KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren Dnr 4954/ BEDÖMNING AV ARBETSMILJÖFAKTORER VID INSKRÄNKNING AV LOKALYTOR Bakgrund Vid införande av systemet med internhyra har frågor ställts till Miljö- och hälsonämnden angående arbetsmiljöaspekter vid inskränkning av lokalytor. Miljö- och hälsonämnden vill med denna skrivelse föreslå en arbetsgång och upplysa om tillämplig lagstiftning samt föreslå en modell för konsekvensbedömning. Konsekvensbedömning skall alltid göras vid förändringar i verksamheten. Arbetsgång Konsekvensbedömningen genomförs i samverka n med skyddsombud. Det är lämpligt att konsekvensbedömningen redovisas/diskuteras i arbetsmiljögrupp/ samverkansgrupp. Konsekvensbedömning 1. Tag fram en ritning över lokalen. Lägg in hur lokalen skall möbleras. Ange hur många personer som skall arbeta i lokalen och vilken typ av verksamhet som skall bedrivas. 2. Använd blanketten konsekvensbedömning, arbetslokaler. Gå igenom faktorer att bedöma. Komplettera med aktuella faktorer. Om det bedöms att förändringen påverkar ifylles resterande kolumner. 3. Beakta gällande lagkrav. Se bilaga.

2 Arbetslokaler Faktorer att bedöma Påverkar förändringen? Konsekvens av förändringen Konsekvensbeskrivning Åtgärdsförslag Ansv. sign Klart datum Ja Nej Obetydlig Kännbar Allvarlig Mkt allvarlig Ventilation Klimat Belastningsergonomi Belysning Buller Kemiska ämnen Psykosociala faktorer Dagsljus Handikappanpassning Previa, Bo Johnson/Johan Lindberg

3 Faktorer att bedöma Påverkar förändringen? Konsekvens av förändringen Konsekvensbeskrivning Åtgärdsförslag Ansv. sign Klart datum Ja Nej Obetydlig Kännbar Allvarlig Mkt allvarlig Utrymning Städrutiner Rökning Exempel på frågeställningar - På vilket sätt kan medarbetare göras delaktiga i förändringsarbetet i tidigt skede? - Hur skall information delges vid förändringen? - Vilka rutiner finns för att säkerställa att arbetsmiljöaspekterna finns med i budgetarbetet? - Vilka personalgrupper påverkas? - Påverkas arbetsledningen? - Är lokalerna anpassade till förekommande arbetsuppgifter? Previa, Bo Johnson/Johan Lindberg

4 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING Arbetsmiljölagen Tobakslagen Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Belastningsergonomi, AFS 1998:1 Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5 Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4 Bilaga Arbetsmiljölagen (AML) Övergripande krav AML 2 kap 3. Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Grundläggande krav på arbetsplatsens storlek Arbetsplatsens storlek 6. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall ha en med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt förlagda, utformade och inredda. Kommentar Det finns inga krav på en viss arbetsyta per person. Det är andra faktorer som styr exempelvis: - verksamhetens art - antal arbetstagare och ev skiftgång - ventilationssystem - belysningssystem - inredning och utrustning - arbetsutrymme - avlastningsytor - hantering av ev farliga ämnen

