Psykisk ohälsa i Primärvården, speciellt depression. Maria Magnil-Molinder MD, Specialist i allmänmedicin Verksamhetschef Capio Husläkarna Kungsbacka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa i Primärvården, speciellt depression. Maria Magnil-Molinder MD, Specialist i allmänmedicin Verksamhetschef Capio Husläkarna Kungsbacka"

Transkript

1 Psykisk ohälsa i Primärvården, speciellt depression Maria Magnil-Molinder MD, Specialist i allmänmedicin Verksamhetschef Capio Husläkarna Kungsbacka

2

3 Psykisk ohälsa-vad är det? Sjuklighet och tillstånd som psykisk ohälsa har olika innebörd beroende på vem som definierar problemet Socialstyrelsens definition av hälsa; fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande hos den enskilde i en population. Skillnaden mellan psykisk sjukdom och psykiskt måendesvikt Vad gömmer sig bakom larmrapporterna om ökad psykisk ohälsa? De flesta som blir sjukskrivna på grund av psykiska besvär har begränsade problem Primärvården vs psykiatrisk vård

4

5

6 Lite bakgrundsfakta % av de patienter som söker i primärvården söker för problem som inte kan förankras i någon somatisk åkomma Problem som ångest och depression näst vanligaste orsaken till att söka allmänläkare Depression och ångest utgör cirka 90 % av alla sjukskrivningar för psykisk ohälsa Under en period över 20 år har 75 % av alla kvinnor och 50 % av alla män sökt läkare för psykiska problem Majoriteten söker i primärvården och mer än 70 % av alla patienter med depression eller ångestsyndrom får vård i primärvården 65 % av alla antidepressiva läkemedel skrivs ut i primärvården Psykiska symtom ofta maskerade av fysiska symtom entrébiljett till läkaren

7 Bakgrundsfakta fortsättning I genomsnitt identifierar primärvården och öppen specialiserad vård endast cirka 50 % av dem med depression och ångestsyndrom Vanligt med samsjuklighet kroppslig sjukdom vid depression och ångest Personer med depression dör i genomsnitt 5-10 år tidigare än de personer som inte har dessa sjukdomar Somatiska sjukdomar som förekommer i samband med depression är mag-tarm sjukdomar, stroke, muskuloskeletala sjukdomar, Parkinssons sjukdom, lungsjukdomar, övervikt och diabetes

8 Primärvårdens uppdrag Lätta till måttlig psykisk ohälsa Stabila tillstånd av kroniska psykiatriska sjukdomar eller psykiska funktionsnedsättningar Smärtproblematik Övriga somatiska tillstånd med en behandlingskrävande psykologisk komponent

9 Nationella riktlinjer Varierat vårdutbud; sammansatta vårdåtgärder anpassat efter den enskildes behov Somatisk anamnes och relevant utredning Diagnostisk process (konsultation och diagnostiska intervjuer) Behandling Dokumentation Rutiner för suicidbedömningar Tillgänglighet Kontinuitet Uppföljning Trygghet Utbildning och tillgång till personal med adekvat kompetens

10 Organisation på vårdcentralen Hur ser våra patienter ut? Rutiner för Flödet av patienter med psykisk ohälsa Samsyn kring bedömning, behandling och prioritering, Rutiner utifrån aktuella riktlinjer, kompetens och behandlingsmetoder, vem gör vad och När? Erbjuda olika typer av evidensbaserade behandlingar utifrån principen stegvis vård Tydlig arbetsfördelning utifrån kompetens för att ge hög effektivitet och kvalitet Psykosociala team Mötesstruktur

11 Psykosociala team på vårdcentral Psykolog,kurator eller psykoterapeut Sjuksköterska med särskild kompetens psykisk ohälsa vårdsamordnare Sjukgymnast; stresshantering, smärtproblematik, rehabilitering Allmänläkare; somatisk utredning, utredning, medicinering, sjukskrivning Försäkringskassan; rehabilitering Arbetsgivare; rehabilitering

12 Depression Skiljer sig kvalitativt från sorg och kris Genomgripande förändring av den hormonella och psykiska balansen Därför ökar risken för hjärt-kärl sjukdom Tydligt samband mellan inflammation och depression-ökad somatisk samsjuklighet med depression Depression ökar risken för självmordsförsök och fullbordade självmord Personer som behandlats för affektiv sjukdom har en kraftigt förkortad livslängd

13 Prevalens 1-2 % förskolebarn och skolbarn (vanligare hos pojkar) 5-8% efter puberteten (3-4 ggr vanligare hos flickor) 5-8 % i vuxenlivet % hos äldre (vanligare hos kvinnor

14 Egentlig depression Nedstämdhet och irritabilitet Oförmåga att känna glädje Aptitstörning/viktförändring Sömnstörning Psykomotorisk störning Energilöshet Känsla av värdelöshet eller skuld Svårighet med koncentration, tänkande och beslut Tankar på döden, dödsönskan, tankar och planer på självmord

15 Melankoli Nedstämdheten har en distinkt kvalitet Nedstämdheten är värst på morgonen Tidigt uppvaknande Stark psykomotorisk hämning eller agitation Betydande aptitlöshet eller viktminskning Överdrivna eller obefogade skuldkänslor

16 Atypisk depression Konstant olust snarare än nedstämdhet Tillfälliga förbättringar vid social stimulans Mindre uttalad ångest Betydande aptitökning, viktökning Sover för mycket Tyngdkänsla i armar och ben Ett långvarigt mönster att ha känt sig avvisad av andra som ett resultat av en signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbetslivet (personlighetsdrag?) Koncentrationsbesvär och minnesstörningar Dopamin och noradrenalin viktiga mål vid behandlingen

17 Symtom hos äldre med depression Kroppsliga symtom Oro, ängslan, olust och ångest Minskat intresse och glädje snarare än nedstämdhet Sömn-, minnes- och koncentrationsstörningar Irritabilitet Energilöshet och trötthet Lättare psykotiska symtom t.ex. misstänksamhet Brokig, varierande och symtomfattig bild med smygande förlopp.

18 Debutålder av depression Bipolär? Unipolär? Late life depression 20 år 40 år 60 år

19 20 år Ålder och depression Fråga om ärftlighet för depression och bipolär sjd Fråga om överaktivitetsperioder (MDQ). Vanligt med atypiska spt vid bipolaritet Fråga om självmordstankar 40 år Vanligaste debutåldern depression Svår ångest, tidigt morgonuppvaknande med dygnsvariation med förlångsamning eller rastlöshet/agitation är vanligt. Vid svår ångest, skuld och skam känslor samt sömnstörning hög suicidrisk >55 år Uteslut somatiska orsaker, demenssjukdom

20 När ska bipolär sjukdom misstänkas? Vid ärftlighet för bipolär sjukdom Patienten inte svarar på adekvat antidepressiv behandling Antidepressiv behandling förorsakar överaktivitet eller stämningsinstabilitet Insjuknandet och tillfrisknandet sker snabbt, inom några dagar till en vecka Patienten haft > 5 depressioner i livet, främst med atypiska inslag och besvärande irritabilitet Debut före 30 åå Brokig symtombild; ångest, ätstörningar, självskadebeteende, episodiskt missbruk, ev självmordshandlingar

21 Samsjuklighet Ångest; ökad risk för missbruk, ökad risk för suicid, ökad risk för dålig behandlingsföljsamhet BEHANDLA! Sekundärt missbruk Ta alltid upp frågan. Världens äldsta ångestdämpare, ingen bra effekt av behandlingen så länge missbruket pågår. Symtom som irritabilitet, initiativlöshet och olust som inte stämmer med den förväntade kliniska bilden. Tänk missbruk!

22 Diagnostik depression Kriterier i diagnossystemet ICD-10 (primärvård) DSM-5 (forskning och psykiatrisk vård) Ett tillstånd som varat mer än två veckor och där nedstämdhet, nedsatt energi, förlust av intresse eller nöje av att göra aktiviteter som tidigare gett tillfredställelse

23 Diagnostisk process Det kliniska samtalet viktig utgångspunkt Komplettering av den kliniska bedömningen med hjälp av strukturerade eller semistrukturerade diagnostiska intervjuer Somatisk anamnes och undersökning och relevant utredning

24 Diagnostiska instrument Bygger på en diagnostisk intervju! M.I.N.I

25 Nyckelfrågor Konsultationen Vad är det som gör att du kommer idag? Vad har du själv för funderingar om vad som är ditt problem? Vad tror du är orsaken till ditt problem? Är det något särskilt som du är oroad eller bekymrad för? Vad har du hittills prövat att göra åt problemet? Vad har du tänkt att jag skulle kunna hjälpa dig med? Är det något ytterligare som du skulle vilja ta upp idag?

26 If you listen to the patient she will tell you the diagnosis

27 Behandling Lindrig till måttlig depression; KBT och IPT, fysisk aktivitet Måttlig till svår depression; Läkemedel, ibland i kombinationer, ECT, rtms

28 Monoamine functions in depression Norepinephrine 1 Serotonin 1 Energy Interest Motivation Anxiety Irritability Mood, emotion, cognitive function Sex Appetite Aggression Impulsivity Drive Dopamine Stahl SM. In: Essential Psychopharmacology: Neuroscientific Basis and Practical Applications. 2nd ed. Cambridge, UK: Cambridge University Press; 2000: ; 2. Nutt D et al. J Psychopharmacol 2007;21:461 71

29 Monoaminer och depression Noradrenalin; energi, intresse Oro, irritabilitet, stämningsläge, känslor, kognitiv funktion Serotonin; impulsivitet Sex, aptit aggression motivation Dopamin; drive

30 Serotoninåterupptagshämmare Citalopram Sertralin Fluoxetin Escitralopram mg mg mg mg

31 Serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare Venlafaxin (Efexor) mg Duloxetin (Cymbalta) mg Dosökningar på intervall på cirka 2 veckor

32 Venlafaxin (Efexor) Behandling av egentlig depression. För prevention av återkommande episoder av egentlig depression. Behandling av generaliserat ångestsyndrom. Behandling av social fobi. Behandling av panikångest, med eller utan agorafobi.

33 Duloxetin (Cymbalta) Subventioneras för patienter med depression eller generaliserat ångestsyndrom som inte nått behandlingsmålet med minst två andra antidepressiva läkemedel, varav det ena bör vara generiskt venlafaxin om inte särskilda skäl talar mot det. Läkemedlet subventioneras också vid behandling av smärtsam diabetesneuropati. I kliniska modeller normaliserade Duloxetin smärttröskeln vid neuropatisk och inflammatorisk smärta och försvagade smärtbeteendet. Duloxetins smärthämmande effekt antas bero på potentiering av de nedåtgående smärthämmande banorna inom centrala nervsystemet.

34 Övriga antidepressiva medel Bupropion (voxra). Kan användas vid atypiska symtom som energilöshet, trötthet, olust, ökat sömnbehov (SSRI sällan effekt). Agomelatin( Valdoxan). Stimulerar kroppens egna melatonin med förbättrad sömn. Även antidepressiv effekt troligen medierad via dopamin Mirtazapin; (ökar den centrala Na och serotonin transmissionen samt histaminantagonisteffekt= sedativ effekt) viktökning, ökad aptit, trötthet, yrsel, huvudvärk, muntorrhet, illamående, diareer, led-och muskelsmärtor, utslag, livliga drömmar, perifera ödem, ångest Mianserin; ( Na receptorhämmare) dåsighet, viktökning, benmärgsdepression( ovanligt men allvarligt)

35 Biverkningar SSRI Vanliga Minskad aptit viktminskning Ångest oro nedsatt libido, impotens Konfusion onormala drömmar Huvudvärk sömnstörning Muntorrhet illamående diarréer kräkning förstoppning Ökad svettning Led och muskelsmärtor

36 Biverkningar SNRI Yrsel, huvudvärk Onormala drömmar, förvirring, sexuella störningar, nervositet, sömnlöshet, personlighetsförändring, tremor, parestesier, hypertoni Synstörningar, inklusive dimsyn Tinnitus, hjärtklappning Illamående, muntorrhet, diarréer, kräkning, förstoppning Gäspning Trötthet Ökad svettning Utslag Muskelsmärta muskelkramp Förhöjt blodtryck Hyponatremi Ökad risk för utsättningssymtom (långsam utsättning minst 4-6 veckor)

37 Viktökning, ökad aptit Trötthet Yrsel Huvudvärk Muntorrhet Illamående Diareer Led och muskelsmärtor Perifera ödem Ångest Biverkningar Mirtazapin

