Hur har det påverkat apoteken att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur har det påverkat apoteken att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln?"

Transkript

1 Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur har det påverkat apoteken att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln? Sanna Andersson Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2012:F9

2 Hur har det påverkat apoteken att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln? Sanna Andersson Examensarbete i farmaci, 15 hp Examensarbetet ingår i Farmaceutprogammet 180 hp, Institutionen för Naturvetenskap Linnéuniversitetet Kalmar Handledare: Christer Berg, Leg. Apotekare Examinator: Ann-Christin Koch-Schmidt, Universitetslektor Institutionen för Naturvetenskap Linnéuniversitetet SE Kalmar Institutionen för Naturvetenskap Linnéuniversitetet SE Kalmar Sammanfattning Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel. Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar sannolikt apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod. Syftet med denna uppsats var att därför ta reda på hur försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln har påverkat apoteken. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har genomförts med åtta apotekschefer i ett geografiskt område i västra Östergötland inkluderandes orterna Mjölby, Motala och Skänninge. Generellt sett har apotekscheferna varit positiva till den ökade tillgänglighet av läkemedel som uppstått då receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln. De påpekar dock att det kan föreligga en risk för felanvändning av ett läkemedel som säljs utan rådgivning. Sortimenten på apoteken har påverkats och de flesta apotekskedjorna har valt att ta fram egna märkesvaror, vilket ger en ytterligare skillnad i sortiment mellan de olika apoteken. En annan förändring som har skett på apoteken är att apoteksmedarbetarna inom de flesta kedjorna har fått säljutbildning. De resultat som framkommit i denna studie visar att avregleringen av apoteksmarknaden och konkurrensen från andra apotekskedjor har påverkat apoteken mer än det faktum att receptfria läkemedel numera får säljas i dagligvaruhandeln. Det krävs dock en studie över ett större geografiskt område och därmed med ett större antal apotek involverade för att komma fram till om det är så och få ett mer rättvisande resultat. 1

3 Abstract A new law, was instated in Sweden on the 1st of November 2009, which permits retail with nicotine drugs and some over the counter (OTC) drugs outside pharmacies. The purpose of this new law was, for instance, to increase the accessibility of drugs for the consumers and to force prices. It is the Swedish Medical Products Agency that decides which OTC drugs that can be sold outside pharmacies. Retail stores, which wants to sell OTC drugs has to report this to the Medical Products Agency. During 2010, the first complete year when OTC drugs were allowed to be sold outside pharmacies, the total sale of these drugs amounted to approximately 614 million SEK. This corresponded to approximately 15 % of the total sale of OTC drugs. The most popular OTC drugs were painkillers, nasal spray against nasal obstruction caused by a cold and nicotine drugs. We can understand that sales of OTC drugs in retail stores affect the pharmacies. The question is how much, as the re-regulation of the pharmacy trade happened so close in time to this. Which of these factors have affected the pharmacies the most? The purpose of this study is therefore to find out how pharmacies have been affected by the fact that OTC drugs are allowed to be sold in retail stores. The method that has been used is a qualitative method, based on interviews with eight pharmacy managers in a geographical part of Sweden including the cities Mjölby, Skänninge, and Motala. The interviewed pharmacy managers were in general positive to the increased accessibility of drugs for the consumers that has emerged when OTC drugs are allowed to be sold outside pharmacies. However, they also point out that there can be a risk for misuse of drugs when sold without consulting. The range of products in the pharmacies has been affected and most of the pharmacy chains have developed their own branded articles, which gives a further difference in the range of products between the different pharmacies. Another change that has taken place in the pharmacies is that employees within most of the pharmacy chains have been educated within retail. All of the interviewed managers claimed that there is competition when it comes to retail with OTC drugs. However, the results of this study states that the re-regulation of the pharmacy trade and the competition from other pharmacy chains have affected the pharmacies more than the fact that OTC drugs nowadays are allowed to be sold in retail stores. A study including a larger geographical area and thus a larger number of pharmacies should probably give a more accurate answer. 2

4 Förord Detta examensarbete omfattar 15 hp, och gjordes som en del av Farmaceutprogrammet 180 hp, vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Jag skulle vilja tacka min handledare Christer Berg. Jag skulle också vilja tacka alla de deltagande apotekscheferna, utan er hade jag inte haft något examensarbete. Slutligen vill jag också tacka min familj och mina vänner som peppat mig och gett mig energi. Motala, Sanna Andersson 3

5 Innehållsförteckning Hur har det påverkat apoteken att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln?... 1 Abstract... 2 Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Introduktion... 6 Om avregleringen av apoteksmonopolet... 6 Historik... 6 Utredning och beslut... 6 Om handel med vissa receptfria läkemedel... 7 Utredningen... 7 Receptfria läkemedel... 7 Propositionen... 8 Lagen... 8 Nikotin... 9 Receptfria läkemedel ur ett hälsoekonomiskt perspektiv... 9 Vilka läkemedel får säljas utanför apotek? Receptfria läkemedel Medicintekniska produkter Homeopatika VUM Naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och växtbaserade läkemedel Försäljningsstatistik Försäljning av receptfria läkemedel i andra länder Danmark Norge

6 Syfte Metod Urval Planering och utförande av intervju Resultat Tillgänglighet Försäljningsfrämjande åtgärder Ekonomi Personal/kompetens Övrigt Diskussion Metoddiskussion Tillgänglighet..40 Försäljningsfrämjande åtgärder Ekonomi Personal/kompetens Övrigt Slutsats Referenser Bilaga 1 Intervjufrågor

7 Introduktion Om avregleringen av apoteksmonopolet Historik År 1970 inrättade den Svenska staten Apoteket AB, då under firman Apoteksbolaget Aktiebolag. Den 1 januari 1971 startade Apoteket AB sin verksamhet. Innan dess hade apoteken i Sverige ägts av apotekare som medgetts apoteksprivilegium, men efter det att Apoteket AB startats hade detta ensamrätt på detaljhandeln med läkemedel till allmänheten. 1, 2 Apoteksbolaget AB ägdes till två tredjedelar av staten och en tredjedel av Apotekarsocieteten. År 1981 såldes Apotekarsocietetens aktier till Apoteksbolagets nybildade pensionsstiftelse. År 1995 begärde regeringen ett förmyndigande för att förändra ägarstrukturen av Apoteksbolaget så att staten skulle äga alla aktier och riksdagen beslutade i enlighet med detta förslag. Apoteksbolaget AB bytte sedan namn till Apoteket AB år Utredning och beslut I december 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick namnet Apoteksmarknadsutredningen. En särskild utredare, Lars Reje, förordnades, och uppgiften var att lämna förslag som gjorde det möjligt även för andra aktörer än Apoteket AB att bedriva detaljhandel med både receptbelagda och receptfria läkemedel. Uppgiften var också att lämna förslag som gjorde det möjligt att sälja ett begränsat sortiment av receptfria läkemedel utanför apotek. Syftet med omregleringen av apoteksmarknaden skulle vara att effektivisera, öka tillgängligheten för konsumenterna, pressa priserna och ha en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. 1 I den proposition som regeringen överlämnade till riksdagen i februari 2009 föreslogs en omreglering av apoteksmarknaden. Man föreslog att den ensamrätt, som Apoteket AB hade att driva detaljhandel med läkemedel på, skulle upphävas. Istället skulle det bli så att den som fått tillstånd av Läkemedelsverket skulle få bedriva detaljhandel med de läkemedel och andra varor som tidigare varit omfattade av det monopol som Apoteket AB hade. För att få tillstånd krävs att ett antal krav på lämplighet uppfyllas, och dessutom måste det finnas förutsättning för att kunna uppfylla kraven på verksamheten. Dessa krav rör till exempel att lokalen är anpassad till verksamheten, att det finns farmaceutisk kompetens, att information och rådgivning kan ges och att samtliga läkemedel och varor som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) kan tillhandahållas. 3 Man föreslog att de nya lagförslagen skulle gälla från den 1 juli

8 Om handel med vissa receptfria läkemedel Utredningen Som ett andra steg i utredningen av en omreglering av apoteksmarknaden med syfte att åstadkomma effektivisering, bättre tillgänglighet, prispress och säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning, lämnades förslag om att receptfria läkemedel skulle få säljas utanför apotek. I det första steget lämnade utredningen förslag som skulle möjliggöra för andra än Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. 4 Receptfria läkemedel Ett receptfritt läkemedel är ett läkemedel som får lämnas ut från apotek utan att det förskrivs på recept eller att rekvisition föreligger, enligt Läkemedelsförmånsnämndens författningssamling (LFNFS 2003:2). 5 Vad som är ett receptfritt läkemedel och vad som ska vara receptbelagt bestäms av Läkemedelsverket, som också har rätt att klassificera om läkemedel ifall det anses behövas. Ett läkemedel som är godkänt i Sverige ska vara receptbelagt om det kan anses utgöra en direkt eller indirekt fara för patienten, även då det används på rätt sätt (om inte patienten står under tillsyn av behörig personal), om det kan medföra direkt eller indirekt fara för människors eller djurs hälsa genom att det ofta och i betydande omfattning felanvänds, om det innehåller substanser vars biverkningar behöver undersökas vidare och om det ska tillföras parenteralt, t.ex genom intravenös injektion. 4, 5 Då Läkemedelsverket beslutar om ett läkemedel får vara receptfritt utgår de från följande kriterier: Läkemedlet ska vara lämpligt för egenvård, och med det menas att patienten själv ska kunna ställa rätt diagnos. Det får inte finnas differentialdiagnoser där behandling inte kan vänta. Patienten ska själv kunna bedöma behandlingseffekten. Det ska röra sig om kortidsanvändning/tillfällig användning av läkemedlet. Utöver detta ska läkemedlet också ha varit använt i Sverige, eller i ett annat land med motsvarande krav på läkemedelskontroll, under minst tre år, det ska vid normal användning inte ge upphov till allvarliga biverkningar och det ska finnas en minimal risk för missbruk. 4, 5 I en sammanställning gjord av World Self Medication Industry i februari 2007 visades att Sverige har färre receptfria läkemedel i jämförelse med många andra europeiska länder. Dessutom finns det läkemedel som inte är godkända i Sverige som 7

9 är receptfria i andra länder. Det finns dock terapiområden där Sverige varit tidiga med receptfrihet och exempel på detta är antihistaminer som blev receptfria 1992 och magsårsmedicinen omeprazol som blev receptfri Det var länge så att man kunde köpa omeprazol receptfritt i Sverige, men inte i något annat europeiskt land. 5 Propositionen I den proposition som regeringen överlämnade till riksdagen den 23 april 2009 förslogs att detaljhandel med läkemedel skulle få bedrivas även utanför öppenvårdsapotek. Det skulle vara Läkemedelsverket som beslutade om vilka läkemedel som var tillåtna att sälja på detta sätt och det skulle vara receptfria humanläkemedel som uppfyller vissa specifika kriterier. Till exempel så skulle det vara ett läkemedel som är lämpligt för egenvård och inte ger för stora eller allvarliga biverkningar vid korrekt användning. I beslutet om vilka läkemedel som ska vara tillåtna att sälja i utanför apotek ska också patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan tas hänsyn till. 6 I propositionen föreslogs vidare att det skulle vara Läkemedelsverket som skulle vara tillsynsmyndighet och den som önskade att bedriva detaljhandel med receptfria läkemedel utanför apotek skulle anmäla detta till Läkemedelsverket och även betala avgifter till läkemedelsverket. Ett kontrollansvar skulle ligga på kommunerna, och även kommunerna skulle ha rätt att ta ut en avgift. 6 Andra saker som föreslogs i propositionen var bland annat att den som önskade att bedriva detaljhandel med läkemedel skulle upprätta egenkontrollprogram, bedriva verksamhet i lämpliga lokaler, upplysa konsumenten om var denne kan få farmaceutisk rådgivning och lämna statistik till Apotekens Service AB. Detaljhandel med läkemedel föreslogs inte få bedrivas i serveringsutrymmen där serveringstillstånd förekommer, med undantag för nikotinläkemedel. 6 Till den som inte fyllt 18 år skulle receptfria läkemedel inte få säljas, och överträdelse av detta förbud föreslogs vara förenat med straffansvar. Även att bedriva detaljhandel med läkemedel enligt den nya lagen utan att ha anmält det skulle vara förenat med straffansvar. 6 Lagen föreslogs träda i kraft den 1 november Lagen Utredningen och propositionen gav upphov till lagen Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. I lagen finns bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Vilka läkemedel som får säljas ska bestämmas av Läkemedelsverket. 7 8

10 För att få bedriva handel med vissa receptfria läkemedel så krävs att detta anmäls till Läkemedelsverket. I lagen står också att det är Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet och har därmed tillsyn över hur lagen efterlevs. Kommunerna har ett kontrollansvar och ska vid kontroller rapportera brister till Läkemedelsverket i hur lagen följs. 7 Den som önskar att bedriva detaljhandel med receptfria läkemedel ska bland annat utöva egenkontroll, bedriva verksamheten i lämpliga lokaler, tillhandahålla läkemedlen på lämpligt sätt och lämna statistik till Apotekens Service AB. Man ska också kunna upplysa konsumenten om var denne kan få farmaceutisk rådgivning. 7 Försäljning av receptfria läkemedel till personer under 18 år är inte tillåtet enligt lagen. Det är inte heller tillåtet att bedriva detaljhandel med läkemedel i serveringsutrymmen där serveringstillstånd förekommer. 7 Nikotin I september 2005 tillsattes en utredning med uppgiften att utreda om andra än Apoteket AB skulle få bedriva detaljhandel med receptfria läkemedel innehållande nikotin. Utredningen kom fram till förslaget att även andra än Apoteket AB skulle få bedriva detaljhandel med receptfria nikotinläkemedel. Syftet med en sådan ändring skulle vara att öka tillgängligheten för denna typ av läkemedel och därigenom få fler rökare att använda dessa produkter vid rökavvänjning och genom en sådan ökad tillgänglighet bidra till det hälsofrämjande arbetet mot tobak. Man föreslog också att Läkemedelsverket skulle vara tillsynsmyndighet och att försäljning av nikotinläkemedel inte skulle få ske till den som ännu inte fyllt 18 år. 2 Från och med den 1 mars 2008 var det tillåtet för andra än Apoteket AB att bedriva detaljhandel med nikotinläkemedel. 4 Receptfria läkemedel ur ett hälsoekonomiskt perspektiv År 2008 gjordes en studie vid IHE (Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi) om värdet av receptfria läkemedel ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. I rapporten kom man fram till att det finns både samhällsekonomiska fördelar och nackdelar med en övergång till receptfrihet, baserat på det fåtal studier som finns som ser till det samhällsekonomiska perspektivet av en övergång till receptfrihet för läkemedel. Flertalet av dessa studier är amerikanska. 5 De fördelar som finns med receptfrihet är att patienten kan påbörja läkemedelsbehandlingen tidigare, eftersom det inte krävs ett läkarbesök först. Detta gör även att patienten sparar tid som då kan användas till annat. För en del patienter leder receptfrihet till en minskad kostnad, eftersom de då inte behöver betala en 9

