minskade intäkter på linje 415, mellan Flen och Hälleforsnäs, som följd av avstängning av bron i Mellösa. So helhet kompenseras dock intäktstappet av lägre trafikkostnader än budgeterat. 118

119 Medlem Gnesta kommun (Andel trafikarbete 3,5 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Efterfrågestyrd, komplettering Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor vid DÅR Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. I sammanställningen ovan ingår Gnesta kommuns taxesubvention á 3,4 miljoner kr (hanteras som trafikrelaterad kostnad). Prognosen för Gnesta kommun indikerar ett positivt resultat jämfört med budget på drygt kr. Biljettintäkter är lägre budgeterat men har återhämtats under året, framförallt genom förstärkt validering av resenärer med SL:s färdbevis. 119

120 Medlem Nyköpings kommun (Andel trafikarbete 15,2 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Stadstrafik Efterfrågestyrd, komplettering, skärgårdstrafik Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik, efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Skärgårdstrafiken har upphandlats med nytt trafikavtal från och med 7 april 2014, det nya avtalet har inte medfört ökade kostnader. Prognosen för Nyköpings kommun indikerar ett negativt resultat på knapp kr. Orsaken är framförallt kraftigt försämrade intäkter i landsbygdstrafiken, till stor del kopplad till minskat resande på linje 515 mellan Nyköping och Skavsta flygplats som följd av antalet flygavgångar har reducerats. Detta slår särskilt hårt på intäkterna genom att enkelbiljetter står för en stor del av resandet. Den förändrade trafiken i och med skolstarten i augusti innebär något ökade kostnader i framförallt stadstrafiken. Att ökningen håller sig på en ändå förhållandevis låg nivå kan förklaras av en, för myndigheten, gynnsam indexutveckling. 120

121 Medlem Trosa kommun (Andel trafikarbete 2,1 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Efterfrågestyrd, komplettering Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Trosa kommun indikerar ett resultat i nivå med budget med endast mindre avvikelser. Den enda större budgetavvikelsen är intäkter från skolkort. 121

122 Medlem Oxelösunds kommun (Andel trafikarbete 0,5 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-aug Prognos 2014 Avvikelse Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Skolkort Övriga intäkter Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Lokal landsbygdstrafik med buss Nettokostnad exkl omräkning Preliminär omräkningsfaktor vid DÅR Nettokostnad inkl omräkning Citybanan Nya uppdrag särskild kollektivtrafik Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss. Prognosen för Oxelösunds kommun indikerar ett resultat i nivå med budget med endast mindre avvikelser. Större avvikelser jämfört med budget är högre biljettintäkter samt lägre intäkter från skolkort än budgeterat. 122

123 Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Intäkter och kundfordringar Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter. I den sammanställda redovisningen har koncernintern försäljning eliminerats. Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda säkra kundfordringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs. med samma belopp varje månad. Avskrivningar av kontorsinventarier påbörjas perioden efter mottagen faktura och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar på övriga anläggningstillgångarna påbörjas när investeringen är färdig att tas i bruk och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier % Kontorsinventarier 20 % Byggnader 2 4 % Markanläggningar 3,5 5% Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld samt därpå upplupna sociala avgifter, debiterad med procentuellt omkostnadspålägg, redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år som de intjänas. Pensionsskulden är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell, RIPS 07. Kostnaden för pensioner beräknas i delårsrapporten med ett procentuellt omkostnadspålägg som sedan stäms av vid årsskiftet mot KPAs pensionsskuldsberäkning. Kollektivtrafikmyndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Kollektivtrafikmyndighetens pensionsåtagande är återlånade i sin helhet. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag samt rådet för kommunalredovisning och utformats enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningen motsvarar ägd andel (100 procent) och att det egna kapitalet Länstrafiken Sörmland hade vid förvärvet eliminerats. Syftet med den sammanställda Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 53 Länstrafiken 123

124 redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av verksamhet och ekonomiska ställning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB. Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på komponentavskrivning. Kollektivtrafikmyndigheten har påbörjat arbetet med komponentavskrivningar i den sammanställda redovisningen och målsättningen är att kunna tillämpa komponentavskrivningar för alla nya aktiveringar som sker från och med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 54 Länstrafiken 124

125 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport

126 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Förbundets resultat och balansräkning Resultaträkning samt prognos Balansräkningen Kommentarer till förvaltningsberättelsen

127 Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet delårsrapport per 31 augusti De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Delårsrapporten ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av förbundets resultat och ställning per 31 augusti Den sammanställda redovisningen ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av resultat och ställning per 31 augusti 2014, för förbundet och dess dotterbolag. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås år 2014, men att ytterligare effektiviserings- och verksamhetsrelaterade åtgärder är nödvändiga. Det lagstadgade balanskravet prognostiseras att uppnås. I delårsrapporten ges en översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Vi anser att beskrivningen av måluppfyllelse är tillfredsställande. Förbundet bör inför upprättandet av framtida delårsrapporter överväga att fördjupa beskrivningen av arbetet med intern kontroll

128 Inledning Revisorerna ska enligt kommunallagen granska en delårsrapport och lämna en bedömning över denna till fullmäktige. Fullmäktige ska behandla revisorernas bedömning i samband med behandlingen av delårsrapporten. När det gäller Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är det fullmäktige i respektive medlemskommun som har att behandla revisorernas uttalande. Förbundets förtroendevalda revisorer har uppdragit till EY att genomföra en översiktlig granskning av förbundets delårsrapport per som underlag för den bedömning som revisorerna ska göra. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed (SÖG 2410) samt med beaktande av bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Granskningen är således begränsad i jämförelse med en granskning av ett årsbokslut. 3. Förbundets resultat och balansräkning Vi har översiktligt granskat delårsrapporten per 31 augusti 2013 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års delårsrapport och årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 augusti 2014 ett positivt resultat om 9,8 mkr (-8,6 mkr). Resultatet är en förbättring jämfört med samma period föregående år med 18,4 mkr. Prognosen för helår uppgår till 2,3 mkr, vilket överstiger budget med motsvarande belopp. För medlemsbidragen redovisas en positiv avvikelse vilket hänför sig till extra projekt som myndigheten har fått i uppdrag att genomföra. Myndigheten har även en positiv avvikelse avseende finansiella intäkter vilket hänför sig till att de nu förskottsfakturerar medlemmarna till skillnad från tidigare år. Negativa avvikelser avser främst finansiella kostnader där de under samma år tillskjutit aktieägartillskott till ett intresseföretag och som sedan avyttrats vilket medfört en förlust om 0,7 mkr. Efter vår översiktliga granskning är vår bedömning att delårsrapporten ger en rättvisande bild av myndighetens resultat för perioden 1 januari till och med den 31 augusti Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under perioden har mindre investeringar gjorts där merparten är hänförliga till inventarier. Det bokförda värdet har minskat vilket beror på räkenskapsenliga avskrivningar. Vi har kontrollerat att redovisningen enligt huvudboken överensstämmer med myndighetens anläggningsregister samt övergripande kontrollberäknat redovisade avskrivningar

