Dina socialförsäkringsrättigheter. i Malta

Transkript

1 Dina socialförsäkringsrättigheter i Malta

2 Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli

3 Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Allmänt... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 7 Rätt till hälso- och sjukvård... 7 Omfattning... 7 Tillgång till hälso- och sjukvård... 7 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 9 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Omfattning... 9 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...10 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...10 Omfattning...10 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...10 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...11 Rätt till förmåner vid invaliditet...11 Omfattning...11 Tillgång till förmåner vid invaliditet...11 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...12 Rätt till åldersförmåner...12 Omfattning...13 Tillgång till åldersförmåner...13 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...14 Rätt till efterlevandeförmåner...14 Omfattning...14 Tillgång till efterlevandeförmåner...15 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...16 Rätt till förmåner vid arbetsskada...16 Omfattning...16 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...16 Kapitel IX: Familjeförmåner...17 Rätt till familjeförmåner...17 Omfattning...17 Tillgång till familjeförmåner...18 Kapitel X: Arbetslöshet...19 Rätt till arbetslöshetsförmåner...19 Omfattning...19 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...19 Kapitel XI: Minimiresurser...20 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...20 Omfattning...20 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...20 Kapitel XII: Långtidsvård...21 Rätt till långtidsvård...21 Omfattning...21 Tillgång till långtidsvård...22 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...23 Juli

4 Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Allmänt Genom lagen om social trygghet (kapitel 318 i Maltas lagstiftning) inrättas två grundläggande system - ett avgiftsfinansierat och ett icke avgiftsfinansierat system. Det viktigast kravet för att omfattas av det första systemet är att du måste uppfylla de särskilda villkoren för avgiftsinbetalningarna. I det icke avgiftsfinansierade systemet är grundkravet att inkomstvillkoren är uppfyllda. Det icke avgiftsfinansierade systemet, som först inrättades för att ge stöd till personer som lever under fattigdomsstrecket, har med tiden utvecklats till ett fullständigt system med flera sammanhängande bestämmelser som innebär att de olika förmånstyperna kompletterar varandra. Syftet med dessa förmåner är framför allt att ge socialt och medicinskt stöd (såväl kontant som in natura) till familjeförsörjare som är arbetslösa och som söker arbete eller som är oförmögna att arbeta på grund av en viss sjukdom, så länge familjens inkomster inte överstiger en viss gräns. Personer med vissa kroniska sjukdomar kan också få gratis vård, oberoende av familjens ekonomiska resurser. Alla som har rätt till socialt stöd får också bostadsbidrag om familjeförsörjaren betalar hyra för sin bostad och också har rätt till ett kompletterande bidrag. Det avgiftsfinansierade systemet tar hand om den andra sidan. Detta fördelningssystem (pay-as-you-go) är allmänt och omfattar så gott som alla samhällsskikt. Maltas avgiftsfinansierade system bygger på att anställda, egenföretagare (personer som utövar en ekonomisk verksamhet som ger inkomster på mer än euro om året för ensamstående eller euro om året för gifta) och icke förvärvsarbetare (personer som är under 65 år, som varken är anställda eller egenföretagare och vars inkomster inte härrör från en ekonomisk verksamhet utan kommer från andra källor, som hyror, utdelningar osv.) betalar in veckovisa avgifter i enlighet med lagen om social trygghet. Anställda och egenföretagare, samt personer utan arbete kan vara försäkrade. Detta är anledningen till att systemet omfattar olika avgiftskategorier, vilket kommer att förklaras längre fram i den här broschyren. Under särskilda omständigheter går det också att befrias från kravet på avgiftsinbetalningar, men ändå få tillgodoräkna sig de obetalda avgifterna. Alla förmåner, pensioner och bidrag som betalas ut omfattas enligt lagen om social trygghet av olika avgifter beroende på vilken förmån det handlar om. Det finns två slags avgifter: Avgiftstyp 1 för anställda och avgiftstyp 2 för icke anställda. Som regel ska alla betala avgifter från och med 16 års ålder och fram till pensionen (från 61 år för män och 60 år för kvinnor, upp till 65 år). Allt beror på när personen i fråga bestämmer sig för att sluta arbeta som anställd eller som egenföretagare och begära pension i enlighet med lagen om social trygghet. Organisation av det sociala skyddet Den obligatoriska avgiften omfattar riskerna för ålderdom, dödsfall, invaliditet, arbetsskada och yrkessjukdomar samt pensioner och ytterligare förmåner. Den täcker även barnbidrag, socialbidrag och tjänster i sjukvårdssystemet. Alla som har fyllt Juli

