Manus till miljöutbildningen

Transkript

1 Manus till miljöutbildningen Prezi-presentationen

2 Innehållsförteckning Förord 3 Manus till miljöutbildningen 5 Om Green Key (Bild 1 22) 5 Miljöområden inom Green Key 7 Vatten (Bild 25-29) 7 Kemikalier (bild 30-38) 8 Avfall (bild 39-45) 9 Energi (bild 46-50) 10 Livsmedel (bild 51-58) 11 Personalmedverkan ( bild 59-62) 12 Workshop ( bild 63-66) 13 Personaluppgifter i miljöarbetet 14 Allmänt på alla avdelningar 14 Receptionen 15 Städ 16 Köket 17 Inköp 18 Vaktmästare 20 Bokningsansvarig/marknadsansvarig 21 2

3 Förord Hej! Du som är miljöansvarig på anläggningen har som uppgift att hålla i en miljöutbildning för personalen. Som hjälpmedel har du fått skickad en Prezi-presentation och det här manuset är tänkt till att inspirera och hjälpa dig att hålla i en bra och intressant miljöutbildning. Eftersom alla anläggningar är olika får du som miljöansvarig själv avgöra vad utbildningen ska innehålla och vad du ska berätta om kring punkterna i presentationen, men vi rekommenderar ändå att du minst tar upp det som står i det här manuset. Prezi-presentationen ska efter nedladdning fungera på alla datorer, men för att kunna köra Youtube-filmen som finns med i utbildningen krävs internetuppkoppling. Målet med miljöutbildningen är: att personalen får kunskap om miljömärkningen Green Key. att personalen får kunskap om hur de praktiskt kan arbeta för att minska er miljöpåverkan. att få personalen att känna sig motiverade och delaktiga i anläggningens miljöarbete. att alla i personalen har uppgifter och vet om vilka uppgifter de har för att bidra till anläggningens miljöarbete. Upplägget i presentationen är som följer: 1. Information om Green Key. 2. Information om Håll Sverige Rent. 3. Information om varför ni arbetar med miljömärkningen Green Key. 4. Information om varför ni arbetar med de olika miljöområdena och hur ni gör det praktiskt. 5. Sista delen i presentationen är en workshop. Det är frivilligt att hålla i workshopen men vi rekommenderar att ni gör det och avsätter tid för efterföljande diskussion. Det är ett bra tillfälle för personalen att komma med förslag på hur ni kan förbättra ert miljöarbete. Bestäm om personalen exempelvis ska diskutera i grupper eller skriva ned idéer på papper. Miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner I delen Hur fungerar miljömärkningen Green Key? (Bild 13) som visar miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner kan ni med fördel läsa upp er miljöpolicy och era miljömål (ev. handlingsplaner också om ni vill). Skriv gärna ner miljömål och handlingsplaner på en tavla eller dela ut miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner i pappersform i samband med läsandet. Detta för att personalen ska få kännedom om vad ni har för ambitioner med miljöarbetet och vilka mål ni konkret ska arbeta med under året. Personaluppgifter i miljöarbetet I delen Personalmedverkan Hur? (Bild 62) i presentationen rekommenderar vi att ni delar ut det bifogade dokumentet Personaluppgifter i miljöarbetet längst bak i det här skriftliga manuset. Där finns uppgifter om vad respektive avdelning kan göra för att bidra till ert miljöarbete. Ni får självklart lägga till eller ta bort information beroende på förutsättningarna i er verksamhet. Se gärna till att uppgifterna gås igenom på de olika avdelningarnas efterföljande personalmöte. Hur ofta och hur länge? Miljöutbildningen ska hållas inom sex månader från att ni fått miljömärkningen Green Key och därefter regelbundet eller vid behov, som till exempel för nytillkommen personal. Det är också viktigt att ni avsätter tillräckligt med tid för att hålla i utbildningen och workshopen med efterföljande diskussion. Vi uppskattar att utbildningen tar ungefär 20 minuter att hålla i. 3

4 Tips För att motivera personalen är det bra att VD/ledningen är med under miljöutbildningen. Det visar personalen att miljöarbetet är viktigt och engagerar alla på anläggningen. Vill ni fördjupa er i miljö- och klimatfrågor kan vi rekommendera följande filmer: Home en film om människans påverkan på jorden: Den andra vågen en film om kemikalier i Östersjön: Älskade kött en film om köttkonsumtionen i världen: Tveka inte att kontakta oss för att berätta hur det går, om det uppstår problem eller om ni behöver hjälp. Kom också gärna med synpunkter så vi kan förbättra utbildningsmaterialet! Stiftelsen Håll Sverige Rent Green Key Kontaktperson: Anna Grundén Telefon: E-post: greenkey@hsr.se Hemsida: 4

