Expedition Afrika, november 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Expedition Afrika, november 2008"

Transkript

1 , kl , Amsterdam. Då var det dags igen - på väg tillbaka till Kenya! Denna gång lyfte planet på utsatt tid från Arlanda så förhoppningsvis anländer både jag och mitt bagage samtidigt till Kenyatta International Airport imorgon bitti vid 7-rycket. Förra gången blev tyvärr bagaget försenat flera dygn. Då som nu reser jag med ett kraftigt överdimensionerat handbagage där kameror, objektiv, dator, batterier, blixtar och en herrans massa minneskort, solpanel och spänningsomvandlare trängs, det är med andra ord ingen 'ko på isen' om bagaget är försenat. Nåväl, denna resa innehåller ett digert schema och som vanligt kan jag väl vänta mig många intryck på kort tid. Jag kommer som vanligt att försöka blogga dagligen om förutsättningar finns. Jag skriver alla dagsrapporter som sms med SonyEricssons nya superduper telefon Xperia X1 om det finns mottagning. Just sms-bloggandet gör att det inte går att dela upp texterna i stycken utan all text blir ett enda långt stycke (ungefär samma teknik som August Strindberg använde sig av...). Mot bakgrund av detta fenomen kommer jag under denna resa att försöka hålla ner textlängderna. Fokus under denna resa kommer (som vanligt) att vara att dokumentera maasaikultur, fotografera djur och natur på den kenyanska savannen samt besöka något av Nairobis slumområden. Naturligtvis syftar resan även till att träffa vänner och bekanta i både maasaibyn och i Kiberas slumområde. Tidsplanen för mina 10 dagar ser ut så här; 27/11 flyg från Wilson Airport i Nairobi och landning på Maasai Maras savann samt game Drive, 28/11 omskärelsecermoni del 1 samt deltagande vid ett bröllop, 29/11 omskärelsecermoni del 2 samt deltagande vi en Meat Eating ceremony, 30/11 omskärelsecermoni del 3, 1/12 Game Drive samt deltagande vid en Milk Drinking ceremony del 1, 2/12 Milk Drinking ceremony del 2 samt deltagande vid en Name Giving ceremony, 3/12 Inget planerat (reservdag), 4/12 flyg tillbaka till Nairobi samt besök i Kibera Slum Area, 5/12 Hela dagen tillbringas i Kibera, 6/12 flyg tillbaka till Sverige. Omskärelsen är manlig omsärelse. Natti, natti från Amsterdam. Tommy , kl , I luftrummet mellan Nairobi och Maasai Mara, Landade på Jomo Kenyatta International Airport i Nairobi svensk tid (06.45 lokal tid) och redan 18 grader varmt. Denna gång valde jag att inte skaffa mitt visum i Sverige utan införskaffade det på flygplatsen i Nairobi istället. Det var inget bra val eftersom den kenyanska byråkratin mal otroligt långsamt vilket i sin tur ledde till att jag anlände den lilla flygplatsen Wilson Airport lagom stressad ca 30 sekunder innan det lilla propellerplanet skulle lyfta mot Maasai Maras savann. Planet blev, enligt kenyansk princip, något försenat vilket gjorde att jag fick några minuter på mig att förhandla med personalen som vägde in bagaget, max tillåten vikt är 15 kg och mitt bagage vägde 31 kg. Jag sitter och skriver denna rapport i det lilla plan som ska ta mig till Keekorok Airstrip mitt ute på savannen. Det är lika fashinerande varje gång, att titta ner på elefanthjordar, giraffer och maasaibosättningar. /Tommy kl 23.00, Osinoni, Maasai Mara. Kvällen har tillbringats i grannbyn Eluai där jag deltagit i första delen av en sk Milk Drinking ceremony, del två påbörjas imorgon bitti vid 6-tiden eller som maasaierna uttrycker det - "innan korna släpps ut". Föremålet för denna Milk Drinking ceremoni var Parsokote som är ca år (att veta när man är född hör inte till det viktigaste för maasaier). Parsokote har tidigare varit Moran (krigare) och den nu aktuella ceremonin hålls för att markera början på nästa fas i Parsokotes liv. Han är nu en vuxen man som har rätt att bl.a. gifta sig. Dagens inledande del innebar att han fick dricka, av åldermännen välsignad, mjölk ur en kalabass. Startskottet för ceremonin är inte helt enkel eller självklar för en oinvigd. Ceremonin startade när det bara låg ved från olivträd i den eldplats som är värmekälla och kök i hyddan, det är inte lätt att hänga med i svängarna. Jag hann även med en inledande del av en bröloppsceremoni (Enkiama) som gick av stapeln i samma by. Även i detta fall fortsätter begivenheterna imorgon. Denna ceremoni skiljer sig från den jag deltog i vid mitt besök i området i juni. Anledningen är att alla klaner (det finns 9 st) har sina egna vinklingar och sedvanor, detta gäller de flesta ceremonier, det görs på ett sätt i en by och på ett lite annorlunda vis i grannbyn. Förutom detta har jag besökt de flesta hyddor i området som seden kräver, det blev många kära återseenden. På vägen till byn ägnade vi oss game drive och hittade bl.a. en, av maasaier dödad, elefant som utgjorde skrovmål för två lejon med blodiga nosar. Elefanten hade varit agressiv och dödats med spjut. Det blev en rivstart på denna resa med många nya intryck så nu ska det bli riktigt skönt att få gå till sängs i Mbeles nybyggda plåthydda efter ca 40 timmar med 2 timmars sömn. /Tommy kl 21.30, Osinoni, Maasai Mara. Den Milk Drinking Ceremony som påbörjades i går fortsatte under tidig morgon idag. Tidgt på morgonen gick Parsokotes mamma ut till den plats där korna förvaras under natten (en inhägnad mitt i den cirkelformade byn) och hämtade hem färsk

2 kodynga till hyddan medan en av byns äldre män hämtade några tuvor gräs. Parsokote, hans mor samt två speciellt utsedda äldre men kröp sedan in i det lilla utrymme i hyddan som kallas Olale och där lammen förvaras nattetid. Väl inne i Olale byggde mamman en enkel modell av byn på golvet, modellen byggs av kodyngan som hämtats tidigare och grästuvorna använddes för att symbolisera byns olika ingångar/entreer. De två speciellt utsedda männen fyllde sedan sina munnar med mjölk som de sedan spottade ut på modellen av byn för att välsigna den. På en annan del av golvet blandades kodynga och mjölk till en smet som sedan en av männen smorde in Parsokotes ansikte och ben med. Parsokote får inte tvätta sig under de kommande fyra dagarna. Efter detta blandades occra och fett (fett som framställts genom att koka delar av det får som slaktades igår). Parsokote satt sig strax innanför öppningen till hyddan och hade sedan till uppgift att rödfärga huvudet på ala som så önskade. De flesta, gamla som unga, passade på att få bli insmorda med denna knallröda blandning, enda undantaget var den åldersgrupp som är närmast över (äldre) än den åldersgrupp som Parsokote tillhör, dessa får han enligt traditionen inte smörja in. Parsokote har nu inträtt i en ny fas i livet, han har nu blivit en man med rätt att gifta sig och bilda familj. Några timmar efter att denna ceremoni var avslutad fortsatte den bröloppsceremoni som även den påbörjades igår. Brudgummen heter Siruani och är äldre bror till Parsokote. Som jag skrev i går förekommer lokala skillnader i de olika ceremonierna som firas inom maasaikulturen. Det mesta av dagens bröloppsattribut och tillvägagångssätt överensstämde med de brölopp jag tidigare varit med om här i Maasai Mara med några undantag. Bruden, brudgummen, brudgummens bestman var klädda, färgade och smyckade på traditionellt vis (vilket jag skrivit om vid tidigare resor till området). Vid dagens ceremoni omgavs bruden av en kvinna och en liten flicka i tillägg till brudgummen och hans bestman, det var en skillnad mot vad jag tidigare sett. Dessutom hade några äldre kvinnor igår tillverkat sandaler av kohud som bruden idag fick bära. Kalabaserna, en för varje ko som familjen fått betala för bruden, fanns med. Brudens far och en annan äldre man spottade mjölk på brudens fötter och ansikte för att välsigna henne och hennes utträde ur byn. Som sig bör skrek de äldre kvinnorna förmaningar till bruden när hon långsamt kom gående till sin nya svärmors hydda. Vad bruden heter vet vi förs imorgon, hon får sitt namn av de äldre inatt. Dagen avslutades med att vi gick till grannbyn Oreiyeti och därifrån följde de två bröderna Kulet som ska omskäras i byn Eluai tidigt imorgon bitti. Det är vanligt förekommande att föräldrarna skickar sina pojkar till någon annan by för att där bli omskurna. Själva ingreppet utförs av en man som specialiserat sig på just omskärelse och även han anländer till byn kvällen innan ingreppet. De två pojkarna i 15-års åldern var mycket enkelt klädda och bar med sig socker som gåva till personer i den byn där omskärelsen kommer att ske samt mörkblå tygstycken som de kommer att bära tiden efter omskärelsen, alla oavsett kön bär blå tygstycken och låter håret växa efter omskärelsen. De båda pojkarna eskorterades av två andra, särskilt utvalda, pojkar från samma by som pojkarna kommer ifrån. Dessa assisterande pojkar ingår i samma åldersgrupp som de som ska omskäras och kallas Oloibartani. Av hårlängden kan man se att gruppen av Oloibartani själva blivit omskurna för ca tre månader sedan. Denna grupp har till uppgift att stärka och förbereda bröderna Kulet på morgondagens omskärelse. Förberedelserna består av att håna pojkarna efetrsom de inte som dom redan är omskurna, med glåpord och spott göra pojkarna så arga att de ska klara av omskärelsen på ett hedervärt sätt samt sist men inte minst tala om för dem vad som väntar om de visar tecken på rädsla eller smärta. Dagen avslutades med att bröderna, en i taget, placerades på en kohud utanför en av hyddorna i byn varefter gruppen av Oloibartani, en i taget, gick fram och spottade på dem, även andra män i åskådarskaran gick fram och förnedrade dem på samma sätt. Därefter hällde en äldre kvinna mjölk på pojkarnas huvud varefter hon sedan rakade av håret och ögonbrynen på pojkarna, detta under tiden som åskådarna skrek ut glåpord och försmädelser över dem. Den äldre av bröderna rakades först och han var helt lugn och visade inga tecken på vare sig sorg eller ilska. Den yngre brodern däremot lät tårarna rinna nerför kinderna, och snorade och dregglade kraftigt samtidigt som hans kropp darrade. Jag frågade en av de personer som assisterade mig hur detta beteende tolkades och fick till svar att denna yngre broder var mycket arg och troligen den stoltaste och modigaste av de två bröderna. Imorgon bitti, mycket tidigt, fortsätter denna ceremoni. Nu är det definitivt natti, natti från Osinoni för idag. /Tommy kl 19.45, Osinoni, Maasai Mara. Inom maasaikulturen har man inte samma tideräkning som vi använder oss av, man delar inte in året i dagar såsom vi gör utan istället räknar man månar. Indelningen är väldigt svår att förklara för maasaierna och mycket svårt för mig att förstå men mycket handlar om att uttrycka månens position på himlem. Just idag inföll den tredje månen och perioden för omskärelse är mellan den den 1:a månen och den 9:e månen. Innan solens uppgång idag följde jag de två bröderna Kulet till ett vattendrag ett stycke från den by där de senare skulle omskäras. På sin vandring till vattendraget var de omgärdade av unga pojkar i deras egen åldersgrupp som ännu inte

3 blivit omskurna. Dessa pojkar tog förväl av bröderna eftersom de nu skulle lämna barnstadiet och inträda i en annan fas i livet. Väl framme vid vattendraget klädde bröderna av sig de enkla helblå tygstycken som skylde deras kroppar och tvättade sig i det kalla vattnet. På vägen tillbaka till byn där de skulle omskäras möttes de upp av ett stort antal Oloibartani (jämnåriga som redan blivit omskurna) samt andra, ytterligare något äldre, unga män. Alla som de mötte gick fram och spottade bröderna i ansiktet och Oloibartani slog med träpinnar mot träklubbor för att frambringa det typiska trummande ljudet som endast förekomer vid just omskärelse. Ca hundra meter från byn stannade den yngsta av bröderna samt en äldre maasai medan den äldre brodern samt de hundratal deltagare som nu samlats fortsamme fram till den plats där omskärelsen skulle äga rum. Den broder som nu skulle omskäras hämtade en kohud utanför den hydda bröderna tillbringat natten i och placerade kohuden på avsedd plats ett tjugotal meter från hyddan. Sedan tog han av sig sitt blå tygstycke varefter en person hällde en spann kallt vatten över honom. Efter det satte han sig på kohuden och särade på benen varefter en av de två män som skulle genomföra ingreppet strödde Enturoto på pojkens penis. Enturoto är ett stenmjöl som framställs genom att mala ner en särskild sten som finns i närheten av vattendrag, det ser ut som salt och syftet är att minska blodflödet. Ingen bedövning eller smärtlindring förekommer. Själva ingreppet består av att förhuden delvis lossas från penis och sedan snittas längs med penis. I mitten i en av de delar av förhuden som lossats görs ytterligare ett längsgående litet snitt varigenom toppen av penis träs igenom så att en del av förhuden hänger vinkelrätt mot penis (inte lätt att förklara med ord). Denna del av förhuden lämnas kvar och anses som något mycket fint medan övriga delar av förhuden skärs bort och lämnas kvar på marken. Direkt efter detta häller en av männen mjölk ur en kalabass över pojkens penis varefter två personer lyfter upp honom och i horisontellt läge bärs han in i den hydda han tillbringade natten i. Hela ingreppet tar 2-3 minuter och utförs under högljudda rop och skrik från den manliga åskådarskaran (kvinnor är förbjudna att delta). Samtliga åskådare studerar noga pojkens ansiktsuttryck och eventuella rörelser. Den pojke som blinkar eller rör på fingrar eller tår under ingreppet anses vara en vekling och något han kommer att få lida för resten av livet. Båda bröderna satt med slutna ögon och korslagda armar och rörde inte en min under sina respektive omskärelser. När den yngsta brodern var omskuren slängde sig en av åskådarna fram och tog tag i den kniv som använts varefter han slängde sig på rygg på marken i något som såg ut som extas. Anledningen till detta är att en pojke som är redo för omskärelse och som vidrör den kniv som använts vid den aktuella omskärelsen kommer att bli omskuren först av de pojkar som ännu ej blivit omskurna, han hamnar först i turordningen. Varje pojke vet när tiden är mogen för omskärelse och då ger sig pojken av för att be den speciellt utsedde omskäraren om en speciell kniv som kallas Olkidongo, maasaierna ber alltså inte om hjälp eller om en tjänst, de ber om en kniv. Mannen som sköter omskärelsen (Oltoroboni) har sedan i uppgift att leta upp sin kniv och med den omskära knivens innehavare. När omskärelsen är utförd tvättas kniven i mjölk och väntar på att lämnas över till någon annan ung pojke. Priset för en omskärelse är en get och det måste vara ett handjur. Bröderna Kulet fick vila i hyddan i väntan på att få dricka fett och därefter åter vandra tillbaka till hembyn. Det fett de drack kommer från ett får som slaktats under morgonen och vars fett kokats ner till flytande form och fått svalna. När fettet är tillräckligt svalt kan det drickas och därefter kan bröderna påbörja sin hemfärd. Under tiden pojkarna vilade återvände jag till deras hemby för att träffa deras mor Medoti. Hon berättade att hon, trots att vi färdades med bil, redan hade nåtts av nyheten att båda hennes söner hade varit stolta och modiga och klarat omskärelsen med stor heder. Hon såg verkligen stolt och glad ut och berättade att hon hade varit orolig för den yngsta av de två sönerna. Genom att nu vara omskurna har bröderna lämnat barndommen bakom sig och själva blivit Oloibartani, något de kommer att vara tills de påbörjar nästa fas i livet, tills de blir Morans (krigare). Som omskuren har man rätt att ha sex med omskurna kvinnor samt hälsa på äldre personer genom handslag. Innan omskärelsen har de endast rätt att ha sex med icke omskurna flickor och de hälsar på äldre genom att böja ned huvudet som sedan vidrörs av den de hälsar på. Som Oloibartani måste de klä sig i blått, låta håret växa, aldrig gå utomhus ensamma, aldrig springa/söka skydd om det regnar, aldrig klättra upp i träd oavsett om de attackeras av vilda djur mm, mm. Senare under dagen återvände jag till brödernas hemby för träffa de två bröderna och ställa några frågor. De befann sig i mammans hydda där de drack en blandning av koblod och mjölk i väntan på att sedvanligt firande med dans och sång skulle komma igång. Endast den yngre brodern kom ut ur hyddan, den äldre uppgavs vara "lite sjuk" och behövde vila. Under de kommande veckorna kommer de själva att försöka underlätta läkprocessen genom att skölja sina sår med vätskan ur en växt/ett träd som kallas Olkilenyai. Just nu pågår förhandlingar/diskussioner i en by ca en timmes bilfärd härifrån Osinoni. Dessa diskussioner handlar om huruvida jag ska få delta vid en Meat Eating Ceremoni i denna by imorgon och i sådant fall hur det hela ska gå till. Det är en 'främmande by' som jag aldrig tidigare besökt och det är en ceremoni som jag aldrig tidigare deltagit vid så jag håller tummarna för att delegationen härifrån Osinoni som tagit sig dit lyckas. Slut för idag! /Tommy

4 kl 23.00, Osinoni, Maasai Mara. En delegation från Osinoni, bestående av min vän Mbele och ytterligare tree maasaier, var till sent igår kväll i byn Kijirijir i syfte att få mig inbjuden att delta vid den Meat Eating Ceremony som ägde rum i den byn idag och de lyckades mycket väl - jag blev inbjuden och jag fick fotografera fritt och ta de ljudupptagningar jag ville. Det fanns dock två restriktioner - jag fick inte korsa den väg som vissa utvalda män gick, jag (som alla andra) var tvungen att hålla mig på vänster eller höger sida av dem när de förflyttade sig. Dessutom fanns det vissa platser i terrängen som varken jag eller någon annan fick sätta våra fötter på. Meat Eating Ceremony är den sista, avv de stora, ceremonier som en manlig maasai går igenom under sitt liv. Som alltid är varje ceremoni förknippad med ett batteri av både rättigheter och skyldigheter, mer eller mindre uttalade och oerhört komplicerade för en oinvigd. Efter att ha genomgått den nu aktuella ceremonin har en maasaiman rätt att låta omskära sina barn. Den som var föremål för dagens ceremoni var en man vid namn Kimaren. Vid en Meat eating Ceremoni slaktas en tjur av byns män men det är inte bara att ta en av tjurarna och skrida till verket. Tjuren får inte vara en av de egna och får heller inte köpas för pengar. Den släkt som Kimaren tillhör har tidigare utsett två särskilt pålitliga och omdömmesgilla man som fått till uppgift att från någon annan inom samma klan, känd eller okänd, byta till sig en tjur mot en kviga. Det kan tyckas vara ett tvångsbyte eftersom en tjur har ett mångdubbelt värde för maasaierna men det anses av dem vara självklart och hedervärt att acceptera detta byte. Tjuren ifråga får inte vara fläckig utan måste vara enfärgad, ha bra ögon, fina horn och röra sig fint. Tjuren tas med hem till byn vilket kan innebära flera dagars vandring varefter kvigan snarast vallas till den by tjuren kom från. Därefter utser de äldre männen i släkten en form av assistent/best man till mannen ifråga, även denna man måste vara synnerligen pålitlig och lojal mot den han ska assistera. Kimarens assistent hette Hoiyie och kom från en by långt från Kijirijir. Som traditionen bjuder får Kimaren och Hoiyie efter den dag som denna ceremoni äger rum bl.a. aldrig mer gå tillsammans bara de två och aldrig någonsin mer äta kött tillsammans. Förutom dessa två huvudpersoner deltog, leddes och välsignades denna ceremoni av två män från 'vår' hemby Osinoni. De två männen, Munkuti och Nkuya, är några av de ytterst få nu levande män ur åldersgruppen Ilnya Gusi (som vanligt vet ingen hur gamla de är men uppgavs vara ca 85 år). Dagen inleddes med att Kimarens första fru gick fram till den utvalda tjuren, bland alla andra ca 50 kreatur, och hällde mjölk ur korken på en kalabass över tjurens rygg. Därefter sprang två yngre män, även de speciellt utvalda och med ett rött sträck målat i pannan, fram till tjuren och band ett repp runt vardera av tjurens bakben. Efter detta gick ett tiotal män samt Kimaren, Hoiyie och de två äldre männen samt de två yngre männen med tjuren till en, sedan tidigare utsedd, slaktplats ca 500 meter från byn inne i buschen. Platsen måste ligga utanför byn i riktning mot solens nedgång. Platsen var noga utvald mellan två speciella träd/buskar (jag såg det inte och förstod det inte trots att de både visade och förklarade). Efter detta tvingades tjuren ner av männen varefter den avlivades genom att en kniv stacks in vid tjurens atlaskota i nacken. Samtidigt började några andra i gruppen att hugga grenar av sandpappersträdet (bladen är som och används som sandpapper). Grenarna lades ut i en cirkel med ca 6 medeters diameter, cirkeln symboliserade en maasai boma (en maasai by) och den byggdes upp så att en av de speciella buskarna hamnade innanför cirkeln. Det var inom denna cirkel det var absolut förbjudet att sätta sina fötter undantaget Kimaren, Hoiyie och de två gamla männen. Genast efter att tjuren dött påbörjades avflåning och slakt mitt i solen i 35 graders värme. Först dränerades tjuren på blod som tappades direkt från kroppen till kalabasser. Tre män satte genast igång med att vispa med en träpinne i kalabasserna så att blodet inte skulle koagulera. När djurkroppen var styckad återvände Kimaren och Hoiyie ner till byn för att hämta Kimarens två fruar. Tillsammans med fruarna återvände de till slaktplatsen men fruarna fick vänta i buschen en bit från platsen eftersom kvinnor aldrig får närvara när män förbereder eller äter kött. Fruarnas uppgift var att återföra tjurens skinn till byn. Medan fruarna väntade hade de två gamla männen Munkuti och Nkuya till uppgift att välsigna de delar av djurkroppen som endast Kimaren och Hoiyie senare skulle få äta av. De delar som var utvalda var hjärta, lungor, luftstrupen, samt utvalda delar av både höger och vänster bog. De två fruarna gick efter detta åter till byn tillsammans med Kimaren, Hoiyie och de två gamla männen. Väl nere i byn gick de två kvinnorna och de fyra männen in i första fruns hydda för att dricka mjölk och lämna av skinnet, därefter gick de in i den andra fruns hydda för att även där dricka mjölk som seden kräver. Efter detta hämtades skinnet och lades ut på marken med uvudändan i riktning mot ingången till första fruns hydda. Meat Eating Ceremony är mycket speciell ur flera aspekter. Bl.a. får en man endast vid två tillfällen i sitt liv fråga sin fru/sina fruar om de har haft sex med någon man ur en yngre åldersgrupp än den åldersgrupp som den äkta mannen tillhör. Man frågar aldrig om frun haft sex med någon som tillhör samma åldersgrupp som den äkta mannen eller ännu äldre. Under denna ceremoni inträffar det andra och sista tillfället för denna fråga. Denna fråga måste ställas av mannen innan skinnet sträcks ut

5 genom att träpinnar slås igenom skinnet och ner i marken (i likhet med tältpinnar). Den första frun ska slå i fyra träpinnar i skinnets huvudända och den andra frun ska slå i fyra träpinnar i skinnets bakända. Kimarens första fru knuffade sig fram och försökte snabbt få tag i en av pinnarna och den yxa som användes för att slå ner pinnarna men Kimaren hann ändå ställa frågan huruvida hon hade haft sex med någon ur en yngre åldersgrupp. Hon svarade 'ja' och fick genom detta betala den äkta mannen en ko, hade hon ljugit och blivit avslöjad hade hon fått betala fyra kor. Även den andra frun svarade 'ja' på samma fråga och fick betala lika dyrt. Inom maasaikulturen finns vissa tillfällen när man inte kan eller bör ljuga för att risken att drabbas av en eller flera förbannelser då är överhängande, detta är ett sådant tillfälle frågor i samband med omskärelse är ett annat. Den äkta mannen verkade inte ta alltför allvarligt på det inträffade. Seder och bruk med avseende på relationer mellan män och kvinnor inom maasaikulturen är ett kapitel för sig och inget som låter sig beskrivas i korthet. När skinnet var utspänt på marken återvände Kimaren, Hoiyie, Munkuti och Nkuya till slaktplatsen åter igen, denna gång tillsammans med fyra kvinnor från byn som hade till uppgift att hämta utvalda delar av tjuren som mat till byns kvinnor. Även dessa kvinnor fick naturligtvis stanna en bit från slaktplatsen och de dom skulle ha bars fram till dem. Det kvinnorna fick var huvudet, magen, klövarna och en liten del av halsen. Samtidigt som kvinnorna återvände till byn med sin del påbörjar männen intaget av det kött som nu blivit färdiglagat genom de yngre männens försorg. Kimaren, Hoiyie och de två utvalda gamla männen går in i den cirkelformade modellen över byn som tidigare byggts upp och sätter sig sedan lutade mot den buske som även den välsignats av de gamla männen. Den äldste mannen, Munkuti, tar ett köttstycke och går fram till Kimaren och, samtidigt som han uttalar välsignelser, stryker köttstycket över Kimarens näsa fyra gånger varefter Kimaren äter av köttet ur Munkutis händer. Därefter upprepas samma procedur även för Hoiyie. Detta tillvägagångssätt upprepas fyra gånger med fyra olika köttstycken. När detta är klart börjar även alla andra äta av det kött som är avsett för de övriga männen. När köttet är uppätet läggs de grenar som bildat modell för byn samt alla ben efter måltiden i elden för att där få brinna upp. Innan återfärd till byn går alla män under gemensam sång två varv runt elden. Väl nere i byn möts männen av kvinnorna som sjungande kommer emot dem. Alla samlas slutligen i den inhägnad som finns mitt i byn och är avsedd att förvara boskapen i nattetid. Här genomförs den sista, mycket lekfulla, delen av denna ceremoni. Under övriga kvinnors sång ska en av kvinnorna försöka ta ett köttstycke som satt upp på en pinne mitt i inhägnanden och därefter försöka ta sig till sin hydda innan en av männen med en tunn trädgren hinner vidröra henne med grenen. Slut för idag! /Tommy kl 21.45, Osinoni, Maasai Mara. De senaste dygnen har inneburit få sömntimmar, mycket fakta, många intryck, många nya bekantskaper, sena nätter, tidiga mornar och naturligtvis mycket fotograferande samt ljudinspelningar. Mot bakgrund av detta var det riktigt skönt med en riktigt lat dag idag. Efter de senaste dagarnas vistelse i det kenyanska solskenet har jag bränt mig på händer, öron och ansikte. För att lindra svedan har jag smort in mig i en blandning av hydrokortison och Inotyolsalva (det var det bästa tillgängliga i reseapoteket). Efter att ha smort in mig med denna synnerligen kletiga smet blev jag helt vit i ansiktet och det var omöjligt att ta bort överflödet vilket fick till följd att några barn som såg mig började gråta. Förmiddagen tillbringade jag med tre maasaier i buschen där de visade mig vilka växter som används för att bota eller lindra allt från öppna sår efter omskärelse till svår malaria, ormbett, huvudvärk mm. Jag frågade vad som funkade bäst på solsveda men det fanns inget som de kände till så jag får fortsätta med min egen huskur. Jag har under dagen även varit och hälsat på de två bröderna Kulet som genomgick omskärelsen i förrgår. Nu som då var den yngre av bröderna pigg och pratsam medan den äldre brodern fortfarande var tillbakadragen och uppgavs vara lite sjuk. Kvällen har jag tillbringat med invånarna i byn Osinoni och det har blivit många kära återseenden. En av de äldre kvinnorna, vid namn Kesempe, som är i 70-års åldern omfamnade mig och gav mig en blöt puss på halsen och sa att hon längtat efter att få återse sin vita son igen. Hon visade det halsband hon tillverkat efter mitt och min sambo Ewas besök i juni och som hon bestämt att överlämna som en gåva och ett minne till mig vid mitt besök nu. Även den förre krigaren Lenkos pappa Kuraru kramade om mig rejält, tog ett fast grepp i min överarm och tog med mig några meter från de andra och pratade med mig på maasaiernas eget språk maa i flera minuter, vad han sa har jag ingen aning om men han avslutade samtalet med att krama om mig igen så helt galet kan det väl inte ha varit. Att vuxna maasaier kramar om varandra inför ögonen på andra hör inte till vanligheterna. Tidigt imorgon ska jag delta vid ytterligare en Milk Drinking Ceremony, denna gång i byn Osinoni då Partasio en av de fyra bröderna Rinka ska inträda i de vuxnas sfär. Imorgon eftermiddag kommer även en Name Giving Ceremony att äga rum då min vän Mbeles yngsta son kan få sitt namn eftersom månen nu har rätt position på himlen. Nu dags för lite välbehövlig nattsömn här i Maasailand. Enkiruraa (godnatt på Maa) /Tommy

6 kl 23.45, Osinoni, Maasai Mara. Dagen inleddes tidigt med att Partasio fick ikläda sig de två skinnen (ett inre och ett yttre) som huvudpersonen vid alla ceremonier alltid bär. Det här var dagen då Partasio klev in i vuxenvärlden genom att genomgå en Milk Drinking Ceremony. Som seden föreskriver smetades Partasios ben och ansikte in med en blandning av färsk kodynga och mjölk medan huvudet och halsen färgades röd av occra och fårfett. Senare under dagen slaktades ett får för att fira den stora händelsen. Som alltid när det gäller ceremonier inom maasaikulturen så ska/bör huvudpersonens familj bjuda övriga festdeltagare på kött och Maratina (en mer eller mindre väljäst bryggd bestående av frukten från korvträdet, honung och vatten). Festdeltagarna tackar för maten och maratinan genom att sjunga och dansa. En ceremoni i en fattig familj innebär naturligtvis begränsade eller inga möjligheter att slakta för att få kött vilket genast visar sig genom de övriga festdeltagarnas mer eller mindre uttalade missnöje och utebliven sång och dans. Familjen Rinka som Partasio tillhör lät slakta ett får. Som alltid inom maasaikulturen är det skillnad på vad männen behåller av det slaktade djuret och vad kvinnorna får. När det gäller just får så äter inte män fårmage eftersom det avses göra dem veka så det är den delen kvinnorna får dela upp mellan sig. alla var glada och tacksamma så sången och dansen lät inte vänta. Under sen eftermiddag och kväll har min vän Mbele och hans första hustrus tremånaders son fått sitt namn under en Name Giving Ceremony. Mbeles första fru heter Nasha och hans andra fru heter Nomali. Ceremonin startade med att Nasha åtföljd av Nomali gick ut i bushen och högg grenar från sandpappersträdet som de sedan hjälptes åt att bära hem till byn. En del av grenarna lades omsorgsfullt på plats strax innanför den inhägnad där korna förvaras nattetid, de övriga grenarna placerades vid byns huvudentre. När detta var klart satte sig Nasha med sonen i famnen på en kohud innanför öppningen till sin hydda. Nomali hällde mjölk över Nashas huvud varefter hon rakade av allt hår från Nashas huvud, detta skedde under överinseende av Kesempe som är en av de äldsta kvinnorna i byn. När ett barn föds får den ett tillfälligt namn av sina föräldrar. Detta namn ersätts sedan av det namn som några av de äldre kvinnorna och männen i byn diskuterar fram vid en Name Giving Ceremony. I regel ges barnet ett namn efter någon tidigare, på något sätt framgångsrik, maasai. Alla maasaikvinnor har rakade huvuden. Detta gäller dock inte kvinnor som blivit omskurna men ännu ej gift sig och mödrar vars barn ännu ej fått sitt permanenta namn, dessa måste låta håret växa. Ett barn måste ges ett permanent namn innan kvinnan föder nästa barn. När Nashas huvud var rakat rakades även barnets huvud. Om barnet inte gråter under denna rakning måste barnets far betala barnets mor en ko, Nashas och Mbeles son ledde inte till några transaktioner inom familjen. Efter detta böjade en synnerligen högljudd debatt, eller snarare ca 10 samtidiga monologer, då ett lämpligt namn skulle väljas till barnet. Efter ett tag enades man om att barnet skulle få namnet Paramwuat efter någon förebild i maasaiernas historia. Jag frågade Mbele vad namnet betyder och han svarade - Not Rain Seasson, Not Dry Seasson, something Betveen. Namnet välsignades därefter genom att det uttalas fyra gånger i en följd av en av kvinnorna och sedan ytterligare fyra gånger av samma kvinna varpå barnets mor svarar "ja" efter varje gång namnet uttalas. Denna procedur upprepas sedan av en av männen. Även några böner uttalades av en av männen varpå alla i kör svarade "Enkai". Enkai är förenklat maasaiernas motsvarighet till vår gud. När detta var klart blev det som vanligt sång och dans. Imorgon väntar en dag med Game Drive (det vi i Sverige vanligtvis kallar safari) ute på savannen, då är det dags att byta 16-85:an mot teleoptiken. Slut för idag. /Tommy kl 23.00, Osinoni, Maasai Mara. Ännu en händelserik dag i Maasai Mara är till ända, en dag som inte direkt började planenligt. Kenya är ett korrupt land men något som den vanlige turisten inte märker så mycket av. Värre är det för landets egna invånare och ju fattigare de är ju mer får de känna av det. Det är naturligtvis en felaktig liknelse att jämföra sveriges samer med kenyas maasaier men i mångt och mycket är problematiken den samma. Denna korruption drabbades vi av idag när vi, jag och mina maasaivänner Mbele, Konana och Manchau, skulle åka in i nationalparken via Oloolaimutia Gate för att söka efter leopard och gepard i närheten av Keekorok. Parkvakterna ville helt plötsligt ha betalt för att släppa in maasaierna i parken, något som aldrig förekommit tidigare i historien. De sa att det var nya regler fr.o.m. 1/12 och när min vän Mbele påpekade att detta var hans hem så fick han till svar att denna nationalpark inte var hans hem utan numer ett område han skulle betala för att få tillträde till. När jag ifrågasatte deras krav blev stämningen aningen förvirrad och ganska snart kom vaktchefen gapandes och viftandes med en träkäpp. Jag vet att man i detta läge ska behålla lugnet men det gick inte. Jag talade om för den kokande vaktchefen att vi inte skulle åka in i parken utan istället nu åka till staden Narok och 'reda ut begreppen' med den person som är Area Council för området och då ville han förhandla om priset. Jag talade om för honom att jag inte hade

7 något mer att säga honom varefter jag satte mig i bilen med gaphalsen vilt gestikulerande utaför. Det kom fram ytterligare personer ur vaktstyrkan och förklarade att deras nya vaktchef inte visste att jag personligen betalar lönen för en av lärarna i områdets skola och att jag även i andra delar stöttar områdets maasaier. Det hela slutade med att vi fick passera utan att betala. Efter en tids körande på savannen stoppades vi plötsligt av någon hög potentat från nationalparkens högkvarter som kom farandes i en splitterny stadsjeep med en kostymklädd delegation i baksätet och en yngling bakom ratten. En av männen bad mig kliva ur vår Land Rover och förklarade att turistministeriet nu skulle utfärda ett tillstånd som gör det möjligt för mig att passera kostnadsfritt in i området hur ofta jag vill. Att maasaierna skulle betala för att komma in i området förklarades med att det var ett missförstånd och att han skulle ombesörja så att det inte skulle inträffa igen. Efter ytterligare några kilometers körande fann vi en kvinna som låg efter den lilla skogsväg vi färdades på. Hon var omgiven av en stor skara människor som viftade och skrek och bad oss att stanna och ta kvinnan med oss. Kvinnan, som mellan varven tappade medvetandet, uppgavs ha drabbats av malaria tidigt på morgonen när hom mjölkade korna. Ingenting tydde på att hon hade feber och hon höll sig med händerna på magen. Vi tog naturligtvis med oss kvinnan och körde till en liten sjukstuga som franska vollontärer byggt upp i byn Sekenani. När vi burit in kvinnan i ett av rummen i sjukstugan och en man undersökt henne frågade jag vad det kunde vara för fel och han svarade att kvinnan fött barn för tre månader sedan och att detta var någon komplikation som antagligen kunde relateras till detta. När korruptionsstrul och sjuktransport var avklarad påbörjade vi sökandet efter leopard och gepard. Vi hade hört att både leopard och gepard hade varit synliga på en plats några mil från byn Osinoni så jag tog med Konana en av byns bästa 'kattspårare' för att öka möjligheterna. Vi letade både länge och väl utan att lyckas få se något av dessa djur så vi bestämde att åka ytterligare några mil norrut till området Talek. Döm om allas vår förvåning när Konana, på sätt och vis, överträffade sig själv genom att på långt avstånd få syn på en ensam gepardunge. Att det skulle röra sig om en ensam unge utan gepardhona i omedelbar närhet föreföll helt otroligt men Konana stod på sig och vi beslutade att åka till den plats han uppgav att han sett gepardungen. När vi kom fram till platsen visade det sig vara ett mycket, mycket ovanligt djur han sett. Djuret är så ovanligt att inte ens maasaierna har något namn på det och inte heller är det många som sett det. Jag vet inte vad det svenska namnet är om det finns något men på engelska tror jag det kallas Serval Cat. I storlek är den som någonting mellan en vanlig katt och ett lodjur, pälsen/färgen och rörelsemönstret är snarlikt en gepard och huvudet är snarlikt en vanlig katt men något större och med större öron. Detta kattdjur var helt oskygg och jag tog i lugn och ro ett 50-tal bilder på den på bara några meters avstånd. Hur Konana kunde se detta djur på det avstånd han gjorde är helt ofattbart. På vägen hem till Osinoni stötte vi på två lejonfamiljer som levde tillsammans, i en av familjerna fanns en årsunge och i den andra fanns två fjolårsungar. Denna grupp tror jag är ganska permanent i det område vi fann dem så imorgon ska vi göra ett försök att få se dem i den tidiga morgonsolen innan jag återvänder till Keekorok Airstrip för vidare färd till Nairobi. Slut för idag. /Tommy kl 11.15, Keekorok Airstrip, Maasai Mara. En dag fylld av tvära kast. Dagen inleddes på Maasai Maras vilda och vidsträckta savann och avslutades i en av världens galnaste storstäder - ett Nairobi fyllt av bl.a. luftföroreningar, stress, trafikkaos och våld. Skillnaden mellan dessa platser är ca 1 tim med ett litet propellerplan av typen Twin Otter vilket direkt översatt borde betyda "liten tvålkopp som kränger kraftigt för minsta lilla vindpust". Tidigt i morse begav jag och några av mina maasaivänner oss av från Osinoni till start- och landningsbanan Keekorok Airstrip mitt på savannen. På vägen mot Keekorok letade vi upp den lejongrupp som vi fann sent igår kväll och jag fick några fina bilder i tidig morgonsol på gruppens stolta ålderman, en lejonhane märkt av ett liv i konkurrens. Jag såg redan igår att han hade kraftiga rivmärken och öppna sår i ansiktet. Vi fortsatte vårt letande efter främst gepard och leopard i ytterligare någon timme innan vi var tvugna att styra kosan mot flygfältet utan att finna vad vi sökte. Dock fann vi två yngre lejonhanar, troligen bröder, som villigt poserade framför kameran. Vad som var än bättre var att jag fick superfina närbilder på två Schakaler som väntade på att de två lejonhanarna skulle börja ägna sig åt frukostinförskaffning. Det var, som vanligt, ett känslomässigt farväl när jag lämnade Mbele, Konana och de andra maasaierna och flög in till Nairobi. Det har hänt så otroligt mycket under de 8 dagar jag tillbringat i Maasai Mara även denna gång. Sömnen har varit på tok för liten, jag har ätit en gång per dag (varannan dag nudlar och varannan dag bananer), jag har farit runt i en Landrover mestadels i oländig terräng och slagit mig både gul och blå samt bränt mig rejält i den starka solen men ändå längtar jag redan till nästa besök. Jag lämnar Mara för denna gång med många fina och roliga minnen. Det går inte att säga vad som varit bäst men en episod som både jag och maasaierna skrattat gott åt var när jag tog med mig Konana till en lyxlodge och visade honom toaletterna. Han hoppade högt när jag visade hur man

8 spolar i toaletten och han skrattade så han kiknade när jag visade honom hur det kom flytande tvål ur en behållare på väggen när man tryckte på en liten spak. Att det sedan började blåsa ur en låda på väggen när man förde händerna under den var bara för mycket för Konana, vi gick båda dubelvikta ut från toaletten. Ungefär som Konana framstod säkert jag i Maasaiernas ögon när jag deltog vid deras ceremonier och stundtals inte fattade hur, vad, när eller varför. Vi lever i två fullkomligt skilda världar men är och beter oss ändå så oerhört lika i många avseenden. / Tommy kl 23.00, Sandton Hotel, Nairobi. Åter i Nairobi möttes jag upp på Willson Airport av Antony som tog mig med till Nairobis största och världens näststörsta slumområde Kibera. Jag lärde känna Antony när jag besökte Kibera i juni. Antony arbetar för hjälporganisationen imc (International Medical Corps) vid Kibera Health Center med att hjälpa de ca HIV- och TBC-smittade i området. Jag besökte idag det rum där Antony gör den inledande HIV-testen på de människor som kommer hit. Testet består av ett blodprov och svaret fås efter 5-10 minuter. Jag frågade hur mycket tårar det runnit i detta rum och fick till svar att de sker oftast. Antony berättade att hans primära jobb är att försöka få HIV-possitiva människor att ändra levnadssätt och trots allt tänka possitivt, en omöjlig uppgift kan tyckas. Han berättade att han idag, innan han hämtade mig på flygplatsen, testade en 19- årig tjej som propsade på att få bli testad innan Antony skulle ge sig av till flygplatsen. Efter 10 minuter meddelade han h enne att hon var HIV-possitiv, att hon måste inse fakta och förändra sitt liv. I rummet bredvid Antonys satt en kvinna anställd av IMC och spelade ett kortspel på datorn. Jag skämtade med henne och frågade om det var så man jobbade i Kibera. Hon svarade lugnt och lågmält att det även idag hade varit en jobbig dag, att hon hade meddelat många personer att de bär på en dödlig sjukdom, att hon som vanligt hade försökt att trösta och att hon nu behövde tänka på något annat en stund. Jag kände mig jävligt dum, det var fel skämt på fel plats till fel person, vid fel tillfälle. Denna testklinik är en plats där människors liv förändras till det sämre på 5-10 minuter dagarna i ända, varje dag, varje vecka, varje månad, år efter år. Vid centret återsåg jag Florence som jag träffade i juni. Hon är själv en av alla hundratusentals HIV-possitiva i området. Jag träffade idag Florence när hon, som varje torsdag, deltog tillsammans med ett 20-tal andra kvinnor i en sammankomst som är ett forum för HIV-possitiva att dela sina tankar och sin oro med andra i samma situation och stötta varandra. Jag besökte även Jane Aluvisa som på eget initiativ och med egna eller inga medel startade en skola för två år sedan. Skolan har sex lärare och ca 200 elever, alla barn där båda föräldrarna dött av Aids. När resultatet av det kenyanska presidentvalet tillkännagavs i början av året ledde det till mycket omfattande oroligheter i landet. I Kibera, som i de andra av Nairobis slumområden, rådde under en tid närmast anarki där många fick offra livet och mycket förstördes, däribland den skola som Jane byggt upp. Idag finns det ca 200 elever men inget skolmaterial över huvudtaget, knappt några sittplatser, ytterväggar med stora hål i, ingen tillgång till vatten och mycket begräsad tillgång till toaletter. Jane har inget bistånd från någon hjälporganisation och lärarnas löner som är ca 50 kr/månad bekostas via allmosor från vänliga människor samt från det träkol som eleverna ibland säljer inne på skolgården. Janes två tonårsdöttrar brukar skänka henn e ca 200 kr vardera när de har tillfälliga arbeten och för dessa pengar bekostar Jane den gröt som hon erbjuder de 200 barnen, dom får inte tillräckligt men de får något förklarade Jane. Jane drivs av en stark religiös tro och det är nog den som ligger till grund för att hon gör så gott hon kan trots det till synes omöjliga förutsättningarna. Skolhuset upplåter kyrkan Kibera Pent Cost Assembly of God utan krav på någon hyra under detta år, hur det blir 2009 är oklart men Jane förklarade att det ska vara en ny förhandling i januari. Ofta hör man talas om eller läser om olika människors drivkraft, Jane Aluvisia är drivkraft personifierad. En annan Jane är Jane Mwbone 46 år, HIV-possitiv åttabarnsmor som saknar inkomst och som bor med alla barn i ett utrymme om 3 gånger 3 meter i ett skjul utan vatten och el. Jag träffade mamma Jane och äldsta dottern Ruth 20 år i familjens hem. Hon berättade att hennes man slängt sig framför ett tåg och på så vis tagit sitt liv när han fått beskedet att han var HIV-possitiv. Ma mma Jane berättar att hennes liv nu är slut men att hon skulle vilja göra så att hennes 8 döttrar får ett drägligt liv men att även det antagligen är utsiktslöst. Hon är tvingad att betala 115 kr per månad för det ca 9 kvadratmeter lilla utrymme som är familjens hem mitt i ett galet slumområde där set mesta är ovärdigt en människa. För att ha råd med hyran är hon helt beroende av andras välvilja och att dottern Ruth ibland "tvättar lite kläder åt någon ungkarl" som hon uttrycker det. Med mig till mamma Janes hem hade jag Antony och Franko som båda är hjälparbetare och vana vid mycket men även de blev så tagna av hennes berättelse och hennes svar på mina frågor att de beslöt att försöka hjälpa, i första hand, dottern Ruth på något sätt. Mamma Janes liv är naturligtvis en katastrof och sorgen är oövervinnerlig och då ska man ha klart för sig att det finns många tusentals i hennes situation bara i Kibera. Det finns hundratusentals "varför?" i kibera men inga svar som är tillräckliga. Är det inte för jävligt att vi betalar så hög skatt i Sverige? Är det inte sjukt att vi inte kommit längre när det gäller 24-timmarsmyndigheter? Visst blir man förbannad att

9 hemförsäkringspremien är så hög? Visst är det snålt att man bara får en cykel på köpet när man köper en plasma-tv på stormarknaden? Slut för idag. /Tommy kl 18.30, Sandton Hotel, Nairobi. Tyvärr blev det inget besök i Nairobis stora slumområde Kibera idag. Anledningen till detta var att jag gjorde bedömningen att min säkerhet denna gång inte kunde säkerställas i erforderlig omfattning. Jag har varit inne i kenyanska slumområden tidigare och jag vet vilka risker det innebär att vistas i Nairobis stora slumområden. Jag försöker alltid ligga steget före i alla lägen när det gäller att hantera risker och jag kompromissar inte när det gäller omfattning och nivå på de säkerhetsåtgärder jag bestämt i förväg. Det är så lätt hänt att ignorera en risk när möjligheterna finns inom räckhåll. Att gå in i centrala Kibera utan tungt beväpnat skydd är, enligt min åsikt, förenat med alltför stora risker så när jag idag inte fick de besked jag förväntade mig med avseende på säkerhetsarrangemanget så fattade jag beslutet att inte gå in i området vi detta tillfälle. Tyvärr innebar detta att jag inte fick återse Rehema Nafula som jag träffade vid mitt besök i Kibera i juni. Inte heller fick jag nu återse den lilla pojke som, när jag träffade honom i juni, var sex dagar gammal och vars mamma hade dött dagen efter förlossningen. Av en ren slump träffade jag pojkens mormor vid mitt besök i Kibera igår och hon talade om att pojken nu heter Enzo och han finns på ett barnhem inne i Kibera. Min förhoppning var att få träffa honom igen och att få ge honom den fleecepläd och den nalle som jag haft med mig från Sverige. Tyvärr gick allt detta om intet nu men jag är övertygad om att jag fattat rätt beslut - Better Safe than Sorry. Imorgon flyger jag hem till Sverige igen. Som vanligt är det med blandade känslor jag lämnar Kenya. Jag har varit här vid fem tillfällen bara under de senaste 15 månaderna och flera gånger innan det så jag ska försöka att "hålla mig härifrån" under våren och kanske även under sommaren 2009 för att istället ge lite utrymme åt ett annat spännande fotoprojekt på en annan kontinet, förhoppningsvis då tillsammans med min sambo Ewa. Slut för idag och slut för denna gång. Ägna människorna i Kibera en tanke i jul och ta inget för givet. /Tommy

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

ÖN Av ANTON AXELSSON

ÖN Av ANTON AXELSSON ÖN Av ANTON AXELSSON Kapitel 1 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som passerar. Bredvid mig sitter en gammal dam. Vi småpratar lite och jag får reda på att hon är rädd för att flyga. Jag försöker att

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES Den magiska stenen En gång för länge, länge, länge sedan var det 5 gudar Ty, Wesp, Plopp Sod och Vespan. Vespan och wesp var tvillingar lika så var Ty och Plopp.

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN Omslaget Titta på bilden på omslaget och berätta vad du ser. Svara på frågorna: 1. Vad ser du på bilden? 2. Var är de? 3. Vilket yrke har kvinnan? 4. Vilken årstid är det på bilden?

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Skriven och förlöst av: Uwe Spillman Illustrerad av: Inga Kamieth

Skriven och förlöst av: Uwe Spillman Illustrerad av: Inga Kamieth 1 Dagen då min syster föddes. En bilderbok av Uwe Spillmann och Inga Kamieth Dagen då min syster föddes. Skriven och förlöst av: Uwe Spillman Illustrerad av: Inga Kamieth Översatt av: Laurie Ann Johnson,

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier SAGAN Om RÄVEN Av Freja Fortier Kap 1 Ungarna Det var en gång en rävmamma som var ganska ensam men som tur att hon skulle få ungar. Hon bodde ute i skogen i sitt lilla gryt. Det var en mycket vacker skog

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Ön, en äventyrs berättelse. By Zion

Ön, en äventyrs berättelse. By Zion Ön, en äventyrs berättelse By Zion Kapitel 1 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som passerar. Bredvid mig sitter en gammal dam. Vi småpratar och jag får reda på att hon är rädd för att flyga. Jag försöker

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Conelia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 9 år. Jag har blont hår. Jag gillar att spela bandy och att rita. Min bästa vän är Wilda. Jag är mycket rädd för

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Ön Meriel shahid Kapitel 1 I planet Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Så jag måste åka till Frankrike. Jag är i flygplanet nu och jag börjar få panik. Jag hör att mitt hjärta

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Y VILJA ORDLISTA filosofiskt lagd (förordet) tänka mycket, vilja förstå saker perspektiv (förordet) här: se saker på ett nytt/annat sätt byte (s 10, rad 2) djur som vilda djur

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

Om författaren. Om boken

Om författaren. Om boken av Joel Om författaren Namn Joel Ålder 10 år Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Böcker som jag inspireras av Marlons böcker. Intressen Jag gillar att göra sagor, spela datorspel och titta på tv.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Marios äventyr. Kapitel 1

Marios äventyr. Kapitel 1 Marios äventyr Kapitel 1 -Jag heter Mario. Jag är 10 år. Jag bor i ett litet grönt hus och min kompis Luigi bor i ett litet gult hus. Jag ska till min kompis Luigi, vi är bästa vänner. Nu ska jag gå till

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Efter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så

Efter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så Ön av Gabbe KAPITEL 1 Jag sitter på ett plan och lyssnar på Arne alligator så hör jag en smäll. Alla skriker: AAAAAAAAA` Jag förstår att något hemskt håller på att hända. Plötsligt ser jag brandrök och

Läs mer