5 - bullrande verksamhet - transporter och förflyttningar - städning - handikappsanpassning Lämplig storlek på arbetslokal skall ge tillräckligt utrymme för arbetsbord, maskiner och annan utrustning, för betjäning, tillsyn och underhåll, för lagring av material och för passage och transporter. Vilken luftvolym som behövs per person regleras inte särskilt utan bestäms av förekommande luftföroreningar kopplat till gällande krav på tillräcklig och dragfri ventilation. För att få bra synförhållanden i arbetet är det viktigt att arbetsplatsen är ordnad så att synfältet inte hindras av inredning, utrustning eller av andra föremål. Det är särskilt viktigt att lokalernas storlek och utformning tar hänsyn till belastningsergonomiska krav, så att det finns utrymme för arbetsställningar och arbetsrörelser som inte är påfrestande och som kan avlastas och varieras. För arbetslokaler är en rumshöjd av 2,7 m tillräcklig. I lokaler där ett färre antal personer arbetar kan ofta en rumshöjd av 2,4 m räcka. Liten rumshöjd kan göra det svårt att ordna tillfredställande ventilation och belysning. Ventilation Ventilation och luftkvalitet 18. Arbetslokaler och personalutrymmen skall vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftvä xlingen skall ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas. I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning kan koldioxidhalten användas som en indikator på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I sådana lokaler skall en koldioxidhalt under ppm eftersträvas. 20. Uteluft skall tillföras arbetslokaler och personalutrymmen i tillräcklig mängd. Belastningsergonomi Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5 4. Arbetsplatsen skall vara dimensionerad, utformad och utrustad så, att den arbetande kan inta bekväma arbetsställningar samt variera arbetsställningar och arbetsrörelser.

6 Arbetsbord och arbetsyta skall vara tillräckligt stora så att en flexibel placering av skärm, tangentbord, datormus eller annat styrdon, dokument och övrig utrustning är möjlig. Utrymmet vid tangentbordet och utrymmet för datormus eller annat styrdon skall vara så stort att den som arbetar kan avlasta armar och händer på bordsytan. Värme 31. Arbetsplatser inomhus, arbetslokaler och personalutrymmen skall ha lämpligt termiskt klimat. Det skall vara anpassat till arbetets art, om arbetet är lätt eller tungt och om det är rörligt eller utförs stillasittande. Kommentar Lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete bör inte avvika från C vintertid och C sommartid. Värme från maskiner, solinstrålning och människor påverkar det termiska klimatet. Belysning 13. Belysning skall anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning skall ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning skall undvikas så långt det är möjligt. Buller Störande buller 9. Arbetslokal skall ha en med hänsyn till dess ljudegenskaper och förekommande bullerkällor lämplig utformning och inredning. Arbetslokalen skall planeras och disponeras så att bullerexponeringen reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå och att så få som möjligt utsätts för buller. Kemiska ämnen Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4 8. Arbete med farliga kemiska ämnen skall planeras och bedrivas så att exponeringen och antalet exponerade minimeras. Tidpunkt och plats för hantering där farliga kemiska ämnen förekommer skall väljas så att även de som inte är direkt berörda av arbetet skyddas mot risker med ämnena.

7 Psykosociala faktorer T ex risk för konflikter, försämrad arbetsprestation p.g.a. koncentrationssvårigheter, Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 8. Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Kommentar Lämplig undersökning kan vara samtal med berörda. Dagsljus 11. Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen, som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt, skall det normalt finnas tillfredsställande dagsljus och möjlighet till utblick. Handikappanpassning 8. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen skall, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga. Utrymning 78. Vid placering av tekniska anordningar, inredning och material skall utrymningsvägarnas tillgänglighet beaktas. Utrymningsvägar samt vägar och dörrar till utrymningsvägar skall hållas fria från hinder. Städrutiner 116. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall underhållas, städas och rengöras på ett tillfredsställande sätt för att förebygga olycksfall och ohälsa. Detta skall utföras regelbundet och enligt på förhand uppgjorda rutiner som är anpassade efter utrymmets funktion och användningsfrekvens samt verksamheten på arbetsstället. Kommentar

8 Syftet med städning och rengöring från arbetsmiljösynpunkt är bl.a. att motverka risker för olycksfall och ohälsa. I en städad lokal minskar riskerna för snubbling och halkning, brand i ansamlat damm och spill samt upptag av hälsofarliga ämnen genom inandning eller hudkontakt. Lokal bör också vara utformad och dimensionerad för städarbete. Vid städarbete skall en städvagn kunna användas. Rökning Tobakslagen 8. I andra fall än som avses i 2 och 4 svarar arbetsgivaren för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den arbetslokal eller det liknande utrymme där arbetstagaren är verksam.