Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag."

Transkript

1 Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag. En analys av lånebehov och ekonomiska förhållanden bland arbetsintegrerande sociala företag baserat på förhållandena år 2012.

2 Sammanfattning Arbetsintegrerande sociala företag ökar i antal och etablerar sig i allt fler branscher och områden. Dock pekar många sociala företagare liksom flera olika studier på att företagens svårigheter med finansiering leder till att etableringar inte blir av, företag läggs ner eller att företagens tillväxt hindras. Flera olika former av lösningar på detta problem diskuteras. Men hur stort är egentligen behovet? Hur mycket pengar kan företagen behöva? Frågor som är viktiga att besvara när man diskuterar rimligheten i olika förslag. Då arbetsintegrerande sociala företag inte särskiljs i olika register har det tidigare varit svårt att få fram ett bra underlag för en diskussion. I den här studien försöker Temagruppen för Entreprenörskap och Företagande inom den sociala ekonomin att bidra med ett sådant underlag. Målet har varit att slå fast en rimlig lägsta och högsta nivå för ett samlat lånebehov. I vår analys har vi strävat efter att inte underskatta det verkliga lånebehovet. Genom att analysera årsredovisningar från arbetsintegrerande sociala företag år 2012 det senaste år det 2014 gick att få uppgifter för via Bolagsverket, har vi identifierat hur mycket de sociala företagen då lånade samt kartlagt olika lånemönster. Utifrån dessa lånemönster har vi skapat olika scenarier. Vi fann att i genomsnitt lånade år 2012 ett arbetsintegrerande socialt företag externt kapital motsvarande kronor. Det var dock i verkligheten bara 21 procent eller cirka vart femte av företagen, som lånade kapital utanför företaget. Det är ett mönster som liknar situationen när det gäller mikro- och småföretag i allmänhet. De lånande företagen lånade i genomsnitt 1,1 miljoner kronor var. Tillsamman lånade 29 företag totalt cirka 31,4 miljoner kronor år I ett scenario antog vi att alla 320 arbetsintegrerande företag år 2014 lånade i snitt samma snittsumma som gällde för företag år 2012, det vill säga kronor per företag. Detta skulle då innebära en total lånesumma på knappt 73 miljoner kronor. Med ett scenario där vi antar att det finns 600 företag eller en knapp fördubbling blir resultatet ett totalt lånebehov på cirka 140 miljoner kronor. I ytterligare ett scenario antar vi att antalet arbetsintegrerande sociala företag nästan tredubblats till 900 företag. Ett sådant scenario innebär med samma lånemönster ett lånebehov på 206 miljoner kronor. Det vill säga, ett lånekapital på drygt 200 miljoner kronor skulle täcka lånebehoven även vid en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag. Men flera som studerat finansiering menar att många sociala företag lånar mindre än de egentlig skulle behöva. Detta för att långivarna är okunniga om socialt företagande men också för att de sociala företagarna är tveksamma till möjligheten att få lån och därför avstår från att försöka. Det genomförs olika typer av insatser för att förbättra möjligheterna för arbetsintegrerande sociala företag att låna och få riskkapital. I ytterligare ett scenario har vi antagit att dessa insatser lyckats och leder till en fördubbling av andelen företag som lånar från dagens cirka 20 procent till 40 procent. År 2012 lånade varje låntagande företag i snitt 1, 1 miljoner kronor. I vårt scenario med en fördubbling av andelen låntagare under antagandet att genomsnittlig lånesumma inte ändras, innebär det att med 320 företag så blir den totala lånesumman 140, 8 miljoner kronor, eller avrundat 140 miljoner kronor. 3

3 Om vi utgår från scenariot sexhundra företag innebär då ett lånebehov på 264 miljoner kronor. En tredubbling upp till 900 företag med ett fördubblat antal låntagare som lånar 1,1 miljoner kronor var, skulle resultera i ett totalt lånebehov på 396 miljoner kronor, eller avrundat 400 miljoner kronor. Enligt detta scenario skulle kravet på lånekapitalet för arbetsintegrerande sociala företag ligga i spannet mellan 140 miljoner kronor till cirka 400 miljoner kronor. De olika scenarierna är just scenarier. Väl underbyggda gissningar om framtida lånebehovet. Var det hamnar i verkligheten beror på en rad olika omständigheter. Men denna studie har försökt att utifrån existerande och nya lånemönster bidra till diskussionen om hur mycket pengar som kan behövas som minst eller mest. Och analysen ovan pekar på att konservativt beräknat kan det i en nära framtid behövas mellan 30 miljoner kronor till 200 miljoner kronor. Om andelen låntagare fördubblas kan motsvarande spann i stället ligga mellan 140 miljoner kronor och 400 miljoner kronor. De arbetsintegrerande sociala företagens ekonomiska hälsa I denna studie görs också en granskning av det ekonomiska hälsotillståndet i de studerade arbetsintegrerande sociala företag. En analys har gjorts av deras avkastning på totalt kapital samt hur det står till med kassalikviditet och soliditet. Kartläggningen av de arbetsintegrerande sociala företagen visar att det är en stor andel av dem som verkar ha det kämpigt ekonomiskt. Vi kan se det när det gäller avkastningen på totalt kapital där lite över 60 procent, ligger under rekommenderade nivåer. Likaså är det när det gäller de undersökta företagens likviditet, 24 procent eller nästan en fjärdedel, som inte lever upp till tumreglerna för rekommenderade nivåer för små tjänsteföretag.. Även när det gäller soliditeten så ligger cirka 35 procent eller något över en tredjedel under de nivåer där det kan vara kritiskt. Frågan om en god hållbar ekonomi verkar i högsta grad vara en fortsatt angelägenhet för de arbetsintegrerande sociala företagen och deras stödjare. Det positiva är att vi dock kan se att det finns arbetsintegrerande sociala företag som presterar väl när det gäller de granskade nyckeltalen. Studien Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag har genomförts av Ragnar Andersson, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi och Alexander Ingster Hofgren, Coompanion Stockholm. 4