5 sextio men som inte har nått pensionsåldern ska vara försäkrade enligt denna lag, antingen som anställda eller egenföretagare eller som fritt verksamma om de inte undantagits enligt artikel 6 och artikel 12.1 i socialförsäkringslagen (kap 318). 1 Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas-sigurtà Soċjali) genom dess huvudkontor i Valletta, ett back-office på systerön Gozo och 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). Ministeriet för rättsliga frågor, dialog och familj ((Ministeru għall- Ġustizzja, Djalogu u l-familja) har ansvaret för ett antal viktiga funktioner. Det övervakar förmånerna som betalas ut av socialförsäkringsmyndigheten. Det ska också aktivt främja, underlätta och bidra till att ständigt utveckla ett integrerat samhälle genom att tillhandhålla personligt anpassade tjänster av god kvalitet och genom att aktivt uppmuntra enskilda, familjer och lokala föreningar att delta i kampen mot social utslagning samt uppmuntra lika möjligheter för alla, med särskild inriktning på de mest utsatta medlemmarna av samhället. Ministeriet för hälsa, äldreomsorg och kommunal vård och omsorg (Ministeru għas-saħħa, l-anzjani u l-kura fil-komunità) har ansvaret för att erbjuda sjukvård och de nödvändiga övervaknings- och kontrollmekanismerna samt för att aktivt främja och bidra till de äldres välbefinnande och kommunal vård och omsorg. Finansiering Maltas offentliga välfärds- och sjukvårdssystem finansieras genom skattemedel och avgifter till den allmänna försäkringen från arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare. De fungerar utifrån principen om aktuell inkomstfinansiering. Avgifter till den allmänna försäkringen Tre olika avgifter tas ut för varje person som har en anställning som berättigar till anslutning till försäkringen: en egenavgift, en arbetsgivaravgift och en statlig avgift. I enlighet med lagstiftningen har alla som är anställda genom ett anställningsavtal rätt att ansluta sig till försäkringen det vill säga avgiftstyp 1 ska användas. Egenavgiften och arbetsgivaravgiften motsvarar 10 % av grundlönen, med en veckoavgift på minst 6,62 euro och högst 33,50 euro för personer födda fram till och med den 31 december 1961 och 37,85 euro för personer födda den 1 januari 1962 eller senare. Alla som är äldre än 18 år, som arbetar deltid och vars veckolön är lägre än minimilönen får välja att betala 10 % av sin veckogrundlön i stället för schablonbeloppet 15,35 euro. Den statliga andelen av avgiften motsvarar den del som betalas av arbetsgivaren respektive den anställda. Personer som är under 18 år betalar en ungdomsavgift på 6,62 euro om deras grundlön inte överstiger minimilönen. Om grundlönen är högre än minimilönen ska de betala 10 % av grundlönen. Studenter omfattas av en särskild avgiftsskala. Alla anställda mellan 16 och 65 år ska betala avgifter. Personer över 65 år är befriade från avgifter även om de fortsätter att förvärvsarbeta. Personer som har uppnått pensionsålder (61 år för män, 60 år för kvinnor) men ännu inte har fyllt 65 år och som fortsätter arbeta, ska betala socialförsäkringsavgifter oavsett inkomst. 1 En fritt verksam person är en egenföretagare som bedriver en viss verksamhet och som tjänar över euro per år. En egenföretagare är en person som inte har fyllt 65, är fast bosatt i Malta och som varken är anställd eller fritt verksam. Juli

6 Avgiftstyp 2 gäller egenföretagare i åldern år. Även personer som varken förvärvsarbetar eller driver en avlönad verksamhet betraktas som egenföretagare och omfattas av avgiftstyp 2. Följande personer är befriade från avgiftstyp 2: Personer som bedriver heltidsutbildning. Gifta personer som bedriver oavlönad verksamhet. Personer som uppbär änke-/änklingspension, invaliditetspension eller ålderspension, samt personer som uppbär föräldrapension. Personer som får icke avgiftsbaserat socialt stöd eller uppbär icke avgiftsfinansierad pension. Personer som bedriver en oavlönad verksamhet och som har en årsinkomst som är lägre än euro för ensamstående och euro för gifta, samt egenföretagare med en årsinkomst under 910 euro kan begära ett intyg om avgiftsbefrielse. Enligt lagen om social trygghet kan du under vissa omständigheter befrias från kravet att betala avgifter. För att uppehållet i avgiftsinbetalningar inte ska påverka din försäkringsperiod kan du få tillgodoräkna dig avgifterna. De tillgodoräknade avgifterna ger samma rättigheter som inbetalda avgifter. Du har rätt att tillgodoräkna dig avgifter i följande fall: Du ansluter dig till försäkringen för första gången (du får tillgodoräkna dig avgifter för högst 104 veckor före anslutningen till försäkringen, beroende på när du anslöt dig till systemet). Du är änka och förvärvsarbetar inte. Du är före detta anställd vid polisen eller Maltas armé, har avslutat din karriär och får full statlig pension. Du reser utomlands som volontär. Du har under en kalendervecka rätt till ersättning för sjukdom eller olycksfall i arbetet arbetslöshetsersättning eller invaliditetspension under hela den aktuella veckan (måndag fredag). Om du som anställd har utnyttjat alla dina förmåner har du alltså fortfarande rätt att tillgodoräkna dig dessa avgifter under förutsättning att du är oförmögen att arbeta eller är arbetslös (beroende på vilken ersättning som begärs). Samma bestämmelser gäller för egenföretagare, men bara i fråga om sjukersättning. Om en egenföretagare ansöker om arbetslöshetsförmån är hon eller han endast berättigad till tillgodoräknade avgifter. Avgifterna för föräldrar födda efter 1 januari 1962 som är hemma med barn tillgodoräknas också. Avgifter får i detta fall tillgodoräknas för högst två år per barn. Denna period kan förlängas om barnet har ett gravt funktionshinder. Den tillgodoräknade avgiftsperioden får fördelas mellan de båda föräldrarna men den totala perioden för de båda föräldrarna sammanlagt får aldrig bli längre än två eller i förekommande fall fyra år. För att ha rätt att tillgodoräkna sig avgifter krävs att föräldrarna har försörjningsansvar för och den juridiska vårdnaden om ett barn som är yngre än sex år (eller yngre än tio år om barnet har ett allvarligt funktionshinder), och har förvärvsarbetat under minst det antal år som motsvarar den tillgodoräknade perioden. Juli