5 Manus till miljöutbildningen Bild 1 Mitt namn är XX och jag är miljöansvarig här på XX. Vår anläggning är miljömärkt med Green Key och har varit det sedan 20XX. Som miljöansvarig är det mitt ansvar att hålla i en miljöutbildning för er i personalen. Det är ju ni som ska jobba med miljöfrågorna praktiskt i vår verksamhet och kunna informera våra gäster om miljöarbetet och Green Key. Ni ska i den här utbildningen få kunskap i ett antal viktiga miljöområden som vi arbetar med och förstå varför de områdena är viktiga och hur vi jobbar med dem. Bild 2 Vad är Green Key? Green Key är en internationell miljömärkning för hotell, konferensanläggningar, campingar, vandrarhem och fjällstationer och har funnits i Sverige sedan Kriterierna i märkningen och arbetssättet bestäms av en organisation i Köpenhamn som heter FFE (Foundation for Environmental Education). Bild 3 Green Key är en av turismbranschens ledande miljömärkningar och idag är över 2100 anläggningar i 41 länder miljömärkta med Green Key. De grönmarkerade länderna på kartan är där man idag kan hitta Green Key-anläggningar. Många länder i Europa är med men också Turkiet, Ryssland, Japan, några länder i Nordafrika (Marocko, Tunisien och Egypten) och på arabiska halvön (Jordanien, Saudi-Arabien, Kuwait, Oman och Förenade Arabemiraten). De två markerade ringarna norr om Sydamerika är Jamaica och Puerto Rico. Bild 4 I Sverige finns idag uppemot 100 anläggningar som är miljömärkta med Green Key och siffran växer. Här kommer några exempel på olika anläggningar som arbetar med Green Key i Sverige. Bild 5 Mornington Hotell i Göteborg. Bild 6 Svenska Turistföreningen Kolarbyn i närheten av Skinnskatteberg. Bild 7 Kebnekaise Fjällstation i norra Lappland. Bild 8 Green Key administreras av stiftelsen Håll Sverige Rent här i Sverige. Bild 9 Stiftelsen Håll Sverige Rents vision är ett skräpfritt Sverige. De arbetar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. De jobbar bland annat också med att miljöutbilda barn och unga i Grön Flagg - Sveriges största skolnätverk för hållbar utveckling och arrangerar varje år Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar där runt personer deltagit de senaste åren. 5

6 Bild 10 - Hur fungerar Green Key? Hur fungerar då miljömärkningen Green Key? Bild 11 Först måste ett antal miljökriterier inom olika områden uppfyllas på anläggningen för att man ska få Green Key-märkningen. Det finns två typer av kriterier: de obligatoriska som alltid måste vara uppfyllda och poängkriterier som man uppfyller fler av för varje år. Bild 12 Här har ni ett exempel på hur de obligatoriska kriterierna och poängkriterierna kan se ut. Som ni ser har anläggningen i exemplet uppfyllt alla de obligatoriska kriterierna men ännu inte poängkriteriet. Bild 13 Varje anläggning ska formulera en miljöpolicy som ska beskriva verksamhetens ambitioner med miljöarbetet. Det är viktigt att ni känner till vår miljöpolicy och därför ska jag nu läsa upp den: (Läs upp er miljöpolicy). Varje år ska mål sättas för miljöarbetet och handlingsplaner för hur målen ska nås. Vi har som mål att: (Läs upp era miljömål) Dessa mål ska nås genom att: (Läs upp era handlingsplaner). Bild 14 Besök utförs av Håll Sverige Rent för att kontrollera att kriterierna följs. För att få behålla märkningen måste man visa på ständig miljöförbättring genom att varje år sätta upp nya miljömål som man ska jobba med. Kontrollbesök genomförs alltid under första året och sedan vart tredje år. Hemliga och oanmälda besök kan också förekomma. Bild 15 Här ser ni hur vi arbetar med ständig förbättring av vårt miljöarbete. Bild 16 Varför har vi valt att arbeta med Green Key? Bild 17 Det finns flera anledningar till det. Bild 18 Green Key är ett anpassat och lättarbetat verktyg för anläggningar i turismbranschen som vi kan använda oss av för att minska vår miljöpåverkan. Vi får genom Green Key hjälp med att utveckla och förbättra vårt miljöarbete. Bild 19 Genom att använda oss av Green Key och dess kriterier kan vi försäkra oss om att vi på ett effektivt sätt kan minska vår miljöpåverkan. Bild 20 Att vi är miljömärkta med Green Key visar att vi har ett trovärdigt miljöarbete, eftersom vi kontinuerligt blir kontrollerade att vi lever upp till kriterierna. Dessutom är Green Key en internationellt känd märkning och stöds av WTO (World Tourism Organisation) och UNEP (United Nations Environment Programme), vilket i sig är en källa till trovärdighet. 6

