SEKO sjöfolk kämpar för världens sjömän

Transkript

1 NUMMEr 4, 2011 SEKO sjöfolk kämpar för världens sjömän Arbetsmiljö: Tunga lyft för buffépersonal ombord Tor Vikings räddningsinsats i Alaska: "De var nog ganska stressade innan vi kom" Ledare: "Våra förslag innebär mer än att bara behålla våra jobb"

2 Obegripligt, fegt och fruktansvärt Fredagen den 22 juli, och lördagen som följde, satt jag precis som så många andra fastklistrad framför datorn och tv:n. Bläddrade mellan olika nyhetskällor och försökte förstå vad det var som hände. Jag förstår fortfarande inte. Det är helt obegripligt. Vansinnesdåden i Oslo och på Utöya under AUF:s sommarläger är så vidriga, så bortom allt förstånd. Efteråt har många kloka ord sagts i olika sammanhang, om att vi alla måste bemöta gärningsmannens samhällshat med sammanhållning och solidaritet. Eskil Pedersen, ledare för det norska Arbeiderpartiets ungdomsrörelse AUF, sa i ett tal: Hat är en näraliggande känsla, önskan om hämnd är en naturlig reaktion. Men vi, Norge, ska inte hata och vi ska inte hämnas. Och Norges statsminister Jens Stoltenberg citerade i ett av sina tal en kvinnlig AUF-medlem som blivit intervjuad efter dådet: Om en man kan visa så mycket hat, tänk så mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans. I en tid när mycket annat känns skrämmande och obegripligt så inger de orden hopp. I det här numret av Sjömannen finns som vanligt mycket läsning. Missa inte reportaget om SEKO sjöfolks kampanjarbete, reportaget om EMSA:s huvudkontor i Lissabon eller arbetsmiljöreportaget om passagerarfartygens bufférestauranger. Läs också Lennart Johnssons krönika I vänsterkant, som den här gången handlar om Norge. Klara Magnusson, redaktör SEKO sjöfolk kämpar för världens sjömän Nej till SIS och ja till schysta villkor för världens sjömän. SEKO sjöfolk arbetar intensivt för att påverka och informera politiker om sin syn på sjöfartspolitik. Stora skillnader mellan Europas sjömansskolor Varje år kontrollerar den europeiska sjöfartsmyndigheten, Emsa, standarden på ett stort antal sjömansskolor i och utanför Europa. Och kvaliteten varierar. "De var nog ganska stressade innan vi kom" Tor Viking låg till kaj när larmet kom om ett nödställt fartyg. I storm och meter höga vågor gav sig offshorefartyget ut för att undsätta haveristen. Tunga lyft för buffépersonal ombord I buffén på Viking Cinderella är tempot högt och lyften många och tunga. Men efter att restaurangen byggts om har arbetssituationen blivit bättre. Missa inte novellen! I Tomas Abrahamssons novell möter vi bartendern Rickard och croupieren Kulah som tillsammans med novellens jag åker på en galen och fiskinspirerad resa till Warszawa. Myteristen: Ny novellsamling av Ove Allansson Ingen svensk författare i modern tid har skrivit lika mycket om havets arbetare som Ove Allansson. Nu är han aktuell med en novellsamling ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se REDAKTÖR & SKRIBENT: Klara Magnusson, Breakwater Publishing, klara@sjomannen.se, SKRIBENT: Linda Sundgren, Article Point, linda@sjomannen.se SKRIBENT: Lennart Johnsson, lennart.johnsson@seko.se ANNONSER: Breakwater Publishing, DESIGN, SÄTTNING & TRYCK: Billes Tryckeri, Mölndal, GRAFIK/ILLUSTRATIONER: Lars "Mellis" Melander, om inget annat anges PRENUMERATION: Sjömannen distribueras till medlemmar i SEKO sjöfolk samt till fackklubbar och fartyg. Att som ickemedlem prenumerera på tidningen kostar 150 kr/helår. Kontakta Petra Fornander, petra.fornander@seko.se, BREV: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, Göteborg E-POST: redaktion@sjomannen.se UTGIVNING: Sjömannen har sitt ursprung i Svenska Sjömansunionens tidning Sjömannen och Svenska Eldareunionens tidning Eldaren, som båda började ges ut Sjömannen ges ut av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material 8 OMSLAGSBILD:Tobias Dahlgren, matros, var ombord på Tor Viking under räddningsinsatsen i Alaska i december förra året. Läs mer på sidan 16. Bild Stefan F Lindberg. NR SJÖMANNEN SID 2

3 LEDARE Våra förslag innebär mer än att bara behålla våra jobb Vi ska försöka visa alla berörda att det finns idéer och visioner om hur Sverige ska kunna bli ett föregångsland inom sjöfarten, skriver Kenny Reinhold. Bild Anders Kämpe Dödsskjutningarna på Utöya den 22 juli utgjorde, enligt min åsikt, ett av de värsta dåden som någonsin utförts i vår närhet. Det mest fasanfulla var att ungdomar och barn blev brutalt nermejade, och detta trots att de bönade och bad för sina liv! Naturligtvis är bombattentat och andra terrordåd lika fruktansvärda. Men att en norsk terrorist med total brist på empati begår ett vansinnesdåd i Norge och skjuter ihjäl nästan 70 ungdomar hade man inte kunnat föreställa sig ens i sin vildaste fantasi. För Anders Behring Breiviks del innebar tyvärr all medial uppmärksamhet just vad han var ute efter. Därför måste vi alla nu få honom att inse att hans vansinnesdåd fått total motsatt effekt än vad han hoppats på. Vi måste visa att vi i vår demokrati och vårt öppna politiska samhälle varken accepterar våld eller terrordåd! Våra tankar går först och främst till offrens anhöriga, till norska kollegor och till det norska folket. Vi kan konstatera att det är 8-9 månader kvar för regeringen att komma med förslag till beslut gällande svensk sjöfart. Vi kommer nu att intensifiera vårt arbete med att visa att vi har både visioner och förslag för svensk sjöfart, och dessutom att våra förslag innebär mer än att bara behålla våra jobb! Vi ska försöka visa alla berörda att det finns visioner om hur Sverige ska bli ett föregångsland inom sjöfarten. Det finns gott om idéer hur vi ska lyckas och hur vi ska uppnå våra mål. Som exempel kan nämnas Sjöfartsforums strategidokument, en svensk maritim strategi. Sjöfartsforum består av cirka 100 företag och organisationer, och hela sjöfartsklustret finns representerat bland deras medlemmar. På kan du läsa om hur arbetet med den maritima strategin går framåt. Om man skulle plocka ut russinen från ovan nämnda strategidokument samt SEKO sjöfolks åtgärdsprogram, tror jag att vi får en otroligt bra plattform att stå på! Vi, tillsammans med politikerna, skulle kunna ta fram underlag till ett riktigt bra beslut angående svensk sjöfart! Slutligen har man, enligt uppgift, dammat av de gamla tankarna på ett europeiskt skeppsregister som lanserades i början av Man gick inte vidare i dessa tankebanor beroende på de stora skillnaderna i medlemsländernas nationella sjöfartspolitik. Jag tror inte skillnaderna har minskat idag! Därför känns det nervöst när man vet att dessa gamla idéer dyker upp på nytt! Det är absolut nödvändigt att bevaka denna process framöver! Kenny Reinhold Läs Kennys blogg på sjofolk.se/blogg NR SJÖMANNEN SID 3