7 Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Personer som bor i Malta och som omfattas av den maltesiska lagstiftningen om social trygghet har rätt till offentlig sjukvård i enlighet med de rättigheter som fastställs av ministeriet för hälsa, äldreomsorg och kommunal vård och omsorg. Omfattning Den offentliga vården är i allmänhet gratis när den ges på plats. För akutsjukvård som kräver intagning på sjukhus för att erhålla tjänster som sjukhusvård, dagvård, diagnoser eller konsultationer behöver patienter från andra medlemsstater i EU inte betala någon avgift om de visar upp ett giltigt European Health Insurance Card (EHIC). Däremot måste du själv betala kostnader för alla proteser och läkemedel som ordineras för vården efter sjukhusbehandlingen (utom för läkemedel för de tre första dagarna efter utskrivningen från sjukhuset) eller i samband med dagvården eller vården vid den fristående mottagningen. Det är endast akuta tandvårdsbehandlingar som är gratis vid de fristående mottagningarna och vårdcentralerna. Merparten av tandvården betalas av patienten själv och erbjuds av privata tandläkarkliniker som har licens av de offentliga hälsovårdsmyndigheterna. Sjukvården tillhandahåller gratis immunisering och vaccinering, gratis vård och behandling före och efter förlossning och gratis äldrevård i statliga institutioner åt personer som inte erhåller pension. Alla läkemedel som används i behandlingen under en sjukhusvistelse och de tre första dagarna efter utskrivningen från sjukhuset är gratis för patienten. Om det krävs läkemedel eller medicinsk utrustning vid vård inom primärvården eller vid öppenvårdsmottagningar, eller efter utskrivningen från en vårdinrättning eller efter en sjukhusvistelse (utom de tre första dagarna för läkemedel) krävs det recept på detta från en legitimerad läkare. Det går att köpa läkemedel och medicinsk utrustning på alla privatdrivna apotek i Malta (över 200 stycken) och patienten betalar hela kostnaden själv. Dessa bestämmelser gäller inte för personer som bor i Malta och som omfattas av den maltesiska lagstiftningen om social trygghet. I detta fall lämnas läkemedel och medicinsk utrustning endast ut via offentliga apotek eller inrättningar: Personer med låg inkomst, som beroende på inkomstnivå har rätt till gratis läkemedel enligt en begränsad förteckning över nödvändiga läkemedel och till viss medicinsk utrustning (under vissa villkor och mot deposition av en viss summa pengar). Personer med en kronisk sjukdom som anges i en särskild förteckning som ingår i lagen om social trygghet har rätt till gratis läkemedel som ingår i behandlingen av den kroniska sjukdomen. Denna förmån är inte inkomstprövad. Tillgång till hälso- och sjukvård Ministeriet för hälsa, äldreomsorg och kommunal vård och omsorg har ansvaret för att finansiera och tillhandahålla offentligt finansierad sjukvård. Sjukvården fungerar via offentliga sjukhus och vårdcentraler. Endast statligt ägda sjukhus erbjuder fri vård Juli

8 som subventioneras av staten. Tillgång till specialister ges efter remiss från statlig läkare eller familjeläkaren. På grund av landets geografiska storlek finns det bara ett begränsat antal sjukhus. Det finns till exempel bara ett allmänsjukhus på Malta och ett annat på systerön Gozo. Det finns ett sjukhus för mentalvård och ett annat för allvarliga fall som kräver långtidsvård, såsom cancer och andra maligna sjukdomar. För de äldre finns det dessutom ett rehabiliteringssjukhus och ett vilohem samt åtta äldreboenden. Det finns dessutom privata sjukhus, kliniker och andra inrättningar. På de privata inrättningarna finansieras vården genom privata försäkringar eller av patienterna själva. Maltesiska läkare får arbeta inom både den offentliga och den privata vården samtidigt. Alla privata vårdanläggningar, utom allmänläkar- och specialistläkarpraktiker, måste ha licens utfärdad av de offentliga sjukvårdsmyndigheterna. All privat vård på Malta ges enbart på enskilda anläggningar. Det finns inga privata sängar eller installationer på offentliga sjukhus och vårdinrättningar. Den maltesiska regeringen har inget ansvar för de behandlingar och den vård som EU-medborgare får vid privata sjukhus eller vårdinrättningar eller av privatpraktiserande läkare. EU-medborgare som är bosatta i Malta har samma rättigheter. Deras rättigheter måste bekräftas av enheten som administrerar rättigheter vid hälsomyndigheten. Det räcker att visa upp detta officiella intyg tillsammans med en id-handling för att få offentlig sjukvård. Tillfälliga besökare från andra EU-medlemsstater får direkt tillgång till den statligt finansierade vården genom att visa upp det europeiska sjukförsäkringskortet European Health Insurance Card (EHIC). Juli

9 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Anställda och egenföretagare har rätt till kontant sjukpenning. För att ha rätt till dessa förmåner måste du ha varit försäkrad i minst 50 veckor och ha betalat in avgifter, eller få tillgodoräkna dig avgifter för 20 veckor under de två föregående åren. Omfattning Förmånerna baseras på antalet arbetsdagar under en vanlig vecka, dock högst sex dagar. Beloppen är följande: 18,57 euro per dag för ensamstående föräldrar och för gifta som har försörjningsansvar för en make som inte förvärvsarbetar heltid. 12,01 euro per dag för alla andra. Sjukpenning betalas ut från och med den fjärde dagen av arbetsoförmåga och högst under 156 dagar per år eller högst 312 dagar per år om du har genomgått en svår operation eller har allvarliga skador (som inte är arbetsrelaterade) eller lider av en allvarlig sjukdom som kräver långvarig behandling innan du kan återgå till arbetet. Sjukpenning får under inga omständigheter beviljas för mer än sammanlagt 468 dagar på två år. Det totala antalet ersättningsdagar får under inga omständigheter överskrida det totala antalet avgifter som betalats sedan du skrevs in i försäkringen. Arbetsgivaren ska betala den eventuella mellanskillnaden mellan lönen och sjukpenningen. Sjukersättning till arbetslösa betalas på grundval av en sexdagarsvecka för en sjukdomsperiod som inträffar under arbetslösheten. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Din allmänläkare ska utfärda ett sjukintyg. Arbetsoförmåga ska intygas av allmänläkare från första sjukdagen. Patienten undersöks på nytt av sin allmänläkare varje vecka om sjukperioden är längre än en vecka. När sjukpenning har tagits ut för mer än 60 dagar ska ärendet granskas av myndighetens läkarkommitté. Arbetsgivaren betalar full lön (eller halv lön) för det maximala antalet hela dagar (eller halva dagar) som den sjukledige personen har rätt till enligt arbetslagstiftningen eller det enskilda kollektivavtalet. Därefter fortsätter staten att betala ut förmånen varje vecka genom arbetsgivaren. Juli

10 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Förutom naturaförmåner vård före och efter förlossningen inklusive gratis intagning och sjukhusvård erbjuder Malta kontantförmåner i form av föräldrapenning. Den betalas ut till kvinnor som inte ansöker om föräldraledighet från arbetsgivaren. Du har rätt till moderskapspenning om du är maltesisk medborgare, gift med en maltesisk medborgare eller bosatt i Malta och omfattas av socialförsäkringssystemet, eller om du inte är bosatt i Malta senast var försäkrad i Malta. Om du är eller har varit anställd får du i så fall inte ta ut föräldraledighet i enlighet med lagen om sysselsättning och arbetsmarknadsförhållanden. Omfattning Förmånen utgår som ett schablonbelopp på 79,20 euro per vecka för 14 veckors mammaledighet. Minst sex veckor måste tas ut efter barnets födelse. Förmånen betalas ut antingen helt efter intagning på sjukhus eller i två omgångar före och efter sjukhusintagningen. Arbetsgivaren har ingen lagstadgad skyldighet att fortsätta utbetalningen. Lagstiftningen innehåller inga regler om faderskapsförmåner. Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Förmånen betalas ut direkt till den sökande genom banköverföring. Juli

11 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Invaliditetspension betalas ut (till anställda och egenföretagare omedelbart efter det att deras begäran lämnats in) på villkor att de medicinska experterna vid socialförsäkringsmyndigheten har intygat oförmåga att arbeta hel- eller deltid eller som egenföretagare eller med fri verksamhet på grund av allvarlig sjukdom eller kroppsligt eller mentalt funktionshinder, eller oförmåga som betraktas som permanent eller, om man inte definitivt kan fastställa att det handlar om en permanent arbetsoförmåga, som anses förhindra att personen i fråga arbetar hel- eller deltid med lämplig verksamhet eller med egen verksamhet; arbetsoförmågan ska sträcka sig minst ett år från den dag ansökan inges. För att ha rätt till denna pension måste du som anställd eller egenföretagare ha betalat in avgifter för 250 veckor, med ett årsgenomsnitt på 50 betalade eller tillgodoräknade veckoavgifter. Om det genomsnittliga antalet avgiftsinbetalningar per år ligger mellan 20 och 49 veckor betalas en lägre pension ut. Omfattning Beloppet varierar beroende på antal avgifter som betalats in och om du (om du är man) är gift och har försörjningsansvar för din maka snarare än på graden av invaliditet. Beloppen justeras varje år beroende på utvecklingen i levnadskostnader och, i vissa fall, löneutvecklingen. Sjukersättningen för gift person betalas ut även om maken/makan har arbete. Det finns inget tillägg för barn. Lägsta ersättningsnivån sträcker sig från 94,05 euro för gifta par till 89,66 euro per vecka för ensamstående. Den maximala pensionen för gifta personer är 131,52 euro per vecka och för en ensamstående 113,25 euro per vecka. De belopp som betalas ut kan också variera beroende på om en tjänstepension betalas ut eller ej. När en person erhåller tjänstepension (Pensjoni tas-servizz) och har ett högsta avgiftsgenomsnitt på 50, kan baspensionen (Pensjoni Bażika) sänkas. För äkta makar sänks den till minst 88,72 euro per vecka och för ensamstående till minst 75,56 euro per vecka. Tillgång till förmåner vid invaliditet Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas- Sigurtà Soċjali). Man kan ansöka om förmåner genom något av myndighetens 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). Alla ärenden ses över regelbundet på grundval av yttranden från läkarnämnden. Juli

12 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Enligt bestämmelserna i pensionsreformen ska pensionsåldern höjas stegvis: För personer som är födda före den 31 december 1951 ligger pensionsåldern kvar på nuvarande nivå, dvs. 61 år för män och 60 år för kvinnor. (Kvinnor i denna åldersgrupp får själva välja att gå i pension vid 61 års ålder och arbetsgivaren får i så fall inte hindra dem). För personer födda blir pensionsåldern 62 år. För personer födda blir pensionsåldern 63 år. För personer födda blir pensionsåldern 64 år. För pensioner födda den 2 januari 1962 blir pensionsåldern 65 år. För att ha rätt till ersättning måste du ha betalat in minst 156 veckoavgifter med ett årsgenomsnitt på 50 betalda eller tillgodoräknade veckoavgifter under arbetslivet. En lägre pension betalas ut när årsgenomsnittet för avgifterna ligger på veckor inom ramen för den fasta pensionen eller mellan 15 och 49 inom ramen för två tredjedelspensionen (som motsvarar två tredjedelar av inkomsten). Personer som har ålderspension får samtidigt vara anställda eller egenföretagare. Pensionens storlek beror på om avgifter betalats före eller efter den 22 januari 1979 då inkomstbaserade pensioner infördes, om arbetsgivaren betalar ut tjänstepension i så fall sänks den pension som betalas ut via det sociala trygghetssystemet, och om personen i fråga är gift och försörjer sin make/maka. Den inkomstbaserade pensionen motsvarar två tredjedelar av årsgenomsnittet enligt följande: För anställda födda före 1952 de högsta grundlönerna under tre på varandra följande år under tioårsperioden före pensioneringen. För anställda födda mellan 1952 och 1955 de högsta grunslönerna under tre på varandra följande år under 11-årsperioden före pensioneringen. För anställda födda mellan 1956 och 1958 de högsta grunslönerna under tre på varandra följande år under 12-årsperioden före pensioneringen. För anställda födda mellan 1959 och 1961 de högsta grunslönerna under tre på varandra följande år under 13-årsperioden före pensioneringen. För anställda födda 1962 eller senare de högsta grundlönerna under tio av 40 år. För egenföretagare födda mellan 1952 och 1961 nettovinsten under tioårsperioden innan pensionen För egenföretagare födda 1962 eller senare högsta nettovinsten under tio av 40 år. Om du har fyllt 61 år men ännu inte uppnått pensionsålder får du gå i förtida pension vid 61 års ålder på villkor att du sedan 18 års ålder har sparat ihop sammanlagt Juli

13 2 080 inbetalda eller tillgodoräknade avgifter, om du är född den 1 januari 1962 eller senare, eller inbetalda eller tillgodoräknade om du är född Den som har gått i förtida pension får inte förvärvsarbeta förrän lagstadgad pensionsålder uppnåtts. Omfattning Lägsta ålderspension är 131,52 euro per vecka för gifta, 113,25 euro per vecka för ogifta. Maximalt betalas 223,31 euro per vecka. Det beloppet ökas genom justeringar enligt levnadskostnadsindex varje år. Alla pensionärer har rätt till en statlig bonus på 135,10 euro i juni och december varje år och en ytterligare bonus på 3,12 euro per vecka. Det finns även en kumulativ bonus för levnadskostnader för pensionärer. Beloppet varierar idag mellan 48,36 euro och 333,32 euro per år. Tillgång till åldersförmåner Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas- Sigurtà Soċjali). Man kan ansöka om förmåner genom något av myndighetens 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). Juli

14 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Efterlevandeförmåner utgår till makar, frånskilda makar om de får underhåll eller har rätt till underhållsbidrag från den avlidne/a, efterlevande partner, barn, alla som vårdar ett föräldralöst barn om åtminstone en av föräldrarna var försäkrad vid tiden för dödsfallet. En barnpension (Allowance ta'ltim) betalas ut för varje föräldralöst barn. För att ha rätt till ersättning som änka/änkling måste din make/maka ha betalat in minst 156 veckoavgifter med ett årsgenomsnitt på 50 betalda eller tillgodoräknade veckoavgifter under arbetslivet. En lägre pension betalas ut när årsgenomsnittet för avgifterna ligger på veckor inom ramen för den fasta pensionen eller mellan 15 och 49 inom ramen för två tredjedelspensionen (som motsvarar två tredjedelar av inkomsten). Om du har efterlevandepension får din inkomst inte överstiga inkomstgränsen. Änkor och änklingar som är under 60 år och som har heltidsstuderande barn som uppfyller ett åldersvillkor har rätt till pensionen oavsett inkomstnivå. Föräldralös är den vars båda föräldrar har avlidit. En av föräldrarna måste ha varit inskriven i försäkringen och ha betalat avgifter för minst en vecka vid dödstillfället. Det finns inga regler om särskilda ersättningar när endast en förälder avlider eftersom maken i detta fall har rätt till efterlevandepension. Omfattning Maximal efterlevandepension (Pensjoni ta' Superstiti) är idag 186,43 euro per vecka. Det beloppet ökas genom justeringar enligt levnadskostnadsindex varje år. För änkor/änklingar varierar pensionsbeloppen beroende på om pensionen betalas ut av makens arbetsgivare och/eller om avgifter har betalats före eller efter den 22 januari 1979 (då pensionssystemet infördes). Genom pensionssystemet infördes inkomstbaserade avgifter och därmed även inkomstbaserade pensioner. Den inkomstbaserade pensionen motsvarar fem niondelar av årsgenomsnittet enligt följande: För anställda födda före 1952 de högsta grundlönerna under tre på varandra följande år under tioårsperioden före dödsfallet eller pensioneringen på grund av ålder eller makens/makans medicinska tillstånd. För anställda födda mellan 1952 och 1955 de högsta grundlönerna under tre på varandra följande år under 11-årsperioden före dödsfallet eller pensioneringen på grund av ålder eller makens/makans medicinska tillstånd. Juli

15 För anställda födda mellan 1956 och 1958 de högsta grundlönerna under tre på varandra följande år under 12-årsperioden före dödsfallet eller pensioneringen på grund av ålder eller makens/makans medicinska tillstånd. För anställda födda mellan 1959 och 1961 de högsta grundlönerna under tre på varandra följande år under 13-årsperioden före dödsfallet eller pensioneringen på grund av ålder eller makens/makans medicinska tillstånd. För anställda födda 1962 eller senare de högsta grundlönerna under tio av 40 år (eller mindre) före dödsfallet eller pensioneringen på grund av ålder eller makens/makans medicinska tillstånd. Änkepensionen varierar från lägst 86,55 euro till 110,14 euro per vecka. Pensionens storlek justeras årligen beroende på löneutvecklingen och levnadskostnader. En änka eller änkling som gifter om sig behåller nu rätten till pension, men till det lägsta statliga pensionsbeloppet. Barnpension betalas ut som schablonbelopp. För barn som förlorat båda föräldrarna är barnpensionen (Allowance ta' Ltim) 51,99 euro per vecka och barn. Den kompletterande barnpensionen är 94,34 euro per vecka för varje föräldralöst barn under 16 år och 95,12 euro för varje föräldralöst barn mellan 16 och 21 års ålder, under förutsättning att de inte har en avlönad anställning. Om den föräldralösa har ett avlönat arbete men bruttoinkomsten ligger under den nationella minimilönen (158,11 euro per vecka) minskas pensionen så att det totala beloppet för pensionen och bruttolönen inte överskrider den nationella minimilönen. Beloppen justeras varje år beroende på utvecklingen i levnadskostnader. Tillgång till efterlevandeförmåner Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas- Sigurtà Soċjali). Man kan ansöka om förmåner genom något av myndighetens 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). Juli

16 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Arbetsskadeersättning betalas till anställda och egenföretagare som har betalat minst en veckas avgifter och vilkas ansökningar inges senast 10 dagar efter en skada. Det finns ingen sådan tidsfrist för yrkessjukdomar. Den maltesiska lagstiftningen innehåller inga regler om ersättning vid dödsfall. Omfattning Den försäkrade har rätt till ett års sjukledighet med full lön från arbetsgivaren och måste återbetala det belopp som erhållits från socialförsäkringsmyndigheten till sin arbetsgivare. Den anställde har rätt till full lön så länge arbetsoförmågan inte överskrider ett år från skadedatum. Förmånerna betalas ut som schablonbelopp oberoende av tidigare inkomster. Arbetsskadeersättning betalas ut med 27,87 euro per dag till en ensamstående förälder eller en gift person med försörjningsberoende make/maka som inte har heltidsarbete och med 20,97 euro per dag för övriga personer. Ersättningen betalas ut från fjärde dagen efter skadan och under högst 12 månader. Arbetsgivaren ska betala den eventuella mellanskillnaden mellan lönen och sjukpenningen. För arbetsrelaterad oförmåga på 90 % eller mer betalas hel invaliditetspension oavsett antalet avgifter som betalats in eller krediterats. För arbetsoförmåga på mellan 20 och 89 % varierar pensionen mellan 14,74 euro och 65,61 euro per vecka. För arbetsoförmåga på mellan 1 % och 19 % betalas ett engångsbidrag på mellan 227,62 euro och 4 324,24 euro. Vid dödsfall i arbetet har den avlidnes efterlevande rätt till efterlevandepension som motsvarar den längsta möjliga avgiftsperioden. Denna betalas ut till den avlidnes änka/änkling och barn. Tillgång till förmåner vid arbetsskada Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas- Sigurtà Soċjali). Man kan ansöka om förmåner genom något av myndighetens 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). För arbetsskadeersättning ska arbetsplatsolyckan eller yrkessjukdomen intygas av den behandlande läkaren och godkänns i allmänhet av arbetsgivaren och bekräftas genom vittnesmål. Om du är oförmögen att arbeta mer än 10 dagar ska ditt fall granskas av medicinska experter från socialförsäkringsmyndigheten. De första tre dagarna av skadan eller sjukdomen betalas ersättningen inte av socialförsäkringsmyndigheten utan av arbetsgivaren. Socialförsäkringsförmånen betalas direkt till den försäkrade personen, men han eller hon måste betala tillbaka beloppet till sin arbetsgivare. När det gäller egenföretagare betalas beloppet till den sökande som sedan behåller det. Juli

17 Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Barnbidrag, bidrag för funktionshindrade barn och bidrag för barn i familjehem ingår i familjeförmånerna. I de båda förstnämnda fallen är bidragen inkomstprövade och betalas ut till personer som är bosatta i Malta. Barnbidrag betalas ut till alla hushåll som har barn under 16 år, under förutsättning att de båda föräldrarnas inkomster var högst ,32 euro under året innan begäran om barnbidrag gjordes. För att ha rätt till barnbidrag måste barn som är 16 år eller äldre studera heltid och de får inte ha någon form av ersättning för studierna, eller så måste de vara registrerade som arbetslösa. De får inte förvärvsarbeta eller få någon annan typ av sociala förmåner. Bidrag för funktionshindrade barn betalas till alla hushåll som har barn med ett fysiskt eller mentalt funktionshinder som inte får någon pension från det sociala trygghetssystemet för detta funktionshinder. Bidraget för barn i familjehem betalas ut mot uppvisande av ett intyg om att barnet är omhändertaget av en godkänd social omsorgsinrättning. Omfattning Lägsta barnbidrag som betalas ut är 350 euro per år per barn, och följande maximibelopp gäller: Ett barn 96,32 euro per månad. Två barn: 192,64 euro per månad. Tre barn: 288,96 euro per månad. Fyra barn: 385,28 euro per månad. Ytterligare barn: 96,32 euro per månad (högsta belopp för varje barn). Under förutsättning att den totala föräldrainkomsten inte överstiger ,32 euro* per år motsvarar det årliga bidrag som betalas ut en procentuell andel (beroende på antalet barn) av ,32 euro minus föräldrarnas totala inkomst (netto efter det att sociala avgifter har betalats). Det finns en lägsta inkomsttröskel på 4 960,32 euro, vilket betyder att alla inkomster som ligger under den tröskeln ska anses vara 4 960,32 euro. Skillnaden mellan ,32 euro och den tillämpbara inkomsten multipliceras med 6 % för varje barn. Bidrag för barn med funktionsnedsättning (Allowance għal Tfal b'diżabilità) betalas ut med 16,31 euro per vecka till föräldrarna till ett funktionshindrat barn som komplement till barnbidraget. Det är inte behovsprövat. Juli

18 Tillgång till familjeförmåner Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas- Sigurtà Soċjali). Man kan ansöka om förmåner genom något av myndighetens 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). Juli

19 Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsförmåner betalas ut både i det avgiftsfinansierade systemet och i det icke avgiftsfinansierade. Du som är arbetslös har rätt till arbetslöshetsersättning om du har betalat in 50 veckoavgifter eller får tillgodoräkna dig 20 veckoavgifter under året innan begäran om ersättning lämnas in. I det icke avgiftsfinansierade systemet betalas en särskild arbetslöshetsförmån ut. Detta är ett inkomstprövat tillägg till personer med försörjningsansvar. Arbetslöshetsbidrag betalas till personer med försörjningsansvar och är behovsprövat. Omfattning Arbetslöshetsförmån betalas ut med ett fast belopp på 11,26 euro per dag för en ensamstående förälder eller en gift person med underhållsberoende make/maka som inte har heltidsarbete och 7,37 euro per dag för andra personer. Ersättningen betalas ut från och med arbetslöshetens första dag och upp till högst 156 dagar. Därefter måste du ha arbetat under minst 13 veckor för att få rätt till ersättning på nytt. Särskild arbetslöshetsförmån betalas ut med 18,92 euro per dag till en ensamstående förälder eller en gift person med försörjningsberoende make/maka som inte har heltidsarbete och med 12,35 euro per dag för övriga personer. Därefter måste du ha arbetat under minst 13 veckor för att få rätt till ersättning på nytt. Det totala antalet ersättningsdagar får inte överskrida det totala antalet avgifter som har betalats in sedan inskrivningen i det sociala trygghetssystemet. Arbetslöshetsbidrag betalas ut med ett belopp som kan variera enligt behovsprövningen och framför allt enligt hushållets sammansättning. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas- Sigurtà Soċjali). Man kan ansöka om förmåner genom något av myndighetens 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). Du måste då vara inskriven som arbetssökande och stå till arbetsmarknadens förfogande. Förmånen betalas ut för sex dagar i veckan. Juli

20 Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Socialbidrag betalas till personer med försörjningsansvar. Omfattning Ensamstående föräldrar behandlas som en familj och har rätt till socialbidrag (Għajnuna Soċjali) samt barnbidrag (Allowance tat-tfal). Socialbidrag betalas ut med 95,43 euro per vecka för en person plus ytterligare 8,15 euro för varje tillkommande medlem av hushållet. Barnbidrag betalas ut med maximalt belopp. Förmånernas storlek beror på tillgångar och antal personer i hushållet. Om det emellertid finns barn som har arbete eller som är fritt verksamma betraktas de inte som medlemmar av hushållet när det gäller rätten till förmåner. Inkomsttröskeln motsvarar ovan nämnda socialbidragsnivåer. Som exempel kan nämnas att månadsersättningen för hushåll utan andra inkomster skulle vara följande: För ensamstående: 413,53 euro. Par utan barn: 448,85 euro. Par med ett barn: 484,17 euro. Par med två barn: 519,48 euro. Par med tre barn: 554,80 euro. Ensamstående förälder med ett barn: 448,85 euro. Ensamstående förälder med två barn: 484,17 euro. Förmånen utbetalas så länge som villkoren uppfylls. Andra förmåner betalas ut beroende på inkomstnivå och sociala behov, till exempel bidrag till bostadskostnader och kostnader för gas, vatten, el och värme. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Alla kontantförmåner förvaltas av socialförsäkringsmyndigheten (Dipartiment tas- Sigurtà Soċjali). Man kan ansöka om förmåner genom något av myndighetens 24 distriktskontor (22 på Malta och två på systerön Gozo). Juli

21 Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Det finns ingen konkret definition av långtidsvård. För att ha rätt till en plats i något av de äldreboenden som tar emot permanenta gäster måste man emellertid vara över 60 år och/eller ha ett funktionshinder som gör att man inte kan klara sig i sitt eget hem. Även personer som inte deltar i några sociala aktiviteter och sådana som lider av medicinska åkommor som innebär att de kan vara utsatta för risker om de tillbringar mycket tid på egen hand prioriteras. Samma regler gäller för tillträde till vårdcentraler för äldre, även om man i regel prioriterar personer som är rörliga och klarar sig på egen hand. Behov och sjukdomstyp avgör om en viss person får utnyttja psykiatriska institutioner och andra institutioner eller sjukhus. I samtliga fall bestäms rätten till behandling efter en medicinsk utvärdering. Omfattning Det finns inget särskilt system för långtidsvård. Behoven täcks snarare genom olika system som erbjuder kontant- och naturabidrag. Dessa organiseras på central nivå men tillhandahålls också på gemenskapsnivå. De är delvis behovsprövade och delvis baserade på vårdbehov. Det finns ett antal verksamheter för vård i hemmet som ger stöd åt äldre och personer med särskilda behov som bor på egen hand. Syftet med sådana tjänster är att personerna ska kunna fortsätta leva så självständigt som möjligt i närområdet, förbättra deras levnadskvalitet samt ge avlastning och stöd åt informella vårdgivare. Dessa tjänster bidrar i slutändan till att undvika eller fördröja behovet av långtidsvård på vårdhem genom att ge det nödvändiga stödet i klientens eget hem. Hemkörning av mat: Syftet med hemkörningen av mat är att ge stöd till äldre och andra personer som fortfarande bor i sitt eget hem, men som inte klarar av att laga sin egen mat. Maltese Cross Corps (en icke-statlig organisation) ger i samarbete med avdelningen för äldreomsorg och kommunal vård och omsorg dessa personer lagade mål till subventionerad kostnad). Hantverkshjälp: Syftet är att hjälpa äldre vuxna och personer med särskilda behov att fortsätta leva så självständigt som möjligt i sitt eget hem. Ett 70-tal olika typer av tjänster erbjuds som kan variera från elreparationer till VVS-arbeten, mattläggning och transport av föremål. Hjälpen beställs i regel per telefon. Hemtjänst: Med denna tjänst erbjuds icke vårdrelaterad, personlig hjälp och enklare hushållsarbete åt äldre vuxna och personer med särskilda behov. Hjälp vid inkontinens: Syftet med tjänsten är att mildra de psykologiska problemen för personer som lider av inkontinens. Genom att dessutom tillhandahålla starkt subventionerade blöjor bidrar tjänsten till att minska den fysiska och ekonomiska bördan för familjer med inkontinenta medlemmar. Tjänsten stöder och hjälper därmed inkontinenta, funktionshindrade personer och äldre vuxna att fortsätta leva i samma omgivning. Besök av distriktssköterska: Tjänsten bygger på arbetslag med flera yrkeskategorier, som samarbetar nära med hälso- och socialmyndigheterna, andra yrkespersoner, enheter och byråer. Arbetslaget samordnar vården enligt en personcentrerad, holistisk filosofi som är inriktad på personers behov och på Juli

