Arenautredning Ny arena etapp 2

Transkript

1 Utredning Ny Arena steg sid1(9) Projektrapport: Arenautredning Ny arena etapp 2 Dnr Projektperiod

2 Utredning Ny Arena steg sid2(9) Arenautredning etapp 2 Under hösten 2008 antog kommunstyrelsen projektdirektiv för projekt ny arena med syfte att utreda utformning av program för ny arena. Den 12 maj beslutade kommunstyrelsen att godkänna arenautredningens förslag till utformning av en multiarena och att överlämna rapporten till de politiska partierna för politisk beredning till kommande budgetberedning den juni 2009 då ställningstagande till medel för fortsatt projektering skulle beslutas. Kommundirektören fick också i uppdrag att utreda dels mer preciserade ekonomiska villkor för markanskaffning samt möjlig EU-finansiering och övrig finansiering i de tre alternativa lägen som i arenautredningen redovisas runt skidstadion och dels förutsättningar och villkor för det externa alternativet vinterpalats på Campusområdet. Den 27 augusti beslutade kommunstyrelsen dels godkänna kommunledningsförvaltningens rapport om Vinterpalatset och dels att politiska tilläggsdirektiv för det fortsatta utredningsuppdraget skulle tas fram. Vid sammanträdet den 27 augusti fick kommunstyrelsen också en redovisning av hockeyföreningarnas förslag till arenakoncept och en konsekvensbeskrivning från klubbarna vid ett uteblivet beslut om arenabygge. Kommunstyrelsen beslutade den 1 oktober 2009 att uppdra till ledningsgruppen att fortsatt utreda en ny arena med följande tilläggsdirektiv:

3 Utredning Ny Arena steg sid3(9) Tilläggsdirektiv 1. Kommunens medverkan i den fortsatta utvecklingen av Nationellt vintersportcentrum får tas i ett särskilt beslut och ska inte lösas i kommunens satsning på en multiarena enligt lagda projektdirektiv (som primärt ska tillgodose de lokala föreningarnas behov). 2. Ledningsgruppen får i uppdrag att senast den 31 januari 2010 presentera förslag till placering av en ny arena, inledningsvis för issporternas och gymnastikens behov. Ledningsgruppen ska även redovisa förutsättningar och intresse för en Offentlig Privat Samverkanlösning med förutsättning att kommunens investeringsdel är 100 miljoner och där timpriset inte begränsar föreningarnas nyttjandebehov. 3. Samordning ska ske med den lokalutredning som gymnasieförbundet gör tillsammans med kommunen angående lokalbehov i Östersund där Sporthallen berörs. Redovisning av utredning och ställningstaganden etapp 2 Enligt beslutade direktiv ska en arena byggas som rymmer ca åskådare. Inledningsvis fanns tre alternativa lägen för placering av en ny arena. Område R3, Område Litsvägen (mitt emot skidstadion) samt område Slakteriet. Fältjägaren AB har deklarerat att utrymmet nedanför skidstadion (kallat alternativ 2 Litsvägen) inte är tillgängligt för arenabyggnation. o Efter detta besked har ledningsgruppen utrett alternativ 1 dvs. område R3 och alternativ 3 dvs. slakteritomten.

4 Utredning Ny Arena steg sid4(9) Utredningen skulle enligt direktiven ske i nära samverkan med gymnasieutredningens lokalprogram för skapande av gymnasiecampus. o Med anledning av detta har arenautredningen utrett om det går att bygga en stor arena integrerad i Sporthallen. Denna utbyggnad ska då även kunna tillgodose basketens behov. o Resultatet är att det inte är en lyckad lösning då en stor arena kräver logistiklösningar för stora långtradare m m för utrustning vid stora evenemang. o Basketens behov kan tillgodoses i en lösning integrerad med byggandet av ett gymnasiecampus. Investeringen är översiktligt beräknad till 24 mkr. o Ledningsgruppens slutsats är ställt mot ovanstående att isarenan ska utföras som en multiarena Ishockeyn har i brev till kommunen redovisat att man inte har något att invända mot en multiarena med flexibel lösning men man vill kunna fortsätta verksamhet inom arenan även när det är stora evenemang. Ledningsgruppen har efter detta uttalat att en arena bör innehålla tre isplaner. o Denna målsättning innebär att Z-hallen bör rivas. Det som är effektivt att tillvarata kan används i den nya arenan. o Driftkostnader för Z-hallen och konstfrusen uteisbana kan därmed avvecklas och bidra till finansiering av driften av en ny arena. Gymnastiken har redovisat önskemål och krav på gymnastikhall. I ledningsgruppens förslag ingår en gymnastikhall inklusive inventarier.

5 Utredning Ny Arena steg sid5(9) Ledningsgruppen har minskat volymen på arenan genom anpassning av ytor jämfört med ursprunglig arenautredning, som presenterades i maj o Storleken på arenan motsvarar efter detta i stort sett ytvolymen på det alternativ som hockeyn utarbetat för issporterna. I samband med world cuptävlingarna i skidskytte informerade IBU (International Biathlon Union) om de behov som IBU anser som förutsättningar för förbättring av skidstadion för att bra tävlingar ska kunna arrangeras de närmaste fem åren. Minnesanteckningar från möte med IBU redovisas i bilaga. Se bilaga 1. Utredningen har med anledning av IBU s krav översiktigt studerat de utrymmeskrav som ställs på ytor för utveckling av skidstadion för att stadion ska kunna utvecklas för VMarrangemang. Utredningen redovisas som bilaga. Se bilaga 2. o Ledningsgruppen betonar att en utformning av arenan i alternativ slakteriet i första hand måste tillgodose issportenas och gymnastikens behov. En etablering av arena på slakteritomten får inte äventyra skidstadions framtida utvecklingsbehov. o Utredningen visar att både en arena och utveckling av skidstadion kan rymmas med tillräckligt utrymme för skidstadions expansion om både slakteri- och växthustomten/blomstergården disponeras (Skiss alt. 1). o Ett sådant alternativ innebär en målkonflikt med tidigare planering för bostäder på växthustomten/blomstergården. o Om samlokalisering av vissa utrymmen för skidstadions utveckling kan integreras i arenan, kan arenan läggas närmare skidstadion (Skiss alt.2)