4 HAMNRONDEN TAP-avtal ska bromsa finsk utflaggning Simo Zitting. Nu har också Finland fått en form av TAPavtal i ett försök att bromsa utflaggningen i landet. Ja, det stämmer, säger Simo Zitting, ordförande i Finska Sjömansunionen. Vi var tvungna att införa ett slags TAP-avtal och har börjat teckna avtal för utländska sjömän som arbetar i finskflaggade fartyg. Vår styrelse har accepterat ett ramavtal och för några månader sedan fick vi första avtalet med rederiet Bore. Det var naturligt att teckna första avtalet med Bore eftersom företagets vd är ordförande i Finlands Rederiförbund. Enligt Simo Zitting är avsikten med det finska TAP-systemet att ett rederi enbart kan anställa utländska sjömän på särskilda villkor om man flaggar in fartyg. Finska sjömän kommer alltså inte att ersättas med utländskt sjöfolk. Det måste handla om nya arbetsplatser och av besättningen kan högst en tredjedel vara utländsk arbetskraft. Rederier som tecknat avtal med Finska Sjömansunionen är bland annat Finnlines och Bore och några mindre rederier. Hittills handlar det om 13 lastfartyg, varav hälften är nya, som får finsk flagg. Hittills har det enligt Zitting skapats cirka 300 nya arbetsplatser på lastfartyg. Av dessa är ungefär 100 personer utländska sjömän, hittills enbart från Filippinerna. Resten av de nya jobben har gått till finskt sjöfolk, manskap och befäl. Det utländska sjöfolket som har manskapsbefattning är medlemmar i Sjömansunionen. Hur länge är de utländska sjömännen ombord? Det beror på fartyg och rederi men normalt kommer det att bli sex månader. Det finska TAP-avtalet var enligt Sjömansunionens bedömning nödvändigt men viktigt är att det bara gäller för nyinflaggat tonnage. Förhoppningen är att avtalet kan bidra till att det skapas fler arbetstillfällen Att vi genom det nya av talet hittills i år skapat ett 70-tal jobb för finskt manskap på lastfartyg kunde ingen tro för ett par år sedan, fortsätter Simo Zitting. Förhoppningsvis innebär detta en vändpunkt för framtiden. Lyckligtvis finns det fortfarande kvar en del finska redare som säger att de är villiga att fortsätta under finsk flagg men en förutsättning är förstås att de har konkurrenskraftiga villkor. Simo Zitting berättar att det finns viss kritik från medlemmar mot det finska TAP-avtalet. Kritiken går ut på att Sjömansunionen har gett upp viktiga principer. Frågan är vad vi skulle ha gjort istället, vad alternativet hade varit, funderar han. Vår styrelse hade långa och tuffa diskussioner om avtalet och självklart är det också viktigt att följa upp hur avtalet utvecklas. Text och bild Lennart Johnsson Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2012 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende: ökad sjösäkerhet minskade risker vid arbete och fritid ombord förbättrad drifts- och materialekonomi allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar ökad driftsäkerhet trivselfrämjande åtgärder Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. Se mer info på Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen Stockholm Sweden info@sjomanshus.se NR SJÖMANNEN SID 4

5 HAMNRONDEN Stefan dokumenterar sjömanslivet Stefan F Lindberg. Flera har redan stött på honom ombord. Fotografen Stefan F Lindberg är i full gång med arbetet inför sin kommande bok om sjömän. I början av 1980-talet gjorde Stefan F Lindberg boken Sjömän tillsammans med författaren Ove Allansson. Nu ska den boken få en uppföljare. Stefan och hans kamera kommer under två år att följa med ombord på olika fartyg för att dokumentera sjömännen och livet ombord. Medförfattare till den nya boken är Anders Lindström och Lennart Johnsson. Stefan F Lindberg, 59, gick på fotoskola redan som 17-åring. Efter skolan tog han småjobb som t ex hamnarbetare och sjöman för att, som han säger, få veta hur det var att jobba med kroppsarbetaryrken. Stefan tar mycket dokumentära bilder, letar ljus och stämningar. Nytt internationellt sjöavtal efter segslitna förhandlingar ITF (Internationella Transportar betare federationen) och arbetsgivareorganisationen JNG (Joint Negotiating Group) har kommit överens om ett nytt treårigt internationellt sjöavtal. Avtalet innebär lönehöjningar på 7,5 procent under avtalsperioden och täcker sjöfolk på fartyg över hela världen. Under omständigheterna är det ett hyfsat avtal, med tanke på hur det ser ut i branschen idag, säger SEKO:s vice förbundsordförande Tomas Abrahamsson, som deltog i förhandlingarna. Han är även vice ordförande i ITF:s sjöfolkssektion. Förhandlingarna har varit segslitna, de har pågått i olika omgångar under två års tid. Vi började förhandlingarna med ett arbetsgivarkrav om lönesänkningar på Som vuxen har jag fotat mycket av det jag var fascinerad av som barn, som indianer och cowboys. Och så har jag rest med en cirkus. Resultatet har blivit böcker, utställningar och reportage i tidningar. säger han. Fram till 2006 arbetade han som lärare. Men jag märkte att mina egna bilder aldrig blev lika bra när jag jobbade som lärare, för jag var så engagerad i elevernas bilder, säger han. Under arbetet med boken har han hittills besökt bland annat Obbola, Tor Viking, Aniara och Frej. Han vill vara ombord i minst en vecka för att hinna lära känna besättningen. Stämningen på båtarna har förändrats jämfört med när bilderna till förra boken togs, tycker Stefan. Det var råare ombord då, mer supande. Nu är det lugnare, säger han. Han märker också mer oro för framtiden bland de sjömän han träffar nu. En sak som gör Stefan glad är att det finns stort fotointresse hos många ombord. De visar mig bilder som de tagit, det är mycket naturbilder men också arbetsbilder. Det är roligt och många av dem är väldigt duktiga, säger han. Förutom boken planeras en utställning med Stefans sjömansbilder på Arbetets museum i Norrköping Text och bild Klara Magnusson 10 procent. Mot den bakgrunden får lönehöjningar på 7,5 procent anses som ett förhållandevis gott resultat, säger Tomas Abrahamsson. Det internationella sjöavtalet förhandlas fram inom IBF (International Bargaining Forum), där både ITF och JNG ingår. Resultatet av förhandlingarna brukar betecknas som IBF-avtalet. Detta avtal är ledande för andra ITF-avtal. Avtalet är normgivande för läget i den internationella sjöfarten. Man tittar på det här resultatet i jordens alla länder, säger Tomas Abrahamsson. Det nya avtalet träder i kraft den 1 januari Klara Magnusson TransAtlantic flyttar huvudkontor TransAtlantics styrelse har beslutat att flytta rederiets huvudkontor från Skärhamn till Göteborg, skriver man i ett pressmeddelande. Flytten beräknas vara genomförd runt årsskiftet 2011/2012. Även Trans Viking Offshores svenska verksamhet (fartygsdrift av svenska statens isbrytare och drift av de tre egna kombinerade AHTS-fartygen) flyttas från Skärhamn till Göteborg. Trans Viking Offshores huvudkontor ska dock flyttas till Köpenhamn som planerat, enligt rederiet. Lex Laval ska utredas igen S, V, MP och SD har tillsammans i riksdagen fått igenom kravet om en ny utredning av Lex Laval. Utredningen ska vara klar senast 1 september Lex Laval begränsar fackföreningars möjlighet att med hjälp av stridsåtgärder förmå utländska företag som verkar i Sverige att teckna kollektivavtal. Bakgrunden till Lex Laval är fackförbundet Byggnads blockad av det lettiska företaget Laval för några år sedan i samband med byggandet av en skola i Vaxholm. Riksdagen beslutade också att ratificera FN-konventionen ILO 94, som säger att det vid offentlig upphandling ska vara möjligt att ställa sociala krav som grundläggande arbetsvillkor och antidiskrimineringsklausuler. Projektet Stora Resan ska förnya facket I våras påbörjades projektet Stora Resan, som beskrivs som en början på en förnyelse av facket. LO och dess medlemsförbund har de senaste åren förlorat medlemmar framför allt bland yngre. Organisationsgraden har sjunkit från 86 till 71 procent sedan Det handlar inte främst om att folk går ur facket, utan att unga människor mellan 18 och 30 år väljer att stå utanför. Genom att lyssna på vuxna hoppas man att Stora Resan ska öka förståelsen för unga och deras jobbsituation, och åter igen göra facket relevant och att raktivt för unga. NR SJÖMANNEN SID 5

