Äldres hälsa i Västmanland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres hälsa i Västmanland"

Transkript

1 Äldres hälsa i Västmanland Kompetenscenter för hälsa Anu Molarius, Ulla Händel, Bo Simonsson

2

3 Sammanfattning Denna rapport baseras mestadels på enkätundersökningen Liv & hälsa 8 i Västmanland. I åldersgruppen år svarade 2 49 personer, svarsfrekvensen var 75 procent. Livsvillkor Två tredjedelar av de äldre i åldern år i Västmanland bor tillsammans med make, maka eller sambo. Äldre kvinnor bor i större utsträckning ensamma än män. Majoriteten av de äldre i Västmanland bor i villa eller radhus, fler män än kvinnor. Kvinnor lägger ner mer tid på hemarbete än vad män gör. De allra flesta äldre uppger att de har någon eller några personer i sin omgivning som kan ge dem personligt stöd. De vanligaste fritidsaktiviteterna bland de äldre är att man tittar på TV eller läser tidningar eller böcker. Även att umgås med släkt och vänner är vanligt. Många äldre, i synnerhet kvinnor, anger att det händer att de avstår från att gå ut pga. av rädsla av att bli rånad eller överfallen. Mycket få har dock blivit utsatta för våld. Levnadsvanor Äldre har i genomsnitt hälsosammare levnadsvanor än yngre vuxna. De röker mindre och dricker alkohol i mindre utsträckning än yngre vuxna. Yngre pensionärer (65-74 år) är fysiskt aktiva, däremot rör sig var tredje äldre pensionär (75-84 år) för lite, mindre än två timmar per vecka. De allra flesta äldre äter frukost dagligen eller i stort sett dagligen. Drygt hälften av de äldre är överviktiga. Hälsa Två tredjedelar av åringar och hälften av åringar uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Andelen med bra hälsa ökade från år till år 8. Den vanligaste långvariga sjukdomen hos äldre är högt blodtryck vilket drabbar nästan varannan man och kvinna i åldern år. Det mest förekommande psykiska besväret hos äldre är sömnsvårigheter, 3 procent av kvinnor och 15 procent av män anger att de ofta besväras av sömnproblem. Omkring hälften av de äldre lider av nedsatt hörsel. Cirka 5 procent av samtliga personer 65 år eller äldre drabbas årligen av ett olycksfall som kräver vård på akutmottagning. Den vanligaste orsaken till fallet är att personen halkar och den vanligaste skadan är lårbensbrott. Äldre med bra ekonomi har bättre hälsa än äldre med dålig ekonomi, skillnaden är särskilt stor bland kvinnor. Motsvarande skillnad ses även i tandhälsa. Läkemedelsbruket är högt bland äldre. Vårdbesök är vanliga, men närmare nio av tio äldre är nöjda med den vård de fått. Åtgärder Det finns ett stort antal intresseorganisationer som erbjuder olika aktiviteter för att främja social gemenskap och goda levnadsvanor hos äldre. För hälsan och livskvalitén är det angeläget att den naturligt försämrade synen hos äldre människor kompenseras med en god belysning. Fysisk aktivitet och balansträning bland äldre är en av de viktigaste aktiviteterna för att förebygga skador. Även läkemedelsgenomgångar hos äldre med många mediciner är viktiga.

4 Innehåll Inledning... 3 Metod och material... 4 Befolkning... 4 Livsvillkor... 5 Hushåll och hemarbete... 5 Ensamhet... 5 Boende och boendemiljö... 6 Ekonomi... 6 Fritid... 6 Föreningsdeltagande... 7 Trygghet... 7 Levnadsvanor... 8 Tobak... 8 Alkohol... 8 Fysisk aktivitet... 8 Matvanor... 9 Kroppsvikt... 1 Hälsa Självskattad hälsa Psykisk hälsa Demens Långvariga sjukdomar Värk i rörelseorganen Funktionsnedsättning Tandhälsa Multisjuklighet Äldre och skador Äldre och skador internationellt Äldre och skador nationellt Äldre och skador, Västmanland Sociala skillnader i hälsa Behov av hjälp Kontakter med vården Läkemedel... Åtgärder för att främja äldres hälsa Syftet med aktiviteter Social gemenskap och stöd Uppsökande verksamhet Intresseorganisationer Bättre ljus och bättre liv Skadeförebyggande Framtid Referenser och litteratur för vidare läsning

5 Inledning Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad vi tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Dessa fyra områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar - social gemenskap - delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd - fysisk aktivitet - bra matvanor. Hälsoutvecklingen bland äldre i Sverige Över 17 procent av befolkningen i Sverige är 65 år eller äldre. De äldres andel av befolkningen har ökat och beräknas att öka ytterligare till följd av att medellivslängden ökar och stora årskullar nu når pensionsåldern. Andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott har ökat i Sverige, men bland kvinnorna är det framförallt de yngre pensionärerna (65-74 år) som rapporterar bättre hälsa. Bland männen har förbättringar av det allmänna hälsotillståndet konstaterats i alla åldersgrupper. Andelen äldre som rapporterar någon långvarig sjukdom har ökat, medan andelen som har sjukdomar och besvär som hindrar deras dagliga liv har minskat. Andelen som har nedsatt rörelseförmåga har minskat sedan 198-talet, medan värkbesvär är ungefär lika vanligt. I Sverige beräknas cirka 8 procent av personer 65 år och äldre lida av en demenssjukdom. Det finns flera dementa kvinnor än män, dels beroende på att kvinnor löper högre risk att drabbas, dels för att deras andel i befolkningen är högre än männens i de äldsta åldersgrupperna. Varje år drabbas ungefär var tredje person som är 6 år eller äldre av en fallolycka, och varannan person över 8 år. Frakturer i handleden är vanligt bland yngre pensionärer, medan höftfrakturer oftast drabbar de allra äldsta. Efter 8 års ålder blir det snabbt vanligare att man får svårt att sköta sin personliga omvårdnad. I åldrarna 85 år och däröver behöver närmare hälften av kvinnorna och drygt en tredjedel av männen hjälp med den personliga omvårdnaden. Förmågan att klara vardagliga aktiviteter påverkas inte bara av den kroppsliga funktionen, utan beror också på omgivningsfaktorer som boendeform, avstånd till affärer och tillgång till hjälpmedel. Allt fler äldre bor kvar i eget boende, vilket inte enbart beror på ett mindre behov av vård och omsorg. Antalet platser i särskilda boenden har minskat kraftigt och motsvarar i dag inte antalet behövande. I stället har det blivit vanligare att man får hjälp av anhöriga. Kvinnor lever oftast längre än sin äldre make och därför är det oftast ensamstående kvinnor som på äldre dagar behöver kommunala omsorgsinsatser. Syftet med rapporten Syftet med denna rapport är ge en översiktlig bild av äldres hälsa i Västmanland samt beskriva de livsvillkor och levnadsvanor som påverkar äldres hälsa. En särskilt fokus har lagts på att beskriva skador bland äldre. I slutet av rapporten presenteras olika åtgärder för att främja hälsan och förebygga sjukdomar och skador hos äldre. 3

6 Metod och material Denna rapport baseras mestadels på befolkningsundersökningen Liv & hälsa 8. Drygt 6 7 personer i åldern år i Västmanland svarade på enkäten som skickades ut i april-maj 8. Svarsfrekvensen var 58 procent. Sammanlagt har drygt 4 personer svarat på undersökningen, som är ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Liknande undersökningar gjordes år och 4. År omfattade undersökningen åldersgruppen år. Enkätundersökningen ger information om befolkningens levnadsvanor, livsvillkor och hälsa samt kontakter med vården. Av de drygt 6 7 personer som år 8 svarade på enkäten i Västmanland var 2 49 i åldersgruppen år. Svarsfrekvensen i denna åldersgrupp var 75 procent. Resultat presenteras i de flesta fall uppdelat på kön och åldersgrupper och år. Befolkning Det är i de äldre åldrarna som den största befolkningsökningen är att vänta det närmaste årtiondet. Antalet 65 år och äldre beräknas öka med cirka 362 i Sverige. Parallellt väntas en ökning av personer i de arbetsföra åldrarna, -64 år, med omkring 1 personer och en minskning av antalet barn och ungdomar i åldern 19 år med drygt 127. I Västmanland är andelen personer 65 år och äldre högre än i riket i genomsnitt. Denna skillnad förväntas även att bestå i framtiden. Enligt prognosen kommer kvinnoöverskottet i pensionsåldrarna att minska något i framtiden eftersom männens dödlighet minskar snabbare än kvinnornas. 25 Antal svarande år i Västmanland, Liv och hälsa Riket Västmanland år år Totalt Kvinnor Män Totalt År Samtliga personer som skadas så allvarligt att de behöver besöka akutmottagningen i Västerås registreras med diagnos och yttre orsak till olycksfallet. Det är dessa patienter som finns registrerade i den del av rapporten som handlar om fallskador. Befolkningsprognos 1-3 för andelen (%) 65 år och äldre (Källa: SCB). 4

7 Livsvillkor Kvinnor i Sverige lever längre än män och följaktligen lever också fler äldre kvinnor ensamma. Bostaden och dess omgivning är något av en medelpunkt i den äldres liv. Tillgången till service och trygghet i närområdet är därför speciellt viktiga för äldre. Socialt stöd och relationer med familj och vänner bidrar också till ett gott åldrande. Hushåll och hemarbete Två tredjedelar (67 procent) av de äldre i länet bor tillsammans med make, maka, partner eller sambo. Några få procent bor tillsammans med en annan vuxen, exempelvis syskon eller vuxna barn. Äldre kvinnor är i större utsträckning ensamboende än män. Andelen ensamboende ökar med åldern. I åldern år bor drygt hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen ensamma. Andel (%) ensamboende hos äldre i Västmanland år år år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor lägger ner mer tid på hemarbete än vad män gör. Var tredje äldre kvinna och var tionde äldre man lägger ned mer än timmar per vecka på arbete i hemmet för att t.ex. vårda anhöriga, handla, laga mat, sköta ekonomin, tvätta, städa, underhålla bil, hus och trädgård. Denna andel är något högre i åldersgruppen år än i åldersgruppen år Kvinnor Andel (%) som lägger ner mer än timmar per vecka på hemarbete bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Ensamhet De allra flesta äldre i länet (94 procent) uppger att de har någon eller några personer i sin omgivning som kan ge dem stöd i händelse av personliga kriser eller problem. I en studie som genomfördes år 3 bland 394 äldre personer på bostadsområdet Vallby i Västerås frågades om ensamhet. Studien visade att det fanns flera sätt att förhålla sig till ensamhet. En del upplevde ensamhet trots att de levde i ett äktenskap medan det fanns de som levde ensamma som inte tyckte att ensamhet var något problem för dem. Andel som känner sig ensamma och upplever det som ett problem (Källa: Sandén P. Äldres livssituation, levnadsförhållanden och hälsa på Vallby en kartläggning. Landstinget Västmanland och Västerås stad, 4.) Känner sig ensam 11 Nej 7 % Ja 3 % Män 9 Inget problem 43 % Problem 57 % 5

8 Boende och boendemiljö Majoriteten av de äldre i Västmanland bor i villa eller radhus. Att bo i flerfamiljshus eller lägenhet var vanligare bland kvinnor än bland män, vilket kan delvis förklaras med att en större andel av kvinnor bor ensamma. Att bo i lägenhet var också vanligare hos åringar än hos åringar, bland både kvinnor och män. De äldre trivs med sitt boende och sin boendemiljö. Fler än nio av tio angav att de trivdes mycket eller ganska bra med sitt boende och sin boendemiljö. Andel (%) med olika typer av boende bland äldre i Västmanland år 8. Kvinnor Män Totalt Villa/radhus Lägenhet Servicehus Annat Forskning har visat att husdjur har positiva hälsoeffekter för äldre, framförallt inom vården. I Västmanland anger 24 procent av kvinnorna och 16 procent av männen att de har ett husdjur. Att ha husdjur är vanligare hos åringar än hos åringar. Ekonomi Äldre har i genomsnitt bättre ekonomi än yngre vuxna. Även hos äldre har män en bättre ekonomisk situation än kvinnor. Av äldre män i länet anger 12 procent att de inte har ekonomiska marginaler dvs. inte kan skaffa fram kr på en vecka. Motsvarande andel hos äldre kvinnor är 21 procent. Fritid De vanligaste fritidsaktiviteterna bland äldre är att man tittar på TV eller läser tidningar eller böcker. Nästan alla äldre i länet utför dessa aktiviteter minst varje vecka. Även att umgås med släkt och vänner är vanligt. En tredjedel av kvinnor och närmare hälften av männen använder dator minst varje vecka. Andelen som använder dator är större bland yngre (65-74 år) än äldre (75-84 år) pensionärer. Män strövar i naturen, fiskar, jagar eller gör båtturer i större utsträckning än kvinnor, medan kvinnor sjunger, dansar, målar eller ägnar sig åt annan skapande verksamhet i större utsträckning än män. Många utför även trädgårdsarbete. Andel (%) som utför följande fritidsaktiviteter varje dag eller varje vecka bland äldre i Västmanland år 8. Kvinnor Män Totalt Tittar på TV Läser tidningar, böcker Umgås med släkt och vänner Använder dator Trädgårdsarbete Strövar i naturen, fiskar, jagar, gör båtturer etc. Sjunger, spelar, dansar, målar, syr etc

9 Föreningsdeltagande Många äldre deltar i aktiviteter eller går på möten i någon grupp, organisation, förening eller något samfund. Det vanligaste är att man är aktiv i pensionärsförening, vilket drygt en femtedel anger. Män är oftare aktiva i bostadsrätt-/villaföreningar eller idrottsföreningar, medan kvinnor är oftare aktiva i pensionärsföreningar. Andel (%) som är aktiva i olika föreningar bland äldre i Västmanland år 8. Aktiv i Kvinnor Män Totalt pensionärsförening bostadsrätt-/ villaförening religiöst samfund eller församling kulturellt sällskap idrottsförening Trygghet Att känna sig trygg i sitt bostadsområde är viktigt för hälsan i många avseenden. Dels påverkar det möjligheter för socialt liv utanför hemmet och dels möjligheter för t.ex. avkoppling i form av motion på fritiden. I den Nationella Trygghetsundersökningen 9 mäts bland annat otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet. I snitt uppger var sjätte person att de känner sig otrygga då de vistas ute ensamma en sen kväll i sitt bostadsområde. När länen studeras framkommer det att den största andelen otrygga finns i Västmanlands län, där 25 procent uppgett att de känner sig mycket eller ganska otrygga, eller att de inte går ut på kvällen till följd av oro för brott. Även Skåne län ligger högt i denna mätning (21 procent). Boende i Norrlandslänen samt boende i Kalmar, uppger sig vara minst otrygga (8-11 procent). Stora variationer kan förekomma inom ett visst län. I en studie genomförd 1 i Umeå fann man att omkring en procent av både män och kvinnor har utsatts för fysiskt våld efter det att de fyllt 65 år. Fysiskt våld förekommer nästan alltid tillsammans med andra former av övergrepp. Av förövarna är drygt två tredjedelar män. Det är således en förhållandevis liten andel äldre som utsätts för fysiskt våld men det är ändå ett problem som måste beaktas. I Västmanland anger,5 procent av de äldre att de har utsätts för våld det senaste året. Äldre kvinnor känner sig mer otrygga än äldre män. Av kvinnorna år i Västmanland anger 34 procent att det ibland eller ofta händer att de avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Motsvarande andel hos männen är 14 procent. Det finns inga större skillnader i denna andel mellan åldersgrupperna och år. Så många som 96 procent av de äldre i länet svarar dock att de känner sig säkra och trygga från att bli hotade eller angripna i sitt bostadsområde. 7

10 Levnadsvanor Äldre har i genomsnitt hälsosammare levnadsvanor än yngre vuxna. Detta gäller såväl för riket som för Västmanland. Äldre röker mindre och dricker alkohol i mindre utsträckning än yngre vuxna. Däremot ökar andelen överviktiga med åldern och andelen fysiskt inaktiva är hög bland äldre över 75 år. Tobak Rökning är en av de största hälsoriskerna den enskilde kan påverka. Många sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, orsakas eller förvärras av rökning. Cirka 7 procent av de äldre i Västmanland röker dagligen. Rökning är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Andelen dagligrökare är något högre i åldersgruppen än i åldersgruppen år. 25 Alkohol Alkoholkonsumtionen är mycket lägre bland äldre än bland yngre vuxna. I enkätundersökningen Liv och hälsa frågades om hur ofta man dricker alkohol så mycket att man känner sig berusad. I alla åldrar är berusningsdrickande vanligare bland män än bland kvinnor. Av åriga män angav 9 procent att de berusade sig minst en gång i månaden. Motsvarande andel hos åriga kvinnor var 1 procent. Att berusa sig var ovanligt i åldern år Kvinnor 9 Män Andel (%) som berusar sig minst en gång i månaden bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder Kvinnor 8 Män Andel (%) dagligrökare bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Andelen som snusar dagligen är 9 procent hos män år i Västmanland, medan motsvarande andel hos kvinnor är 1 procent. 6 Fysisk aktivitet För äldre är fysisk aktivitet viktigt för att öka välbefinnande, bibehålla fysisk funktionsförmåga och för att undvika fallolyckor. Dessutom går många sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, fetma, åldersdiabetes och benskörhet att förebygga genom en fysiskt aktiv livsstil. Sarkopeni är en fortlöpande minskning med åldern av muskelmassa och muskelstyrka. Hastigheten för muskelförlusten har beräknats vara 1-2 procent per år efter 5 års ålder och den kan också påverka friska och fysiskt aktiva personer. Efter 7 år har cirka 25 procent och av dem som fyllt 8 år uppvisar 4-5 8

11 procent kliniska symptom på sarkopeni. Viktiga följder av sarkopeni är ökad risk för fall och frakturer, minskad livskvalitet, ökad bräcklighet/skörhet, minskat funktionellt oberoende, nedsatt förmåga att sköta dagliga aktiviteter samt ökad risk för död av alla orsaker. Fysisk aktivitet ser ut att vara en del av vardagen för de flesta äldre i länet. Andelen fysiskt inaktiva (promenerar eller cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan) är till och med något lägre bland yngre pensionärer (65-74 år) än bland personer i den förvärvsaktiva åldern. Däremot är fysiskt inaktivitet vanligt bland äldre pensionärer (75-84 år) varav var tredje rör sig mindre än två timmar per vecka Kvinnor 13 Män Andel (%) fysiskt inaktiva (rör sig mindre än 2 timmar per vecka) bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Matvanor Goda kostvanor anses som en av de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande. Energibehovet minskar oftast med åldern, vilket gör det ännu viktigare med en god balans mellan energi och näringsämnen. Precis som för befolkningen i stort är det viktigt för äldre personer med regelbundna och varierade måltider. Vinster med goda kostvanor är bl. a. att välbefinnandet och den allmänna hälsan ökar, benskörhet kan förebyggas och risken för hjärt- och 28 kärlsjukdom, diabetes och högt blodtryck samt höga blodfetter minskar. De flesta äldre i länet (96 procent) äter frukost dagligen eller i stort sett dagligen. Det finns inga större skillnader i denna andel mellan kvinnor och män och inte heller mellan åldersgrupper. Andelen som dagligen äter lunch eller middag är något lägre. Cirka 6 procent av kvinnorna och 5 procent av männen anger att de dagligen äter kvällsmål. Andel (%) som sällan eller aldrig äter frukost, lunch, middag eller kvällsmål bland äldre i Västmanland år 8. Äter Kvinnor Män Totalt sällan/ aldrig Frukost Lunch Middag Kvällsmål Att äta mycket frukt och grönsaker är viktigt även bland de äldre. För att äta tillräckligt med frukt och grönsaker behövs oftast att man äter flera gånger om dagen. Andelen som äter frukt eller grönsaker minst fyra gånger per dag är högre bland kvinnor än bland män Kvinnor 16 Män Andel (%) som äter frukt eller grönsaker minst fyra gånger om dagen bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. 15 9

12 Kroppsvikt Övervikt ökar risken för bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom, speciellt om övervikten är koncentrerad som bukfetma. Personer med kraftig övervikt (fetma) har dessutom oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I Västmanland ökade andelen med fetma bland vuxna från 11 procent till 15 procent mellan åren och 8. Övervikt definieras med hjälp av BMI (body mass index) som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilo med den kvadrerade längden i meter (kg/m 2 ). Övervikt definieras som BMI>25 och fetma som BMI>3. Undervikt definieras som BMI<18,5. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Kvinnor Män Andel med undervikt, normalvikt, övervikt och fetma bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Fetma Övervikt Normalvikt Undervikt Drygt hälften av kvinnorna (57 procent) och männen (62 procent) i åldern år i Västmanland är överviktiga eller har fetma. Andelen med fetma är 18 procent hos kvinnor och 15 procent hos män. Andelen överviktiga är högre i åldersgruppen år än i åldersgruppen år. Undervikt är ovanligt i åldersgruppen år. I åldersgruppen år är cirka 3 procent underviktiga. 1

13 Hälsa Andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott har ökat såväl i riket i genomsnitt som i Västmanland. Högt blodtryck, hörselnedsättning, värk i rörelseorganen och sömnproblem är dock vanliga besvär bland de äldre. Självskattad hälsa Självskattad hälsa är ett samlat mått på individens hälsa. Vetenskapliga undersökningar har visat på ett klart samband mellan självupplevd hälsa och sjuklighet/dödlighet. Två tredjedelar av åringar i länet uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Bland åringar är denna andel betydligt lägre, ungefär hälften anger att de mår bra. Kvinnor anger ett sämre hälsotillstånd än män, skillnaden mellan män och kvinnor är störst bland åringar. Andelen som anger att de har ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd är 1 procent bland äldre. Andelen med bra hälsotillstånd ökade från 53 procent år till 58 procent år 8 bland äldre år i Västmanland Kvinnor 69 Män Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. 56 Psykisk hälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande och psykiska besvär, såsom ängslan och oro eller nedstämdhet, är vanligare hos kvinnor än hos män. Detta gäller även de äldre. Däremot är den psykiska hälsan sämre bland yngre vuxna än äldre. Den bästa psykiska hälsan förekommer i åldern år % Andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande bland vuxna i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Det mest förekommande psykiska besväret bland äldre är sömnsvårigheter, cirka 3 procent av kvinnor och 15 procent av män i länet anger att de ofta (vid flera tillfällen eller i stort sett hela tiden de senaste tre månaderna) besväras av sömnproblem. Ett annat vanligt besvär är trötthet och kraftlöshet som även kan vara av fysisk natur. De vanligaste psykiska besvären hos äldre. Andel (%) som anger att de ofta besväras av dessa symtom hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Sömnproblem Trötthet/ kraftlöshet Ängslan och oro Kvinnor Män Kvinnor Män

14 Demens I Sverige beräknas det finnas cirka 148 personer som lider av någon form av demenssjukdom. Varje år tillkommer det cirka 24 nya patienter med demens. Demenssjukdom finns i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Andelen som lider av demens är vid 65 års ålder cirka 1 procent medan den är vid 85 års ålder cirka procent. Symptomen på demenssjukdom varierar mycket beroende på var skadorna finns, vilken typ av skada och hur svår skadan är. Minnessvikt är det vanligaste symptomet. Det gäller framförallt den vanligaste typen av demens, Alzheimers sjukdom. Vanligtvis försämras patienter med demens successivt under många år. Tidigt i sjukdomen klarar sig patienten med lite insatser från samhället som hemtjänst eller liknande. Men tre år efter diagnosen har ungefär hälften av patienterna flyttat till särskilt boende eller en institution för dementa. I Västmanland lider cirka 4 personer av demenssjukdom och det tillkommer 65 nya patienter med demens varje år. De vanligaste långvariga sjukdomarna hos äldre. Andel (%) som anger att de har dessa sjukdomar hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Kvinnor Män Högt blodtryck Hjärt-kärlsjukdom Ofrivilligt urinläckage Diabetes Värk i rörelseorganen Värk i rörelseorganen är ett utbrett besvär bland äldre. Närmare hälften av äldre kvinnor och en fjärdedel av äldre män i länet anger att de ofta (vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden de senaste tre månaderna) har värk i rörelseorganen. Värk i händer, armar, ben eller fötter är något vanligare än värk i rygg eller axlar. Alla dessa symtom är vanligare hos kvinnor än hos män. Det finns inga större skillnader i förekomsten av dessa besvär mellan åldersgrupperna. Långvariga sjukdomar Värk i rygg eller höfter Den vanligaste långvariga sjukdomen hos äldre är högt blodtryck. Nästan varannan man och kvinna i länet anger att de har högt blodtryck. Bland män är även hjärtkärlsjukdomar vanligt förekommande. Ofrivilligt urinläckage är vanligare bland kvinnor än bland män. Båda dessa sjukdomar är mycket vanligare hos åringar än hos åringar. Diabetes förekommer hos drygt var tionde äldre. Värk i nacke, skuldror eller axlar Värk i händer, armar, ben eller fötter Kvinnor Män Andel (%) som anger att de ofta har värk i rörelseorganen hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön

15 Funktionsnedsättning Funktionsförmågan påverkas av olika sjukdomar men även av åldrandet i sig. Personer som har nedsatt funktionsförmåga har i genomsnitt sämre självskattad hälsa än personer som inte har nedsatt funktionsförmåga. Den vanligaste typen av funktionsnedsättning hos äldre är hörselnedsättning. Närmare hälften av de äldre i länet lider av nedsatt hörsel. Hörselnedsättning är vanligare hos män än hos kvinnor. Därutöver anger en tredjedel av männen och en femtedel av kvinnorna att de besväras av tinnitus (öronsus). Andel (%) med synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön år år Totalt Kvinnor 9 13 Män Totalt Närmare en fjärdedel av äldre anger att de har en fysisk funktionsnedsättning. I denna andel finns inga större skillnader mellan män och kvinnor Kvinnor Män Andel (%) med hörselnedsättning hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön. En av tio åringar och en av fem åringar anger att de har synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon. Synnedsättning är lika vanligt hos kvinnor som hos män. En enkätundersökning kan dock leda till underskattning av problemet eftersom personer med synnedsättning kan ha svårare att svara på en enkät än personer utan synnedsättning Kvinnor Andel (%) med fysisk funktionsnedsättning hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön. Alla de ovannämnda typerna av funktionsnedsättning är starkt kopplade till ålder och därmed vanligare i den äldsta åldersgruppen. Synförmågan har dock förbättrats i befolkningen de senaste årtiondena, förmodligen p.g.a. ett stort antal starroperationer som utförs varje år. Andelen med hörselnedsättning har däremot varit oförändrat. 18 Män 28 13

16 Tandhälsa Tandhälsan upplevs som bra av de flesta äldre i länet. Andelen som anger att de har bra eller mycket bra tandhälsa är cirka 7 procent i åldersgruppen år och något lägre i åldersgruppen år. De vanligaste besvären med tandhälsan bland äldre är känsliga tandhalsar och karies (hål i tänderna). Andelen som anger att de besväras av känsliga tandhalsar är 25 procent bland äldre kvinnor och 15 procent bland äldre män. Cirka 15 procent av äldre anger att de beväras av karies Kvinnor Män Andel (%) som anger att de har bra eller mycket bra tandhälsa bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Multisjuklighet En vanlig definition av multisjuklighet är att en person är över 75 år och har varit inlagd tre gånger på sjukhus med tre diagnoser i tre olika diagnosgrupper. Förekomsten av multisjuklighet ökar successivt med åldern och är därför vanligt inom både primärvården och slutenvården. Multisjuka personer tar ofta många olika läkemedel dagligen, vilket innebär en stor risk för övermedicinering, läkemedelsinteraktioner och biverkningar. I Västmanland beräknas cirka 1 5 personer tillhöra gruppen multisjuka äldre. 14

17 Äldre och skador Fallskador bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Dessa cirka 1 skador årligen i Sverige medför stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. Nästan tre gånger så många personer avlider till följd av fallskador som i vägtrafiken. Antalet äldre i Sverige förväntas öka med cirka 327 personer inom ett decennium. En topp av fallolyckor som kräver sjukhusvård kan inträffa runt åren -3. I ett europeiskt perspektiv ligger Sverige dåligt till när det gäller dödsfall bland äldre förorsakade av olika typer av skador, förutom i vägtrafiken. Äldre och skador internationellt I relation till alla andra dödsorsaker är fallolyckor internationellt sett den femte vanligaste dödsorsaken efter hjärtkärlsjukdomar, cancer, stroke och lungsjukdomar bland äldre. Antalet fallskador ökar, men det handlar inte bara om att antalet äldre och framför allt antalet sköra äldre ökar det kan också ses som en ny välfärdssjukdom. Det finns mönster som visar att stigande BNP tycks ge fler fallolyckor i de flesta länder. När man följt personer som flyttat till Sverige, såg man att den stora risken att vara svenskfödd höll i sig jämfört med andra nationaliteter, där de som kom från Asien hade hälften så stor risk att få en höftfraktur. Äldre och skador nationellt Vem faller och var faller man Kvinnor och män faller lika ofta. Kvinnor skadas dock betydligt oftare än män. Men de män som skadar sig, får oftare svåra skador. Vid fyllda 5 år är risken för en kvinna att få en fraktur under återstoden av livet nästan 5 procent. För män är motsvarande siffra drygt procent. De flesta fallskador sker inomhus och på plant golv. De som faller utomhus är oftast under 8 år. Det är ungefär en tredjedel av befolkningen över 65 år i eget boende som varje år råkar ut för en fallolycka. För de äldre som bor i särskilda boendeformer är andelen som ramlar mycket högt. Ett fall kan förorsaka rädsla för att falla på nytt, den rädslan kan påverka livsföringen negativt och öka risken för nya fall. Den här psykosociala konsekvensen syns inte om man bara registrerar skador som krävt sjukvårdsinsatser. Män tycks ta större risker, så när de skadas har de högre risk att dö. Generellt är skandinaviska kvinnor både längre och smalare än kvinnor i övriga västvärlden. Att vara magerlagd med ett lågt BMI, medför en direkt ökad risk för höftfraktur. Ju äldre befolkningen är, desto flera fallskador. Det sker cirka 1 5 dödsfall per år i Sverige till följd av fallolyckor hos personer över 65 år. Om man räknar antalet vårddagar är lårbensfraktur den tredje största gruppen efter schizofreni och stroke. Kostnaderna för en höftfraktur är omkring en kvarts miljon kronor första året efter frakturen. Kommunerna får därefter ta en stor del av fortlöpande omkostnader för eftervård och ökat vårdberoende. Våra vanligaste frakturer efter fyllda 65 år i västvärlden är höftfraktur, följt av handledsfraktur och kotkompression. Den vanligaste frakturen orsakad av fallolycka i Sverige är handledsfrakturer. Ur ett samhällsperspektiv ligger ofta fokus på höftfrakturer, på grund av stora ekonomiska kostnader och stort lidande för personen som drabbas. Varför ramlar man Det är ofta flera samverkande orsaker som exempelvis dålig syn, vissa läkemedel och något hinder på golvet. Fall kan dels bero 15

18 på individens kapacitet som olika sjukdomar, funktionsnedsättningar i centrala nervsystemet, sämre syn, balansproblem, överdrivet alkoholintag, tobaksrökning etc. dels på faktorer i den fysiska miljön. Inomhus kan fall ske på grund av olika hinder som sladdar, trasmattor utan fallskydd etc. Utomhus kan det bero på trottoarkanter, dåliga skor, halka etc. En tredje faktor kan vara att äldre personer kan betrakta sitt beteende som helt ordinärt och tänker inte på att de har sämre reaktionsförmåga, sämre syn eller liknande och inte klarar samma saker som tidigare. De som tidigare har fallit, löper stor risk att falla igen. Äldre och skador, Västmanland Fallskador är en vanlig orsak till ohälsa och även dödsfall. Fallskador är vanligare bland kvinnor än bland män. Under 9 var det personer, eller 4,8 procent, av samtliga personer 65 år eller äldre bosatta i Västmanland som drabbades av ett olycksfall som krävde medicinsk vård på akutmottagning. Den vanligaste orsaken till fallet var att personen halkade och den vanligaste skadan var lårbensbrott. Se tabeller nedan. Antalet olycksfall som krävde medicinsk vård på akutmottagning bland personer 65 år och äldre i Västmanland år 9. Olycksfallstyp Män Kvinnor Fall genom halkning etc Fall, annat i samma plan Fall i samband med snö, is etc Fall i trappa på cirka 95 miljoner kronor per år. Vi vet att andelen äldre i befolkningen kommer att öka kraftigt, vilket gör frågan om hur man förebygger fallskador angelägnare att uppmärksamma. De tre vanligaste skadorna som uppkom i samband med fallolycka bland personer 65 år och äldre i Västmanland år 9. Antalet fall. Typ av fraktur Män Kvinnor Fraktur på lårben Fraktur på skuldra och överarm Fraktur på underarm (Källa: All data är från Landstinget Västmanlands verksamhetsdatabas.) Att skador är något som särskilt drabbar de äldre kan illustreras med antalet vårdtillfällen för skador i sluten vård i olika åldersgrupper. Antalet är kraftigt förhöjd bland kvinnor 8 år och äldre Antal vårdtillfällen för skador i sluten vård bland kvinnor och män i Västmanland år 8 uppdelat på ålder. (Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser.) Kvinnor Män Ett lårbensbrott beräknas kosta, förutom lidandet, 25 kr fördelat ungefär lika på kommun respektive landsting. För Västmanlands del betyder det en kostnad 16

19 Sociala skillnader i hälsa Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika utbildningsnivåer bland äldre. Såsom i andra åldersgrupper har de som har förgymnasial utbildning i genomsnitt sämre hälsa än de som har eftergymnasial utbildning. Eftersom högutbildade äldre som grupp är yngre än lågutbildade äldre och yngre har bättre hälsa än äldre, kan skillnader i hälsa delvis förklaras med skillnader i ålder mellan utbildningsnivåer. Detsamma gäller även ensamboende jämfört med sammanboende, eftersom de som bor ensam i genomsnitt är äldre än sammanboende. Motsvarande skillnad ses även i tandhälsa. Andelen som anger att de har en bra tandhälsa är 7 procent bland äldre med kontantmarginal, medan motsvarande andel är 53 procent bland dem utan kontantmarginal. Äldre som är födda utanför Sverige har i genomsnitt sämre hälsa än äldre som är födda i Sverige. De som är födda i övriga Norden har sämst hälsa, vilket även gäller för åldersgruppen år. Eftersom personer som är födda i övriga världen utgör en mindre grupp (5 procent av de svarande), kunde inte materialet uppdelas efter kön. Därför presenterar vi här två andra typer av sociala skillnader där gruppernas sammansättning inte skiljer sig i någon större utsträckning vad gäller ålder. Dels jämför vi äldre med olika ekonomiska förutsättningar dvs. om de har kontantmarginal (kan skaffa fram kr på en vecka), dels jämför vi äldre med olika födelseland Sverige Övriga Norden Övriga världen Ja Nej Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på födelseland. 3 1 Kvinnor Män Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och om man har kontantmarginal (kan skaffa fram kr på en vecka). De som har kontantmarginal har bättre hälsa än de som inte har kontantmarginal. Skillnaden i hälsa mellan de med bra ekonomi och de med dålig ekonomi är särskilt stor bland äldre kvinnor. 17

20 Behov av hjälp En nedsatt funktionsförmåga medför ofta att man behöver hjälp med att klara sin vardag. Eftersom funktionsförmågan försämras med åldern ökar också andelen som behöver hjälp med åldern. är långvarigt sjuk eller har andra nedsatta funktioner. Det finns ingen större skillnad i denna andel mellan kvinnor och män. Majoriteten av de äldre i länet behöver ingen hjälp för att klara sin vardag. Andelen som behöver hjälp är dock betydande i åldersgruppen år. Vanligast är att man behöver hjälp med att inhandla mat. Hos åriga män är det också vanligt att man behöver hjälp med att laga mat. En av tio kvinnor och män i åldern år behöver hjälp med att komma ut på en promenad. Andel (%) som behöver hjälp på p.g.a. nedsatt funktionsförmåga eller sjukdom för att klara sin vardag hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön. Kvinnor Män Typ av hjälp att inhandla mat att laga mat att klä sig att komma ut på promenad Den som man får hjälp av är oftast en anhörig eller vän. Även vårdpersonal eller hemtjänstpersonal, i synnerhet när det gäller att klä sig, nämndes ofta. Det frågades även om man behövde men inte fick hjälp men detta var ovanligt. Var tionde äldre anger att de har omvårdnad av någon vän eller anhörig som 18

21 Kontakter med vården Vårdbesök är vanliga bland äldre. Närmare hälften av de äldre i länet angav år 8 att de hade besökt läkare på vårdcentral eller liknande de senaste tre månaderna. Även besök hos distriktssköterska och läkare på annan sjukhusmottagning än akutmottagning förekom ofta. Färre än var tionde hade varit inlagd på sjukhus. Alla dessa typer av vårdbesök var vanligare i den äldre åldersgruppen år än i den yngre åldersgruppen år. Kvinnor gjorde något flera vårdbesök än män, men skillnaderna mellan män och kvinnor var mindre än åldersskillnaderna. Andelen som angav att de hade varit i behov av men inte sökt vård var 18 procent hos äldre i Västmanland. Endast två procent rapporterade att de hade avstått från sjukvård eller från att ta ut läkemedel av ekonomiska skäl. Fem procent angav att de hade avstått från tandläkarbesök av ekonomiska skäl. Äldre är i överlag nöjda med vården. Närmare nio av tio av dem som besökt vårdcentral eller sjukhus de senaste tre månaderna angav att de var nöjda med den vård de fått. De äldre har också generellt stort förtroende för hälso- och sjukvården. Tre av fyra angav att de har mycket eller ganska stort förtroende för primärvården och för sjukhusvården. Förtroendet för äldreomsorgen var mycket lägre än förtroendet för hälso- och sjukvården. Endast en av tre äldre angav att de har mycket eller ganska stort förtroende för äldreomsorgen. En av fyra svarade dock att de inte hade någon uppfattning om detta. Inlagd på sjukhus 6 11 Läkare akuttmottagning Läkare på annan sjukhusmottagning Distriktssköterska Läkare på vårdcentral Andel (%) som besökt läkare, distriktssköterska eller varigt inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder. 19

22 Läkemedel Läkemedelsbruket är högt bland äldre. Mer än varannan åring i länet använder blodtrycksmedicin, som är det vanligaste receptbelagda läkemedlet hos äldre. Andra medicin som hör ihop med hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodproppshämmande och blodfettssänkande medicin, används av var tredje äldre. Dessa två läkemedel är vanligare hos män än hos kvinnor, medan smärtstillande medel, vätskedrivande medel samt sömnmedel är vanligare hos kvinnor än hos män. Alla de vanligaste receptbelagda läkemedlen används i större utsträckning i den äldre åldersgruppen år än i den yngre åldersgruppen år. Enligt Socialstyrelsens rapport om öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet hade 1 procent av befolkningen 8 år och äldre fler än tio läkemedel i Västmanland år 8. Detta motsvarar andelen i riket i helhet. En stor mängd olika samtidiga läkemedelsbehandlingar kan sammantaget leda till oönskade effekter. De vanligaste receptbelagda läkemedlen hos äldre. Andel (%) som anger att de har använt dessa läkemedel de senaste två veckorna i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Kvinnor Män Blodtrycksmedicin Blodproppshämmande Blodfettssänkande Smärtstillande medel Vätskedrivande Sömnmedel Andelen kvinnor som anger att de använder östrogen är 13 procent i åldern år och 9 procent i åldern år. Av samtliga äldre anger 21 procent att de inte har använt några receptbelagda läkemedel de senaste två veckorna. Denna andel är högre bland åringarna (25 procent) än bland åringarna (15 procent).

23 Åtgärder för att främja äldres hälsa Syftet med aktiviteter Vinster med ett aktivt deltagande i nedanstående aktiviteter kan vara att välbefinnandet ökar, social gemenskap främjas, sömnkvaliteten förbättras, rörlighet och balans ökar, blodcirkulationen förbättras, blodtrycket sänks, stresstoleransen höjs, läkemedelskonsumtionen kan minska, lättare depression, ängsla, oro och ångest kan motverkas, skelettet stärks vilket kan göra att benskörhet och benbrott kan förebyggas, övervikt och fetma förebyggs möjligheten till ett längre och friskare liv ökar. Social gemenskap och stöd Socialt stöd och relationer med familj och vänner är betydelsefullt för ett gott åldrande. Därutöver behövs mötesplatser där de äldre kan uppleva social gemenskap. Sociala nätverk bidrar till att stärka individens självbild och ökar känslan av tillhörighet och meningsfullhet i det dagliga livet. Mötesplatser där äldre kan knyta kontakter kan därmed utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande. Detta kan även bli en ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor. Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet är ett sätt att förebygga ohälsa och främja fysiskt och socialt välbefinnande hos de allra äldsta. Syftet är att öka äldres trygghet, delaktighet och kunskap inte minst om förebyggande insatser. Informationsinsatser och en inledning på ett hälsosamtal sker i länets kommuner. Intresseorganisationer Föreningsliv Föreningslivet erbjuder ett varierat utbud av planerade aktiviteter enligt program t.ex. styrketräning, rörlighetsträning och balansträning. Andra allmänna aktiviteter är promenader, tipsrundor och utflykter. En förteckning över föreningar finns att ta del av i respektive kommun i länet. Väntjänst Väntjänsten utgör ibland ett komplement till hemtjänst och äldreboende, men tar aldrig över personalens arbetsuppgifter. Likaså kan väntjänsten vara ett stöd - en hjälpare - för alla de som inte har hjälp via samhällets stödinsatser. Väntjänsten är efterfrågad både av personer som bor i egen bostad och av boende på servicehus och liknande. Väntjänsten bygger på frivilliga insatser där pensionärer eller andra personer som har tid över hjälper de som har behov av hjälp. Målet är att skingra ensamhet och isolering och sätta guldkant på tillvaron. Ofta skapas inom väntjänsten träffpunkter med olika aktiviteter för att öka gemenskapen och trivseln. Man träffas och umgås i olika grupper där man bland annat fikar, promenerar, målar och gymnastiserar ihop. Den som använder sig av väntjänsten kan även få hjälp vid läkarbesök, inköp, ärenden och besök hos frisören. Aktiviteterna är alltid kostnadsfria. Det kan vara tryggt att veta att någon hör av sig regelbundet. Många väntjänster ringer upp de personer som använder väntjänsten för att höra hur de mår och om de behöver något. Frivilligorganisationer Pensionärsorganisationerna, hembygdsföreningar samt Röda Korset är några exempel på frivilligorganisationer med olika utbud. Pensionärsorganisationer I pensionärsorganisationerna kan social gemenskap och meningsfullhet påverka välbefinnandet hos äldre och i vissa fall kan det bli en ingång till fysisk aktivitet 21

24 och goda matvanor, där pensionärerna är ute och handlar, lagar mat eller besöker vänner. Andra aktiviteter är exempelvis - studiecirklar t.ex. passion för livet, det goda livet - läsecirklar - promenader och utflykter - aktivitetsblad - idrottsaktiviteter. Självhjälpsgrupper Självhjälpscentrum vid Landstinget Västmanland anordnar självhjälpsgrupper för personer som befinner sig i olika problematiska livssituationer. Man samlar ihop några av dessa människor, och genom att deltagarna diskuterar och byter erfarenheter så kanske de inte känner sig så ensamma längre och får kraft att hantera det som känns svårt. Tidigare har grupperna varit inriktade mot åldersgruppen år, men numera finns möjlighet att även anordna grupper för 65 år och äldre. Verksamheten bedrivs i samarbete med Försäkringskassan, Svenska kyrkan och Västerås stadsmission. Handikapporganisationer En intension är att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet dvs. jämlikhet i levnadsvillkor för män och kvinnor med funktionshinder. Enligt handlingsplanen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Politiska föreningar Inom vissa partier kan det finnas seniorgrupper som är verksamma och söker fler medlemmar. Livsstilsföreningar Kulturföreningar och friluftsföreningar är ett par föreningar som har aktiviteter för äldre personer där samhörighet (att stödja en viss grupp, värdering eller verksamhet), kreativitet (att organisera verksamhet inom organisationen) och information (att få tillgång till unik kunskap) är viktiga hörnpelare. Bättre ljus och bättre liv Undersökning visar att man mår bättre med bra ljus En vetenskaplig undersökning 1 visar hur viktigt det är att den naturligt försämrade synen hos medelålders och framförallt äldre människor kompenseras med en god belysning. Man jämförde två grupper äldre. Den ena (experimentgruppen) fick förbättrad belysning vid läsplatsen. Jämfört med kontrollgruppen, som hade oförändrad belysning, upplevde denna grupp en märkbart högre livskvalitet: Mer kontakt med andra Bättre aptit Bättre kondition Mindre känsla av ensamhet Bättre självförtroende och bättre humör Mindre ångest Bättre hälsa Dessutom medför naturligtvis en bättre belysning att man utför olika sysslor snabbare och bättre, och att risken för 1 Undersökningen genomfördes av Gunilla Brunnström vid oftalmologiska institutionen, Göteborgs universitet samt docent Stefan Sörensen vid forskningsenheten vid Centrallasarettet i Västerås. Broschyren Bättre ljus - bättre liv är utgiven av Konsumentverket. 22

25 olyckor minskar särskilt i trappa, hall och kök. Bra ljus innebär: Tillräcklig ljusmängd 25 och 4- wattslampor (7 och 11 watt i lågenergilampor) är ofta för svaga för äldre ögon Rätt ljusriktning när man syr, läser etc. ska ljuset komma från en lampa med skärm som riktar ljuset dit där det behövs Goda kontrastförhållanden så att man ser bl.a. hinder på golvet Bländfritt ljus: matbordslampan, till exempel, ska inte lysa rakt in i ögonen. Skadeförebyggande Hur förebygger man fallskador bäst Fysisk aktivitet och balansträning bland äldre är en av de viktigaste aktiviteterna. Riktade insatser har visat sig ge gott resultat. Särskilda boenden bör uppmärksammas, eftersom många fall sker där. Samarbete med landstinget poängteras. Läkemedelsgenomgångar hos äldre med många mediciner är viktiga. Vanligt hälsofrämjande arbete som riktar sig till befolkningen i alla åldrar eller riktat till vissa åldrar, har därför på sikt en skyddande effekt mot skador. Miljöinriktade folkhälsoinsatser som lagstiftningen mot tobak på restauranger, minskar antalet rökare och därmed minskar också skadeförekomsten på sikt. Aktiva äldre som vistas utomhus har en ökad skadefrekvens under vintermånaderna. Ur ett förebyggande perspektiv har därför snöröjning och sandning stor betydelse, men också en god belysning. Allmänt skadeförebyggande för +65 tveksamt Det finns än så länge ingen evidens för att allmänt förebyggande insatser för +65 fungerar. De allmänna aktiviteter/insatser som är både hälsofrämjande i stort och skadeförebyggande gäller i princip alla människor i alla åldrar, även om betydelsen av vissa aktiviteter ökar i takt med åldern. WHO rekommenderar fallförebyggande insatser efter fyllda 7 år. Allmänt skadeförebyggande för +8 När det gäller skadeförebyggande insatser för människor som är över 8 år finns det däremot större anledning att tala om riktade insatser till just den åldersgruppen. I de åldrarna finns ofta ett behov av att särskilt undersöka ögonen, se till att man får tillräckligt med sol/d-vitamin (särskilt för kvinnor), att man gör en läkemedelsgenomgång och att man får råd om lämplig fysisk aktivitet. Man kan också behöva hjälp med att kolla den fysiska miljön och vissa produkter, som skor och mattor. Kommunfixare De flesta kommuner i Västmanland erbjuder hjälp i vardagliga sysslor genom en s.k. kommunfixare i syfte att förebygga fallskador hos äldre. Uppdragen skall vara av enklare karaktär som t.ex. byte av glödlampor, uppsättning av gardiner, byta batteri i brandvarnare, flyttning av enstaka tunga möbler eller mattor. Det kan också röra sig om att hänga tavlor, fästa lösa sladdar eller att halksäkra mattor. Framtid Socialdepartementets rapport om åldrande i framtiden lyfter fram tre områden som särskilt viktiga för förebyggande och hälsofrämjande åtgärder: att minska förekomsten av demenssjukdom, förebygga och senarelägga insjuknande i stroke samt minska lidande genom färre fallolyckor. För alla dessa spelar fysisk aktivitet en central roll. Även åtgärder mot bl.a. högt blodtryck, bättre tillgänglighet och tillgång till hjälpmedel lyfts upp som betydelsefulla för att nå bättre hälsa och funktionsförmåga hos äldre. 23

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Kompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01

Kompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01 Kompetenscentrum för hälsa Hälsan i Västmanlands kommuner och områden Version 2013-10-01 Anu Molarius, Bo Simonsson, Fredrik Söderqvist, Madelen Lindquist Innehåll Bakgrund... 2 Material och metod... 2

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen

Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen 28 1. Kön: Kvinna Man 2. Område: Område Norr Område Söder BOENDE 3. Bor

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Västmanlänningarnas hälsa Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik

Västmanlänningarnas hälsa Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik Västmanlänningarnas hälsa 2014 Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik Innehåll sida Inledning 2 1. Befolkning 4 2. Hälsan i livscykelperspektiv 5 Barn 5 Ungdomar 6 Arbetsför

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete. 1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015 SÄRSKILT BOENDE - 20 1 (1) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Underlaget

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer