Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag.

Transkript

1 Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag. En analys av lånebehov och ekonomiska förhållanden bland arbetsintegrerande sociala företag baserat på förhållandena år 2012.

2 Sammanfattning Arbetsintegrerande sociala företag ökar i antal och etablerar sig i allt fler branscher och områden. Dock pekar många sociala företagare liksom flera olika studier på att företagens svårigheter med finansiering leder till att etableringar inte blir av, företag läggs ner eller att företagens tillväxt hindras. Flera olika former av lösningar på detta problem diskuteras. Men hur stort är egentligen behovet? Hur mycket pengar kan företagen behöva? Frågor som är viktiga att besvara när man diskuterar rimligheten i olika förslag. Då arbetsintegrerande sociala företag inte särskiljs i olika register har det tidigare varit svårt att få fram ett bra underlag för en diskussion. I den här studien försöker Temagruppen för Entreprenörskap och Företagande inom den sociala ekonomin att bidra med ett sådant underlag. Målet har varit att slå fast en rimlig lägsta och högsta nivå för ett samlat lånebehov. I vår analys har vi strävat efter att inte underskatta det verkliga lånebehovet. Genom att analysera årsredovisningar från arbetsintegrerande sociala företag år 2012 det senaste år det 2014 gick att få uppgifter för via Bolagsverket, har vi identifierat hur mycket de sociala företagen då lånade samt kartlagt olika lånemönster. Utifrån dessa lånemönster har vi skapat olika scenarier. Vi fann att i genomsnitt lånade år 2012 ett arbetsintegrerande socialt företag externt kapital motsvarande kronor. Det var dock i verkligheten bara 21 procent eller cirka vart femte av företagen, som lånade kapital utanför företaget. Det är ett mönster som liknar situationen när det gäller mikro- och småföretag i allmänhet. De lånande företagen lånade i genomsnitt 1,1 miljoner kronor var. Tillsamman lånade 29 företag totalt cirka 31,4 miljoner kronor år I ett scenario antog vi att alla 320 arbetsintegrerande företag år 2014 lånade i snitt samma snittsumma som gällde för företag år 2012, det vill säga kronor per företag. Detta skulle då innebära en total lånesumma på knappt 73 miljoner kronor. Med ett scenario där vi antar att det finns 600 företag eller en knapp fördubbling blir resultatet ett totalt lånebehov på cirka 140 miljoner kronor. I ytterligare ett scenario antar vi att antalet arbetsintegrerande sociala företag nästan tredubblats till 900 företag. Ett sådant scenario innebär med samma lånemönster ett lånebehov på 206 miljoner kronor. Det vill säga, ett lånekapital på drygt 200 miljoner kronor skulle täcka lånebehoven även vid en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag. Men flera som studerat finansiering menar att många sociala företag lånar mindre än de egentlig skulle behöva. Detta för att långivarna är okunniga om socialt företagande men också för att de sociala företagarna är tveksamma till möjligheten att få lån och därför avstår från att försöka. Det genomförs olika typer av insatser för att förbättra möjligheterna för arbetsintegrerande sociala företag att låna och få riskkapital. I ytterligare ett scenario har vi antagit att dessa insatser lyckats och leder till en fördubbling av andelen företag som lånar från dagens cirka 20 procent till 40 procent. År 2012 lånade varje låntagande företag i snitt 1, 1 miljoner kronor. I vårt scenario med en fördubbling av andelen låntagare under antagandet att genomsnittlig lånesumma inte ändras, innebär det att med 320 företag så blir den totala lånesumman 140, 8 miljoner kronor, eller avrundat 140 miljoner kronor. 3

3 Om vi utgår från scenariot sexhundra företag innebär då ett lånebehov på 264 miljoner kronor. En tredubbling upp till 900 företag med ett fördubblat antal låntagare som lånar 1,1 miljoner kronor var, skulle resultera i ett totalt lånebehov på 396 miljoner kronor, eller avrundat 400 miljoner kronor. Enligt detta scenario skulle kravet på lånekapitalet för arbetsintegrerande sociala företag ligga i spannet mellan 140 miljoner kronor till cirka 400 miljoner kronor. De olika scenarierna är just scenarier. Väl underbyggda gissningar om framtida lånebehovet. Var det hamnar i verkligheten beror på en rad olika omständigheter. Men denna studie har försökt att utifrån existerande och nya lånemönster bidra till diskussionen om hur mycket pengar som kan behövas som minst eller mest. Och analysen ovan pekar på att konservativt beräknat kan det i en nära framtid behövas mellan 30 miljoner kronor till 200 miljoner kronor. Om andelen låntagare fördubblas kan motsvarande spann i stället ligga mellan 140 miljoner kronor och 400 miljoner kronor. De arbetsintegrerande sociala företagens ekonomiska hälsa I denna studie görs också en granskning av det ekonomiska hälsotillståndet i de studerade arbetsintegrerande sociala företag. En analys har gjorts av deras avkastning på totalt kapital samt hur det står till med kassalikviditet och soliditet. Kartläggningen av de arbetsintegrerande sociala företagen visar att det är en stor andel av dem som verkar ha det kämpigt ekonomiskt. Vi kan se det när det gäller avkastningen på totalt kapital där lite över 60 procent, ligger under rekommenderade nivåer. Likaså är det när det gäller de undersökta företagens likviditet, 24 procent eller nästan en fjärdedel, som inte lever upp till tumreglerna för rekommenderade nivåer för små tjänsteföretag.. Även när det gäller soliditeten så ligger cirka 35 procent eller något över en tredjedel under de nivåer där det kan vara kritiskt. Frågan om en god hållbar ekonomi verkar i högsta grad vara en fortsatt angelägenhet för de arbetsintegrerande sociala företagen och deras stödjare. Det positiva är att vi dock kan se att det finns arbetsintegrerande sociala företag som presterar väl när det gäller de granskade nyckeltalen. Studien Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag har genomförts av Ragnar Andersson, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi och Alexander Ingster Hofgren, Coompanion Stockholm. 4

4 Inledning Arbetsintegrerande sociala företag ger människor som annars inte skulle haft arbete möjligheter skapa sitt eget arbete och sin inkomst. Arbetsintegrerande sociala företag började dyka upp från slutet av 1980-talet och framåt. De senaste åren har allt fler etablerats och hösten 2014 beräknar man att det finns över 320 stycken i Sverige. Dessa företag kännetecknas av att de syftar till arbete för personer som har svårt att få eller behålla arbete. Enligt regeringens och Tillväxtverkets definition ska de också: Befinna sig på en marknad och sälja varor/tjänster Vara organisatoriskt skilda från offentlig sektor Ha ett dokumenterat inflytande för de anställda. Vinst går tillbaks till företaget eller till verksamhet med liknande syfte. Antalet arbetsintegrerande sociala företag växer. Men kunde fler etableras och kunde de som finns växa mer? Många menar att de arbetsintegrerande sociala företagen har svårt att få till gång till kapital för att starta och för att växa. Senast i en studie från Tillväxtverket 2014, Tillgång till kapital - en studie om samhälls- sociala företag och företagare med utländsk bakgrund undersöks och diskuteras finansieringsmöjligheterna för sociala företag. Man slår fast att det kan finnas en rad omständigheter som försvårar möjligheter till lån. De som lånar ut pengar vet inte tillräckligt om vad sociala företag är för något. Det kan också vara så att sociala företagare är dåliga på att presentera sina affärsidéer. De har också ofta inte mycket att lämna i säkerhet för sina lån. Flera andra studier som till exempel myndigheten Tillväxtanalys studie Arbetsintegrerande sociala företag användning och behov av statliga finansieringsstöd - pekar också på svårigheter för arbetsintegrerande sociala företag att låna. I en rapport från Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi år 2014 vid namn Företagen som försvann konstateras att underkapitalisering är en vanlig orsak till nedläggning. En rad förslag på finansieringslösningar har lagts eller prövats. Senast finns försök med så kallade kreditgarantiföreningar under namnet Mikrofonder. Möjligheter att använda olika EU-fonder diskuteras. Ett förslag från Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi är att staten tillskjuter pengar i en fond/stiftelse som kan bidra med riskkapital och lån. Men oavsett metoder och förslag finns det ett gemensamt intresse att kunna uppskatta hur stort ett framtida lånebehov kan vara. Även om ett absolut säkert svar är omöjligt det beror på en rad olika föränderliga omständigheter, skulle en kvalificerad gissning ändå vara till nytta när man talar om olika lösningar. Det skulle vara värdefullt att få en någorlunda kvalificerad gissning om vad som minst behövs och vad som troligen kan vara en maximigräns. Den är en sådan kvalificerad gissning vi försöker göra i denna studie. Vi utgår då från vad man verkligen har lånat i arbetsintegrerande sociala företag år 2012 som en lägsta nivå och försöker identifiera olika lånemönster. Vi utgår därefter från den nivån och de identifierade lånemönstren och prövar i ett antal olika scenarier vad resultatet skulle bli utifrån olika antaganden. Nedan berättar vi om hur vi kartlagt lånebehovet för år 2012, vilka antaganden vi gjort och de olika resultaten. 5

5 Kartläggningen Det bästa sättet att uppskatta de arbetsintegrerande sociala företagens lånebehov vore att samtala med de ekonomiansvariga i vart och ett av dessa. Men en sådan studie kräver mer tid och resurser än vad som funnits tillgängliga. En enkätstudie skulle kunna vara en annan möjlighet. Men tidigare erfarenheter visar att svarsfrekvensen brukar bli dålig. Och det skulle troligen vara svårt att dra slutsatser av en sådan enkät. Det kan vara så att om företagare anser att det är svårt att få lån så väljer de att inte ens tänka på den lösningen. Då underskattas lånebehovet. Men vad man kan utgå från är hur mycket företagen verkligen lånat. Därför valde vi i denna studie att utnyttja det faktum att alla företag och ekonomiska föreningar samt näringsdrivande ideella föreningar, ska lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket om Bolagsverket begär så. Flera företag lämnar själva in sina ekonomiska berättelser och ytterligare ett antal gjorde det på uppmaning av Bolagsverket. Det senaste året vi kunde få uppgifter från var Det är dessa årsredovisningar från de arbetsintegrerande sociala företag som bildar grunden för vår analys. Bortfallsanalys Totalt begärdes in 302 årsredovisningar för arbetsintegrerande sociala företag år 2012 utifrån en lista publicerad av Samverkansgruppen för myndighetssamverkan för arbetsintegrerande sociala företag, den så kallade Sofisamlistan på www. sofisam.se. Av dessa kunde inte Bolagsverket med lagens stöd begära in 120 stycken då dessa 120 föreningar antingen var avslutade eller ideella föreningar som inte uppgivit att de bedrev näringsverksamhet. Här finns en felkälla då det är troligt att en del av dessa ändå har eller försökt driva näringsverksamhet om än i liten skala. Utöver dessa 120 företag så var det ytterligare 34 stycken som inte klarade av att sända in godkända årsredovisningar. Årsredovisningarna kunde saknas namnteckningar, vara feldaterade eller innehålla liknande fel. Till slut fick vi fram 148 årsredovisningar. Av dessa tog vi bort elva stycken där det inte bedrivits någon eller mycket liten verksamhet. Det innebär ett bortfall på 165 företag. (En framtida studie bör försöka få fram en klarare bild av deessa små ideella föreningarnas ekonomi). Det lämnar oss 137 företag eller 45 procent av företagen, kvar att analysera. Det innebär att vi inte vet hur det ser ut med ekonomin eller tagna lån i 165 företag. Detta måste man tänka på när man försöker dra slutsatser av vår studie. För att inte riskera att underskatta företagens samlade lånebehov har vi antagit att dessa lånar i snitt som de analyserade 137 företagen. Något som troligen är en ganska stor överskattning. Innan vi går in och tittar på hur mycket dessa 137 företag lånade kan det vara värdefullt att skaffa oss en uppfattning om omfattningen av den ekonomiska verksamheten i de studerade företagen. Detta för att ge oss en känsla av hur stora dessa är för att kunna ställa i relation till lånen. Därför granskar vi de 137 företagens omsättning. Omsättning Omsättning är ett nyckeltal som anger hur mycket ett företag säljer och köper. Det är ett intressant nyckeltal för att det talar om storleken och omfattningen av ett företags ekonomiska transaktioner. Det säger däremot inget om hur bra eller dåligt ett företag går. Det är fullt möjligt för ett företag att sälja mycket men med förlust eller utan någon vinst. För att ta en liknelse 6

6 från jordbruket. Omsättningen talar om hur mycket mark man odlar en grönsak på. Men den säger inte något om hur mycket man skördar. De arbetsintegrerande sociala företagen visar det sig bokför sina intäkter olika. Vissa av företagen bokför sin försäljning av varor och tjänster som en del av dess nettoomsättning och intäkter från arbetsträning och liknande tjänsteförsäljning som övriga rörelseintäkter. För att skapa ett rättvisande resultat så anlyserar vi därför för alla företag omsättningen som nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter. De 137 granskade sociala företagen omsatte tillsammans under år 2012 cirka kronor, det vill säga 548 miljoner kronor. De hade tillsammans 985 anställda. Här har troligen antalet anställda underskattats. Så har till exempel inte 37 företag uppgett antal anställda i sina årsredovisningar. Om man delar den totala omsättningen på varje anställd så blir det kronor per anställd. I genomsnitt så omsatte de granskade företagen 4 miljoner kronor per företag och hade i genomsnitt sju anställda. Men genomsnitt säger inte så mycket om hur det verkligen såg ut när det gäller de olika företagen. En del företag kan ha en mycket stor omsättning under det att andra har en liten. Då ger den genomsnittliga omsättningen fel intryck av hur mycket företagen vanligen omsätter. Något som tyder på att det här är så är att medianomsättningen, det vill säga hur mycket omsättning det företag som har hamnat i mitten om man radar upp alla granskade företag från det med minst omsättning till det med mest, enbart är cirka 2,1 miljoner kronor. Det kan tyda på att några få företag står för en stor andel av den totala omsättningen. Och en närmare granskning visar att så är fallet: Andel omsättning av Omsättning milj. kr Antal företag totala omsättningen Antal anställda (28%) 3% 49 (5%) 1,1-5,9 69 (50%) 31% 312 (32%) (22%) 66% 624 (63%) Totalt 137 (100%) 300% 985 (100%) Ovan ser vi att det var drygt en femtedel av företagen (22% eller 30 stycken) som stod för två tredjedelar eller 66 procent av alla de 137 granskade företagens omsättning. Vi kan också se att det är nästan samma proportioner när det gäller andelen anställda. Totalt var 985 personer anställda i de 137 företagen. Av dessa var 624 anställda i företagen med störst omsättning, vilket motsvarar nästan två tredjedelar av alla anställda, eller 63 procent. Vad dessa siffror säger oss är bland annat att det finns betydande skillnader mellan de arbetsintegrerande sociala företagens verkligheter och villkor. Skillnader som är väsentliga vid analys och rådgivning. Jämför vi med övriga småföretag ser vi att det finns nästan mikroföretag som har mindre eller lika stor omsättning som de arbetsintegrerande sociala företagen. De flesta av dessa har en sysselsatt. Skuldsättning och lånebehov Hela denna studie började med frågan - Hur stort lånebehov har det arbetsintegrerande sociala företaget? Vi har svårt att få svar på den frågan och nöjer oss till en början att få klart hur mycket lånade de 137 studerade arbetsintegrerande sociala företagen år Utifrån den summan försöker vi därefter 7

7 uppskatta vad lånebehovet kan vara. När vi talar om lån så syftar vi här på de långfristiga lånen. Det är lån där låntagare och långivare är överens om att de ska återbetalas över en längre tid över ett år. Ett vanligt exempel är banklån. De granskade 137 företagen hade år 2012 tillsammans en upplåning under rubriken långfristiga skulder på miljoner kr. Det vill säga cirka 81 miljoner kronor. Det var dock enbart 30 företag det vill säga knappt 22 procent av företagen som stod för upplåningen. 107 företag hade inga långfristiga lån alls. Det stämmer ganska väl med erfarenheten från småföretag i allmänhet. Dessa är ofta benägna att inte låna. Företagarna är försiktiga och vill inte riskera sin ekonomi och dessutom är man mån om sin självständighet. Att låna uppfattas som att släppa in utomstående i företaget. Dessa 30 företag lånade i genomsnitt kronor. Om vi slår ut lånesumman för alla de granskade företagen innebär det att ett arbetsintegrerande socialt företag i snitt lånar kronor. Men vid en närmare granskning av de lånande företagen i studien märkte vi ett företag stod för en mycket stor andel av den totala lånesumman kr. Det innebär att ett enskilt företag stod för 61 procent av den totala lånesumman. Det företaget är så annorlunda att det föreföll lämpligt att räkna bort detta företag. Då blir bilden en annan. Den totala lånesumman blir då i stället kronor, eller 31,4 miljoner kronor. Det ger en genomsnittlig lånesumma för de lånande företagen på kronor eller cirka 1,1 miljoner kronor. Utslaget på alla de 137 granskade företagen blir det ett snitt på drygt: kronor. För att sammanfatta så lånade de 137 granskade företagen år 2012 tillsammans cirka 31,4 miljoner kronor. Detta är den nedre botten för ett lånebehov som är rimligt att utgå ifrån. Det var ju vad man verkligen lånade. Per granskat företag så blev denna summa cirka kronor. Att anta med försiktighet en riskkalkyl I undersökningen och beräkningarna ovan så har vi nu fått fram vad man totalt- efter viss justering - lånade i de 137 granskade arbetsintegrerande sociala företagen år Nämligen 31,4 miljoner kronor. Vi kan inte säga något säkert om de återstående företagen. Men stickprov tyder på att de inte lånat mer än de granskade företagen snarare mycket mindre. I de fortsatta antagandena kommer vi att använda en försiktighetsprincip i beräkningarna där vi i våra olika beräkningar kommer att anta olika förhållanden scenarier - för att inte ska riskera att anta ett för litet lånebehov. Ett sådant antagande är att arbetsintegrerande sociala företag när det gäller lån beter sig som de granskade 137 företagen. Utifrån ett sådant antagande skulle med de 320 listade företagen på den så kallade Sofisamlistan det år 2014 finnas ett lånebehov motsvarande 320 företag gånger kronor per företag, vilket ger oss ett totalt uppskattat lånebehov på knappt 73 miljoner kr. Det ger oss ett lånebehov i spannet mellan verkligt lånande år 2012 och uppskattat lånebehov år 2014 på mellan 31,4 miljoner kronor och 73 miljoner kronor. Om antalet företag fördubblas, tredubblas? Hur mycket pengar behövs då? Om vi skulle prova konsekvenserna för lånebehovet av ytterligare ett djärvt antagande låt oss anta att i en framtid kommer antalet arbetsintegrerande sociala företag nästan fördubblas eller till och med tredubblas. Det är inte 8

8 orealistiska antaganden. I dag finns det arbetsintegrerande sociala företag i cirka 128 av landets 290 kommuner. Och om antalet företag i alla kommuner skulle motsvara antalet i de kommuner där det finns flest arbetsintegrerande sociala företag i dag, så skulle det bli innebära cirka 900 företag i hela landet. Om vi fortsätter att anta att dessa företag i genomsnitt lånar som 2012 års företag, det vill säga kr per företag, så skulle det ge en summa vid en fördubbling på 600 företag gånger kronor. Det ger oss i det scenariot en lånesumma på cirka 137 miljoner kronor. Ett scenario där vi tänker oss en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag till 900 företag ger oss då 900 företag gånger kronor ger oss kronor eller cirka 206 miljoner kronor. Detta skulle ge oss ett uppskattat lånebehov i spannet 31,4 miljoner(verkligt lånat år 2012) upp till maximala 206 miljoner kronor vid en tredubbling av antalet företag. Och om en större andel företag börjar låna? Som vi sett ovan så pekar olika studier ut en rad faktorer som gör att arbetsintegrerande sociala företag väljer eller inte kan låna pengar. Lånemönstret liknar i mycket det för andra små företag. I olika undersökningar redovisas att mellan 24 till 30 procent av småföretagen lånar pengar externt. Tillverkande företag lånar mer än företag inom handels- och servicebranscher. Då de flesta arbetsintegrerande sociala företagen är inom handel och service så motsvarar verklig andel lånande arbetsintegrerande sociala företag ganska väl hur stor andel av andra småföretag som lånar externt. Men det görs ett antal olika försök att underlätta för arbetsintegrerande sociala företag att låna. Låt oss i ett ytterligare scenario anta att dessa försök lyckas. Låt oss göra ett djärvt antagande om att många av lånehindren försvinner genom etablerandet av nya låneinstrument eller andra förändringar, som minskar finansieringsgapet, och att nästan dubbelt så många företag lånar. Låt oss anta att i framtiden kommer 40 procent av alla arbetsintegrerande sociala företag låna långfristigt. Detta skulle då innebära att år 2014 skulle i stället för 22 procent av företagen( 71 företag) en andel på fyrtio procent (128 företag) låna. Hur skulle detta påverka lånebehovet? Vi såg ovan att i snitt antog vi ett genomsnitt på kronor per företag. Men vi såg också att år 2012 så lånade de 22 procent av företagen som verkligen tog lån, i snitt kronor eller cirka 1,1 miljoner kronor per företag. Vi antar därför att fyrtio procent av de 320 företagen år, det vill säga 128 stycken lånar 1,1 miljoner kronor per företag i snitt. Detta ger oss 128 företag gånger 1,1 miljoner kronor = 140 miljoner kronor. Om vi skulle anta samma utveckling för ett scenario där det i framtiden finns sexhundra eller till och med niohundra arbetsintegrerande sociala företag så ger det oss med alternativet 600 företag där 40 procent av dessa faktiskt lånar, följande: 240 företag (40 procent av 600) gånger 1,1 miljoner kronor är lika med 264 miljoner kronor. Ett scenario där vi på samma sätt antar att fyrtio procent av företagen lånar 1,1 miljoner kronor i snitt ger oss med niohundra företag följande: 360 företag (40 procent av 900) gånger 1,1 miljoner kronor ger oss ett uppskattat lånebehov på 396 miljoner kronor eller cirka 400 miljoner kronor. 9

9 Om vi sammanfattar ovanstående beräkningar och scenarier får vi att: I verkligheten lånade år 2012 de 137 granskade företagen efter justering 31,4 miljoner kronor. Det är vårt utgångsläge för lägsta lånebehov. Det ger ett lånemönster för de 320 arbetsintegrerande företagen år 2012 som motsvarar ett genomsnitt på kronor per företag. Varje nytt företag i våra scenarier antas då innebära ett ökat lånebehov i snitt på kronor. Det skulle för 2014 då vi har 320 företag - ge ett lånebehov i spannet mellan 31,4 miljoner kronor, det vill säga andelen verkliga lån år 2012, till uppskattningsvis 73 miljoner kronor Om vi skulle tänka oss ett scenario med en ökning av antalet lånande företag till 600 företag skulle det innebär ett spann mellan 31,4 miljoner kronor till 137 miljoner kronor. Med ett scenario med en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag till 900 företag skulle detta innebära utifrån gjorda antaganden ett lånebehov på upp till 206 miljoner kronor. Med ett scenario med ett förändrat lånemönster där i stället för 22 procent av företagen hela 40 procent av företagen lånar, skulle detta för 300 företag innebära 140,8 miljoner kronor eller drygt 140 miljoner kronor, för 600 företag skulle det innebära ett 264 miljoner kronor, och med en tredubbling till 900 företag skulle det innebära ett lånebehov på upp till 396 miljoner kronor, eller knappt 400 miljoner kronor. Detta kan tolkas som att med tillämpning av flera antaganden som utifrån en försiktighetsprincip försöker undvika att vi beräknar ett för litet lånebehov, så finns det på kort sikt ett lånebehov från 31 miljoner kronor upp till 137 miljoner kronor. På sikt kan spannet behöva ökas från 140 miljoner kronor upp till 400 miljoner kronor. I det maximala spannet täcks då in såväl en tredubbling av antalet arbetsintegrerande sociala företag som att dubbelt så många av dessa låna, och då i genomsnitt 1,1 miljoner kronor per företag. En satsning på upp till 400 miljoner kronor skulle alltså med stor sannolikhet täcka de arbetsintegrerande sociala företagens lånebehov under en längre tid och då täcka in både en tredubbling i antal som en fördubbling av antalet tagna lån. Det kanske också kan vara så att det inte blir en större andel företag som lånar men att de som lånar, lånar mer. Genom behålla nivåerna för de antagna lånebehoven ovan för 320, 600 och 900 företag men med bibehållen andel på 20 procent låntagande företag, kan vi se hur mycket varje företag i genomsnitt kan öka sina lån inom ramen för de antagna scenariorna. Med 73 miljoner kronor som total låneram för 320 företag skulle företagen kunna låna ytterligare i genomsnitt kronor. Med 264 miljoner kronor som antagen total låneram för 600 företag skulle företagen kunna låna ytterligare kronor i genomsnitt per företag. Med 396 miljoner kronor som antagen total låneram för 900 företag skulle dessa kunna låna ytterligare kronor i genomsnitt per företag. Inte bidrag eller gåvor återbetalningsskyldiga lån Viktigt här är att observera att det här inte handlar om bidrag eller gåvor utan om lån. Det innebär att med en viss risk för att en del företag råkar illa ut och inte kan betala tillbaks sina lån, så kommer långivarna att få sina pengar åter med mer eller mindre hög avkastning. 10

10 Det beskrivna lånebehoven kan förefalla stort, men som vi såg var det ett genomsnitt på cirka 7,2 anställda per studerat arbetsintegrerande socialt företag år Olika samhällsekonomiska beräkningar har visat på en samhällsekonomisk vinst på minst per anställd som går från arbetslöshet till arbete. Beroende på omständigheterna med sjukdom och liknande kan den samhällsekonomiska vinsten bli betydligt högre. Men om vi antar en samhällsekonomisk vinst på per anställd ger detta en samhällsekonomisk vinst för de 137 undersökta företagen och år 2012 på cirka 296 miljoner kronor. En relativt bra avkastning för en lånesumma på 31,4 miljoner kronor. Med en tredubbling av antal företag till 900 med i snitt 7,2 anställda skulle motsvarande samhällsekonomiska vinst uppgå till kronor eller cirka 1,9 miljarder kronor. Det ger vid ett scenario där vi antar att vår övre gräns på 400 miljoner kronor en avkastning på cirka fem (4,9) gånger de satsade pengarna. Och återigen. Pengarna är utlånade pengar varav större delen kommer tillbaks till långivaren. Arbetsintegrerande sociala företags ekonomiska hälsa en översikt Vår undersökning har gett oss en tillgång till verksamhets- och ekonomiska berättelser från arbetsintegrerande sociala företag i en större omfattning än vad som tidigare varit tillgängliga. Det ger oss en möjlighet till att analysera det ekonomiska hälsoläget hos de 137 sociala företag som ingår i studien. Vi har analyserat de arbetsintegrerande sociala företagens nyckeltal för vinstmarginaler, räntabilitet på eget och totalt kapital, likviditet samt soliditet. Här har vi valt att presentera vår analys när det gäller avkastning på totalt kapital, likviditet och soliditet. Nyckeltalen för omsättningen visar omfånget på ett företags ekonomi men inte säger mycket om hur effektiv företaget är. För det finns det andra nyckelmått. Vi kommer här att titta närmare på ett av det nämligen avkastning på totalt kapital eller räntabilitet. Det visar företagets effektivitet i att använda alla sina resurser både egenskapade och lånade. För att återigen jämföra med jordbruk. Avkastningen på totalt kapital visar hur mycket vi kan skörda efter alla insatser. Avkastningen på totalt kapital skiljer sig åt inom olika branscher. När vi ser ett genomsnittsvärde kan vi inte säga något om spridningen av olika företags avkastningar. Det finns troligen stora skillnader mellan företagen. Men totalt sätt så beskriver uppgiften att arbetsintegrerande sociala företag som helhet inte är speciellt lönsamma. Det betyder att man efter att betalat löner och olika kostnader för att driva verksamheter får relativt lite över för att investera i nya anställningar, utbildningar, maskiner och verktyg. Dock finns det många icke-arbetsintegrerande sociala företag inom t. ex detaljhandeln och restaurangbranschen som ligger på liknande nivåer. Avkastning på totalt kapital eller räntabiliteten på det totala kapitalet som det ibland beskrivs, beräknas genom att dela företagets rörelseresultat genom det totala kapitalet använt i företaget. 11

11 Räntabilitet på totalt kapital Procent (%) Antal företag Andel i % % 22 16% - 10 % - -5% 7 5% - 4 % - 0 % 17 12% 1%-5% 17 12% 6-10% 21 15% 11%-15% 9 7% 16%-20% 7 5% 21% % Totalt % Avkastningen på det totala kapitalet var för år 2012 för alla de 137 granskade företagen i genomsnitt 9 procent. Helst vill man att en avkastning på totalt kapital ska ligga över 10 procent. Och det är det 53 företag eller 39 procent av företagen som klarar. Faktum är att flertalet av dessa företag motsvarande 37 stycken eller 27 procent har en avkastning på över 21 procent, vilket ger en god marginal som möjliggör vidare tillväxt. Men 33 procent av företagen har negativ avkastning på totalt kapital. De förlorar pengar. Och ytterligare ett stort antal företag motsvarande 28 procent - skulle helst prestera mer. Det är total 61 procent av företagen som inte klarar att leva upp till tumregeln om en avkastning på totalt kapital som bör överstiga tio procent. Det kan vara så att sociala företag inte ställer samma krav på avkastning som andra företag. Arbetsintegrerande företag strävar efter att maximera antalet anställda vilket innebär investeringar som kan innebära lägre avkastning på totalt kapital. Det är dock viktigt för alla företag att gå med överskott för att vara långsiktigt ekonomiskt hållbara. I goda tider bör företagen ha förmågan att spara. Kassalikviditeten och soliditet Likviditet kommer från ett latinskt ord som betyder att lösgöra eller flytande. Det handlar alltså om hur mycket pengar som ett företag snabbt kan använda lösgöra för att betala olika varor och tjänster. Hur mycket pengar man har i förhållande till sina kortsiktiga skulder. Likviditeten är lika med kassan plus kortfristiga fordringar delat med företagets kortfristiga skulder. Med kortsiktiga skulder menas sådana som ska betalas inom en månad. Har man exakt så mycket pengar liggande att man kan betala alla sina pengar snabbt så innebär det att man har en kassalikviditet på 100 procent. Kan man inte det så blir kassalikviditeten mindre än 100 procent. Får man pengar över efter att betalat sina kortfristiga skulder så får man en kassalikviditet på över 100 procent. Det är bra för ett företag att ha pengar till handa. Men om man har för mycket pengar liggande i kassan kunde de använts till att betala skulder eller för att köpa maskiner som gör att man arbetar bättre. Hur mycket pengar man behöver i kassan skiljer sig åt från företag till företag och mellan olika branscher. Många arbetsintegrerande sociala företag behöver dock rätt hög likviditet då en stor utgift är löner. Och dessa måste betalas varje månad oberoende av hur intäkterna varierar över tid. För alla de granskade företagen tillsammans var kassalikviditeten i genomsnitt 231 procent. Det är bra. Det betyder att företaget skulle kunna betala alla sina kortsiktiga skulder och ändå ha mer än det dubbla summan pengar över. Men det är viktigt också att se om man har för mycket pengar liggande i kassan som skulle kunna användas till andra saker. Men på samma sätt som vi tidigare resonerat ger genom- 12

12 snittsmått problem med att skildra hur nyckeltalen för de olika företagen fördelar sig. Det är därför värdefullt att här bryta upp genomsnittet i olika kategorier. Detta framgår ännu klarare om vi tittar närmare på varje företag. Kassalikviditet Procent (%) Antal företag Antal i % % 3 2% 1 % - 50 % 4 3% 51 % % 26 19% 101 % % 32 23% % 21 15% 201% % Totalt Kassalikviditeten hade som vi såg med att göra med förmågan att betala skulder och utgifter snabbt. Likviditeten bör ligga på över 100 procent. Här ser vi att 24 procent eller nästan en fjärdedel av de studerade företagen låg under 100 procent. Det innebär att dessa företag kan ha hamnat i ett mycket kritisk läge. Dock ligger över sjuttiotvå procent över 100 procent varav 52 procent ligger på 200 procents likviditet eller mer. Det betyder att tre fjärdedelar av de arbetsintegrerande sociala företagen har en tillräcklig eller hög likviditet. Detta även om flera av dem presterar sämre när det gäller avkastning på totalt kapital. Anledningen behöver analyseras mer. En förklaring kan vara att arbetsintegrerande sociala företag i stor omfattning är verksamma inom sektorer som traditionellt kräver hög likviditet som inom handel och service. En annan förklaring kan ligga i att arbetsintegrerande sociala företag strävar efter att använda pengarna direkt för att skapa anställningar. Flera av de kunder som köper arbetsrehabiliterande tjänster av arbetsintegrerande sociala företag som statliga myndigheter och kommuner är inte snabba betalare. Det innebär att företagen behöver en hög likviditet vid affärer med offentliga myndigheter. Soliditeten Soliditeten har att göra med uthållighet och stabilitet i ett företag förmåga att betala utgifter och skulder över en längre tid över ett år. Det är ett viktigt mått då det anger hur mycket otur och stryk ett företag kan ta utan att hamna i ett läge där det måste läggas ner. De granskade företagens totala soliditet för år 2012 var 32 procent. Det är fullt godkänt om vi jämför med familjeföretag i stort. Speciellt om omsättning och vinst är på väg uppåt. När det gäller både likviditet och soliditet är det viktigt att se dem i ett sammanhang. Har det gått dåligt för företaget ett tag måste man vara vaksam. Går företaget bra så kan lägre likviditet och soliditet tolereras. Bryter vi ner soliditeten företag för företag ser vi dock att det finns stora skillnader. SOLIDITET = Eget kapital/ Eget kapital plus skulder Soliditet i % Procent (%) Antal (st) Andel i % - 0% % 1-25% 29 21% 26-50% 40 29% 51% % Totalt % 13

13 Här ser vi att 89 företag eller 65 procent har en hög och godkänd långsiktig betalningsförmåga. Men som vi också ser så är det 29 företag eller 21 procent som ligger mellan noll procent till 25 procent. Bland dessa finns troligen företag där skuldbördan är allvarlig. Det går inte att säga mer utan ytterligare analys. Om företagen utvecklas snabbt och har en god tillväxt behöver inte en lägre grad av soliditet vara negativt. Men vi ser att ytterligare 19 företag eller 14 procent som har negativ soliditet eller inte kan betala sina skulder långsiktigt. Det betyder att cirka 35 procent eller något mer än en tredjedel av företagen har en soliditet som är otillräcklig eller riskerar att vara det. Avslutande diskussion Kartläggningen av de arbetsintegrerande sociala företagen visar att som det är en stor andel av dem som verkar ha det kämpigt ekonomiskt. Vi kan se det när det gäller avkastningen på totalt kapital där lite över 60 procent ligger under rekommenderade nivåer. Likaså är det när det gäller de undersökta företagens likviditet, 24 procent eller nästan en fjärdedel, som inte lever upp till tumreglerna för rekommenderade nivåer. Även när det gäller soliditeten så ligger cirka 35 procent eller något över en tredjedel under de nivåer där det kan vara kritiskt. Med en så pass omfattande andel arbetsintegrerande sociala företag som presterar sämre än önskvärt, behövs ett större fokus i företagen och av företagsrådgivare på att utveckla företagens hållbara ekonomi. Det borde finnas goda erfarenheter att sprida från de motsvarande arbetsintegrerande sociala företag som klarar sig bättre liksom från andra typer av företag. Det krävs ytterligare analyser av företagen och helst över en längre tid för att faktiskt kunna fastställa de olika arbetsintegrerande sociala företagens lönsamheter och långsiktiga uthållighet. Här öppnas nu bättre möjligheter för en systematisk uppföljning som kan följa upp denna studies nedslag i förhållandena under ett år. Men en slutsats som vi drar av arbetet med denna studie är också att det för att underlätta för jämförande studier behövs mer av enhetlighet gällande verksamhetsberättelsernas utformning. 14

14 Arbetsintegrerande sociala företag har i studie efter studie vittnat om svårigheter att låna kapital till start och utveckling. Men hur stort är egentligen lånebehovet? Utifrån 137 arbetsintegrerande sociala företags verksamhetsberättelser år 2012 analyseras ett antal scenarior för framtida lånebehov samt görs en genomgång av företagens ekonomiska tillstånd. Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, är ett projekt finansierat av Europeiska social-fonden ( ), med bland andra Arbets förmedlingen, Tillväxtverket, Försäkringskassan, SKL ochrepresentanter från den sociala ekonomins organisationer som projektpartners. Temagruppen har studerat projekt, som med finansiering från Europeiska Socialfonden i Sverige prövat olika sätt att med företagande som metod och/eller medel, skapa arbetstillfällen för personer med lång arbetslöshet bakom sig.