6 HAMNRONDEN Birger Jarl på varv I förra numret av Sjömannen skrevs att passagerarfartyget Birger Jarl går i trafik fram till den 15 augusti och att de anställda är uppsagda i väntan på besked. Sedan dess har rederiet tagit nya beslut. Fartyget ska på varv och byggas om för att erhålla internationellt passagerarcertifikat och fortsätta trafiken. Diskussionerna om ett nytt fartyg fortsätter. I dagsläget ser det ut som om ingen av de anställda ska behöva sluta. Magne Viking levererad TransAtlantic tog i juli leverans av AHTS-fartyget Magne Viking (tidigare kallad Trans Bering). Fartyget är det tredje nybygget i en serie om fyra som byggs vid varvet Astilleros Zamakona i Bilbao, Spanien. Magne Viking kommer enligt rederiet att flaggas in i det danska internationella skeppsregistret, DIS. Avtalsenlig lön för Nicke Nyfiken Numera är de utklädda lekvärdarna anställda av rederiet. Bild Stena Line. Underentreprenörer som ett rederi anlitar måste ha avtal med facket. Det missades på Stena Line, men har nu rättats till efter fackets ingripande. Den tecknade apan Nicke Nyfiken används sedan en tid tillbaka i Stena Lines marknadsföring. En bild av apan är målad på Stena Danicas skrov och ombord får barnen träffa Nicke Nyfiken i form av utklädda lekvärdar. Dessa lekvärdar var tidigare anställda av en underentreprenör som Stena tog in. Alla underentreprenörer som ett rederi anlitar ska ha avtal med SEKO, annars får rederiet inte ta in dem. I det här fallet hade ingen tänkt på det, säger Karl-Arne Johansson, ombudsman på SEKO sjöfolk. Det upptäcktes när en mamma till en av lekvärdarna kontaktade facket och frågade om lönen. Dottern arbetade för 100 kronor i timmen och utan övertidsersättning. Jämfört med lönen i SEKO sjöfolks färjeavtal är det alldeles för lågt. Ärendet har nu mynnat ut i att rederiet ska betala kronor i retroaktiv lön till de 22 personer det gäller. Dessutom har Stena Line valt att anställa lekvärdarna ombord istället för att anlita underentreprenören. Det ger dem högre lön plus flera tillägg som de tidigare saknade, säger Karl-Arne Johansson och tillägger att flera personer gick med i facket direkt, eftersom de fattat att facket fungerar. Att komma överens med Stena var inte svårt, säger Karl-Arne Johansson. Det viktiga i den här historien är att uppmana alla att säga ifrån om en liknande situation uppstår i andra rederier. Klara Magnusson NR SJÖMANNEN SID 6

7 HAMNRONDEN Sjöbefälsförbunden rustar för sammanslagning Ett enda sjöbefälsförbund istället för dagens två mindre? Ja, kanske. Det beror på vad som bestäms i september. Både Sjöbefälsförbundet och Sveriges Fartygsbefälsförening har i sina styrelser nu tagit beslut om att kalla in en extrakongress angående att slå samman de två fackförbunden till ett enda. Båda extrakongresserna kommer att hållas den 27 september och enbart ta upp frågan om sammanslagning. En avgörande fråga för två relativt små förbund är att kunna överleva och bli starkare, säger Sjöbefälsförbundets ordförande Örjan Liljeroth. Jag hoppas att extrakongressen i september tar beslut om ett samgående. Vi har i den här processen stött och blött samgåendet under många möten sedan december Processen har varit framgångsrik, därför hoppas vi på ett positivt beslut i september. Ett historiskt beslut, säger Sveriges Fartygsbefälsförenings ordförande Jörgen Lorén. Det kommer att gagna svenskt befäl genom att ge trygghet i frågor som gäller deras yrkesroller både nationellt och internationellt. Sjöbefälsförbundet har idag ca medlemmar, varav aktiva. Sveriges Fartygsbefälsförening har ca medlemmar, varav ca aktiva. 1,6 miljoner Så mycket pengar hinner en privatanställd arbetare som har Avtalspension SAF-LO spara ihop i pensionskapital under sitt arbetsliv, enligt en uträkning gjord av AMF. Det motsvarar kronor extra i pension varje månad utöver allmän pension och eventuellt privat sparande. Uträkningen är baserad på en person med en månadslön på kr vid 25 års ålder och en årlig löneökning på 2 procent. Regelbanken underlättar för skyddsombud Det internetbaserade systemet Regelbanken underlättar för dig som jobbar med arbetsmiljöfrågor. Det är ett jättebra system, här finns allt. Man kan söka på lagstiftning, AD-domar, handböcker. Det är lika viktigt för chefer som för skyddsombud, säger Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig på SEKO sjöfolk. Det finns även färdiga checklistor och handlingsplaner. Regelbanken används idag på flera rederier. Vissa har valt att köpa abonnemang bara för skyddsombuden ombord, andra har abonnemang som ligger på rederiets intranät. Karl-Arne Johansson föredrar det senare eftersom fler personer då får tillgång till och kan söka i systemet. Mer information finns på www. prevent.se/regelbanken. Hallå där, Jonas Forslind! avdelningssekreterare i SEKO sjöfolk och en av representanterna från SEKO sjöfolk under Almedalsveckan i Visby i somras. Hur gick det i Almedalen? Det gick bra. I år hade vi lite mindre närvaro än tidigare år, vi var bara tre personer från SEKO sjöfolk och vi hade ingen fast plats, men vi var på flera seminarier som handlade om sjöfart och vi träffade flera politiker. Vad gjorde ni? Vi var bland annat på tre seminarier där infrastrukturministern deltog, för att lyssna in henne och se om hon gav några besked om den framtida sjöfartspolitiken. Vi hade även ett mycket bra och intressant samtal med tre fackliga kristdemokrater varav två sitter i riksdagen. Och så sprang vi naturligtvis på en del politiker som vi känner sen tidigare som Lars Ohly, Gunilla Carlsson och Krister Örnfjäder för att nämna några. Vad pratade ni om? Vi pratade mycket om konsekvenserna vid ett införande av ett SIS [svenskt internationellt skeppsregister], att det kommer att bryta mot ILO-konventioner om rätten att organisera sig fackligt och att fackföreningarna har rätt att förhandla för sina medlemmar. Men även att Lagen om anställningsskydd och Medbestämmandelagen måste göras om så att de diskriminerar sjöfolk på så sätt att det är helt ok för en arbetsgivare att avskeda sin personal. Hur reagerade politikerna på samtalen? Jag upplever att vi hade bra samtal och att man hade bra förståelse för våra synpunkter. Fick ni höra några överraskningar? Nä, vi hade hört innan vi åkte till Almedalen att infrastrukturministern eventuellt skulle komma med något besked, men svaret vi fick från henne var att senvåren 2012 kommer regeringen med besked om den svenska sjöfartspolitiken. Text och bild Klara Magnusson Finnlines satsar på Malmö Sedan mitten av maj utgår passagerarrederiet Finnlines fartyg i Malmö från en helt ny terminal i Norra Hamnen. Den nya terminalen är en del i en stor satsning där även uppgradering av fartygen ingår. Systerfartygen Finnpartner och Finntrader byggs enligt rederiet om och anpassas mer för privatpassa gerare. Totalt trafikerar fyra fartyg linjen Malmö Travemünde med upp till fyra avgångar dagligen. NR SJÖMANNEN SID 7

8 FACKLIGT SEKO sjöfolk kämpar Nej till SIS och ja till schysta villkor för världens sjömän. SEKO sjöfolk arbetar intensivt för att påv I kampanjarbetet ingår att träffa olika partier. Här samtalar Amanda Mogensen (t h) med Björn Nyström, Désirée Pethrus och Penilla Gunther från KD. Frågan om ett svenskt internationellt register (SIS) är mycket större än att bara handla om bemanningskostnader. Det handlar om sociala villkor som väldigt många har kämpat för väldigt länge. Inte om kronor och ören och enskilda sjömäns jobb, säger Amanda Mogensen. Hon är kommunikationsstrateg och anställd av SEKO sjöfolk. Tillsammans med ordförande Kenny Reinhold och avdelningssekreterare Jonas Forslind träffar hon regelbundet politiker från de flesta riksdagspartier för att informera och få politikerna att inse vad ett SIS skulle innebära. Sverige skulle bryta mot ILO-konventionen, som är ett viktigt verktyg för en hållbar värld och rättvis handel. Sverige har länge hållit fanan högt som aktör för mänskliga rättigheter. Det gör det svårt att bryta mot ILO-konventionen även för Vad säger politikerna? Så här svarade ledamöter i riksdagens trafikutskott när Sjömannen ställde frågan: Skulle du rösta för eller emot ett införande av SIS om det var omröstning idag, och varför? Jonas Sjöstedt (V), Västerbottens län Siv Holma (V), Norrbottens län Jag skulle absolut rösta nej. Bland annat för att inte inskränka den fackliga förhandlings- och arbetsrätten. Men också för att svensk sjöfarts konkurrenskraft istället kan stärkas genom följande: a) Införa en tonnageskatt, b) Peka ut strategiska hamnar med kombiterminaler, c) Ställa rättmätiga miljökrav på sjöfart som inte snedvrider konkurrensvillkor mellan olika länder och d) Förändra sjöfartsstödets tillämpning så att det blir optimalt för den svenska handelsflottan. Anders Ygeman (S), Stockholms kommun Emot. Det skulle allvarligt skada svensk arbetsmarknad, det finns betydligt bättre sätt att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft, vilket bland annat regeringens egen utredare pekat på. Gunilla Carlsson (S), Göteborgs kommun Jag skulle rösta nej! Om ett svenskt SIS skulle se ut som Jonas Bjelfvenstam presenterade hösten 2010, så skulle det kräva förändringar i svensk arbetsrätt som strider mot internationella konventioner som har ratificerats av Sverige. Det är för oss socialdemokrater inte ett framåtsyftande sätt att stödja svensk sjöfart och arbetstillfällen för svenska sjömän. Krister Örnfjäder (S), Kalmar län Emot. Jag vill inte ha en försämrad situation för de anställda ombord. Annika Lillemets (MP), Östergötlands län Emot. Att införa ett sådant bekvämlighetsregister skulle innebära att fartyg kan registreras under svensk flagg utan att behöva följa svenska regler om anställningsskydd och medbestämmande. Svenska rederier skulle få konkurrera med sämre arbetsvillkor, genom att minska bemanningskostnaderna, för att öka lön samheten. I klartext dumpa löner och arbetsvillkor. Det är viktigt att svensk sjöfart har goda villkor, men priset får inte vara mänskliga rättigheter. De är okränkbara och får aldrig säljas ut. Lise Nordin (MP), Göteborgs kommun Jag skulle rösta emot. Sveriges sjöfart konkurrerar inte bäst genom att försämra villkoren för de anställda. En stärkt sjöfart får vi istället genom ett tydligt politiskt mål och att sjöfartens konkurrens stärks gentemot de lastbilstransporter som ökar på bekostnad av miljön. NR SJÖMANNEN SID 8

9 FACKLIGT för världens sjömän erka och informera politiker om sin syn på sjöfartspolitik och vill ha medlemmarnas hjälp. partier som tycker att det verkar vettigt med ett SIS, säger Amanda. Facket kontaktar bland annat de politiker som skrivit debattartiklar om sjöfart. Man försöker också träffa ledamöterna i de fem riksdagsutskott som anses vara de viktigaste för sjöfarten: arbetsmarknads-, närings-, trafik-, skatte- och finansutskottet. Samtalen har varit bra, politikerna lyssnar på våra argument. Men en del har tyvärr redan fått sin bild klar från redarhåll och har bestämt sig för att det är värt att bryta mot internationella konventioner för att få igenom ett SIS, säger Jonas. Regeringen har enligt uppgift som ambition att presentera ett förslag för den framtida sjöfartspolitiken senast våren Vad ett sådant förslag kommer att säga om införandet av ett SIS är svårt att förutspå. De mindre allianspartierna är helt inne på ett SIS men moderaterna har ännu inte tagit ställning. Det är tråkigt att infrastrukturministern inte kan komma med ett klart besked. Nu väntar man ett år till, men både redarna och facken har redan väntat länge och under tiden försvinner jobben,»ta kontakt med lokala politiker som sitter i riksdagen säger Jonas. Vad kan man som medlem göra? Ta kontakt med lokala politiker som sitter i riksdagen, berätta hur vi ser på saken och ställa frågor om SIS och sjöfartspolitik. Det är extra viktigt att prata med moderater eftersom de ännu inte tagit ställning. Eller skriv insändare, säger Amanda och tipsar om att man lättast får folk att lyssna om man inte pratar i egen sak. Som svensk sjöman kanske jag ser övriga sjömän som konkurrenter och vill att mitt fackförbund ska bry sig om mig i första hand? Det här är en viktig poäng. Så länge rederierna vill skära i besättningskostnaden tjänar inte svenska sjömän på att skrika om sina egna jobb. Istället måste vi tillsammans visa att billigast inte är bäst. Svensk sjöfart tjänar på att konkurrera med schysta villkor för alla oavsett nationalitet, säger Amanda. Förutom politiker träffar SEKO sjöfolk även transportköpare. Enligt Amanda fokuserar transportsektorn idag på miljö men inte på arbetsvillkor och sociala villkor. SEKO:s rapport Är en mås värd mer än en matros? som släpptes i våras Ola Johansson (C), Hallands län Jag vill att regeringen lägger fram ett förslag. Tar ställning för eller emot gör jag först när jag ser det. Svensk sjöfart flaggas ut i stor omfattning idag. För att kunna påverka arbetsmöjligheter och förhållanden på fartyg som ägs av svenska redare, måste vi ha ett svenskt internationellt register alternativt en gemensam europeisk flagg. Anders Åkesson (C), Kalmar län Ja [för], givet att vi klarar arbetsrättsliga frågor. För att vi även i framtiden ska ha en svenskflaggad handelssjöfart med goda arbetsmiljövillkor. Ingen från partiet har svarat Annelie Enochson (KD), Göteborgs kommun Ja [för]. Om vi får ett SIS så kommer svenska fartyg att flagga in igen och nya kan tillkomma. Eftersom vi de senaste åren sett en ökad utflagg ning genom att Sverige inte har haft lika konkurrensförutsättningar som övriga grannländer som infört både internationella register och tonnageskatt så behöver vi både ha tonnageskatt och ett SIS. Jan-Evert Rådhström (M), Värmlands län Malin Löfsjögård (M), Stockholms län Frågan bereds för närvarande och innan alla de aspekter som då kommer fram hanterats vill jag inte ta ställning. Ingen från partiet har svarat Enkät Klara Magnusson Bilder Riksdagen Fotnot: Frågan ställdes till utvalda ledamöter från alla partier i riksdagens trafikutskott. Alla svarade inte. NR SJÖMANNEN SID 9