129 Ytterligare granskningsinsatser av förbundets materiella anläggningstillgångar kommer att genomföras i samband med granskningen av årsbokslutet. Finansiella anläggningstillgångar Under perioden har Myndigheten avyttrat 143 andelar i Smartpak Sverige AB med en förlust om 0,7 mkr. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har minskat med 20,4 mkr sedan årsbokslutet Minskningen förklaras huvudsakligen av minskade interimsfordringar då det i december 2013 fakturerades ut slutregleringar av medlemsavgifterna samt januari månads tågkostnader. Vår granskning har omfattat översiktlig genomgång av verifierande underlag och beräkningar. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till 59,8 mkr i delårsbokslutet vilket innebär en minskning med 36,1 mkr mot årsbokslutet minskningen förklaras främst av medlemmarnas inbetalning för medfinansiering av Citybanan som fanns på Kollektivtrafikmyndighetens konto i december Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsåtaganden och är oförändrade jämfört med årsbokslutet Förbundets pensionsåtaganden kommer att granskas ytterligare i samband med årsbokslutet Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har minskat jämfört med årsbokslutet 2013, vilket bland annat beror på en mindre semesterlöneskuld och leverantörsskulder. Vi har utfört avstämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits. Sammanställd redovisning (Samlad redovisning) I delårsrapportens finansiella avsnitt finns en sammanställd redovisning presenterad som omfattar det helägda dotterbolaget Länstrafiken Sörmland AB. I förvaltningsberättelsen presenteras även en övergripande analys av koncernens utfall för perioden och prognos för Vi har övergripande tagit del av den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga differenser. Vår övergripande bedömning Efter vår översiktliga granskning av resultat och balansräkning, samt sammanställda redovisning är det vår bedömning att förbundets resultat och ställning i ger en rättvisande bild av verksamheten per den 31 augusti

130 Kommentarer till förvaltningsberättelsen Delårsrapportens förvaltningsberättelse inleds med en analys och redogörelse för väsentliga händelser under perioden och det arbete som genomförts inom direktionen samt av förbundsledningen. Beskrivning och analys är uppdelad i ett antal olika perspektiv, vilket gör analysen överskådlig och lättillgänglig. I det efterföljande avsnittet beskrivs och analyseras aktuell måluppfyllelse. De mål som gäller för verksamheten är uppdelade i följande områden (funktioner): Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling För varje delmål presenteras ett bedömt utfall. I efterföljande avsnitt presenteras den ekonomiska redovisningen vilken omfattar, ekonomiskt utfall, analys och prognos samt utvärdering av finansiella mål. En analys av en prognostiserad balanskravsutredning finns presenterad. Avsnittet avslutas med en samlad bedömning av god ekonomisk hushållning. Förbundets bedömning är att ytterligare åtgärder är nödvändiga inom olika verksamhetsområden för att uppnå en god ekonomisk hushållning vid årsbokslutet Delårsrapportens förvaltningsberättelse avslutas med en beskrivning och analys av den förväntade utvecklingen för verksamheten. Vår bedömning av förvaltningsberättelsen I delårsrapporten ges en översiktlig och intresseväckande redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. I delårsrapporten presenteras utfall och bedömd prognos vad gäller förbundets måluppfyllnad. Per delåret bedöms måluppfyllelsen vara relativ god, men behov finns för ytterligare insatser bland annat när det gäller mål rörande nöjdhet hos allmänhet samt i viss utstreckning målet om tillgänglighet. Vår bedömning är att förvaltningsberättelsen innehåller de områden som är relevanta i en delårsrapport. Strukturen bedöms vara tillfredsställande överlag med tydliga beskrivningar av det arbete som bedrivs. Det är dock vår bedömning att förbundet bör överväga att till kommande delårsrapporter i ett särskilt avsnitt beskriva arbetet med intern kontroll. En fördjupad analys av förbundets måluppfyllelse kommer att genomföras av revisionen i samband med granskningen av årsbokslut Stockholm den 26 september 2014 Johan Perols Tomas Mathiesen Johanna Eklöf Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 130 5

131 T~ I TI 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner Samverkansavtalet för gymnasieskolan 2015 i enlighet med förslaget. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2013, 208, att teckna samverkansavtal för gymnasieskolan med kommunerna Norrköping, Finspång, Nyköping, Oxelösund och Vingåker. Samverkansavtalet är en del i samarbetet med Kolmårdsgrannar. Bildningsnämnden har den 16 december 2014, 105, behandlat ett förslag till revidering av samverkansavtalet, vilket ska behandlas av samtliga kommuner. Revideringen gäller följande - 4, förtydligande i texten kring Interkommunal ersättning. - 5, den politiska arbetsgruppen har ersatts med att varje kommun utser en representant till en tjänstemannagrupp. - 8, ändring till att hela samverkansavtalet ska följas upp och utvärderas avseende syfte och innehåll. Uppföljning och utvärdering av arbetsgruppen inför det kommande året. - 10, ändring så att vid tvist ska frågan behandlas av mellan berörda kommuner. Ärendets beredning Ärendet har överlämnats till kommunstyrelsen för godkännande. Styrelsen bereder ärende inför kommunfullmäktiges ställningstagande. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra mot förelaget. Förvaltningen noterar bildningsförvaltningens konstaterande att avtalet inte inneburit stora förändringar i elevströmmar. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Bildningsnämndens protokoll, , 105 Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015 med bilaga Bildningsförvaltningens skrivelse Uppföljning av Katrineholmselever som valt att söka gymnasieskola utanför Katrineholm 2014, Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdrags estyrkande 131

132 \atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP) och Anneli Hedberg (S). Kommunledningsförvaltningen uppdras att komplettera handlingar till kommunfullmäktige med den bilaga som tillhör avtalet och bildningsförvaltningens skrivelse - Uppföljning av Katrineholmselever som valt att söka gymnasieskola utanför Katrineholm Protokollsutdrag till Akten 132

133 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Staben Vår handläggare Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2013, 208, att teckna samverkansavtal för gymnasieskolan med kommunerna Norrköping, Finspång, Nyköping, Oxelösund och Vingåker. Samverkansavtalet är en del i samarbetet med Kolmårdsgrannar. Bildningsnämnden har den 16 december 2014, 105, behandlat ett förslag till revidering av samverkansavtalet, vilket ska behandlas av samtliga kommuner. Revideringen gäller följande - 4, förtydligande i texten kring Interkommunal ersättning. - 5, den politiska arbetsgruppen har ersatts med att varje kommun utser en representant till en tjänstemannagrupp. - 8, ändring till att hela samverkansavtalet ska följas upp och utvärderas avseende syfte och innehåll. Uppföljning och utvärdering av arbetsgruppen inför det kommande året. - 10, ändring så att vid tvist ska frågan behandlas av mellan berörda kommuner. Ärendets beredning Ärendet har överlämnats till kommunstyrelsen för godkännande. Styrelsen bereder ärende inför kommunfullmäktiges ställningstagande. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra mot förelaget. Förvaltningen noterar bildningsförvaltningens konstaterande att avtalet inte inneburit stora förändringar i elevströmmar. Ärendets handlingar Bildningsnämndens protokoll, , 105 Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015 Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2015\150128\ MSK\ samverkan gym.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se 133