6 Utredning Ny Arena steg sid6(9) o Om arenan integreras ännu närmare skidstadion så att arenan funktionellt utgör huvudentré vid stora evenemang kan en stor del av arenan rymmas inom slakteritomten (Skiss alt.3) Område R3 motsvarar storleksmässigt slakteritomt/växthustomt. Ledningsgruppen har gett uppdrag att utredningen ska redovisa samverkansmöjligheter med närliggande arenor i det två alternativa lägen som studerats. Samverkansmöjligheter vid lokalisering i område R3 har redovisats av hockeyn enligt följande: o Direkt fysisk närhet till gräsytor för träningsmöjligheter och andra aktiviteter i samband med ex sommarhockey skolan, träningsläger, uppvärmning mm. Samverkan med fotbollsföreningarna, kansli funktioner, parkeringsytor, omklädningsrum, gemensam reklamförsäljning, vaktmästare, gemensamhetsutrymmen, mat och restaurang och andra typer av gemensamma evenemang/event. Samverkan med idrottsgymnasium RIÖ, John Bauer fotboll/ ishockey, mässor / utställningar. Närhet till Södergren camp för logi möjligheter. Närhet till skidstadion med skog och motions spår. Samverkansmöjligheter vid lokalisering i område slakteriet har redovisats av ishockeyn enligt följande: o Direkt fysisk närhet till grönområde, skog, motionsspår och skidspår. Ev möjligheter till samverkan med Arctura restaurang och mat. Närmare centrala Östersund (jämfört med R3). Samverkans möjligheter i samband med större evenemang /event på skidstadion Utredningen redovisar efter samråd med KoF kansli, driftpersonal från Fritid samt OC (organisationskommiten skidskytte), vilka samverkansmöjligheter som en lokalisering på slakteritomten kan generera. Se bilaga 3

7 Utredning Ny Arena steg sid7(9) Utredningen har också haft som uppdrag att utreda kommunens möjlighet att engagera sig i en OPS (offentlig/privat samverkanslösning). Utredningen redovisas i bilaga 4. o OPS lösning är möjlig men förutsätter att upphandling sker så att alla eventuella intressenter har möjlighet att lämna anbud. o Sannolikheten att det finns privata medel utöver sponsring för namn etc. är låg om det inte finns möjligheter för en aktör att parallellt med arenan skapa affärsmässigt motiverade lokaler. En sådan lösning ställer krav på flexibel detaljplan och kan konkurrera med handelspolicyns inriktning. En extern aktör kan förskottera investeringsmedel men kostnaden för kapitalet kommer på hyresavin. o EU-finansiering har studerats i tidigare rapport och en vanlig kommunal arena kan med låg sannolikhet få EU-medel. En arena som även tar sikte på utveckling av skidstadion och stora evenemang har större möjligheter till EU-finansiering. o Ett arenabygge kräver en högre investeringsnivå än vad som tidigare angivits som kommunens insats. Markfrågan i de två alternativen har redovisats i tidigare arenautredning. o Område R3 kan återköpas av kommunen för en kostnad av ca 0,5-1,0 mkr. o Med anledning av IBU s krav och för att garantera utvecklingsmöjligheter för skidstadion har förhandling förts om förvärv av Slakteritomten. Kostnader för ett ev. förvärv av slakteritomten bör ej belasta ev. arenabyggnation på slakteritomten då anskaffning sker för skidstadions utvecklingsbehov.

8 Utredning Ny Arena steg sid8(9) o Att riva slakteribyggnationerna inklusive fryshuset har beräknats kosta ca.11 mkr. Se bilaga 4 Reviderade översiktliga kostnadskalkyler har upprättats enligt bilaga. Se bilaga 5. o En arena innehållande tre isytor, gymnastikhall och gemensamhetsutrymmen beräknas till ca.230 mkr. o En tillbyggnad av sporthallen med baskethall beräknas till mkr. o Utrymme finns för flytt av curlinghall men alternativet har inte kostnadsberäknats i detta läge o Byggnation av bandyplan i anslutning till arenan beräknas till mkr. inklusive matchbelysning. o Kostnadsläget är februari Kalkylosäkerhet +/- 15%. Samma kostnadskalkyler antas gälla oberoende om arenan byggs inom område R3 eller slakteriet. o En arenabyggnation inom områdena R3 och slakteriet kan dra fördel av befintliga parkeringsytor i områdets närhet o En arenabyggnation inom område slakteriet kan innebära att särskilda investeringar för skidstadions behov kan integreras i arenan till ett värde motsvarande miljoner kronor. 50 miljoner avser funktioner som IBU efterfrågat och som kan ligga upp till m avstånd från stadion. Om det vid fördjupad analys/projektering visar sig att de flesta utrymmen såsom exempelvis VIP-utrymmen kan tillgodoses i arenan (se skissförslag) kan värdet av samordningen uppgå till ca.100 miljoner kronor.

9 Utredning Ny Arena steg sid9(9) Utredningen har studerat hur tid för detaljplanearbete och tid för den totala byggprocessen påverkas i de bägge alternativen R3 resp. slakteriet. o Tiden för detaljplanearbete bedöms ta ca månader i bägge fallen. Se bilaga 6 o Den totala byggprocessen från beslut om start av projektering till färdigställande bedöms vara för projektering ca 6-8 mån, för byggtid ca mån. I rapporten redovisade mängduppgifter och kostnadsbedömningar kan efter detaljstuderande komma att förändras, men kan betraktas vara relevanta med hänsyn till det beräkningsunderlag som är tillgängligt. I bilaga 5 Arrangemangsarena med tre isytor och gymnastik, redovisas vilka kostnader som ej ingår i kostnadsbedömningen. Med anmärkningen Geoteknik menas extraordinära åtgärder såsom stor mängd bergsprängning, pålning etc. Med anmärkningen Jumbotron menas en jättelik TV skärm som brukar hänga i taket på vissa arenor. Den visar oftast bilder åt fyra håll. Kostnaden för denna är väldigt varierande med hänsyn till storlek och kvalite.. En bedömd kostnad kan vara mellan 2 4 mkr. Östersunds Kommun Bo Jonsson Bygg & Projektering

10 Noteringar vid träff med IBU Bilaga 1 Plats: Nya sekretariatet, Skidstadion Närvarande: IBU Nicole Resch IBU:s generalsekreterare Franz Berger Race director Ivor Lehotan Vice president, Information Committe Peer Lange Communicaton director Biathlon OC Ingemar Arvidsson Biathlon Events AB Gun Fahlander OC ordf Patrik Jemteborn Informationschef Kommunen Bakgrund Konkreta synpunkter Ann-Sofie Andersson Karin Thomasson Carina Zetterström Sven Hellström Kjell Ericsson Emanuel Sandberg Bengt Marsh Bert-Olof Zackrisson GF beskriver bakgrunden till den hastigt påkallade träffen. IBU:s repr vill man förmedla sina intryck och ge feed-back på förhållanden som inte fungerar tillfredställande vid skidstadion och som man anser behöver förbättras. Man anser att under VM 2008 var alla faciliteter på topp. Även WC 2008 var bra, nästan samma höga nivå som vid VM. Årets WC 2009 är extra viktig eftersom det är premiärtävlingen inför OS-året Anti-dopingarbetet: det är för långt avstånd till Jämtkraft Arena, där lokaler används för antidopingtester/kontroll. Man önskar placering vid stadion, där man varit tidigare. -Sekretariatet används av alltför för många funktioner idag. Borde bara användas för organiseringen av tävlingen. Ej för de aktiva idrottarna. Provisoriska väggar har satts upp, men man kan ej tala ostört. -Mediecenter. Det fungerade bra tidigare år med Miloverkstaden. I år upplever man placeringen i sekretariatsbyggnaden fel. Har ej tillräcklig kapacitet. Det blir rörigt. -IBU:s lokaler: obeväma, opassande och små. Man behöver lugna och avgränsade arbetsutrymmen. -Transportcentrum: Ligger fel i förhållande till stadion - Man konstaterar att nivån på arrangemanget har sjunkit. Inför nästa år WC 2010 vill man se förändringar Vid noteringarna: -Arctura: topprestaurangen ligger utanför WC-området. Tidigare år har det varit inkluderat i stadionområdet. Zacke

11 1 PM sid 1 (9) bilaga nr 2 rev Liselotte Johansson Bo Jonsson Behovsinventering Östersunds skidstadion I samband med pågående utredning av ny arena har kultur- och fritidsnämndens kansli fått i uppdrag av ledningsgruppen för arenautredningen att göra en övergripande inventering och redovisa utvecklingsbehov vid Östersunds skidstadion. Syftet är att identifiera om det finns gemensamma behov för skidstadion och den nya arenan som kan vara möjliga att samordna. Samtidigt som utredning genomförs av ny arena pågår det delvis EU-finansierade projektet Fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion. Projektet avslutas den 31 december Projektledningen har under projektets genomförande sett behov av fortsatt utveckling inom ett antal områden. Kultur- och fritidsnämnden beslutade, i samband med sitt sammanträde i december 2009, att ge kultur- och fritidsnämndens kansli i uppdrag att upprätta projektdirektiv för att ta fram en långsiktig strategisk utvecklingsplan för skidstadion. Intressenter Det finns ett flertal aktörer och verksamheter på Östersunds skidstadion som har intressen och behov kring anläggningens utveckling. Aktörer som föreningar, skolor, företag och allmänhet har kontinuerlig verksamhet på skidstadion medan större och mindre arrangemang och tävlingar genomförs vid särskilda tillfällen. Östersund står som värd för världscupen i skidskytte de närmaste fyra åren, Möjligheter kan också finnas att i framtiden få arrangera världscupen i längskidor. Med den satsning som Östersunds kommun har gjort på tidig och säker snö ökar också möjligheten att fler landslag och träningsgrupper väljer att förlägga sin försäsongsträning till Östersund. Följande intressen/verksamheter finns vid Östersunds skidstadion: Arrangemang Världscupen i skidskytte Världscupen i längdskidor Andra idrottsarrangemang Kulturarrangemang etc Föreningar Skidskytte Längdskidor Barnskidskola Skidorientering Cykel Utbildning Skolor/universitet Skidskytteuniversitetetiduniversitetet Skidgymnasiet Gymnasiet, grundskola och övriga skolor

12 2 PM sid 2 (9) bilaga nr 2 rev Träningsgrupper Landslag i skidskytte, längdskidor och skidorientering Övriga träningsgrupper skidskytte, längdskidor och skidorientering Träningsgrupper sommartid på rullskidbanan Allmänheten Motion och rekreation på skid- och motionsspår och rullskidbana Dusch och omklädningsrum på Utsikten Cykel Longboard Funktionshindrade Företag Skiduthyrning Kurser/utbildningar Restaurang Boende Övriga Mässor, utställningar etc Inventering av behov Behovsinventeringen har genomförts i samverkan med teknisk förvaltning/bygg och projektering och teknisk förvaltning/fritid som ansvarar för drift av skidstadion. På uppdrag av kultur- och fritidsnämnden genomförde bygg och projektering under 2008 en översyn av markanvändningen i området vid skidstadion. Syftet var att översynen skulle utgöra underlag för hur skidstadion skulle kunna vidareutvecklas till en skid- och skidskyttearena i världsklass. Det material som ligger till grund för behovsinventeringen är den rapport som togs fram i samband med översynen 2008 samt erfarenheter av genomförda och pågående utvecklingsprojekt på Östersunds skidstadion. Behov för drift och skötsel Garage och verkstadsutrymmen I dagsläget saknas garage för pistmaskin och andra fordon som används på skidstadion. Det innebär att fordonen står utomhus vintertid, vilket sliter hårt på maskinerna. Sommartid står pistmaskinerna i en verkstad i Krokom, då mer omfattande service genomförs. Förutom utrymmen för uppställning av fordonen kan garaget också användas som verkstadsutrymmen för lättare service och underhåll av fordonsparken. Idag finns inga möjligheter till service av maskinerna inomhus. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 15 tkr/ m 2 3-4,5 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år

13 3 PM sid 3 (9) bilaga nr 2 rev Utökade personalutrymmen Behov finns av större personalutrymmen som uppfyller arbetsmiljökraven. Befintliga personalutrymmen är små och dåligt underhållna med undermålig ventilation. Lokalerna bör omfatta separerade avdelningar mellan kontor, omklädningsrum med torkutrymmen och kök med fikarum. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 22 tkr/m 2 2-3,5 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år Service till träningsgrupper, föreningar och allmänhet Inför världscupen i skidskytte 2009 visade sig tydliga behov av samordning av information till de träningsgrupper som kommer till Östersund. Någon form av bemannad station/lokal bör finnas dit träningsgrupper, föreningar och allmänhet kan vända sig med frågor och där bokning och betalning av spåravgifter och vallabodar m m kan ske. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m 2 0,8-1,0 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år Behov vid arrangemang Utrymmen för dopingskontroller Utrymmen för dopingkontroller vid stora tävlingar saknas idag. Under världscupen i skidskytte 2009 användes lokaler vid Jämtkraft Arena. Det uppfattades som otillgängligt på grund av de långa avstånden. IBU (Internationella Biathlon Union) har påtalat brister med dopingutrymmena vid ett flertal tillfällen. Lokaler för dopningskontroller bör ligga på skidstadion och nära målgången, helst i direkt anslutning till mixzon. Se noteringar från träff med IBU Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 22 tkr/m 2 1,1-1,3 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/ m 2 /år Skidmärkning, vapenkontroller etc. Ett problem på skidstadion är den trånga innerplanen med start, mål och skjutvallsområde. Här befinner sig atleter, ledare, journalister, TV-personal samt en stor mängd funktionärer. Ett flertal av funktionärernas uppgifter är sådana som måste lösas nära platsen för start och mål. Det kan vara exempelvis skidmärkning, vapenkontroll och på och avtagande av tidstransponder. Utrymmen skulle behöva iordningställas med utrymmen för skidmärkning, vapenkontroll, passage för atleter och förråd. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 17 tkr/m 2 3,4-5,1 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år

14 4 PM sid 4 (9) bilaga nr 2 rev Varma utrymmen för Telecom och TV-utrustning Mycket av den teknik som används i samband med en stor internationell tävling kräver komplicerad teknisk utrustning. Denna utrustning är känslig för temperaturväxlingar och kan därför inte monteras utomhus. Teknisk känslig Telecom samt TV-sändande utrustning måste inrymmas i varma utrymmen. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 25 tkr/m 2 0,5-0,75 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 Utbyggnad av trådlös kommunikation Telecom bör byggas ut till trådlös kommunikation (WLAN) över hela stadion. Denna förbindelse mot Internet bör ej gå genom kommunens administrativa nät, eftersom tillfälliga belastningar vid större evenemang kan bli för omfattande. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 25 tkr/m 2 0,2-0,5 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år TV-studios TV-studios för media tenderar att bli allt mer utrymmeskrävande. De studios som byggdes upp under VM i skidskytte var kostsamma med gångvägar för media och atleter som inte fungerade tillfredställande. Behov finns av plats för TV-studio med permanent placering vid eller i direkt anslutning till skidstadion. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 25 tkr/m miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år Arbetsytor för producerande TV-bolag Det finns behov av att rusta upp Gamla sekretariatet som idag vid världscuptävlingar används som arbetsutrymmen för producerande TV-bolag. Lokalerna är små och undermåliga arbetsmiljömässigt. Det saknas också möjligheter till Internetuppkoppling m m Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 22 tkr/m 2 2-3,5 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år Mediecenter samt serviceutrymmen för utspisning Behov finns av arbetsytor för media i form av ett mediecenter samt utrymmen för utspisning av publik, funktionärer och media. Sammanlagt rör det sig om ytor på mellan m2, beroende på hur stort arrangemanget är. Förutom detta tillkommer ytor för VIP och sponsorer samt övriga arbetsytor med ca 1000 m2. Restaurangkök på ca 200m2 skall ingå. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år

15 5 PM sid 5 (9) bilaga nr 2 rev Förbättrad ljudanläggning Den ljudanläggning som finns på skidstadion idag har dålig kvalitet och behöver bytas ut mot modern utrustning med fler högtalare. Störst behov finns vid genomförande av längdskidtävlingar, då en stor del av publiken står ute längs skidspåren. Beräknad yta 10 m 2 Beräknad investeringskostnad 15 tkr/m 2 0,1 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år Kontorsutrymmen för arrangören och internationella delegater/kontrollanter Befintliga sekretariatet används idag som tävlingssekretariat, för tidtagningsfunktioner och för speaker. Förutom dessa utrymmen behövs kontorsutrymmen för arrangören, tävlingsledning och IBU. Lokaler som används av IBU idag upplevs som obekväma, opassande och små. Man behöver lugna och avgränsade utrymmen. Utrymmen som används för körcentral idag ligger för långt borta. Transportfunktionen måste ligga i anslutning till stadion. Beräknad yta 70 m 2 Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m 2 1,4 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år Åskådarplatser för längdskidtävlingar Befintlig åskådarläktare på skidstadion är i första hand anpassad för skidskyttetävlingar. Publiken ser start, målgång och skjutvallen, vilket är väsentligt främst för skidskytte. Läktaren är inte lika lämplig för tävlingar i längdskidåkning, eftersom varken publiken eller speakern ser de tävlande ute i spåren. Behov av ytterligare åskådarplatser inom området för tävlingar i längdskidåkning kan komma att uppstå. Tävlingsspår för klassisk- och fristil Vid längdskidtävlingar i framförallt skiathlon, då de tävlande åker både en klassisk sträcka och en fristilssträcka, behövs två separata tävlingsspår. Spåren ska vara minst 5 km vardera. Det är ett krav för att genomföra en världscuptävling i längdskidor. Skidbroar För att möjliggöra en världscup i längdskidor krävs två till tre skidbroar, dels på stadionområdet och dels ute i terrängen. Skidspåren dras med fördel så nära stadionområdet som möjligt för att underlätta för publiken att se de tävlande. Skidbroarna är en nödvändighet för passage av skidspåren, eftersom skidspåren kommer att korsa varandra, främst vid en tävling i skiathlon. Uppställningsplats för vallabussar Större landslag har numera med sig egna vallabussar. Behov finns av uppställningsplats för dessa med tillgång till kraftuttag. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 1 tkr/m 2 0,3-0,6 miljoner kronor Beräknad driftskostnad

16 6 PM sid 6 (9) bilaga nr 2 rev Behov för föreningar, träningsgrupper, utbildning och allmänhet Modernt servicehus Behov finns av en förbättrad serviceanläggning på skidstadion med omklädningsrum, dusch och bastu, gemensamhetsutrymmen och café. Det servicehus som används idag Utsikten är omodernt och med stort behov av upprustning. Om servicehuset ska fortsätta att användas kommer det att innebära kostnader för upprustning av lokalerna. Det behöver genomföras inom en nära framtid. I ett nytt modernt servicehus kommer omklädningsrummen och övriga faciliteter att kunna användas av de tävlande vid arrangemang och övrig tid av träningsgrupper, föreningar och allmänheten. Idag finns inga lokaler för de tävlande att byta om i vid världscupen i skidskytte. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år Permanent utrymme för Mittuniversitetet Mittuniversitetet har uttryckt önskemål om att få nyttja ett permanent utrymme för forskning och tester av inom området sportteknologi. Beräknad yta m 2 Beräknad investeringskostnad 15 tkr/m 2 0,7-1,5 miljoner kronor Beräknad driftskostnad kr/m 2 /år

17 7 PM sid 7 (9) bilaga nr 2 rev Sammanfattning ytor, investerings- och driftskostnader Typ av funktion vid arrangemang Beräknad yta Upskattat a-pris Uppskattad investeringskostnad Uppskattad Uppskattad driftskostnad/år/m 2 driftskostnad/år Förbättrad 10 m 2 15 tkr/ m 2 0,1 milj.kr kr/m 2 /år 2-2,5 tkr/år x ljudanläggning Uppställningsplats för m 2 1 tkr/m 2 vallabussar Skidmärkning, m 2 17 tkr/m 2 3,4-5,1 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x vapenkontroller etc Varma utrymmen för m 2 25 tkr/m 2 0,5-0,75 milj.kr kr/m 2 /år 4-10,5 tkr/år x Telecom och TVutrustning Utbyggnad av trådlös m 2 25 tkr/m 2 0,2-0,5 milj.kr kr/m 2 /år 2-7 tkr/år x kommunikation TV-studios m 2 25 tkr/m milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x Arbetsytor för producerande TV-bolag m 2 2 2tkr/m 2 2-3,5 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x Samverkans möjligheter stadion - arena Anm. Mediecenter samt serviceutrymmen för m 2 20 tkr/m milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x IBU krav utspisning IBU lokaler och 30-50m 2 20tkr/m2 0,6-1,0 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x IBU körcentral krav Utrymmen för m 2 22 tkr/m 2 1,1-1,3 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x IBU dopingkontroller krav Totalt IBU krav ,3milj. kr tkr/år IBU krav m milj.kr tkr/år Totalt arrangemangsbehov inkl. IBU krav

18 8 PM sid 8 (9) bilaga nr 2 rev Typ av funktion för verksamhetens behov Beräknad yta Uppskattat a-pris Uppskattad investeringskostnad Uppskattad Uppskattad driftskostnad/år/m 2 driftskostnad/år Samverkans möjligheter stadion - arena Modernt servicehus m 2 20 tkr m milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x Anm. Permanent utrymme för Mittuniversitetet m 2 15 tkr/m 2 0,7-1,5 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x Garage och verkstadsutrymmen m 2 15 tkr/m 2 3-4,5 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x Utökade personalutrymmen m 2 22 tkr/m 2 2-3,5 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x Service till träningsgrupper, föreningar och allmänhet m 2 20 tkr/m 2 0,8-1,0 milj.kr kr/m 2 /år tkr/år x Totalt lokalbehov föreningar, träningsgrupper, allmänhet m 2 12,5-18,5 milj.kr tkr/år Totalt arrangemangsbehov och verksamhetens behov ,5-114,2 milj.kr 1,5-4 milj.kr/år 1,1-3,1 milj.kr/år m 2 Ovanstående beräknade ytor, beräknade investeringskostnader och beräknade driftskostnader är uppskattade kostnader. Dessa kostnader har ej kunnat detaljstuderas då inget skissunderlag eller ritningsunderlag har upprättats. De uppskattade mängderna är beräknade med erfarenhet från de senast arrangerade WC och VM i skidskytte. OC (organisationskommiten) för skidskyttearrangemangen har uttalat sig angående det upprättade PM som kultur och fritidsnämnden tillhandahållit. (se bifogad bilaga från OC) Övriga eventuellt intresserade arrangörers behov av lokaler/funktioner vid stora arrangemang har ej studerats då utredningstiden varit för kort. De upptagna kostnaderna är beräknade med hänsyn till åretruntanvändande. Beräknade driftskostnaderna innefattar förutom driftskostnader såsom el och värme, även kostnader för underhåll, försäkringar och vissa kapitalkostnader etc.

19 9 PM sid 9 (9) bilaga nr 2 rev Övriga behov Huvudentré till skidstadion Det finns idag två entréer till skidstadion, dels upp till Arctura och dels från Litsvägen. Det skulle behöva skapas en huvudentré till arenan. En gemensam ingång och utgång för att lättare kunna styra flöden av besökare och på ett bra sätt kunna marknadsföra skidstadion. Tidig och säker snö Under genomfördes projektet Tidig och säker snö med syfte att utreda metoder och tekniker för att på bästa sätt kunna säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora tävlingar inom vintersporter. Även om Östersund ligger långt framme vad gäller att tillverka och lagra snö så är det viktigt att fortsätta undersöka nya metoder och tekniker för att inte avstanna i utvecklingen. För fortsatta satsningar på att lagra och tillverka snö kan det komma att krävas resurser i form av t ex markytor eller infrastruktur i utkanten av nuvarande spårområde. Barnanpassning skidområde För föreningar, skolor och allmänhet finns behov av ett barnanpassat skidspår/skidområde som inte är för kuperat och som har skyltning och utformning som är anpassade för barn. Möjligheter borde finnas att uppföra ett lekutrymme/lekplats i området.

20 PM sid 1 (3) bilaga nr 3 rev Samverkansmöjligheter - skidstadion och ny arena Följande förslag på samordning av utrymmen och faciliteter mellan de två arenorna är endast möjligt om nya arenan placeras i direkt närhet till Östersunds skidstadion. Utrymmen och garage för service och underhåll av maskiner och fordon Dessa utrymmen går att samordna mellan skidstadion och nya arenan. Istället för att bygga två separata garage så kan ett gemensamt garage för ismaskin och pistmaskiner samt övriga fordon uppföras vid nya arenan. Garaget kan också användas som utrymme för service och underhåll av arenornas maskiner. Med ett permanent garage behöver inte pistmaskinerna fraktas bort för service sommartid, vilket minskar transporterna. Personalutrymmen På skidstadion finns behov av att renovera och bygga ut befintliga personalutrymmen. På nya arenan kommer personalutrymmen att behöva uppföras. Samordning av personalutrymmen skulle med stor fördel kunna ske till nya arenan eftersom liknande typ av lokaler behövs på båda arenorna. Service till träningsgrupper, föreningar och allmänhet Behov finns av någon form av bemannad station/informationsdisk på skidstadion dit träningsgrupper, föreningar och allmänhet kan vända sig med frågor och för att boka och betala spåravgifter etc. Liknande behov kommer troligtvis att uppstå på nya arenan med ett antal olika aktörer och föreningar som ska nyttja anläggningen. En plats kommer att behövas där det går att sälja biljetter, boka tider och få information. Denna funktion skulle med stor fördel kunna samordnas mellan skidstadion och nya arenan med placering i nya arenan. Serviceutrymmen Behov finns av serviceutrymmen både på skidstadion och i nya arenan. Båda arenorna har samma behov av lokaler med omklädningsrum, dusch och bastu, gemensamhetsutrymmen och café. Befintligt servicehus på skidstadion kommer ej att kunna uppfylla nya arenans behov. Däremot skulle det fungera utmärkt för de aktörer som nyttjar skidstadion att använda serviceutrymmen i nya arenan. Med den lösningen skulle inte heller Utsikten behöva rustas upp för skidstadions nyttjare. Uppförs serviceutrymmen i närheten av den s k sågplan passar det också bra för de behov som finns i samband med världscupen och andra tävlingar, då de tävlande behöver byta om i närheten av start- och målområdet.

21 PM sid 2 (3) bilaga nr 3 rev Utrymmen för dopingkontroller Utrymmen för dopingkontroller kan komma att behövas för den verksamhet som ska bedrivas i nya arenan. För skidstadion finns stort behov av lokaler för dopningskontroller i samband med stora tävlingar. Lokaler i nya arenan skulle kunna nyttjas för detta ändamål. Utbyggnad av trådlös kommunikation Utbyggnad av trådlös kommunikation (WLAN) på skidstadion skulle kunna samordnas med det behov som finns på arenan, i ett gemensamt nätverk. Ljudanläggning Gemensam styrcentral kan upprättas för ljudanläggningar i de båda arenorna. Ytor för mediecenter och utspisning, körcentral, lokaler för IBU m m De behov som skidstadion har vid stora arrangemang i form av mediecenter, körcentral, lokaler för IBU, utrymmen för utspisning av publik, funktionärer och media, ytor för VIP och sponsorer m m kan tillgodoses i nya arenan. Det som krävs för dessa funktioner är stora lokaler. Vid större tävlingar och arrangemang skulle en ishall (A, B eller C-hall) eller en gymnastikhall etc. kunna användas för dessa ändamål. Behoven finns endast under en begränsad tid per år. Om nya arenan används för mediecenter och restaurang m m skulle inte de provisoriska tält som nu byggs upp inför varje världscup behöva hyras in. Det skulle spara stora kostnader för arrangören och kommunen. Hallarna i nya arenan skulle också kunna användas för större konferenser, mässor och arrangemang. Parkeringar Nya arenan kommer ha behov av ett antal parkeringsplatser. Parkeringsplatser i området skidstadion och nya arenan kommer att kunna samnyttjas. Vid större arrangemang, matcher och tävlingar kan parkeringen nedanför Litsvägen användas precis som i dagsläget. Sammanhållet arenaområde Skidstadion och nya arenan skulle kunna ses som ett sammanhållet arenaområde med en gemensam huvudentré. Stora möjligheter finns för samordning av de båda arenorna. Förutom att samordna ett antal funktioner i form av lokaler och andra faciliteter kan det också finnas möjlighet att samverka t ex när det gäller personal och utveckling. Sammantaget kan det innebära att driftkostnaderna för arenorna blir avsevärt lägre. Ett sammanhållet arenaområde skapar möjligheter för föreningar att samverka och skapa gemensamma servicefunktioner. Inom området kan det också skapas sociala mötesplatser mellan människor, idrotter och verksamheter. Samordning av drift och skötsel Samordning omfattar inte endast lokalmässig samordning. Även samordningsmöjligheter av driften och den praktiska skötseln finns mellan den befintliga driftverksamheten vid skidstadion och den drift och skötsel som organiseras för den nya arenan.

22 PM sid 3 (3) bilaga nr 3 rev Det skulle kunna innebära gemensam personal där samma personer har sköteluppgifter i båda anläggningarna t ex körning av maskiner - ena gången en pistmaskin i skidspåren, andra gången en ismaskin i arenan. Personal kan gå emellan anläggningarna och större arbetslag skapas, med betydande fördelar vid schemaläggning av skötseluppgifter. Drift av flera anläggningar är också en vanlig modell för organisering eftersom det oftast finns betydande samband mellan arbetsuppgifter i resp anläggning. Det skapar en bra grund för en flexibel och anpassad arbetsorganisation för att möta säsongsvariationer, arbetstoppar vid stora tävlingar/evenemang och sjukfrånvaro eller annan frånvaro. Sårbarheten minskas väsentligt. En viktig faktor för att personalsamordningen ska fungera bra är närheten mellan de arbetsställen som ingår, att det uppfattas som en arbetsplats. ÖSTERSUNDS KOMMUN Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämndens kansli Bo Jonsson Bygg och projektering

23 Utredning Ny Arena steg PM Bilaga 4 Kommunjurist Linda Stenman OPS Med OPS (offentlig-privat samverkan) avses normalt en entreprenadform som kan tillämpas vid infrastruktursinventeringar eller större bygg och anläggningsprojekt. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) gäller när kommuner ska upphandla byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Det finns undantag från denna huvudregel och det är när kommunen ska t ex förvärva fastighet, vid arrenden, hyra eller teckna avtal om annan nyttjanderätt till fast egendom. Redan 1994 uppmärksammades fall där ett privat byggföretag uppfört en byggnad där kommunen sedan via redan tecknade hyresavtal åtagit sig att hyra under tämligen långa perioder (10 år). I ett antal domar efter det har det fastslagits att undantaget i LOU endast gäller vid befintliga byggnader. Extra tydligt blir detta när det handlar om specialbyggnader som t ex brandstationer, värmekraftverk, skolor etc där det får anses uppenbart att lokalen inte kan tänkas köpas eller hyras av vem som helst. SKL har i sitt cirkulär 09:2 anfört följande: Det är således uppenbart att den typ av hyresavtal/nyttjanderätter som avser byggnader, oftast specialbyggnader, som inte är befintliga byggnader och som inte kommer till stånd utan att kommunen förbinder sig att antingen förvärva eller nyttja byggnaden/anläggningen och därmed står för hela eller delar av kostnaderna för bygget ska upphandlas i konkurrens med LOU/LUF. Det är alltså inte rättsligt möjligt att åberopa undantaget i LOU avseende hyra för att låta ett privat byggföretag uppföra en ishall som kommunen sedermera åtar sig att hyra under en viss tidsperiod. Upplysningsvis kan ett förbigående av LOU inte bara medföra att Östersunds kommun kan bli fälld i nationell domstol utan EUkommissionen kan också stämma Sverige med, vid en fällande dom, höga böter som följd. Det avgörande för Östersunds kommuns medverkan i en offentlig-privat samverkan med det privata näringslivet är dels att byggnadsprojekt som kommunen har för avsikt att genomföra ligger inom ramen för vad som är tillåtet enligt den kommunala kompetensen, dels att byggprojektet upphandlas i enlighet med reglerna i LOU.

24 Bilaga 1 Sammanställning projektkostnad Basket sid 1 (1) Bilaga 5B Tillbyggnad av sporthallen med baskethall Datum: Rev: TILLBYGGNAD AV SPORTHALLEN med baskethall PROJEKTKOSTNAD ARBETSMATERIAL PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT Samtliga ingående delar meter- byggdel Sporthallen, Kv Läroboken pris Östersunds Kommun m2 kr/m2 kr kr BYGGKOSTNAD Tillbyggnad Ombyggnad 300 INSTALLATIONSKOSTNADER BYGGHERREKOSTNAD STÖRNING / TRANSPORT OFÖRUTSEDDA KOSTNADER Uppdragsnummer: Utskriftsdatum: Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Bilaga 1 Sammanst Basket

25 Bilaga 1 Sammanställning projektkostnad Arena sid 1 (1) Bilaga 5A Arrangemangsarena Datum: Rev: ARRANGEMANGSARENA med tre isytor och gymnastik A, B, C-hall, Gymnastik, gemensamma utrymmen, mark, administration ARBETSMATERIAL PROJEKTKOSTNAD PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT Samtliga ingående delar meter- byggdel Skidstadion/Slakteriet pris Östersunds Kommun m2 kr/m2 kr kr Yta pl. 1: BTA: Nybyggnad A-hall ishockey A-plan 60x30 m Åskådarplatser A-plan st Yta bottenplan (35x62 m) Nybyggnad B och C-hall ishockey B-plan 60x30 m C-plan (NHL-plan) 60x25,5 m Inga åskådarplatser 0 st Kallställd byggnad (70*65 m) Nybyggnad gymnastikhall Gymnastik-plan 35x50 m Inga åskådarplatser gymnastikhall 0 st Varmbonad byggnad (35x50 m) Takhöjd delvis 10 m Gemensamma utrymmen Entré / Foaje Kök / Restaurang Omklädning VIP Fläktrum Kontor, gym, förråd, WC mm Markåtgärder P-platser 100 st Byggadministration Projektering, byggherrekostnader, bygglov mm Uppdragsnummer: Utskriftsdatum: Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Bilaga 1 Sammanst Arena

26

27 Bilaga 2 Sammanställning projektkostnad bandyplan 1 (1) Bilaga 5C Bandyplan inkl. matchbelysning Datum: Rev: BYGGNATION AV BANDYPLAN inkl. matchbelysning ARBETSMATERIAL PROJEKTKOSTNAD PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT Samtliga ingående delar meter- byggdel Skidstadion/Slakteriet pris Östersunds Kommun m2 kr/m2 kr kr Bandyplan Bandyplan (67x113 m) Total yta (69x119 m) Uppdragsnummer: Utskriftsdatum: Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Bilaga 2 Sammanst Bandy

28 Datum: Rev: Uppdragsnr: Bilaga 5B Tillbyggnad av sporthallen med baskethall ARBETSMATERIAL ÖSTERSUNDS KOMMUN Om- och tillbyggnad av Sporthallen, Kv Läroboken för Basket Utredning KOSTNADSBEDÖMNING L:\2530\PDOC\ Sportarenor\Kostnader\FB Basket Sporthallen.doc Mall: Pm dot ver 1.0 Kostnadsbedömningen är upprättad av: Helena Danielsson Granskad av: Lennart Sjödin, WSP Management Malmö Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanställning kostnadsbedömning Ritning Sporthallen 1 (4)

29 Datum: Rev: ARBETSMATERIAL 2 (4) Uppdragsnr: Sporthallen, Kv Läroboken, Basket Allmän information På uppdrag av Bo Jonsson (Östersunds Kommun), har vi upprättat en kostnadsbedömning gällande ombyggnad av Sporthallen inom kv Läroboken i Östersund för om- och tillbyggnad av befintliga Sporthallen för Basket. Underlag för kostnadsbedömningen är ritning kallad kalkylunderlag daterad , upprättade av GisteråSjöstrand samt muntlig genomgång med Kjell Gisterå och Bo Jonsson. Allmänna förutsättningar för kostnadsbedömningen Kostnadsbedömningen är framtagen genom referensvärden och kvadratmeterkostnader, dvs det är en kostnadsbedömning i tidigt skede där det är många frågetecken gällande ingående utformning, lösningar och material. Kostnaderna är framtagna genom bedömda erfarenhets- och referensvärden. Delar av kostnaderna är erhållna från leverantörer av material. Kostnader och arbetstider är även tagna ur bl a Sektionsfakta ROT 09/10, Sektionsfakta 08/09, BK 2009, Bygganalys Prisbok, Byggnyckeln. Denna kostnadsbedömning får aldrig ses annat än som ett första tidigt försök att bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett säkrare framtida beslutsunderlag. Kostnadsbedömningen baseras på att entreprenören skall ha skälig ersättning för sina arbeten. Således tar kostnadsbedömningen ej hänsyn till vid varje anbudstillfälle rådande konkurrensläge. Kostnadsbedömningen är upprättad av Helena Danielsson, WSP Byggprojektering i Östersund, Lennart Sjödin på WSP Management i Malmö har kvalitetssäkrat kostnadsbedömningen. L:\2530\PDOC\ Sportarenor\Kostnader\FB Basket Sporthallen.doc Mall: Pm dot ver 1.0 Med omkostnader avses kostnader för maskiner, ställningar, städning, lagerhållning, arbetsplatsorganisation, transporter mm sk arbetsplatsomkostnader (APO) samt entreprenörsarvode (EA). I byggherrekostnaderna ingår kostnader för projektörer, projektledare, besiktning, kvalitetsansvarig enligt PBL, kopiering samt oförutsedda kostnader. Östersunds Kommun och övriga berörda parters (än ovan nämnda) nedlagda tider/kostnader för deltagande i projektet ingår ej. Kostnadsläge är Februari Kalkylosäkerhet ± 15%.

30 Datum: Rev: ARBETSMATERIAL 3 (4) Uppdragsnr: Sporthallen, Kv Läroboken, Basket Förutsättningar för kostnader Kostnaderna för om- och tillbyggnad av Sporthallen förutsätter att Jämtlands Gymnasium samtidigt utför sin om- och tillbyggnad i samma byggnad, då delar av kostnaderna är delade mellan entreprenaderna (bjälklag mm). Antagen kostnad för konstruktionen av tillbyggnaden, som delas med Jämtlands Gymnasium. Gällande inredning ingår endast fast inredning så som hyllor, skåp mm ej specifik inredning för viss utbildning/idrottsutövande. Vid ombyggnad i befintlig byggnad förutsättes att berörda utrymmen är utrymda och tillgängliga inför uppstart av ombyggnadsarbeten. Installationskostnaderna har uppskattats med hjälp av erfarenhetsvärden/schablonkostnader och antas ansluta i befintliga system/installationer. Utredning har nyligen påbörjats och det är antaganden på hur stora kostnader som skall ingå. Kostnadsbedömningen förutsätter ett normalt grundläggningssätt, utan extraordinära grundläggningskostnader. Denna kostnadsbedömning avser en själig kostnad vid generalentreprenadupphandling. Normal kontroll och styrning av projektet förutsätts. L:\2530\PDOC\ Sportarenor\Kostnader\FB Basket Sporthallen.doc Mall: Pm dot ver 1.0 Ingående kostnader Byggkostnad inkl. inv. installationer samt utv. VA och utv. El Rivning inom bef byggnader (antagen mängd) Fast inredning ingår med en antagen kostnad Utvändig mark (trädgårdsanläggning), minimal åtgärd Samordning sk GE-arvode Utredningar, Projektering Projekt- och Byggledning, KAPBL, Kontroll, Besiktningar Administrativa projektkostnader, myndighetsavgifter, kopiering Tillkommande kostnader under projekterings- och byggskedet (Budgetreserv/OF) Ej ingående kostnader Arbeten med asbest eller annat miljöfarligt avfall Geoteknik Lös verksamhetsknuten inredning och utrustning Ev. konstnärlig utsmyckning Omflyttnings- och omdisponeringskostnader av verksamheter Extra kostnader pga av etappindelningar Anslutningsavgifter mm Index till slutkostnad Kapitalkostnader (byggnadskreditiv) Mervärdeskatt

31 Datum: Rev: ARBETSMATERIAL 4 (4) Uppdragsnr: Sporthallen, Kv Läroboken, Basket Tillbyggnad (plan 3) ca 140 m 2, BTA. Tillbyggnad (plan 4) ca 960 m 2, BTA. Ombyggnad (plan 3) ca 300 m 2, BTA. Ombyggnad (plan 4) ca 0 m 2, BTA. L:\2530\PDOC\ Sportarenor\Kostnader\FB Basket Sporthallen.doc Mall: Pm dot ver 1.0 Kostnader för Basket i denna entreprenad i Sporthallen förutsätter att Jämtlands Gymnasium utför entreprenadarbeten för om- och tillbyggnad i samband med Basketens entreprenad. Utförs ej Jämtlands Gymnasiums entreprenad medför det en annan utformning av byggnaden och det blir en annan kostnadsbild. Markschakt och platta på mark ingår endast för passage och trapphus, övrig utvändig mark och platta på mark ingår i kostnad för Jämtlands Gymnasium. Kostnad för mellanbjälklaget fördelas mellan Jämtlands Gymnasium och Basket. Yttervägg med lätt konstruktion. Relativt glasat i passage på plan 3, och ett fönsterparti högt upp mot tak i basketarenan. Antagen kostnad för yttertak. Antagen kostnad för konstruktion av tillbyggnaden. (Kostnaden för konstruktionen av tillbyggnaden fördelas lika mellan Jämtlands Gymnasium och Basket) Komplettering (mindre kostnad) av befintliga ytterväggar (påbyggnad, uppfräschning mm), som nu blir innerväggar. Antas att det skall vara en mindre mängd innerväggar, dörrar, glaspartier, brandåtgärder mm. Trappa mellan våningsplanen. 400 st sittplatser i en skjutbar läktare, i övrigt inredning ingår ej. Stengolv i passage och komplettering med stengolv i befintlig entréhall samt sportgolv i basketarena. Målning av väggar, och undertak. Rivning inom befintlig byggnad är liten, yttervägg mot ny basketarena och mellan entréhall och passage. Installationer ingår med normal standard VS-installationer ansluts till befintliga system. VE antas anslutas på befintligt aggregat som ev. kompletteras/uppgraderas. El/Tele-installationer ansluts till befintligt system. Hiss-installation i trapphus

32 Datum: Rev: Uppdragsnr: Bilaga 5A Arrangemangsarena med 3 isytor och gymnastik ARBETSMATERIAL ÖSTERSUNDS KOMMUN ARRANGEMANGSARENA Med tre isytor och gymnastik Skidstadion/Slakteriområdet Nybyggnad av: A, B, C-hall Ishockey, Gymnastik, Gemensamma utrymmen, mark, administration Utredning KOSTNADSBEDÖMNING L:\2530\PDOC\ Sportarenor\Kostnader\FB Sportarena Slakteriområdet.doc Mall: Pm dot ver 1.0 Kostnadsbedömningen är upprättad av: Helena Danielsson Granskad av: Lennart Sjödin, WSP Management Malmö Bilaga 1 Sammanställning kostnadsbedömning 1 (5)

33 Datum: Rev: ARBETSMATERIAL 2 (5) Uppdragsnr: Arena Skidstadion/slakteriområdet Allmän information På uppdrag av Bo Jonsson (Östersunds Kommun), har vi reviderat en, sen tidigare, upprättad kostnadsbedömning (090428) gällande arenalösningar i Östersund. I denna kostnadsbedömning ingår: - A-, B-, och C-hall för ishockey - Gymnastik - Gemensamma utrymmen - Utvändig mark - Byggherrekostnader (Administration) Allmänna förutsättningar för kostnadsbedömningen Kostnadsbedömningen är framtagen genom referensvärden och kvadratmeterkostnader, dvs det är en kostnadsbedömning i tidigt skede där det är många frågetecken gällande ingående utformning, lösningar och material. Kostnaderna är framtagna genom bedömda erfarenhets- och referensvärden. Delar av kostnaderna är erhållna från leverantörer av material. Kostnader och arbetstider är även tagna ur bl a Sektionsfakta ROT 09/10, Sektionsfakta 08/09, BK 2009, Bygganalys Prisbok, Byggnyckeln. Denna kostnadsbedömning/kalkyl får aldrig ses annat än sam ett första tidigt försök att bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett säkrare framtida beslutsunderlag. Kostnadsbedömningen baseras på att entreprenören skall ha skälig ersättning för sina arbeten. Således tar kostnadsbedömningen ej hänsyn till vid varje anbudstillfälle rådande konkurrensläge. L:\2530\PDOC\ Sportarenor\Kostnader\FB Sportarena Slakteriområdet.doc Mall: Pm dot ver 1.0 Kostnadsbedömningen är upprättad av Helena Danielsson, WSP Byggprojektering i Östersund, i samarbete med kollegorna Thorbjörn Moström, WSP Byggprojektering i Östersund samt Bengt Öh på WSP Management i Stockholm som kvalitetssäkrat kostnadsbedömningen för arenautredningen i tidigare skede ( ). I detta skede är det Lennart Sjödin på WSP Management i Malmö som kvalitetssäkrat kostnadsbedömningen. Referenser från andra uppförda arenor ligger även som grund. Det finns dock ingen exakt jämförbar arena i Sverige vilket medför anpassning av referensvärden för denna typ av sammansättning av hallar. Med omkostnader avses kostnader för maskiner, ställningar, städning, lagerhållning, arbetsplatsorganisation, transporter mm sk arbetsplatsomkostnader (APO) samt entreprenörsarvode (EA). I byggherrekostnaderna ingår kostnader för projektörer, projektledare, besiktning, kvalitetsansvarig enligt PBL, kopiering samt oförutsedda kostnader. Östersunds Kommun och övriga berörda parters nedlagda tider/kostnader för deltagande i projektet ingår ej. Kostnadsläge är Februari Kalkylosäkerhet ± 15%.