10 FACKLIGT Infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd (M) under Almedalsveckan i Visby i somras. Hon sa då att regeringen kommer med besked om den svenska sjöfartspolitiken under senvåren visar att det finns en vilja hos företag att vara schysta men att kunskapen saknas. I produktionsledet har man kommit relativt långt, men inte i transportledet. När man odlar Fairtrade-bananer ställs det krav på schysta villkor för arbetarna på plantagen. Och när bananerna kommer till Göteborg så ställs krav på schysta villkor för terminalarbetare och lastbilschaufförer som ska frakta dem vidare. Det är ju jättebra, men det ställs inga krav på sjötransporten! Bananerna kan ha fraktats hit på en båt med slavlika villkor för sjömännen ombord, de jobbar kanske 8-10 månader i sträck och eftersom de inte är tillsvidareanställda så vågar de inte ställa krav på grund av risken att bli svartlistade. Om vi kan få igenom en schystare reglering för alla världens sjömän så gynnar det i slutänden vår egen sak, säger Jonas. För att driva på utvecklingen tar SEKO sjöfolk kontakt med företag och informerar dem om läget för världens sjömän. Det här är ett led i fackets strategi att inte söka konflikt med redarna utan istället se hur deras kunder kan ställa krav på bättre sociala villkor i ett större perspektiv. Vi märker att allt fler inser att SEKO sjöfolk har kunskap och tar ansvar för sjöfartspolitiken i stort. Vi är inte bara en grupp ilskna kravställare. Det handlar om Sveriges roll som aktör på den internationella arenan och om Sveriges möjlighet att konkurrera med kvalitet, säger Amanda.»Vi märker att allt fler inser att SEKO sjöfolk har kunskap och tar ansvar för sjöfartspolitiken i stort Text Klara Magnusson Bild Jonas Forslind Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, SAN, bildades 1956 och är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. SAN verkar för att förbättra arbetsmiljön och öka säkerheten inom svensk sjöfart och fungerar som en knutpunkt för arbetsmiljöarbete inom branschen. Nämnden ger finansiellt stöd till olika projekt, anordnar konferenser, delar ut arbetsmiljöpris och mycket mer. På får du veta mer om oss. Effektiv riskhantering på årets San-konferens! Att lära av misstag är bra att undvika göra fel ännu bättre! Genom regelbundna och väl genomförda riskbedömningar kan problem och riskområden upptäckas och åtgärdas innan olyckan är framme. På höstens San-konferens kommer vi främst att fokusera på metoder för att hitta risker i både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Men vi kommer också att prata om hur vi kan lära av olycksutredningar för att skapa säkrare arbetsplatser. Dagen avslutas med en mingelbuffé. Konferensen hålls 20 oktober i Läppstiftet i Göteborg. Anmäl dig senast 7 oktober. Inbjudan, program och anmälningsblanketter hittar du på SAN:s hemsida För mer information kontakta Eva Ohlsson på Sjöfartens Arbetsgivareförbund, tfn eller eva.ohlsson@transportgruppen.se Hjärtligt välkommen! Dags att premiera insatser för god arbetsmiljö! Buller, kemikalier, trivsel, kommunikation, relationer, i stort sett allt som påverkar oss i jobbet hör till vår arbetsmiljö. Inom SAN vet vi att det finns många goda krafter som verkar för bättre förhållanden för dem som arbetar ombord. SAN PRISET 2011 Nu behöver vi din hjälp att hitta dessa, personer eller företag, inför höstens utnämning av 2011 års arbetsmiljöprismottagare. Priset består av kronor plus en SAN-flagga i fullformat och delas ut samband med höstens SAN-konferens. Förslag på kandidater lämnas senast 7 oktober till Eva Ohlsson på eva.ohlsson@transportgruppen.se eller Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, Box 404, Göteborg. NR SJÖMANNEN SID 10

11 NR SJÖMANNEN SID 11 MELLIS SYN PÅ SAKEN

12 INTERNATIONELLT Stora skillnader mellan Europas sjömansskolor Varje år kontrollerar EMSA standarden på ett stort antal sjömansskolor i och utanför Europa. Och kvaliteten varierar. Jag kan inte säga att vissa länder generellt är bättre eller sämre än andra, men det är stora skillnader i utbildningssystemen, säger inspektör Jaime Veiga. Jaime Veiga är sjöbefäl och har arbetat till sjöss i tio år. Nu är han inspektör på Emsas huvudkontor i Lissabon. Europeiska sjöfartsmyndighetens (Emsas) huvudkontor i Lissabon speglar den verksamhet som pågår här. Den breda trappa som skär genom byggnaden ska efterlikna de stora kryssningsfartygens och en bländvit altan pekar likt en fartygsstäv rakt ut mot den gråblå floden Tejo. Här arbetar 232 personer med allt från övervakning och inspektioner till information och utbildningar. I det arbetslag som har till uppgift att kontrollera att världens sjömansskolor lever upp till de minimikrav som STCW-konventionen ställer ingår tio personer. Jaime Veiga är en av dem. Om ett land inte uppfyller kraven kan de i värsta fall bli av med sitt tillstånd. Under de sex och ett halvt år som vi utfört kontroller har det bara hänt en gång, och det var i Georgien. Att bli av med tillståndet innebär i praktiken att EU-länder inte längre får anställa sjömän från det aktuella landet. I stater utanför EU har Emsas inspektörer enbart mandat att granska befälsskolor medan de inom unionen även kontrollerar skolor för manskap. Georgien kan med andra ord fortsätta utbilda manskap för den europeiska handelsflottan medan det är stopp för befäl. Enligt Jaime Veiga är det stor skillnad i utbildningssystem mellan länder. Praktiker är förlagda vid olika tidpunkter, kursinnehållet varierar liksom lärarnas kompetens och bakgrund. Men det har inspektörerna inte några synpunkter på så länge samtliga elever uppnår den kunskapsnivå som STCW-konventionen kräver dagen de tar examen. Man kan genomföra utbildningarna på många olika sätt och ändå få samma resultat i slutändan, konstaterar han. Jaime Veiga säger att han och kollegorna oftast har goda relationer till de länder de besöker. En del tar även tillfället i akt att lära av inspektörernas erfarenheter. Vi blir alltid väl bemötta när vi kommer. En del är väldigt positiva och ser våra besök som en möjlighet att förbättra utbildningssystemen. Eftersom vi kommer utifrån ser vi verksamheten med lite andra ögon och det händer att de frågar oss om råd. En inspektion tar mellan två och tre veckor. Besöken inleds alltid hos myndigheten för att kontrollera regelverk och övergripande system. Därefter åker man ut till skolorna för att studera hur det fungerar i praktiken. Vi är bara två inspektörer som åker iväg åt gången och vi hinner inte alltid med att besöka alla skolor i ett land. På exempelvis Filippinerna finns det hundratals sjömansskolor. Där är det svårjobbat och vi har inte en chans att besöka alla. Enligt STCW-konventionen ska varje lands utbildningssystem inspekteras vart femte år, men om kommissionen anser det nödvändigt kan det bli oftare. Inklusive förberedelser och efterarbete med inläsning, översättningar och rapportskrivande tar en inspektion mellan två och tre månader. NR SJÖMANNEN SID 12

13 INTERNATIONELLT Varje land vi inspekterat får en slutrapport, samma rapport som också skickas till kommissionen. Ibland hittar vi saker som inte fungerar alls och en del länder börjar agera redan innan kommissionen hör av sig, säger han. Jaime Veiga är sjöbefäl och har arbetat till sjöss i tio år. Själv är han portugis men på Emsa finns 23 nationer representerade och många av hans kollegor kommer från andra europeiska länder. Sedan inspektionerna började för drygt sex år sedan tycker han sig se en positiv utveckling. Jag har känslan av att utbildningssystemen har förbättrats. Det verkar som att de åtgärder man vidtar efter våra besök ger resultat. Under 2011 planeras sex till åtta STCW-inspektioner. Utöver det kan kommissionen komma att begära återbesök i vissa länder som tidigare fått mer betydande anmärkningar. Vilka länder vi ska besöka beslutas av kommissionen, säger Jaime Veiga. Men vi kan utifrån våra erfarenheter komma med förslag på vilka vi anser bör inspekteras. EMSA bildades 2002 och myndigheten flyttade in i sina nybyggda lokaler i centrala Lissabon fyra år senare. Genom Emsa har EU skaffat sig ett starkare grepp om sjöfarten inom unionens farvatten och också avlastat medlemsländerna i deras arbete. Italienska Andrea Tassoni är sjöfartsekonom och kommunikationsrådgivare hos EMSAs generaldirektör. En viktig uppgift för Emsa är att samordna och underlätta Andrea Tassoni, sjöfartsekonom och kommunikationsrådgivare. medlemsländernas arbete. Enligt IMO [International Maritime Organization] är alla flaggstater skyldiga att kontrollera utbildningen i de länder som deras rederier anställer sjömän från. Men istället för att det kommer inspektioner från 25 länder åker det ut en inspektion från Emsa. Det gör det enklare för både medlemsländerna och för det land som ska granskas, säger han. Enligt Andrea Tassoni kommer cirka en tredjedel av de sjömän som jobbar under EU-flaggade fartyg från utomeuropeiska länder, och den andelen växer. I dagsläget är det cirka 50 länder utanför EU som förser europeiska fartyg med ombordanställda. Det är väldigt viktigt att de som jobbar på våra fartyg har tillräckligt god kvalitet. Annars riskerar vi att drabbas av olyckor och utsläpp i våra farvatten, säger han. Text Linda Sundgren Bild Leif Hansson Vad är EMSA? European Maritime Safety Agency (Emsa) bildades 2002 och har som huvudsaklig uppgift att se till att unionens medlemsländer följer EU:s regelverk. Utöver kontroll av utbildningssystem är fartygsövervakning EMSAs främsta uppdragsområde. Dygnet runt registreras samtliga fartygsrörelser inom EU:s farvatten i syfte att snabbt kunna komma till undsättning vid en olycka eller för att avslöja oljeutsläpp. Man har också infört ett system (LRIT) för kontroll av fartygsrörelser i andra världsdelar. Genom det förser man bland annat de militära styrkorna i Adenviken med information för att förbanden ska kunna anpassa sina antipiratinsatser till de områden där handelsfartygen befinner sig. För att höja beredskapen inför ett större utsläpp har avtal tecknats med rederier inom den europeiska handelsflottan vars fartyg ska kunna sättas in i saneringsarbete. EMSA ser även till att medlemsstaterna sköter sina hamnstatskontroller och myndigheten följer den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom sjöfartsområdet och sprider kunskapen vidare till unionens medlemsländer. DEPENDABLE PROPULSION Fasta propellrar propusionssystem Ställbara propellerblad Axelsystem axlar Marin konsultation Idea Marine AB Klippan Göteborg ola.stephanson@ideamarine.se NR SJÖMANNEN SID 13

14 More than 800 seafarers are currently held hostage in appalling conditions by armed gangs of Somali pirates. Subjected to physical and psychological abuse for months at a time, they are held to ransom for millions of dollars. Merchant ships are being attacked daily and run a gauntlet of gunfire and rocket-propelled grenade attacks. Apart from the human cost, piracy is strangling key supply routes and costing the global economy $12 billion a year. The lawlessness has spread right across the Indian Ocean - through which half the world s oil supply passes. A hijacked tanker with 2 million barrels of oil represents 20% of daily oil imports to the USA. We all rely on freedom of the seas for the safe delivery of 90% of our food, fuel, raw materials and manufactured goods. This freedom is threatened. Even when caught red handed, 80% of pirates are released to attack again. Why? Because the world s politicians don t realise the severity of the crisis. You can help stop this evil trade in human hostages and help restore the freedom of the seas. Visit - you ll find letters to to your government demanding action. The Swedish Mercantile Marine Foundation REWARD 2012 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow s safe, environmentally friendly and ergonomic work place in the Swedish merchant fleet. We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding: greater maritime safety reduced risks at work and off duty on board improved operating and material economy general environmental and/or economic improvements greater operating reliability measures promoting comfort and well-being The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas. Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice. The proposals could be written in English and must have arrived at the Foundation not later than 31 October, The rewards will be awarded during spring, Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation. The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22 SE Stockholm Sweden +46 (0) info@sjomanshus.se NR SJÖMANNEN SID 14

15 Ur arkivet... Svenska sjöfolksförbundet är den 1 november 20 år. Det är naturligt om man vid ett sådant tillfälle frågar sig om de förhoppningar vi hade i begynnelsen har förverkligats. Och ännu viktigare är att ställa sig frågan om vilka möjligheter förbundet har att i framtiden verka för sjöfolkets bästa. Jag tror att man utan diskussion kan svara ja på den första frågan. Genom att alla manskapsgrupperna ställde sig skuldra vid skuldra fick vi ökad styrka. Sjöfolkets företrädare inför arbetsgivare och myndigheter behövde inte längre säga att de talade för eldarna, kockarna eller matroserna. De var istället representanter för det svenska sjöfolket en för alla och alla för en. Det kom ökad tyngd och styrka bakom kraven och meningarna. Också inom sjöfolkets led betydde den gemensamma organisationen ökad sammanhållning och solidaritet. Vi kände mer än tidigare att vi alla är i samma båt, att vi alla är kamrater. Vi lade grunden till en samhörighet, som vi sedan undan för undan stärkt och alltjämt underbygger. (Ur en artikel av Jerker Svensson, Sjömannen nr ) M/t Carina. Vid möte med 24 deltagare beslöts, att en engelsk kurs skulle påbörjas, då intresse härför förefinnes hos de yngre medlemmarna. På förslag av pumpman A. Johansson beslöts, att följande rekommendation skall tillställas förbundet: Försök att få bort eller åtminstone reducera till 6 månader (i det nya avtalet) den bestämmelse, som fordrar 1 års tjänstgöring ombord i utgående oljetankar, innan avmönstring tillåtes. För en man, vilken av någon anledning vantrivs ombord, blir detta år något liknande medeltida livegenskap. Rune Wilson, Ombud J.F. Paulson, Sekr. Hur gör landjobbande människor? En svensk bloggare och politiker antydde, mindre än en vecka efter dåden i Norge, att den onda man som kallblodigt mördade över sjuttio oskyldiga människor nog inte hade gjort det om inte Norge hade varit mångkulturellt. Jag tolkar det som att bloggaren menar att det inte hade skett några rasistiska mord i Norden om befolkningen här hade varit helt homogen. Jag tar nu ställning och meddelar att det är det dummaste jag någonsin hört. Det är som att butikerna skulle sluta sälja mat för att vara säker på att ingen blir magsjuk. I sommar har jag lärt mig att jag inte är rustad för verkligheten. Jag har jobbat i land, på en dagstidning. Det har varit fantastiskt roligt men också skitjobbigt. Jag förstår inte hur landjobbande människor bär sig åt. Jag hinner inte ens gå till tandläkaren och jag glömmer att tvätta mina kläder. Man är ju aldrig ledig. Att göra elementära ärenden har det inte ens varit tal om. Det är knappt jag har hunnit med det obligatoriska knegarbesöket till bolaget på fredagslunchen. Jag säger inte att det är omöjligt att leva ett normalt liv iland för mina kollegor verkar klara det utmärkt. Med starka friska tänder och rentvättade kläder glider de genom livet som om de aldrig lider av tidspress. Jag behöver minst två dagar på mig för att utföra ett ärende som kräver min fysiska närvaro. Saker som vanliga människor hinner med på lunchen tar tre veckor för mig att genomföra. Pendlandet är en annan historia som sjömän kanske inte tänker på. Ni pendlar kanske längre men oftast inte varje dag. Jag har spenderat mycket tid med att vänta på tåg i sommar. Och när man står där, trött och eländig efter ett hederligt dagsverke, och får höra att avgången är inställd på grund av signalfel. Då utvecklar jag en viss motvilja till miljövänliga transportmedel. Jag vill inte spendera min dyrbara fritid på en perrong. Men eftersom det är detta livet jag har valt får jag verkligen hoppas att övning ger färdighet. Annars kanske jag börjar hata kollektivtrafiken och då måste man ju rimligtvis lägga ner alla tåg linjer. Malin Persson redaktion@sjomannen.se Fotnot: Malin Persson har tidigare jobbat som cateringvärdinna på M/S Nils Dacke. Nu utbildar hon sig till journalist i Kalmar. (Ur Sjömannen nr ) NR SJÖMANNEN SID 15

16 "Som sjömän gäller d att ställa upp för vara Tor Viking låg till kaj när larmet kom om ett nödställt fartyg. I storm och meter höga vågor gav sig offshorefartyget ut för att undsätta haveristen. Som sjömän gäller det att ställa upp för varandra. En dag kanske det är vi som behöver hjälp, säger Tobias Dahlgren, matros ombord.

17 OMBORD et ndra" På väg. Att bogsera Golden Seas till ankarplatsen utanför Dutch Harbour tog drygt två dygn. Bild US Coast Guard/Air Station Kodiak. Tor Vikings besättning har fått mycket uppmärksamhet efter räddningsinsatsen utanför Alaska. Lotsen som var med ombord sa att han aldrig sett ett sådant sjömanskap. Borgmästarinnan i Dutch Harbor var oerhört tacksam. Och i juni tog besättningen emot en utmärkelse från US Coastguard på amerikanska ambassaden i Stockholm. Men under själva insatsen hann matrosen Tobias Dahlgren inte tänka så mycket. Bara att de måste hjälpa sjömännen därute. I december 2010 låg TransAtlantics Tor Viking vid kaj i Dutch Harbor, på upp drag för Shell. Ett fruktansvärt oväder var på gång och det blåste knop inne i hamnen. I detta väder fick vi veta att ett fartyg var i sjönöd och riskerade haveri, säger Finn Jörgensen, skeppare på Tor Viking. Det grekiska bulkfartyget Golden Seas med 20 man ombord hade fått maskinhaveri norr om Aleutian-öarna, och Tor Viking var det enda fartyget som kunde gå ut och hjälpa till. De kom ut i vågor som var meter höga. Ombord på Tor Viking fanns förutom den egna besättningen på 12 man en lots och en man från US Coastguard. För Tobias Dahlgren, 26, var det and ra törnen ombord. Innan dess hade han varit på Vidar Viking sedan april. Jag glömmer aldrig hur Finn kom ner vid lunchen och sa att jag har sagt till kustbevakningen att vi inte håller igen på farten, säger Tobias. Vad tänkte du då? Att vi skulle göra jobbet, få in dem i säkerhet. Det måste vara jävligt jobbiga timmar för dem därute och skönt att veta att vi kör så fort vi kan. På väg mot haveristen fick de lägesuppdateringar. Vid ett tillfälle befarades att Golden Seas skulle slås mot klipporna inom sex timmar. Då var Tor Viking ett halvt dygn därifrån. Senare kom besked om att Golden Seas maskin fungerade på tomgång och att fartyget lyckats ta sig en liten bit ut från klipp orna. Det tog ungefär ett dygn för Tor Viking att nå haveristen. Då hade mycket ombord på offshorefartyget slagits sönder av sjöarna. En livflotte hade blåst upp sig och en förtöjningstrumma på fördäck var helt böjd och sönderslagen, säger Finn. Att äta och sova på vägen ut var så gott som omöjligt. Jag hade inte varit sjösjuk på jättelänge men nu mådde jag fruktansvärt dåligt.»vattnet slog över med enorm kraft Först spyr man upp maten, sen spyr man galla och sen har man inget mer att spy men kroppen fortsätter ändå, säger Tobias. Han hade 12-6-vakten och minns att han på morgonen hoppades att kocken lagat något lätt. Kom ner och hittade lapskojs. Perfekt. Och när vi kom fram till Golden Seas fick man en kick och glömde bort sjösjuk an. Då var det bara nu jävlar kör vi, säger han. De kom fram på kvällen, hann se fartyget i dagsljus men kopplade bogservajer i mörkret. Innan arbetet påbörjades hölls som vanligt ett möte med hela Tor Vikings besättning. Ett toolbox talk där de går igenom vad som ska hända och vilka faror som finns. Under arbetet med att koppla var Tobias på däck. De sköt över en tunn lina som var kopplad till en grövre, som i sin tur var kopplad till släpvajern. Under tiden höll ett befäl utkik från bryggan efter stora vågor för att varna matroserna på däck. Vattnet slog över med enorm kraft, när det kom en stor våg var det bara att hålla sig fast. Om sjöarna får fatt i en så plockar de en direkt. I vanliga fall avbryts arbetet om det blir för mycket sjö men det gick ju inte nu, säger Tobias. Att koppla tog ungefär 30 minuter. Finn Jörgensen var på bryggan. Golden Seas stack 13 meter i fören och flera gånger såg vi hela bulben uppe ur vattnet. Det var en väldigt riskabel situation, det var ungefär 25 meter mellan fartygen och vi var rädda att få en lina i vår propeller. Då hade vi haft två haverister, säger han. Nere på däck tänkte Tobias samma sak. Det får inte fastna en lina i propellern! Var du rädd? Nej. Jag visste att jag hade erfaret folk omkring mig. Jag har förtroende för besättningen och det är en skön känsla. Att vi har erfaret folk på bryggan som kan köra båt är oerhört viktigt, säger Tobias. Finn svarar på samma fråga: Nej, rädd var jag inte. Erfarenhet och träning gör att man kan sitt jobb i sådana här situationer. Man har ett professionellt förhållande till det man ska möta. Däremot var jag rädd att något skulle hända med mitt manskap på däck, de som gjorde det svåra jobbet med att koppla. När släpvajern var på plats började bogseringen mot säkrare farvatten. Man valde att gå lä om Aleutian-öarna vilket innebar 500 sjömil till en ankrings plats i närheten av Dutch Harbor. Där tog kustbevakningen NR SJÖMANNEN SID 17

