Remiss av Energimyndighetens förslag till föreskrifter om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare

Transkript

1 SVENSK ENERGI Nät Matz Tapper YTTRANDE 1 (5) Datum Beteckning 041/2013 Statens Energimyndighet ESKILSTUNA Dnr Remiss av Energimyndighetens förslag till föreskrifter om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare Svensk Energi har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerad remiss och vill härmed lämna följande synpunkter och kommentarer: Allmänt Svensk Energi ser positivt pa att elnätsföretag medverkar i planeringsarbetet och därmed får en ökad insikt som underlättar deras riskhantering och planering. Att elnätsföretagen får ökad kunskap om vilka viktiga elanvändare som finns i elnätet är en tillgång både i vardagen vid planerade arbeten och vid "vanliga" störningar. Det är även mycket positivt med utbyte av information, problem och möjligheter avseende krishantering mellan privata och samhälleliga aktörer. Det är också bra att klargöra ansvarsförhållanden, då den genomsnittlige elanvändaren inte är medveten om sitt ansvar för sin verksamhet. Detta kan förhoppningsvis bidra till en ökad trygghet för elanvändaren och skapa synergier mellan elnätsföretag och andra aktörer som underlättar vid kontakter under skärpta lägen. Sådana diskussioner och kunskaper kan även vara viktiga i arbetet med att trygga anläggningars robusthet mot elavbrott. Svensk Energi ifrågasätter att begreppet berörda "lokala och regionala nätkoncessionsinnehavare" i föreskrifterna liksom i styrelförordningen används som mottagare för att därefter ange "nätkoncessionsinnehavare" som de som omfattas. Det bör klargöras om det är regionnäts- respektive lokalnätskoncessioner som avses eller något annat. Möjligtvis kan "lokal/regional" strykas. Föreskrifterna och hanteringen i övrigt bygger på att varje anläggning matas av en radiell lokalnätsledning, dvs inte av ett maskat regionnät eller slingmatat lokalnät. Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 fel Fax Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss svenskenergi.se

2 SVENSK ENERGI ^omm^n^^^^ Inledningsvis kan konstateras att föreskrifterna inte behandlar automatisk FrånKoppling^FK^. Exempelvis borde anläggningar matade av ^FK bestyckad station kunna "avfärdas" för vidare arbete då de ändå inte hamnarinågon Manuell FrånKopplings^MFK^-plan. Oet finns exempel på kommuner som har lagt ner mycket arbete på att leta detaljer när anläggningarna ligger "under ^FK". Förslaget är att även ^FKbeaktasiföreskrifterna,jämför SvKFS 2012:1,där ^FKomfattasi^^. ^venregionnätsmatadeindustriersom haren betydande effekt saknasi styrelprocessen. Oet finns häribiand även ganska många ^FK utrustningar. Vår bedömning är att MFKipraktiken kommer att drabba regionnätsmatade industrikunder och lokalnätsmatade industrikunder med egen 12 kv respektive industriområden samt glesbygd. Samhällsviktig verksamhet finns oftastitätorter,och stora delar av tätorten faller in som fripassagerare. Resterande del utgör en majoritet av antalet lokalnätsledningarilandsbygd med mycket låg andel av lasten. Vår bedömning är att storstadsområden prioriteras på glesbygdens bekostnad. 2^ Oet är viktigt med synkronisering oob harmonisering av föreskrifterna med ellagen och andra regelverk, såsom SvKs föreskrift SvKFS 2012:lkrävs för undvikande av onödiga oklarheter och missförstånd. Konsekvent ooh tydligt språkbruk ooh terminolog bör användas, eftersom det är viktigt att föreskrifterna blir så tydliga som möjligt för alla inblandade för ett effektivt och korrekt efterlevande därav. Exempelvis anges "nätkoncessionsinnehavare" här medan Ellagen innehåller bestämmelser om "nätkoncessionshavare"ie^empelvis5 kap. Föreskrifterna utgår från att länsstyrelsernaisina planeringsdokument sammanställer en prioriteringsordning för länet. För elnätsföretagens del finns en MFK-plan som är baserad på åtta olika erhållna länsstyrelseplaner.oet finns inga riktlinjer för denna hantering, vilket är bekymmersamt. Oet är viktigt med synkronisering mellan olika länsstyrelser om prioriteringar för att få en enhetlig prioriteringsgrund och enhetliga bedömningsgrunder för vad som är viktigt för undvikande av skillnader och spretande information mellan olika länsstyrelser. Oet vore mycket önskvärt med en och samma plan som gäller alla länsstyrelser. Erfarenheter från försöksverksamheten visar att det är svårt att prioritera när definitionen varierarfrån kommun till kommun och dessutom från länsstyrelse till länsstyrelse, vilket motverkar en enhetlig tillämpning. 10^. Oet är positivt med förslaget om införandet av en administrativ tröskel för uppdatering av länsstyrelsens planeringsdokument. Vi anser att skrivelsen om att nytt underlag ska skickas in vid ändring av rangordning som har "väsentlig betydelse" är bra. Onderstyrelprocessens gång har många länsstyrelser och kommuner drivit frågan om en kontinuerlig uppdatering av planerna, något som vi inte anser vara nödvändigt. Kontinuerlig uppdatering är inte motiverad utan ökar den administrativa bördan och kräver onödiga arbetsinsatser.! detta sammanhang kan jämföras med elnätsföretagens ansvar vid ombyggnader/driftomläggningar att återrapportera förändringar.

3 SV5NSK5N5RGf 8iiagaH. -d^j^k^ är uppgifter 5omeinät5företagenegentiigen inte har behov av och 50m därför 5kuiie kunna 5tryka5. -fochgföre5iå5 kunna använda5 vid "vardag5prioritering" av pianerade arbeten och 5törningarförut5ätt att vi kan hantera data på ett 5ätt5om iakttar tiiiämpiiga5ekrete55be5tämmei5er och utrymme ge5iregieringen. 8iiagaIV. Uppgifter 5omiän55tyrei5er5ka5kicka tiii nätkonce55ioninnehavare och ^ffär5verket5ven5ka kraftnät eniigt7^andra5tycket och 10^ Einät5företag5om innehar nätområden 5om5träcker 5ig genom fieraiän,5er ett behov av att underiaget från iän55tyrei5erna innefattar i^oäng per eiiedning,hei5t även antaiet objekt med prioritetleiier2påre5pektive eiiedning.^niedningen är att de55a företag har fieraiän55tyrei5er inom 5ammaeiområden och må^te därmed göra prioriteringar/rangordningar av iedningar5omta5 emot från re5pektiveiän55tyrei5e.f^empeivi5 hanterar Vattenfaii inom eiområde tre underiag från min5t fem oiikaiän55tyrei5er. Oet kan vara 5a att fieraeiiedningarieniän55tyrei5e borde komma före den hög5t rankadeien annan iän55tyrei5e beroende på viika objekt 50m ingår. Två möjiigaiö5ningar på detta: l^finät5företagen gör egna prioriteringarbrangordningar utifrån de underiag 50m de oiikalän55tyrei5erna5kickar in. Vid egna bedömningar kräv5 bättre be5iut5underiag än vad 5om framgår av biiaga IV. ^Myndighet ansvarar och hjäipereinät5företagen med detta. r^omm^oto^f^oo^o^ Föreskrifterna hanterar endast pianering55kedet av 5tyreiproce55en och vi an5er att även genomförandet bör beiy5a5ikon5ekven5utredningen.vidare noterad att eniigt konsekvensutredningen innebär de nya kraven inte ny teknik. Oet kan kon5tatera5 att befintiig teknik inte kiarar att hantera hundratu5entai5av5tängning5kommandon med manöver5var inom 15 minuter utan för att einät^företagen^ka kunna koppia bort inom denna tidsrymd kräv5 ny teknik.ko5tnaden för denna bör beiy5a5ikon5ekven5utredningen.vidare bygger 5tyreiproce55en på att order om bortkoppiing går ut med toiv timmars framförhåiining. Faktorer 5å5omväderom5iag och annat kan förändra5 mycket under toiv timmar viiket bör beaktad.oet bör ock^åförtydiiga^attiframtiden bör 5trävan vara att koppia bort förbrukning och inte 5ikta in 5ig på iedningar. f^å5id35tycke2kan det ifråga5ätta5 om SvKipraktiken kommer att be5iuta omeffektueringavfrånkoppiingmedbe5iut5underiaget5omutgång5punkt. Fniigt vår toikningbort5er SvK från pianering5underiaget och beordrar bortkoppiing av en vi55 effekt och 5pecifik^tBa^eiområde^. f^å5id35tycke4är det viktigt att under5tryka att aiia kan beröra5 av MFK. Fnbeordring kommer troiigtvi5 inte med framförhåiining, även om information och bered5kap5höjning kan 5ke.Fneffektbri5tiär innebära att MFKl^SvK krav kiart inom 15 minutera må5tegenomföra5 för att MFK2 ^hän5yn tiii 5tyreipianeringen^därefter5ka kunna genomföra5. Oet är viktigt att meddeiandekedjan för be5iut om bortkoppiingbeakta5 och att det kiartdefiniera5 vem 5om5ka göra vad 5amt, närvar och hur detta 5ka5ke. Oet kräv5 även att det finn5teknik5töd för kommunikation meiian

4 SVENSKENEN 4 ^ SvK, särskilt anvisade företag oob mellan de särskilt anvisade företagen oob övriga elnätsföretag,eftersom publika telefonnät inte lär varaifull tillgängligbet oeb många elnätsföretags växlar riskerar att bli överbelastade eller drabbade av avbrottiel eller telekom. Efter en genomförd MEK är det naturligt med en uppföljning av avbrott oeb avbrottstider,inte minst för att särskilja dessa från övriga avbrott till myndigbetsrapportering. Oet bör beaktas att spontana handlingar för att "laga efter läge" kan behövas under den tidspress som råder och att omprövningar som sker utifrån tekniska förutsättningar,funktionalitetifjärrkontroll,styr oob kopplingsutrustning kommer att avvika från intentioner från kommuner oeb länsstyrelse. I^åsid4stycke5kan det noteras att stödiregleringen saknas för ökade kostnader som ett resultat av kravide föreslagna föreskrifterna. Uppdateringar medför mycket arbete oob omfattande administrations kostnader. Kostnadstäckning krävs för nedlagd arbetsvolym, eftersom incitament saknasinuvarande reglering för att lägga ner arbeteidenna fråga.vi anser att kostnadsbänsyniregleringen måste införas. f^åsid7stycke3kan det noteras attom^ts får med telebolagen lär angiven siffra öka,eftersom detta leder till betydande fler anläggningar.vidare noteras att mycket fokus läggs på beräkning av procentandel av anläggningar oeb linjer oeb inte av lasten som ju faktiskt är det som kopplas bort. Sidostycken. Mindre skillnader leder inte till bebov av alltför stora justeringar oeb uppdateringar utan det krävs att en väsentligbetströskel införs, injustering av enstaka data kommer att medföra relativt stora arbetsinsatser för komplettering av data, vilket inte är motiverat, ^ven om MEK planen främst berör oprioriterade anläggningar innebär att om antalet prioriteradeobjektökarberörsallalinjer,vilket medför en relativt stor arbetsinsats. Eventuellt kan ett smartare verktyg tas fram men kostnaderna för detta bör inte underskattas. f^åsidan7samt8står det attikommande planeringar behöver underlaget endast justeras utifrån den första planeringen vilket då ska medföra mindre arbete. Erfarenbeten är det inte är så enkelt att det bara går att sätta in en ny ledning eller ändra rangordningen. När det kommer ändringar måste elnätsföretagetiprincip börja om från början med sina listor,vilket medför mer arbete. I^å sidan åtta står det att:"energimyndigheten ska vart fjärde år ta initiativ till planering och framtagande av underlag.länsstyrelsen får dock enligt^^ styrelförordningen överlämna ett reviderat underlag till nätkoncessionsinnebavare oob SvK bögst en gång per år. Oetta innebär att årliga revideringar kan genomföras oeb underlaget bållas uppdaterat på ett mer kontinuerligt sätt än om styrelplaneringen genomfördes endast vart fjärde år". Baserat på erfarenhet av bur mycket arbete detta medför,anser Vattenfall att förändringar oob revideringar endast bör kunna göras vart fjärde år.

5 SVENSK ENERGI 5 (5) Sid 9. Information kring vem som ska bära kostnaden för styrelarbetet efterfrågas. Sid 10 stycke 6. I detta sammanhang kan noteras att regleringen inte innehåller något incitament för att använda information om samhällsviktig verksamhet vid avbrott utan snarare tvärtom läggs endast vikt vid antal drabbade. Sid 12. Vi vill framhålla erfarenheter från försöksverksamheten som visar att det är av yttersta vikt att inte underskatta behovet av förberedelser och att inte ha för bråttom med faktagranskning av information och material. Stockholm som ovan Matz Tapper

6