4 Inledning Arbetsintegrerande sociala företag ger människor som annars inte skulle haft arbete möjligheter skapa sitt eget arbete och sin inkomst. Arbetsintegrerande sociala företag började dyka upp från slutet av 1980-talet och framåt. De senaste åren har allt fler etablerats och hösten 2014 beräknar man att det finns över 320 stycken i Sverige. Dessa företag kännetecknas av att de syftar till arbete för personer som har svårt att få eller behålla arbete. Enligt regeringens och Tillväxtverkets definition ska de också: Befinna sig på en marknad och sälja varor/tjänster Vara organisatoriskt skilda från offentlig sektor Ha ett dokumenterat inflytande för de anställda. Vinst går tillbaks till företaget eller till verksamhet med liknande syfte. Antalet arbetsintegrerande sociala företag växer. Men kunde fler etableras och kunde de som finns växa mer? Många menar att de arbetsintegrerande sociala företagen har svårt att få till gång till kapital för att starta och för att växa. Senast i en studie från Tillväxtverket 2014, Tillgång till kapital - en studie om samhälls- sociala företag och företagare med utländsk bakgrund undersöks och diskuteras finansieringsmöjligheterna för sociala företag. Man slår fast att det kan finnas en rad omständigheter som försvårar möjligheter till lån. De som lånar ut pengar vet inte tillräckligt om vad sociala företag är för något. Det kan också vara så att sociala företagare är dåliga på att presentera sina affärsidéer. De har också ofta inte mycket att lämna i säkerhet för sina lån. Flera andra studier som till exempel myndigheten Tillväxtanalys studie Arbetsintegrerande sociala företag användning och behov av statliga finansieringsstöd - pekar också på svårigheter för arbetsintegrerande sociala företag att låna. I en rapport från Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi år 2014 vid namn Företagen som försvann konstateras att underkapitalisering är en vanlig orsak till nedläggning. En rad förslag på finansieringslösningar har lagts eller prövats. Senast finns försök med så kallade kreditgarantiföreningar under namnet Mikrofonder. Möjligheter att använda olika EU-fonder diskuteras. Ett förslag från Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi är att staten tillskjuter pengar i en fond/stiftelse som kan bidra med riskkapital och lån. Men oavsett metoder och förslag finns det ett gemensamt intresse att kunna uppskatta hur stort ett framtida lånebehov kan vara. Även om ett absolut säkert svar är omöjligt det beror på en rad olika föränderliga omständigheter, skulle en kvalificerad gissning ändå vara till nytta när man talar om olika lösningar. Det skulle vara värdefullt att få en någorlunda kvalificerad gissning om vad som minst behövs och vad som troligen kan vara en maximigräns. Den är en sådan kvalificerad gissning vi försöker göra i denna studie. Vi utgår då från vad man verkligen har lånat i arbetsintegrerande sociala företag år 2012 som en lägsta nivå och försöker identifiera olika lånemönster. Vi utgår därefter från den nivån och de identifierade lånemönstren och prövar i ett antal olika scenarier vad resultatet skulle bli utifrån olika antaganden. Nedan berättar vi om hur vi kartlagt lånebehovet för år 2012, vilka antaganden vi gjort och de olika resultaten. 5

5 Kartläggningen Det bästa sättet att uppskatta de arbetsintegrerande sociala företagens lånebehov vore att samtala med de ekonomiansvariga i vart och ett av dessa. Men en sådan studie kräver mer tid och resurser än vad som funnits tillgängliga. En enkätstudie skulle kunna vara en annan möjlighet. Men tidigare erfarenheter visar att svarsfrekvensen brukar bli dålig. Och det skulle troligen vara svårt att dra slutsatser av en sådan enkät. Det kan vara så att om företagare anser att det är svårt att få lån så väljer de att inte ens tänka på den lösningen. Då underskattas lånebehovet. Men vad man kan utgå från är hur mycket företagen verkligen lånat. Därför valde vi i denna studie att utnyttja det faktum att alla företag och ekonomiska föreningar samt näringsdrivande ideella föreningar, ska lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket om Bolagsverket begär så. Flera företag lämnar själva in sina ekonomiska berättelser och ytterligare ett antal gjorde det på uppmaning av Bolagsverket. Det senaste året vi kunde få uppgifter från var Det är dessa årsredovisningar från de arbetsintegrerande sociala företag som bildar grunden för vår analys. Bortfallsanalys Totalt begärdes in 302 årsredovisningar för arbetsintegrerande sociala företag år 2012 utifrån en lista publicerad av Samverkansgruppen för myndighetssamverkan för arbetsintegrerande sociala företag, den så kallade Sofisamlistan på www. sofisam.se. Av dessa kunde inte Bolagsverket med lagens stöd begära in 120 stycken då dessa 120 föreningar antingen var avslutade eller ideella föreningar som inte uppgivit att de bedrev näringsverksamhet. Här finns en felkälla då det är troligt att en del av dessa ändå har eller försökt driva näringsverksamhet om än i liten skala. Utöver dessa 120 företag så var det ytterligare 34 stycken som inte klarade av att sända in godkända årsredovisningar. Årsredovisningarna kunde saknas namnteckningar, vara feldaterade eller innehålla liknande fel. Till slut fick vi fram 148 årsredovisningar. Av dessa tog vi bort elva stycken där det inte bedrivits någon eller mycket liten verksamhet. Det innebär ett bortfall på 165 företag. (En framtida studie bör försöka få fram en klarare bild av deessa små ideella föreningarnas ekonomi). Det lämnar oss 137 företag eller 45 procent av företagen, kvar att analysera. Det innebär att vi inte vet hur det ser ut med ekonomin eller tagna lån i 165 företag. Detta måste man tänka på när man försöker dra slutsatser av vår studie. För att inte riskera att underskatta företagens samlade lånebehov har vi antagit att dessa lånar i snitt som de analyserade 137 företagen. Något som troligen är en ganska stor överskattning. Innan vi går in och tittar på hur mycket dessa 137 företag lånade kan det vara värdefullt att skaffa oss en uppfattning om omfattningen av den ekonomiska verksamheten i de studerade företagen. Detta för att ge oss en känsla av hur stora dessa är för att kunna ställa i relation till lånen. Därför granskar vi de 137 företagens omsättning. Omsättning Omsättning är ett nyckeltal som anger hur mycket ett företag säljer och köper. Det är ett intressant nyckeltal för att det talar om storleken och omfattningen av ett företags ekonomiska transaktioner. Det säger däremot inget om hur bra eller dåligt ett företag går. Det är fullt möjligt för ett företag att sälja mycket men med förlust eller utan någon vinst. För att ta en liknelse 6