134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:82, 104 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över samverkansavtal för gymnasieskolan 2015 Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden ställer sig bakom bildningsförvaltningens yttrande och överlämnar till kommunstyrelsen för godkännande. Bakgrund Katrineholms kommun tecknade ett samverkansavtal för gymnasieskolan med kommunerna Norrköping, Finspång, Nyköping, Oxelösund samt Vingåker , dnr KS/2013: Syftet med avtalet är en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever i regionen ett efterfrågeanpassat utbildningsutbud av hög kvalitet. Avtalet syftar också till att genom samverkan optimera resursanvändningen inom gymnasieskolan. Ärendebeskrivning Avtalet har nu reviderats inför Nytt förslag, se bilaga1 samt Katrineholms program utbud, se bilaga 2. Revideringarna gäller 4 förtydligande i texten kring Interkommunal ersättning. 5 skrivningen om att en politisk arbetsgrupp ska starta har tagits bort och ersatts med att varje kommun utser en representant till en tjänstemannagrupp. Den politiska arbetsgruppen har inte sammanträtt under istället för att följa upp avtalet vården 2015 så är den nya skrivningen att hela samverkansavtalet ska följas upp och utvärderas avseende syfte och innehåll. Uppföljning och utvärdering ska ske av arbetsgruppen inför det kommande året. 10 ändrad skrivning gällande om tvist uppstår ska den inte längre behandlas av den politiska styrgruppen utan i förslag till ändring ska frågan behandlas mellan berörda kommuner. Bildningsförvaltningens bedömning Förvaltningen har gjort en uppföljning av antagningsstatistiken och kan konstatera att avtalet inte inneburit stora förändringar i elevströmmar. Ärendets handlingar Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015 Program och inriktningar inom samverkansområdet Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S). Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 134

135 Samverkansavtal Samverkansavtal för gymnasieskolan Bakgrund, omfattning och syfte Samverkansavtalet grundas på en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever i regionen ett efterfrågeanpassat utbildningsutbud av hög kvalitet. Avtalet syftar också till att genom samverkan optimera resursanvändningen i gymnasieskolan. Elever inom gymnasiesärskolan omfattas inte av detta avtal. Elever på introduktionsprogrammen kan, utifrån deras individuella omständigheter, vara föremål för separata avtal mellan berörda kommuner utöver vad lagstiftningen föreskriver om andrahandsmottagande. Elever på introduktionsprogrammen omfattas inte av paragraferna 3 och 4 i detta avtal. 2 Avtalsparter Parter är de som undertecknat detta avtal. De utgör ett gemensamt samverkansområde. 3 Mottagande, urval och antagning Antagning till år 1 Program och inriktningar som respektive kommun kommer att erbjuda och där behöriga sökande ska tas emot i första hand, anges i särskilt dokument. Varje part ska årligen, senast den 1 december, uppdatera detta dokument. Kommunerna erbjuder de angivna utbildningarna inom ramen för detta samverkansavtal. Antagning till inriktningar år 2 och år 3 Urval görs med samlat betygsdokument som grund. Avslutade kurser, som ingår år 1 i det program inom vilket inriktningsvalet görs, är beräkningsgrund för meritvärdet. Elever mottagna i annan kommun än anordnarkommunen för inriktningen år 2 och år 3 erbjuds utbildning i enlighet med mottagning i andra hand. 135

136 Ekonomiska förutsättningar Interkommunal ersättning beräknas enligt självkostnaden för den som anordnar utbildningen. Om utbildningen finns i hemkommunen betalas dock interkommunal ersättning högst motsvarande den egna kostnaden för motsvarande utbildning. Är utbildningens kostnad lägre i kommunen där den anordnas enligt samverkansavtalet än i hemkommunen tillämpas den lägre kostnaden. Betalning av interkommunal ersättning ska göras månadsvis. Interkommunal ersättning för år 4 Om eleven bedömts ha behov av extra stöd utifrån skollagens skrivning om förlängd undervisningstid, ska ansökan om detta skickas till elevens hemkommun. Därefter avtalas om hemkommunen ska debiteras eventuell ersättning utifrån antalet poäng som ingår i kursen/kurserna i förhållande till årskursens totala poängantal. Hänsyn ska även tas till kursens/kursernas karaktär. För år 4 på teknikprogrammet gäller ordinarie programpris för teknikprogrammet. För de elever som antagits till en nationellt godkänd idrottsutbildning gäller det av Riksidrottsförbundet rekommenderade merkostnadsbeloppet för ämnet specialidrott. Avstämningsdatum för interkommunala ersättningar är den femtonde i varje månad med undantag för juni som är elevunderlaget den 15 maj och för juli och augusti som är elevunderlaget den 15 september. För elev som avbryter studierna före avstämningsdatumet debiteras hemkommunen ingen kostnad. Rapportering ska ske omgående till elevens hemkommun beträffande avhopp (avbrutna studier) och programbyte Rapportering ska ske snarast till elevens hemkommun beträffande elever som anses ha hög frånvaro, som bedöms behöva fördela utbildningen över mer än tre år alternativt bedöms ligga i riskzon för att avbryta sina studier. Kostnader för särskilda elevvårdsinsatser, t ex behov av elevassistent ska godkännas av hemkommunen och ersättas av denna med faktisk kostnad. Resor till och från skolan samt inackorderingstillägg bekostas av elevens hemkommun. Administration av resor (terminskort mm.) handläggs av anordnande kommun och faktureras hemkommunen. Inackorderingstillägg hanteras i sin helhet av hemkommunen. Kostnader för elevförsäkring (ansvarsförsäkring) ingår i den interkommunala ersättningen och tecknas av anordnande kommun. 136

137 Samarbetsformer Arbetsgrupp Varje kommun som undertecknat avtalet utser en ordinarie representant och en ersättare till en arbetsgrupp med uppgift att skapa konsensus avseende gymnasieskolan i regionen. Arbetsgruppen ska årligen samråda om förläggning och dimensionering av det totala utbudet av gymnasieutbildning inom samverkansområdet. Inför samrådet ska nedläggning eller start av utbildning alltid anmälas. 6 Information om utbildningsutbudet Avtalets parter har ett gemensamt ansvar för information till elever och målsmän om de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet. Avtalets parter förbinder sig att tillhandahålla det underlag som krävs för en kvalitativt bra information om utbildningsutbudet. Kvalitet och användarvänlighet på den tillgängliga informationen ska ständigt utvecklas. 7 Antagning till gymnasieskolan Ansökningar till aktuella utbildningar inom samverkansgruppen ska skickas till antagningsenheten i den sökandes hemkommun. Ansökan översänds därefter till anordnarkommunen. 8 Uppföljning och utvärdering Hela samverkansavtalet ska inför det kommande året följas upp och utvärderas av arbetsgruppen avseende syfte och innehåll. 9 Force majeure Om anordnande kommun inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter utanför kommunens kontroll, t ex arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse mm, är anordnande kommun inte ansvarig för den skada eller förlust som kan uppkomma för motparten. 10 Tvist Vid tvist om detta avtals tillämpning ska frågan tas upp till behandling mellan berörda kommuner med syfte att nå en samsyn i frågan. Tvist som ej kan lösas av parterna själva ska avgöras av allmän domstol. 137

