Kvalitets-, miljö- och patientsäkerhetsberättelse. Elisabethsjukhuset

Transkript

1 2014 Kvalitets-, miljö- och patientsäkerhetsberättelse

2 Ständig kvalitetsutveckling vägen till fortsatt förtroende Alla vi som arbetar inom sjukvården är i en förtroendebransch. Människor ger oss förtroendet att ta hand om dem när de är sjuka och sårbara. Samhället ger oss förtroendet att handskas med våra gemensamma medel. Det finns mängder av saker som Aleris och våra medarbetare gör för att varje dag förtjäna detta förtroende. Vi ska i varje möte visa våra patienter respekt, lyssna på dem och se till att vi bidrar till att ge dem ett friskare liv. Vi ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ständigt vara beredda att förbättra oss och utveckla nya metoder och behandlingar. Om man ska sammanfatta allt det vi ska göra så är det att alltid sträva mot ökad kvalitet. Arbetet med att förbättra kvalitet, utveckla patientsäker vård och minska miljöpåverkan upphör aldrig. Den som slår sig till ro kommer snabbt att tappa mark och hamna längst ner i de mätningar som görs. Då är också rätten att vara i en förtroendebransch förbrukad. Vägen till bättre kvalitet går både genom kvalitetsoch miljöledningssystem, uppföljning av medicinska resultat och verksamhetens och de enskilda medarbetarnas engagemang och möjlighet att förändra och förbättra i stort och smått. De allra flesta av verksamheterna inom Aleris sjukvårdsdivision är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001, medan laboratorieverksamheterna är kvalitetsackrediterade. Målsättningen är att de verksamheter som inte är certifierade och ackrediterade så snart som möjligt ska nå denna status. Detta för att säkerställa att vi arbetar på ett strukturerat sätt och ständigt utvecklar och förbättrar vår verksamhet. I denna skrift kan du läsa mer om hur man konkret arbetat med kvalitet, patientsäkerhet och miljö på Aleris. Jag vill speciellt lyfta fram de mycket goda medicinska resultaten och den mycket höga patientnöjdheten. ligger långt över riksgenomsnittet i den nationella mätningen där bland annat bemötande, upplevd nytta och rekommenderbarhet ligger i topp. Trevlig läsning! Karin Kaloczy, Chef Aleris Division Sjukvård Innehåll 4 Aleris En ledande kvalitetsaktör i Skandinavien 8 Kvalitet och miljö Division Sjukvård 14 Division Sjukvård 16 Mål och strategier Organisation och struktur av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet 20 Hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits 24 Uppföljning genom egenkontroll 26 Riskanalys 27 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Personalens klagomål och synpunkter på kvaliteten 28 Hantering av klagomål och synpunkter Samverkan 30 Resultat för kvalitets- och patientsäkerhetsmål 36 Mål och strategier för kommande år 38 Patientsäkerhetsstrategi för Miljöbokslut 42 Uppföljning & resultat för 2014 års miljömål 44 Miljömål Sammanfattning

3 Förstahandsvalet inom vård och omsorg Aleris En ledande kvalitetsaktör i Skandinavien Healthcare Aleris värdegrund är gemensam för hela Aleris. Den bygger på vara fyra värdeord: Aleris Division Sjukvård Specialistvård Primärvård Primärvårdsrehab Röntgen Medilab Fysiologlab Aleris Diagnostik Sida 4

4 Kvalitetspolicy Aleris mål är att bedriva en God vård enligt Socialstyrelsens författning (SOSFS 2005:28). God vård som kännetecknas av att vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker och patientfokuserad, jämlik och effektiv samt ges i rimlig tid. Vår kvalitetspolicy bygger på att vi arbetar med ständiga förbättringar och gör Aleris Sjukvård till det självklara valet. Vår omtanke gör skillnad Alla som kommer i kontakt med vår verksamhet ska känna förtroende för oss Vi ger våra patienter trygghet och det lilla extra Patienter och arbetskamrater ska bemötas med respekt och hänsyn Vår professionalism gör skillnad Vi har både bredd och spetskompetens Våra kompetenta medarbetare bildar nätverk för ömsesidigt lärande och utveckling Med fokus på kvalitet och patientsäkerhetsarbete bidrar vi till effektivt utnyttjande av samhällets resurser Vårt engagemang gör skillnad Vi arbetar aktivt med FoU och utbildning Våra kunder rekommenderar oss till andra Vi strävar efter att överträffa förväntningarna hos patienter, remittenter och uppdragsgivare Vårt nytänkande gör skillnad Vi utvecklar nya samarbetsformer i sjukvården Med vårt kreativa förhållningssätt deltar vi i utvecklingen av ny diagnostik och nya behandlingsmetoder Vi söker aktivt samarbete med vårdgrannar och uppdragsgivare Miljöpolicy Aleris division Sjukvård skall aktivt arbeta för en långsiktigt hållbar miljö genom att: ta miljöhänsyn i handlingar och beslut så att den negativa miljöpåverkan från vår verksamhet minskar ta miljöhänsyn vid val av material, produkter, metoder och tjänster ständigt förbättra vårt miljöarbete följa de miljölagar och krav som berör vår verksamhet För att uppnå detta krävs att vi: ställer miljökrav vid upphandling av varor och tjänster följer de miljölagar och krav som berör vår verksamhet utför miljökonsekvensbedömningar inför större beslut utvecklar vår miljökompetens och vårt miljömedvetande utvecklar rutiner för bästa riskhantering av avfallsprodukter minskar föroreningar från läkemedel och transporter väljer ekologiska och närproducerade produkter där så är möjligt har miljömål som utvärderas, handlingsplaner som tas fram vid ej uppnådda mål och som sedan följs upp Sida 6 Sida 7

5 Kvalitet och miljö Division Sjukvård Kvalitetsutveckling genom planering, uppföljning och åtgärder. Inom Aleris arbetar vi ständigt med att erbjuda våra patienter och uppdragsgivare en högkvalitativ och säker vård som ges med hänsyn till miljön. Vi strävar hela tiden efter att ytterligare förbättra och utveckla vår verksamhet genom planering, uppföljning och åtgärder. Majoriteten av Aleris sjukvårdsverksamheter är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och miljöcertifierade enligt ISO 14001, medan våra laboratorieverksamheter 1 är kvalitetsackrediterade. De verksamheter som ännu inte certifierats arbetar efter en plan för att uppnå certifiering. Aleris rapporterar till de nationella kvalitetsregistren och vi jämför ständigt resultaten med dem som redovisas av övriga vårdgivare. Som komplement till detta har Aleris utvecklat ett eget komplikationsregister samt följer månadsvis upp ett antal gemensamma nyckeltal för kvalitet. Grunderna i kvalitets- och miljöarbetet inom Aleris uttrycks i företagets gemensamma kvalitets- och miljöpolicy, som gäller för samtliga sjukvårdsverksamheter inom Aleris i Sverige. Utifrån denna övergripande policy arbetar sedan respektive affärsområde fram verksamhetsspecifika och relevanta mål som också följs upp. Denna process beskrivs närmare längre fram i detta dokument. Majoriteten av Aleris sjukvårdsverksamheter är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och miljöcertifierade enligt ISO 14001, medan våra laboratorieverksamheter är kvalitetsackrediterade. Vi arbetar ständigt med att erbjuda en högkvalitativ och säker vård som ger hänsyn till miljön 1 I den fortsatta framställningen omfattas även laboratorieverksamheten i begreppet Sjukvårdsverksamhet eller Sjukvårdsverksamheter Sida 8 Sida 9

6 NSP Avvikelsehantering Avvikelsehantering är en grundläggande del i det systematiska förbättringsarbetet. Därför följer Aleris varje månad upp detta nyckeltal. Förmågan att ta hand om och åtgärda sina avvikelser mäts och redovisas som andelen avslutade avvikelser, se bild RESULTAT JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Bild 1. Utvecklingen av HoN mätt i NPS under 2014 för de svenska sjukvårdsverksamheterna Genomsnittligt mål NPS 70 Uppnått mål NPS 70 + RESULTAT MÅL 2014 Patientnöjdhet Inom Aleris följer vi patientnöjdheten på våra sjukvårdsverksamheter genom HappyOrNot (HoN). Detta innebär att det står en elektronisk HoN-enhet på samtliga Aleris sjukvårdsenheter. På dessa enheter får patienterna frågan Kommer du att rekommendera Aleris verksamhet XX till andra?. De fyra svarsalternativen sträcker sig från instämmer helt till instämmer inte alls. Resultatet redovisas i Net Promoter Score (NPS) och respektive verksamhetschef kan följa sitt resultat timme för timme, dag för dag, vecka för vecka osv. Detta möjliggör kontinuerlig uppföljning under året och ger förutsättningar för direkta åtgärder i syfte att förbättra patientnöjdheten. Inför 2014 sattes ett gemensamt mål inom Aleris om att samtliga verksamheter skulle uppnå en genomsnittlig NPS på 70. Trenden har varit positiv, under årets fyra sista månader låg sjukvårdsverksamheterna genomgående över måltalet JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Bild 2. Andel avslutade avvikelser under 2014 för de svenska sjukvårdsverksamheterna Lex Maria 2014 RESULTAT Utgångspunkten är att vårdskador, eller risk för vårdskador, inte ska förekomma i Aleris sjukvårdsverksamheter. När denna typ av händelser ändå inträffar anmäls dessa till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria. Att noggrant utreda det inträffade och ta fram åtgärder för att förhindra liknande händelser är en självklar del av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. Samtliga lex Maria-anmälningar granskas och godkänns av chefsläkaren inom Aleris sjukvård. Under 2014 anmäldes sammanlagt sju händelser inom Aleris sjukvårdsverksamheter till IVO enligt lex Maria. Patienter och anhöriga kan anmäla klagomål på fel i vården till IVO. Även dessa ärenden är en självklar del av vårt patientsäkerhets- och kvalitetsarbete för att göra vården ännu säkrare. Både lex Mariaanmälningar och klagomålsanmälningar följs upp kontinuerligt och rapporteras till ledningen för Aleris. Sida 10 Sida 11

7 Aleris verksamheter når över riksgenomsnittet 61,5 Öppna jämförelser % (2013) Öppna jämförelser Samtliga verksamheter inom division sjukvård som har nationella kvalitetsregister att rapportera till lämnar uppgifter till dessa. Därigenom kan verksamheterna värdera sina resultat i ett nationellt sammanhang och får möjlighet att ta del av liknande verksamheters erfarenheter av utveckling inom respektive område. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar årligen ett urval av resultat från de nationella kvalitetsregistren i skriften Öppna jämförelser. En jämförelse avseende 2013 som Aleris genomfört visar att mer än hälften (61,5 procent) av Aleris verksamheter når över riksgenomsnittet. Utöver de resultat som redovisas i Öppna jämförelser rapporterar Aleris verksamheter till ytterligare ett antal kvalitetsregister, främst inom ortopedi men också inom andra specialiteter. Vi strävar hela tiden efter att ytterligare förbättra och utveckla vår verksamhet genom planering, uppföljning och åtgärder Komplikationsregistrering Inom Aleris finns ett gemensamt system för att registrera, rapportera och följa upp komplikationer till följd av kirurgiska ingrepp. Därigenom kompletteras rapporteringen till de nationella kvalitetsregistren med en företagsintern fördjupad uppföljning av Aleris kirurgiska verksamheter i Sverige, Norge och Danmark. Syftet med detta är att kontinuerligt förbättra vården. Arbetet leds av Aleris medicinska direktör. Komplikationsregistrering RAPPORTERINGS- RUTINER INTERN Fördjupad Uppföljning förbättra vården Sida 12 Sida 13

8 Specialistvård med stor bredd Aleris Specialistvård omfattar 16 enheter med vårdutbud inom ett stort antal medicinska specialiteter, som ortopedi, gynekologi, öron-näsa-hals och ögon. Verksamheten omfattar såväl mottagning som öppen- och slutenvård. Aleris enheter inom specialistvården är i många fall ledande inom sina respektive områden och rankas högt i medicinska kvalitetsregister. Enheterna återfinns i Bollnäs, Söderhamn, Uppsala, Stockholm, Motala, Göteborg och på en mängd platser i Skåne. Hög service och kvalitet i innovativ primärvård Aleris primärvårdsenheter har stor bredd på sitt utbud och erbjuder bland annat läkarmottagning, distriktssköterskemottagning, psykosocial verksamhet, astma/kol-mottagning samt förebyggande vård. Aleris primärvård arbetar i samverkan med specialistsjukvården. Vårdcentralerna utmärker sig med innovativa arbetssätt, bra service och en god tillgäng-lighet. Aleris Primärvård omfattar totalt 16 enheter i Uppsala, Stockholm och Norrköping. Primärvårdsrehab med starkt patientfokus Aleris primärvårdsrehab består av tio enheter belägna i Stockholmsområdet. Vid dessa erbjuds rehabilitering inom ramen för Vårdval Stockholm. Vårdutbudet är brett och omfattar bland annat arbetsterapi, dietetik, kiropraktik, logopedi, neurologisk rehabilitering och sjukgymnastik. Rehabvården bedrivs både som öppenvård och i patientens hem. Division Sjukvård Högklassig sjukvård från Bollnäs i norr till Malmö i söder Aleris sjukvårdsdivision finns representerad i stora delar av Sverige. Aleris Specialistvård Bollnäs, ett sjukhus som drivs på uppdrag av Region Gävleborg, är vår nordligaste enhet, medan Aleris Specialistvård Ögon i Malmö är den enhet som ligger längst söderut. Landsomfattande diagnostik i toppklass Aleris Diagnostik omfattar radiologi, laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Inom Aleris Röntgen finns 17 enheter och här utför vi bland annat bentäthetsmätning, datortomografi, konventionell röntgen och magnetkameraundersökningar. Aleris Medilabs verksamhet är landsomfattande och innefattar provbunden laboratoriemedicinsk service inom klinisk kemi, immunologi och allergi, mikrobiologi, patologi och cytologi. Aleris Fysiologlab har fyra enheter i Stockholmsområdet. Verksamheten omfattar bland annat utredning, diagnostisk och behandling av hjärt-, kärl-, lung-, allergi- och sömnrelaterade sjukdomar. Aleris Aleris bedriver avancerad specialistvård inom ortopedi och handkirurgi vid i Uppsala. Inom axelkirurgi är verksamheten ledande i Sverige. Sommaren 2014 avvecklades ÖNH verksamheten i syfte att ytterligare fokusera på kärnverksamheten högspecialiserad ortopedi. Verksamheten sker på uppdrag av och i nära samverkan med Landstinget i Uppsala län (LUL). Uppdraget innefattar ett grundavtal inom ortopedi, handkirurgi och röntgen. Därutöver har Aleris olika tilläggsavtal med LUL, Landstinget i Värmland och Stockholms läns landsting samt tar emot patienter från hela landet främst via riksavtalet men också via försäkringsbolag. Sida 14 Sida 15