22 samarbete med patienterna och deras anhöriga eller anhörigvårdare, vilket ska främja hälsa, egenvård och maximerad hälsopotential och självständighet genom utbildning, skapande av möjligheter och stöd. Arbetslaget styr vården i hemmet och främjar i samarbete med tjänsteleverantörerna en vård av hög kvalitet. Televård: Televården gör det möjligt för abonnenten att ringa efter hjälp. Syftet är att ge sinnesro åt äldre vuxna, funktionshindrade och personer med särskilda behov, vilket underlättar för dem att fortsätta bo kvar i sina egna hem. Televården är även en källa till säkerhet för anhörigvårdare och anhöriga. Dagvård: Syftet med denna tjänst är att förebygga social isolering och känslan av utanförskap samt minska de sociala svårigheter som äldre brukar ha. Syftet är även att motivera äldre genom att få dem att delta i planeringen av verksamheten på dagcentret. Genom att äldre och personer med funktionshinder förblir så självständiga och socialt integrerade som möjligt får även anhöriga och anhörigvårdare möjlighet att vila. När det gäller vård på behandlingshem finns det en central institution för fast bosatta äldre, kompletterad med åtta regionala institutioner, som alla är statliga. Det finns också privata vårdhem. Dessutom finns det en statlig psykiatrisk institution som erbjuder behandling och vård för psykiskt sjuka patienter. En annan central och statlig sjukhusinstitution erbjuder långtidsvård för cancerpatienter och personer med andra maligna sjukdomar. Det finns också 18 statliga dagcenter som är öppna dagligen kl och som erbjuder deltidsvård och arbetsterapi. Personer som erhåller naturaförmåner förväntas bidra till kostnaderna för varor eller tjänster. För hjälp i hemmet: 2,33 euro per vecka för ensamstående utan måltider, 3,49 euro per vecka för ensamstående med måltider, 3,49 euro per vecka för par utan måltider, 5,24 euro per vecka för par med måltider, Hemkörning av mat: 2,21 euro per måltid. Hantverkartjänster: Kostnaderna varierar beroende på typen av arbete, och kunderna ska tillhandahålla materialet. Inkontinens: normala och extraabsorberande blöjor från 0,19 euro till 0,29 euro beroende på storlek. Den som utnyttjar möjligheterna till deltidsvård betalar en nominell avgift som varierar från 2,33 euro till 5,82 euro per månad. Boende i äldrevården bidrar med 60 % av sin totala inkomst (inklusive pension från socialförsäkringsmyndigheten, bonusar, utländska pensioner, bankränta, hyra och så vidare). Boende i St. Vincent de Paul bidrar med 80 % av sin inkomst, under förutsättning att det inte återstår mindre än euro per år till deras förfogande. Tillgång till långtidsvård Man får tillgång till långvård genom ministeriet för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och kommunal vård och omsorg, vilket ansvarar för tillhandahållande av naturaförmåner vid långtidsvård. Juli

23 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser Ministeriet för rättsliga frågor, dialog och familj har ansvaret för att övervaka de förmåner som betalas ut via socialförsäkringsmyndigheten, medan ministeriet för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och kommunal vård och omsorg har ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster. Hälsomyndigheten genomför dessutom de kontroller och den övervakning som krävs. För socialförsäkringsfrågor som rör fler än ett EU-land kan du leta upp en kontaktinstitution i Europeiska kommissionens institutionsförteckning: Maltesiska regeringens e-portal Ministeriet för rättsliga frågor, dialog och familj Ministeru tal-ġustizzja, Djalogu u l-familja Palazzo Ferreria Republic Street Valletta VLT 2000 Tfn: Fax: Ministeriet för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och kommunal vård och omsorg Ministeru għas-saħħa, l-anzjani u l-kura fil-komunità Palazzo Castellania 15, Merchants Street Valletta Tfn: Fax: Socialförsäkringsmyndigheten Dipartiment tas-sigurtà Soċjali 38, Ordnance Street Valletta Tfn: Fax: Bostadsmyndigheten Awtorità għad-djar 22, Triq Pietro Floriani Floriana Tfn: Fax: Juli

24 Myndigheten för äldreomsorg och kommunala tjänster Dipartiment għall-anzjani u s-servizzi fil-komunità Ċentru Ħidma Soċjali 469, St. Joseph High Road Sta. Venera Tfn: Fax: Nationella kommissionen för likabehandling Kummissjoni Nazzjonali għall-promozzjoni u l-ugwaljanza No 4, Gattard House, National Road, Blata l-bajda Tfn: Fax: Nationella kommissionen för personer med funktionshinder Kummissjoni Persuni b'diżabilità 469, St Joseph High Road Sta. Venera Tfn: Fax: Myndigheten för social välfärd Dipartiment ta l-istandards fil-ħarsien Soċjali 469, St Joseph High Road Sta. Venera Nationella kommissionen för familjen Kummissjoni Nazzjonali għall-familja Ministeriet för utbildning, arbetsmarknads- och familjefrågor Palazzo Ferreria Republic Street Valletta Myndigheten för hälsoinformation Dipartiment tal-informazzjoni dwar is-saħħa 95, G'Mangia Hill G'Mangia Juli