7 Bild 21 Ett trovärdigt miljöarbete kan också ge marknadsfördelar. Allt fler och fler gäster och företag efterfrågar boendealternativ som aktivt arbetar med att minska sin miljöpåverkan. Att vara miljömärkt med Green Key är en garanti för att ett bra miljöarbete bedrivs. Bild 22 Ett effektivt miljöarbete kan i många fall spara pengar. Minskar vi exempelvis vår energianvändning så minskar vi samtidigt våra utgifter. Bild 23 Hur ser arbetet med Green Key ut i vår verksamhet? Bild 24 Vi ska nu gå igenom ett antal miljöområden som vi främst jobbar med på vår anläggning: Vatten, kemikalier, avfall, energi, livsmedel och personalmedverkan. För att kunna minska vår miljöpåverkan är det viktigt att vi vet (Byt bild!) varför vi ska göra det och (Byt bild!) hur vi gör och kan göra det i vår verksamhet. Bild 25 - Vatten Det första viktiga området vi arbetar inom är vatten. Bild 26 Varför ska vi arbeta med området vatten? Bild 27 Varför? 1. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Sverige har totalt sett gott om vatten - Men även i vårt land finns områden där vattenresurserna kan vara knappa. Under framförallt torra somrar och höstar kan det bli vattenbrist exempelvis på Öland och Gotland och i Stockholms- och Bohusläns skärgård Minskad vattenförbrukning innebär också minskad belastning för reningsverken. Minskar man sin vattenförbrukning innebär det också att reningen i avloppsverket blir effektivare eftersom det kommer mindre vatten dit Genom att använda mindre varmvatten sparar man också energi, eftersom det krävs energi för att värma upp vattnet. Och sparar man energi så sparar man också pengar. Bild 28 Hur? 1&2. Ett enkelt sätt att spara vatten är att installera vattenstrypare på duschar och kranar och snålspolande toaletter. Vi har exempelvis minskat vår vattenanvändning genom att installera snålspolande duschmunstycken och vattenkranar. 3. Vi kan använda kranvatten istället för flaskvatten. På våra konferenser serverar vi bara kranvatten. Vi har ju gott och nästan gratis vatten direkt ur kranen. Flaskvatten belastar miljön mycket mer vid produktion, transport och när flaskan återvinns eller slängs. 1 Avlopp%20i%20Sverige%20(svenska).pdf 2 Avlopp%20i%20Sverige%20(svenska).pdf 7

8 4. Tänk också på vad du spolar ned i toaletten och avloppet! Reningsverken tar hand om allt naturligt som kommer från toaletter, dusch, disk och tvättmaskiner. Allt annat kan försvåra reningen och skada djur och natur. (Exempelvis tops, plast, tamponger och snus). Häll aldrig ner kemikalier i avloppet såsom lacknafta eller målarfärg. Tänk också på att aldrig spola ner damm i avloppet damm kan dra till sig skadliga kemikalier från till exempel möbler och elektronik. Dessa kemikalier fångas heller inte upp i reningsverket, utan åker direkt ut i havet 3. Bild 29 Visste du att Ett hushåll som byter ut sitt gamla duschmunstycke mot ett snålspolande kan spara uppemot 2500 kr per år 4. Transport av 1 liter flaskvatten orsakar ca 1000 gånger större koldioxidutsläpp jämfört med samma mängd kranvatten 5. I ett genomsnittligt hus står varmvattenförbrukningen för cirka 20 % av det totala energibehovet 6. Bild 30 Kemikalier Det andra viktiga området vi arbetar inom är kemikalier. Bild 31 Varför ska vi jobba för att minska vår kemikalieanvändning? Bild 32 Varför? Kemikalier finns i praktiskt taget allting som omger oss i vår vardag och många av ämnena bryts inte ned utan ansamlas i människors och djurs kroppar. 1. Kemikalieanvändningen har ökat enormt under de senaste 50 åren. Mindre än 5 % av kemikalierna som finns i vår omgivning har testats i någon större omfattning, vilket innebär att vi än så länge vet alldeles för lite eller ingenting alls om resterande 95 %. (Byt bild!) Bild 33 Här har vi en bild på kemikalieanvändningen i världen. Den har ökat från 7 miljoner ton år 1959 till 400 miljoner ton idag 7. Bild 34 Varför? 2. Cocktail-effekten kallas det när olika kemikalier blandas och samverkar i våra kroppar. Vi vet idag väldigt lite om hur det påverkar oss. Bild 35 Film Vi ska nu titta på en kort film om Cocktail-effekten. Bild 36 (Filmen visas)

9 Bild 37 Hur? 1. För att minska vår kemikaliekonsumtion använder vi miljömärkt tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Dessa produkter är snällare mot miljön och kan lätt brytas ner i reningsverken. Det är också bra att vi väljer exempelvis miljömärkt färg och textil. 2. Det är viktigt att inte överdosera medel! För att dosera korrekt måste man veta vattnets hårdhet (det beror på vattnets innehåll av kalcium och magnesium). Ett hårt vatten kräver högre doser av exempelvis tvättmedel och ett mjukt vatten kräver mindre. Fråga till personalen: Vet ni vilken hårdhet vårt vatten här har? Bild 38 De här miljömärkningarna ni ska hålla utkik efter på bland annat tvätt-, disk- och rengöringsmedel: Bra Miljöval, Svanen och EU Ecolabel. Bild 39 Avfall Nästa viktiga område vi jobbar med är avfall. Bild 40 Varför ska vi arbeta med området avfall? Bild 41 Varför? 1. Genom att sortera soporna kan de återvinnas. Det gör att material kan användas igen istället för att nytt material måste utvinnas. Det sparar naturresurser och energi, eftersom nyframställning av många material är mycket mer energikrävande än att använda återvunnet material. 2. Om farligt avfall hamnar i soppåsen kan det skada människor och miljö. Att låta det ligga kvar på anläggningen är inte heller en bra idé - Det finns en risk att behållare åldras och börjar läcka. 3. Enligt miljöbalken är det faktiskt ett lagbrott att inte sortera sina sopor! Bild 42 (Tryck fram texten!) Visste ni att ett kilo tidningar som återvinns sparar energi som räcker till ett 4,5 månaders långt mobilsamtal? Bild 43 Hur? 1. Vi jobbar med att minska vårt avfall genom att sortera och återvinna. 2. Vi förvarar vårt farliga avfall i separata kärl och lämnar in det på återvinningscentralen. 3. Vi kan välja produkter med lång hållbarhet och köpa begagnat. På så vis undviker vi att köpa nytt och förebygger då uppkomsten av avfall. Vi kan också skänka bort prylar istället för att slänga dem. 4. Omkring 20 % av maten som köps in till storkök slängs 8! Vi kan minska svinnet genom att exempelvis köpa in mindre tallrikar till restaurangen, då tar gästerna mindre mat och det blir färre rester som slängs

10 Bild 44 På vår anläggning sorterar vi: Mjuk- och hårdplast, glas, metall, papper och kartong. Bild 45 Och det här är exempel på farligt avfall som vi ska lämna in: Elektronik, sprayburkar, målarfärgsrester, lågenergilampor och batterier. Bild 46 Energi Nästa viktiga område vi arbetar med är energi. Bild 47 Varför ska vi se över och minska vår energiförbrukning? Bild 48 Varför? 1. El och värme kommer till viss del från fossila bränslen. År 2010 stod elproduktionen i Sverige för 8 % av Sveriges totala utsläpp av koldioxid 9 - en siffra som kan minskas! Utsläppen kommer främst från värmekraftverk som eldar med olja eller kol. 2. En stor del av Sveriges el och värme kommer från kärnkraft. Kärnkraft är en icke förnyelsebar energikälla som står för ungefär hälften av den svenska elproduktionen 10. Den bidrar väldigt lite till växthuseffekten men medför en annan typ av problematik: Kärnkraft innebär risker. Kärnkraftverken i Sverige har ett omfattande säkerhetsarbete men skulle en olycka mot förmodan ske är konsekvenserna förödande under lång tid. En annan fråga gäller hur kärnavfallet ska förvaras efter användning på ett säkert sätt under minst år. Bild 49 Hur? Hur ska vi gå tillväga för att minska vår energiförbrukning? 1. Vi kan välja grön el. Grön el är producerad av förnybara energikällor såsom vattenkraft och vindkraft och har betydligt mindre miljöpåverkan än icke förnyelsebara energikällor. Det är lätt att välja en leverantör som levererar bra el! Spana efter om de är märkta med Bra miljöval då vet du att elen är grön. 2. Genom att byta till lågenergi- eller LED-lampor kan vi spara energi. En lågenergilampa drar bara en femtedel så mycket energi som en vanlig glödlampa 11. På vår anläggning har vi bytt ut minst hälften av ljuskällorna till lågenergilampor. 3. Vi kan släcka och stänga av. En produkt som står på standby kanske inte drar så mycket men många tillsammans gör det! 10 % av hushållens energikonsumtion utgörs idag av standby-förbrukning 12. Vi stänger exempelvis av värme

11 och ventilation när våra rum inte är fyllda med gäster för att spara energi. 4. Man kan använda maskiner och vitvaror med låg energiförbrukning. Många vitvaror är klassade efter hur energieffektiva de är och det kan hjälpa oss att välja de med låg energiförbrukning. 5. I de flesta kommuner kan man få en gratis energirådgivning som hjälp för att minska sin elförbrukning. Bild 50 Om du stänger av all elektronik istället för standby sparar du uppemot 250 kilowattimmar per år i ditt hushåll. (Tryck fram texten!) Det motsvarar 312,5 timmars kaffebryggande. Eller 1125 timmars tittande på en 42- tums plasma-tv 13. Bild 51 - Livsmedel Nästa viktiga områden vi arbetar med är livsmedel. Bild 52 Varför ska vi tänka på vad vi köper in och äter? Bild 53 Varför? Matproduktionen har stor påverkan på både miljön och människors hälsa. I konventionell odling används bekämpningsmedel som läcker ut och skadar djur och natur. Bekämpningsmedel hamnar även i maten vi äter och påverkar därför vår hälsa. Djuren i konventionell produktion har det inte lika bra (jämfört med djuren i ekologisk produktion). Framförallt om vi köper produkter från utlandet då kan det vara svårt att veta hur djuren har behandlats. I konventionell produktion används ofta foder som innehållar importerad soja. När sojaodlingarna breder ut sig skövlas stora områden med regnskog. Bild 54 Hur? Vad kan vi göra? 1. Vi kan servera mer vegetarisk mat. Animalieproduktionen står för nästan 20 % av världens totala utsläpp av växthusgaser Vi kan köpa mer lokalproducerat och säsongsbetonat.lokalproducerad mat minskar på transporterna och säsongsbetonad mat kräver mindre energi, innehåller mer näring och är oftast billigare. 3. Vi kan minska matsvinnet det är bra för både plånboken och miljön. 4. Genom att köpa ekologiskt, Fairtrade & MSC-märkt fisk och skaldjur bidrar vi till en hållbar matproduktion. På vår frukostbuffé är minst fem produkter ekologiska, rättvisemärkta eller lokalproducerade och vi jobbar med att öka den här siffran varje år c html 11

12 Bild 55 Här har vi de olika miljömärkningarna som vi ska hålla utkik efter när vi gör inköp. Bild 56 - Ekologiskt Bilden rakt över är EU:s logga för ekologiskt jordbruk och den till höger den svenska KRAV-märkningen. (Klicka fram texten!) Här kan ni läsa några fördelar med ekologisk produktion: Inga kemiska bekämpningsmedel får användas. Inga genmodifierade (GMO) grödor tillåts. Hänsyn tas till djurens naturliga beteende och de får leva ett bra liv. Exempelvis får hönorna krafsa och picka mask och grisarna får böka och gå ute året om. Djuren får bara ekologiskt foder främst från den egna gården. KRAV mer långtgående regler för till exempel djuromsorg än EU:s märkning och har även regler för klimat och social hänsyn. KRAV är helt enkelt snäppet bättre! Bild 57 - Fairtrade (Klicka fram texten!) Fairtrade leder till att odlarna får tillräckligt betalt för sitt arbete och därmed kan försörja sig själva, sin familj och utveckla sitt lokalsamhälle. Bild 58 (Klicka fram texten!) 80 % av världens fiskbestånd är fullt utnyttjade eller överfiskade 15. MSC-märkt fisk och skaldjur visar att de inte kommer från ett bestånd som är överfiskat eller fångad på ett sätt som skadar havets ekosystem. Bild 59 Personalmedverkan Ni i personalen är viktiga i vårt miljöarbete! Bild 60 Varför är ni då det? Bild 61 Varför? 1. Ni kan lätt sprida information. Personalen har en mycket central roll eftersom ni har direktkontakt med gästen och lätt kan informera dem om vårt miljöarbete. 2. Ni kan visa upp ett bra miljöbeteende Det motiverar gästen att bidra till miljöarbetet. 3. Ni kan göra enkla saker som minskar vår anläggnings miljöpåverkan. Om var och en av oss hjälper till litegrann så blir miljövinsten totalt sett stor!

13 Bild 62 - Hur? Ni kan hjälpa till på olika sätt inom era respektive arbetsområden. Valfritt: Jag ska nu dela ut varje avdelnings uppgifter där det står hur ni kan bidra till vårt miljöarbete. Ni ska gå igenom dessa uppgifter på ert nästa avdelningsmöte och sedan förvara dem på ett lättillgängligt ställe när ni jobbar. (Dela ut dokumentet Personaluppgifter i miljöarbetet i pappersform. Se bifogad del längst bak i dokumentet). Bild 63 Workshop Nu ska ni få använda era hjärnceller i en workshop. Bild 64 Vad kan vi göra? Fundera över vad ni kan ta för miljöinitiativ. Ett initiativ kan vara lätt eller svårt och viktigt eller mindre viktigt. Placera varje initiativ i en av de fyra rutorna ett initiativ kan alltså vara både lätt och mycket viktigt och ett annat kan vara svårt och mindre viktigt. De initiativen som är svåra och mindre viktiga bör ni kanske lägga åt sidan och istället prioritera de som är lätta och viktiga. Bild 65 - För att förbättra vårt miljöarbete Den här bilden ska hjälpa er att hitta förbättringar i vårt miljöarbete. Vad ska vi sluta med? Vad ska vi börja med? Och vad ska vi fortsätta med? Exempelvis: Vi ska sluta använda plastmuggar, fler ska börja cykla till jobbet och vi ska fortsätta servera vår ekologiska frukost. (Genomgång av svaren). Bild 66 Tack för mig och tack för att ni hjälper till i vårt arbete med Green Key! 13

14 Personaluppgifter i miljöarbetet Allmänt på alla avdelningar Glöm inte att släcka och stänga av på din avdelning! Glöm inte att källsortera det avfall som uppstår! Det finns en del saker man ska tänka på när man sorterar, exempelvis: Förpackningar som lämnas i återvinningsbehållare ska vara tomma och rena. Skölj ur om det behövs och låt dem torka. Att diska i varmvatten är inte nödvändigt. Även mjuka plastförpackningar går att återvinna. Glöm inte peta loss vekhållaren från värmeljushållaren, annars sorteras den ut som järn och aluminiumet brinner upp i smältverket i stället för att återvinnas. Även lock och kapsyler av metall är förpackningar, som med fördel kan återvinnas. Kuvert ska läggas i vanliga soppåsen/brännbart. Limmet på kuvertet försvårar återvinning. Dricksglas, keramik, porslin och liknande ska inte sorteras som glas. De ska lämnas som övrigt hushållsavfall eller grovsopor på återvinningscentralen. För mer information kring sortering se: 14

15 Receptionen Receptionen har direktkontakt med gästen och det är därför extra viktigt att de kan ge ett bra svar på hotellets miljöarbete. Tänkt på att ni ska kunna: Ge en kort beskrivning av Green Key och verksamhetens miljöarbete. Informera gästerna om kommunens kollektivtrafik. Informera om närliggande park- och naturområden. Informera gästerna om möjligheten att låna eller hyra cyklar Ge konkreta tips på vad gästen kan göra för att bidra till anläggningens miljöarbete. Exempelvis var de kan källsortera och att de ska släcka och stänga av på rummet. Gör gärna en liten folder om Green Key, ert miljöarbete och tips på hur gästerna kan hjälpa till och förvara den lättillgängligt vid receptionsdisken. 15

16 Städ Välj miljömärkt. Välj miljömärkt tvättmedel då miljömärkta produkter innehåller så lite miljöfarliga ämnen som möjligt och innehåller kemikalier som är lätt nedbrytbara i reningsverkens biologiska steg. Kemikalier i tvättmedel som inte är miljömärkt bryts inte ner lika lätt och rinner ut i det renade vattnet i våra hav. I många fall fungerar såpa alldeles utmärkt. Vi lockas av att använda en uppsjö av rengöringsmedel helt i onödan. Såpa funkar nämligen fint både till köket, badrummet, toalettstolen, golven och möblerna. Miljömärkt såpa tär inte lika mycket på miljön som andra städprodukter, och du utsätter varken dig själv eller din familj för onödiga kemikalier. Dosera rätt. Då sparar vi både pengar och på belastningen av miljön. För att dosera rätt måste man veta vattnets hårdhet, som är vattnets innehåll av kalcium och magnesium. Ett hårt vatten kräver högre doser av tvättmedel och ett mjukt vatten kräver mindre. Inget klor. Vanligt rengöringsmedel räcker. Vill man ändå ha en desinfektionseffekt kan man som alternativ välja ett medel som är baserat på peroxid i stället för natriumhypoklorit. Javex är ett exempel på en sådan produkt och är ett miljöanpassat alternativ till Klorin. Peroxid har också en viss blekande verkan. Undvik onödiga produkter. Fundera över vilka produkter ni verkligen behöver! Rengör utan kemikalier. Prova mikrofiberdukar (s.k. mirakeltrasor). De gör rent helt utan kemikalier och återanvänds gång efter gång. De är gjorda av ett syntetmaterial som har en betydligt större kapacitet att hålla kvar damm och smuts än vanliga torkdukar. Dukarna tvättas i tvättmaskin när de är smutsiga. Mikrofiberdukar kan användas vid all städning, även på toaletter och i badrum. Glöm inte att pilla bort och slänga damm från trasor och annat i soporna. Spola inte ner dammet i avloppet! Damm kan dra till sig skadliga kemikalier från till exempel möbler och elektronik. Dessa kemikalier fångas inte upp i reningsverket utan åker direkt ut i havet. En ångmaskin kan med fördel köpas in och användas. Varmt vatten bildar ånga som gör att smutsen lätt rinner av. Bra t.ex. i badrum och kök. Tänk på att tvätt- och rengöringsmedel och andra miljöfarliga kemikalier ska förvaras så att man undviker läckage som kan skada miljön. Byt lakan och handdukar endast när gästen ber om det. På så vis minskar ni behovet av att tvätta. Tänk på att kontinuerligt skruva åt droppande kranar och rinnande toaletter och släcka och stänga av. 16

17 Köket Vid frukostserveringen ska minst 5 olika produktgrupper vara lokalproducerad och/eller ekologiska, KRAV- eller Rättvisemärkta. Ni ska bibehålla eller öka andelen lokalproducerad och/eller ekologiska, KRAV- eller Rättvisemärkta produkter varje år. Minska gärna på köttet och laga mer vegetarisk mat. Så lite inköpt flaskvatten som möjligt serveras. Flaskvatten har större miljöpåverkan vid tillverkning, transport och när den slängs eller återvinns. Tänk på att ni inte ska servera flaskvatten under konferenser, bara kranvatten. Använd heller inte engångsartiklar som plastmuggar och plastbestick vid konferenser. Engångsartiklar får endast användas vid behov vid spa/pool, speciella musikarrangemang och för takeaway mat och inte i den dagliga verksamheten (som till exempel vid frukostservering). Släng så lite mat som möjligt. Fundera över hur ni kan minska ert matsvinn. Exempelvis genom att använda mindre tallrikar för gästerna, planera matinköp, lukta eller smaka på maten innan ni slänger den och vara kreativa och laga mat på rester. För mer information kring hur ni kan minska matsvinnet, se: Glöm inte att källsortera avfallet som kommer från kök och servering. Fyll diskmaskinen helt innan ni kör igång den. Glöm inte att dosera rätt med diskmedel. Fettfilter i kökets ventilationsanläggning ska rengöras minst en gång per år. 17