9 Tabell och 2015-års kvalitetsmål inklusive utfall för 2014 Kvalitetsmål Mål 2014 Utfall 2014 Mål 2015 Mål och strategier 2014 För att nå den långsiktiga strategin krävs ett gott medarbetarklimat, ett gott bemötande mot våra kunder och en god patientsäkerhet Våra lokala mätbara kvalitetsmål är; medicinska resultat i framkant, aktivt patientsäkerhetsarbete, nöjda patienter, nöjda medarbetare och bra ledarskap. Ytterligare ett kvalitetsmål är att vara en god samarbetspartner. Patientsäkerhetsplanen för 2014 inkluderade fyra patientsäkerhetsmål. Under året skulle koncernens komplikationsregistrering och dokumenthanteringssystem Centuri införas. Komplikationsregistringen är införd och arbetet med Centuri har påbörjats. Dessutom skulle alla journaler vara skrivna inom fem dagar från vårdhändelse och verksamheten skulle registrera alla postoperativa infektioner, de skulle vara färre än 1 procent (både djupa och ytliga). För att uppnå genomförandemålen bokades aktiviteterna in vid årets början och planerades därefter in i ordinarie verksamhet i ett tidigt skede. I strategin för patientsäkerhetsarbetet var ambitionen att uppmärksamma befintliga rutiner för avvikelser, postoperativa infektioner och vårdhygien. Liksom att åtgärda och återkoppla gjorda fynd mer strukturerat än tidigare både skriftligt via olika analyser (risk- och händelseanalyser) och muntligt på ledningsgruppsmöten och APT. Slutligen var ambitionen att inkludera fler patienter vid patientklagomål, exempelvis genom att låta patienterna vara en aktiv del i åtgärdsarbetet. Det var elva kvalitetsmål för 2014, varav ett övergripande medicinskt kvalitetsmål, fyra stycken PREMmål (patientrapporterad upplevelse), fyra stycken medarbetarmål och två stycken produktionsmål. I tabell 1 finns en sammanställning av kvalitetsmål och utfall. Genomgående behölls eller skärptes föregående års måltal. har bytt till en koncerngemensam PREM metod, HappyOrNot, och medverkat i Nationella patientenkäten Indikator som utförs vartannat år. Medicinska resultat i framkant Nöjda patienter Nöjda medarbetare Bra ledarskap God samarbetspartner Antal nationella kvalitetsregister Mål för varje register (se tabell 5) Helhetsintryck Indikator (mottagning) Helhetsintryck Indikator (vårdavdelning) HappyOrNot (mottagning) HappyOrNot (vårdavdelning) nuvarande + 2 nya register 93 % 88 % Indikator, redovisas jämna årtal 93 % 95 % Indikator, redovisas jämna årtal > 70 NPS 88 NPS > 80 NPS > 70 NPS 92 NPS > 80 NPS Medarbetarnöjdhet Ledarindex Sjukfrånvaro < 3 % 3,47 % < 3 % Antal förlorade nyckelpersoner Uppfyllnadsgrad av åtagna uppdrag Hit-rate på befintliga avtal 0 st 0 st 0 st 100 % 81 % 100 % 100 % 100 % 100 % Sida 16 Sida 17

10 s roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är: Genomgående hög medvetenhet inom kvalitet och patientsäkerhet Verksamhetschefen har yttersta ansvaret för övergripande planering, ledning och egenkontroll av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom verksamheten. Chefläkare ansvarar för patientsäkerheten inom verksamheten. Enhetscheferna ansvarar för planering, ledning och egenkontroll av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom de egna enheterna, inom områdena miljö och hygien har de stöd av enhetens miljö- och hygienombud. Kvalitets- och miljösamordnare ansvarar för sammanställning av uppgifter från verksamheternas miljöombud och kvalitets- och patientsäkerhetsuppgifter från chefläkare och enhetscheferna. Miljöombud ansvarar för det lokala miljöarbetet på enheten i samråd med enhetschef. Hygienombud ansvarar för det lokala hygienarbetet på enheten i samråd med enhetschef. Struktur för uppföljning och utvärdering följer upp verksamheten genom kontinuerliga mätningar, åtgärder och förbättringar. Kunskapen från dessa mätningar återförs sedan till verksamheten. I detalj innebär det: Organisation och struktur av kvalitets och patientsäkerhetsarbetet bedriver ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Uppföljningar av verksamheten genomförs kontinuerligt och resultaten redovisas för alla anställda minst fyra gånger per år. Kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor är en stående punkt på ledningsgruppsmöten. Ledningsgruppen går igenom hela ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet två gånger per år; vid ledningens genomgång (januari) och ledningsgruppens affärsplaneringsdag (augusti). Jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister, exempelvis infektionsregistret. Revision av befintliga rutiner och justering av arbetssätt i enlighet med rekommendation för best practise. Jämförelse av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, och dels med resultat för andra verksamheter. Resultaten har lett till förbättrade rutiner och omhändertagande av patienterna. Jämförelse av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat inom miljö, kvalitet och patientsäkerhet. Aktivt arbete med fynden från interna och externa revisioner i både ledningsoch personalgrupperna under året. Aktivt arbete med resultaten från exempelvis patientmätningar eller den riktade uppföljningsenkäten till axelopererade patienter (om förväntningarna före operation uppfyllts) under året. Resultaten bearbetas i både lednings- och personalgrupper med fokus på förbättring av rutiner eller arbetssätt. Obligatorisk brandutbildning vart 4:e år för all personal. Dagavdelningen har telefonanknytning för postoperativa frågor. Sida 18 Sida 19

11 Hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits På har kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet under 2014 bedrivits enligt samma principer som tidigare år. Arbetet är helt integrerat i de olika verksamheternas arbetsmodeller. Det innebär att kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor är en stående punkt på mötesagendor. Resultat och utvärdering av olika aktuella områden sker parallellt med klinisk verksamhet. För att nå 2014 års kvalitetsmål har ett antal aktiviteter gjorts (se tabell 2 följande uppslag). Utöver aktiviteter för att nå befintliga kvalitetsmål har Apoteket genomfört en kvalitetsgranskning av läkemedelshantering på mottagning, operation och vårdavdelning. En handlingsplan har upprättats och genomförts. För att nå patientsäkerhetsmålen för 2014 genomfördes en rad olika aktiviteter (se tabell 3 följande uppslag) För att nå patientsäkerhetsmålen för 2014 genomfördes en rad olika aktiviteter, se tabell 3. För att nå genomförandemålen bokades aktiviteterna in vid årets början och planerades därefter in i ordinarie verksamhet i ett tidigt skede. En effekt av planeringen var att hygienoch komplikationsfrågorna aktualiserades. I strategin fanns ambitionen att uppmärksamma befintliga rutiner för bland annat postoperativa infektioner och vårdhygien. Det innebar att behovet av att åtgärda och återkoppla gjorda fynd mer strukturerat än tidigare blev tydligt, både skriftligt via olika analyser (risk- och händelseanalyser) och muntligt på ledningsmöten. Att inkludera fler patienter vid patientklagomål, exempelvis genom att låta patienterna vara en aktiv del i åtgärdsarbetet, förverkligades genom att patienterna aktivt söktes upp för kompletterande frågor samtidigt som förslag på förbättringar togs emot. På träffar patienten alltid samma läkare både före, under och efter operationen, d.v.s. genom hela vårdkedjan. Dessutom arbetar personalen på avdelningen enligt Primary nursing -modellen, där varje sjuksköterska har samma patient hela vårdtiden. På detta sätt har läkarna och sjuksköterskorna stor kännedom om sina patienter vilket ökar patientsäkerheten och patientens möjligheter till delaktighet. Sida 20 Sida 21

12 Tabell 2. Vidtagna åtgärder för att nå 2014 års kvalitetsmål Medicinska resultat i framkant Nöjda patienter Kvalitetsmål Mål 2014 Vem Vad Antal nationella kvalitetsregister Mål för varje register (se tabell 5) Helhetsintryck Indikator (mottagning) Helhetsintryck Indikator (vårdavdelning) HappyOrNot (mottagning) HappyOrNot (vårdavdelning) 7 Verksamhetschef Chefläkare 93 % Chefläkare Enhetschefer 93 % Chefläkare Enhetschefer > 70 NPS Chefläkare Enhetschefer > 70 NPS Chefläkare Enhetschefer Medarbetarnöjdhet 86 Verksamhetschef Enhetschefer Uppmuntra personalen till uppföljning och forskning Lyfta fram resultat i personalgrupperna Inkludera patienter vid fler typer av patientklagomål Öppnat ett telefonnummer för patienter med postoperativa frågor Inkludera patienter vid fler typer av patientklagomål. Återkoppling resultat. Inkludera patienter vid fler typer av patientklagomål. Återkoppling resultat. 1. Aktiviteter enligt Team Perfomance model har gjorts inkl handlingsplan 2. Friskvårds- och sociala aktiviteter 3. Kontakt med Hälsoalliansen Utöver planerade patientsäkerhetsaktiviteter för att nå 2014 års patientsäkerhetsmål har ytterligare en del åtgärder gjorts: Den nya anestesimetoden TCI (Target Controlled Infusion) som infördes 2012 är i gång på alla operationssalar. Med den nya metoden förstärks patientsäkerheten. Införande av Orems vetenskapliga omvårdnadsteori för avdelningspersonalen enligt Socialstyrelsens rekommendationer om medverkan från patienten och egenvård i syfte att öka patientsäkerheten genom patientfokuserad vård. Ändrad premedicinering följdes upp och utvärderades med ökad patientsäkerhet som resultat. Utvärdering av Scalenusblockadens längd i samband med operation/postoperativa förloppet för att kunna möta med optimal smärtbehandling postoperativt för våra patienter. Uppföljning av alla axelopererade patienter på genom enkäter (WOSI, WORC). Tabell 3. Vidtagna åtgärder för att nå 2014 års patientsäkerhetsmål Patientsäkerhetsmål Mål 2014 Vem Vad Införa komplikationsregistrering Infört 2014 Verksamhetschef Införa koncernens komplikationsregistrering Nöjda medarbetare Bra ledarskap Ledarindex 75 Verksamhetschef Enhetschefer Sjukfrånvaro < 3 % Verksamhetschef Enhetschefer Antal förlorade nyckelpersoner 0 st Verksamhetschef Enhetschefer Återkoppling resultat medarbetarenkät inkl åtgärdsplan Lyhördhet, uppföljning, rehabiliteringsplan Kontinuerlig och god kommunikation Medarbetarsamtal Patientsäkerhetskultur 90 % följsamhet till PRISS rekommendation Genomföra Chefläkare Enhetschefer Genomföra utfärdade rekommendationer 1. Infektionsregistret 2. Hygienrond 3. Självskattningsformulär för basala hygienrutiner God samarbetspartner Uppfyllnadsgrad av åtagna uppdrag Hit-rate på befintliga avtal 100 % Verksamhetschef Kontinuerlig uppföljning av produktionstal för varje avtal Återkoppling till verksamheten och beställare 100 % Verksamhetschef Uppföljning av befintliga avtal Förebereda och planera upphandlingar Patientsäkerhet Journaler skrivna i tid < 5 d Operation 1 d Epikris 1 d Enhetschef Postoperativa infektioner < 1 % Chefläkare Enhetschefer Avstämning varje vecka för hur gammalt äldsta diktatet är Telefonnummer för patienter med postoperativa frågor för att fånga komplikationer tidigt

13 Vi arbetar ständigt med att förbättra patientsäkerheten Uppföljning genom egenkontroll För att kunna följa upp verksamheten med ständiga förbättringar som mål har vi tillämpat egenkontroll. Det innebär att vi jämför nuvarande resultat med tidigare resultat, men vi jämför också s resultat med andra likvärdiga verksamheters resultat. Den egenkontroll som genomförs är: Rapportering till alla nationella kvalitetsregister som vi bedriver verksamhet inom: Sv. Höftprotesregistret, Sv. Knäprotesregistret, Sv. Axelprotesregistret, Sv. Armbågsprotesregistret, Sv. Korsbandsregistret, Nationella fotledsregistret, Nationella kvalitetsregistret för öron-, näs- och halssjukvård, och två kommande Sv. Axelinstabilitetsregistret och Nationella Höftartroskopiregistret. (se tabell 5) Deltagande i öppna jämförelser, inklusive analys och återkoppling av resultatet till verksamheten. Genomförande av studier för att hålla en hög kunskapsnivå inom området. Forskningsarbetet ger kliniken en kontinuerlig omvärldsanalys och vidareutbildning då berörda medarbetare i presentationerna av sina publicerade arbeten utbyter erfarenheter och diskuterar med andra forskare och specialister. Även övriga medarbetare vid kliniken tar del av de erfarenheter och slutsatser som de vetenskapliga diskussionerna gett, vilket bidragit till att kan fortsätta vara ett Center of excellence. Samarbeten med ST-läkare ger både kompetensutbyte och omvärldsbevakning. Genomförande av interna kvalitetsuppföljningar t ex. uppfyllnadsgrad av patienters önskemål och förväntningar inför operation. Användning av väntetider till mottagning och operation som nyckeltal i verksamheten följs varje vecka. Väntetider i vården följs månadsvis. Mätningar av patientnöjdhet via HappyOrNot och deltagande i Nationella patientenkäten Indikator. Deltagande i interna och externa revisioner av verksamheten som kvalitetsoch miljörevisioner enligt ISO, patientsäkerhetsrond, PRISS-revision och hygienrond. Användande av självskattningsenkäter för basala hygienrutiner. Sida 24 Sida 25

14 Riskanalys Risker för vårdskador identifieras och hanteras genom avvikelsehanteringssystemet. För varje uppkommen skada genomförs en händelseanalys, en handlingsplan tas fram och lämpliga åtgärder vidtas. Vid större avvikelser, förändringar i verksamheten och patientklagomål genomförs risk- och konsekvensanalyser. Ansvarig för att göra analysen är närmaste chef. När analys och handlingsplaner är genomförda tas resultaten upp i ledningsgruppen och kommuniceras till berörda parter. Därefter sparas analysen digitalt i en särskild mapp riskanalysmapp dit hela personalgruppen har tillträde, eller redovisas i ledningsmötesprotokoll. Vid allvarliga avvikelser eller i de fall flera avvikelser av liknande slag inkommer inom kort tid görs en händelseanalys. I detta fall används Säkra vården -modellen som Socialstyrelsen, SKL, SLL, landstinget i Östergötland och LÖF står bakom. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Personalens klagomål och synpunkter på kvaliteten På uppmuntras personalen att skriva avvikelser, då det anses leda till ökad patientsäkerhet. Avvikelser skrivs i Aleris interna system. Med avvikelse avses alla händelser som kunnat medföra skada, rutiner eller maskiner som inte räckt till. Större patientklagomål räknas också som avvikelser. Alla avvikelser tas upp systematiskt på ledningsgruppsmöten. Varje chef tar sedan upp sina avvikelser på respektive enhets APT för att diskutera igenom dessa (APT hålls en gång i veckan). Efter utredning, åtgärd och återkoppling till avvikelserapportör avslutas avvikelserna. I de fall avvikelsen är på systematisk nivå tas avvikelsen upp ytterligare en gång i ledningsgruppen för lämpliga åtgärder eller åtgärdsförslag. Även personalens klagomål hanteras vanligtvis via avvikelsesystemet. En del arbetsmiljöfrågor tas upp enskilt med närmaste chef. I sådana fall kan en handlingsplan tas fram och frågan hanteras då i ledningsgruppen. Inom Aleris har ett visselblåsarsystem inrättats under året för att underlätta för medarbetare att rapportera om missförhållanden, även anonyma anmälningar tas emot. All personal inom företaget når systemet via intranätet. Aleris avvikelsehantering avvikelse OCH klagomål Avvikelsesystem åtgärd och förbättring Genom att systematiskt ta hand om våra avvikelser och klagomål kan vi sträva efter ständig förbättring Sida 26 Sida 27

15 Hantering av klagomål och synpunkter Vid större patientklagomål skrivs avvikelser och ibland genomförs händelseanalyser Avvikelser och händelseanalyser med patientklagomål skrivs utan patientidentifikation i avvikelsen. Ansvarig för att göra analysen är närmaste chef. När analys och handlingsplaner är genomförda tas resultaten upp i ledningsgruppen som kommunicerar resultaten till alla berörda. Därefter sparas analysen digitalt på s riskanalysmapp dit hela personalgruppen har tillträde. Tillgängligheten till synpunkter och klagomål från patienterna har utökats med öppnandet av dagkirurgens särskilda telefon. Patientärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) hanteras av chefläkare som sammanställer och analyserar händelsen. Vid större händelser görs en fullständig händelseanalys. Svaren till IVO registreras också centralt hos Aleris chefläkare och rapporteras till styrelsen. Vid vårdskador görs en händelseanalys där all inblandad personal intervjuas om händelseförloppet. Vi kontaktar även patienten som på detta sätt blir involverad i processen. Samverkan bedriver samverkan inom verksamhetsområdet för att öka kvaliteten och patientsäkerheten Samverkan med patienter och närstående bedriver samverkan inom verksamhetsområdet för att öka kvaliteten och patientsäkerheten. Ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan specialister är värdefullt då det ger information om olika metoder både avseende vad som är bra och vad som dåligt. För att nå dit har en tradition av internt och externt arbete. Genom en tydlig organisation underlättas samverkan mellan enheterna och ett lokalt erfarenhetsutbyte gynnas. Samverkan innebär också att handleda ST-läkare, uppmuntra personalen till medverkan i vetenskapliga arbeten och regelbundet hålla kurser inom de olika specialiteterna med externa och interna deltagare. Under åren har ett samarbete med framför allt Uppsala universitet vuxit fram. En viktig del i arbetsmiljön är att stimulera till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsarbete. Genom att delta i externa kurser, seminarier och konferenser sker ytterligare samverkan och informationsutbyte som ökar den medicinska kvaliteten och patientsäkerheten. Enligt Socialstyrelsen skall patienterna involveras i vården genom egenvård i så stor utsträckning som möjligt. På innebär det att vi arbetar utifrån en omvårdnadsteori som utgår från egenvård och tar tillvara det friska hos patienten för att undvika passivisering under vårdtiden. Patienterna inkluderas i patientsäkerhetsarbetet genom ett särskilt informationsblad som beskriver infektionstecknen och patienten får muntlig information om att kontakta om symtomen uppstår. På informationsbladet framgår vem patienten kan kontakta vid eventuella symtom. har fria besökstider vid vårdavdelningen, anhöriga är alltid välkomna och uppmuntras att delta i vården kring patienten. Genom arbetssättet involveras anhöriga i vården. Att involvera patienter och anhöriga yttrar sig på olika sätt, exempelvis lär sjuksköterskorna ut stickteknik för Fragmin-sprutor, sprutor som patienterna ska ta i en vecka efter hemkomst. De patienter som inte själva vill sticka sig kan få hjälp av anhörig. Ett annat exempel är att föräldrar och barn involveras i hela vårdkedjan i samband med att barnet ska opereras. Föräldrarna följer med barnet in på operation och är även med när barnet kommer in på den postoperativa avdelningen efter operationen. Exemplet avser ÖNH, en verksamhet som upphörde sommaren Sida 28 Sida 29

16 De interna kvalitetsuppföljningarna resulterade i: Resultat för kvalitets- och patientsäkerhetsmål Uppföljning av verksamheten genom egenkontroll gav följande resultat: Inrapporteringsgraden till de sju nationella kvalitetsregistren var 100 %. (se tabell 5) Sv. Höftprotesregistret, målet för patienttillfredställelse på 93 % uppnåddes då utfallet blev 93,3 % för Då det inte görs några höftproteser längre vid rapporteras inte resultatet framöver. Sv. Knäprotesregistret, målet var RR < 1,0 (relativ risk) för komplikations- och revisionsfrekvensen vilket nåddes då utfallet var RR 0,8 för Sv. Armbågsprotesregistret, inga måltal fanns uppsatta. Sv. Axelprotesregistret, målet var att ha goda 5-års resultat vilket nåddes. För patientnöjdhet hade vi 94,3 % att jämföra med rikets 87,7 % och för WOOS nådde vi 90,7 % att jämföras med rikets 85,6 % Sv. Korsbandsregistret, inga måltal fanns uppsatta. Nationella fotledsregistret, inga måltal fanns uppsatta. Nationella kvalitetsregistret för öron-, näsoch halssjukvård, inga måltal fanns uppsatta. Då ÖNH verksamheten avslutades vid sommaren 2014 rapporteras inte resultatet framöver. En ST-läkare handleddes under nådde målet för postoperativa infektioner. Infektionsfrekvensen var 0,9 % under Av infektionerna var 0,25 % eller sju stycken djupa (1 framfot, 2 axlar, 3 axel/armbågsprotes, 1 korsband) och alla sju har behövt sjukhusvård för kirurgisk åtgärd/infektionsklinik. Av dessa behandlades sex på. Antalet infektioner är i stort sett oförändrat sedan de senaste tre åren. Vi har fortsatt ett mycket bra resultat sett ur ett nationellt perspektiv, men kommer att fortsätta vårt arbete med ytterligare förbättringar. 5 självskattningar av basala hygienrutiner gjordes under fyllde inte alla avtal med tak 2014, 81 % av takbeloppet på avtalad vård levererades. Fördelningen var så att vi gjorde 79 % på ortopediavtalet, 118 % på handkirurgiavtalet, 63 % på röntgenavtalet och 35 % (räknat på helår) på ÖNH-avtalet. ÖNH-verksamheten upphörde i juni Patientnöjdheten mätt i NPS (net promotor score i HappyOrNot systemet) för mottagning och vårdavdelning ligger långt över divisionsmålet. Nationella patientenkäten Indikator genomfördes och redovisades hösten (se tabell 4) En intern revision (hygienrond) och en extern ISO kvalitets- och miljörevision genomfördes En extern revision (Apotekets läkemedelshanteringsrevision) genomfördes Införandet av självskattningsenkät för basala hygienrutiner resulterade i fem utförda enkäter. Rutinen för bokningsunderlagen har skärpts och kontroll har införts för att säkerställa att underlagen skrivs korrekt så att inga återbesök missas. Resultatet för 2014 års medarbetarundersökning visar att medarbetarindex understeg uppsatt mål (81 mot målet 86) och hamnade långt under målet för ledarindex (64 mot målet 75). Åtgärder har vidtagits under 2014 för att förbättra resultaten till Sjukfrånvaron var 3,47 % och vi nådde därmed inte målet på <3 %. Två långtidssjukskrivningar i slutet av 2014 påverkar mest. Det finns en rehabiliteringsplan och prognosen bedöms god. patientnöjdhet över landstingets värden Sida 30 Sida 31

17 ligger långt över riksgenomsnittet i den nationella mätningen där bland annat bemötande, upplevd nytta och rekommenderbarhet ligger i topp Tabell 5. Sammanställning av rapportering till nationella kvalitetsregister, alla är en del av s (ES) lokala kvalitetsmål. Nationella register Ansvarig Mål Svenska armbågsprotesregistret (Svenska Skulder och Armbågsregistret, SSAR) Hans Rahme är ordförande i styrgruppen för SSAR, och registeransvarig för armbågsregistret. Att rapportera alla armbågsartroplastiker som utförs på ES. Att ha en låg revisionsfrekvens i paritet med de bästa klinikerna i landet. Att ha goda resultat vad gäller den kvalitativa 5-årsuppföljningen som görs i registrets regi. Tabell 4. Resultat Nationella patientenkäten Indikator Utfall 2012 (%) Utfall 2014 (%) Utfall 2014 Landstinget (%) Bemötande Svenska axelprotesregistret (Svenska Skulder och Armbågsregistret, SSAR) Svenska axelinstabilitetsregistret Nytt för 2015 Svenska knäprotesregistret Hans Rahme Shwan Khoschnau Carl-Johan Silfverswärd Att rapportera alla axelartroplastiker som utförs på ES. Att delta i den prospektiva kvalitetsuppföljning som idag ca 15 kliniker deltar i. Att ha en låg revisonsfrekvens i paritet med de bästa klinikerna i landet. Att ligga i framkant när det gäller kvalitet. Att rapportera alla axelinstabilitets-operationer som utförs på ES. Att ha låg recidivfrekvens, och lägre än riksgenomsnittet. Att rapportera alla knäledsartroplastiker som utförs på ES till svenska knäprotesregistret i Lund. Att hålla en hög kvalitet vad gäller tidiga såväl som sena komplikationer. Att hålla en komplikations/ revisionsfrekvens bättre än genomsnittet för samtliga ortopedkliniker i landet. (RR 2 < 1,0) Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Svenska korsbandsregistret Nationella Fotledsregistret Nationella Höftartroskopiregistret Nytt för 2015 Carl-Johan Silfverswärd Hans Rahme Thomas Eriksson Att rapportera alla korsbandsplastiker som utförs på ES. Förbättrad registreringsfrekvens hos; Patient avseende pre-op scoring. Operatör avseende op-formulär. Patient avseende scoring efter 1 år. Att rapportera alla fotledsproteser och fotledsartrodeser som utförs på ES. Ett nationellt register är under uppbyggnad. Att rapportera alla höftledsartroskopier som utförs på ES. Upplevd nytta Helhetsintryck Rekommendera Svenska höftprotesregistret Ej aktuellt för 2015 Nationella kvalitetsregistret för öron-, näs- och halssjukvård Ej aktuellt för 2015 Erik Mathiesen Adnan Lidian Att rapportera alla höftartroplastiker till svenska höftprotesregistret och till höftdispensären i Göteborg. Att hålla en hög kvalitet vad gäller tidiga såväl som sena komplikationer. Mindre än 3 % revisioner efter 5 år. Att rapportera alla tonsillotomier och tonsillectomier som utförs på ES. 2 RR: Relativ risk Sida 32 Sida 33

18 Tabell 6. Sammanställning av planerade, pågående och under året avslutade studier och kvalitetsuppföljningar på, alla är en del av s lokala kvalitetsmål. Studier & kvalitetsuppföljningar Kvalitetskontroll / patientsäkerhet infektionsregistret High prevalence of rotator cuff tears in a population who never sought for shoulder problems: a clinical, ultrasonographic and radiographic screening study. Ansvarig Göran Yllner Shwan Khoschnau Mål 100 % av alla postoperativa infektioner ska registreras och följas upp på ES. < 1 % infektioner av totalt antal kirurgiska ingrepp Publikation inlämnad till Acta Orthopaedica Artelonsstudie / ultraljudsstudie Hans Rahme Del i avhandlingsarbete, Ortoped, Danderyd Långtidsuppföljning av stora rotatorcuffrupturer Ann Cavallin Start Resultatet redovisat våren ASD uppföljningsstudie Anna Hedblom Start 2013, 50 patienter inkluderade. Resultat ska redovisas under Latissimus dorsi Hans Rahme Resultat ska redovisas 2015 Postoperativ studie av axelprotesoperationer Hans Rahme Resultat ska redovisas 2015 Läkarkandidat, kandidatuppsats Uppföljning av alla axelopererade patienter på ES WOSI, WORC Uppföljning av alla höftartroskopier på ES ihot, HAGOS Kandidatuppsats om patientfokuserad vård vid ES Hans Rahme Thomas Eriksson Annelie Wahlgren Uppföljning av alla patienter preop, 1, 2 och 5 år efter operation Uppföljning av alla patienter preop, 6 mån, 1 år och 2 år efter operation Kandidatexamen i omvårdnad Bachelor of Caring Science Examen våren 2014 Vi ska i varje möte visa våra patienter respekt, lyssna på dem och se till att vi bidrar till att ge dem ett friskare liv Sida 34 Sida 35

19 Tabell 7. Kvalitetsmål för 2015 Kvalitetsmål Syfte Aktivitet Uppföljning Arbetet med att förbättra kvalitet, utveckla patientsäker vård och minska miljöpåverkan upphör aldrig Medicinska resultat i framkant Nöjda patienter 100 % rapportering till kvalitetsregister Resultat över riket i nationella register HappyOrNot (mottagning) > 80 NPS HappyOrNot (vårdavdelning) > 80 NPS Hög rapporteringsgrad till register Hög medicinsk kvalitet Mycket nöjda patienter Mycket nöjda patienter Uppmuntra personalen till uppföljning och forskning. Lyfta fram resultat i personalgrupperna. Följa de huvudsakliga resultaten i nationella register Följa upp resultaten månadsvis Följa upp resultaten månadsvis Jämförelse med eget operationsregister Redovisa resultaten för personalen vid stormöten Månadsvis uppföljning och jämförelse av egna resultat över tid Månadsvis uppföljning och jämförelse av egna resultat över tid Medarbetarnöjdhet 86 Entusiastiska och motiverade medarbetare 1. Medarbetarundersökning och tillhörande arbetsuppgifter 2. Friskvårds- och sociala aktiviteter 1. Följa upp resultatet i medarbetarundersökningen 2. Årligen följa upp antal och typ av aktiviteter Mål och strategier för kommande år Nöjda medarbetare Bra ledarskap Ledarindex, 75 Bra ledarskap Medarbetarundersökning och tillhörande arbetsuppgifter < 3 % Sjukfrånvaro God arbetsmiljö Inga förlorade nyckelpersoner Behålla nyckelpersoner Lyhördhet chefer Rehabiliteringsplan Kontinuerlig och god kommunikation Följa upp resultatet i medarbetarundersökningen Följa kort- och långtidssjukrivningar Medarbetarsamtal Kvalitetsmål och strategier 2015 För att fortsätta utvecklas och åtgärda identifierade brister minskade 2014 antalet mål och satte skarpa måltal för varje mål. Förändringen innebär att även fortsättningsvis ha kvalitetsmål inom områdena Medicinska resultat i framkant, Aktivt patientsäkerhetsarbete, Nöjda patienter, Nöjda medarbetare, Bra ledarskap, och God samarbetspartner. Se tabell 7 och 8. God samarbetspartner 100 % uppfyllnadsgrad av åtagna uppdrag 85 % köfrihet inom vårdgarantin Vara en tillförlitlig avtalspartner Uppfylla vårdgarantin och vara en god samarbetspartner Kontinuerlig uppföljning av produktionstal för varje avtal Följa upp väntetider till mottagning och operation Uppföljning, analys och åtgärd på veckovisa avstämningsmöten och produktionsmöten Redovisa och analysera resultaten vid ledningsgruppsmöten och produktionsmöten Sida 36 Sida 37

20 Patientsäkerhetsstrategi för 2015 Utveckla ytterligare metoder för att upptäcka fler postoperativa infektioner. Utveckla rutiner för åtgärd och uppföljning av fynd som framkommit vid exempelvis hygienronder. Fortsätta med självskattningsformulär för basala hygienrutiner. Fortsätta med det systematiska arbetssättet för rapporterade avvikelser. Fortsätta med befintlig rutin för risk- och händelseanalyser (vid förändringar i verksamheten, allvarliga avvikelser, patientklagomål etc). Inkludera patienterna ännu mer i patientsäkerhetsarbetet genom bättre följsamhet till våra rutiner. Utbildning i Vårdhygiens rekommendationer för att aktualisera de basala hygienreglerna. Beställa rapporter för granskning av loggar kring journalåtkomst 2 gånger per år. Tabell 8. Patientsäkerhetsmål för 2015 Patientsäkerhetsmål Syfte Aktivitet Uppföljning Komplikationsregistrering Hög medicinsk kvalitet Registrera alla komplikationer Sammanställs, analyseras och rapporteras kvartalsvis Patientsäkerhetskultur 90 % följsamhet till PRISS rekommendation Säker vård 1. Självskattningsformulär för basala hygienrutiner 2. Införande av Centuri (dokumenthanteringssystem) Utärderas på APT Uppföljning av Centuriinförandet vid varje ledningsgruppsmöte Patientsäkerhet Journaler skrivna inom 5 arbetsdagar Operation 1 dag. Epikris 1 dag. Postoperativa infektioner < 1 % Säker vård Säker vård Avstämning varje vecka för hur gammal äldsta diktatet är 1. Fortsätta med postoperativ anknytning 2. Informera patienter skriftligt och muntligt om att kontakt ska tas vid minsta tecken på infektion Utvärdering vid varje ledningsgruppsmöte Uppföljning i infektionsregistret och komplikationsregistret ska erbjuda en säker och kvalitativ vård så att vi för både patienter och landsting blir det naturliga förstahandsvalet Sida 38 Sida 39

21 Miljöbokslut tar miljöhänsyn & arbetar aktivt med miljöarbetet. Miljöarbetet är organiserat så att varje enhet har minst ett miljöombud medan operation och vårdavdelningen har två vardera. Ombuden rapporterar till respektive enhetschef som rapporterar till verksamhetschef, detta sker via miljösamordnaren som sammanställer och vid behov kompletterar uppgifterna. Miljösamordnaren kallar ombuden till miljömöte två gånger per termin. Miljöarbetet pågår kontinuerligt i verksamheten, så att miljöfrågor tas upp löpande vid ledningsmöten och APT. Vid avvikelser används rutiner och strukturer som för övriga frågor. Det finns specifika miljörutiner och de följer samma struktur som kvalitetsledningssystemet. hade fyra miljömål 2014: Minska användandet av läkemedel som har negativa effekter på miljön Minska energiförbrukningen jämfört med föregående år Minimera transporter som ger negativ miljöpåverkan Minimera avfallspåverkan genom att minska andelen brännbart avfall L Läkemedel T Transport E Energi A Avfall tar miljöhänsyn och arbetar aktivt med miljöarbetet Strategin vid har varit att ständigt sträva efter förbättring från tidigare års resultat oavsett kvalitets- eller miljömål. För att klara det har ett antal olika aktiviteter gjorts under året, se nästa uppslag. Samtliga mål uppnåddes och vi minskade elförbrukningen med 10,55 procent jämfört med föregående år. Notera att all el är förnyelsebar. Sida 40 Sida 41

22 tar miljöhänsyn Minimera transporter som ger negativ miljöpåverkan Vem: Verksamhetschef Vad: Ställa krav på att miljöklassad bil används i större utsträckning vid anlitande av bud. Öka andelen transporter med miljöklassad bil från 42 % till 45 %. Resultat: Målet att öka andelen transporter med miljöklassad bil har inte kunnat uppnås. Fordonsparken har förnyats och två av miljöbilarna har ersatts av diseldrivna bilar utsläppsklass EURO 5. Transportbudet försöker alltid att optimera turerna för att minimera utsläppsmängderna per transport. Minska mängden brännbart avfall jämfört med föregående år Vem: All personal Vad: a) Minska antalet sterila förpackningar per axelprotesoperation med 20 st. förpackningar per operation genom att införa sterila verksamhetsanpassade axelprotesset. b) Fortsätta arbetet med att hitta ytterligare besparingar när det gäller utskrift av papper c) Ställa krav på städfirman att plastmuggar på patienttoaletterna ersätts med miljövänligare alternativ Uppföljning & resultat för 2014 års miljömål: Minska användandet av läkemedel som har negativa effekter på miljön Vem: Chefläkare, Enhetschefer Vad: Minska användandet av Dikofenak jämfört med föregående år Resultat: Operationsavdelningen har ersatt Diklofenak med miljövänligare alternativ. Statistik från läkemedelsenheten visar att dygnsdoserna av Diklofenak ökat med 5,9 % jämfört med förgående år. Ökningen förklaras av att produktionen varit högre Minskad energiförbrukning Vem: Miljösamordnare Vad: Jämföra energiförbrukningen med föregående år Resultat: Mätningen 2014 visar att energiförbrukningen minskade med 10,55 % jämfört med föregående år 3. Minska energiförbrukningen jämfört med föregående år Vem: Miljöombud Vad: Installera närvarostyrd belysning i 4 rum. Övergå till porslinsmuggar i stället för engångsmuggar i matsalen, personalrum och till fotmottagningens patienter. Resultat: Närvarostyrd belysning har installerats i 4 rum. Porslinsmuggar används på samtliga platser enligt aktivitetsplanen. Genomföra åtgärder som minimerar negativ klimatpåverkan vid transporter Vem: Verksamhetschef Vad: Välja ekologiska och närproducerade produkter där det är möjligt. Säsongsbeställa frukt och grönsaker. Fruktkorgarna ska innehålla 100 % ekologisk frukt. Resultat: Fruktkorgarna innehåller till 100 % ekologisk frukt. Minimera mängden avfall med negativ miljöpåverkan Vem: All personal Vad: Väga brännbara sopor under en vecka 2 ggr / år. Fortsätta samarbetet med Ragnsells och se vilka förbättringsmöjligheter som finns när det gäller avfallssortering Resultat: Resultatet 2014 visar att mängden brännbara sopor räknat per operation är oförändrad jämfört med föregående år. 100 % av axelprotesoperationerna görs med procedurset minskar avfallet Resultat: a) Sterila verksamhetsanpassade axelprotesset används till 100 % av axelprotesoperationerna. b) Andelen e-recept har ökat från 98 % till 99,63 %. Mängden kontorspapper har minskat med 22,6 % och sekretesspapper med 19,7 %. c) I dagsläget kan inte städfirman erbjuda några miljövänligare alternativ av engångsmuggar. Vi ska kontrollera sortimentet hos andra leverantörer. 3 Energiförbrukningen 2014 minskade med kwh jämfört med tidigare år Sida 42 Sida 43

23 s miljömål för 2015 Miljömål 2015 L E T A Läkemedel Energi Transport Avfall Miljömålen fokuseras liksom tidigare, på områdena läkemedel, energi, transporter och avfall, vilket också är divisionens miljömål. För att få en bättre koppling mellan aktiviteter och resultat sätts måltal för varje miljömål. Minska användandet av läkemedel som har negativ inverkan på miljön Syfte: Ersätta läkemedel som har negativ påverkan på miljön med bättre alternativ där det är möjligt Aktivitet: Lyfta frågan till förskrivande doktorer Utvärdering: Följa upp statistik från läkemedelsenheten Minskad energiförbrukning Syfte: Minska energiförbrukningen jämfört med 2014 Aktivitet: Jämföra energiförbrukningen månadsvis. Installera närvarostyrd belysning i 4 rum. Utvärdering: Månadsvis statistik. 100 % av installationerna ska genomföras. Minimera transporter som ger negativ miljöpåverkan Syfte: Genomföra åtgärder som minimerar negativ klimatpåverkan vid transporter Aktivitet: Ställa krav på att budfirman påverkar de totala utsläppsmängderna på ett positivt sätt genom att optimera transporterna. Bibehålla eller öka andelen transporter med miljöklassad bil jämfört med föregående år. Utvärdering: Följa upp resultatet med budfirman Genomföra åtgärder som minimerar negativ klimatpåverkan Syfte: Genomföra åtgärder som minimerar negativ klimatpåverkan Aktivitet: Välja ekologiska och närproducerade produkter där det är möjligt. Ställa samma krav på leverantör för patient- och personalmat. Säsongsbeställa frukt och grönsaker. Fruktkorgarna ska till största delen innehålla ekologisk frukt. Anpassa beställning till åtgång. Utvärdering: Följa upp beställningarna Minska mängden avfall med negativ miljöpåverkan Syfte: Minska mängden brännbart avfall jämfört med 2014 Aktivitet: a) Väga brännbara sopor under en vecka 2 ggr/år. Fortsätta samarbetet med Ragnsells och se vilka förbättringsmöjligheter som finns när det gäller avfallssortering b) Minska antalet sterila förpackningar per höftartroskopioperation genom att införa sterila verksamhetsanpassade höftartroskopiset. c) Fortsätta arbetet med att hitta ytterligare besparingar när det gäller utskrift av papper d) Månadsvis rapportera mängden farligt avfall Utvärdering: a) Jämföra resultatet med föregående års resultat b) Använda sterila verksamhetsanpassade höftartroskopiset till 100 % av höftartroskopi-operationerna c) Följa upp arbetet på miljögruppsmöten d) Uppföljning med Ragnsells Sida 44 Sida 45