6 från jordbruket. Omsättningen talar om hur mycket mark man odlar en grönsak på. Men den säger inte något om hur mycket man skördar. De arbetsintegrerande sociala företagen visar det sig bokför sina intäkter olika. Vissa av företagen bokför sin försäljning av varor och tjänster som en del av dess nettoomsättning och intäkter från arbetsträning och liknande tjänsteförsäljning som övriga rörelseintäkter. För att skapa ett rättvisande resultat så anlyserar vi därför för alla företag omsättningen som nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter. De 137 granskade sociala företagen omsatte tillsammans under år 2012 cirka kronor, det vill säga 548 miljoner kronor. De hade tillsammans 985 anställda. Här har troligen antalet anställda underskattats. Så har till exempel inte 37 företag uppgett antal anställda i sina årsredovisningar. Om man delar den totala omsättningen på varje anställd så blir det kronor per anställd. I genomsnitt så omsatte de granskade företagen 4 miljoner kronor per företag och hade i genomsnitt sju anställda. Men genomsnitt säger inte så mycket om hur det verkligen såg ut när det gäller de olika företagen. En del företag kan ha en mycket stor omsättning under det att andra har en liten. Då ger den genomsnittliga omsättningen fel intryck av hur mycket företagen vanligen omsätter. Något som tyder på att det här är så är att medianomsättningen, det vill säga hur mycket omsättning det företag som har hamnat i mitten om man radar upp alla granskade företag från det med minst omsättning till det med mest, enbart är cirka 2,1 miljoner kronor. Det kan tyda på att några få företag står för en stor andel av den totala omsättningen. Och en närmare granskning visar att så är fallet: Andel omsättning av Omsättning milj. kr Antal företag totala omsättningen Antal anställda (28%) 3% 49 (5%) 1,1-5,9 69 (50%) 31% 312 (32%) (22%) 66% 624 (63%) Totalt 137 (100%) 300% 985 (100%) Ovan ser vi att det var drygt en femtedel av företagen (22% eller 30 stycken) som stod för två tredjedelar eller 66 procent av alla de 137 granskade företagens omsättning. Vi kan också se att det är nästan samma proportioner när det gäller andelen anställda. Totalt var 985 personer anställda i de 137 företagen. Av dessa var 624 anställda i företagen med störst omsättning, vilket motsvarar nästan två tredjedelar av alla anställda, eller 63 procent. Vad dessa siffror säger oss är bland annat att det finns betydande skillnader mellan de arbetsintegrerande sociala företagens verkligheter och villkor. Skillnader som är väsentliga vid analys och rådgivning. Jämför vi med övriga småföretag ser vi att det finns nästan mikroföretag som har mindre eller lika stor omsättning som de arbetsintegrerande sociala företagen. De flesta av dessa har en sysselsatt. Skuldsättning och lånebehov Hela denna studie började med frågan - Hur stort lånebehov har det arbetsintegrerande sociala företaget? Vi har svårt att få svar på den frågan och nöjer oss till en början att få klart hur mycket lånade de 137 studerade arbetsintegrerande sociala företagen år Utifrån den summan försöker vi därefter 7

7 uppskatta vad lånebehovet kan vara. När vi talar om lån så syftar vi här på de långfristiga lånen. Det är lån där låntagare och långivare är överens om att de ska återbetalas över en längre tid över ett år. Ett vanligt exempel är banklån. De granskade 137 företagen hade år 2012 tillsammans en upplåning under rubriken långfristiga skulder på miljoner kr. Det vill säga cirka 81 miljoner kronor. Det var dock enbart 30 företag det vill säga knappt 22 procent av företagen som stod för upplåningen. 107 företag hade inga långfristiga lån alls. Det stämmer ganska väl med erfarenheten från småföretag i allmänhet. Dessa är ofta benägna att inte låna. Företagarna är försiktiga och vill inte riskera sin ekonomi och dessutom är man mån om sin självständighet. Att låna uppfattas som att släppa in utomstående i företaget. Dessa 30 företag lånade i genomsnitt kronor. Om vi slår ut lånesumman för alla de granskade företagen innebär det att ett arbetsintegrerande socialt företag i snitt lånar kronor. Men vid en närmare granskning av de lånande företagen i studien märkte vi ett företag stod för en mycket stor andel av den totala lånesumman kr. Det innebär att ett enskilt företag stod för 61 procent av den totala lånesumman. Det företaget är så annorlunda att det föreföll lämpligt att räkna bort detta företag. Då blir bilden en annan. Den totala lånesumman blir då i stället kronor, eller 31,4 miljoner kronor. Det ger en genomsnittlig lånesumma för de lånande företagen på kronor eller cirka 1,1 miljoner kronor. Utslaget på alla de 137 granskade företagen blir det ett snitt på drygt: kronor. För att sammanfatta så lånade de 137 granskade företagen år 2012 tillsammans cirka 31,4 miljoner kronor. Detta är den nedre botten för ett lånebehov som är rimligt att utgå ifrån. Det var ju vad man verkligen lånade. Per granskat företag så blev denna summa cirka kronor. Att anta med försiktighet en riskkalkyl I undersökningen och beräkningarna ovan så har vi nu fått fram vad man totalt- efter viss justering - lånade i de 137 granskade arbetsintegrerande sociala företagen år Nämligen 31,4 miljoner kronor. Vi kan inte säga något säkert om de återstående företagen. Men stickprov tyder på att de inte lånat mer än de granskade företagen snarare mycket mindre. I de fortsatta antagandena kommer vi att använda en försiktighetsprincip i beräkningarna där vi i våra olika beräkningar kommer att anta olika förhållanden scenarier - för att inte ska riskera att anta ett för litet lånebehov. Ett sådant antagande är att arbetsintegrerande sociala företag när det gäller lån beter sig som de granskade 137 företagen. Utifrån ett sådant antagande skulle med de 320 listade företagen på den så kallade Sofisamlistan det år 2014 finnas ett lånebehov motsvarande 320 företag gånger kronor per företag, vilket ger oss ett totalt uppskattat lånebehov på knappt 73 miljoner kr. Det ger oss ett lånebehov i spannet mellan verkligt lånande år 2012 och uppskattat lånebehov år 2014 på mellan 31,4 miljoner kronor och 73 miljoner kronor. Om antalet företag fördubblas, tredubblas? Hur mycket pengar behövs då? Om vi skulle prova konsekvenserna för lånebehovet av ytterligare ett djärvt antagande låt oss anta att i en framtid kommer antalet arbetsintegrerande sociala företag nästan fördubblas eller till och med tredubblas. Det är inte 8

8 orealistiska antaganden. I dag finns det arbetsintegrerande sociala företag i cirka 128 av landets 290 kommuner. Och om antalet företag i alla kommuner skulle motsvara antalet i de kommuner där det finns flest arbetsintegrerande sociala företag i dag, så skulle det bli innebära cirka 900 företag i hela landet. Om vi fortsätter att anta att dessa företag i genomsnitt lånar som 2012 års företag, det vill säga kr per företag, så skulle det ge en summa vid en fördubbling på 600 företag gånger kronor. Det ger oss i det scenariot en lånesumma på cirka 137 miljoner kronor. Ett scenario där vi tänker oss en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag till 900 företag ger oss då 900 företag gånger kronor ger oss kronor eller cirka 206 miljoner kronor. Detta skulle ge oss ett uppskattat lånebehov i spannet 31,4 miljoner(verkligt lånat år 2012) upp till maximala 206 miljoner kronor vid en tredubbling av antalet företag. Och om en större andel företag börjar låna? Som vi sett ovan så pekar olika studier ut en rad faktorer som gör att arbetsintegrerande sociala företag väljer eller inte kan låna pengar. Lånemönstret liknar i mycket det för andra små företag. I olika undersökningar redovisas att mellan 24 till 30 procent av småföretagen lånar pengar externt. Tillverkande företag lånar mer än företag inom handels- och servicebranscher. Då de flesta arbetsintegrerande sociala företagen är inom handel och service så motsvarar verklig andel lånande arbetsintegrerande sociala företag ganska väl hur stor andel av andra småföretag som lånar externt. Men det görs ett antal olika försök att underlätta för arbetsintegrerande sociala företag att låna. Låt oss i ett ytterligare scenario anta att dessa försök lyckas. Låt oss göra ett djärvt antagande om att många av lånehindren försvinner genom etablerandet av nya låneinstrument eller andra förändringar, som minskar finansieringsgapet, och att nästan dubbelt så många företag lånar. Låt oss anta att i framtiden kommer 40 procent av alla arbetsintegrerande sociala företag låna långfristigt. Detta skulle då innebära att år 2014 skulle i stället för 22 procent av företagen( 71 företag) en andel på fyrtio procent (128 företag) låna. Hur skulle detta påverka lånebehovet? Vi såg ovan att i snitt antog vi ett genomsnitt på kronor per företag. Men vi såg också att år 2012 så lånade de 22 procent av företagen som verkligen tog lån, i snitt kronor eller cirka 1,1 miljoner kronor per företag. Vi antar därför att fyrtio procent av de 320 företagen år, det vill säga 128 stycken lånar 1,1 miljoner kronor per företag i snitt. Detta ger oss 128 företag gånger 1,1 miljoner kronor = 140 miljoner kronor. Om vi skulle anta samma utveckling för ett scenario där det i framtiden finns sexhundra eller till och med niohundra arbetsintegrerande sociala företag så ger det oss med alternativet 600 företag där 40 procent av dessa faktiskt lånar, följande: 240 företag (40 procent av 600) gånger 1,1 miljoner kronor är lika med 264 miljoner kronor. Ett scenario där vi på samma sätt antar att fyrtio procent av företagen lånar 1,1 miljoner kronor i snitt ger oss med niohundra företag följande: 360 företag (40 procent av 900) gånger 1,1 miljoner kronor ger oss ett uppskattat lånebehov på 396 miljoner kronor eller cirka 400 miljoner kronor. 9

9 Om vi sammanfattar ovanstående beräkningar och scenarier får vi att: I verkligheten lånade år 2012 de 137 granskade företagen efter justering 31,4 miljoner kronor. Det är vårt utgångsläge för lägsta lånebehov. Det ger ett lånemönster för de 320 arbetsintegrerande företagen år 2012 som motsvarar ett genomsnitt på kronor per företag. Varje nytt företag i våra scenarier antas då innebära ett ökat lånebehov i snitt på kronor. Det skulle för 2014 då vi har 320 företag - ge ett lånebehov i spannet mellan 31,4 miljoner kronor, det vill säga andelen verkliga lån år 2012, till uppskattningsvis 73 miljoner kronor Om vi skulle tänka oss ett scenario med en ökning av antalet lånande företag till 600 företag skulle det innebär ett spann mellan 31,4 miljoner kronor till 137 miljoner kronor. Med ett scenario med en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag till 900 företag skulle detta innebära utifrån gjorda antaganden ett lånebehov på upp till 206 miljoner kronor. Med ett scenario med ett förändrat lånemönster där i stället för 22 procent av företagen hela 40 procent av företagen lånar, skulle detta för 300 företag innebära 140,8 miljoner kronor eller drygt 140 miljoner kronor, för 600 företag skulle det innebära ett 264 miljoner kronor, och med en tredubbling till 900 företag skulle det innebära ett lånebehov på upp till 396 miljoner kronor, eller knappt 400 miljoner kronor. Detta kan tolkas som att med tillämpning av flera antaganden som utifrån en försiktighetsprincip försöker undvika att vi beräknar ett för litet lånebehov, så finns det på kort sikt ett lånebehov från 31 miljoner kronor upp till 137 miljoner kronor. På sikt kan spannet behöva ökas från 140 miljoner kronor upp till 400 miljoner kronor. I det maximala spannet täcks då in såväl en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag som att dubbelt så många av dessa låna, och då i genomsnitt 1,1 miljoner kronor per företag. En satsning på upp till 400 miljoner kronor skulle alltså med stor sannolikhet täcka de arbetsintegrerande sociala företagens lånebehov under en längre tid och då täcka in både en tredubbling i antal som en fördubbling av antalet tagna lån. Det kanske också kan vara så att det inte blir en större andel företag som lånar men att de som lånar, lånar mer. Genom behålla nivåerna för de antagna lånebehoven ovan för 320, 600 och 900 företag men med bibehållen andel på 20 procent låntagande företag, kan vi se hur mycket varje företag i genomsnitt kan öka sina lån inom ramen för de antagna scenariorna. Med 73 miljoner kronor som total låneram för 320 företag skulle företagen kunna låna ytterligare i genomsnitt kronor. Med 264 miljoner kronor som antagen total låneram för 600 företag skulle företagen kunna låna ytterligare kronor i genomsnitt per företag. Med 396 miljoner kronor som antagen total låneram för 900 företag skulle dessa kunna låna ytterligare kronor i genomsnitt per företag. Inte bidrag eller gåvor återbetalningsskyldiga lån Viktigt här är att observera att det här inte handlar om bidrag eller gåvor utan om lån. Det innebär att med en viss risk för att en del företag råkar illa ut och inte kan betala tillbaks sina lån, så kommer långivarna att få sina pengar åter med mer eller mindre hög avkastning. 10

10 Det beskrivna lånebehoven kan förefalla stort, men som vi såg var det ett genomsnitt på cirka 7,2 anställda per studerat arbetsintegrerande socialt företag år Olika samhällsekonomiska beräkningar har visat på en samhällsekonomisk vinst på minst per anställd som går från arbetslöshet till arbete. Beroende på omständigheterna med sjukdom och liknande kan den samhällsekonomiska vinsten bli betydligt högre. Men om vi antar en samhällsekonomisk vinst på per anställd ger detta en samhällsekonomisk vinst för de 137 undersökta företagen och år 2012 på cirka 296 miljoner kronor. En relativt bra avkastning för en lånesumma på 31,4 miljoner kronor. Med en tredubbling av antal företag till 900 med i snitt 7,2 anställda skulle motsvarande samhällsekonomiska vinst uppgå till kronor eller cirka 1,9 miljarder kronor. Det ger vid ett scenario där vi antar att vår övre gräns på 400 miljoner kronor en avkastning på cirka fem (4,9) gånger de satsade pengarna. Och återigen. Pengarna är utlånade pengar varav större delen kommer tillbaks till långivaren. Arbetsintegrerande sociala företags ekonomiska hälsa en översikt Vår undersökning har gett oss en tillgång till verksamhets- och ekonomiska berättelser från arbetsintegrerande sociala företag i en större omfattning än vad som tidigare varit tillgängliga. Det ger oss en möjlighet till att analysera det ekonomiska hälsoläget hos de 137 sociala företag som ingår i studien. Vi har analyserat de arbetsintegrerande sociala företagens nyckeltal för vinstmarginaler, räntabilitet på eget och totalt kapital, likviditet samt soliditet. Här har vi valt att presentera vår analys när det gäller avkastning på totalt kapital, likviditet och soliditet. Nyckeltalen för omsättningen visar omfånget på ett företags ekonomi men inte säger mycket om hur effektiv företaget är. För det finns det andra nyckelmått. Vi kommer här att titta närmare på ett av det nämligen avkastning på totalt kapital eller räntabilitet. Det visar företagets effektivitet i att använda alla sina resurser både egenskapade och lånade. För att återigen jämföra med jordbruk. Avkastningen på totalt kapital visar hur mycket vi kan skörda efter alla insatser. Avkastningen på totalt kapital skiljer sig åt inom olika branscher. När vi ser ett genomsnittsvärde kan vi inte säga något om spridningen av olika företags avkastningar. Det finns troligen stora skillnader mellan företagen. Men totalt sätt så beskriver uppgiften att arbetsintegrerande sociala företag som helhet inte är speciellt lönsamma. Det betyder att man efter att betalat löner och olika kostnader för att driva verksamheter får relativt lite över för att investera i nya anställningar, utbildningar, maskiner och verktyg. Dock finns det många icke-arbetsintegrerande sociala företag inom t. ex detaljhandeln och restaurangbranschen som ligger på liknande nivåer. Avkastning på totalt kapital eller räntabiliteten på det totala kapitalet som det ibland beskrivs, beräknas genom att dela företagets rörelseresultat genom det totala kapitalet använt i företaget. 11

11 Räntabilitet på totalt kapital Procent (%) Antal företag Andel i % % 22 16% - 10 % - -5% 7 5% - 4 % - 0 % 17 12% 1%-5% 17 12% 6-10% 21 15% 11%-15% 9 7% 16%-20% 7 5% 21% % Totalt % Avkastningen på det totala kapitalet var för år 2012 för alla de 137 granskade företagen i genomsnitt 9 procent. Helst vill man att en avkastning på totalt kapital ska ligga över 10 procent. Och det är det 53 företag eller 39 procent av företagen som klarar. Faktum är att flertalet av dessa företag motsvarande 37 stycken eller 27 procent har en avkastning på över 21 procent, vilket ger en god marginal som möjliggör vidare tillväxt. Men 33 procent av företagen har negativ avkastning på totalt kapital. De förlorar pengar. Och ytterligare ett stort antal företag motsvarande 28 procent - skulle helst prestera mer. Det är total 61 procent av företagen som inte klarar att leva upp till tumregeln om en avkastning på totalt kapital som bör överstiga tio procent. Det kan vara så att sociala företag inte ställer samma krav på avkastning som andra företag. Arbetsintegrerande företag strävar efter att maximera antalet anställda vilket innebär investeringar som kan innebära lägre avkastning på totalt kapital. Det är dock viktigt för alla företag att gå med överskott för att vara långsiktigt ekonomiskt hållbara. I goda tider bör företagen ha förmågan att spara. Kassalikviditeten och soliditet Likviditet kommer från ett latinskt ord som betyder att lösgöra eller flytande. Det handlar alltså om hur mycket pengar som ett företag snabbt kan använda lösgöra för att betala olika varor och tjänster. Hur mycket pengar man har i förhållande till sina kortsiktiga skulder. Likviditeten är lika med kassan plus kortfristiga fordringar delat med företagets kortfristiga skulder. Med kortsiktiga skulder menas sådana som ska betalas inom en månad. Har man exakt så mycket pengar liggande att man kan betala alla sina pengar snabbt så innebär det att man har en kassalikviditet på 100 procent. Kan man inte det så blir kassalikviditeten mindre än 100 procent. Får man pengar över efter att betalat sina kortfristiga skulder så får man en kassalikviditet på över 100 procent. Det är bra för ett företag att ha pengar till handa. Men om man har för mycket pengar liggande i kassan kunde de använts till att betala skulder eller för att köpa maskiner som gör att man arbetar bättre. Hur mycket pengar man behöver i kassan skiljer sig åt från företag till företag och mellan olika branscher. Många arbetsintegrerande sociala företag behöver dock rätt hög likviditet då en stor utgift är löner. Och dessa måste betalas varje månad oberoende av hur intäkterna varierar över tid. För alla de granskade företagen tillsammans var kassalikviditeten i genomsnitt 231 procent. Det är bra. Det betyder att företaget skulle kunna betala alla sina kortsiktiga skulder och ändå ha mer än det dubbla summan pengar över. Men det är viktigt också att se om man har för mycket pengar liggande i kassan som skulle kunna användas till andra saker. Men på samma sätt som vi tidigare resonerat ger genom- 12