18 OMBORD Besättningen på Golden Seas var nog ganska stressad innan vi kom, säger Finn Jörgensen. Han var skeppare ombord på Tor Viking under räddningsinsatsen. Bild Stefan F Lindberg. Efter räddningsinsatsen utanför Alaska har Tobias Dahlgren gjort flera turer med Tor Viking och Loke Viking. Nu blir det en resa till innan han börjar plugga i höst. Bilden är inte tagen under räddningsinsatsen. Bild Stefan F Lindberg. över och Tor Viking gick in till kaj. Vi skulle egentligen åka hem men blev kvar några dagar extra för att få Shells rigg på plats. En hög chef kom och sa att vi vill att ni ska göra det, det var roligt att höra, säger Tobias. Efter insatsen var lokalbefolkningen tacksam att en miljökatastrof hade undvikits. US Coastguard har insett behovet av att ha ett fartyg som vårt i beredskap. Fartyget de har idag är obrukbart i sådant väder, säger Finn. Vad gjorde att Tor Viking lyckades? Manskapet är tränat i att jobba i tufft väder efter många år på Nordsjön. Det är ett sammansvetsat gäng som jobbar bra tillsammans. Jag litar på dem, vet vad varje person duger till och därför vågade jag kasta loss. Hade det varit en oerfaren besättning så hade jag kanske tvekat, säger Finn. Klara Magnusson NR SJÖMANNEN SID 18

19 KORSORD 1-3:e pris: Boken Sjömanshustru samt två biobiljetter. Tävla via POST och skicka in lösningen till Burmans förlag, Morkullevägen 14 E, UMEÅ. Via SMS skriver du KRYSS (mellanslag) och de sex orden samt namn och adress. Skicka till Kostnad per SMS är 10 kronor + ev. trafikavgifter. Senast 18 oktober vill vi ha er lösning. De gulmarkerade orden i korsordet i Sjömannen nr 3 var "på rätt kurs". Hela lösningen finns på där vi även publicerar vinnarna. Vi önskar de tre vinnarna en trevlig biokväll och god läsning! NR SJÖMANNEN SID 19

20 ARBETSMILJÖ Tunga lyft för buffépersonal ombord I buffén är tempot högt och lyften många och tunga. Men efter att restaurangen byggts om har arbetssituationen blivit bättre. Pia Dahlman är gärna grötis och börjar en timme tidigare med frukosten på morgonen. Då får hon en skön lunchrast och passar på att träna, sola, eller titta i tax-freen. Har du någon Skåne? Pia Dahlman ler vänligt mot den lätt berusade gästen och pekar bort mot kollegan som står med snapsvagnen ute i lokalen; sedan skyndar hon vidare för att fortsätta plocka disk. Det är folk överallt. Köerna till bufféraderna ringlar långa medan nyanlända letar efter sina bord. Men det ser nog stressigare ut än vad det är, säger Pia när hon återvänder till pentryt med en trave tallrikar. Det blir lite rörigt när nytt folk kommer samtidigt som de andra just blivit klara med sina förrätter, men det brukar lugna sig efter en stund. Månadsskifte, storhelg och strålande väder innebär nästintill fullbokat på Viking Cinderella. Cirka passagerare är med på avgången och det är hårt tryck på samtliga faciliteter, inte minst buffén. Flera av dem som jobbar den här resan är extrapersonal, men Tina Helgas har varit i rederiet i åtta år. I kväll är hon i styrbords aktra pentry. Visst är det mycket att göra, men det har blivit bättre, säger hon. Vi säljer vinboxar här i restaurangen och förut var det vi i buffén som skötte den försäljningen. Nu kommer det en från à la carten och tar hand om det vilket gör att vi får mer tid per gäst. Restaurangen tar 580 sittande. Fullbelagda kvällar som denna är det tio servitörer i tjänst som var och en har ett sextiotal gäster att serva. Eftersom det är självservering av mat, öl och vin är det, förutom försäljning av snaps och en och annan Irish coffee, främst diskplock som gäller för personalen. Och det bärs åtskilliga kilon under en kväll. En tom tallrik väger knappt 300 gram. Med 60 gäster som tar tre tallrikar vardera (förrätt, varmrätt och efterrätt) blir det stora påfrestningar för bland annat rygg, handleder och axlar. Jag försöker tänka på att inte bära för mycket åt gången, men när det är så här fullt hinner man inte vara så noga, säger Tina och blickar ut över den livliga restaurangen. Man använder samma muskler hela tiden och eftersom man alltid bär med vänster hand blir man lite snedbelastad. Jag kommer säkert att jobba kvar här ett tag till men inte fram till pension, då åker man på arbetsskador. Men både hon och de övriga i personalen som jobbat lite längre säger att arbetssituationen har blivit bättre. För ett par år sedan byggdes bufférestaurangen om och fick tre kortare linjer för mathämtning istället för som tidigare en lång. Det blev också två separata dryckesplatser och kaffeautomater längs sidorna. Vi har inte alls lika mycket köer längre och det har blivit lugnare för alla, säger Pia. Även andra förbättringar har gjorts. Några av de tungkörda stålvagnarna har ersatts med lättare plastvagnar, en ergonom har hjälpt till att hitta bra arbetsmetoder och personlig tränare har erbjudit individuellt utformade träningsprogram. Vi har haft en väldigt positiv period nu med många som gått iland och promenerat när vi legat till kaj, säger restaurangchef Anette Haapanen. Det är tufft att jobba i buffén och den egna träningen är väldigt viktig. En annan åtgärd som gett positiva resultat är inskränkningarna i alkoholförsäljningen. Under utresa på fredags- och lördagskvällar säljs inte längre alkohol i tax free-butiken, vilket lett till trivsammare stämning i buffén. Förr kunde de komma hit och ta en köttbit, bearnaisesås och chokladmousse och röra ihop, ta några tuggor och sedan lämna. Nu när folk inte sätter sig och dricker i hytterna så fort de kommer ombord har det blivit mycket bättre, säger Pia. Klockan närmar sig åtta och första sittningen är snart slut. När de sista gästerna lämnar lokalen ökar personalen NR SJÖMANNEN SID 20