138 Avtalsvillkor, avtalsperiod och undertecknande Avtalet gäller från och med den 1 januari 2015 och tills vidare. Avtalsvillkor gällande utbildningsutbud och därmed sammanhängande frågor omförhandlas årligen. Om det under avtalstiden fattas beslut på nationell nivå som väsentligt ändrar förutsättningarna i detta avtal kan omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess helhet ske. För uppsägning gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Uppsägning ska ske genom skriftlig begäran till övriga kommuners representanter i arbetsgruppen. Avtalet ska undertecknas efter godkännande i respektive kommun. För Finspångs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Katrineholms kommun Datum Namn Namnförtydligande För Norrköpings kommun Datum Namn Namnförtydligande 138

139 För Nyköpings kommun Datum Namn Namnförtydligande För Oxelösunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Vingåkers kommun Datum Namn Namnförtydligande 139

140 Program och inriktningar inom samverkansområdet Program Inriktning Finspång Katrineholm Norrköping Nyköping Oxelösund Vingåker Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa X X Pedagogiskt arbete X X Socialt arbete X X Lärling X Bygg- och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon X Husbyggnad X X X X Mark och anläggning X X Måleri X X X Plåtslageri X X Ekonomiprogrammet Ekonomi X X X Juridik X X X El- och Energiprogrammet Automation X X Dator- och kommunikationsteknik X X Elteknik X X Energiteknik X 140

141 Estetiska programmet Bild och formgivning X Dans X Estetiska programmet Estetik och media X X Musik X X X Teater X Flygteknikutbildningen (Riks) Flygplan X Helikopter Fordons-och transportprogrammet Godshantering X* X Karosseri och lackering X* X Lastbil och mobila maskiner X X X Personbil X X X Transport X X X Lärling X Handels- och administrationsprogrammeadministrativ service Handel och service X* X X X Hantverksprogrammet övriga hantverk Finsnickeri Florist Frisör Textil design Övriga hantverk (Stylist) X X Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens X Turism och resor X 141

142 Humanistiska programmet Kultur X Språk X Industritekniska programmet Driftsäkerhet och underhållsteknik X Processteknik X Produkt och maskinteknik X X Svetsteknik X X Lärling X Naturbruksgymnasiet (Landstinget) Djur Lantbruk Skog Trädgård Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap X X X X Naturvetenskap och samhälle X X X X Restaurang- och livsmedelsprogrammet Bageri och konditori X* Färskvaror, delikatess och catering X* X Kök och servering X X Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap X X X X Medier, information och kommunikation X X X Samhällsvetenskap X X X X 142

143 Teknikprogrammet Design och produktutveckling X X X Informations- och medieteknik X X X Produktionsteknik X Samhällsbyggande och miljö X Teknikvetenskap X VVS- och fastighetsprogrammet Fastighet X Kyl- och värmepumpsteknik X Ventilationsteknik X VVS X* X X Vård- och omsorgsprogrammet X X X Lärlingsutbildning markerat med * 143

144 (2) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum Vår handläggare Louise Larsson Uppföljning av Katrineholmselever som valt att söka gymnasieskola utanför Katrineholm 2014 Sammanfattning Totalt 425 elever, folkbokförda i Katrineholm, sökte till gymnasieskolan Knappt 15 % av eleverna valde en gymnasieskola utanför Katrineholm. Av dessa elever valde 40 % att söka till en fristående skola. Bakgrund Inför ansökningsperioden 2014 upprättades ett samverkansavtal för gymnasieskolan där 6 kommuner ingår Finspång, Katrineholm, Norrköping, Nyköping, Oxelösund och Vingåker. Även kallad Kolmårdsgrannar. Samverkansavtalet grundas på en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever i regionen ett efterfrågeanpassat utbildningsbud av hög kvalitet. Alla elever inom samverkansområdet får söka fritt och bli förstahandsmottagna till samtliga kommuners utbildningar. Elevernas val Totalt 425 elever, folkbokförda i Katrineholm, sökte till gymnasieskolan Knappt 15 % av eleverna valde en gymnasieskola utanför Katrineholm. Av eleverna som gick i våra kommunala skolor valde 14,06 % att söka utanför Katrineholm medan 29,17 % av eleverna som gick på våra fristående skolor valde att söka utanför Katrineholm. Antagna Katrineholmselever i åk 1 HT 2014 Anordnare Elev från Kunskaps skolan Elev från Floda friskola Elev från kommunal skola + IM Antal Procent Flickor Pojkar Katrineholms kommun ,24% Fristående skolor ,35% 25 2 Annan kommun/ Landsting ,41% Summa Av eleverna som sökt utanför Katrineholm har 40 % valt att söka till en fristående gymnasieskola. 144

145 (2) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum De mest populära programmen utanför Katrineholm är naturbruksprogrammet, estetiska programmet samt hantverksprogrammet. Det är 75 % flickor och 25 % pojkar som väljer att söka utanför Katrineholm. Antagna Katrineholmselever i åk 1 på program utanför Katrineholm Program Flickor Pojkar El- o energi program 1 Ekonomiprogram 6 Estet, estetik o media 3 Estet, musik 3 2 Estet, teater 4 Hantverk, frisör 4 Hantverk, stylist 3 IB 4 Introduktionsprogram 3 5 Naturbruksprogram 9 6 Naturvetenskapsprogram 5 Restaurang o livsmedel 1 Samhällsprogram 5 1 Teknikprogram 2 Summa Övrigt Angående samverkansavtalet Kolmårdsgrannar så har inte elevströmmarna påverkats nämnvärt, varken av våra egna elever som väljer att söka utanför Katrineholm eller av elever som väljer att söka till oss. Eleverna har tidigare kunnat söka och bli förstahandsmottagna utanför kommunen till de utbildningar som Katrineholm inte erbjuder, men de har även kunnat söka till utbildningar som vi erbjuder men då endast tagits emot i mån av plats (frisök). I och med nya avtalet så har alla elever samma möjlighet att bli förstahandsmottagna på samtliga utbildningar inom samverkansområdet. 145

146 \atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2015: Borttagande av suppleanter i kommunala bolag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner föreslagna ändringar om att ta bort suppleanter i bolagsordningar och ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB (KFAB) och Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB). 2. Kommunfullmäktige godkänner ändring i bolagsordningen för Katrineholms Industrihus AB (KIAB) i enlighet med redovisat förslag. Kommunfullmäktige föreslår KFAB att uppdatera ägardirektiven för KIAB i överensstämmelse med beslutet. Reservation Mot beslutet och till förmån för Inger Fredriksson (C) med fleras yrkande reserverar sig Inger Fredriksson (C), Tony Rosendahl (V) och Gudrun Lindvall (MP). Den skriftliga reservationen redovisas på sidan 26. Ärendebeskrivning Efter att ha fört en diskussion avseende nödvändigheten av att ha suppleanter i kommunens helägda bolag föreslås följande. - Bolagsordningar och ägardirektiv i samtliga bolag ändras så att det framgår att suppleanter inte ska väljas, - Inga suppleanter väljs vid kommande bolagsstämmor i Katrineholms Fastighets AB (KFAB), Katrineholms Industrihus AB (KIAB) och Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB), - Då KIAB är dotterbolag till KFAB men kommunen måste godkänna ändringar i bolagsordningen föreslås att fullmäktige godkänner en ändring i enlighet med förslaget. Av samma anledning ansvarar KFAB själva för eventuella ändringar i ägardirektivet. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt aktiebolagslagen är det ägaren som själv styr antalet ledamöter och om suppleanter ska finnas. Om antalet ledamöter är färre än tre måste suppleant väljas, men i samtliga ovan nämnda bolag överstiger antalet ledamöter denna gräns, varför det inte finns något krav på suppleanter. Förvaltningen ser därför inte något hinder för föreslagen förändring. usterandes sign ~~r~ 146

147 %~' l~~ T l~atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse, Sammanställning av föreslagna ändringar Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C), Tony Rosendahl (V) och Gudrun Lindvall (MP). Förslag och yrkanden Inger Fredriksson (C) yrkar, med instämmande av Tony Rosendahl (V) och Gudrun Lindvall (MP) avslag. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandes förslag till beslut och Inger Fredriksson (C) med fleras avslagsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. Justerandes sign ". ~, Uldragsbeslyrkande Protokollsutdrag till Akten 147

148 Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Staben 1 (1) Vår handläggare Kommunjurist Staffan Källström Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Borttagande av suppleanter i kommunala bolag Ärendebeskrivning Efter att ha fört en diskussion avseende nödvändigheten av att ha suppleanter i kommunens helägda bolag föreslås följande. - Bolagsordningar och ägardirektiv i samtliga bolag ändras så att det framgår att suppleanter inte ska väljas, - Då KIAB är dotterbolag till KFAB men kommunen måste godkänna ändringar i bolagsordningen föreslås att fullmäktige godkänner en ändring i enlighet med förslaget. Av samma anledning ansvarar KFAB själva för eventuella ändringar i ägardirektivet. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt aktiebolagslagen är det ägaren som själv styr antalet ledamöter och om suppleanter ska finnas. Om antalet ledamöter är färre än tre måste suppleant väljas, men i samtliga ovan nämnda bolag överstiger antalet ledamöter denna gräns, varför det inte finns något krav på suppleanter. Förvaltningen ser därför inte något hinder för föreslagen förändring. Ärendets handlingar Sammanställning av föreslagna ändringar Staffan Källström Kommunjurist K:\Beredningsmöten\2015\150128\Borttagande av suppleant - 15 MSK\Skrivelse - Suppleant januari 2015.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se 148

149 Sammanställning av förslagna ändringar Ändring av bolagsordning, Katrineholms Fastighets AB Styrelse 8 Styrelsen skall bestå av lägst sju och högst elva ledamöter med lägst tre och högst sex ersättare. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättas intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ändring av ägardirektiv, Katrineholms Fastighets AB Styrelsens ansvar och ersättares inträde 10 Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen i dotterbolaget ska bestå av samma personer som i bolaget såvida inte fullmäktige beslutar annat. Styrelsen ska utforma organisationen så att bolaget kan drivas effektivt och enligt syfte och direktiv. Ersättare i bolagets styrelse skall alltid kallas till styrelsesammanträde. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträdena även om han inte är ledamot. Närvarande ersättare har motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot även om han inte ersätter ledamot. Ändring av bolagsordning, Katrineholms Industrihus AB Styrelse 8 Styrelsen skall bestå av lägst 7 och högst 11 ledamöter med lägst 3 och högst 6 styrelsesuppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättas intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av kommunfullmäktige. 149

150 Ändring av bolagsordning, Katrineholm Vatten och Avfall AB 8. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst sju och högst femton styrelseledamöter samt lägst noll och högst åtta styrelsesuppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättas till slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. Ändring av ägardirektiv, Katrineholms Vatten och Avfall AB 12. Suppleanters närvaro Suppleanter äger rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Det bör tilläggas att en konsekvens av att hela punkt 12 i ägardirektivet för KVAAB upphör är att numreringen för övriga punkter efter punkt 12 förändras. 150

151 t' ' TI 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Svar på motion om att minska den politiska organisationen ikatrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om att minska den politiska organisationen ikatrineholms kommun, mot bakgrund av den politiska beredningen. Reservation Mot beslutet och till förmån för Ewa Callhammars (FP) yrkande, reserverar sig Ewa Gallhammar (FP) och Kenneth Malm (SD). Ärendebeskrivning Ewa Gallhammar (FP), Lars Levin (FP), Ingegerd Furen (FP), Carina Björk- Andersson (FP), Marianne Körling-Ström (FP) och Agneta Emanuelsson (FP) har lämnat in en motion om att minska den politiska organisationen i Katrineholms kommun. Motionen har följande lydelse: "Motion om att minska den politiska organisationen i Katrineholms kommun Katrineholms kommun har en i förhållande till sin storlek stor politisk organisation. I nämnder och styrelser finns ett stort antal ledamöter och ersättare och i många fall finns det två vice ordföranden. Folkpartiet vill ha en mer effektiv politisk organisation och samtidigt minska kostnaderna. Vi vill därför inför nästa mandatperiod se över den politiska organisationen både vad avser antalet nämnder och styrelser, antalet ledamöter och ersättare, för att få en mer effektiv och ekonomisk organisation. Folkpartiet Liberalerna föreslår följande: Att antalet styrelser och nämnder, antalet ledamöter och ordförandeposter ses över för att göra den politiska organisationen mer effektiv och för att minska kostnaderna. Att detta ska vara klart innan valet i september." Ärendets beredning I ärendet har en politisk beredning gjorts. "Enligt Kommunallagen ska kommunfullmäktige tillsätta kommunstyrelse. Fullmäktige ska också tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter samt bestämma nämndernas verksamhetsområden. Kommunfullmäktige ikatrineholms kommun beslutade på sammanträdet i december månad 2014, om val av ledamöter och ersättare för bland annat kommunens nämnder. 151