12 snittsmått problem med att skildra hur nyckeltalen för de olika företagen fördelar sig. Det är därför värdefullt att här bryta upp genomsnittet i olika kategorier. Detta framgår ännu klarare om vi tittar närmare på varje företag. Kassalikviditet Procent (%) Antal företag Antal i % % 3 2% 1 % - 50 % 4 3% 51 % % 26 19% 101 % % 32 23% % 21 15% 201% % Totalt Kassalikviditeten hade som vi såg med att göra med förmågan att betala skulder och utgifter snabbt. Likviditeten bör ligga på över 100 procent. Här ser vi att 24 procent eller nästan en fjärdedel av de studerade företagen låg under 100 procent. Det innebär att dessa företag kan ha hamnat i ett mycket kritisk läge. Dock ligger över sjuttiotvå procent över 100 procent varav 52 procent ligger på 200 procents likviditet eller mer. Det betyder att tre fjärdedelar av de arbetsintegrerande sociala företagen har en tillräcklig eller hög likviditet. Detta även om flera av dem presterar sämre när det gäller avkastning på totalt kapital. Anledningen behöver analyseras mer. En förklaring kan vara att arbetsintegrerande sociala företag i stor omfattning är verksamma inom sektorer som traditionellt kräver hög likviditet som inom handel och service. En annan förklaring kan ligga i att arbetsintegrerande sociala företag strävar efter att använda pengarna direkt för att skapa anställningar. Flera av de kunder som köper arbetsrehabiliterande tjänster av arbetsintegrerande sociala företag som statliga myndigheter och kommuner är inte snabba betalare. Det innebär att företagen behöver en hög likviditet vid affärer med offentliga myndigheter. Soliditeten Soliditeten har att göra med uthållighet och stabilitet i ett företag förmåga att betala utgifter och skulder över en längre tid över ett år. Det är ett viktigt mått då det anger hur mycket otur och stryk ett företag kan ta utan att hamna i ett läge där det måste läggas ner. De granskade företagens totala soliditet för år 2012 var 32 procent. Det är fullt godkänt om vi jämför med familjeföretag i stort. Speciellt om omsättning och vinst är på väg uppåt. När det gäller både likviditet och soliditet är det viktigt att se dem i ett sammanhang. Har det gått dåligt för företaget ett tag måste man vara vaksam. Går företaget bra så kan lägre likviditet och soliditet tolereras. Bryter vi ner soliditeten företag för företag ser vi dock att det finns stora skillnader. SOLIDITET = Eget kapital/ Eget kapital plus skulder Soliditet i % Procent (%) Antal (st) Andel i % - 0% % 1-25% 29 21% 26-50% 40 29% 51% % Totalt % 13

13 Här ser vi att 89 företag eller 65 procent har en hög och godkänd långsiktig betalningsförmåga. Men som vi också ser så är det 29 företag eller 21 procent som ligger mellan noll procent till 25 procent. Bland dessa finns troligen företag där skuldbördan är allvarlig. Det går inte att säga mer utan ytterligare analys. Om företagen utvecklas snabbt och har en god tillväxt behöver inte en lägre grad av soliditet vara negativt. Men vi ser att ytterligare 19 företag eller 14 procent som har negativ soliditet eller inte kan betala sina skulder långsiktigt. Det betyder att cirka 35 procent eller något mer än en tredjedel av företagen har en soliditet som är otillräcklig eller riskerar att vara det. Avslutande diskussion Kartläggningen av de arbetsintegrerande sociala företagen visar att som det är en stor andel av dem som verkar ha det kämpigt ekonomiskt. Vi kan se det när det gäller avkastningen på totalt kapital där lite över 60 procent ligger under rekommenderade nivåer. Likaså är det när det gäller de undersökta företagens likviditet, 24 procent eller nästan en fjärdedel, som inte lever upp till tumreglerna för rekommenderade nivåer. Även när det gäller soliditeten så ligger cirka 35 procent eller något över en tredjedel under de nivåer där det kan vara kritiskt. Med en så pass omfattande andel arbetsintegrerande sociala företag som presterar sämre än önskvärt, behövs ett större fokus i företagen och av företagsrådgivare på att utveckla företagens hållbara ekonomi. Det borde finnas goda erfarenheter att sprida från de motsvarande arbetsintegrerande sociala företag som klarar sig bättre liksom från andra typer av företag. Det krävs ytterligare analyser av företagen och helst över en längre tid för att faktiskt kunna fastställa de olika arbetsintegrerande sociala företagens lönsamheter och långsiktiga uthållighet. Här öppnas nu bättre möjligheter för en systematisk uppföljning som kan följa upp denna studies nedslag i förhållandena under ett år. Men en slutsats som vi drar av arbetet med denna studie är också att det för att underlätta för jämförande studier behövs mer av enhetlighet gällande verksamhetsberättelsernas utformning. 14

14 Arbetsintegrerande sociala företag har i studie efter studie vittnat om svårigheter att låna kapital till start och utveckling. Men hur stort är egentligen lånebehovet? Utifrån 137 arbetsintegrerande sociala företags verksamhetsberättelser år 2012 analyseras ett antal scenarior för framtida lånebehov samt görs en genomgång av företagens ekonomiska tillstånd. Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, är ett projekt finansierat av Europeiska social-fonden ( ), med bland andra Arbets förmedlingen, Tillväxtverket, Försäkringskassan, SKL ochrepresentanter från den sociala ekonomins organisationer som projektpartners. Temagruppen har studerat projekt, som med finansiering från Europeiska Socialfonden i Sverige prövat olika sätt att med företagande som metod och/eller medel, skapa arbetstillfällen för personer med lång arbetslöshet bakom sig.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström Företagets uppföljning- nyckeltal Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Nyckeltal Tolka nyckeltalen Företagets lönsamhet Finansiell balans Kapacitetsutnyttjande Analys av nyckeltal Länkar Begrepp

Läs mer

Grundläggande finansiell analys

Grundläggande finansiell analys TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag: Ekonomisk stabilitet hos enskilda huvudmän inom skolväsendet

Redovisning av regeringsuppdrag: Ekonomisk stabilitet hos enskilda huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Redovisning av regeringsuppdrag: Ekonomisk stabilitet hos enskilda huvudmän inom skolväsendet Uppdraget Skolinspektionen har i regleringsbrevet för 2017 fått regeringens uppdrag att redovisa sina

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet Finansiell analys Utförs t ex för att: en långivare behöver underlag för att kunna besluta om han ska bevilja företaget ytterligare lån en aktieägare vill veta hur företaget har utvecklats för att få underlag

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

ES3. Nyckeltal för analys och styrning

ES3. Nyckeltal för analys och styrning ES3. Nyckeltal för analys och styrning Trostek, W., Företagsekonomi för icke-ekonomer Nyckeltal Hela kap. 17 och några sidor i kap. 11 och 12, se nedan räntabilitet på eget kapital (R E ), se sidorna 232-234

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER... 8 LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER...

LÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER... 8 LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER... LE4 RÄKENSKAPSANALYS FÖRE UPPGIFTER... 2 4.1 LÖNSAMHET... 2 4.2 SOLIDITET OCH LIKVIDITET... 2 4.3 LÄREKONOMI... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 4.4 PETTERSSON & BENDEL AB... 3 4.5 EKONOMISK ANALYS... 3 4.6 LEHMAN

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ)

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Januari mars 2010 Nettoomsättningen uppgick till 14,9 (12,4) MSEK +20% EBITDA 0,6 (0,2) MSEK Resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

November 2014. Vägvisaren + Lönsamhetsstudien. Elmia November 2014

November 2014. Vägvisaren + Lönsamhetsstudien. Elmia November 2014 November 2014 Vägvisaren + Lönsamhetsstudien Elmia November 2014 1 Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 2 2 Det finns

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Stockholms Stadshus AB Fastighetsekonomi

Stockholms Stadshus AB Fastighetsekonomi Advisory Stockholms Stadshus AB Fastighetsekonomi 2015-09-02 Per-Erik Waller 2 september 2015 Fastighetens särdrag Fastighetsekonomi Branschens karaktär Stora värden i fastighetstillgångar Högre belåning

Läs mer

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

4 För mycket låsta pengar?

4 För mycket låsta pengar? 4 För mycket låsta pengar? Rörelsekapital I balansräkningen finns de tillgångsposter som med ett gemensamt namn kallas för omsättningstillgångar. De har sin motsvarighet på skuldsidan i form av skulder

Läs mer

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET INLÄMNINGAR SEMINARIUM 3 IEI/INDUSTRIELL EKONOMI VERSION 1.05

LINKÖPINGS UNIVERSITET INLÄMNINGAR SEMINARIUM 3 IEI/INDUSTRIELL EKONOMI VERSION 1.05 Seminarieuppgifter i räkenskapsanalys Syftet med seminariet är att ni ska få möjlighet att tillämpa era förvärvade kunskaper i räkenskapsanalys på ett mer verklighetsnära sätt och att ni ska komma igång

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2016

Delårsrapport januari - juni 2016 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I Januari Juni Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick till Resultatet efter

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS)

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS) (SPCS) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 1998 Nettoomsättningen ökade med 25 procent och uppgick till 158,8 (127,3) Mkr. Resultat efter finansiella poster på 14,0 (24,2) Mkr. Resultat i fjärde kvartalet

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 1 Små och medelstora företag utgör drygt 90 % av fordonsleverantörerna och står för 40 % av totala omsättningen Del

Läs mer

Malmbergs Elektriska AB (publ)

Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 6 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 DELÅRSRAPPORT För perioden 2008-09-01 2008-11-30 (3 månader) KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och dotterbolagen

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2004

Delårsrapport. januari mars 2004 Delårsrapport januari mars 2004 Delårsrapport januari mars 2004 för koncernen - Omsättningen ökade med 13% till 102,9 Mkr (91,2) - Resultatet efter finansiella poster ökade med 36% till 15,6 Mkr (11,5)

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2008

Delårsrapport januari mars 2008 Delårsrapport januari mars 2008 Omsättningen för första kvartalet uppgick till 35,3 MSEK (25,4), en ökning med 39 % (37). Rörelseresultatet under första kvartalet 2008 ökade med 29 % till 4,3 MSEK (3,3),

Läs mer

Bokslutskommuniké

Bokslutskommuniké 1(5) Bokslutskommuniké 2003-12-31 Nettoomsättningen uppgick till 41,0 (55,8) mkr Resultat efter skatt uppgick till -8,2 (-5,5) mkr Resultat per aktie uppgick till -2,60 (-1,74) kr Likvida medel inkl. kortfristiga

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Stark försäljningsökning (+ 66%) under lönsamhet

Stark försäljningsökning (+ 66%) under lönsamhet Opus Prodox AB delårsrapport Göteborg 2006-05-23 Stark försäljningsökning (+ 66%) under lönsamhet Rapportperioden 1 januari 31 mars, 2006 Omsättningen uppgick till 7 367 kkr (4 443 kkr). Ökningen kan främst

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR A-COM AB, 1 MAJ, 2006 31 JULI, 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR A-COM AB, 1 MAJ, 2006 31 JULI, 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR A-COM AB, 1 MAJ, 2006 31 JULI, 2006 Omsättningen ökade med 56 procent och byråintäkten med 19 procent för jämförbara enheter Rörelseresultat om 3,2 Mkr, en ökning med 3,5 Mkr för jämförbara

Läs mer

Finansiella definitioner

Finansiella definitioner Finansiella definitioner Eniro presenterar vissa finansiella mått i delårsrapporten som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare

Läs mer

Bilaga Offentligfinansiell effekt. 1 Sammanfattning. Bilaga. Susanna Wanander 010-574 79 45

Bilaga Offentligfinansiell effekt. 1 Sammanfattning. Bilaga. Susanna Wanander 010-574 79 45 Bilaga Datum 2015-02-16 Dnr 131 770434-13/113 Bilaga Offentligfinansiell effekt Denna bilaga beskriver beräkningen av den offentligfinansiella effekten utifrån förslaget att även företag utan fast driftställe

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Carl-Michael Unger Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2011-05-06

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2016

Delårsrapport januari - mars 2016 Delårsrapport januari - 2016 Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Mars 2016 Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (-) MSEK Bruttoresultatet för

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017 Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal Perioden januari mars 2017 Omsättningen uppgick till 99,2 MSEK (84,7), vilket motsvarar en tillväxt om 17,2 % (0,7) Rörelseresultatet uppgick till 10,5

Läs mer

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys 3. Operationer I: Produkter och produktion 2. Kassa- och

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Ett samarbetsavtal med världens största Internetresebyrå, Expedia, undertecknades.

Ett samarbetsavtal med världens största Internetresebyrå, Expedia, undertecknades. KVARTALSRAPPORT JULI SEPTEMBER 2007 VERKSAMHETSÅRET 2007/2008 SCANWORLD TRAVELPARTNER AB (publ) Första kvartalet Q1 -- 2007 (juli -- september) Stark försäljningstillväxt under kvartalet. I koncernen uppgick

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera om en aktie

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

Årsredovisning. HARLÖSA FIBER SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 1/ / Org nr

Årsredovisning. HARLÖSA FIBER SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 1/ / Org nr Årsredovisning HARLÖSA FIBER SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 1/1 2016-31/12 2016 Org nr 717916-5332 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

EKONOMIHANDLINGAR 2013

EKONOMIHANDLINGAR 2013 LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora

Läs mer

Delårsrapport 2001-01-01 2001-06-30

Delårsrapport 2001-01-01 2001-06-30 Delårsrapport -01-01 -06-30 Rörelsens intäkter uppgick till 841,6 Mkr (694,6 Mkr), en ökning med 21,2 procent. Resultat efter finansnetto ökade till 11,7 Mkr (7,8 Mkr). Rörelseresultatet steg till 14,4

Läs mer

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3).

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens rörelseresultat före omstruktureringskostnader ökade med 28% till 41,6 MSEK (32,4). Koncernens resultat före skatt ökade med 13%

Läs mer

Andelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt.

Andelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt. God tillväxt och ökad rörelsemarginal Perioden juli - september Omsättningen uppgick till 74,4 MSEK (69,7), vilket motsvarar en tillväxt på 6,5 % (29,0) Rörelseresultatet uppgick till 8,1 MSEK (7,2) vilket

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 160531 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg

Läs mer

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Andra kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 25,0 (16,8) Mkr +49% EBITDA -0,4 (0,1) Mkr Tecknat nordiskt distributionsavtal

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Handel 50%(51) Egna produkter 26%(26) Nischproduktion 15%(13) Systemintegration 6%(7) Serviceintäkter 3%(3) Övrig försäljning 1%(0)

Handel 50%(51) Egna produkter 26%(26) Nischproduktion 15%(13) Systemintegration 6%(7) Serviceintäkter 3%(3) Övrig försäljning 1%(0) Omsättning per land 6 mån 2011/12 (6 mån ) Omsättning per affärstyp 6 mån 2011/12 (6 mån ) Sverige 48%(47) Danmark 33%(33) Norge 8%(7) Finland 6%(7) Tyskland 4%(5) Övriga 1%(1) Handel 50%(51) Egna produkter

Läs mer

SCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org

SCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org SCB CIVILA SAMHÄLLET Omfattning och avgränsning På uppdrag av Regeringen har SCB i samråd med en referensgrupp tagit fram en studie kring det svenska civila samhället. Referensgruppen har bestått av ett

Läs mer

Delårsrapport kvartal 1

Delårsrapport kvartal 1 Delårsrapport kvartal 1 2012 Första kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 7,3 MSEK (7,0) Rörelseresultatet uppgick till 0,3 MSEK (0,0) Resultatet efter skatt blev 0,2 MSEK (-0,1) Resultatet efter skatt

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys

» Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys » Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys Norrköping 2013-02-05 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ9 Räkenskapsanalys» Välkommen, syfte och tidsplan http://www.youtube.com/watch?v=4eci6wjpbze» Repetition»

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR ECORUB AB (PUBL) JANUARI - JUNI 2012

DELÅRSRAPPORT FÖR ECORUB AB (PUBL) JANUARI - JUNI 2012 DELÅRSRAPPORT FÖR ECORUB AB (PUBL) JANUARI - JUNI 2012 o Nettoomsättning för perioden 2,5 Mkr (2,3) o Resultat efter finansnetto 0,2 Mkr (-0,7) o Resultat per aktie -0,02 kr (-0,27) o Likvida medel vid

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

1 april 31 december 2011 (9 månader)

1 april 31 december 2011 (9 månader) 1 april 31 december 2011 (9 månader) Nettoomsättningen för årets första nio månader ökade med 13 procent till 1 663 (1 478). Rörelseresultatet ökade med 29 procent till 132 (102). Rörelsemarginalen uppgick

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer