Varför Regionalt Perspektiv?

Transkript

1 Varför Regionalt Perspektiv? Alla våra satsningar har en regional dimension - Om den regionala kontexten stödjer våra nationella prioriteringar når vi effektivare våra mål, t.ex. genom. Samarbete med regionala aktörer (strategisk nivå) Påverkar användningen av t.ex. strukturfonderna Ökad prioritering av områden som vi bedömer viktiga/relevanta Bättre samordning inom och mellan regioner av prioriteringar Gemensamma operativa insatser för ökad kvalitet ger.. Bättre ansökningar Bättre bedömningar av ansökningar Bättre genomförande/uppföljnining av projekt Regionala aktörer har kunskap om företag och förhållanden som vi har nytta av (kontextuell kunskap viktig) Vi har kunskaper, överblick och kontakter som de vill ta del av (förutom pengarna). Små monetära insatser kan göra stor skillnad på både strategisk och operativ nivå (VINNOVAs symbolvärde)

2 Strong R&I Environment ATTRACTIVENESS -People -Companies -Money Effects Strategic level Regional Changed attitudes and behaviour Leadership Operative level Trust Knowledge creation Exploring Bridging activities Commersialisation Activities Exploiting New and growing companies, new knowledge

3 Vad är VINNOVAs motiv för Pilotprojektet med Skåne? VINNOVA vill ha så hög tillväxt som möjligt på de pengar vi investerar i våra program Vill utveckla sättet att samarbeta med regionala aktörer nya regioner på gång GEMENSAMT LÄRANDE WINWIN situation genom att gemensamma plattformar utvecklas i form av verktyg/metoder/ basdata, Erfarenheter från flera gemensamma utvecklingsprojekt och processer finns, nu kan vi knyta ihop säcken Kvalitetssäkra användningen av strukturfondsmedel för Innovation och Förnyelse På sikt se om det är möjligt att ta fram ett nationellt program som stödjer denna typ av strategiutvecklingsarbete i regioner

4 VINNOVAs finansiering av miljöer i Skåne CIRCLE Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy 3 Mkr/år New Media Living Lab 1,6Mkr tot. var Öresund Living Lab 1,75 Mkr/år Mkr/år Industry Ex. Centra Medfinansieras med 1,75 mkr pengar och 3,5 mkr In Kind av industrin. Universiteten går in med ca. 3,5 mkr In Kind Forska Väx - 32 Företag Tot.34 Mkr T.o.m Mkr/år ANTIDIABETIC FOOD CENTRE 1,75 Mkr/år 7 Mkr/år Bägge har finansiering med 2.5 Mkr resp 4.5 Mkr de första två åren, sedan 7 Mkr för de resterande åtta åren

5 Lista på centra satsningar i Skåne med nationell offentlig finansiering Innovation in Border Areas Insect Chemical Ecology, Ethology and Evolution, ICE3 Centre For Medicine and Technology for Work Life and Society at Lund University (Metalund) Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) Antidiabetic Food Centre Strategic Research Centre for High Speed Wireless Communication NANOWIRES for Fundamental Materials Science and Quantum Physics and for Applications in Electronics, Photonics and in Lifesciences Strategic Research Centre for Nanowires in Emerging Nanoelectronics Strategic Research Centre for Nano Science Nanoscience and Quantum Engineering Next Generation Innovative Logistics Exploring and Controlling the States of Matter with Light - Multidisciplinary Laser Spectroscopy within the Lund Laser Centre Strategic Research Centre for Clinical Cancer Research The neuronanoscience research centre - a crossdisciplinary research and technological platform combining neuroscience, nano- and microtechnology and biotechnology Brain neurodegeneration, plasticity and repair Dissection of the genetic and metabolic complexity of diabetes and its complications Strategic Research Centre for Stem Cell Biology and Cell Therapy Hemato-Linne' at Lund University Organizing Molecular Matter Innovation, Entrepreneurship and Knowledge Creation: Dynamics in Globalising Learning Economies - Linnaeus Research at LUCIE Centre for Economic Demography (CED) at Lund University Strategic Research Centre for Combustion Science and Technology

6 Ur Regeringens proposition 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation 8.9 Regionala innovationsmiljöer Regeringens bedömning: Det regionala tillväxtarbetet bör hitta former för ett fortsatt arbete med att utveckla samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och den nationella forskningsrespektive innovationspolitiken. Dialogen med regionala aktörer och berörda myndigheter om ett strategiskt arbete med forsknings- och innovationsfrågor på regional nivå bör utvecklas.

7 Nya uppdrag. 4. Vinnova som en nationell aktör ska inom sitt verksamhetsområde ta fram en långsiktig intern strategi som ska vägleda myndigheten i dess arbete med regionala tillväxtfrågor. Strategin ska grunda sig i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete samt på den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 december 2010.

8 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Strategisk uppföljning av En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Ds 2009:69 Tillväxtpotentialen inom klimat- och energiarbetet tas tillvara så att bl.a. miljödriven näringsutveckling utvecklas och ses som en integrerad del i det regionala tillväxtarbetet Synen på innovationer bör breddas och utvecklas, bl.a. till att även omfatta tjänster Stärkt samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken för att främja kompetens- och arbetskraftsförsörjningen Det regionala tillväxtarbetet ska sättas in i ett större geografiskt sammanhang och bl. a. bidra till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen.

9 Regionbegreppet Regionbegreppet är för oss inte kopplat till de olika administrativa regionerna även om många av våra samarbetspartners begränsas av dessa. Funktionellt i praktiken en fysisk närhet som gör det möjligt att utveckla relationer som underlättar samhandling, snabbhet och flexibilitet. T.ex Robotdalen och Region Skåne. Det råder idag stor komplexitet i regionerna kring vilka som är och kan vara ledande aktörer drivers. Vi befinner oss i en övergångsfas. Exempel stora vs. små regioner. KF och Länsstyrelser, Volymen på regionala utvecklingsmedel, SF, m.m.

10 Var står VINNOVA idag? Arbetar med strategi för den regionala dimensionen. T.ex. Hur hantera stora olikheter i organisations-, närings- och kunskapsstrukturer? Vill samla in erfarenheterna från olika regionala initiativ med olika logik och fokus Ser ett behov att ökat portfölj-tänk kring våra (och andras) befintliga program och satsningar Många parallella processer på gång nationellt/regionalt risk för överlapp??

11 Tänkbara roller för VINNOVA Nationell koordinering - kopplare Extern Kravställare Krävande kund Förnyelse och tillväxt Internationell konkurrenskraft Långsiktighet Områdeskompetens vissa teknikområden (Finansiär?)

12 Regionbegreppet Regionbegreppet är för oss inte kopplat till de olika administrativa regionerna även om många av våra samarbetspartners begränsas av dessa. Funktionellt i praktiken en fysisk närhet som gör det möjligt att utveckla relationer som underlättar samhandling, snabbhet och flexibilitet. T.ex Robotdalen och Region Skåne. Det råder idag stor komplexitet i regionerna kring vilka som är och kan vara ledande aktörer drivers. Vi befinner oss i en övergångsfas. Exempel stora vs. Små regioner. KF och Länsstyrelser, Volymen på regionala utvecklingsmedel, SF, m.m.

13 Resultat av Regional Peer Review Metoder Funktionsanalysen m.m. Spridning Soundingboard- ny plattform för regionalt ledarskap och dialog med VINNOVA Ger kunskap om kontexten för VINNOVAs satsningar - påverkar vår regionala strategi