152 `f \atiineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad En förändring som gjordes var att s1å samman den tidigare byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden till en nämnd, bygg- och miljönämnden. Antalet ledamöter och ersättare minskades också i kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, bildningsnämnden samt kommunrevisionen. Den politiska organisationen är således redan fastställd för den kommande mandatperioden. Då val av ledamöter och ersättare redan har gjorts, föreslås motionen om att minska den politiska organisationen i Katrineholms kommun avslås." Ärendets handlingar Skrivelse kommunstyrelsens ordförande samt vice ordförande, Motion om att minska den politiska organisationen i Katrineholms kommun Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Lars Härnström (M), Ewa Gallhammar (FP) och Kenneth Malm (SD). Förslag och yrkanden Ewa Gallhammar (FP) yrkar med instämmande av Kenneth Malm (SD), bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandes förslag till beslut och Ewa Gallhammar (FP) och Kenneth Malms yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes sign --`~ -~ LC Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Akten 152

153 Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2014: (1) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Svar på motion om att minska den politiska organisationen i Katrineholms kommun Enligt Kommunallagen ska kommunfullmäktige tillsätta kommunstyrelse. Fullmäktige ska också tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter samt bestämma nämndernas verksamhetsområden. Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun beslutade på sammanträdet i december månad 2014, om val av ledamöter och ersättare för bland annat kommunens nämnder. En förändring som gjordes var att slå samman den tidigare byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden till en nämnd, bygg- och miljönämnden. Antalet ledamöter och ersättare minskades också i kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, bildningsnämnden samt kommunrevisionen. Den politiska organisationen är således redan fastställd för den kommande mandatperioden. Då val av ledamöter och ersättare redan har gjorts, föreslås motionen om att minska den politiska organisationen i Katrineholms kommun avslås. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: 153

154 Katrineholm Motion om att minska den politiska organisationen i Katrineholms kommun. Katrineholms kommun har en i förhållande till sin storlek stor politisk organisation. I nämnder och styrelser finns ett stort antal ledamöter och ersättare och i många fall finns det två vice ordföranden. Folkpartiet vill ha en mer effektiv politisk organisation och samtidigt minska kostnaderna. Vi vill därför inför nästa mandatperiod se över den politiska organisationen både vad avser antalet nämnder och styrelser, antalet ledamöter och ersättare, för att få en mer effektiv och ekonomisk organisation. Folkpartiet Liberalerna föreslår följande: Att antalet styrelser och nämnder, antalet ledamöter och ordförandeposter ses över för att göra den politiska organisationen mer effektiv och för att minska kostnaderna. Att detta ska vara klart innan valet i september. För Folkpartiet Liberalerna Ewa Callhammar Lars Levin Marianne Körling-Ström Ingegerd Furen Agneta Emanuelsson Carina Björk-Andersson 154

155 _ `~ 1\atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Svar på motion om att stärka föräldrarnas roll och engagemang i skolan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Reservation Mot beslutet och till förmån för Ewa Callhammars (FP) med fleras yrkande reserverar sig Ewa Gallhammar (FP), Inger Fredriksson (C) och Gudrun Lindvall (MP). Ärendebeskrivning Ingegerd Furen (FP), Carina Björk-Andersson (FP) och John-Erik Nyman (FP) har lämnat in en motion om att stärka föräldrarnas roll och engagemang i skolan. Motionen har följande lydelse: "Stärk föräldrarnas roll och engagemang i skolan Vi vet att föräldrars utbildningsnivå är en viktig faktor för hur barnen ska lyckas i skolan och att i Katrineholm ligger den under rikssnittet, så hur kan vi då kompensera för detta? För en tid sedan anordnades på en enskild lärares initiativ en föräldrautbildning imatematik på Nyhemsskolan. Det blev en succe inte minst sett till deltagarantalet. Inom matematiken har beräkningsmodellerna ändrats mellan generationerna och det bl a kan göra det svårt för föräldrar att hjälpa sina barn med skolarbetet. Vi anser att detta initiativ och den erfarenhet det gav borde tas tillvara. Föräldrautbildningar borde kontinuerligt erbjudas alla föräldrar till barn i olika åldrar (stadier). Eftersom Katrineholms kommun redan ingår i nationella mattesatsningar (Mattelyftet och PISA2015) borde föräldrautbildningar passa vä1 in och stärka dessa satsningar. Vi vet att föräldrars engagemang i sina barns skolarbete är viktigt för skolresultaten och vi är övertygade om att de allra flesta föräldrar vill stödja och hjälpa sina barn om de bara får rätt förutsättningar. Vi yrkar: Att en föräldrautbildning imatematik skapas och erbjuds i linje med ovanstående." Justerandes sign Protokollsutdrag till -~. T~ l~ %~ Utdragsbestyrkande 155

156 ~~~-` ~; ~ :i. TI 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Kommunfullmäktige beslutade den 22 april 2014, 62, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning Bildningsnämndens yttrande Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Bildningsförvaltningen har berett ärendet och konstaterar i sitt yttrande bland annat att föräldrarnas engagemang är av betydelse. Förvaltningen tar upp att det pågår arbete med att ge föräldrar möjlighet att stödja sina barn. Bland annat så bedrivs matematikutbildning på flera skolor. Kommunledningsförvaltningens bedömning Förvaltningen har tagit del av bildningsförvaltningens yttrande som ligger till grund för bildningsnämndens ställningstagande. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det, enligt bildningsförvaltningens yttrande, inom skolan pågår aktiviteter inom området att stödja föräldrar så att de kan stötta sina barn i skolarbetet samt att detta också är ett utvecklingsområde. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motionen Stärk föräldrars roll och engagemang i skolan, Bildningsnämndens protokoll, , 87 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Ewa Gallhammar (FP), Inger Fredriksson (C) och Gudrun Lindvall (MP). Förslag och yrkanden Ewa Gallhammar (FP) yrkar med instämmande av Inger Fredriksson (C) och Gudrun Lindvall (MP), bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandesförslag till beslut och Ewa Gallhammar (FP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes sign Akten 156

157 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning Vår handläggare Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att stärka föräldrarnas roll och engagemang i skolan Ärendebeskrivning Ingegerd Furén (FP), Carina Björk-Andersson (FP) och John-Erik Nyman (FP) har lämnat in en motion om att stärka föräldrarnas roll och engagemang i skolan. Motionärerna yrkar att en föräldrautbildning i matematik skapas och erbjuds i linje med motionen. Bildningsnämndens yttrande Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Bildningsförvaltningen har berett ärendet och konstaterar i sitt yttrande bland annat att föräldrarnas engagemang är av betydelse. Förvaltningen tar upp att det pågår arbete med att ge föräldrar möjlighet att stödja sina barn. Bland annat så bedrivs matematikutbildning på flera skolor. Kommunledningsförvaltningens bedömning Förvaltningen har tagit del av bildningsförvaltningens yttrande som ligger till grund för bildningsnämndens ställningstagande. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det, enligt bildningsförvaltningens yttrande, inom skolan pågår aktiviteter inom området att stödja föräldrar så att de kan stötta sina barn i skolarbetet samt att detta också är ett utvecklingsområde. Ärendets handlingar Motionen Stärk föräldrars roll och engagemang i skolan, Bildningsnämndens protokoll, , 87 Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2015\150128\ MSK\ motion skolan.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se 157

158 MOTION STÄRK FÖRÄLDRARNAS ROLL OCH ENGAGEMANG I SKOLAN Vi vet att föräldrars utbildningsnivå är en viktig faktor för hur barnen ska lyckas i skolan och att i Katrineholm ligger den under rikssnittet, så hur kan vi då kompensera för detta? För en tid sedan anordnades på en enskild lärares initiativ en föräldrautbildning i matematik på Nyhemsskolan. Det blev en succé inte minst sett till deltagarantalet. Inom matematiken har beräkningsmodellerna ändrats mellan generationerna och det bl a kan göra det svårt för föräldrar att hjälpa sina barn med skolarbetet. Vi anser att detta initiativ och den erfarenhet det gav borde tas tillvara. Föräldrautbildningar borde kontinuerligt erbjudas alla föräldrar till barn i olika åldrar (stadier). Eftersom Katrineholms kommun redan ingår i nationella mattesatsningar (Mattelyftet och PISA2015) borde föräldrautbildningar passa väl in och stärka dessa satsningar. Vi vet att föräldrars engagemang i sina barns skolarbete är viktigt för skolresultaten och vi är övertygade om att de allra flesta föräldrar vill stödja och hjälpa sina barn om de bara får rätt förutsättningar. Vi yrkar: Att en föräldrautbildning i matematik skapas och erbjuds i linje med ovanstående Katrineholm Carina Björk-Andersson Ingegerd Furén John-Erik Nyman 158

159 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:65, 609 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över motion om att stärka föräldrarnas roll och engagemang i skolan Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse att motionen är besvarad Reservation Carina Björk-Andersson (FP), Jean Fridh (MP), Marian Loley (KD) och Ann- Charlotte Olsson (C ) reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Ingegerd Furén (FP), Carina Björk-Andersson (FP) och John-Erik Nyman (FP) har lämnat in en motion om att stärka föräldrarnas roll och engagemang i skolan. Motionen har skickats till bildningsnämnden för yttrande. Bildningsförvaltningens yttrande Föräldrarnas utbildningsnivå är en viktig faktor för hur barnen ska lyckas i skolan och skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag och ska se till att alla barn och elever ges samma möjligheter att nå målen i skolans styrdokument. Föräldrars engagemang i sitt barn skolgång är också viktig. I verksamheten pågår ett ständigt arbete med att se till att möjligheter finns att ge föräldrar förutsättningar att stödja sina barn i skolarbetet. Det handlar om att ha en bra kommunikation med hemmen via föräldramöten, utvecklingssamtal och via Lärknuten. Det pågår också aktiviteter för att öka barn och ungas läsande. Matematikutbildningen för föräldrar, som bedrivs på flera skolor, är ett annat gott exempel. Rektorer och lärare arbetar vidare med att utveckla samarbetet med hemmen utifrån områdets och elevernas specifika behov. Flickors och pojkars perspektiv Det finns studier som visar att pojkar som grupp visar på en något sämre förmåga att ta ansvar för skolarbete och att bildningsnämndens läxpolicy är att om/när läxor ges ska de vara väl förberedda och inte innebära nya moment. Därför ska skolorna om läxor ges erbjuda studie-/läxhjälp för alla både flickor och pojkar. Det finns också studier som visar att det finns en koppling till föräldrarnas egna studieerfarenheter. Hem, där särskilt mamman har högskolestudier har en starkare koppling till högre studieresultat hos eleverna. Vidare finns det studier som visar att lärarnas förväntningar på studieresultat avspeglar sig i deras bemötande vanligtvis förväntar sig inte läraren att pojkar är studiemotiverade. Det leder då till att både elever, lärare och kanske föräldrar nöjer sig med en lägre måluppfyllelse. När man i studien höjde förväntningarna och kraven på pojkarna i samverkan med föräldrarna höjdes pojkarnas resultat. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 159

160 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Ärendets handlingar Motion om att stärka föräldrarnas roll och engagemang i skolan Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Carina Björk- Andersson (FP), Jean Fridh (MP), Marian Loley (KD), Ann-Charlotte Olsson (C ). Förslag och yrkanden Carina Björk-Andersson (FP), Jean Fridh (MP), Marian Loley (KD), Ann-Charlotte Olsson (C ) yrkar att bildningsnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till beslutsordning. Därefter ställer ordförande bildningsförvaltningens förslag mot Carina Björk- Anderssons (FP) med fleras förslag, och finner att bildningsnämnden beslutar enligt bildningsförvaltningens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 160

161 (' ' \atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Svar på motion om att erbjuda helg- och feriejobb till elever på vård- och omsorgscollege Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till yttrandena från bildningsnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Ärendebeskrivning Marian Loley (KD) och Joha Frondelius (KD) har inkommit med en motion i vilken de yrkar på att alla elever inom vård- och omsorgsutbildningen får möjlighet att helgoch feriearbete. Motionen har följande lydelse: "Arbetsplatsförlagt lärande (APL) på vård- och omsorgsprogrammet kan eleven göra inom hemtjänst, service/äldreomsorgsboende, handikappomsorg, psykiatri eller sjukvård. I årskurs 3 gör eleven ett gymnasiearbete som fördjupningskurs och kan även göra en del av APL utomlands. Vad är APL? Enligt gymnasieförordningen ska eleven som läser på ett yrkesprogram vara ute på praktik minst 15 veckor. På Vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan erbjuds eleven 25 veckors praktik under gymnasietiden. Vård och omsorgsprogrammet består av både teori och praktik. Vi tror på att våra studerande behöver befästa de teoretiska kunskaperna med att praktiskt få utföra dem innan de kommer ut i olika vårdyrken eller studerar vidare. En ytterligare möjlighet att få tjäna lite pengar under studietiden och inom utbildningens område, föreslår vi ett komplement till aplien med helg och feriejobb under utbildningstiden. Exakt när det ska ske under utbildningstiden får utredningen svara på. Elever som vill tjäna lite extra pengar under sin studietid tycker vi ska erbjudas jobb inom omsorgen. Vi Kristdemokrater yrkar på att alla elever inom vård &omsorgsutbildningen får en möjlighet till helg och feriejobb med betalt enligt ovan intentioner." Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från bildningsnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Justerandes sign Protokollsutdrag till ~.'~ w~. ~ Utdragsbestyrkande 161

162 x + TI 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningen tjänsteutlåtande, Motion om att erbjuda helg och feriejobb till elever på vård &omsorgscollege Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 88 Sammanträdesprotokoll från viadidaktnämnden, , 61 Sammanträdesprotokoll från vård- och omsorgsnämnden, , 129 Justerandes sign Protokollsutdrag till ~~ Akten Utdragsbestyrkande 162