38 Att tänka på vid farmakologisk behandling Behandla alltid svår ångest med oxazepam i början (suicidprevention) Behandla sömnstörningen Använd adekvata doser Kombinera gärna. Håll kvar dosen på det ursprungliga läkemedlet och lägg till Första insjuknandet 6-8 månader Återinsjuknande för andra gången ca 2 år Återinsjuknande för tredje gången ca 5 år

39 Ångestbehandling Diazepam; absorption med högsta koncentration efter min. Halveringstiden kan variera mellan 20 och 70 timmar (äldre upp mot 100 timmar P450 systemet) Oxazepam; absorberas långsammare med högsta plasmakoncentration nås efter ca 2 timmar. Halveringstid cirka 10 tim via njurarna. Pregabalin (Lyrica) ; generaliserat ångestsyndrom OBS! Hjärnans känslighet för benzodiazepiner ökar med ökad ålder med risk för psykomotorisk påverkan, sedation, konfusion och fall

40 Sömnstörningar Sömnmedel dokumenterade för korttidsbehandling (veckor) Effekterna och biverkningarna av långtidsbehandling okända/bristfälliga. Äldre mer känsliga för biverkningar. Användning av sömnmedel starkt korrelerat till ålder. Sex gånger vanligare i åldrarna år jämfört med 50-åringar Dilemma för allmänläkaren? Sömnstörning och depression?

41 Sömnmedel Flunitrazepam, risk för kognitiv funktionsnedsättning och paradoxala reaktioner (förvirring, oro, aggresivitet). Täta uppvaknanden och oförmåga att somna om. Stor risk för beroende Zolpidem (Stilnoct) har kort halveringstid 1-3 tim och snabb effekt. Hos äldre kan paradoxala reaktioner uppträda förvirring, minnesluckor och avvikande beteende. Bör undvikas till äldre Zopiklon (Imovane); hos äldre är halveringstiden lite ökad cirka 7 tim, förekommer dagtrötthet som biverkan Melatonin; utsöndringen av melatonin minskar nattetid hos äldre med risk för sömnstörning. Vissa studier visar att melatonin jämfört med placebo leder till bättre sömnkvalitet hos äldre Mirtazapin; antidepressivum med sömnförbättrande egenskaper ( blockad av histaminreceptorer). Få antikolinerga biverkningar och fungerar ofta bra hos äldre. Risk för dagtrötthet och viktökning Propiomazin(Propavan) har antihistaminerga och antikolinerga biverkningar. Halveringstid cirka 13 tim, Mycket vanligt med dagtrötthet. Bör undvikas till äldre

42 Äldre och behandling med SSRI Låg startdos, öka successivt Maxdos citalopram 20 mg Maxdos escitalopram 10 mg Kontroll Natrium speciellt om diuretikabeh SSRI i komb med NSAID ökad risk för GI blödningar Utvärdera effekten kontinuerligt- skattning? Behandlingstid om god effekt 6-12 mån Vid recidiv, återinsätt ytterligare 6 mån Vid utsättning halvera dosen i 2-veckorsintervall

43 Prognos De flesta depressioner går över inom 3-6 månader Sjukdomsförloppet ofta växlande med risk för återfall. Behandla ytterligare ett par månader I vissa fall är tillstånden långdragna och återkommande. Då kan det vara aktuellt med långtidsbehandling Störst risk för återkommande depression har personer med tidig debut (60-70 %)

44 Riskfaktorer för dålig prognos Att depressionen inte upptäckts! Svår depression Tidigare episoder av depression Samsjuklighet med andra psykiska sjukdomar

45 Prognos för äldre med depression Långtidsprognosen är generellt dålig Risken för att återinsjukna är hög och risk för kronisk depression Suicid dubbelt så vanligt hos äldre, speciellt hos män, jämfört med i den allmänna befolkningen Mildare former av depression kan ge betydande funktionsnedsättning Stor risk att milda former förvärras och blir svåra inom ett år

46 Ompröva regelbundet Finns indikation för behandlingen? Har behandlingen gett önskad effekt? Utvärdera nyinsatta läkemedel! Hur länge ska behandlingen pågår?

47 Utvärdera behandlingseffekt Klinisk utvärdering Skattningsskalor/instrument (MADRS, MADRS-S, HDRS, PHQ9

48 Symtomskattningsformulär Symtomskattning ställer INTE diagnos Ta reda på vad skalan är validerad för; mätning av symtomdjup eller screening Värdera inte symtomen under skattning Ta kommandot och håll Dig till formuläret Vid tveksamhet, skatta det högre värdet Upprepa bedömningarna och följ förloppet Kvalitetssäkring av behandlingen

49 Symtomskattningsformulär Symtomskattningen ger ökad förståelse för symtombilden Skattningen kan minska lidandet Patienten blir mer delaktig Patienten får ökad tillit till behandlaren/vårdcentralen Minskad risk för överbehandling

50 Behandlingsmål Uppnå symtomfrihet och full funktionsförmåga Kombinera farmakologiska, pedagogiska, psykoterapeutiska, arbetsterapeutiska, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande behandlingsinsatser Risk för utveckling av kognitiva funktionsstörningar som koncentrationssvikt, försämrat arbetsminne, försämrad simultankapaciteter och nedsatt stresstolerans

51 Uppföljning Växlande sjukdomsförlopp Ibland långdragna tillstånd Varierande följsamhet i behandlingen Aktiv uppföljning med planerad förnyad kontakt, kontinuitet Förbättrad prognos Möjligheter att upptäcka försämring Följsamhet i behandlingen förbättras

52 Uppmärksamhet på förändringar! Socialt Nya kroppsliga symtom Upplevd dålig hälsa Sömnstörningar Förändrad aptit Intresset för dagliga aktiviteter Nedstämdhet Ångest Oro och ängslan för många saker Panik känslor

53 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Lindrig förstagångsdepression Recidiverande depression

54 ALVA Alva är känd på vårdcentralen sedan tidigare. Hon har en typ II diabetes diagnosticerad för fyra år sedan. Inga kända komplikationer. Hon kommer nu för årskontroll och berättar att hon mått mycket dåligt senaste tiden. Hon har känt sig trött och frusen och tycker att hon ser sämre än tidigare. Hon har sedan maken dog för fyra månader sedan slarvat en del med maten och tycker att magen är trögare än vanligt och det kan gå upp till tre dygn innan hon har avföring. Det kan också göra ont i magen. Hon är orolig för cancer. Sedan en tid har hon inte kunnat sova så bra. Hon vaknar flera gånger varje natt och behöver gå upp vid 4-5 tiden på morgonen och tömma blåsan. Sedan kan hon inte somna om. Hon tycker också att hjärtat slagit hårt och oregelbundet och har ibland på nätterna känt att det gjort ont till vänster i bröstet. Minnet har blivit mycket sämre och Alva är orolig att hon blivit senil. Hon har gått ner 4-5 kg i vikt de senaste månaderna. Aktuella prover; Hb 115, SR 30, TSH 8, HbA1c 54, fp-glucos 7,0, S.krea 78, vikt 60 kg, u-sticka ua, S kolesterol 6,4, LDL 3,3, HDL 1,1, Tg 2,0 Vad gör vi med Alva?

55 Läkaren och eller sjuksköterska/vårdsamordnare Bedömning och eventuell kompletterande somatisk utredning Diagnostik Val av behandlingsmetod Val av behandlare Prioritering sjukskrivning Uppföljning och återkoppling Samarbete med vårdgrannar (psykiatri, beroende kommun)

56

57 Suicid Historiskt har suicid varit tabu Kristendomen; Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda någon annan. Självmordsförsök var straffbart och fram till 1864 års lag De kyrkliga restriktionerna gällande begravning upphävdes först 1908 Ökad medvetenhet i samhället med suicidpreventiva nationella och regionala handlingsplaner Primärvården spelar en nyckelroll för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa Tidig upptäckt och optimal behandling kan reducera suicidalt beteende Många faktorer bör beaktas för att reducera mänskligt lidande på ålderns höst och ge ökade möjligheter till ett meningsfullt åldrande

58 Bakgrundsfakta Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland år gamla män samt den näst vanligaste bland kvinnor Suicid är 2-3 gånger vanligare bland män än bland kvinnor Suicidförsök är vanligare bland kvinnor Varje år dör ungefär personer i suicid i Sverige. Hälften av de som dör i suicid har tidigare sökt psykiatrisk vård En tredjedel har en aktuell pågående kontakt

59 Bakgrundsfakta 15 % av de som begår suicid i Sverige är äldre > 70 år, män 3:1 Dubbelt så vanligt hos äldre, framför allt äldre män, jämfört med allmän population Män över 80 år har de högsta självmordstalen per i jämförelse med övriga åldersgrupper och jämfört med kvinnor Suicid är vanligare bland äldre- suicidförsök vanligare bland yngre Suicidförsökstalen lika mellan män och kvinnor i denna åldersgrupp Andelen som gör suicidförsök inte lika många hos äldre som i den övriga befolkningen Depression är en vanlig orsak till suicid och både lindrig till måttlig depression är associerad med ökad risk för självmordsförsök och fullbordade självmord

60 Depression som riskfaktor Riskfaktorer för suicid är fr a depression, både förstagångsdepression, depression med måttligt djup och svår recidiverande depression. Risken för suicid vid depression förstärks av om det finns ett ångesteller agitationsinslag och om det samtidigt finns sömnstörning.

61 Man Riskfaktorer generellt Äldre än 65 år Ekonomisk eller annan katastrof Tidigare suicidförsök Dödsfall eller separation Bristande socialt stöd Missbruk Funktionsnedsättning, somatisk sjukdom Psykisk sjukdom Suicidala förebilder Självmordsmeddelande Upplevda kränkningar Plötslig och omotiverad förbättring Nyligen påbörjad antidepressiv behandling

62 Riskfaktorer år Påfrestande livsmiljöer (familjesituation med missbruk, våld, långvarig mobbing, att vara adopterad) Stress Sexuell identifikation, negativa attityder, omgivningens reaktion Kriminalitet

63 Unga vuxna Psykisk ohälsa-debut av psykisk sjukdom Att bli vuxen, utbildning, arbete, familjebildning, eget socialt nätverk Samlevnadsfrågor och sexuellt identitet

64 Vuxna Nedsatt kognitiv förmåga Psykisk sjukdom/ohälsa Negativa livshändelser Relationssvårigheter Missbruk

65 Riskfaktorer 65 år och äldre Man Somatisk sjukdom/symtom Alkoholmissbruk Sömnproblem är associerat med dödsönskan och suicidalt beteende Återkommande depressioner, även mildare former Familjekonflikter Ensamhet Nedsatt syn Nyligen änka/änkeman Demens Personlighetsdrag Indirekt suicidalt beteende Antidepressiva-hypnotika-sedativa

66 Suicidstegen Nedstämdhet/hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidplaner Suicidförberedelser Suicidavsikt Suicidförsök

67 Självmordsriskbedömning Klinisk bedömning av patienten Strukturerad kartläggning av de viktigaste riskfaktorerna Identifiera om personen har självmordstankar eller planer Icke göra! Bedöma självmordsrisken med instrument tex SAD PERSONS scale

68 Prevention i primärvården Bemötande Tillgänglighet Kontinuitet Trygghet kontaktperson Våga fråga! Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående

Psykisk ohälsa-vad är det? Psykisk ohälsa i Primärvården, speciellt depression

Psykisk ohälsa-vad är det? Psykisk ohälsa i Primärvården, speciellt depression Psykisk ohälsa i Primärvården, speciellt depression Maria Magnil-Molinder MD, Specialist i allmänmedicin Capio Husläkarna Kungsbacka Psykisk ohälsa-vad är det? Sjuklighet och tillstånd som psykisk ohälsa

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Självmordsriskbedömning

Självmordsriskbedömning Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3 Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION Norrländska läkemedelsdagarna 2017. Hans Ericson Psykiater Sundsvall 50 min om: Suicidriskbedömning Riskgrupper Om de Nationella riktlinjerna vid depression Depression

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms) Namn på personal som fyllt i blanketten: *1. Personnummer/reservnummer 2. Datum för ifylld blankett *3. Sjukhus 4. Indikation för rtms enligt ICD-10 Lindrig depressiv episod F320 Medelsvår depressiv episod,

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom: Fram till 1980-talet framförallt fokus på rörelsesymptomen James Parkinson (1817) tarmarna, vilka hela tiden hade legat i dvala, kräver

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?

Läs mer

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009 Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Workshop Äldres psykiska hälsa diagnostik och behandling

Workshop Äldres psykiska hälsa diagnostik och behandling 2018-05-31 Äldrepsykiatri i livets slut 1 Workshop Äldres psykiska hälsa diagnostik och behandling Anna Lindblad Överläkare, med dr Mottagning för äldrepsykiatri Norra Stockholms Psykiatri Rolf, 82 år

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer