PROJEKTPLAN den 11 januari :05. Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan.
|
|
- Ida Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTPLAN den 11 januari :05 Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan. Vi kommer att redovisa vårat arbete i form av en Minecraft film med eget skrivet manus, en film och modeller. I det här arbetet så har vi jobbat med kunskapskrav från fysik, biologi, geografi, samhällskunskap, bild, hem och konsumentskap och teknik. Vi kommer inte att läsa upp hela projektplanen nu utan kommer att redovisa hur vi har jobbat och ta upp det som vi tycker är det viktigaste. Vi kommer att bifoga hela projektplanen så att ni kan läsa den efter. Vi har arbetat i olika små grupper och har använt oss utav Minecraft och modeller för att kunna redovisa så tydligt så möjligt och för att vi ska få med så många av våra idéer som möjligt. I början arbetade vi i olika grupper, vi hade sammanlagt 7 olika grupper som har jobbat med olika frågor och idéer bl.a. Integration och medborgardialog, arkitekturgruppen och avfallshantering och återvinning. Vi har också använt oss utav fältstudier för att veta vad andra människor i olika åldrar och bakgrunder tycker om våra idéer så vi inte bara får en uppfattning om hur bara vi tycker eftersom att ett samhälle handlar om alla människor som bor där. Vi har använt oss av Onenote, en digital anteckningsbok. Området är planerat för ungefär 1000 personer. Vi har tänkt på att det ska finnas olika sorters boenden, smarta och energisparande lösningar för att Lommarstranden ska bli ett område som är så nära självförsörjande som möjligt. När vi planerade området så strävade vi efter att bygga ett område som man skulle trivas i men också aldrig behöva lämna. Utan det ska finnas mat, boende, sysselsättningar och arbeten nära till hands. Vi har planerat hus, trafik, el och energi med tanke på naturen och att den ska påverkas så lite som möjligt. Vi har konstruerat energisnåla hus och skapat en wow faktor i form av olika konstruktioner. Medborgardialog- och integrationsgruppen har försökt ta reda på vad folk vill ha för att kunna bo i ett område så att vi vet vad vi ska ha för att folk ska finna det attraktivt att bo här. Vi gick ut och intervjuade olika människor i en fältstudie, som är ett av kunskapskraven från NO. (kommer redovisas med film)
2 Sysselsättning Vårat mål är att få fram vad vi tycker är viktigt med sysselsättning i ett samhälle och se till att det finns saker att göra för alla oavsett ålder och intressen. Ett problem är att ungdomar rör sig alldeles för lite och vi vill få en ändring på bland annat det. Vi vill se till att detta är ett tryggt samhälle som man kan leva och bo i. Vi vill skapa arbetstillfällen och se vilka arbeten som behövs för att få ett självförsörjande område. Vi skulle även vilja se en förändring och en utveckling på den sociala och aktiva delen av ett område. Vi vill skapa ett organiserat, tryggt och självförsörjande samhälle med vackra grönområden. Vi vill att människor i vårat samhälle ska bli mer aktiva och träna mer för att förebygga skador och slippa att man blir skadad och sjukskriven. På det sättet sparar samhället pengar som vi då kan lägga på annat som vi anser är mer nödvändigt. Vårat mål är att skapa ett samhälle där man inte kan känna sig rastlös. Ett samhälle för alla och att det ska alltid finnas saker att göra oavsett ålder. Det ska bo ungefär 1200 människor i området och det ska finnas skola och jobb för alla och det ska även vara enkelt att byta jobb om man inte trivs. Vi vill försöka skapa ett område som människor trivs i och kan tänka sig att bo och leva i. Vi vill se till att det finns gott om grönområden, boende och fritidsaktiviteter. Vi vill försöka skapa ett så självförsörjande område som möjligt. Du kan diskutera ekologiska, ekonomiska och sociala frågor om hållbarutveckling. Du kan ge välutvecklade förslag på vad man kan göra bättre och hur det kan påverka människan, samhället och naturen. Vi ska använda olika källor på ett mycket bra sätt för att söka viktig information om samhället. Du diskuterar på ett enkelt sätt om källorna är pålitliga och viktiga. Du kan skapa välutvecklade bilder som berättar och visar vad någon varit med om och vad någon tycker. Du gör budskapet i dina bilder tydligt på ett mycket bra sätt. Du kan välja hur du ska arbeta och motivera dina val på ett välutvecklat sätt med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Arkitekt: Vi har valt arkitektgruppen eftersom att vi skulle gilla att komma på egna konstruktioner som kan skapa trivsel. Vi kan få inspiration av riktiga byggnader och utifrån det försöka locka personer och kanske till och med turister till stadsdelen med hjälp av våra egna byggnader. Trivsel spelar väldigt stor roll eftersom att det annars kan betyda att ingen vill bo i området. Det kan däremot vara svårt att komma på egna konstruktioner eftersom att det både måste se bra ut och fungera bra. Till exempel att ett hus måste vara lagom stort men inte se för tomt eller tråkigt ut. De måste också vara hållbara och miljövänliga, men även så att det finns en variation av hus så att det inte bara är lägenheter utan också kanske villor o.s.v. Vi ska även se till att bygga stadsdelen virtuellt i Minecraft så att man kan få en bild hur det skulle se ut att vara där på riktigt. Arkitekturen är väldigt viktigt eftersom att stadsdelen måste vara lockande och trivsam. Annars riskerar man att ingen vill bo där. En stad med fula konstruktioner eller kanske betonghus utan fönster är det ingen som vill ha.
3 Energi: Energi är ett intressant ämne och något som är ännu mer intressant är hur man förser en hållbar stad med energi. Energi har ju länge dominerats av ohållbara bränslen, t.ex. kol och olja. Det blir en stor utmaning att gå från ett ohållbart sätt att producera energi till ett hållbart sätt. Speciellt att få in en hållbar energiproduktion till en sådan liten stadsdel som Lommarstranden. Vi måste ta hänsyn till bullret som kommer i och med vindkraftverk, kostnaden för solpaneler, och på något sätt försöka använda sjön för att producera el på något sätt. Vi ska undersöka hur människan använder naturen runt omkring oss. Vi ska kunna utveckla närproducerad energi på ett hållbart sätt i stadsdelen. Vi kommer att använda oss utav kartor och geografiska begrepp. Genom att göra allt detta kommer vi att kunna dra nytta utav naturen som redan finns där för att få energi på ett och hållbart, effektivt och närproducerat vis. Men vi ska även se till så att människan påverkar naturen så lite som möjligt. När vi arbetar måste vi ta hänsyn till vissa aspekter, däribland, hälsa, ekonomi och miljö. Vi ska också tänka på invånarna och få en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Vi ska göra en fältstudie på hur naturen runt Lommarstanden ser ut. Genom att göra detta så kommer vi att veta var vi ska placera ut våra t.ex. vindkraftverk på ett område där det finns tillräckligt med vind för att producera el på ett effektivt sätt. Vi måste tänka på att vara kritiska mot alla källor som vi använder Områdesplanering: Våran ide är att de är de som bor i lommarstranden som ska jobba där så att vi slipper onödiga resor in och ut ifrån Norrtälje. Det är därför vi väljer att specifikt placera byggnader, parker, lägenheter och liknande på respektive viktiga platser. Tex villorna ligger nära vattnet för att man ska kunna få en fin havsutsikt och man har ganska nära till vattnet så att det är enkelt för människorna att komma till badstranden. Sedan står dagis, skolan och fritidsgården nära varandra så föräldrarna enkelt ska kunna hämta sina barn och dem som är lite äldre i skolan har väldigt nära till fritidsgården efterskolan. Skolan ligger också ganska nära mitten av samhället så att alla har nära dit och dem som bor längre ifrån får ta den biogas bussen. Medborgardialog och integration Medborgardialog- och integrationsgruppen har försökt ta reda på vad folk vill ha för att kunna bo i ett område så att vi vet vad vi ska ha för att folk ska finna det attraktivt att bo här. Vi gick ut och intervjuade olika människor i en fältstudie, som är ett av kunskapskraven från NO. (kommer redovisas med film). Vi tycker att det kommer bli väldigt roligt att få alla människor trivas här, med sina egna värderingar om vad som krävs för att de ska vilja bo i ett hållbart samhälle. Det kan finnas många problem och det kan vara väldigt svårt att få in alla i ett litet samhälle. Man måste ta hänsyn till allas olika värderingar vare sig det gäller religion eller intressen och jobb. Vi ska ha flera mötesplatser till mån om integrationen i ett centrum och vi kommer ha flera fritids aktiviteter. Vi ska även ha kolonilotter som uppmuntrar till den återkommande marknaden.
4 Det som är hållbart med vår idé är att den gör så att man vill bo där. Om man inte har dessa saker kanske man hellre åker in till Norrtälje där de finns. När sakerna man vill göra finns på platsen man bor minskar fordonsåkandet för att ta sig till en aktivitet. Då släpps mindre koldioxid ut och det blir inte en lika stor påverkan på växthuseffekten. När människor kommer in i kontakt med naturen i olika aktiviteter får de större förståelse för naturen och att den behöver bli bevarad. Detta gör att de blir mer miljömedvetna så att vi kan få en hållbar stad. Det kan leda till att de börjar odla själva eller gå ut i skog för at plocka bär och svamp. Det kan göra så att de inte behöver köpa lika mycket livsmedel vilket är bra för att livsmedlen inte behövs transporteras längre sträckor med lastbilar eller den största miljöboven av alla, flygplan. Vi ska få mycket goda kunskaper om hur människa, samhälle och natur påverkar varandra. Vi kommer att diskuterar på ett välutvecklat sätt vad som påverkar var människor bor och vad som påverkar in- och utvandring. Vi kommer att använda teorier, kartor och andra källor på ett mycket bra sätt för att undersöka vad omvärlden vill ha i ett hållbart samhälle. Vi kommer att diskutera på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Vi kommer att använda olika verktyg på ett mycket bra sätt för att göra fältstudier om vad folk vill ha i ett hållbart samhälle. VI kommer intervjua människor på gatan. Vi kommer att diskutera ekologiska, ekonomiska och sociala frågor om hållbar utveckling. Vi ska ge välutvecklade förslag på vad man kan göra bättre och hur det kan påverka människan, samhället och naturen. Vi kommer att skaffa mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Vi kommer att undersöka och beskriva hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Vi ska beskriva hur samhällsstrukturer hänger ihop med varandra på ett välutvecklat sätt. Vi kommer att diskutera på ett välutvecklat sätt hur människor och samhällen påverkar varandra. Vi ska beskriva saker som har betydelse för människors möjlighet att påverka sitt och andras liv. Vi kommer att beskriva hur de sakerna hänger ihop med varandra på ett välutvecklat sätt. Vi ska undersöka frågor om samhället ur olika perspektiv. Vi kommer att diskutera på ett välutvecklat sätt hur de hänger ihop med varandra. Vi kommer tänka på mänskliga rättigheter och på hur de bryts i olika delar av världen när vi får folk att umgås. Vi kommer tänka på hur demokrati fungerar och hur man kommer fram till olika beslut och diskutera både för och nackdelar. Vara källkritiska. Vi kommer att ha i åtanke hur man handlar i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt utvecklingsperspektiv. Vi kommer redovisa vår idéer tydligt i bild. Vi kommer att göra en enkelt planerad fältstudie, vi kommer på enkla frågor som fungerar. Vi kommer diskutera välutvecklat hur människan påverkar naturen. Vi kommer ge exempel från olika perspektiv på vad man kan göra för att få en ekologisk hållbar utveckling utifrån sociala ekonomiska och vilka fördelar och nackdelar det finns. Vi kommer tänka på hälsa, naturbruk och hållbarhet och vi skiljer fakta från värderingar. Vi kommer diskutera kring detta och även ta reda på konsekvenser och gå vidare om hur vi löser dem.
5 Vi kommer diskutera på ett välutvecklat sätt hur människan påverkar naturen och ge flera exempel på hur man främjar en ekologisk utveckling. Trafik och transport Våran ide är att vi ska ha fler cykelvägar så att folk blir mer motiverade till att cykla. Vi kommer också att ha biogasbussar och färre vägar. Vi ska ha biogas bussar för att samtidigt som du får bränsle så återvinner du. Men vi kommer att ha några vägar som bussar och räddningstjänst kan åka på. Det kommer att kosta en slant att bygga nya cykelvägar, men det är värt det i längden eftersom att fler folk kommer att cykla då. Det kommer även att kosta lite grann att bygga biogas motorer till bussarna men det är också värt det i längden. Vi kommer inte att ha några bilar för att då kommer folk att åka bil istället för att cykla eller åka buss för att de är för lata. Så genom att ha bussar kommer vi att undvika problemet med lathet ganska mycket. Och genom att ha fler cykelvägar kommer människor att cykla mer eftersom att det bli mycket lättare att ta sig fram med cykeln osv. Eftersom att man ibland kanske vill ta sig ut ur samhället så är det bra att ha bilar. Men i vårat samhälle ska det inte finnas några bilar. För att vi ska minska utsläppen. Så därför ska vi ha garage under marken. För att kunna komma ned till garaget ska man åka hiss. Sedan från garaget åker man ut utanför samhället. Avfallshantering, återvinning och avlopp Vi har matavfall, avlopp och återvinning. I området matavfall så har vi tänkt att all matavfall som slängs ska gå till djuren i bondgården. Det ska finnas ett jobb som en sorts matkontrollant som ser till att den maten som går till djuren är inte giftiga eller som kan bära på dödliga sjukdomar. I området återvinning så ska vi ha en återvinningsstation som har alla olika sorts återvinning. I stationen ska vi ha pant, plast, kartong, papper, metall, gummi, batterier. De sopor som blir över går till fjärr värme. Har du inte kommunalt avlopp så har du en enskild avloppsanläggning. En enskild avloppsanläggning är oftast kopplad till en fastighet men kan även rena avloppsvattnet från flera fastigheter. Sopor, återvinning Sopor Vi tycker att vi ska ha fjärrvärme som ska värma upp husen, när man producerar elen från fjärrvärme så kommer då värmen som man använder till husen. Fjärrvärme ger då el och värme samtidigt. Men med det så behöver vi sopor, så vi måste sortera ordentligt alla sopor så att det inte kommer obrännbara saker till stationen. För att fjärrvärme ska kunna fungera så kan det bara vara brännbart material som t.ex. papper. Hur gör vi i hemmet? Vi har en matkvarn som maler ner alla rester av mat och frukt mm, det mals ner och sedan skickas det via rör till reningsverket som sedan blir gödsel. Efter allt det så kommer det mesta gå till biogas för att det ska vara mer miljövänligt att åka fordon. Vi kommer även skicka gödsel till bönderna så att de kan odla. En matkvarn kostar runt kr. Det dyrare priset ingår även installation. Återvinning? I vårat samhälle ska vi återvinna allting vi har. Allting som man har använt kan man använda igen. Om man har någonting som inte används borde man återvinna det. Man
6 kan även sälja t.ex. guldringar till folk som köper det och sedan smälter ner det och skapar nya saker. Presentera vår ide. Vi har matavfall, avlopp och återvinning. I området matavfall så har vi tänkt att all matavfall som slängs ska gå till djuren i bondgården. Det ska finnas ett jobb som en sorts matkontrollant som ser till att den maten som går till djuren är inte giftiga eller som kan bära på dödliga sjukdomar. I området återvinning så ska vi ha en återvinningsstation som har alla olika sorts återvinning. I stationen ska vi ha pant, plast, kartong, papper, metall, gummi, batterier. De sopor som blir över går till fjärr värme. Har du inte kommunalt avlopp så har du en enskild avloppsanläggning. En enskild avloppsanläggning är oftast kopplad till en fastighet men kan även rena avloppsvattnet från flera fastigheter. Sopor, återvinning Sopor Vi tycker att vi ska ha fjärrvärme som ska värma upp husen, när man producerar elen från fjärrvärme så kommer då värmen som man använder till husen. Fjärrvärme ger då el och värme samtidigt. Men med det så behöver vi sopor, så vi måste sortera ordentligt alla sopor så att det inte kommer obrännbara saker till stationen. För att fjärrvärme ska kunna fungera så kan det bara vara brännbart material som t.ex. papper. Hur gör vi i hemmet? Vi har en matkvarn som maler ner alla rester av mat och frukt mm, det mals ner och sedan skickas det via rör till reningsverket som sedan blir gödsel. Efter allt det så kommer det mesta gå till biogas för att det ska vara mer miljövänligt att åka fordon. Vi kommer även skicka gödsel till bönderna så att de kan odla. En matkvarn kostar runt kr. Det dyrare priset ingår även installation. Återvinning? I vårat samhälle ska vi återvinna allting vi har. Allting som man har använt kan man använda igen. Om man har någonting som inte används borde man återvinna det. Man kan även sälja t.ex. guldringar till folk som köper det och sedan smälter ner det och skapar nya saker. Källkritik den 20 januari :54 Avfallsgruppen har använt Gleerupsboken för att ta reda på mer om rening av vatten. Vi vet att det är en trovärdig källa eftersom att den är skriven av lärare. Den är objektiv och inte vinklad på något sätt. Den kanske inte är speciellt uppdaterad men det är fortfarande så vattenrening fungerar. Vi har använt sig av Norrtelje.se för att ta reda på hur vatten och avlopp fungerar i Norrtälje. Eftersom att det är kommunens egen sida där det finns information om hur man sköter dessa saker i kommunen är sidan en säker källa. Vi använde sidan för att lära oss om biogasbussar. Syftet med sidan är att lära om miljöfordon. Det står tydligt vilka som ansvarar för sidan och hur man kan kontakta dom.
7 Sidansvariga är utbildade inom detta ämne. Sidan är inte vinklad på något sätt utan är bara till för att lära folk om miljöfordon. Tidningen skriver objektivt och är fria ifrån partier och organisationer. Tidningen vill informera om vad som händer i världen för att människorna kan delta i viktiga debatter om viktiga samhällsfrågor. DN är en pålitlig källa Hemsidan drivs av sakkunniga personer med högskoleutbildningar inom sina områden. Därför räknar jag på att hemsidan är pålitlig. Metro är en av de största tidningarna i Sverige. De informerar om olika saker t.ex. om nyheter, debattartiklar, arkitektur, läkare, ekonomi och vad som helst. De säljer tidningarna gratis för alla människor och de får pengar av reklamerna som delar ut tidningarna. De har adress och kontakter i olika län t.ex. Stockholms län, Göteborgs län och Skåne. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Erik Ljunggren. Sidan informerar om fakta som inte vill påverka över folk. De informerar i hela Sverige och försöker att säga fakta. Det är objektivt. Många av Journalister står bakom texten som är utbildade journalister. Jag kan litar på de för att de söker och hittar fakta som de sedan ska lägga ut på internet t.ex. Om arkitekt. Sidan är gjord av ett privat företag och får pengar av staten också.
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merHållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.
Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merSäbytown. Skala:1:500
Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det
Läs merVår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250
Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250 Vi har valt att kalla vår stad för Pelo Veluso. Pelo betyder hjärta på Sesotho och vi ser navet som hjärtat i vår stad. Veluso är en egen tolkning av ordet
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Läs merBakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL
Bakgrund Nuvarande system för utökad källsortering av hushållsavfall startade år 2000 och är gemensamt för kommunerna Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda och Mellerud. Sedan dess har vi vartannat
Läs merOktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Läs merWilliam, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.
Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merUPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"
Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merPlanering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William
Vad ska vi göra? Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William Det vi ska göra är att bygga en park vid Häggviks station som ska innefatta ett utegym, en vattenfontän, basketplan samt
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merArbete K Fotografier från elevutställningen
Arbete K Fotografier från elevutställningen K Vårt Sollentuna 2040 Häggviksparken Lovisa, Hannes, Salman, Lisa, Zaynab Geografi 1, Rudbeck Sollentuna 2019-05-13 L Utformning Fontän som man kan leka i
Läs merJordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.
Inledning För en hållbar utveckling behövs alternativa energikällor som aldrig tar slut. Vi behöver vettiga transportalternativ som inte släpper ut giftiga gaser och fortfarande kan vara effektivt och
Läs merSammanställning Grupparbete Workshop Plats för avfall Grupp 1
Grupp 1 Sopsug kompletterande ÅVS Men i stadsdelen synliggörs skräp pedagogiskt till att uppmuntra återbruk för minskade avfallsmängder. Återföra avfall till stadsdel efter rankning för återbruk. Ett lokalt
Läs merTrygghetsvandring tankar på vägen
Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande
Läs merModellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad
Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.
Läs merPolhemsskolan Gävle TED2
Designprocessen Utgångspunkter: Vi började arbeta med tävlingsuppgiften som Design Open hade gett oss. Vi delade upp oss i sex basgrupper. Alla basgrupper skulle jobba med egna idéer som skulle kunna lösa
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merPlats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken
Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i
Läs merVår skala är 1:1000 Vi har många bostadshus nära till affär, skola och dagis. Husen är flerfamiljshus som flera familjer kan bo i. Våra höghus har trädgårdar på taket där man kan odla, vilket främjar jordbruk
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merProjektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen
Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merPå väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Läs merATT ARBETA PÅ RAGN-SELLS.
ATT ARBETA PÅ RAGN-SELLS. DET HÄR ÄR RAGN-SELLS VI SAMLAR IN AVFALLET Vi har över 1 600 fordon och ca 1 700 medarbetare. Sverige Norge AVFALL/SOPOR Danmark Estland Lettland VI SORTERAR AVFALLET Polen VI
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merStrandskolan Årskurs 6 Grupp 2 Tyresö kommun 2015 03 27. Tellus City
Tellus City Vår stad har utvecklat mer miljövänligare boendealternativ, genom ny teknik och framsteg som aldrig tidigare setts av mänskligt öga. Denna stad kommer för alltid vara ihågkommen som den stad
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merHandledning: Future City på Teknikdagarna
Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10
Läs merFacit Spra kva gen B tester
Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1
Läs merVAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.
VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med. SVENSKA Vi läser svenska grund på måndagar. Vi skriver ord och meningar i olika teman, tex årstider,
Läs merBoken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165
Boken om SO 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: En köpfri dag! Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 3 och tillhörande Boken om SO 3 Lärarbok.
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merAvfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merTE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:
Naturresurser Lektionsplanering åk 1 Syfte och mål: Syftet är att ge eleverna grundläggande kunskaper om vad en naturresurs är med fokus på några av de svenska naturresurserna. Eleverna ska lära sig hur
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merDU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007
USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007 Frågorna besvaras genom att du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar bäst. Om svarsalternativen inte passar
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merVi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merMål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm
Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i
Läs merFilm 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?
Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot
Läs merProjektplan. Hur relaterar detta till arbetet, och vad lär vi oss på att utföra det?
Projektplan Uppgift: Vi, klass 9F på Roslagsskolan, fick I uppgift att delas upp I grupper och tänka fram en plan för ett hållbart samhälle. Vi blev uppdelade I fem olika grupper gruppen Energi, Livsmedel,
Läs merDitt avfall är inget skräp
Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.
Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Tema: Skogen som både biologisk och ekonomisk resurs Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog
Läs merHär kan du lämna ditt avfall
Här kan du lämna ditt avfall Återvinningscentral På återvinningscentralen lämnar du grovavfall, farligt avfall, elavfall, batterier, sådant som är återanvändningsbart, samt förpackningar och tidningar.
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merSORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning
SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Ca 35 anställda tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte minst ingen pant och inga tomflaskor
Läs merLåt hushållssopor bli en resurs.
Låt hushållssopor bli en resurs. Biogas Jord Metaller Plast Glas Papper Matavfall till bruna påsen anläggning BIOGAS- ANLÄGGNING Biogas- JORD Jord 70 kilo matavfall per person och år ger biogas motsvarande
Läs mer1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?
Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Plåstrets Förskola Lund Maj 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för fin läsning av er Grön Flagg-resa och härliga bilder som speglar ert arbete
Läs merFJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Läs merBoken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.
Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO
Läs merCentralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9
VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs mertokiga transporter SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Läs merKurskatalog Lärvux. Särskild utbildning för vuxna i Skellefteå 2018/2019
Kurskatalog Lärvux Särskild utbildning för vuxna i Skellefteå 2018/2019 1 Innehållsförteckning Välkommen.1 Datakunskap..2 Engelska.3 Geografi.4 Historia..5 Hälsa 6 Hem och konsumentkunskap.7 Matematik..8
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merRöda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Läs merVänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands
Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,
Läs merÄmnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merHållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman
Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på
Läs merRådslag samverkan för hållbar framtid Idéer
Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Realize AB 1 (11) 1 Frågor inom Hållbar utveckling Framtagna frågor för arbetet med hållbar utveckling 1.1 Hur kan jag själv agera för att bidra till hållbar
Läs merFördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.
Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift
Läs merProjektplan. Invånare i stadsdelen. Strandpromenaden. Bostadsområden
Projektplan "Motionen är en väg till destinationen, vi minskar utsläpp och förkortar sträckan ett snäpp." Invånare i stadsdelen Vi har valt att bygga för 1500 människor för att samtidigt få ett bra gemenskap
Läs merMatris - Identitet & livsstil
Matris - Identitet & livsstil Historia Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och slinjer (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och
Läs merSyntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?
Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merFoto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev
Foto: Malmö stad / Annika Trenneman Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman www.malmo.se/pedagogiskakartor Sorteringsmall
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merDen framtida konsumentpolitiken
Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merVi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merProva, titta och lär med kunskapsbanken
SID 1/8 OM PANTRESAN Jobba med pantresan När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merPå alla tak i staden finns det även solceller. Konsumenterna omvandlar själva solenergin till elektricitet.
Solstaden Vår stad heter solstaden för att den är uppbyggd på ett sätt som vi kallar solsystem. Det innebär att parken är som solens kärna och vägarna i staden utgår från parken som strålar så det ser
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merRedovisningsblankett Naturväktarna EKO
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO Datum för undersökningen: Kontaktperson: Klass/grupp: Redovisa gärna era undersökningsresultat till Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Tyvärr kan vi
Läs merHållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016
Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt
Läs merDU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs mer