11 avgift för läkarbesöket. För dem som har uppnått högkostnadsskyddet för receptbelagda läkemedel kan det dock bli dyrare. Andra fördelar är att patienten får en större autonomi, eftersom han eller hon får ett större ansvar för sin hälsa och vård. Om man bortser från patienten finns det även fördelar för finansiärerna av hälso- och sjukvården, eftersom läkarbesöken och receptförskrivningarna vid lindrigare besvär minskar, och vårdgivarna kan ägna mer resurser åt de patienter som är i större behov av vård. Även läkemedelsindustrin vinner på receptfrihet, eftersom den ökade tillgängligheten av läkemedel ger en ökad konsumtion. 5 Det finns även nackdelar med receptfria läkemedel, och dessa är att risken för feldiagnostisering ökar då patienten ska ställa diagnosen själv. Fel diagnos leder till risk för felbehandling eller att kontakten med vården blir försenad. Kostnaderna kan öka både av en omotiverad behandling och av eventuella komplikationer som kan uppstå av felbehandlingen. Andra nackdelar är att risken för felanvändning av läkemedel ökar, vilket kan innebära en fara för patientens hälsa och ökade vårdkostnader, och att risken för interaktioner mellan läkemedel, som patienten använder, ökar. Interaktioner mellan läkemedel kan ge upphov till komplikationer som kan ge upphov till hälsoförluster och ökade vårdkostnader. 5 Vilka läkemedel får säljas utanför apotek? Det finns ett antal produktklasser som är godkända för försäljning utanför apotek. Medicintekniska produkter, kosmetika, homeopatika, vissa utvärtes medel (VUM), naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel var redan innan omregleringen godkända att säljas utanför apotek, och får säljas i all handel. Växtbaserade läkemedel och vissa receptfria läkemedel får utöver godkända apotek även säljas på försäljningsställen som anmält att de vill sälja. 8 Receptfria läkemedel Enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel (SFS 2009:730) är det Läkemedelsverket som bestämmer vilka receptfria läkemedel som får försäljas utanför apotek. De läkemedelsgrupper (ATC) inom vilka det finns receptfria läkemedel som får försäljas utanför apotek presenteras i tabell I. 9 10

12 Tabell I. De läkemedelsgrupper (ATC) inom vilka det finns receptfria läkemedel som får försäljas utanför apotek. 9 ATC-kod A B C D G M N P R S Område Matsmältningsorgan och ämnesomsättning Blod och blodbildande organ Hjärta och kretslopp Hud Urin- och könsorgan samt könshormoner Rörelseapparaten Nervsystemet (inkl. nikotinläkemedel) Antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel Andningsorganen Ögon och öron De kriterier som utgåtts från då listan tagits fram har varit att läkemedlet ska vara lämpligt för egenvård, allvarliga biverkningar orsakade av läkemedlet ska vara ovanliga och det ska vara lämpligt med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan. Listan är framtagen av en expertgrupp innehållande specialistkompetenta läkare och tandläkare, samt juridisk och farmaceutisk expertis. 10 Det tredje kriteriet som gruppen tagit hänsyn till är att läkemedlet ska vara lämpligt för egenvård och att allvarliga biverkningar är sällsynta vid användning dessutom har de även tagit hänsyn till att läkemedlet ska vara lämpligt med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan. För att bedöma det tredje kriteriet om patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan har de utgått ifrån fem bedömningspunkter, vilka beskrivs i tabell II. 10 Bedömningen av läkemedlen grundar sig på medicinsk säkerhet och ändamålsenlighet. Om ett läkemedel har bedömts vara svårt att använda korrekt utan farmaceutisk rådgivning, har det inte tillåtits att säljas utanför apotek. Samtidigt har man också vägt in nyttan och behovet av tillgänglighet av läkemedel för behandling av akuta tillstånd

13 Tabell II. De fem bedömningspunkterna som tagits hänsyn till då det bedömts om ett läkemedel är lämpligt med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan Har läkemedlet ej sålts receptfritt i Sverige under en tillräckligt lång tid bör det ej säljas utanför apotek. 2. Läkemedel som vid långvarig användning ger ogynnsamma effekter, som inte på ett rimligt sätt kan begränsas med att tillhandahålla läkemedlet i en mindre förpackningsstorlek, bör inte säljas utanför apotek. 3. Läkemedel där felaktig användning kan misstänkas vara relativt frekvent, och som inte på ett rimligt sätt kan begränsas med att tillhandahålla läkemedlet i en mindre förpackningsstorlek, bör inte säljas utanför apotek. 4. Läkemedel innehållande substanser som är antibakteriella, antifungala, antivirala eller antiparasitära bör, på grund av resistansutveckling, inte säljas utanför apotek. 5. Läkemedel som är typiska rekvisitionsläkemedel ska inte säljas utanför apotek. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter är produkter som man inte alltid associerar till vården eller medicinteknik, men som används inom hälso- och sjukvården. Produkterna ska vara lämpliga för sitt ändamål, och får inte utsätta någon för allvarliga risker. Några exempel på medicintekniska produkter är glasögon, rullstolar, hjärtklaffar, sprutor och kanyler. 11 Homeopatika Homeopatiska läkemedel som säljs i Sverige måste vara registrerade hos läkemedelsverket, och enligt de EU regler som gäller så räknas de som läkemedel. Homeopatika innehåller en råvara som har spätts ett visst antal gånger, enligt homeopatiska principer, och för att få säljas i Sverige så måste råvaran ha spätts ut minst gånger i den färdiga produkten. 12 Det finns inga krav på att homeopatikan ska genomgå studier för att visa att den har effekt vid olika sjukdomstillstånd. Istället är det så att effekt och/eller behandlingsområde ej får anges för det homeopatiska läkemedlet. Homeopatika får endast användas för utvärtes bruk eller för intag via munnen

14 VUM VUM står för vissa utvärtes läkemedel, och det är produkter för utvärtes bruk som är lämpliga för egenvård och som är väl beprövade och med verksamma beståndsdelar som ska ha en erkänd effekt och en godtagbar säkerhetsmarginal. Det finns VUM både för människor och för djur. 13 Produkttyper och användningsområden för VUM är bland annat sårsalvor som får användas till mindre sår som ej är infekterade, och liniment och impregnerade plåster som får användas mot lokal ökning av hudgenomblödning vid lindring av tillfälliga muskelsmärtor. Några exempel på godkända VUM är ACO Alsolsprit, LHP kräm och Tigerbalsam. 13 Naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och växtbaserade läkemedel Läkemedel, vars verksamma beståndsdelar inte är alltför bearbetade, och som består av en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning räknas till naturläkemedel. Dessa ska vara lämpliga för egenvård och ha dokumentation som stöder den avsedda effekten. De naturläkemedel som är växtbaserade har genomgått en omklassificering till traditionella respektive väletablerade växtbaserade läkemedel. De tidigare godkända växtbaserade naturläkemedlen där marknadsföringstillståndshavarna inte har ansökt om att få dem omklassificerade har avregistrerats. 14 Kategorin av läkemedel, som betecknas traditionella växtbaserade läkemedel, har funnits i Sverige sedan 1 maj 2006, då ett EU-direktiv införlivades i lagstiftningen. För att ett traditionellt växtbaserat läkemedel ska bli godkänt i Sverige krävs att det har använts under minst 30 år, varav minst 15 år inom EU. Det finns inga krav på att ett traditionellt växtbaserat läkemedel ska ha visat effekt i en klinisk studie. 14 För väletablerade växtbaserade läkemedel krävs att det finns vetenskapliga data som visar att det har effekt vid den indikation det ska användas till och att det ska ha använts som läkemedel under minst 10 år inom EU. 14 Försäljningsstatistik Enligt svensk lag har den som bedriver försäljning av läkemedel skyldighet att rapportera in statistik till Apotekens Service AB. Statistiken ska rapporteras in per månad eller per kvartal, men statistiken detaljeras sedan så att den gäller per månad och per vara. 15 Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, så uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. 13

15 Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. Försäljningen ökade under hela året. Tabell III visar försäljningen av receptfria läkemedel utanför apotek per kvartal och försäljningsställe under år Tabel III. Försäljningen av receptfria läkemedel utanför apotek per kvartal och försäljningsställe under år Anges i MSEK. 16 Försäljningsställe Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Totalt 2010 Varuhus/livsmedelsaffärer Bensinstationer Totalt Tabell IV. De 10 mest sålda receptfria läkemedlen utanför apotek under det andra kvartalet år Preparat Antal sålda förpackningar 1. Alvedon Treo Ipren Otrivin Panodil Nezeril Nicotinell Nicorette Nasin Ibumetin

16 De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel. Tabell IV listar de 10 mest sålda receptfria läkemedlen utanför apotek under det andra kvartalet år 2011 sett till antalet sålda förpackningar. 17 Försäljning av receptfria läkemedel i andra länder Detaljhandel med vissa läkemedel utanför apotek är tillåtet i flera andra europeiska länder, och detta kan ske genom att läkare har rätt att sälja och expediera läkemedel till sina patienter eller genom att det säljs på andra ställen, t.ex. i dagligvaruhandeln och på andra liknande ställen. I bland annat Frankrike, Österrike, Storbritannien och Nederländerna har läkare rätt att sälja och expediera läkemedel, och i bland annat Danmark, Norge, Storbritannien, Irland, Tjeckien, Polen och Slovenien får läkemedel säljas i dagligvaruhandeln. 4 Danmark I Danmark får sedan år 2001 vissa receptfria läkemedel säljas utanför apotek. Det krävs ett tillstånd från det danska läkemedelsverket, Laegemiddelstyrelsen, för att få driva detaljhandel med läkemedel och för att få ett sådant tillstånd så krävs det att de uppfyller vissa krav och har tillgång till lokaler, personal och utrustning som är nödvändiga för detta. Den som söker ett sådant tillstånd ska också ha möjlighet att utföra kontroller för att se så att kraven uppfylls och så ska en ansökningsavgift betalas. 4 Det finns krav på att de personer som hanterar läkemedlen ska känna till de bestämmelser som gäller, men de behöver inte ha någon farmaceutisk kompetens. De får dock inte lämna information om läkemedlen, utom det som framgår av förpackningen och bipacksedeln. Har kunderna frågor om läkemedel eller egenvård ska de hänvisas till vården eller till ett apotek. 4 Läkemedlen måste förvaras oåtkomligt för kunderna och det är alltså inte tillåtet med självbetjäning. Försäljning får bara ske om kunden uttryckligen begär det och det finns en åldersgräns på 15 år för att få handla. Prissättningen av de receptfria läkemedlen i dagligvaruhandeln är fri. 4 Det är endast ett begränsat sortiment receptfria läkemedel som är godkänt för detaljhandel med läkemedel utanför apotek, och vilka dessa är bestäms av Laegemiddelstyrelsen. Det finns dock ett bassortiment av läkemedel som ska tillhandahållas och även detta bestäms av Laegemiddelstyrelsen. I detta bassortiment ingår följande: desinficerande sugtabletter mot halsont, nikotintuggummi, värktabletter (med ibuprofen, acetylsalicylsyra och paracetamol), slemlösande medel 15

17 mot hosta, magsyraneutraliserande tuggtabletter och åksjuketabletter. 4 Läkemedlen är indelade i tre grupper, HF, HX och HV. Läkemedel i grupp HF kan handlas i obegränsad mängd av en kund, medan en kund bara får köpa en förpackning per dag av läkemedlet, eller andra läkemedel med samma verksamma substans, av läkemedel som ingår i grupp HX. De läkemedel som ingår i grupp HV är läkemedel till djur. Begränsningen av läkemedel i grupp HX beror på att den gruppen innehåller läkemedel som vid överdosering kan medföra risk för förgiftning. 4 Tillsynsmyndighet är Laegemiddelstyrelsen och de genomför oanmälda inspektioner. Om det då finns allvarliga brister kan de besluta att återkalla tillståndet för att bedriva detaljhandel med läkemedel. Att ha allvarliga brister kan också ge böter som påföljd, eftersom många av kraven på verksamheten är förenade med straffansvar. 4 Norge Sedan hösten 2003 har det varit möjligt att bedriva detaljhandel med läkemedel utanför apotek i Norge. Då infördes den så kallade LUA-ordningen. För att få driva detaljhandel enligt LUA-ordningen krävs att det sker från en verksamhet som är godkänd för livsmedelsförsäljning och och att de krav som ställs på verksamheten uppfylls. I övrigt finns inga krav på tillstånd eller anmälan för att få sälja receptfria läkemedel. 4 Personalen som hanterar läkemedlen ska ha kunskap om de bestämmelser som finns och som reglerar verksamheten, men de behöver inte ha någon farmaceutisk kompetens. De får dock inte lämna information utan får hänvisa till läkemedlets förpackning och bipacksedel eller till apotek eller läkare. Det får dock finnas skriftlig information baserad på läkemedlets produktresumé. 4 Läkemedlen ska förvaras oåtkomligt för kunderna och det är alltså inte tillåtet med självbetjäning. Naturläkemedel och nikotinläkemedel som innehåller högst 2 mg nikotin per dos är undantagna från detta. Försäljning får bara ske om kunden uttryckligen begär det, och åldersgränsen för att få handla är 18 år (gäller ej naturläkemedel). 4 Det är endast ett begränsat sortiment receptfria läkemedel som får säljas utanför apotek, och vilket detta är bestäms av Statens legemiddelverk. I bedömningen av vilka läkemedel det ska vara tar de hänsyn till risk för felanvändning och överdosering och också om det finns ett behov av farmaceutisk rådgivning. Läkemedlens förpackningsstorlek och antal förpackningar som får säljas till en kund får begränsas av Statens legemiddelverk. 4 Det finns inget bassortiment med läkemedel som måste tillhandahållas, men det finns två undantag från det, nämligen smärtstillande och läkemedel mot nästäppa vid 16

18 förkylning. Försäljningsställen som saluför smärtstillande läkemedel måste ha läkemedel som innehåller paracetamol, fenazon och ibuprofen. Paracetamol måste finnas i tabletter, stolpiller och oral lösning. De försäljningsställen som saluför läkemedel mot förkylningsnästäppa måste ha läkemedel som innehåller xylometaxolin och oksymatazolin i två olika styrkor. 4 Tillsyn över detaljhandeln har både Statens legemiddelverk och Mattilsynet, som är den norska motsvarigheten till livsmedelsverket. Mattilsynet utför den löpande tillsynen och inspektionerna och rapporterar sedan till Statens legemiddelverk som har det övergripande ansvaret för tillsynen. Om kraven för verksamheten inte uppfylls kan myndigheterna som utför tillsyn meddela varning, förelägga om rättelse eller förbjuda verksamheten. Det kan också ge rättsliga påföljder, nämligen böter och/eller fängelse i högst tre månader. 4 Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur det har påverkat apoteken att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln. Metod Den metod som har använts för att besvara frågeställningen har varit en kvalitativ metod, och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Då syftet är att förstå eller hitta ett mönster, så är en kvalitativ studie det bästa angreppssättet 18, och därför valdes den metoden. Urval Intervjuer utfördes med apotekschefer i ett geografiskt område i västra Östergötland, inkluderandes orterna Mjölby, Motala och Skänninge. Samtliga apotekschefer inom detta område, två i Mjölby, en i Skänninge och fem i Motala, totalt åtta stycken, tillfrågades och alla accepterade att delta. Planering och utförande av intervju Intervjufrågorna formulerades efter en inläsning på området. En provintervju utfördes i Boxholm under vecka 7 år 2012, och frågorna reviderades efter detta. 17

19 Intervjufrågorna var identiska till samtliga deltagande, och presenterades för dem först under intervjun. Den första kontakten med apotekscheferna togs antingen via personligt besök på apoteket eller via telefon. Efter samtycke att delta så avtalades en tid för intervju. Intervjuerna utfördes under vecka 8 och 9 år 2012 på respektive apotekschefs apotek. Efter medgivande från den intervjuade så spelades intervjun in på en ljudbandspelare. Resultat Frågeställningen, hur apoteken har påverkats av att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln, delades upp i delområden, och svaren från de intervjuade presenteras under respektive rubrik. De olika delområdena var tillgänglighet, försäljningsfrämjande åtgärder, ekonomi, personal/kompetens och övrigt. I tabell V presenteras en översikt över de intervjuade apotekschefernas apotek. Apoteken tillhör de olika kedjorna, Apoteket AB (AB), Apotek hjärtat (AH), Cura apoteket (CA), Kronans droghandel (KD) och Vårdapoteket (VA). Två av apoteken, Apoteket Rödingen (AB) och Apoteket Marieberg (AB) har samma chef, och det är därför det är nio apotek, men bara åtta chefer. De apotek som fanns innan avregleringen är Apotek Hjärtat i Mjölby, Apoteket Kronan (AB) i Skänninge, Apoteket Kronan (AB) i Motala, Apoteket Marieberg (AB) och Vårdapoteket i Motala. De apotek som öppnat efter avregleringen är Kronans Droghandel i Mjölby, Apoteket Rödingen (AB) i Motala, Cura apoteket i Motala och Kronans Droghandel i Motala. Samtliga chefer anger att det finns konkurrens på orten vad gäller försäljningen av receptfria läkemedel. I Motala finns det sex apotek som konkurrerar med varandra, men utöver det tillkommer också många andra försäljningsställen i och med att även dagligvaruaffärer och bensinstationer säljer receptfria läkemedel. I Mjölby är det två apotek som konkurrerar med varandra, och därtill finns också flera dagligvaruaffärer och mackar som säljer receptfria läkemedel. I Skänninge finns det bara ett apotek, men när det gäller försäljning av receptfria läkemedel så görs det även på ortens dagligvaruaffärer och på Överskottsbolaget. Tillgänglighet Mjölby 18

20 Galleria Kvarnen, Apotek Hjärtat På Apotek Hjärtat i Galleria Kvarnen i Mjölby säger apotekschefen att den sortimentsbredd som får säljas i dagligvaruhandeln är större än de trodde att den skulle vara, och att de i dagligvaruhandeln väljer att satsa på storsäljarna. Däremot tycker hon att hon har svårt att komma på hur det skulle påverka apotekens sortiment. För deras del är sortimentet styrt centralt, men hon tror att man inom företaget tänker på att ha en mångfald, flera olika märken, och lite extra specialgrejer som inte dagligvaruhandeln har. Man har på apoteket ett annat intresse och tänker inte enbart kommersiellt utan också på service. Att receptfria läkemedel numera får säljas på apotek har indirekt påverkat volymen av lagret. Nu när apoteket är konkurrensutsatt, vilket det inte var tidigare, är pressen hårdare varför blir lagervolymen mindre. Inom kedjan har man inte tagit fram något eget varumärke på läkemedel, men däremot på handelsvaror. Sortimentet har inte direkt utökats med varugrupper som inte tidigare fanns, utan det är snarare så att man har ett bredare utbud av vissa varor, t.ex hårvård och ansiktskrämer. Det fanns innan, men finns i större omfattning nu. Öppethållandet har förändrats, men det var för att gallerian som apoteket ligger i förändrade sina öppettider, och då följde apoteket med. Man tittar dock på konkurrenternas öppettider. När det gäller butikens yta, har man gjort en uppfräschning av lokalen. Kronans Droghandel På Kronans Droghandel i Mjölby säger apotekschefen att sortimentsbredden bestäms centralt. Hon bedömer inte att det påverkar lagrets volym att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln, utan det påverkas bara av vad man säljer på apoteket i fråga. Inom kedjan har man inte tagit fram något eget varumärke på läkemedel, men däremot på handelsvaror. Kronans Droghandel i Mjölby är ett nyöppnat apotek och det är därför svårt för dem att prata om en sortimentsförändring. Det som man har i sortimentet nu är det som fanns i sortimentet då apoteket öppnade. Även när det gäller öppettider går det inte att prata om någon förändring, eftersom det är ett nytt apotek. Däremot har man tänk på öppettiderna när man öppnade sitt apotek, och man har öppet lite längre än konkurrenten. 19

21 Tabell V. En översikt över de intervjuade apotekschefernas apotek. Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg har samma chef. 20

22 Skänninge Apoteket Kronan På Apoteket Kronan (AB) i Skänninge säger apotekschefen att man ute på apoteket inte bestämmer över sitt sortiment, utan sortimentet är styrt från huvudkontoret beroende på hur stort apoteket i fråga är. Sortimentet har därför inte förändrats genom apoteket i sig, så om det är ändrat nu när alla apoteken är utsatta för konkurrens, så har det skett från huvudkontoret. Hon tror inte att lagrets volym har påverkats av att receptfria läkemedel nu får säljas i dagligvaruhandeln. Inom kedjan har det tagits fram egna varumärken både på receptfria läkemedel och på handelsvaror. Sortimentet har inte utökats med en varugrupp som inte tidigare fanns, nämligen smink. Man har också tagit in nya märken inom redan befintliga varugrupper. När det gäller öppethållandet så har det förändrats. Sedan 1 jan 2011 har man nya, längre, öppettider på apoteket. Motala Apoteket Kronan På Apoteket Kronan (AB) i Motala säger apotekschefen att det finns en förändring i sortimentsbredden. Tidigare fanns en tillhandahållandeskyldighet, vilket inte längre finns, och man marknadsför inte alla varumärken på samma sätt som man gjorde innan de receptfria läkemedlen släpptes fritt i butiker. Indirekt har det då påverkat att sortimentsbredden inte är lika stor, men skulle kunderna efterfråga något specifikt så går det att ta fram. När det gäller lagervolymen märker man en påverkan även där. Apoteket har minskade marknadsandelar lokalt, och det gör att lagrets volym har minskat. Inom kedjan har det tagits fram egna varumärken. När det gäller receptfria läkemedel har man efter omregleringen tagit fram receptfria smärtstillande läkemedel, nässprayer, allergiläkemedel och magsyrahämmare. Man har också tagit fram mycket egna handelsvaror, och mer kommer. Sortimentet på apoteket har utökats med nya varugrupper, och apotekschefen tror att det kommer att vara en period nu då man provar sig fram inom detta område. Exempel på nya varugrupper är ett motionssortiment. Man har lite mer olika hjälpmedel till exempel blodtrycksmätare, stegräknare och TNS-apparater. Man har också tagit in lite mer livsmedel än man tidigare hade. När det gäller öppethållandet har man samma öppettider som man haft tidigare, eftersom apoteket alltid haft öppet sju dagar i veckan. Man har hittills inte gjort någon ombyggnation eller förändring av butiken, men det finns en plan för att detta 21

23 ska göras. Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg På Apoteket Rödingen (AB) i Motala så säger apotekschefen att hon upplever att sortimentsbredden ökar och att det kommer in nya varor hela tiden. På receptsidan är det mycket substitution och när det gäller det receptfria så är det mycket nya artiklar. Hon tycker också att lagrets storlek har påverkats. I och med att det kommer så mycket nya produkter så blir volymen större. Inom kedjan har det tagits fram egna varumärken, både på receptfria läkemedel och på handelsvaror, och det kommer mer och mer. Sortimentet på apoteket har utökats med nya varugrupper och de nya varugrupperna man fått in på apoteket som inte tidigare tillhandahållits är till exempel smink och nagellack. När det gäller öppethållandet är det så att Apoteket Rödingen bara har funnits i fyra och en halv månad, och öppettiderna bestämdes från början. Apoteket ligger i en galleria och måste följa öppettiderna som finns där. Apoteket i Marieberg har utökat öppettiderna i och med att man har tagit bort lunchstängning och öppnar en halvtimme tidigare. Förändringarna har man gjort efter önskemål från vårdcentralen som apoteket ligger i och som öppnar ännu tidigare än vad apoteket gör. Rödingen är som sagt ett nyöppnat apotek och är därmed inte ombyggt på något sätt. På apoteket i Marieberg har man däremot ändrat om för att få in mer produkter. Cura Apoteket På Cura apoteket i Motala säger apotekschefen att det egentligen inte påverkar sortimentsbredden på apoteket att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln. Hans uppfattning är att dagligvaruhandeln nischar in sig på godbitarna, det vill säga de läkemedel man säljer mest av och de mest kända märkena. På apoteket väljer man att ta in de kända plus att man kompletterar med ett billigare alternativ. Lagerhållningen är det svårt att säga något om, eftersom det är ett nyare apotek. Inom kedjan har det tagits fram egna varumärken. Hittills bara handelsvaror, men längre fram finns planer på att ta fram egna receptfria läkemedel. När det gäller öppethållandet har öppettiderna inte förändrats, eftersom det är ett nytt apotek, men då apoteket öppnades så tänkte man på tillgänglighet och har öppet alla dagar i veckan. 22

24 Kronans Droghandel På Kronans Droghandel i Motala säger apotekschefen att hon har svårt att uttala sig om hur sortimentsbredden har förändrats eftersom det är ett nytt apotek som inte var med innan. Hon säger att man försöker ha ett så brett sortiment som möjligt, men kan inte se hur det hade varit annars. Eftersom det är ett nytt apotek är det också svårt att säga något om en förändring av lagrets volym, men man försöker ha lite av varje. Inom kedjan har man inte tagit fram något eget varumärke på läkemedel, men däremot på handelsvaror. När det gäller öppethållandet har öppettiderna inte förändrats, eftersom det är ett nytt apotek, men man har tänkt på konkurrensen när man valde sina öppettider. På apoteket satsar man hårt på service och försöker ha bra öppettider som har förlängts med en halvtimme. Vårdapoteket På Vårdapoteket i Motala säger apotekschefen att hon inte tycker att man har minskat på bredden på det receptfria sortimentet, utan tycker att det har samma bredd som tidigare. Däremot tycker hon inte att det som finns att köpa ute i vanlig handel har någon bredd. När det gäller lagrets storlek är det svårt att säga något om det. Antalet varunummer i lager har inte förändrats nämnvärt, men man har nog inte riktigt lika stora lager av de läkemedel som är storsäljare i annan handel. Hon säger att försäljningen av dem har minskat, och att så är det ju på alla apotek. Inom kedjan har man inte tagit fram några egna varumärken. Man har sortiment som inga andra har, men det är inte av något eget varumärke. Sortimentet på apoteket har utökats med nya varugrupper. Man har till exempel utökat hudvård och kosmetiska preparat så som nagellack och nagelvårdsprodukter, vilket inte fanns tidigare. Man har också tagit in ett mer vårdnära sortiment med blodtrycksmätare och våg som mäter både vikt och kroppsfett, och så vidare. Vissa apotek inom kedjan har glass, läsglasögon, gratulationskort, sådant som vänder sig till inneliggande patienter, anhöriga eller vårdpersonal som arbetar i huset. När det gäller öppethållandet så ändrades öppettiderna, förlängdes, redan innan omregleringen och när det gäller apotekets yta så har man har byggt om och utökat egenvården med ett antal moduler. Egenvårdendelen har blivit ombyggd och uppfräschad med vårdapotekets koncept. Försäljningsfrämjande åtgärder Mjölby 23

