Organisation. Presentation. Barn- och Kvinnocentrum HSV. Vårdutveckl./ Kvalitet IT samordn./ EA/ PA. Läkare KK/ BUM Psykologer BHV.

Transkript

1

2 Organisation Barn- och Kvinnocentrum HSV Vårdutveckl./ Kvalitet IT samordn./ EA/ PA Barn- och Kvinnocentrum HSV Centrumchef Läkare KK/ BUM Psykologer BHV Verksamhetschef BUP Verksamhetschef BUM Verksamhetschef KK BUP mottagn Mjölby Vårdchef BUM Sektionsledare Gynekologi Sektionsledare Obstetrik Presentation Barn- och Kvinnocentrum (BKC) var en enhet inom Hälso- och sjukvården i Västra Östergötland ( HSV). Enheten bildades 1/ och bestod av Lasarettet i Motala och Primärvården i Västra Östergötland. HSV, i sin tur, en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet.

3 - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var ca 8 miljarder kronor. Produktionsenhetschefens kommentare r Året som gick: När man ser tillbaka har 2003 varit ett år av mycket stora och genomgripande förändringar. BKC startade 1/ som en helt ny organisation. Översynen av hälso- och sjukvården i Väster hade resulterat i en gemensam organisation: Hälso- och sjukvården i Västra Östergötland (HSV) bestående av fem självständiga centrum och fyra stödenheter under ledning av en vårddirektör. BKC bildades av Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen i Mjölby (BUP) och Kvinnokliniken (KK). BKC var ett av de fem centrum som ingick i HSV. För BKC var steget att bli ett eget centrum inte så stort. BUM och KK hade sedan hösten 2001 samarbetat i en gemensam enhet. Att BUP knöts till denna enhet kändes naturligt och innebar ytterligare möjlighet till positivt samarbete. I december 2002 deltog alla BKC:s medarbetare i kick-off, tillsammans arbetade vi med fyra viktiga frågor: - Vår gemensamma värdegrund. - Resultatet i arbetsmiljöenkäten och vilka mål vi ville nå till nästa mätning. - Vår nya organisation hur skulle den vara organiserad och ledas. - BKC:s vision. Engagemanget var stort och många idéer och tankar väcktes. Samtidigt lärde vi känna varandra och en ny vi-känsla började växa fram. BKC:s organisation var klar vid årsskiftet med chefer, ledningsgrupp, gemensamt kvalitets- IT-råd och MBG för centrumet. Arbetet startade med planering för att klara det generella sparbeting på 1,5% som alla enheter inom landstinget fått. De åtgärder som vidtogs i början av året gav effekt och BKC kan i bokslutet 2003 visa ett mycket positivt resultat. BKC:s visioner och mål formulerades i ett balanserat styrkort, detta för att möjliggöra resultatuppföljning inom de olika perspektiven. Med hjälp av många medarbetares delaktighet har det också tagits fram styrkort för alla kliniker och enheter inom BKC. Det kontinuerliga utvecklings- och kvalitetsarbete som kännetecknat LiM fortsatte inom BKC och har bedrivits inom en rad områden:

4 Samtliga enheter har mycket aktivt arbetat med att förbättra tillgängligheten för patienten. Arbetet har bedrivits i form av genombrottsprojekt på samtliga mottagningar vilket givit mycket bra resultat. KK och BUM har infört TeleQ som dramatiskt förbättrat såväl sköterskornas arbetsmiljö som telefontillgängligheten för patienterna. Nya specialmottagningar infördes på KK i form av amningsmottagning och vulvamottagning. Stora utbildningsinsatser gjordes inom asfyxiområdet där samtliga yrkeskategorier från KK, BUM och anestesikliniken deltog. BUP genomförde utbildning i kognitiv beteendeterapi för all sin personal. En rad andra förbättringsarbeten genomfördes också däribland kan nämnas Föräldraförberedelse enligt PBL och Studieguider för samtliga studerandekategorier. Under våren 2003 stod det klart att landstingets ekonomi försämrats påtagligt och att stora besparingar skulle krävas Då generella sparbeting inte var önskvärda gavs ett uppdrag till länets centrumchefer att genom länssamverkan inom respektive specialitet spara motsvarande 10% av länssjukvårdens budget. Samtidigt pågick inom varje specialitet ett stort arbete med att rangordna, prioritera, verksamheten i en 10-gradig skala. Detta arbete utökades med uppdraget att beskriva konsekvenserna av att ta bort sjukdomsgrupper/åtgärder inom de nedre delarna av rangordningslistorna samt att beskriva hur stora besparingar detta skulle ge. Från början gavs instruktionen att någon nedläggning av förlossningsverksamheten i Motala inte var aktuell. Vid avrapportering till landstingsledningen i juni visade det sig att önskade besparingsresultat inte nåddes. Uppdraget ändrades då, centrumcheferna instruerades att beskriva alla tänkbara scenarier som gav 10% besparingar. I oktober fattades beslut utifrån de inkomna scenarierna och prioriteringslistorna. För BKC:s del innebar det mycket stora förändringar. Förlossningen, BB och Gynekologiska vårdavdelningen skulle stängas och gyn- och barnjour tas bort. Organisatoriskt skulle BKC delas. BUM och KK skulle ingå i det nya länsövergripande centrumet Barn- och kvinnocentrum i Östergötland medan BUP skulle ingå i det nya centrumet Närsjukvården i Västra Östergötland. Medarbetarna inom BKC hade under sommaren och hösten följt besparingsarbetet med stigande oro. När beskedet kom kände alla en stor sorg över att en välfungerande verksamhet drabbades så hårt. Trots alla tunga känslor arbetade samtliga medarbetare inom BKC vidare, alla patienter fick en lika god vård som tidigare. Det planerades också för att förändringarna skulle genomföras på ett för patienterna säkert sätt och för den verksamhet som skulle bedrivas på LiM i framtiden. Med tunga hjärtan och många tårar stängdes förlossningen och BB i Motala 19/ Verksamheten hade då bedrivits i Motala sedan Barnbördshuset invigdes Kliniken hade under åren blivit väl känd i Sverige bland annat genom att vara först med vårdformen Tidig hemgång efter förlossning 1983 och genom att tilldelas Kvalitetsutmärkelsen Svensk hälso- och sjukvård Att nu gå vidare in i en ny organisation och med en förändrad verksamhet är det svåraste uppdrag klinikens medarbetare fått. De grundläggande värderingar som styrt arbetet måste även fortsättningsvis vara vägledande för verksamheten. Arbetet ska fortskrida med patienten i centrum och ett ständigt förbättringsarbete så att även det nya BKC kommer att kännetecknas av hög kvalitet inom alla områden. Avslutningsvis vill jag tacka alla och envar inom BKC-HSV för allt det fina samarbetet vi haft under det gångna året ett år vi ska se tillbaka på med stolthet; över den fina sjukvård vi givit våra patienter, den värdefulla utbildning vi givit våra elever och allt det framåtskridande utvecklingsarbete vi bedrivit.

5 Ditte Pehrsson-Lindell PE-chef BCK HSV Kund/ Medborgarperspektiv BKC:s viktigaste kundgrupper är patienter, remittenter och studerande. Avtalet till HSN vad gäller sjukvårdsproduktionen uppfylls till drygt 105%. Kundtillfredsställelsen mäts regelbundet och resultaten ligger till grund för det systematiska förbättringsarbetet. Utöver landstings- och lasarettsgemensamma enkäter har BKC mätt kundtillfredsställelse genom egna enkäter och genom focusgruppintervjuer med olika patientgrupper. Väntetid Verksamhet sept-dec 2002 jan-apr 2003 maj-aug 2003 Gynekologi 97% 100% 100% Barnmedicin 98% 100% 99% BUP Mjölby 96% 88% 83% Tabellen visar andel mottagna patienter (%) inom tre månader per verksamhetsområde, från remiss/ tidsbeställning (faktisk mottagningsväntetid). Väntetid mottagning (planerat besök) Väntetid mottagning, %, (planerat besök) För länge Medel Inte alls N Barn Kvinnoklinik LiM 15,3 16,5 68,2 393 BUP LiM 7,7 7,7 84,6 13 Patienten har själv skattat väntetiden. Lex Maria/HSAN-ärenden Under året har ett ärende anmälts enligt Lex Maria. Ärendet gick vidare till HSAN och föranledde påföljd. Hemsidor inom BKC Samtliga kliniker har funktionsadresser med möjlighet att beställa recept och att avboka tider. Klinikerna har också egna hemsidor.

6 Mätning av kundtillfredsställelse Centrumets två huvudprocesser är: Hälso- och Sjukvård samt Utbildning. De viktigaste kundgrupperna är: Patienter, Remittenter och Studerande. Kundtillfredsställelsen mäts regelbundet och resultaten ligger till grund för det systematiska förbättringsarbetet. Nedan presenteras några viktiga nyckeltal: Landstingsgemensam patientenkät Patienttillfredsställelse index (PTI). Beräknas utifrån de två frågor som berör helhetsintrycket: " Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Din senaste sjukhusvistelse ligger?" samt " Hur upplevde Du sjukhusvistelsen som helhet?" 1 = Mycket långt ifrån / Mycket missnöjd 7 = Mycket nära/ Mycket nöjd PTI Kvinnokliniken LiM / SV 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Missnöjd Mittenbetyg Nöjd Patienttillfredsställelse index (PTI). Beräknas utifrån de två frågor som berör helhetsintrycket: " Tänk Dig ett besök på en sjukhusmottagning som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Ditt besök ligger?" samt " Hur upplevde Du besöket på sjukhusmottagningen som helhet?". 1 = Mycket långt ifrån / Mycket missnöjd 7 = Mycket nära/ Mycket nöjd

7 PTI Barn- och Kvinnokliniken LiM / ÖV 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Missnöjd Medel Nöjd Processperspektiv Huvud- och delprocesser inom KK och BUM är kartlagda med hjälp av Process guide. Processkartorna uppdaterades under Väntetider Samtliga mottagningar har arbetat med genombrottsprojekt för att förbättra sin tillgänglighet. Gyn.mottagningen, MVC och BUM har infört TeleQ för att förbättra telefontillgängligheten. Väntrumsväntetiden Fick Du vänta utöver avtalad tid på mottagningen, innan Du fick träffa läkaren/ Din behandlare? Svar enkät: 92,5 % svarat inte alls länge, 4,5 % har svarat: har väntat för länge. Avvikelserapportering/RH-check BKC har gjort uppföljning enligt RH-check. Förbättringsarbete Säker medicinteknik har genomförts på KK och BUM. Inom BKC arbetar vi med avvikelserapportering. För att ytterliga utveckla detta har tre medarbetare under året gått utbildning i MTO-analys. Socialstyrelsen har under året gjort inspektion av avvikelsehanteringen inom både KK och BUM och därvid funnit att denna fungerar utmärkt inom de båda enheterna. Övergångar mellan vårdnivåer Rutiner finns för hur vi inom BKC hanterar patienter i samband med övergångar mellan olika vårdnivåer. Följande kvalitetsregister deltar BKC i: Kvinnoklinikernas årliga verksamhetsbeskrivning med jämförelsedata från samtliga kvinnokliniker i Sverige. Årsrapport för mödrahälsovård i Sverige. Gyn.op registret. DRG-jämförelse mellan kvinnoklinikerna i Sydöstra regionen. NYSS-registret (uppföljningsdata nyfödda i regionen). Förnyelseperspektiv De grundläggande värderingarna i QUL utgör en bas för verksamheten inom BKC. Att arbeta med ständiga förbättringar har sedan flera år varit viktigt för klinikerna. Arbetet fortsatte under 2003.

8 Tre medarbetare tilldelades forskningsveckor under För Centrumets och samtliga enheter formuleras mål och handlingsplaner i balancerade styrkort. Utbildning i kvalitetstänkande genomfördes för de nya medarbetare inom BKC som inte genomgått de tre stegen i LiM:s tidigare breddutbildningar. Följande kvalitetsprojekt var aktuella 2003 (totalt 26 st.): - Säker medicinteknik KK och BUM - Bra mottagning (genombrottsprojekt) Gyn.mott, MVC, BUM, BUP. - SVP-sugklocka - Införande av amningsmottagning - Införande av vulvamottagning - Kvalitetsförbättring av KK:s hemsida - Utvärdering av BB-rond - Utvärdering av asfyxiutbildning - Enkät sjuksköterske- och barnmorskemottagning - Standardvårdplan mottagningsoperationer - Kvalitetskontroll av behandlingsmodell av cellförändringar på livmoderstappen - Utvärdering av mottagningsoperation - Förbättrade pre-operativa rutiner (LiM-projekt) - Införande av studieguide för sjuksköterskestuderande - STI-mottagning, enkät till 100 patienter - Utvärdering av färdigbehandlade par infertilitetsmottagningen via enkät - Utvärdering av ungdomsmottagningen samt framtagande av vårdprogram - Utvärdering av Auroraverksamheten - Utvärdering av föräldrautbildningen och BB-hemvårdsverksamheten via enkät - Granskning läkemedelsjournaler - förbättring av ordinationer - Recepthantering - Provtagningsrutiner - Lustgas som sedering - Utlåning av inhalator - Sedering vid MUC - Barnhälsovård stöder arbetet BVC-sjuksköterskorna Medarbetarperspektiv Personalredovisning BKC är ett tjänsteproducerande företag där medarbetarna utgör den viktigaste resursen. Av det skälet har arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling och personalförsörjning varit centrala frågor. Inom BKC arbetade 109 personer varav 102 var tillsvidareanställda. Personalförsörjning BKC har genom sitt goda rykte haft lätt att rekrytera kompetenta medarbetare. Enda undantaget utgörs av barnläkare där rekrytering varit svår och vi i samband med pensionsavgång ej lyckats nyrekrytera specialist. Långsiktigt skapar vi en rekryteringsbas genom att ta emot elever från vårdlinjen, sjuksköterskebarnmorske- psykolog- och läkarstuderande liksom AT- och ST-läkare. Kompetensutveckling Det har pågått ett kontinuerligt arbete med kompetensutveckling såväl i det dagliga arbetet som genom specifika kurser och utbildningar. CME-poäng har introducerats som en metod att följa hur mycket kompetensutveckling varje medarbetare får. Större utbildningsinsatser har skett genom ny modell för asfyxiutbildning till all personal inom förlossningsvården och utbildning i kognitiv beteendeterapi för alla medarbetare på BUP. Under året har 100% av medarbetarna haft POU-samtal. I samband med detta görs individuell kompetensutvecklingsplan. Arbetsmiljö

9 Aktivt arbetsmiljöarbete bedrivs av samtliga chefer och av centrums MBG. Samtliga medarbetare har under året haft PoU-samtal med närmaste chef. Mycket tid och engagemang läggs ned av cheferna för att tidigt rehabilitera medarbetare som drabbats av sjukdom och sjukskrivning. Som ett led i att öka välbefinnandet, minska stressen och skapa en hälsosam arbetsplats infördes arbetstidsprojektet 90/10 på KK. Utfallet var mycket bra. Medarbetarna mådde bättre, var mindre trötta, sjukskrivningarna minskade och modellen blev inte dyrare än traditionell schemaläggning. Läkarna på KK undantogs från modellen men de, liksom BKC:s övriga medarbetare har haft möjlighet till en timmes motion på arbetstid. Friskvård bedrivs också genom Kompishälsan och vi har under året arbetet med hälsoprofiler för att ge såväl enskild person som arbetsplatsen kunskap kring vikten av god hälsa. Jämställdhet Jämställdhet handlar om att på bästa sätt ta tillvara kvinnors och mäns kompetens. Det ingår som en naturlig del av verksamheten och är integrerat i medbestämmandegruppens arbete. Inom BKC finns inte könsrelaterade löneskillnader. Inom samtliga yrkeskategorier utom barnläkare är dock den allt övervägande majoriteten medarbetare kvinnor. Ekonomiperspektiv Årets resultat för Barn- och Kvinnocentrum HSV : 2,1 Mnkr. Eget kapital: 0,3 Mnkr. Arbetet pågår för att kostnadsberäkna verksamhetens processer, s k kostnad per patient, KPP. Ekonomiuppgifter

10 RESULTATRÄKNING och FINASIERINGSANALYS RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Bokslut ( Belopp i Tkr ) Intäkter Koncernbidrag 49 Patientavgifter Försåld sjukvård Försåld utbildning 18 8 Övriga försålda tjänster Statsbidrag 35 9 Bidrag för personal 3 14 Övriga bidrag Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader, löner Arbetsgivaravgifter Personalkostnader, övriga SUMMA PERS. KOSTN Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära mtrl och varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader SUMMA ÖVR. KOSTN TOTALA KOSTNADER Avskrivningar Nettokostnader Finansiella intäkter 76 Finansiella kostnader ÅRS RESULTAT FINASIERINGSANALYS Tillförda medel Årets resultat Justering för avskrivningar 346 Förs. av anläggningstillg. Minskning av förråd 23 Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverk. poster 509 Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av kortfristiga fordringar 485 Ökning av förråd Minskning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverk. poster Summa använda medel Förändring av likvida medel 5 872

11 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Bokslut Bokslut ( Belopp i Tkr ) ) Anläggningstillgångar Inventarier 88 Datautrustning 27 Medicinsk apparatur Bilar och andra transportmedel Bostadsrätter SUMMA ANLÄGGNINGSTILLG Omsättningstillgångar Förråd 168 Kundfordringar 387 Övriga kortfristiga fordringar 104 Förutbet. kostn. och uppl. intäkter 7 Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLG SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital, Balanserat eget kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL *) Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalskulder Uppl. kostn. och förutbet. intäkter 344 Övriga kortfrstiga skulder 65 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA SKULDER & EGET KAP *) därav rörelsekapital: 675 ) ingen egen balansräkning 2002 och anläggningskapital: Ekonomisk kommentar: Målsättningen med att uppnå positivt resultat trots sparbeting på 1,5% har nåtts med god marginal. Centrumets ekonomi är stabil och resultatet har förbättrats med 1,5 Mnkr från Under 2002 gjordes en ombyggnation för att anpassa lokalerna och ge rätt förutsättningar för en mer integrerad verksamhet. På intäktssidan har produktionsintäkterna varit höga både för E-län och utomlänspatienter 1,4 Mnkr. Öv-läkemedelsintäkterna har genom återbetalning från primärvården genererat ett överskott på 0,5 Mnkr. Stort överskott på personalkostnad inom KK och en positiv effekt av större integrering/utnyttjande av personal och gott resultat av projektet 90/10, 1,3 Mnkr. Nedskrivning av medicinsk utrustning och inventarier i och med förlossningsavdelningens avveckling 2004 blev 0,5 Mnkr.

12 Basenhetsstatistik RESULTATRÄKNING på KLINIKNIVÅ Art av intäkt / kostnad 434xx 435xx 1) 436xx 2) 437xx 3) SUMMA Koncernbidrag Patientintäkter Ersättning utomläns Ersättning E-län, fast Ersättning E-län, rörlig Ers läkemedel ÖV Ers. övrig såld vård Intäkter för såld service Statsbidrag Bidrag för personal 3 3 Övriga bidrag och intäkter Summa intäkter Pers. kostn. löner Arbetsgivaravgifter Pers. kostn. övriga Summa pers. kostn Kostn. köpt verksamhet Material och varor Lämnade bidrag Övriga kostnader Summa övriga kostn Summa kostnader Avskrivningar Nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat INVESTERINGAR Ekonomisk kommentar: Barn- och Kvinnocentrums mål för 2003 har varit att trots sparbeting på 1,5% ha en ekonomi i balans. Målet har nåtts med god marginal. Läkarresurserna har under året varit goda och produktionen har legat på drygt 105% på samtliga centrumets kliniker, vilket innebär nationellt korta vårdköer. Successiv integrering av personal över gränserna och 90/10-projektet har reducerat personalkostnaderna. 1) Under hösten har BHV brutits loss från Barnmottagningen, vilket får helårseffekt ) Kvinnoklinikens personalprojekt 90/10 har gett gott resultat och gett ett överskott på personalkostnad. 3) BUP:s satsning på nybesök har gett ett stort överskott och påverkat vårdköerna i positiv riktning. Organisationsenheter inom Barn- och Kvinnocentrum Gemensamt BKC Barn- och Ungdomsmottagning Läkare Barn- och Ungdomsmottagning Gemensamt Kvinnokliniken Läkare Kvinnokliniken Gynekologisk mottagning och vårdavdelning Venmottagning Dagkirurgi Polop Förlossnings- och BB-avdelning MHV Gynhälsan BUP Mobil team

13 Befolkningsstatistik Per ÖDESHÖG BOXHOLM MOTALA VADSTENA MJÖLBY Totalt : Konsumtions- och verksamhetsstatistik KONSUMTION: Patienttillhörighet Ålderfördelning Ödeshög Boxholm Motala Vadstena Mjölby Linköping E-län/Övr. Utomlän 0-19 år år65-79 år 80- år Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjukv. beh Anm.: Oidentifierade kommuner har lagts under övriga kommuner. VERKSAMHET: Slutenvård BUM KK BUP SUMMA Vårdplatser Vårdtillfällen varav oplanerade 73% DRG - poäng Vårddagar Medelvårdtid 1,9 1,9 Öppenvård SUMMA Läkarbesök varav oplanerade Sjukvårdande behandlingar Personalstatistik PERSONALSTATISTIK BUM KK BUP SUMMA Budgeterade tjänster omräknat i heltider 20,30 67,51 10,85 98,66 Antal anställda omräknat i heltider 17,00 73,00 12,00 102,00 Antal anställda 15,75 70,24 11,80 97,79 % anställda kvinnor 76% 97% 92% 88% % anställda män 24% 3% 8% 12% Genomsnitt frånvaro ( all ) 35% 28% 31% 31% Sparade semesterdagar

14