163 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att erbjuda helg- och feriejobb till elever på vård- och omsorgscollege Ärendebeskrivning Marian Loley (KD) och Joha Frondelius (KD) har inkommit med en motion i vilken de yrkar på att alla elever inom vård- och omsorgsutbildningen får möjlighet att helgoch feriearbete. Vård- och omsorgsprogrammet består av både teori och praktik. Motionärerna menar att de studerande behöver befästa sina teoretiska kunskaper genom praktiskt arbete innan de slutligen kommer ut i olika vårdyrken eller studerar vidare. Motionärerna anser att helg- och feriearbete inom vårdyrket kan vara ett komplement till den arbetsplats förlagda praktiken som ingår i utbildningsprogrammet. Till detta kommer att eleverna ges möjlighet till en extra inkomst under studietiden. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från bildningsnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Sammanfattning av inkomna yttranden Bildningsnämnden Bildningsnämnden delar motionärernas uppfattning om att teoretiska kunskaper behöver befästas med praktik. Nämnden konstaterar att arbetsplatsförlagt lärande (APL) är en del av vård- och omsorgsprogrammet. Nämnden anser det vara av godo om den studerande bereds tillfälle till ytterligare praktik, utöver den APL som ingår i utbildningsprogrammet. Detta sker redan idag. Alla elever som är 18 år fyllda erbjuds feriearbete under förutsättning att de genomfört sina praktikperioder på ett tillfredsställande sätt. Åldersgränsen 18 år motiveras av arbetsmiljölagstiftningen: en anställda ska vara 18 år fyllda för att få arbeta självständigt med förekommande arbetsuppgifter inom vården. Bildningsnämnden anser mot bakgrund av detta att motionen ska anses vara besvarad. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 163

164 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden konstaterar i sitt yttrande att APL är en viktig del av de yrkesinriktade utbildningarna för att befästa de teoretiska kunskaperna. Nämnden anser, vidare att det är till godo om de studerande erbjuds ytterligare möjligheter till praktik under sin utbildning. Detta under förutsättning att det sker inom ramen för gällande regelverk. Viadidaktnämnden anser i sitt yttrande att motionen ska anses vara besvarad. Vård- och omsorgsnämnden Av vård- och omsorgsnämndens yttrande framkommer att vård- och omsorgsförvaltningen bedriver ett nära samarbete med Ellwynska skolan inom ramen för vård- och omsorgscollege (som är att betrakta som en kvalitetsstämpel på utbildning inom vård och omsorg). Skolan håller en hög kvalitet på utbildningen. Det innebär också att kvaliteten på praktikplatserna är av god standard. Vidare, vård- och omsorgsförvaltningen har väl upparbetade och fungerande rutiner för rekrytering av vikarier och ett nära samarbete med Viadidakt beträffande feriearbeten under sommaren. Vård- och omsorgsnämnden menar att det arbete som bedrivs beträffande utbildning inom vård och omsorg ligger helt i linje med motionärernas intentioner. Nämnden anser därför motionen vara besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning De tre nämnder som yttrat sig över motionen: bildningsnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden, anser alla tre att motionen ska anses vara besvarad. Motionärerna yrkar på att på att alla elever som studerar inom vård- och omsorgsprogrammet ska få en möjlighet till arbete vid helger och under ferier. Som framkommer av bildningsnämndens yttrande sker finns dessa möjligheter. Vård- och omsorgsnämnden instämmer i bildningsnämndens uppfattning och hänvisar till det samarbete som finns mellan vård- och omsorgsförvaltningen och Ellwynska skolan. Nämnderna menar att praktik och möjligheter till helg- och feriearbete redan idag bedrivs på ett sätt som i allt väsentlig överensstämmer med motionens intentioner. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 164

165 Katrineholm MOTION OM ATT ERBJUDA HELG OCH FERIEJOBB TILL ELEVER PÅ VÅRD & OMSORGSCOLLEGE Arbetsplatsförlagt lärande (APL) på vård- och omsorgsprogrammet kan eleven göra inom hemtjänst, service/äldreomsorgsboende, handikappomsorg, psykiatri eller sjukvård. I årskurs 3 gör eleven ett gymnasiearbete som fördjupningskurs och kan även göra en del av APL utomlands. Vad är APL? Enligt gymnasieförordningen ska eleven som läser på ett yrkesprogram vara ute på praktik minst 15 veckor. På Vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan erbjuds eleven 25 veckors praktik under gymnasietiden. Vård och omsorgsprogrammet består av både teori och praktik. Vi tror på att våra studerande behöver befästa de teoretiska kunskaperna med att praktiskt få utföra dem innan de kommer ut i olika vårdyrken eller studerar vidare. En ytterligare möjlighet att få tjäna lite pengar under studietiden och inom utbildningens område, föreslår vi ett komplement till apl:en med helg och feriejobb under utbildningstiden. Exakt när det ska ske under utbildningstiden får utredningen svara på. Elever som vill tjäna lite extra pengar under sin studietid tycker vi ska erbjudas jobb inom omsorgen. Vi Kristdemokrater yrkar på - att alla elever inom vård & omsorgsutbildningen får en möjlighet till helg och feriejobb med betalt enligt ovan intentioner. Marian Loley.. Joha Frondelius 165

166 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:70, 609 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över motion om att erbjuda helg- och feriejobb till elever på vård- och omsorgscollege Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad Reservation Marian Loley (KD) reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Marian Loley (KD) och Joha Frondelius (KD) har lämnat in en motion om att elever inom vård- och omsorgsutbildningen ska ges möjlighet till helg- och feriearbete med betalt. Motionen är översänd till bildningsnämnden, Viadidakt och vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Bildningsförvaltningens yttrande Förvaltningen instämmer i att teoretiska kunskaper behöver befästas genom praktik. Inom vård- och omsorgsprogammet ingår APL (arbetsplatsförlagt lärande) som en del av utbildningen totalt 25 veckor under utbildningstiden. Det är givetvis positivt om eleven under sin studietid får möjlighet till ytterligare praktik. Detta sker redan idag då alla elever som är över 18 år erbjuds feriejobb om de genomfört sina praktikperioder på ett bra sätt. Enligt arbetsmiljölagstiftning måste de anställda vara över 18 år för att få arbeta självständigt med förekommande arbetsuppgifter inom vården. Det är också arbetsgivare inom kommunens äldreomsorg, landsting och privata vårdgivare som beslutar om eventuell anställning. Det är dock viktigt att skolarbetet och APL alltid prioriteras under terminen och läsåret. Flickors och pojkars perspektiv Det är viktigt att alla pojkar och flickor inom vård & omsorgsprogrammet erbjuds samma möjligheter att kunna få ett feriejobb. Könsuppdelad statistik bör följas upp för att se hur utfallet ser ut ur ett genusperspektiv samt även ur andra diskrimineringsgrunders perspektiv. Ärendets handlingar Motion om att erbjuda helg- och feriejobb till elever på vård- och omsorgscollege Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S) och Marian Loley (KD). Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 166

167 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Förslag och yrkanden Marian Loley (KD) yrkar att bildningsnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till beslutsordning. Därefter ställer ordförande bildningsförvaltningens förslag mot Marian Loleys (KD) förslag och finner att bildningsnämnden beslutar enligt bildningsförvaltningens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 167