Koncernkontoret Koncernstab-HR

Transkript

1 Koncernkontoret Koncernstab-HR Vinko Mikulic HR-strateg PM Datum Dnr (10) Rapport gällande uppföljningsmått Sammanfattning I framställningen nedan redovisas förslag på uppföljningsmått avseende de i s funktionshinderspolitiska program för Allas delaktighet i samhället, regionfullmäktige , angivna fokusområdena: Bemötande Tillgänglighet som arbetsgivare Värdighet i vården Vidare redogörs för ett antal pågående och relaterade utvecklingsarbeten som kan komma att påverka uppföljningen utifrån ett funktionshinderspolitiskt perspektiv. Inledning s funktionshinderspolitiska program för Allas delaktighet i samhället, regionfullmäktige , övergripande målsättning är att undanröja de hinder som finns i samhället så att alla kan ta del av samhällets olika utbud. Programmet tar sin utgångspunkt i internationella och nationella mål vilket innebär att alla personer oavsett fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska kunna utföra sina mänskliga och demokratiska rättigheter. Programmet är styrande för s funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom, likväl som verksamheter som regionen finansierar genom bidrag eller köper tjänster och varor av, ska sträva efter att leva upp till programmets mål och intentioner. Regionstyrelsen har , 201, beslutat att ge handikappberedningen i uppdrag att ta fram förslag till specifika uppföljningsmått och återkomma till regionstyrelsen. Till följd av ovan beslut uppdrogs åt HR-direktören att ta fram förslag på konkreta uppföljningsmått kopplat till programmet (handikappberedningen ). Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (10) Specifika uppföljningsmått gällande fysisk och kommunikativ tillgänglighet, upphandling och ackrediteringsvillkor fastställdes och beslutades av Regionstyrelsen , 219 p.4, då även servicenämnden fick ansvar för Tillgänglighetsdatabasen. Under 2016 har utredningar genomförts avseende relevanta uppföljningsmått, uppföljningsmetoder och enkäter kopplat till programmets övriga tre fokusområden. Inventeringar av nämnders och förvaltningars uppföljningsmått har genomförts. Omvärldsorientering och samverkan med myndigheter och andra regioner/landsting och samarbete med interna berörda aktörer har genomförts. Uppföljning som ett levande instrument Uppföljning av arbetet med det funktionshinderspolitiska programmet sker framförallt inom ramen för årsredovisningen. Eftersom verkligheten förändras behöver även uppföljningen göra det. Det innebär att uppföljningsverksamheten är ett levande instrument som måste få utvecklas efter hand. Vissa mått läggs till medan andra, av olika skäl, inte längre är nödvändiga att följa. Uppföljningen av det funktionshinderspolitiska programmet bör heller inte isoleras från andra tvärsektoriella krav som ryms inom ramen för Mänskliga rättigheter, t.ex. barns rättigheter, eftersom de ofta går in i varandra. Integrering som strategi för genomförandet I enlighet med s likabehandlingspolicy samordnas och integreras arbetet utifrån ett funktionshinderspolitiskt perspektiv i ordinarie verksamhetsprocesser samt relaterade processer och planer. Att integrera ett funktionshindersperspektiv innebär att det ska prägla verksamheten och inte ses som en särfråga. Det ger goda förutsättningar för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Att inte integrera leder däremot till kortsiktighet som varken skapar effektivitet eller systematik. 1 Arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter är ett exempel, årliga skyddsronder, arbetet med ständiga förbättringar och inte minst i arbetet med s värderingar är andra exempel där det funktionshinderspolitiska perspektivet ingår. Inom vissa förvaltningar finns framtagna handlingsplaner direkt kopplade till programmet, exempelvis inom habilitering och hjälpmedel. Kombinera olika mått och uppföljningsmetoder Att det finns handlingsplaner eller genomförs aktiviteter speglar inte alltid kvaliteten på aktiviteterna eller förväntade respektive uppnådda effekter/resultat av 1 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle (2016), s. 17,

3 3 (10) genomförda aktiviteter. Processmått och kvantitativa uppföljningar bör därför alltid kombineras med resultat- och effektmått, fördjupade kvalitativa utvärderingar. Personer med funktionsnedsättning är en heterogen grupp, där problem inte synliggörs fullt ut genom kvantitativa mätningar eller exempelvis att en enkät kompletteras med bakgrundsvariabeln har du en funktionsnedsättning. Kvantitativa resultat kompletterat med fördjupade analyser möjliggör däremot att identifiera eventuellt bakomliggande förklaringsmekanismer. En annan aspekt handlar om hur uppföljningar bättre skulle kunna spegla den faktiska situationen. Idag används många mått som är uppskattningar på grad av tillgänglighet, snarare än speglingar av den faktiska situationen. För att få en mer valid uppföljning av tillgängligheten skulle stickprov eller urval kunna vara en metod som ger mer valida resultat utan att vara för resurskrävande. 2 Återkoppling av inkomna klagomål och avvikelser och att dessa hanteras löpande på ett systematiskt sätt är en framgångsfaktor. Hur patienter, närstående och resenärer uppfattar vår verksamhet och de eventuella hinder som upplevs i olika situationer är viktig information för det lokala förbättringsarbetet som ständigt pågår och utvecklas och kan vara utgångspunkter för en fördjupad uppföljning. Samverkan, framförallt genom det centrala funktionshindersrådet men även regioner och myndigheter är väsentligt för att genom utbyte av erfarenheter och kunskap förbättra s verksamheter och undanröja de hinder som identifieras. Uppföljningsmått från nationella och regionala enkäter Det genomförs regelbundet nationella enkäter där personer med funktionsnedsättning besvarar frågor om hur de har det i sin vardag där resultaten är direkt kopplat till s verksamheter och som kan vara relevanta för arbetet med det funktionshinderspolitiska programmet. Sammanfattningsvis kan konstaterats att det i nuläget inte går att beställa regionindelat resultat av nedanstående nationella enkätundersökningar. Ett antal frågor till personer med funktionsnedsättning kommer däremot vävas in i Skånepanelen som en pilotomgång under Panelen Rivkraft Myndigheten för delaktighet (MFD) genomför en panelundersökning där personer med funktionsnedsättning med jämna mellanrum svarar på frågor om hur de har det i vardagen; exempelvis inom arbetsmarknad, kultur, media och delaktighet i 2 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle (2016), s. 52,

4 4 (10) demokratin. Resultaten ingår i MFD årliga uppföljning och redovisas årligen till regeringen. Efter kontakt med representanter från MFD konstateras att ett nedbrutet resultat av panelundersökningen för Skåne inte är möjligt av sekretesskäl och att underlaget inte är tillräckligt representativt, bland annat saknas det tillräckligt antal ungdomar. Statistiska centralbyrån (SCB) Statistiska centralbyrån (SCB) genomför bland annat regelbundna arbetskraftsundersökningar (AKU) och undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) med nedbrutet resultat för personer med funktionsnedsättning som skulle tänkas vara av relevans kopplat till fokusområdena i s funktionshinderspolitiska program. Möjligheterna att beställa regionindelat resultat av ovanstående undersökningar har undersökts. Representanter från SCB meddelar att underlaget i undersökningarna inte är tillräckligt för att de ska kunna ta fram data för enbart s del. Nationella patientenkäten (NPE) Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården. Genom den Nationella Patientenkäten får patienter möjligheten att berätta om sin upplevelse och erfarenhet av vården. Patienters synpunkter på vården utgör en viktig källa för att ständigt förbättra vården. Resultaten används för att förbättra och utveckla vården utifrån ett patientperspektiv och används och sprids inom s verksamheter. 3 Vartannat år genomförs nationellt gemensamma mätningar inom primärvård, somatisk öppen- och slutenvård, akutmottagningar samt psykiatrisk öppen- och slutenvård. Varje landsting och regioner har även möjlighet att genomföra mellanårsmätningar eller extramätningar inom ovan eller andra områden, så kallade behovs- och målgruppsanpassade mätningar. I dagsläget ingår en fråga i NPE direkt relaterat till s funktionshinderspolitiska program; Kände du dig bemött med respekt och värdighet oavsett: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Resultatet går inte att bryta ned för respektive diskrimineringsgrund, dock redovisas resultatet regionindelat, se länk ovan för NPE-resultat per verksamhetsområde. 3

5 5 (10) NPE utveckling inom funktionshinderområdet under 2017 Enkätmodellen för Nationella Patientenkäten utvecklas kontinuerligt och representanter från Sveriges kommuner och landsting meddelar att ett utvecklingsarbete inletts just med fokus på personer med funktionsnedsättning. Dels utreds möjligheterna till att inom ramen för NPE följa upp patienters upplevelser av verksamheter som direkt berör personer med funktionsnedsättning så som syncentraler, tolktjänster, habilitering osv. Vidare utreds hur NPE mätningar kan bli mer tillgängliga för alla respondenter (översätta frågor/formulär till teckenspråk, lätt läst/rak och tydlig svenska, upplästa frågor förstärkta med kroppsspråk, pictogram osv). Samordnaren för arbetet med nationella patientenkäten på ingår i nätverket och kontakter är etablerade för ett internt samarbete i frågan. Sammanfattningsvis kan konstaterats att det i nuläget inte går att beställa regionindelat resultat av ovan nationella enkätundersökningar. Skånepanelen genomför regelbundna medborgarundersökningar som en del i arbetet med medborgardialog. Skånepanelen är en webbaserad undersökning med varierande ämnen som vänder sig till personer 16 år eller äldre, bosatta i Skåne. Bland annat undersöks medborgarnas kunskaper om och attityder till den skånska hälso- och sjukvården. Genom framgångsrikt samarbete avses Skånepanelen att kompletteras med specifika frågor till personer med funktionsnedsättning avseende tillgänglighet och bemötande. Kompletteringen ska ses som en pilot som utvärderas efter genomförandet. Förslag till uppföljningsmått Nedan redovisas förslag till uppföljningsmått knutet till respektive fokusområde i s funktionshinderspolitiska program I sammanställningen ingår även de uppföljningsmått avseende tillgänglighet, upphandling och ackreditering som fastställdes av Regionstyrelsen ( , 219). Uppföljning av nämndernas och förvaltningarnas arbete utifrån det funktionshinderspolitiska programmet sker framförallt inom ramen för årsredovisningen. Fördjupade uppföljningar och kvalitativa utvärderingar genomförs även vid behov.

6 6 (10) Fokusområde Tillgänglighet Under fokusområde tillgänglighet anges som strategiskt mål: s verksamhets- och arbetsplatser ska vara tillgängliga, likväl som de politiska processerna, så att det är möjligt för personer med funktionsnedsättning att engagera sig. Framgångsfaktor: Samarbete med funktionshinderrörelsen etableras i arbetet med att identifiera och undanröja hinder. Uppföljningsmått avseende fysisk och kommunikativ tillgänglighet (samtliga mått i tabellen fastställda av regionstyrelsen ) Andel inventerade lokaler i Tillgänglighetsdatabasen (TD), ägda av. Andel inventerade lokaler i TD, med verksamhet som bedrivs av, men som ej ägs av. Andel inventerade lokaler i TD, av ackrediterad verksamhet inom Hälsooch sjukvård. Antal klagomål som inkommer avseende lokaler ägda av. Antal genomförda brukarrevisioner 4 Antal genomförda enkäter avseende fysisk tillgänglighet. Vilka förmedlingstjänster som erbjuder. 5 Funka tillgänglighetsrevision av s tryckta material. Antal enkäter i syfte att ta reda på i vilken utsträckning ackrediterade enheter inom hälso- och sjukvården lever upp till de funktionshinderspolitiska krav som ställs i ackrediteringsvillkoren. Antal genomförda enkäter i syfte att ta reda på i vilken utsträckning leverantörer lever upp till kraven i det funktionshinderspolitiska programmet. Antal genomförda brukarrevisioner avseende upphandlade leverantörers efterlevnad av det funktionshinderspolitiska programmet. 4 Årliga brukarrevisioner lyfts fram som en generell framgångsfaktor i programmet och föreslås genomföras inom ett antal verksamheter där specifika områden väljs ut för granskning. Brukarrevision är ett verktyg för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling som innebär att brukare intervjuar brukare. 5 Förmedlingstjänsterna är ett sätt att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att kunna kommunicera med via telefon, de tjänster som finns är teletal, taltjänst, texttelefoni och bildtelefoni.

7 7 (10) Utveckling av arbetet med Tillgänglighetsdatabasen (TD) Rätten till tillgänglighet är reglerad i svensk lagstiftning. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas i lokaler och på platser som allmänheten har tillträde till. Sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet även en form av diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567). Enkelt avhjälpta hinder hanteras kontinuerligt och identifieras bland annat i samband med skyddsronder, vid ombyggnation osv. Införandet av Tillgänglighetsdatabasen (TD) kommer på sikt möjliggöra uppföljning för att kunna följa utvecklingen över tid på ett systematiskt vis. Under 2015 beslutades att skulle ansluta till den av Västra Götalandsregionens framtagna Tillgänglighetsdatabas i syfte att mäta och följa upp olika former av fysisk tillgänglighet på ett effektivt och systematiskt sätt så att s invånare och besökare får information om tillgängligheten. År 2016 har varit ett uppstartsår för TD-verksamheten inom Regionfastigheter. En projektorganisation för TD är bildad och ett antal unga medarbetare har rekryterats och påbörjat införandet av TD i. Prioriterat geografiskt område har varit sjukhusområdet och vårdcentraler belägna i Trelleborgs kommun. Information avseende dessa fastigheter och områden är infört i TD och de hinder och förbättringsområden som är identifierade i TD-rapporterna kommuniceras och hanteras tillsammans med verksamhetsansvariga. Ett uppföljningsmått som kräver fördjupad utredning kring förutsättningar och rutiner/systematik för uppföljning skulle vara att följa antalet och/eller andelen åtgärdade enkelt avhjälpta hinder utifrån lagstadgade krav på tillgänglighet och användarbarhet i respektive fastighet. Fokusområde Bemötande Under fokusområde Bemötande anges som strategiskt mål: Patienter, kunder och medarbetare ska bemötas på ett respektfullt, serviceinriktat och professionellt sätt. Som framgångsfaktorer anges att: Bemötandefrågor ska ingå som en självklar del i ordinarie utbildningar. Attitydambassadörer ska engageras i bemötandeutbildningar. Klagomål som inkommer till patientnämnden eller Skånetrafiken ska återföras till berörd verksamhet. Förslag till uppföljningsmått kopplat till fokusområde Bemötande Personer med funktionsnedsättning och deras upplevelser av bemötande (Skånepanelen). Måltal: Andel positiva svar ska öka.

8 8 (10) Antal klagomål som inkommer till Patientnämnden och Skånetrafiken avseende bemötande, information och delaktighet. Måltal: Minskning jämfört med föregående år. Fokusområde som arbetsgivare Under fokusområdet anges som strategiskt mål: Personer, oavsett funktionsförmåga, ska ha möjlighet att få och behålla en anställning i och ha möjlighet till avancemang, utveckling och lön. Alla ska ha samma möjlighet att ta del av information om lediga tjänster, kunna söka och tilldelas tjänster. Som framgångsfaktorer anges att: Medel avsätts för arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga. Vid behov ge stödinsatser och anordna handledarutbildningar Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter Enligt Diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta aktivt mot diskriminering på arbetsplatsen. Kraven i Diskrimineringslagen utökas från och med den 1 januari 2017 och gäller numera samtliga diskrimineringsgrunder, således även funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Som arbetsgivare bedriver ett aktivt arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. 6 Tidigare har arbetet framförallt bedrivits genom handlingsplaner på regional- respektive förvaltningsnivå. Ovan förändringar i diskrimineringslagen har medfört att nuvarande arbetssätt ses över i ett partsammansatt projekt under Syftet är att säkerställa efterlevnad av de nya bestämmelserna i diskrimineringslagen och framgångsfaktorer för det framtida arbetet är förenkling, integrering/samordning och förbättrad uppföljning och utvärdering så att insatser/aktiviteter initieras och genomförs där de är som mest verksamma. 6 Diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och/eller ålder.

9 9 (10) Förslag till uppföljningsmått kopplat till fokusområde som arbetsgivare Antalet anställda i den regiongemensamma verksamheten för ökad rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Måltal: 25 anställningar/år Andelen personer med funktionsnedsättning som anställts i s ungdomssatsning baserat på statistiska uppgifter från Arbetsförmedlingen. En gång per år genomförs en fördjupad analys av hur stor andel av dessa som får en fortsatt anställning i. Andel förvaltningar som bedriver ett fortlöpande och aktivt arbete för lika rättigheter och möjligheter samt mot diskriminering på arbetsplatsen utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Måltal: 100% Antalet anställda med funktionsnedsättning som i medarbetarenkäten svarat att de, det senaste året upplevt att de har blivit diskriminerade eller trakasserade på sin arbetsplats pga. diskrimineringsgrunderna. Måltal: Minskning jämfört med föregående undersökning. (Medarbetarundersökningen 2016: Totalt 166 respondenter svarade att de blivit diskriminerade eller trakasserade pga funktionsnedsättning) Fokusområde Öka självständighet och värdighet i vården Under fokusområdet anges som strategiskt mål: Hälso- och sjukvårdens insatser ska bidra till att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att uppnå och vidmakthålla största möjliga oberoende. Som framgångsfaktorer anges att: God kunskap om skyldigheten att ge fullgod information till patienter (HSL 2b) Kommunikationen anpassas till olika målgrupper Erbjuda patient- och anhörigutbildningar Öka patienters oberoende oavsett funktionsförmåga genom innovativ teknologiutveckling. Förslag till uppföljningsmått kopplat till fokusområde Öka självständighet och värdighet i vården Antalet genomförda patient- och anhörigutbildningar Mätning av antalet utbildningar ger inget svar om kvaliteten i utbildningarna. Att inhämta uppgifter från utvärderingar kvalitativt borde komplettera den kvantitativa uppföljningen. Kvalitativ uppföljning av personer med funktionsnedsättning upplevelser av hälso- och sjukvårdens insatser via brukarsamverkan och centrala funktionshindersrådet.

10 10 (10) Uppföljning och sammanställning av resultat avseende kommunikativ tillgänglighet, brukarrevisioner, inkomna klagomål samt resultatet i Skånepanelen omfattar även fokusområde Öka självständighet och värdighet i vården. Koncernstab-HR likarättsstrateg har nära samarbete med avdelningen för hälsooch sjukvårdsavdelningen som ansvarar för arbetet med strategin för jämlik vård I s uppdrag för hälso- och sjukvård ingår för samtliga verksamheter att förutom, för dem aktuella vårdområden, eftersträva måluppfyllelse inom området jämlik hälso- och sjukvård; Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader. Uppföljningen sker i särskild ordning där uppföljningsmetoder och relevanta mått utvecklas kontinuerligt, däribland mått kopplat till det funktionshinderspolitiska programmet. Även utvecklingsarbetet avseende s webbsidor och arbetet inom ramen för s e-hälsostrategi. Även utvecklingsarbetet som bedrivs och samordnas av SKL avseende fler NPEundersökningar för att följa upp patienters upplevelser av verksamheter som direkt berör personer med funktionsnedsättning så som syncentraler, tolktjänster, habilitering osv kan resultera i nya uppföljningsmått kopplat till fokusområdet. Utvärdering av programmets kommunikationsstrategi Inventering och spridning av goda exempel på framgångsrika åtgärder som vidtagit för att öka patienters oberoende oavsett funktionsförmåga genom bl.a. innovativ teknologiutveckling är av vikt och ingår i kommunikationsstrategin som i sig syftar till att bidra i att tydliggöra s funktionshinderspolitiska arbete för våra interna målgrupper och därigenom bidra till ökad måluppfyllelse av de strategiska målen i programmet. En kvalitativ utvärdering av kommunikationsstrategin genomförs årligen genom granskning av förvaltningarnas resultatuppföljning och om kommunikationsmålen uppnåtts. Samverkan med funktionshindersrörelsen är viktig även i detta avseende.