18 Inköp Välj miljömärkt: Rengörings- och tvättmedel Tvål och schampo som ges till gäster och personal Toalett- och hushållspapper samt eventuella pappershanddukar Papper för kopiering, brevpapper samt övrigt förbrukningsmaterial Gödningsmedel och bekämpningsmedel Vid frukostserveringen ska minst fem olika produktgrupper bestå av minst ett livsmedel som är antingen lokalproducerad och/eller ekologisk, KRAV- eller Rättvisemärkt Vi undviker följande: Engångsartiklar (Ex. för sylt, smör, mjölk, tvål, schampo, lotion) Flaskvatten Vi håller utkik efter dessa miljömärkningar: KRAV: En kontrollförening för ekologisk odling. Märkningen innebär att livsmedlen är producerade utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och hänsyn tas till djurens naturliga beteende. Risken med de kemiska bekämpningsmedlen är att de hotar den biologiska mångfalden och antalet arter minskar. Vi har idag alldeles för lite kunskap om kemikaliers påverkan på människans hälsa och miljön. Det finns undersökningar som visar att många kemikalier är hormonstörande, reproduktionsstörande och cancerframkallande hos människan. EU ekologiskt jordbruk: I princip samma regler som för KRAV fast inte lika stränga på alla punkter. Ex tillåts tillsatsen nitrat i köttprodukter och djuromsorgen är mindre omfattande. Grisar får ex. vistas utomhus, men det finns inget krav på att det måste vara en naturlig utomhusmiljö, det kan lika gärna vara på en betongplatta. Fairtrade: En etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. Märkningen innebär bland annat att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, man motverkar barnarbete och uppmuntrar ekologiskt odlande. Bra Miljöval: Naturskyddsföreningens miljömärkning med hårt ställda krav där produkterna ständigt måste utvecklas och bli mindre skadliga för miljön. Märkningen finns för både varor (ex. papper, tvättmedel) och tjänster (ex. el, transporter och försäljning av livsmedel i butik). Svanen: Nordisk miljömärkning där krav ställs på energi- och vattenförbrukning, luftförorening, avfallsproduktion mm. och hänsyn tas till produktens miljöbelastning från råvara till avfall. Svanen miljömärker allt från tvättmedel till möbler, butiker, biltvättar och hotell. EU Ecolabel: EU:s officiella miljömärkning för ex. textilier, färger och skor. Liknar Svanen. MSC: Miljömärkning för hållbart fiske. Visar att fisk och skaldjur inte kommer från ett bestånd som är 18

19 överfiskat eller fångad på ett sätt som skadar havets ekosystem. FSC: Miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Finns ex. på papper, byggmaterial, trädgårdsmöbler och grillkol. Tänk också på att köpa lokalproducerat och säsongsbetonat. Lokalproducerad mat minskar på transporterna och säsongsbetonad mat kräver mindre energi, smakar mer, innehåller mer näring och är oftast billigare. Köp också gärna produkter med lång hållbarhet och begagnat. På så vis förebygger vi uppkomsten av avfall. Vi kan också skänka bort prylar istället för att slänga dem. 19

20 Vaktmästare Vaktmästarens främsta uppgifter är att ta hand om följande: Droppande kranar och rinnande toaletter åtgärdas kontinuerligt. Tillåtet vattenflöde från dusch är max nio liter vatten per minut. Tillåtet vattenflöde från vattenkran vid handfat är max åtta liter vatten per minut. Det finns rutiner över hur kyl, frys och TV-apparater stängs av när rum, semesterlägenheter eller stugor inte är aktuella för uthyrning. Minst 50 % av ljuskällorna som används ska vara lågenergilampor. Övriga ljuskällor byts ut där det är tekniskt möjligt. Ventilationssystemet ska kontrolleras en gång per år och rengöras och repareras om nödvändigt. Ytor inuti och utanpå värmeväxlare som ingår i ventilationsanläggning ska rengöras regelbundet. Transportera anläggningens avfall till närmsta återvinningscentral om inte kommunen hämtar det. 20

21 Bokningsansvarig / Marknadsansvarig Bokningsansvarig ska se till att informera gästerna vid bokning om att er anläggning har ett gediget miljöarbete. Fråga exempelvis vid bokning om gästerna vill äta er lokalproducerade middagsbuffé och tipsa dem om hur lätt det är att komma till er utan bil, exempelvis genom att ta tåget. Marknadsansvarig ska se till att anläggningens miljöarbete kommuniceras utåt och att miljö integreras med er affärsverksamhet! Exempelvis - Väv gärna in ert miljöarbete på hela er hemsida, istället för att bara skriva om det under en speciell flik. Väv även in ert miljöarbete i annonsering och reklam. Om exempelvis hela er frukostbuffé är ekologisk skriv då: Ekologisk frukost ingår istället för bara frukost ingår. Ställ krav på bokningssajter för logianläggningar att de har en ruta för miljömärkt att klicka i vid bokning, så att gäster lättare kan hitta boendealternativ där det bedrivs ett certifierat miljöarbete. 21