25 Galleria Kvarnen, Apotek Hjärtat På Apotek Hjärtat i Galleria Kvarnen i Mjölby säger apotekschefen att det sker marknadsföringskampanjer centralt och när det gäller marknadsföringsaktiviteter så tror hon att det har ökat, men det marknadsfördes ju innan också till en viss del. Att man på apoteket har kompetens är något som man har marknadsfört. På ett eller annat sätt så finns det inbyggt i varje annons och i centrala kampanjer marknadsförs att man kan få rådgivning. Som kund får man inte bara det man efterfrågar utan också det man faktiskt behöver. Inom kedjan har man anordnat säljutbildning, men personalen på det här apoteket var inte med på den. Däremot pratar man kontinuerligt sälj och marknadsföring och hur man ska jobba med kundbemötande. Kronans Droghandel På Kronans Droghandel i Mjölby säger apotekschefen att produkterna marknadsförs i klunga, man marknadsför ett område och inte en viss vara. Läkemedel är en del av kampanjen, det är inte någon huvudkampanj och man framhäver inte läkemedlen på något sätt. När det gäller kompetens så vill man bli bäst på service. Syftet är att ge ett mervärde jämfört med dagligvaruhandeln, där de egentligen inte får säga någonting. Personalen på apoteket har inte gått någon speciell säljutbildning. Ingen är ny, utan alla har det i sin kompetens sedan tidigare. Skänninge Apoteket Kronan På Apoteket Kronan (AB) i Skänninge säger apotekschefen att de får sitt kampanjmaterial från huvudkontoret och att det alltså är styrt därifrån. De enskilda apoteken kan inte påverka så mycket själva, mer än hur man väljer att sätta upp det. Man har inga marknadsföringskampanjer på receptfria läkemedel. Att man på apoteket har kompetens är något som man marknadsför i samband med kampanjer som man har. De apotek som utför olika tjänster, så som hälsokoll, blodsockerkoll, sms-tjänst och magtest, marknadsför även det. Den här marknadsföringen är generell för hela företaget. Inom kedjan har man haft säljutbildning för personalen. Detta är generellt för hela företaget. 24

26 Motala Apoteket Kronan På Apoteket Kronan (AB) i Motala säger apotekschefen att hon tror att marknadsföringsaktiviteterna nog är oförändrade i antal, men är mer riktade. Av hänsyn till lagen så marknadsförs inte läkemedel. Att man på apoteket har kompetens är ingenting som man har marknadsfört lokalt, men mycket kommer fram i kampanjer och i diskussioner om apoteksverksamhet. Det är inte en fråga som man från apoteket har lyft i första hand, men man ser det självklart som en fördel för konsumenterna att man har kunskap och möjlighet att ge råd. Inom kedjan har man haft säljutbildning för personalen. Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg På Apoteket Rödingen och Marieberg (AB) i Motala säger apotekschefen att de har kampanjer som är samma på alla apotek inom kedjan och att de får färdigt skyltmaterial. Hon tror att det är mer erbjudanden nu än det varit tidigare. När Rödingen, som är nytt, öppnade så annonserades det i tidningar, och när gallerian det är placerat i har kampanjer och annonser så är apoteket Rödingen med i det. Man har inga marknadsföringskampanjer på receptfria läkemedel.. Att man på apoteket har kompetens är inget som man har marknadsfört utan man är av uppfattningen att alla är medvetna om att kompetensen finns på apoteken och att man där kan ställa frågor och få rådgivning. Det är möjligt att de apotek som utför hälsokoll och blodtrycksmätning har annonserat ut sina tjänster, men de tjänsterna finns inte på de här två apoteken. Säljutbildning för personalen är något som man har kontinuerligt. Cura Apoteket På Cura apoteket i Motala säger apotekschefen att han är osäker på vad som får göras, och tror inte att man gör något speciellt. Man har inga marknadsföringskampanjer på receptfria läkemedel. Att man på apoteket har kompetens är något man framför allt marknadsför vid nyöppningar, då man delar ut en broschyr där man talar om att man är ett riktigt apotek och har utbildad personal, både apotekstekniker och farmaceuter. Inom kedjan har man haft säljutbildning för personalen. 25

27 Kronans Droghandel På Kronans Droghandel i Motala säger apotekschefen att man inte har marknadsföring för receptfria läkemedel, utan på handelsvaror. Att man på apoteket har kompetens är något man har marknadsfört i annonser, där man har skrivit att det på apoteken finns farmaceuter och egenvårdsspecialister och att man gärna får ställa frågor. Man har haft webbaserad säljutbildning för personalen på apoteket. Vårdapoteket På Vårdapoteket i Motala säger apotekschefen att de inte har det på samma sätt nu som när det tillhörde apoteket AB. Nu har de tätare kampanjer och ibland är receptfria läkemedel med som en del av kampanjer. Man skyltar mest i butiken och har inte så mycket annonser i tidningar och så. Att man på apoteket har kompetens har man nyligen annonserat i facktidningar och mot patientföreningar. Det finns också broschyrer där det står att det finns bra kompetens och att det är sjukhusapotek med speciella läkemedel och allt sådant. Man har haft säljutbildning för sin personal. Ekonomi Mjölby Galleria Kvarnen, Apotek Hjärtat På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Apotek Hjärtat i Galleria Kvarnen i Mjölby att det har påverkat mycket och att hon tror att det har påverkat mycket mer och att det gick mycket snabbare än de trodde att det skulle göra. Efter detta kom ju sedan avmonopoliseringen också, men redan när receptfria läkemedel fick börja säljas i dagligvaruhanden så märktes en påverkan på apoteket. Hon beskriver situationen nu på följande sätt: Kunden måste komma in i ett annat ärende, alltså ett receptärende, eller dras in av lite mer shopping att här kan jag gå in och köpa något, för man går inte in hit för att man behöver Panodil eller Nezeril eller något för det har man redan handlat. Den typ av läkemedel som apotekchefen på det här apoteket främst tycker att man har tappat marknadsandelar på är värk- och förkylningsläkemedel. 26

28 Försäljningsbortfallet av receptfria läkemedel går inte att kompensera med handelsvaror. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel så är uppfattningen att den nog är oförändrad. Priset beror lite på vad kunden väljer att köpa, eftersom det har kommit in produkter med lägre pris. Men från politikernas håll har man ju fokuserat mer på tillgängligheten och pratar mindre om lägre pris, eftersom man misstänkte att priserna inte skulle bli lägre. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är mycket viktigt för apotekets ekonomi och det är en dragare. Det är det sortimentet som gör att apoteken är unika och utan det hade vi ju varit som Kicks eller Åhléns, om man bortser från det receptbelagda, men när det gäller det så har man ju ett förutbestämt behov. Försäljningen av receptfria läkemedel är indirekt viktigare än försäljningen av handelsvaror, kanske inte lönsamhetsmässigt men av den andledningen att det, tillsammans med receptdelen gör att apotek är unika. Det tillsammans med kunskap, för egentligen är det kunskapen som gör att apoteken är unika, kunskapen finns inte i dagligvaruhandeln. Rådgivningen är en del av servicen på ett apotek, men för att kunna hålla den servicen krävs att det finns marginaler och en vinst. Det behövs utbildad personal för att kunna ge rådgivning. Kunden ska inte betala för rådgivningen och om apoteken inte kan göra bättre avtal så måste finansieringen komma någon annanstans ifrån. Varifrån den ska komma då, och om det då ska ges en speciell kompensation för rådgivningen från samhället, är ingenting som apotekschefen på apoteket Hjärtat i Mjölby har funderat på. Kronans Droghandel På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Kronans Droghandel i Mjölby att det är ett nytt apotek och att man därför har svårt att tala om en påverkan. Den typ av läkemedel som chefen på det här apoteket kan tänka sig att man tappar är värk- och förkylningsläkemedel, men man har inte märkt av bortfall eftersom apoteket är nytt. Hon tror dock inte att man tänker något speciellt på att försöka kompensera, utan man säljer det man har. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel så är uppfattningen att den inte förändrats alls, mer än att förpackningsstorlekarna har minskat på exempelvis värkläkemedel. En förändring är att det finns mer generika och det är billigare, men på originalläkemedel är prisbilden likadan som innan. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är nog viktigt, eftersom värkläkemedel är den stora egenvårdsgruppen. Försäljningen av receptfria läkemedel tror hon inte är viktigare. Där tror hon inte att apoteket tjänar mer på det, eftersom 27

29 det inte finns några egna märkesvaror. På apoteken ges mycket mervärde som man inte får betalt för och därför vore det bra med kompensation från samhället, det tycker apotekschefen på Kronans Droghandel i Mjölby. Skänninge Apoteket Kronan På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Apoteket Kronan i Skänninge att de inte har tappat så mycket, utan bara lite, väldigt marginellt. Jämfört med många andra apotek så upplever de att de har klarat sig bra och kan inte säga att det är någon speciell typ av läkemedel som man skulle ha tappat marknadsandelar på. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel så är uppfattningen att priserna ligger stabilt. I dagligvaruhandeln kan man se att läkemedlen kan vara både dyrare och billigare än på apoteken. På det här apoteket har man egna märkesvaror som ligger betydligt billigare. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är jätteviktigt och är en stor del. Apoteket tjänar mer på receptfritt än på receptbelagt och det receptfria är dessutom en dragningskraft för att kunden ska komma till apoteket och köpa handelsvaror. Om receptfria läkemedel eller handelsvaror är viktigaste för apotekets ekonomi beror på hur man ser på det. Apoteket tjänar mera på handelsvaror, men de receptfria läkemedlen är viktiga, för utan dem skulle man inte ha lika mycket kunder och då skulle det inte säljas handelsvaror heller. När det gäller finansieringen av rådgivningen så är det svårt att ta betalt för rådgivningen och det är nog omöjligt att göra det i framtiden. Att apoteken skulle få en speciell kompensation för rådgivningen från samhället skulle nog vara svårt att göra. Apotekschefen i Skänninge säjer följande: Det som man får rikta in sig på, det är ju att ge det stora förtroendet till kunderna så att de verkligen kommer hit och köper av oss. Så det är nog det, tror jag, som man får jobba på. Motala Apoteket Kronan På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Apoteket Kronan i Motala att det är svårt att säga vad som är vad eftersom konkurrensen ute i dagligvaruhandeln snart 28

30 följdes av konkurrent från andra apoteksaktörer, men man upplever en tydlig nedgång i omsättningen av receptfria läkemedel. Den typ av läkemedel som apotekchefen på det här apoteket främst tycker att man har tappat marknadsandelar på är smärtstillande och nässprayer, sådana läkemedel som kräver minst information för kunden och som är lättast att komma ihåg att man behöver ha hemma. Bortfallet kan delvis kompenseras, eftersom man kan få in lite mer vinst på att marknadsföra andra produkter och där är egna märkesvaror alltid en bättre affär för apoteket, jämfört med de kända där man inte har samma handelsmarginal. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel så är uppfattningen att det inte är någon större skillnad. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är självklart viktigt, eftersom man på apoteket vill hjälpa hela kunden och inte bara med recept. Dessutom är det ett komplement i det utbudet som finns på apoteket och det är en stor andel av egenvårdsförsäljningen också. Försäljningen av receptfria läkemedel anses nog inte vara viktigare än försäljningen av handelsvaror utan de är minst lika viktiga, eftersom de kompletterar varandra. Däremot anser man på det här apoteket att det är viktigt att de får ut ett budskap om att de har bra sortiment på handelsvaror också. När det gäller rådgivning och finansieringen av detta så tycker apotekschefen på Apoteket Kronan i Motala följande: Jag tycker att det är viktigt att vi har rådgivning till kunden, för det finns ett otroligt stort behov av det, jag tror inte alltid att man förstår det, och där anser jag att det ska också få kosta i form av personalresurser, för att det är viktigt, jätteviktigt, också utifrån samhällsperspektivet då. Det kostar pengar för apoteken att utbilda personal, och det finns ett behov av rådgivning, men om apoteken ska få en speciell kompensation av samhället för rådgivningen så blir det en väldigt stor politisk och ekonomisk fråga, samtidigt som man ser konsekvenserna som uppstår av felmedicinering, så därför är frågan svår att svara på. Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg att det inte har påverkat Rödingen, som är nytt och ökar mer och mer, men att det däremot har påverkat Marieberg som har tappat lite på handelsvaror, vilket säker har med att göra att det är fler aktörer som är med och slåss om kunderna, men apoteket ligger inne i en vårdcentral och då har man ganska stabilt med kunder ändå. Den typ av läkemedel, som chefen på det här apoteket kan tänka sig att man tappar på, är värkmediciner, nässprayer och stolpiller till barn och hon tror att det är detta som dagligvaruhandeln tar av, möjligtvis tillsammans med lite nikotinersättningsmedel. Hon tror också att det är olika på olika ställen beroende på 29

31 hur apoteken är placerade. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är viktigt för apotekets ekonomi och det är framförallt viktigt att sälja egna märkesvaror eftersom man har mest marginaler på det. Handelsvaror är lika viktiga som receptfria läkemedel. När det gäller rådgivningen så ingår det i apotekens skyldighet och man gör från apotekens sida en samhällsnytta. Att apoteken skulle få bidrag från samhället för rådgivningen är inte så dumt, men det är en svår fråga tycker apotekschefen på Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg. Cura Apoteket På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Cura Apoteket i Motala att det är ett nytt apotek som hela tiden tar marknadsandelar. Eftersom det är nytt så hade man ingen försäljning innan avregleringen och har därför ingenting att jämföra med, så man kan inte säga att man har tappat någonting. Den typ av läkemedel som chefen på det här apoteket kan tänka sig att man tappar på är värktabletter, hostmedicin, nässpray. Sådant som är lättillgängligt. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel är uppfattningen att tillverkarna har sett möjligheten att tjäna pengar och har höjt priserna sen avregleringen, men att det däremot kommer lågpriskopior som då är betydligt billigare än originalen och att det där finns pengar för kunderna att tjäna. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är viktigt. Det är ju en del av allting som ska säljas, men för ekonomin så är nog handelsvarorna viktigare. När det gäller rådgivning och finansiering av den så resonerar chefen på det här apoteket på följande sätt: Ett apotek är ett apotek och där får man service. Det är en del av det hela och det är ingenting man någonsin kan ta betalt för. Vi ska inte ta betalt utan kunden ska känna sig trygg och fråga och sen är det upp till kunden om de nästa gång vill köpa samma vara någon krona billigare på Ica eller på någon annan butik då som kanske har den lite billigare. Om apoteken skulle få kompensation för rådgivningen så skulle det bli fel, eftersom alla kunder inte får rådgivning, utan vissa går bara och plockar en vara utan att apotekspersonalen följer upp. Att ha det så skulle inte vara genomförbart, säger apotekschefen på Cura Apoteket. Kronans Droghandel På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Kronans Droghandel i Motala att det är ett nytt apotek så att de inte har något att jämföra med, men hon tror att det påverkar. Hon kan tänka sig att den typ av läkemedel som apoteken tappar marknadsandelar på 30

32 är värkläkemedel, eftersom det finns hos alla andra som säljer receptfria läkemedel. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel är uppfattningen att det inte märks så mycket och att det alltså inte är någon större förändring prismässigt. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är viktigt för apotekets ekonomi och man väljer noggrant vad man ska ha. Receptfria läkemedel är inte viktigare för apotekets ekonomi än vad handelsvaror är, utan man satsar mycket på handelsvaror. När det gäller rådgivning och finansieringen av denna så är det något man tillhandahåller men inte får någon kompensation för. Eftersom man satsar hårt på service och ger så mycket råd man kan vore det bra att i framtiden få någon form av kompensation, eftersom det tar mycket tid och resurser, tycker apotekschefen på Kronans Droghandel i Motala. Vårdapoteket På frågan om hur det har påverkat apoteket att flera aktörer nu fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel svarar apotekschefen på Vårdapoteket att hon inte har några exakta siffror men att man märker av en påverkan, framför allt på de så kallade storsäljarna, så som värktabletter och nässpray. De läkemedel som kunderna köper lite spontant för att de känner igen dem och tycker att de är bra att ha hemma. Försäljningsbortfallet kan inte kompenseras fullt ut genom försäljning av handelsvaror, men det sortimentet har breddats, och kring det resonerar apotekschefen på följande sätt: Om någon tar marknadsandelar från oss, så kan ju vi också kanske ta marknadsandelar från någon annan. Man får ju branschglida lite, vi behöver ju inte bara vara ett apotek vi kan ju även tillhandahålla något att äta eller så. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel är uppfattningen att priset på originalpreparaten varierar mellan de olika försäljningsställen, och att det har skett en viss prisjustering och prishöjning, men inte jättemycket. Annars så har alla apotekskedjor sina billigare alternativ, och där är det ju konkurrens och priserna ligger lägre, men om man inte tar generiska preparat så har det inte blivit billigare läkemedel till allmänheten. Produktsortimentet med receptfria läkemedel är något man ska ha för att man är ett apotek, men det är inte där vinsten för apoteket ligger, utan vinsten ligger där marginalen är större. Däremot kan man se en annan vinst i att ha detta sortiment, eftersom inte kunderna skulle komma om det inte fanns, och då skulle man definitivt tappa vinst. Handelsvarorna har en annan marginal som är viktigare på det sättet, men det receptfria sortimentet är viktigt för att visa på kompetens och för att marknadsföra sig som ett bra apotek. När det gäller rådgivningen och finansieringen av den så är åsikten att man ska marknadsföra sig som rådgivare, för det är därför kunderna ska gå till ett apotek. Att det sedan kostar pengar för apoteket att ha personal som utför rådgivningen, det är 31

33 klart, men det är lite upp till apoteken vad de gör av det. Rådgivningen ska höra till, och det är ingenting apoteken ska få en speciell kompensation för, det anser apotekschefen på Vårdapoteket i Motala. Personal/kompetens Mjölby Galleria Kvarnen, Apotek Hjärtat På Apotek Hjärtat i Galleria Kvarnen i Mjölby säger apotekschefen att rådgivning utan köp förekommer, men att man har blivit mer van vid det. För 1,5 år sedan var reagerade man mer på att det förekom. Idag förekommer det också mer kunder som kollar priserna. På Apotek Hjärtat i Mjölby så har man inte schemalagda farmaceuter i egenvården, men det beror på att det är ett så pass hårt recepttryck på det apoteket att farmaceuterna behövs där. På apoteket har man kompetensutveckling inom egenvårdsområdet. Om läkemedelsföretagen har någon roll i kompetensutvecklingen är det i så fall att de gärna kommer och berättar om nyheter. Kronans Droghandel På Kronans Droghandel i Mjölby säger apotekschefen att hon inte tror att rådgivning utan köp är jättevanligt, men att det ändå förekommer. Det är dock inget de märker så mycket av på det apoteket. Däremot kan det komma in kunder som vill byta saker som de inte köpt där, utan någon annanstans. På Kronans Droghandel i Mjölby har man både farmaceuter och apotekstekniker i egenvården. Inom företaget finns det kompetensutveckling inom egenvårdsområdet. Läkemedelsföretagen kanske spelar en liten roll i och med att de kommer ut och informerar då och då, men det viktiga är den kompetensutveckling som företaget själva har. Skänninge Apoteket Kronan På Apoteket Kronan i Skänninge säger apotekschefen att det inte har blivit mer rådgivning utan köp, det är ingenting man märker av där. När det gäller bemanningen 32

34 av egenvårdsavdelningen så är det farmaceuter som jobbar med den, eftersom det endast finns sådana på det här apoteket. Inom företaget finns det kompetensutveckling, och personalen har en halvtimme per vecka som de själva disponerar över, men det finns vissa krav från företaget på saker som måste genomföras varje år, både inom farmaciområdet och egenvårdsområdet. Dessutom går man igenom produktinformation på morgonmöten och uppdaterar varandra på apoteket. Apoteket Kronan i Skänninge är ett så pass litet apotek att de bara får enstaka besök från läkemedelsföretagen, och därför spelar de inte så stor roll i kompetensutvecklingen. Motala Apoteket Kronan På Apoteket Kronan i Motala säger apotekschefen att hon inte riktigt kan svara på hur det är med rådgivning utan köp, men hennes upplevelse är att många fattar ett köpbeslut. Hon tror också att det finns många som tar reda på saker på egen hand på internet, på exempelvis sjukvårdsrådgivningens hemsida. På apoteket är tanken att man även ska ha farmaceuter i egenvården, men om det är brist på farmaceuter så är det inte praktiskt möjligt. Personalen på Apoteket Kronan kompetensutvecklas genom självstudier, och de har möjlighet att hålla sig uppdaterade på sortiment, effekter och icke önskvärda effekter av läkemedel. Kompetensutvecklingen sker via e-utbildningar. Läkemedelsföretagen har ingen större roll mer än att apoteket får material och så, precis som tidigare. Det läggs inga resurser på att utbilda personal genom dem, utan det är det interna inom företaget som är det viktiga. Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg Apotekschefen på Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg tycker inte att det har blivit mer rådgivning utan köp, utan de kunder som kommer in och har en fråga har i regel en produkt med sig ut från apoteket. Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln tycker inte apotekschefen på dessa apotek att det har påverkat så mycket som man trodde från början att det skulle göra. Hon resonerar som så att tryggheten är det viktigaste för kunden och säger följande: Man märker kundernas kommentarer, de vill gå till apoteket där de känner en trygghet för där kan jag få råd och jag känner mig trygg att det är rätt produkt jag går ut med och jag vet hur jag ska använda den. 33

35 På Apoteket Rödingen finns en egenvårdsansvarig som finns i egenvården hela tiden, och om hon skulle behöva hjälp så hämtar hon någon av de andra. Om det inte är kunder i receptkanalerna så är även receptarierna i egenvården. Personalen får kompetensutveckling inom företaget och läkemedelsföretagen har ingen roll i kompetensutvecklingen. Cura Apoteket Apotekschefen på Cura Apoteket tror inte att det förekommer mycket rådgivning utan köp, men säger också att kunderna är medvetna och att vissa kunder är väldigt prismedvetna och jämför olika apotek och dagligvaruhandel. Detta ser han inte som någon risk utan tror att kunderna kommer tillbaka om man ger dem bra rådgivning. På Cura Apoteket har man oftast apotekstekniker schemalagda i egenvården och farmaceuter som resurs, men beroende på bemanningen så kan det också vara farmaceuter schemalagda i egenvården. Kompetensutvecklingen för personalen sker mest i form av elektroniska e- utbildningar. Läkemedelsföretagen har en liten roll, men upplevs ha varit väldigt anonyma det sista året. Kronans Droghandel Apotekschefen på Kronans Droghandel i Motala upplever inte att det förekommer rådgivning utan köp. På apoteket är det inte så många anställda, så att även farmaceuterna befinner sig i egenvården. De har inte direkt några bestämda platser utan är där det behövs. Personalen har tid för kompetensutveckling en halvtimme i veckan, och utöver det finns det också anda utbildningar som de kan få ta del av, till exempel utbildning för att få receptbehörighet som tekniker. Läkemedelsföretagen har ingen roll i kompetensutvecklingen. Vårdapoteket Apotekschefen på Vårdapoteket tycker inte att det har blivit mer rådgivning utan köp utan tycker att det alltid har varit de som har varit inne och frågat och sedan funderat lite på om det ska köpa eller inte. Hon upplever inte att det är ofta som det kommer in någon som säger att de redan har handlat men inte vet hur de ska använda läkemedlet, utan då tar de reda på det på något annat sätt, ex bipacksedel eller internet. På Vårdapoteket är det i första hand apotekstekniker som är schemalagda i 34

36 egenvården, men om det inte jobbar någon sådan så är det en farmaceut där. Det beror på tillgången på personal, och det finns ju alltid farmaceuter nära till hands. Det finns kompetensutveckling för personalen och den sköts självständigt på tid som är avsatt för den. Den roll läkemedelsföretagen har i kompetensutvecklingen är att man på apoteket ibland tar emot representanter för läkemedelsföretagen. Övrigt Mjölby Galleria Kvarnen, Apotek Hjärtat Då apotekschefen på Apotek Hjärtat i Mjölby får frågan om hur hon ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så har hon följande åsikt. Hon tycker inte att de här produkterna säljs på lika villkor och tycker att apoteken borde få någon form av ersättning, eller att det är mindre förpackningar eller mer begränsad andel av produkter som får säljas i dagligvaruhandeln. Konkurrens som sådan ser hon egentligen bara som positiv, men det man kan känna är att det kan bli fel ibland. Hon nämner exempel på hur man i mataffären kan höra hur folk köper fel saker när de handlar läkemedel där. Samtidigt tycker hon inte att saker och ting ska gå i stå, utan att det måste utvecklas. Den ökade tillgängligheten är ju bara positivt, men om det var det som var problemet med hur apoteksmarknaden var innan hade ju staten kunnat säga till om att apoteken skulle öppna upp mer och att det skulle öppnas fler apotek, för det var ju faktiskt den som var ägare. Saker kan hanteras på olika sätt. På frågan om hur hon ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel svarar hon att hon inte tror att kunderna kommer tillbaka, eller att de faktiskt redan gör det i viss mån, men att bekvämlighetsköpen som blir när man ändå handlar något annat kommer att fortsätta så. Hon tror att apoteken kanske kan ta tillbaka någon liten marknadsandel, men inte ta igen allt. Däremot tror hon att det har nått sin kulmen och att apoteken inte kommer att tappa mer. I alla fall inte som det är nu, men om det kommer mer switchar, så skulle det kunna leda till att apoteken tappar, men de som väljer att handla på andra ställen av framförallt bekvämlighetsskäl, de gör det redan nu. Kronans Droghandel Då apotekschefen på Kronans Droghandel i Mjölby får frågan om hur hon ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så har hon följande åsikt. Hon kan förstå att konsumenterna tycker att det 35

37 är bra för att det är lättare att bara gå och ta sitt paket i affären, men hon tror att det är lite farligt för att folk tror att det är riskfritt och konsumtionen av värktabletter har ökat för att folk tror att man kan ta hur många som helst. Hon tror att det kommer att bli mer kontroller, och säger hur man idag har läkemedel placerat bredvid godis i dagligvaruhandeln, vilket hon inte tycker är bra. Hon tycker att det hade varit bättre att öka tillgängligheten på apoteken. På frågan om hur hon ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel svarar hon på följande sätt: Tyvärr tror jag att något kommer att hända, det kommer gå åt skogen för någon, och så sen kommer det att minska i dagligvaruhandeln. Det kommer inte att kunna fungera. Hon säger också att det hade varit bättre att ha det mer som i de har det i Danmark, för folks säkerhets skull. Skänninge Apoteket Kronan Då apotekschefen på Apoteket Kronan i Skänninge får frågan om hur hon ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så svarar hon att hon tycker att det är jättebra. Hon tycker att det har varit lustigt att man inte har kunnat köpa till exempel Alvedon på helgen om man bor i en liten stad, utan att man då måste åka många mil. Hon tycker att tillgängligheten och konkurrensen är något positivt, men säger också att man får vara försiktig så att inte läkemedelsanvändandet ökar. Så det är positivt för att det ska vara en tillgänglighet. På frågan om hur hon ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel säger hon att vi nog kan tappa lite till, men att det nu ändå har gått ett par år sedan det kom ut i dagligvaruhandeln, så om ett eller två år har nog kurvan planat ut och ligger stabilt. Att ta igen det som tappats tror hon blir svårt att göra. Motala Apoteket Kronan Då apotekschefen på Apoteket Kronan i Motala får frågan om hur hon ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så svarar hon att hon är kluven i frågan. Nu är det lättare att få tag på och det är lättare för kunderna att fatta ett köpbeslut. Det finns ungdomar som missbrukar läkemedel, och det har diskuterats om det nu har ökat. Hon säger också att man nu tappar kontrollen över läkemedlen litegrand, och man kan se i dagligvarubutiker att det inte alltid hanteras på rätt sätt. 36

38 Hon tycker att det är ett I-landsproblem när vi har krav på att allt ska vara tillgängligt dygnet runt och detta gäller samhället i stort. De på glesbygden har ju ändå inte fått samma tillgänglighet som de som bor i större samhällen och hon menar på att om man planerar sina inköp har man möjlighet att handla på apotek. För hennes del fanns inte behovet att handla läkemedel någon annanstans innan avregleringen, och det finns inte idag heller. Dessutom ser hon den ekonomiska konsekvensen för företaget, men samtidigt också att man tappar rådgivning, så att risken för felanvändning av läkemedlen ökar. På frågan om hur hon ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel säger hon att framtiden beror lite på kontrollen från tillsynsmyndigheten, och att kraven idag är på de som säljer receptfria läkemedel. Hon tror att försäljningsställena antagligen kommer att nischa in sig på det de känner att de har störst utväxling på, vilket antagligen är värk, nässpray och nikotin. Men det blir sådan spridning så de kommer nog inte att tjäna så mycket som de hade räknat med, och det blir en liten del i deras omsättning, eftersom det blir sådan utspridning på många försäljningsställen. Hon avslutar med att säga följande: Jag hoppas att folk ser vår kompetens som en fördel för dem själva, och det är ju upp till oss att marknadsföra oss att vi kan läkemedel. Kom hit och köp det här så får du också rådgivning på köpet och det kostar inget extra. Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg Då apotekschefen på Apoteket Rödingen och Apoteket Marieberg i Motala får frågan om hur hon ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så svarar hon att hon tycker att det är bra ur kundsynpunkt att tillgängligheten ökar. Hon tycker däremot att det är olika kvalitet i olika butiker, och har på vårdcentralen hört att det är läkare som är irriterade och har även hört att det har hänt saker med barn som har fått fel läkemedel och hamnat på akuten. Personalen i dagligvaruhandeln får ju inte ge några råd, men hon tycker att de borde få kompetensen att ställa frågor om till exempel ålder på barn, så att de får rätt styrka på läkemedlet. Hon tycker också att de som äger butikerna som säljer receptfria läkemedel borde ha mer skyldighet och ansvar och att läkemedel inte bara är något som man kan tjäna pengar på. Det mest positiva med att läkemedel får säljas utanför apotek är tillgängligheten, men hon skulle helst se att det inte fanns i dagligvaruhandeln. På frågan om hur hon ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel säger hon att hon tror, eller önskar, att folk kommer tillbaka mer och mer till apotek. Hon har hört kommentarer från kunder att de är besvikna och säger att det är en trygghet att handla på apoteket och vill handla hos dem i fortsättningen. Hon tror också att 37

39 ungdomar är mer flexibla, vill att det ska gå snabbt och vill inte ha några frågor, men hon tror att många äldre kommer tillbaka till apoteken. Hennes förhoppning är att kunderna kommer till apoteken, för där vet de att där finns det kunskap och att de får rätt saker om de handlar där. Cura Apoteket Då apotekschefen på Cura Apoteket i Motala får frågan om hur han ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så svarar han att han tycker att det är negativt. I hans fall har apoteket öppet 8-22, så det tycker han hade räckt, men så är det ju inte på alla ställen. Vissa apotek har sämre öppettider och då är det en bra trygghet för kunden att kunna köpa läkemedel under större delen av dygnet tycker han. Det han ser som negativt är att det finns alltid risk för överdosering och interaktioner, något som kan ske även om man handlar på apotek, men där finns större möjlighet att få råd eftersom de andra inte får ge råd. Sen finns det de butiker som ger råd ändå fast de inte får, och då kanske det kan gå riktigt illa, säger han. På frågan om hur han ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel säger han att förhoppningen är att apoteken är så pass duktiga att marknadsföra sig själva och sin kompetens att kunderna väljer oss i första hand, och att man i de flesta fall har ett originalpreparat och en billigare kopia. Vidare säger han att det gäller det för alla butiker att försöka att hitta rätt pris på sina varor och se till att man inte är dyrast utan att man ligger bra till och är konkurrenskraftig. Han tror inte att det finns så mycket pengar att tjäna på receptfria läkemedel för dagligvaruhandeln, i alla fall inte om de har tänkt sig att ligga billigast prismässigt. Kronans Droghandel Då apotekschefen på Kronans Droghandel i Motala får frågan om hur hon ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så svarar hon att hon ser både fördelen och nackdelen. Nackdelen är att man missar rådgivningen och den är bra och genom den kan man fånga upp att läkemedel tas fel och så, och det märker man ju inte i dagligvaruhandeln. Som privatperson kan hon tycka att det är smidigt att få tag på sina värktabletter eller vad det nu är när man ändå handlar andra grejer. På frågan om hur hon ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel säger hon att det är svårt att svara på det, men hon tror att det kommer att vara ganska jämt och ungefär som det är nu. Hon säger följande: Apoteken har en jämn ström av folk som vill ha råd och tycker att det är bra att kunna komma till ett ställe där det finns personal som kan mycket om läkemedel. Sen tror jag att det här som man känner till, 38

40 som man ändå bara vill springa in och handla, det kan man köpa vart som helst, men det är fortfarande och kommer alltid att vara kunder som vill ha rådgivning. Vårdapoteket Då apotekschefen på Vårdapoteket i Motala får frågan om hur hon ser på att dagligvaruhandeln numera får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel så svarar hon att hon tycker att det är bra att det finns lättillgängligt, men att tillsynen som kommunerna ska ha kunde skötas bättre. Det är bra att det finns lättillgängligt, men det ska vara seriöst och ordning och reda. Hon tycker också att om man ser man till hela omregleringen så hade den kunnat skötas på ett bättre sätt. Det hade gått att öka tillgängligheten på det som fanns, för som det är nu har tillgängligheten bara ökat i städerna. Dessutom säger hon att tillgänglighet handlar om så mycket mer än bara öppettider. Det ska finnas läkemedel hemma och så också. På frågan om hur hon ser på framtidens försäljning av receptfria läkemedel svarar hon att hon tror att det stora tappet har varit, men hon tror att apoteken kanske fortsätter att tappa lite, eller att det stannar av. Hon tror inte att apoteken tar tillbaka marknadsandelar, för att det nu har gått så lång tid sedan det släpptes i dagligvaruhandeln och folk har lärt sig att det finns att köpa någon annanstans. Hennes uppfattning är att apoteken får kämpa med att bibehålla det som de har. Diskussion Metoddiskussion Urvalet av vilka apotekschefer som skulle intervjuas gjordes genom att ett geografiskt område i västra Östergötland, bestående av orterna Mjölby, Skänninge och Motala, valdes ut för studien och att samtliga apotekschefer inom detta område tillfrågades om de ville delta. Att det är olika många apotekschefer från olika apotekskedjor handlar om vilka apotek som finns inom det geografiska området. Vissa kedjor är inte representerade medan andra har flera representanter. Dock har alla apotek som finns inom det geografiska området haft samma chans att delta eftersom samtliga apotekschefer tillfrågats och accepterat att delta. Det finns inga mätbara och exakta resultat, utan svaren på frågorna är apotekschefernas egna, och de är baserade på deras respektive åsikter, erfarenheter och upplevelser. Resultaten blir därför subjektiva. Om jag hade frågat en annan person på samma apotek är det inte säkert att svaren hade blivit desamma, eftersom två personer inte upplever en händelse på samma sätt. 39

41 Intervjuerna är utförda inom ett geografiskt område, och detta gör att resultatet inte är applicerbart överallt. Inom detta geografiska område finns relativt mycket landsbygd, och det är därför möjligt att en liknande studie i en storstadsmiljö skulle ge ett annat resultat. Med hänsyn till tidsaspekten var endast åtta personer tillfrågade om de kunde tänka sig att delta i studien. Det positiva var att samtliga accepterade att delta, men det negativa är att det är ganska få personer, vilket ger ett smalare och mer osäkert svar. För att få ett bredare och mer pålitligt svar hade det varit bra att intervjua fler personer i ett större område, och även intervjua personer med andra roller än att vara apotekschef, exempelvis kunder, anställda på dagligvaruhandel som säljer receptfria läkemedel, anställda på läkemedelsföretag, grossister och regionchefer på de olika apotekskedjorna. I den här studien användes en kvalitativ metod. En sak som utmärker kvalitativa intervjuer är att de genererar innehållsrika och komplexa svar på de enkla och raka frågor som ställs. De ger därmed upphov till ett omfattande material, i vilket man bland annat kan finna intressanta åsikter och mönster. Då syftet är att förstå eller hitta ett mönster, så är en kvalitativ studie det bästa angreppssättet, och därför valdes den metoden. 18 De frågor som användes var öppna frågor, det vill säga frågor där det svar som man väntar sig är ett ord, en mening eller en längre kommentar 19. Intervjufrågorna var identiska till samtliga deltagare, och presenterades för dem först under intervjun. Det är möjligt att svaren hade blivit mer genomtänkta och utförliga om frågorna hade sänts till de intervjuade en tid innan, men på det här sättet hade alla samma tid, det vill säga ingen alls, att förbereda sig för frågorna. En provintervju utfördes, och därefter utvärderades och reviderades frågorna, innan de användes i intervjuerna. Nackdelar med att använda intervjuer för datainsamling är bland annat att det är en subjektiv teknik och att svaren kan vara svåra att analysera. 19 Tillgänglighet På de flesta apoteken säger man att sortimentet bestäms centralt. Det innebär att om sortimentsbredden påverkas av att dagligvaruhandeln får sälja receptfria läkemedel så sker det inte på varje enskilt apotek, utan det bestäms högre upp inom kedjorna. Det är bara ett apotek som direkt tycker att sortimentsbredden nu har påverkats, och det är ett av de apotek som tillhör Apoteket AB och som fanns före omregleringen. Där påpekar man att det inte längre finns någon tillhandahållandeskyldighet, vilket indirekt påverkar att sortimentsbredden inte är lika stor. Däremot går det att beställa 40

42 hem en vara om kunden skulle efterfråga något som inte finns. En av de intervjuade säger att hon tror att dagligvaruhandel satsar mer på storsäljarna medan apoteket tänker på att ha en mångfald och inte enbart tänker kommersiellt. Samma åsikt verkar finnas hos en av de andra cheferna som också tror att dagligvaruhandeln nischar in sig på de välbekanta storsäljarna, medan apoteket har bredare sortiment och kompletterar med billigare alternativ. När det gäller bredden på det som får säljas i dagligvaruhandeln är det två som tar upp det, och den ena tycker att det sortimentet är bredare än vad som var förväntat, medan den andra tycker att det inte är speciellt brett. När det gäller lagrets storlek så är det generellt så att de apoteken som fanns innan avregleringen märker att lagrets volym minskar, medan de nyare apoteken tycker att det är svårt att uttala sig i frågan. Undantaget är apoteket i Skänninge som är ett apotek som fanns innan avregleringen, men där man inte märker av att lagervolymen minskar. Min tanke här är att det kanske snarare är de nyöppnade apoteken som påverkar lagervolymen hos de andra apoteken. I Motala där det har öppnat tre nya apotek verkar de gamla apoteken känna av en större förändring än vad apoteket i Skänninge, där man bara har fått konkurrens av dagligvaruhandeln, gör. Det är svårt att avgöra om det är dagligvaruhandeln eller de nya apoteken som tar marknadsandelar från de apoteken som fanns innan omregleringen. Nästan alla apotekskedjor har tagit fram egna varumärken, i alla fall på handelsvaror. Det är bara en kedja som har tagit fram egna märkesvaror på receptfria läkemedel, men inom ytterligare en kedja sägs det vara på väg. Att kedjorna tar fram egna märkesvaror är inte så förvånande, med tanke på att det är de varorna som de har bäst handelsmarginaler på och kan tjäna mest pengar. När apoteken får mer konkurrens är det viktigt för dem att tjäna mer pengar, och då är egna märkesvaror viktiga. Det är bara de apoteken som fanns innan omregleringen som kan svara på om de har utökat sortimentet med någon varugrupp som de inte tidigare tillhandahöll, och det som man verkar ha satsat på är varor inom det kosmetiska området. Flera apotek har tagit in smink och nagelvårdsprodukter i sitt sortiment sedan avregleringen. Något annat som är nytt i ett par apoteks sortiment är hjälpmedel så som blodtrycksmätare. På flera apotek svarar man också att man har breddat sortimentet inom vissa varugrupper. Det verkar framför allt vara så att apoteken har tagit in nya handelsvaror som inte tidigare tillhandahållits på apotek, och jag kan tänka mig att det är för att handelsmarginalen är bättre på handelsvaror, men också för att det finns en mycket större bredd av handelsvaror än av receptfria läkemedel, och att jag kan tänka mig att man redan tillhandahöll de flesta varugrupperna av receptfria läkemedel. 41

43 När det gäller tillgänglighet i form av öppethållande så är det inget apotek som har kortat ned sina öppettider, utan de har förlängt dem eller så är de oförändrade. Ett par apotek ligger i gallerior och kan därför inte påverka sina öppettider, utan får följa respektive gallerias öppethållande. De nya apoteken har tänkt på konkurrenternas öppettider då de öppnade, och verkar ha försökt ha längre öppettider än de apotek som redan fanns. Att ha bra öppettider är ett sätt för apoteken att konkurrera, men samtidigt kostar bemanningen av apoteken mer, och det kräver mer personal, ju längre de har öppet. Alla apotek kan inte ha öppettider så att de kan konkurrera med dagligvaruhandelns öppettider. Försäljningsfrämjande åtgärder De flesta apoteken uppger att de har marknadsföringskampanjer, men inte specifikt på receptfria läkemedel. Det verkar också vara så på de flesta apoteken att kampanjerna bestäms centralt och är samma på alla apotek inom samma kedja. Vissa av de intervjuade cheferna säger att man inte marknadsför de receptfria läkemedlen med hänsyn till lagen. Marknadsföringen av läkemedel från företag till allmänheten regleras av Läkemedelslagen (1992:859). Den säger att det är förbjudet för företag att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten. Den talar också om att läkemedelsreklam som vänder sig till allmänheten inte får vara vilseledande och får inte vara utformad så att det kan leda till att användning av läkemedel medför skada eller leder till att människor inte söker den vård de behöver. Läkemedelsreklamen ska presentera läkemedlet på ett aktuellt, sakligt och balanserat sätt, och ska främja en ändamålsenlig användning av produkten. Det ska också framgå att det handlar om 20, 21 ett läkemedel och det ska klart och tydligt framgå att det är en annons. Några av de intervjuade cheferna är av den uppfattningen att det är lite mer kampanjer idag än vad det var tidigare. Eftersom kampanjerna är ett sätt att locka kunder till apoteket så är det förståeligt om det är fler idag än vad man hade tidigare. Alla apotekskedjor har på något sätt marknadsfört att de har kompetens och utbildad personal. Det vanligaste är att det marknadsförs i samband med kampanjer. Någon kedja har också marknadsfört sin kompetens i samband med nyetablering. Att apoteken har kunskap om de varor de säljer är en stor fördel för dem om man jämför med dagligvaruhandeln där det inte finns någon kompetens och där de ej får informera om läkemedlen. Inom alla apotekskedjor som de intervjuade cheferna tillhör har det förekommit säljutbildningar, även om inte personalen på alla apotek som ingår i den här studien 42

44 har tagit del av säljutbildningen. Att apoteksanställda får ta del av säljutbildningar tycker jag är ett tydligt tecken på att det har blivit konkurrens inom apoteksväsendet, och att det har blivit viktigare för apoteken att sälja. Man får bara se upp så att inte säljandet blir viktigare än att vara rådgivande, för det är inte i alla situationer som det bästa för kunden är att köpa något. Ekonomi De nya apoteken har svårt att svara på om de har påverkats av att receptfria läkemedel nu får säljas i dagligvaruhandeln, men apotekscheferna på de apoteken som fanns innan avregleringen tycker att det har påverkat apoteket. Även här är apoteket i Skänninge ett undantag, då de bara har tappat väldigt marginellt. Chefen på Apotek Hjärtat i Mjölby tycker att det påverkade mer och snabbare än vad de hade förväntat sig, och att det var just då när receptfria läkemedel släpptes och fick börja säljas i dagligvaruhandeln. På Apoteket Kronan i Motala upplever man en tydlig påverkan på apoteket, men har däremot svårt att säga vad som beror på dagligvaruhandeln och vad som beror på de andra apoteken. Även Vårdapoteket, som fanns tidigare, känner av en påverkan. Precis som chefen på Kronan i Motala säger så tror jag att det är svårt att säga vad som beror på dagligvaruhandeln och vad som beror på de andra apoteken som har öppnat. Även när det gäller detta har apoteket i Skänninge påverkats mindre än de andra apoteken som fanns tidigare, och detta kan mycket väl ha att göra med att man på orten inte har konkurrens av något annat apotek. I Motala har det öppnat tre nya apotek, och där blir då konkurrensen självklart större. På det apoteket som fanns i Mjölby innan avregleringen, och som nu tillhör Apotek Hjärtat har man märkt av en påverkan redan innan de nya apoteken öppnades, och då är det ju tydligt att det beror på dagligvaruhandeln, eftersom det var den enda förändringen som hade skett då. Den typ av läkemedel som apoteken har tappat marknadsandelar på är värk- och förkylningsläkemedel. Även på de apotek där det inte märks av någon påverkan så tror apotekscheferna att det är dessa läkemedel som apoteken tappar marknadsandelar på. Det är läkemedel som kunden känner igen, som är lättillgängliga och som är lättast för kunden att komma ihåg att man behöver ha hemma. Det är också den typ av läkemedel som tillhandahålls av alla som säljer läkemedel, och därför är det logiskt att det är det som apoteken tappar mest på. I Dagens Nyheter publicerades en artikel med rubriken Nässpray storsäljare utanför apotek. I den artikeln går att läsa att det under år 2010 såldes 9,1 miljoner förpackningar nässpray, och att 27 % av dem såldes utanför apotek. Även detta visar på att apoteken har tappat marknadsandelar på nässpray

45 De apotek som har tappat marknadsandelar sedan receptfria läkemedel fick börja säljas i dagligvaruhandeln kan inte fullt ut kompensera för försäljningsbortfallet genom att sälja mer handelsvaror, även om man försöker marknadsföra och sälja andra produkter istället. Då är det bra med produkter där handelsmarginalen är högre, och därför är egna märkesvaror ett bra alternativ att sälja. På Vårdapoteket har man breddat sitt sortiment på handelsvaror och det tycker jag är ett exempel på hur det apoteket har påverkats av att man har tappat marknadsandelar på receptfria läkemedel. När det gäller prisbilden på receptfria läkemedel så tycker alla att den är oförändrad eller möjligtvis något högre, i alla fall när det gäller originalläkemedel. Däremot talar många om att det finns generiska preparat där det är konkurrens och lägre pris. Priset på läkemedlen varierar mellan de olika försäljningsställena och i dagligvaruhandeln kan man se priser som är både högre och lägre än priserna på apoteken. Detta gäller då originalläkemedlen. Läkemedelsvärlden publicerade en artikel med rubriken Kraftig prishöjning på storsäljare där man kunde läsa att mellan januari och oktober år 2009 så höjdes priserna på ett 30-tal av de populäraste receptfria läkemedlen med i genomsnitt 11%. 23 Något av det man pratade om inför omregleringen av apoteksmarknaden var att det skulle bli billigare läkemedel till allmänheten. Så verkar ju inte vara fallet, i alla fall inte om man ska se till originalläkemedlen. Om kunderna däremot väljer att köpa generika, så blir det billigare för dem. Alla apotekschefer är överens om att produktsortimentet med receptfria läkemedel är viktigt eller mycket viktigt för apotekets ekonomi. Dels är det viktigt för att det är en del av det hela, och att man säljer av det, men det är också viktigt för att det lockar kunder till apoteket och när kunderna har kommit dit så kan de också köpa handelsvaror, som apoteken har större handelsmarginal på. Huruvida de receptfria läkemedlen är viktigare för apotekets ekonomi än handelsvarorna råder det lite delade meningar om. Vissa apotek satsar mycket på handelsvaror. En apotekschef tycker att handelsvarorna, som har en annan marginal, är viktigare på ett sätt men att det receptfria sortimentet är viktigt för att visa på en bra kompetens och för att man ska kunna marknadsföra sig som ett bra apotek. En annan apotekschef tycker att det är minst lika viktigt eftersom de olika sortimenten kompletterar varandra. Alla apotekschefer är överens om att rådgivning är något som ska finnas på ett apotek. De tycker däremot inte samma sak i frågan om apoteken ska få en speciell kompensation för rådgivningen från samhället. Där är det några som är positiva, några som är negativa, och någon som tycker att en kompensation vore bra, men som inte vet varifrån den skulle komma. 44

46 I Dagens Apotek publicerades en artikel som handlar om ett projekt som ska granska rådgivningen som ges på apotek. Då artikeln publicerades fanns inget formellt beslut om projektet, men ändå en plan att det ska genomföras mellan år 2011 och Det är viktigt att den rådgivning som ges är korrekt, och därför kan jag förstå varför man vill göra en granskning av rådgivningen som ges på apoteken idag. Annars hoppas jag, och tror, att man på apoteken idag tar hjälp av varandra, eftersom alla inte kan veta mest om allting. Det är med rådgivning som apoteken har en konkurrensfördel relativt dagligvaruhandeln, och därför är det min uppfattning att apoteken måste vara bra på sin sak, annars kan kunderna lika gärna gå till dagligvaruhandeln. Personal/kompetens På apoteken så upplever cheferna inte att de märker av att det är mer rådgivning utan köp, med undantag för en apotekschef som tycker att det är skillnad, men att man har vant sig vid det idag och reagerade mer precis i början. Det är också fler chefer som märker av att det idag finns mer prismedvetna kunder idag än vad det gjorde tidigare. Om det förekom mycket rådgivning utan köp skulle det kunna vara ett tecken på att kunderna utnyttjar apotekens kompetens gratis, och sedan går och handlar någon annanstans för att spara några kronor. Nu verkar det ju inte förekomma så mycket, utan de kunder som behöver rådgivning och kommer fram till att de behöver köpa en produkt köper den då ofta där och då. Hur man väljer att bemanna egenvårdsavdelningen varierar litegrand mellan de olika apoteken. En del har bara farmaceuter i egenvården, och andra har framför allt apotekstekniker. Hur man väljer att ha det beror på bemanningen och på recepttrycket. Alla har dock gemensamt att om det inte finns några farmaceuter i egenvården, så finns det ändå alltid farmaceuter närvarande som apoteksteknikerna kan rådfråga vid behov. Alla apotekskedjor som deltar i denna studie har kompetensutveckling för sina anställda, och det verkar mest vara internetbaserad kompetensutveckling. Ibland kan de få material eller besök från läkemedelsföretag, men den interna utbildningen är den kompetensutveckling som är viktigast för apoteken. När nu dagligvaruhandeln får konkurrera med apoteken på markanden för receptfria läkemedel så är ju kompetensen ett sätt för apoteken att konkurrera, och därför är det bra om de håller en så hög kompetens som möjligt. Dessutom så är egenvårdsområdet ständigt föränderligt och då är det bra att man på apoteken håller sig uppdaterad. 45

47 Övrigt Överlag verkar det vara så att de intervjuade apotekscheferna tycker att det ur tillgänglighetssynpunkt är positivt att andra än apotek får sälja receptfria läkemedel. Det är bara en som tycker att det är direkt negativt. Flera av cheferna påpekar också att konkurrens är något positivt för apoteken. Däremot finns det också negativa sidor med att de receptfria läkemedlen har släppts utanför apotek, och det är att man tappar rådgivningen till kund och att det blir större risk för felanvändning av läkemedlen. Man upplever också att man tappar kontrollen på läkemedlen när det blir mer lättillgängligt för kunderna, och det finns konkreta exempel på när det har blivit fel. Något som flera av apotekscheferna återkommer till är hur de receptfria läkemedlen hanteras ute i dagligvaruhandeln. Där tror man att kvaliteten mellan de olika försäljningsställena är väldigt varierande och att det krävs mer kontroller och tillsyn. En av de intervjuade påpekar också att de här produkterna inte säljs på lika villkor för apoteken och för dagligvaruhandeln och tycker att antingen så bör apoteken få någon form av ersättning, eller så bör förpackningsstorlekarna eller sortimentet som får säljas i dagligvaruhandeln minskas. Som sagt så är de intervjuade cheferna överlag positiva till den ökade tillgängligheten, men en chef påpekar att om det var tillgängligheten som var problemet innan avregleringen, så hade ju staten, som ägde apoteken då, bara kunnat säga till att tillgängligheten skulle ökas. En annan chef är inne på samma spår och tycker att tillgängligheten idag ändå bara har ökat i städerna, och att tillgänglighet handlar om så mycket mer än bara öppettider. En tredje chef tycker att det är ett I- landsproblem när allting ska vara tillgängligt dygnet runt, och att glesbygden ändå inte får samma tillgänglighet som de som bor i större samhällen. Ett regeringsbeslut togs vilket ger Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser i uppdrag att utreda den geografiska tillgängligheten till både receptbelagda och receptfria läkemedel med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden. Detta uppdrag ska slutredovisas senast 31 december år Detta görs för att kunna bedöma omregleringens effekter på den geografiska tillgängligheten 25. Denna utredning kommer förhoppningsvis att visa om det är så som det upplevs idag, att tillgängligheten ändå inte har ökat i glesbygden. I och med att rådgivningen till kund och kontrollen över läkemedlen minskar kanske det hade varit bättre att öka tillgängligheten på apoteken istället för att släppa läkemedlen fria i dagligvaruhandeln. Idag finns ändå en större tillgänglighet på apoteken, eftersom många apotek har förlängt sina öppettider i och med att det nu finns konkurrens på apoteksmarknaden. Det finns ju idag apotek som följer dagligvaruhandelns öppettider. Att apotekens öppethållande har ökat kan man fundera på om det är ett svar på att de nu får konkurrens från dagligvaruhandeln, eller om det är ett svar på att det nu finns flera konkurrerande apotekskedjor, eller kanske både och. 46

48 Att tillsynen över de försäljningsställen som säljer receptfria läkemedel behöver skärpas är inte de intervjuade i den här studien ensamma om att tycka. I tidningen Dagens Apotek 26 finns en debattartikel publicerad, där artikelförfattarna efterlyser att kommunerna tar sitt tillsynsansvar. De tycker att alla kommuner måste ha rutiner för hur tillsynen ska gå till och att tillsynen måste ha en regelbundenhet. Artikelförfattarna vill också att det ska göras en utredning av på vilket sätt tillgänglighetsökningen av receptfria läkemedel har påverkat användningen och oönskade effekter. 26 Min åsikt är att en sådan utredning inte vore dum alls, eftersom tillgängligheten av receptfria läkemedel är större idag, och det vore konstigt om det inte påverkade både samhället och apoteken. När det gäller framtidens försäljning av receptfria läkemedel tror många av de intervjuade apotekscheferna att det kommer att vara ungefär som det är nu. Att man nu har tappat det mesta man kommer att tappa, och att det framöver bara är små förändringar om förutsättningarna är desamma som de är nu. Om det däremot sker förändringar i vilka läkemedel som får säljas i dagligvaruhandeln, eller om kraven på de som vill sälja läkemedel förändras, så kommer det att påverka mer. Några tror att kunderna framöver kommer att välja apoteken för den trygghet de erbjuder, medan andra tror att bekvämlighetsköpen i dagligvaruhandeln kommer att fortsätta på samma sätt som nu. En person tror att det kommer att inträffa något som gör att läkemedlen kommer att minska i dagligvaruhandeln. Slutsats Hur mycket receptfria läkemedel som får säljas i dagligvaruhandeln påverkar givetvis apoteken. Om man tänker sig att ytterligare preparat skulle släppas från apoteken, så skulle apoteken tappa försäljning av dem och därmed ge en negativ påverkan. Om sortimentet som får säljas i dagligvaruhandeln däremot skulle minskas, så skulle kunderna få komma tillbaka till apoteken för att köpa de varorna som inte längre fick säjas i dagligvaruhandeln då, och det skulle ge en positiv påverkan för apoteken. Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar apoteken, det kan vi förstå, men frågan är hur mycket det påverkar. Det är tydligt att apoteken som fanns innan omregleringen av apoteksmarknaden har påverkats och tappat marknadsandelar, men i och med att avregleringen av apoteksmarknaden och den förändring som gjordes så att receptfria läkemedel släpptes ut i dagligvaruhandeln kom så snart efter varandra, så är det svårt att säga vad det är som har påverkat apoteken mest. I den här studien har det framkommit att i den ort, där det har öppnat flest apotek efter avregleringen, har apoteken som fanns där innan påverkats mest. I orten där det fortfarande bara finns ett apotek och konkurrensen där bara kommer ifrån 47

49 dagligvaruhandeln så har apoteket knappt känt av någon påverkan. Det talar för att avregleringen av apoteksmarknaden och nyöppnandet av andra apotek och konkurrensen från andra apotekskedjor har påverkat apoteken mer än det faktum att receptfria läkemedel numera får säljas i dagligvaruhandeln. Det skulle dock krävas en större studie över ett större område, inklusive storstadsregioner och ren glesbygd, för att komma fram till om det är så och få ett mer rättvisade resultat. 48

50 Referenser 1. Sveriges Regering, Omreglering av apoteksmarknaden, Del 1, Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen, 2008, Statens Offentliga Utredningar, SOU 2008:4. 2. Sveriges Regering, Detaljhandel med nikotinläkemedel, Delbetänkande av Utredningen om detaljhandel med nikotinläkemedel, 2006, Statens Offentliga Utredningar, SOU 2006:15 3. Sveriges Regering, Omreglering av apoteksmarknaden, 2008, Regeringens proposition 2008/09: Sveriges Regering, Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel, Delbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen, 2008, Statens Offentliga Utredningar, SOU 2008:33 5. Anell A, Svensson M, Värdet av receptfria läkemedel Ett hälsoekonomiskt perspektiv, 2008, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE e-rapport 2008:1, ISSN: Sveriges Regering, Handel med vissa receptfria läkemedel, 2009, Regeringens proposition 2008/09: Svensk författningssamling, Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, 2009, SFS 2009: Läkemedelsverket, Att köpa läkemedel, 2010, [ ] 9. Läkemedelsverket, Listan över läkemedel som får säljas utanför apotek, 2012, tfritt-i-affarerna/listor/ [ ] 10. Läkemedelsverket, Bakgrund och bedömningskriterier receptfria läkemedel utanför apotek, 2009, [ ] 11. Läkemedelsverket, Medicinteknik, 2010, [ ] 12. Läkemedelsverket, Homeopatiska läkemedel, 2010, [ ] 13. Läkemedelsverket, Vissa utvärtes läkemedel VUM, 2006, [ ] 49

51 14. Läkemedelsverket, Växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel, 2012, [ ] 15. Apotekens Service, Receptfria läkemedel utanför apotek, 2011, [ ] 16. LIF-de forskande läkemedelsföretagen, FAKTA 2011 Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården, Apotekens Service, Försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek, De 25 bäst säljande preparaten, 2011, artal%202%202011/otc%20q22011%20-%20topp25%20preparat.pdf [ ] 18. Trost Jan, 2010, Kvalitativa intervjuer, Fjärde upplagan, Studentlitteratur, ISBN: Bell Judith, 2006, Introduktion till forskningsmetodik, Fjärde upplagan, Studentlitteratur, ISBN: Svensk författningssamling, Läkemedelslag (1992:859), SFS 1992: Läkemedelsverket, Marknadsförning av läkemedel till allmänheten, [ ] 22. Palmkvist Peter, Nässpray storsäljare utanför apotek, , Dagens nyheter, [ ] 23. Hedbom Petra, Kraftig prishöjning på storsäljare, , LäkemedelsVärlden, [ ] 24. Österberg Lina, Rådgivning på apotek ska granskas i nytt projekt, , Dagens Apotek, [ ] 25. Sveriges Regering, Uppdrag att följa och analysera den geografiska tillgängligheten till läkemedel med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden, 2010, [ ] 26. Havsöga B, Åkesson A, Följ upp folkhälsa och patientsäkerhet när läkemedel säljs utanför apoteken, , Dagens Apotek nr 2/12 50

52 Bilaga 1 Intervjufrågor Uppgifter om apoteket Hur ser konkurrenssituationen ut på Din ort med avseende på försäljningen av receptfria läkemedel? Är ditt apotek ett ensamapotek eller finns det flera apotek på orten. Är ditt apotek placerat i ett kommersiellt läge eller i närheten av vården (vårdcentral, sjukhus)? Hur många anställda har du på Ditt apotek? Hur många är farmaceuter? Tillgänglighet sortiment Numera får även receptfria läkemedel säljas utanför apotek. Hur påverkar det verksamheten på Ditt apotek med avseende på sortimentsbredd? Har lagrets storlek (volymen läkemedel) påverkats? Har Ni inom Din kedja tagit fram egna varumärken? Har Du utökat Ditt sortiment på apoteket med varugrupper som Du inte tidigare tillhandahållit? Tillgänglighet tid Har Du förändrat apotekets öppethållande för att påverka tillgängligheten av läkemedel i tid? Har Du förändrat butikens yta, gjort ombyggnationer för att anpassa verksamheten till en ny marknad? Försäljningsfrämjande åtgärder Har ni ökat/minskat eller en har ni oförändrade marknadsföringsaktiviteter runt receptfria läkemedel (ex mer/mindre arbete med skyltning idag än tidigare)? Har ni marknadsföringskampanjer på receptfria läkemedel? Har du marknadsfört den konkurrensfördel som apoteken har relativt dagligvaruhandeln i form av kompetens? Hur? Har ni haft säljutbildningar för personalen? Ekonomi Genom att fler aktörer fått möjlighet att sälja receptfria läkemedel, är det rimligt att 51

53 anta att apotekens andel som tidigare var 100 % nu minskat. Hur mycket uppskattar du att detta påverkat ditt apotek? Vilken typ av läkemedel (preparat) tycker du att du framför allt tappat marknadsandelar på? (ex Nikotinpreparat, smärtstillande, nässpray) Har Du kunnat kompensera försäljningsbortfallet av receptfria läkemedel genom att öka försäljningen av handelsvaror? Ett av målen med omregleringen av apoteksmarknaden var att läkemedlen skulle bli billigare. Hur upplever du att prisbilden på receptfria läkemedel förändrats av att det numera även får försäljas i dagligvaruhandeln? Hur viktig är produktsortimentet med receptfria läkemedel för apotekets ekonomi? Är försäljningen av receptfria läkemedel viktigare än försäljningen av handelsvaror för ditt apoteks ekonomi? Hur ser Du på finansieringen av rådgivningen, med tanke på konkurrensneutraliteten mot dagligvaruhandeln.? Anser du att apoteken skall få en speciell kompensation för rådgivningen av samhället? Personal/kompetens Upplever Du att det har blivit mer/mindre/lika rådgivning utan köp på Ditt apotek? Hur bemannar Du egenvårdsavdelningen idag med avseende på mixen tekniker/farmaceuter? Är det bara tekniker i egenvårdsavdelningen, och farmaceuter utgör resurspersoner vid behov eller har du farmaceuter schemalagda i egenvårdsavdelningen? Hur sörjer Du för personalens kompetensutveckling inom egenvårdsområdet? Har läkemedelsföretagen någon roll i kompetensutvecklingen? Övrigt Hur ser Du på att dagligvaruhandeln numer får konkurrera med apoteken på marknaden för receptfria läkemedel? Hur ser du på framtidens försäljning av receptfria läkemedel? 52

54 Kalmar Växjö Kalmar Tel Lnu.se

Delrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna

Delrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna Delrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna September 2014 2 (52) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens

Läs mer

Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek. - Krav och förväntningar på apoteksmarknaden

Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek. - Krav och förväntningar på apoteksmarknaden Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek - Krav och förväntningar på apoteksmarknaden 2 (60) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa:

Läs mer

Låt den rätte komma in

Låt den rätte komma in Rapport 2014:3 Låt den rätte komma in Hur har tillgängligheten påverkats av apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden? Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa.

Läs mer

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité en kvalitativ studie Författare: Johanna Ekström Dzhon Zubenko

Läs mer

Alkohol policy på serverings ställen

Alkohol policy på serverings ställen Alkohol policy på serverings ställen Rapport 2013:2 Titel: Alkoholpolicy på serveringsställen Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanland Utgivningsår: 2013 Författare: Ida Våhlin Foto: Ulrika Larsson Diarienr:

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning bland brukare och personal - Att ha full koll eller bara gapa och svälja

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning bland brukare och personal - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning bland brukare och personal - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Master thesis in Pharmaceutical Bioscience Sofia Björkdahl The Pharmaceutical

Läs mer

Omreglering av apoteksmarknaden

Omreglering av apoteksmarknaden Omreglering av apoteksmarknaden Del 1 Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Stockholm 2008 SOU 2008:4 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård Anders Anell Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande

Läs mer

TILLSYN 1/15. Smycken i detaljhandeln. kemikalieinspektionen.se. Ett samverkansprojekt mellan Kemikalieinspektionen och landets kommuner

TILLSYN 1/15. Smycken i detaljhandeln. kemikalieinspektionen.se. Ett samverkansprojekt mellan Kemikalieinspektionen och landets kommuner Smycken i detaljhandeln Ett samverkansprojekt mellan Kemikalieinspektionen och landets kommuner TILLSYN 1/15 kemikalieinspektionen.se Kemikalieinspektionen är en myndighet under regeringen. Vi arbetar

Läs mer

Omregleringen av apoteksmarknaden

Omregleringen av apoteksmarknaden Rapport 2011:9 Omregleringen av apoteksmarknaden Redovisning av ett regeringsuppdrag 2 (27) Omregleringen av apoteksmarknaden Redovisning av ett regeringsuppdrag Konsumentverket 2011 Utredare: Carl Magnus

Läs mer

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Inledning...6 Ojämlikhet i hälsa...7 Ojämlikhet i sjukvården...8

Läs mer

Värdefullt men inte fullvärdigt

Värdefullt men inte fullvärdigt Rapport 2014:4 Värdefullt men inte fullvärdigt Om nyttan med hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel Värdefullt men inte fullvärdigt Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa.

Läs mer

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet med inriktning mot missbruk, ohälsa och rehabilitering Campus Eskilstuna, Mälardalens högskola Socialt arbete C,

Läs mer

Skillnader i konsumentbeteende mellan försäljningskanaler

Skillnader i konsumentbeteende mellan försäljningskanaler Handelshögskolan i Stockholm Retail Management Kandidatuppsats, vårterminen 2012 Skillnader i konsumentbeteende mellan försäljningskanaler En kvalitativ studie om skillnader i konsumentbeteende mellan

Läs mer

användning av medicinteknik

användning av medicinteknik Rapport 2015:2 Mot en mer effektiv och jämlik användning av medicinteknik om nyttan med hälsoekonomiska Mot en bedömningar mer effektiv av och medicinteknik jämlik användning av medicinteknik om nyttan

Läs mer

Gråt inte över spilld mjölk, den kanske inte är värd mer!

Gråt inte över spilld mjölk, den kanske inte är värd mer! Gråt inte över spilld mjölk, den kanske inte är värd mer! - Om konsumentens värdering av det småskaliga mejeriföretagets kommunikation Magisteruppsats 15 hp Marknadsföring FEA411, HT 2012 Författare Johansson,

Läs mer

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt

Läs mer

Ska TLV genomföra hälsoekonomiska bedömningar av rekvisitionsläkemedel?

Ska TLV genomföra hälsoekonomiska bedömningar av rekvisitionsläkemedel? Dnr: 2731/2009 Ska TLV genomföra hälsoekonomiska bedömningar av rekvisitionsläkemedel? TLV:s slutrapport med anledning av regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna att genomföra hälsoekonomiska

Läs mer

Faktorer som påverkar följsamheten till läkemedelsordinationer hos utlandsfödda patienter

Faktorer som påverkar följsamheten till läkemedelsordinationer hos utlandsfödda patienter Faktorer som påverkar följsamheten till läkemedelsordinationer hos utlandsfödda patienter FoU primärvård Skaraborg Författare: Katharina Köster, ST-läkare Närhälsan Guldvingen vårdcentral, Lidköping Rapport

Läs mer

Lean inom sjukvården

Lean inom sjukvården LINNÈUNIVERSITETET Ekonomihögskolan KURS: D-UPPSATS, EXAMENSARBETE G3 I FÖRETAGSEKONOMI, 15HP Ekonomistyrning, 4FE90E, VT 2011 Lean inom sjukvården - en studie av motivet bakom införandet av lean samt

Läs mer

Analys samt förslag till effektivisering av patientflödet vid en vårdcentral

Analys samt förslag till effektivisering av patientflödet vid en vårdcentral Analys samt förslag till effektivisering av patientflödet vid en vårdcentral Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Ekonomi och produktionsteknik TERESE ANDERSSON ANDREAS JOSEFSSON Institutionen

Läs mer

Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science

Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Uppdraget 5 3. Vad är Life Science-sektorn? 6 4. Om företagen 7 5. Demografisk utveckling 9 6. Hur har vi utfört uppdraget

Läs mer

Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket

Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:10 Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket Metodutveckling och resultat från en studie av inkommande telefonsamtal sf Rapport 2014:10

Läs mer

Barn som far illa. Pedagogers bemötande och agerande. Maltreated children How teachers react and act. Sandra Jangdin

Barn som far illa. Pedagogers bemötande och agerande. Maltreated children How teachers react and act. Sandra Jangdin Barn som far illa Pedagogers bemötande och agerande Maltreated children How teachers react and act Sandra Jangdin Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Nivå/ 15 Högskolepoäng 1

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

En skola för eller med alla

En skola för eller med alla INGA-LILL MATSON En skola för eller med alla En kommuns arbete för att nå sina mål Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Individ, omvärld och lärande/forskning nr 39 Inga-Lill Matson En skola

Läs mer

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom

Läs mer