Introduk)on. Presenta)onsrunda

Transkript

1 Introduk)on De$a är en basutbildning i jämställdhet. Den varvar teori och sta8s8k med kunskap om svensk jämställdhetspoli8k och strategin jämställdhetsintegrering. Utbildningens sy=e är a$ ge alla deltagare samma kunskaper om jämställdhet som ämnesområde och är e$ bra sä$ a$ börja arbeta med frågan. Innan du börjar utbildningen, berä$a för gruppen om innehållet i utbildningen, var tydlig med sy=et. Varför gör vi de$a? Varför är just dessa personer här? Du som utbildningsledare kan gärna avsä$a lite extra 8d för a$ 8$a på sta8s8ken som kommer längre fram i utbildningen, så a$ du säkert har förståelse för vad diagrammen säger. Presenta)onsrunda Be deltagarna a$ presentera sig, vad de jobbar med eller vilken funk8on de har, samt vilka förväntningar de har på utbildningen. Be dem också gärna svara på frågan varför just de deltar. Här finns en möjlighet a$ vädra förväntningar och motstånd. Eventuella frågor som dyker upp behöver inte besvaras på en gång, de kan sparas 8ll e$ senare 8llfälle. 1

2 Sveriges jämställdhetspolitik Sverige brukar kallas världens mest jämställda land. Det beror främst på a$ vi i flera mätningar (EIGE/EU, Global Gender Report, FN m.fl.) har minst skillnader mellan kvinnor och män inom områden som arbete, pengar, kunskap, 8d, makt och hälsa. Men bara för a$ vi är världens mest jämställda land, det vill säga a$ gapet mellan kvinnor och män är minst jämfört med andra länder, betyder det inte a$ vi är e$ jämställt land. Det finns foruarande flera oförklarade och omo8verade skillnader mellan kvinnor och mäns lön, villkor på arbetsmarknaden, 8llgång 8ll vård och utbildning med mera. Jämställdhet har varit e$ eget poli8kområde sedan 1972, då under ledning av Olof Palme. Sedan 1994 har svensk jämställdhetspoli8k ha= e$ tydligt (feminis8skt) maktperspek8v. Våra nuvarande jämställdhetspoli8ska mål antogs av regeringen Det gick ganska obemärkt förbi e=ersom det fanns en enighet över par8gränserna. För åren 2013 och 2014 avsä$s cirka 239 miljoner kronor per år för särskilda jämställdhetsåtgärder. Mer läsning: Delad makt, delat ansvar, Proposi8on 1993/94:147, h$p:// Dokument- Lagar/Forslag/Proposi8oner- och- skrivelser/prop Jamstalldhets_GH03147/ Makt a$ forma samhället och si$ eget liv, SOU 2005:66, h$p:// 2

3 Vad styr arbetet med jämställdhet? Svensk jämställdhetspoli8k är 8ll stor del e$ resultat av a$ vi har undertecknat FN:s kvinnokonven8on, CEDAW (Commi$ee on the Elimina8on of Discrimina8on against Women), som handlar om a$ eliminera diskriminering mot kvinnor. CEDAW kom 8ll därför a$ kvinnor var osynliggjorda när man talade om mänskliga räjgheter generellt, då det 8ll största del handlat om mäns mänskliga räjgheter, som 8ll exempel skydd mot tortyr i krigssitua8oner. E$ stort antal av FN:s medlemsländer har undertecknat konven8onen, men Kvinnokonven8onen är den av FN:s kärnkonven8oner som flest länder har reserverat sig mot. Reserva8onerna gäller främst ar8kel 16, som handlar om avskaffandet av diskriminering inom äktenskapet och i familjelivet. Cirka 60 länder har reserverat sig mot hela eller delar av innehållet på områden som reproduk8v hälsa, rä$en a$ bestämma över sin kropp, barnafödande, preven8vmedel och sexualitet. USA är en av de få länder som inte ra8ficerat, dvs. slutgil8gt fastställt, konven8onen. FN:s deklara8on om avskaffandet av allt våld mot kvinnor (1993) är en deklara8on som omfa$ar såväl fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld liksom både våld i samhället och i hemmet. Den defini8on som det interna8onella samfundet enats om i deklara8onen är den kanske mest accepterade idag. Deklara8onen anger tre kategorier av våld mot kvinnor; det som begås av staten (t.ex. sådant våld som begås mot kvinnor i förvar och som e$ led i krigföring), våld som begås i samhället (d.v.s. allt från våldtäkt och människohandel 8ll ofredande på arbetsplatsen) och våld inom familjen och i hemmet 3

4 Jämställdhet Jämställdhet är e$ poli8skt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som a$ kvinnor och män ska ha samma möjligheter, räjgheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhetsarbetet kan ha olika fokus. Det kan handla om a$ kvan8ta8vt uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män, eller om a$ vidta åtgärder för a$ förändra makuörhållanden mellan könen. Jämlikhet är e$ bredare begrepp som innefa$ar flera diskrimineringsgrunder som ålder, etnicitet, sexuell läggning men även klass som inte är en diskrimineringsgrund. Ska vi bara prata om män och kvinnor? Alla andra då?! Det är en vanlig kommentar när man arbetar med jämställdhetsfrågor. Som Sverige ser ut i dag har alla e$ juridiskt kön, oavse$ 8ll exempel ålder, etnicitet, funk8onalitet eller sexualitet. Alla andra är också kvinnor och män. Men olika makuaktorer samverkar, därför kan man tänka: all8d kön, men inte bara kön. Det kallas intersek8onalitet och mer om det kommer på nästa bild. Varför jämställdhet? Jämställdhet är en rä$visefråga och en fråga om demokra8. Befolkningen består av ungefär häl=en kvinnor och häl=en män, därför ska också resurser, makt och inflytande delas lika mellan könen. Så ser det inte ut i dag. Jämställdhet är samhällsekonomiskt nödvändigt. Vi måste 8llvarata hela befolkningens resurser, kompetenser och kunskaper. Dessutom kostar ojämställdhet mycket för samhället, som mäns våld mot kvinnor, ohälsa, utbrändhet etcetera. Förutom a$ 4

5 Intersek)onalitet När vi talar om jämställdhet är det vik8gt a$ ha i åtanke a$ vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har 8ll exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i e$ jämställdhetsarbete centralt a$ se a$ olika maktordningar kan samspela. Faktorer som kön spelar stor roll när det gäller levnadsvillkoren för äldre, barn, utrikes födda, personer med funk8onsnedsä$ningar etcetera. Det är 8ll exempel stor skillnad på vilken posi8on en högutbildad svenskfödd kvinna har i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning. Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara all)d kön, men inte bara kön. Hur olika maktordningar samspelar synliggörs med hjälp av e$ så kallat intersek8onellt perspek8v. Tillämpningen av en intersek8onell analys förutsä$er inte a$ samtliga diskrimineringsgrunder används, man kan istället välja de kategorier som är relevanta för den aktuella analysen. Intersek8onalitet handlar inte om a$ addera olika diskrimineringsgrunder. Ordet intersek8onalitet kommer från engelskan intersec(on (vägkorsning) och bilden ovan illustrerar hur olika diskrimineringsgrunder snarare interagerar och samverkar än läggs på varandra. Mer läsning: Eriksson- Ze$erquist, Ulla (2007) Organisering och intersek(onalitet 5

6 Normkri)k Normkri8k handlar om a$ sä$a fokus på makt. Det innebär a$ få syn på, och ifrågasä$a, våra uppfa$ningar om vad som är normalt och därmed vad vi tycker är önskvärt. Vad som framställs som normalt ger den som uppfa$as som normal utvidgade handlingsutrymmen och möjligheter. Det normala eller vi skapas genom a$ det sä$s i kontrast 8ll något annat, det avvikande eller dom andra, där de som 8llhör normen kan tycka 8ll om, värdera, benämna och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej. Den som följer normen har makt och utrymme a$ an8ngen upprä$hålla normen eller bidra 8ll förändring av den. Det gäller såväl på person- - som organisa8ons- - och samhällsnivå. När vi ser vem som har makt a$ förändra, kan ansvaret för förändringsarbete läggas på rä$ ställe i organisa8onen. Genom a$ strukturer förändras, i stället för a$ individer anpassas, finns förutsä$ning för hållbar och långsik8g systemförändring. I e$ normkri8skt arbete fly$as fokus från dom Andra eller normbrytare, 8ll a$ i stället granska normer och makt. E$ exempel på de skilda utgångspunkterna skulle kunna vara två helt olika ansatser vid genomförandet av en mångfaldssatsning. Utan e$ normkri8skt perspek8v skulle satsningen kunna gå ut på a$ diskutera hur en på en arbetsplats ska bemöta muslimer och deras särskilda kultur. Med e$ normkri8skt perspek8v granskas istället hela arbetsplatsens normer och makt, genom a$ en ställer 6

7 Personalperspek)v vs. verksamhetsperspek)v Det jämställdhetsarbete som flest känner 8ll handlar om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar. Det beror på 8digare jämställdhetslagen och nuvarande diskriminerinslagens krav på arbetsgivare. I dag ska arbetsgivare göra en lönekartläggning och analys vart tredje år. Dessutom ska arbetsgivare med 25 eller fler anställda upprä$a en handlingsplan för jämställda löner. Sy=et är a$ upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön. Jämställdhetsarbete med fokus på personalpoli8k handlar om hur vi har det på arbetsplatsen, om rekrytering av personal, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Exempel på jämställdhetsarbete med personalperspek(v: lönekartläggningar med e$ könsperspek8v, rekryteringsplan för a$ åtgärda en sned könsfördelning eller medarbetarundersökningar för a$ upptäcka diskriminering och ohälsa u8från e$ könsperspek8v. Jämställdhetsarbete med fokus på verksamheten kallas jämställdhetsintegrering. Där är medborgaren/brukaren/kunden i fokus och det handlar om a$ organisa8onens verksamhet ska uuormas så a$ den 8llgodoser båda kvinnor och män, pojkar och flickors behov. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systema8skt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respek8ve män. Jämställdhetsintegrering motverkar a$ jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet, jämställdhetsarbetet blir istället en del i det ordinarie arbetet. Strategin innebär korua$at a$ e$ jämställdhetsperspek8v ska införlivas i allt 7

8 Genus Genus är e$ nyckelbegrepp för a$ förstå hur ojämställdhet och jämställdhet uppstår. Med begreppet genus avses inte det biologiska könet, utan de sociala och kulturella aspekterna av kön. Det vill säga föreställningar, idéer och handlingar om kön som inte nödvändigtvis har någon koppling 8ll ens biologiska förutsä$ningar som kvinna eller man. Hur genus görs är o=a osynligt 8lls någon bryter mot vad vi förväntar oss. T.ex. genom a$ en kille bär kjol eller sminkar sig, en tjej drar snuskiga skämt, en man är föräldraledig längre än sin kvinnliga partner eller när en kvinna arbetar på en byggarbetsplats. Vad som uppfa$as som kvinnligt respek8ve manligt är inte defini8vt utan föränderligt och något som vi ständigt skapar och omförhandlar. Begreppet genus infördes i humanis8sk och samhällsvetenskaplig forskning på talet. Rela8onen mellan könen samt olika föreställningar om vad vi tycker är manligt och kvinnligt betonas. Termen genus är e$ socialt konstruerat klassifika8onssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsä$ningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Genus är e$ kunskapsområde som finns som utbildningsämne på universitetet och forskningsinriktning inom en rad olika discipliner. 8

9 Genus i språket Exempel på hur kön konstrueras kan vi även se i språket. Dessa synonymer är hämtade från ordbehandlingsprogrammet Word. A$ vara kvinna och kvinnlig är detsamma som a$ vara mor och moderlig. Oavse$ barn eller inte. Däremot finns det ingen koppling 8ll faderskapet gällande ordet manlig. Föräldraskapet kan inte frånkopplas kvinnligheten och a$ vara kvinna, så som det kan från a$ vara manlig och man. Mer läsning: Genusperspek8v på språk, Högskoleverket (2003), h$p:// Publika8oner/Amnesoversikter/ 9

10 Genussystemet Begreppen genus och genussystem lanserades i Sverige av Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Genussystemet bygger på två principer; könens isärhållande och manlig överordning. Kvinnor och män hålls isär, beskrivs som motsatser, och där det ena (manliga) är mer värt än det andra. Dessa två principer skapar och upprä$håller ojämställdheten. Uppdelningen mellan könen på arbetsmarknaden är e$ exempel på hur genussystemet tar sig u$ryck. På arbetsmarknaden kan vi se a$ kvinnor och män befinner sig i olika sektorer och branscher, kvinnor inom vård och omsorg och män inom teknikområdet (könens i särhållande), samt a$ fler män än kvinnor har chefsposi8oner och tjänar mer än kvinnor (manlig överordning). Den manliga överordningen och hierarkin y$rar sig i a$ det män gör betraktas som mer värdefullt än det kvinnor gör. Där8ll tjänar män mer, har mer makt än kvinnor och betraktas som norm, medan kvinnor ses som undantag och som det avvikande. Yrken som 8digare varit mansdominerade har tappat i status och löneutveckling när de blivit mer jämnt könsfördelade eller kvinnodominerade. Exempel på sådana yrken är lärare och läkare. Dessa könsmönster skapas och upprä$hålls både på det personliga planet och på det strukturella planet, av såväl kvinnor som män. Jämställdhetsarbetet sy=ar 8ll a$ bryta denna ordning och det är först då som vi uppnå$ e$ jämställt samhälle. 10

11 Genusglasögon A$ se jämställdhetsaspekten och ha kunskap om hur kön spelar roll brukar kallas a$ få på sig e$ par genusglasögon. Många tabeller, diagram, rapporter och liknande beskriver befolkningsgrupper könsblint. Till exempel framställs grupper som barn, ungdomar, äldre, pensionärer, funk8onsnedsa$a, inrikes födda och utrikes födda o=a som könslösa. När dessa tabeller, diagram och rapporter i stället får e$ könsperspek8v visar de o=a på stora skillnader mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. En förutsä$ning för a$ arbeta med jämställdhet är a$ ha kunskap om gruppen kvinnor och gruppen män inom e$ visst område. När vi vet var skillnaderna finns kan vi börja arbeta för a$ uppnå jämställdhet inom området. A$ vara könsneutral innebär a$ kön inte ska spela någon roll. Dock betyder det o=a könsblindhet, det vill säga a$ ingen hänsyn har tagits 8ll a$ det finns skillnader i förutsä$ningar för gruppen kvinnor och gruppen män. Motsatsen 8ll a$ vara könsblind kallas a$ beköna. Det innebär a$ kategorin kön finns med i sta8s8k, uppföljning, utvärdering och så vidare. På så sä$ synliggörs kön och eventuella skillnader mellan gruppen kvinnor och män. Genusglasögonen är o=a svåra a$ få av sig när de väl si$er på. Diskutera: 11

12 Sveriges jämställdhetspoli)ska mål U8från proposi8onen Makt a$ forma samhället och si$ eget liv nya mål i jämställdhetspoli8ken (prop. 2005/06:155) beslutade riksdagen 2006 om det nya övergripande jämställdhetspoli8ska målet och dess delmål. Det övergripande målet kvinnor och män ska ha samma makt a$ forma samhället och sina egna liv ersa$e det 8digare: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, räjgheter och skyldigheter på livets alla områden. Även om de i mångt och mycket betyder samma sak så sa$es maktbegreppet i centrum med den nya formuleringen. Det 8digare jämställdhetspoli8ska målet (och dess delmål) hade legat fast sedan Bakom proposi8onen finns en över 700 sidor lång utredning som ligger 8ll grund för hur jämställdhetspoli8ken ser ut i dag. Forskarrapporterna är bra och nyjg läsning för den som vill lära sig mer om vårt ojämställda samhälle. Mer läsning: Makt a$ forma samhället och si$ eget liv - jämställdhetspoli8ken mot nya mål, SOU 2005:66, h$p:// Forskarraporter 8ll den jämställdhetspoli8ska utredningen, h$p:// Om jämställdhetspoli8ken och de jämställdhetspoli8ska målen på Jämställ.nu: h$p:// jamstall.nu/vad/sveriges- jamstalldhetspoli8k/ 12

13 En jämn fördelning av makt och inflytande Det första delmålet tar sikte på både formella poli8ska räjgheter och den fördelning av makt som ligger utanför det som vanligen räknas 8ll det demokra8ska styrelseskicket, t.ex. den makt som representeras av företag, medier och trossamfund. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar, a$ delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom t.ex. massmedia, kulturen och folkbildningen, men också i hög grad inom utbildningen. Mer läsning: Om jämställdhetspoli8ska målen på Jämställ.nu: h$p://jamstall.nu/vad/ jamstalldhetspoli8ska- mal/ 13

14 Riksdagen Diagrammet visar könsfördelningen i Sveriges riksdag från 1922 fram 8ll I dag har vi en könsfördelning på 45 procent kvinnor och 55 procent män. Vi har näst högst andel kvinnor i riksdagen i världen. Högst andel har Rwanda med 56,3 procent kvinnor. E=er Sverige kommer Sydafrika med 44,5 procent och Kuba med 43,2 procent. Andelen kvinnor i alla världens parlament är 20 procent. I nio länder fanns det inga kvinnor alls 2010/2011. Mer läsning: Genusperspek8v på statsvetenskap, Högskoleverket (2008), h$p:// Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 14

15 Börsbolag Diagrammet visar andelen kvinnor och män i ledningarna på svenska börsföretag. Män i stor majoritet som styrelseordföranden, verkställande direktörer och styrelseledamöter. Av alla styrelseordföranden i våra börsbolag är 10 kvinnor (4,3 procent) och 220 män (95,7 procent). Av vd:ar är 11 kvinnor (4,8 procent) och 219 män (95,2 procent). Av alla ledamöter är 23,5 procent kvinnor. Valberedningarna har ly=s fram som en vik8gt makuaktor i sammansä$ningen av styrelser, e=ersom det är där förslag 8ll olika poster o=a bereds. Könsfördelningen i valberedningarna 8ll börsbolagsstyrelser är ungefär 13 procent kvinnor och 87 procent män. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 15

16 Statligt hel- och delägda bolag Diagrammet visar andelen kvinnor och män i ledningen på statligt hel- och delägda företag. Män är i majoritet på alla poster men i de statligt hel- och delägda bolagen kan vi se en mer jämn könsfördelning än i börsföretag. Vad beror skillnaden i könsfördelningen mellan börsföretag och statligt ägda företag på? Tydligare styrning och insyn i processen? Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 16

17 Chefer i offentlig sektor Diagrammet visar könsfördelningen bland de högsta cheferna inom offentlig sektor, förutom statlig sektor är den i stort se$ nästan jämn. Inom den statliga sektorn har det blivit allt bä$re de senaste 8o åren, då bara två av 8o chefer var kvinnor. Lands8ng och kommun är väldigt kvinnodominerade arbetsplatser (de anställda består 8ll 80 procent av kvinnor), men ändå är det jämnt på chefsposi8onerna. Råder liknande förhållande på en mansdominerad arbetsplats? De$a kan vi koppla 8ll genussystemet och de två principerna om i särhållande och manlig överordning, även när kvinnor dominerar arbetsplatsen innehar män ändå en hög andel av chefsposi8onerna. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 17

18 Ekonomisk jämställdhet Delmålet inbegriper samma möjligheter och förutsä$ningar för kvinnor och män i fråga om 8llgång på arbete och samma möjligheter och villkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det avlönade arbetet ska också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren. Delmålet omfa$ar också utbildningen, där bl.a. de könsbundna studievalen ger effekt för högskoleutbildning och yrkesval. Delmålet tar sikte på ekonomi ur e$ livscykelperspek8v. Från det a$ flickor och pojkar börjar förskolan, går gymnasiet, börjar på si$ första jobb eller på universitets- och högskoleutbildning, blir arbetslös eller sjukskriven, fram 8ll dess a$ de blir pensionärer, är delmålet relevant. Mer läsning: Om jämställdhetspoli8ska målen på Jämställ.nu: h$p://jamstall.nu/vad/ jamstalldhetspoli8ska- mal/ 18

19 Kvinnor och män i arbetskraren Diagrammet visar andelen män och kvinnor i arbetskra=en, inom olika ålderskategorier, från ll Sverige har en hög andel kvinnor i arbetskra=en jämfört med andra länder, även när kvinnor får och har små barn. Kvinnorä$srörelsen står bakom de förändringar som syns under 70- talet, ropen skalla dagis åt alla. Kurvan kan jämföras med kurvan för inskrivna barn i barnomsorg. Tillgång 8ll förskola har möjliggjort för många kvinnor a$ förvärvsarbeta. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 19

20 Hel- och del)dsarbete Diagrammet visar andelen sysselsa$a kvinnor och män som arbetar hel- och del8d. Män arbetar hel8d i större utsträckning än kvinnor och kvinnor jobbar del8d i större utsträckning än män. Hel8d och del8d är en stor jämställdhetsfråga. Nästan 90 procent av männen arbetar hel8d men bara strax över 60 procent av kvinnorna. 10 procent av männen arbetar del8d och 37 procent av kvinnorna. Fler och fler kvinnor arbetar hel8d, och del8darna är av olika skäl samt i olika utsträckning (se följande bilder). Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 20

21 Orsak )ll del)dsarbete Diagrammet visar orsaker 8ll del8dsarbete. Den största orsaken 8ll del8d är a$ hel8d saknas, alltså inte något som är valt utan ofrivillig del8d. Många kvinnodominerade yrken och arbetsplatser har endast eller mest del8d. Vård av barn rä$en a$ gå ner i arbets8d under småbarnsåren är en rä$ som i stor majoritet utny$jas av mödrar, ej av fäder. Det får konsekvenser. Män arbetar som mest del8d i unga år (i kombina8on med studier) och minst under småbarnsår. Småbarnspappor jobbar mer än andra män. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 21

22 Arbets)d Diagrammet visar a$ de vanligaste formerna av del8d är från 75 procent och uppåt. Män jobbar i större utsträckning hel8d än kvinnor. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 22

23 Den könssegregerade arbetsmarknaden Diagrammet visar könsfördelningen för de 30 största yrkesgrupperna i Sverige. Väldigt få yrken har jämn könsfördelning. Av de trejo största är det kock/kokerska, universitets- och högskolelärare samt läkare som anses ha en jämn könsfördelning. Men det är missvisande e=ersom kvinnor och män jobbar med olika saker, trots a$ det är inom samma yrkesgrupp. Det är skillnad på vem som är kock eller kokerska och läraryrket är dessutom uppdelat på nivåer och ämnen. Om vi 8$ar på läkaryrket kan vi se en uppdelning mellan olika specialis8nriktningar. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 23

24 Företagande Diagrammet visar antalet kvinnor och män som är företagare 2010, antalet kvinnor är strax över och antalet män strax under Det har gjorts en hel del satsningar på a$ öka kvinnors företagande under de senaste år8ondena. Ändå är mer än dubbelt så många män än kvinnor företagare. Orsakerna 8ll de$a kan diskuteras. Handlar det om bilden av företagaren? Företagarnas villkor vad gäller 8ll exempel ekonomiska risktagande? Möjligheter a$ starta företag? Mer läsning: Tillväxtverket om jämställd regional 8llväxt: h$p://8llvaxtverket.se/huvudmeny/ insatserfor8llvaxt/regionalutveckling/jamstalldregional8llvaxt. 4.3c a2e9d3a82ee.html Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 24

25 Företagande Diagrammet visar inom vilka näringsgrenar som kvinnor och män driver företag. Män driver o=ast företag inom jordbruk, byggindustri och företagstjänster och kvinnor inom handel, företagstjänster och personliga tjänster. Den könssegregerade arbetsmarknaden gör sig synlig även inom företagarvärlden. Även om handel och företagstjänster ser jämna ut i sta8s8ken så döljer sig en uppdelning där bakom. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 25

26 Månadslön Diagrammet visar genomsni$lig månadslön för män och kvinnor inom olika sektorer. Det är inom vården i lands8ngen som vi finner mycket del8dsarbete bland kvinnor, vilket kan förklara den löneskillnad som finns där. Skillnaden mellan kvinnor och män i kategorin privata tjänstemän är svårare a$ förklara. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 26

27 Disponibel inkomst Diagrammet visar hur stor andel kvinnors disponibla inkomst är av mäns disponibla inkomst, den inkomst vi fak8skt har a$ röra oss med, e=er ska$ och bidrag etc. Kvinnors disponibla inkomst uppgår 8ll 78 procent av mäns. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 27

28 Disponibel inkomst Diagrammet visar hur mycket disponibel inkomst ensamstående och sammanboende kvinnor och män, med eller utan barn, har. Mest disponibel inkomst har en sammanboende man med barn ( kronor) det är en vinstlo$. Minst har en ensamstående kvinna ( kronor). Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 28

29 Behörighet )ll gymnasiet Diagrammet visar andelen flickor och pojkar som är behöriga 8ll olika gymnasieprogram. Det talas mycket om pojkars sämre skolresultat och a$ de$a är något oroväckande. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är dock inte så stora om vi ser 8ll diagrammet ovan. Däremot finns det andra faktorer och aspekter som gör skillnad mellan unga flickor och pojkars skolresultat, som socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå etcetera. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 29

30 Gymnasieprogram Diagrammet visar avgångna män och kvinnor från olika gymnasieprogram. Av våra gymnasieprogram är det endast naturvetenskapliga programmet som har en jämn könsfördelning. Men det skiljer sig åt vad kvinnor och män gör e=er gymnasiet. Hur kan det här påverkas? Många insatser har handlat om a$ pusha tjejer in i mansdominerade områden, men det är få som lockar killar in i kvinnodominerade. Språkbruket för den här typen av insatser är o=a intressant a$ 8$a närmre på. Hur uppmuntrar vi någon a$ välja kvinnodominerade yrken, vilka argument används? Höjer det statusen? Påverkar det lönerna? Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 30

31 Högskolestudier Diagrammet visar andelen kvinnor och män som tagit examina inom olika inriktningar på högskolan. Fler kvinnor än män läser på högre nivå e=er gymnasiet, det är särskilt fler kvinnor som avslutar studierna. De$a beror också mycket på a$ vissa yrken numera kräver högskoleutbildning som 8digare inte gjorde det (inom hälso- sjukvård, förskola, etcetera). Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 31

32 Sjuk- och ak)vitetsersävning Diagrammet visar antal kvinnor och män med sjuk- och ak8vitetsersä$ning. Den allra största gruppen är kvinnor i åldern år. Det har varit mycket fokus på ohälsa senare år. För några år sedan undersöktes hur det fungerar med rehabilitering och vad som satsas på kvinnor respek8ve män, det visade på en skev fördelning, där män fick mycket mer resurser snabbare för a$ kunna återgå i arbete. Män rehabiliterades u8från a$ fungera fysiskt medan kvinnor rehabiliterades u8från a$ fungera psykiskt, vilket inneburit a$ man missat mäns psykiska ohälsa och kvinnors fysiska. Mer läsning: Genusperspek8v på medicin, Högskoleverket (2005), h$p:// Publika8oner/Amnesoversikter/ Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 32

33 Sjukpenningfall Diagrammet visar pågående sjukpenningfall under perioden ll Den psykiska ohälsan har ökat, särskilt hos flickor och kvinnor. Särskilt drabbade är anställda inom lands8ng (vårdyrken). Nya regler gällande lång8dssjukskrivning 2008 är förklaringen 8ll minskningen av ärenden under den 8dsperioden. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 33

34 Medellivslängd Skillnaden mellan män och kvinnors levnadslängd minskar. Yngre män (upp till 40 år) dör i mycket större utsträckning av skador, olyckor, självmord och alkohol än kvinnor. Hur mycket påverkar normer för manlighet och maskulinitet mäns kortare livslängd? Statistikkälla: Statistiska centralbyrån 34

35 Garantipension En person som inte har tjänat in någon inkomstgrundad pension, eller som har låg sådan pension, och har fyllt 65 år kan ha rätt till garantipension. Garantipensionen är ett grundskydd för dem som har haft låg taxerad inkomst och uppgår till kronor i månaden. Det är framför allt kvinnor som får garanti pension, eftersom de i lägre grad har förvärvsarbetat. Drygt 60 procent av både utrikes och inrikes födda kvinnor får en del av sin pension i form av garanti pension. Andelen är 30 procent bland utrikes födda män och 13 procent bland inrikes födda män. Sett till medelbeloppet (ålderspension år 2012) så har kvinnor drygt 74 procent av mäns inkomst. De flesta utgår ifrån att det per automatik kommer att bli mycket jämnare med nästa generations pensionärer, men så länge kvinnors löner är lägre än mäns kommer så inte bli fallet. Mer läsning: Låga pensioner risk för utrikesfödda, SCB (2013), Pages/Article aspx Statistikkälla: Statistiska centralbyrån 35

36 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Möjligheten a$ förena avlönat arbete med a$ ha en familj och a$ vårda rela8oner med närstående ska vara central i jämställdhetspoli8ken. I proposi8onen som ligger 8ll grund för jämställdhetspoli8ken underströk regeringen dels a$ omsorgen om de äldre är e$ område som behöver en allt större uppmärksamhet i takt med a$ antalet äldre kvinnor och män i samhället ökar, dels a$ denna grupp blir allt äldre. Om dagens omsorgsmönster består, där den offentliga omsorgen främst riktas 8ll de allra äldsta och mest omsorgsberoende, kommer denna utveckling sannolikt innebära behov av ökade insatser från anhöriga. De$a delmål är det som vanligtvis skapar mest diskussioner. Ska verkligen regeringen bestämma vad vi gör hemma? Men frågorna har stor betydelse för helheten, 8ll exempel möjligheten för kvinnor a$ vara på arbetsmarknaden. Det går inte a$ frikoppla från hem- och hushållsarbetet. Och det är vik8gt för mer än jämställdheten även för hälsan och rela8onerna. E$ ak8vt delat föräldraskap kan förmodas gynna rela8onen förälder- barn, särskilt e=er en separa8on. Mer läsning: Om jämställdhetspoli8ska målen på Jämställ.nu: h$p://jamstall.nu/vad/ 36

37 Tidsanvändning Diagrammet visar hur många 8mmar kvinnor och män lägger på det obetalda hem- och hushållsarbetet varje vecka. Kvinnor lägger ner mer 8d på matlagning, disk, städning, tvä$, barn och a$ handla, män ägnar mer 8d åt underhållsarbete (exempelvis klippa gräsma$a, byta däck). Tidsanvändning för barn mellan år visar a$ pojkar och flickor lägger ned ungefär lika mycket 8d i veckan på hushållsarbete, men a$ det är skillnad på vad de gör. Flickor ägnar mer 8d åt sysslor som matlagning och tvä$ medan pojkar gör utomhussysslor i högre utsträckning. Däremot är det jämnt fördelat gällande a$ ta hand om småsyskon. Mer läsning: Nu för 8den. En undersökning om svenska folkets 8dsanvändning år 2010/11, SCB, h$p:// aspx? PublObjId=18561 Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 37

38 Tid för obetalt arbete Diagrammet visar hur mycket 8d småbarnsföräldrar lägger på obetalt arbete varje vecka. Mest 8d åt obetalt arbete ägnar ensamstående kvinnor med små barn. För bara några år sedan gjorde sammanboende kvinnor med barn mer än ensamstående kvinnor med barn. Det är foruarande liten skillnad mellan grupperna. Vad beror det på? Anledningen 8ll a$ ensamstående män med barn inte finns med i diagrammet är a$ gruppen är för liten a$ redovisa. Sta)s)kkälla: Sta8s8ska centralbyrån 38

39 Föräldraledighet Sverige har ha= en föräldraförsäkring sedan Diagrammet visar utvecklingen från 1974 fram 8ll stod männen för 24 procent av u$aget. De stora förändringarna har ske$ e=er införandet av det som slarvigt kallas pappamånader (nu två). Men det handlar inte om pappamånader, det är två månader knutna 8ll var och en. Häl=en av föräldraledigheten är var och ens. Vi kan välja a$ skriva över vår föräldraledighet 8ll den andra föräldern, förutom just två månader. Argumentet a$ det är ekonomin som styr dyker o=a upp. Även i familjer där kvinnan tjänar mest är det hon som tar ut mest. Högutbildade föräldrapar tar ut mest jämnt. I den här takten tar det 40 år 8lls det blir jämställt. Är det ok? Det finns en grupp föräldrar som inte använder föräldraförsäkringen, bland barn som fyllt fyra år är det över 18 procent av fäderna och 1,6 procent av mödrarna som inte tagit ut någon föräldraledighet alls. Sta)s)kkälla: Försäkringskassan 39

40 Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning får föräldrar för vård av barn. Det här diagrammet visar utvecklingen från 1974 fram 8ll 2011 och ger en bild av a$ det är en hyfsat jämn fördelning av u$aget av 8llfällig föräldrapenning, men i den här takten tar det 195 år 8lls det blir jämställt. Vi kan också se tydliga skillnader på korta och långa perioder för vård av barn. Enstaka dagar har e$ mer jämt u$ag, medan längre perioder tas ut mer av kvinnor. Sta)s)kkälla: Försäkringskassan 40

41 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra I konkret bemärkelse handlar de$a delmål om rä$en och möjligheten a$ bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduk8on. Regeringen ansåg det vik8gt a$ förtydliga a$ det bakom det våld som kvinnor utsä$s för o=ast finns en manlig förövare, varför det 8digare neutrala begreppet könsrelaterat våld ersa$es av mäns våld mot kvinnor. FN:s deklara8on om avskaffandet av allt våld mot kvinnor är en annan anledning 8ll varför begreppet ersa$es. Deklara8onen omfa$ar såväl fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld liksom både våld i samhället och i hemmet. Våldet mot kvinnor är e$ stort interna8onellt problem. Enligt världshälsorganisa8onen, WHO, är det fler än en kvinna av tre som utsä$s för våld i hemmet, e$ problem som är utbre$ över hela världen. Män står för majoriteten av våldet, de utsä$er varandra och även tjejer och kvinnor för våld. E$ ak8vt jämställdhetsarbete kan vara förebyggande och leda 8ll minskat våld. Mer läsning: Deklara8onen från 1993 om avskaffande av allt våld mot kvinnor (engelsk version), h$p:// Opendocument Om jämställdhetspoli8ska målen på Jämställ.nu: h$p://jamstall.nu/vad/ jamstalldhetspoli8ska- mal/ 41

42 Oro för överfall eller misshandel Diagrammet visar hur många kvinnor och män som svarar a$ de mycket eller ganska o=a känner oro för a$ utsä$as för överfall eller misshandel. Bland kvinnor i åldersgruppen år är det vanligast a$ känna oro. Män i åldern år är den grupp som känner minst oro. Mer läsning: Den na8onella trygghetsundersökningen, Bro$sförebyggande rådet (2011), h$p:// - sta8s8k/sta8s8k/den- na8onella- trygghetsundersokningen.html Sta)s)kkälla: Na8onella trygghetsundersökningen (NTU) och Bro$sförebyggande rådet (BRÅ) 42

43 Otrygghet vid utevistelse Diagrammet visar kvinnor och män som svarat a$ de an8ngen känner sig ganska otrygga eller mycket otrygga när de vistas utomhus en sen kväll. Kvinnor, särskilt yngre och äldre, känner sig mycket mer otrygga än män. Denna otrygghet påverkar deras handlingsmönster när de vistas utomhus en sen kväll, yngre kvinnor kan välja a$ gå en annan väg medans äldre kvinnor väljer a$ inte gå ut överhuvudtaget. De$a trots a$ kvinnor ej är lika utsa$a för våld och överfall på allmän plats som män, särskilt unga män. U8från hur sta8s8ken för anmälda misshandelsfall ser ut, är det män som borde känna en större oro än vad de uppvisar i den här typen av undersökningar. Det är dock vik8gt a$ komma ihåg a$ den typ av våld som kvinnor fruktar, o=a sexuellt våld, är av annan typ än det män fruktar. Oron över a$ bli utsa$ för sexuellt våld innebär a$ kvinnor 8digt lär sig strategier för a$ hantera det, e=ersom ansvaret för a$ inte utsä$as i många fall läggs på kvinnorna själva (t.ex. genom a$ man diskuterar hur kvinnor klär sig). Sta)s)kkälla: Na8onella trygghetsundersökningen (NTU) och Bro$sförebyggande rådet (BRÅ) 43

44 Misshandel Diagrammet visar på vilken plats kvinnor och män utsä$s för misshandel och av vem. Vanligaste misshandeln sker på allmän plats, där en man är offer och förövare. Den vanligaste misshandeln mot en kvinna är i bostaden och där förövaren är en man. Sta)s)kkälla: Na8onella trygghetsundersökningen (NTU) och Bro$sförebyggande rådet (BRÅ) 44

45 Misshandel och rela)on )ll förövaren Diagrammet visar vilken rela8on personer som blivit utsa$a för misshandel har 8ll förövaren. Det är vanligast a$ en misshandel sker mot en man av en okänd person. Minst vanligt är a$ en man blir misshandlad av en närstående. Kvinnor blir o=ast misshandlad av en person som är bekant för dem. Sta)s)kkälla: Na8onella trygghetsundersökningen (NTU) och Bro$sförebyggande rådet (BRÅ) 45

46 Våldtäkt Diagrammet visar könsfördelningen bland offer för våldtäkter och våldtäktsförsök. En överväldigande majoritet av alla våldtäkter och våldtäktsförsök drabbar kvinnor, och en överväldigande majoritet inträffar inomhus. Den här sta8s8ken visar anmälningar, a$ jämföra med lagförda för sexualbro$ 2011 då 100 procent var män. Generellt gällande lagförda så står män för drygt 83 procent av samtliga bro$. Sta)s)kkälla: Bro$sförebyggande rådet 46

47 Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspoli)ska målen? Låt gruppen samtala och diskutera i mindre grupper, på vilket sä$ påverkar deras arbete och organisa8onens verksamhet de jämställdhetspoli8ska målen? 47

48 Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspoli)ska målen? Låt gruppen samtala och diskutera i mindre grupper, på vilket sä$ påverkar deras arbete och organisa8onens verksamhet de jämställdhetspoli8ska målen? 48

49 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en poli8sk strategi för a$ uppnå e$ jämställt samhälle. Strategin innebär korua$at a$ e$ jämställdhetsperspek8v ska införlivas i allt beslutsfa$ande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt se$ deltar i beslutsfa$andet. Mer läsning: Om jämställdhetsintegrering på Jämställ.nu: h$p://jamstall.nu/vad/ jamstalldhetsintegrering/ 49

50 Vanliga fallgropar Genom åren har det gjorts en hel del jämställdhetsarbete och många har gjort samma misstag. Några av de vanligaste listas ovan. Mer läsning: Om jämställdhet i prak8ken på Jämställ.nu: h$p://jamstall.nu/hur/jamstalldhet- i- prak8ken/ 50

51 SWOT SWOT är e$ verktyg som används för a$ iden8fiera risker i projekt eller arbete genom a$ iden8fiera Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Gör en gemensam SWOT- analys i gruppen. Hur ser era möjligheter ut för a$ starta e$ jämställdhetsarbete? Vilka styrkor och svagheter finns i organisa8onen? Vilka möjligheter och hot finns det som ni inte kan påverka? Mer läsning: Om SWOT- analys på Jämställ.nu: h$p://jamstall.nu/hur/swot/ 51

52 Hur går vi vidare? Precis som med allt annat utvecklingsarbete räcker det inte med en utbildning, nu är det dags a$ skrida 8ll handling i jämställdhetsarbetet. Försök få utbildningsdeltagarna a$ komma på minst fem idéer på saker ni kan gå vidare med, det kan vara a$ ta fram sta8s8k eller leta upp forskning inom det området ni arbetar med, kartlägga var i verksamheten ni riskerar a$ reproducera ojämställdhet, se över hur era pengar fördelas mellan kvinnor och män i verksamheten eller gör en SWOT- analys på er verksamhet u8från e$ jämställdhetsperspek8v. På Jämställ.nu hi$ar ni allt ni behöver för a$ komma igång. Ni kan 8ll exempel kika på metoderna i verktygslådans olika steg, läsa om prak8ska exempel på hur andra verksamheter har arbetat med jämställdhet eller om olika teore8ska begrepp. Innan ni sä$er punkt för basutbildningen, låt deltagarna säga e$ par ord om hur de tycker a$ utbildningen var och återkoppla gärna 8ll de förväntningar de hade inledningsvis. Lycka 8ll! Om du vill återkoppla 8ll oss hur utbildningen gick, och om du tycker a$ det är något som var extra bra eller något som kan vidareutvecklas, skicka gärna e$ mail 8ll info@jamstall.nu 52