Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar Rev

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar Rev"

Transkript

1 Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar Rev

2 Jaktprov för skällande fågelhundar - lathund för tiden till och med Tolkningsanvisningar reviderad ska annulleras, då denna inte är giltig efter genomförd revidering. Revidering : - Sid Finnande i träd, för 5poäng.. resp. finnande i träd kull/flock - Sid 12 Felpoäng, Lämnande av ståndskall på fågel Vid definitivt lämnande är.. - Sid Protest - Sid Lathund Jaktprovsprotokoll Denna lathund ska distribueras till samtliga domare och provledare i lokalklubben. Lathunden är tämligen omfattande, men utformad även med tanke på nytillkomna domare, varför en stor del är välbekant för den mer erfarne domaren. Allmänt Antal primärskall kan aldrig överstiga antalet finnanden. Antal markeringar kan aldrig bli fler i antal än primärskall och eventuella förnyade skall. I de fall poänggivande markering inte kan konstateras vid skallarbete eller i de fall markeringen är fel, erhåller hunden inga förtjänstpoäng i följande moment, primärskall, skallets art och hörbarhet, kvarhållande och markering. Det finns ett moment där man i tveksamma fall alltid dömer till hundens fördel, det gäller finnande av fågel. För alla andra moment bygger bedömning och poängsättningen på de prestationer som hunden utfört och som domaren med säkerhet kunnat konstatera under provet. Lottning av domare och provområden Lottning av domare och provområden är ett obligatoriskt krav. I de fall genomförd lottning medför att jävsförhållande uppstår, äger provledaren rätt att omfördela domaruppdrag så att inte jäv föreligger. Hundägare vars hund är anmäld till utlyst prov och kan beredas plats, skall alltid erhålla upplysning om tid och plats för lottning av domare och provområden. Hundägare vars hund inte kan beredas plats skall erhålla besked om detta. Något om etiska regler och jäv Uppfödare/hanhundsägare bedöms allmänt att ha en stark anknytning till avkomma efter egen tik/hanhund och ska därför inte tjänstgöra som provledare/domare för prov som genomförts av avkomma efter egen tik/hanhund. Situationen kan lösas så, att en biträdande provledare tar hand om dylikt prov. Provledare får inte delta med egen hund vid provomgång där han själv tjänstgör. Provledare som tvingas ta domaruppdrag, redovisar dömt prov till biträdande provledare (provledare ska dock inte vid planering av jaktprov belastas med domaruppdrag, särskilt om deltagarantalet är stort). 2

3 Provledare/domare får inte döma hund som han tidigare ägt eller aktivt tränat eller om detta skett av medlem i domarens hushåll. Detta gäller även andra situationer där provledarens/domarens opartiskhet kan ifråga sättas. Prov under gemensamma jaktturer sanktioneras inte av SSF. Genomförande av rörliga jaktprov För prov inom annan lokalklubbs verksamhetsområde krävs att en överenskommelse träffats mellan berörda lokalklubbar att så kan ske. Medlem som önskar genomföra rörligt prov i en annan lokalklubbs regi, än den han själv tillhör, skall göra anmälan direkt till den lokalkubb där provet är avsett att genomföras. I de fall en hundägare erbjuder sig att ha en domare med för prov kan den domarinsatsen nyttjas så, att man skiftar domare i den lokalklubb där provet genomförs. En jaktprovsdomare som önskar genomföra rörligt prov i en annan lokalklubb än den han själv tillhör, kan kvitta sitt prov med att döma en hund i den lokalklubb han gästar under förutsättning att han kallas till uppdrag av ansvarig provledare. Förtur, antal starter mm Vid såväl ordinarie som vid rörliga prov tillämpas fritt antal starter, turordning skall dock alltid tillämpas vid rörliga prov. Lokalklubbens hundar kan vid nationella prov äga förtur. Kravet är att detta angetts vid utannonsering av provet. I annat fall gäller turordning efter inkommen anmälan oavsett lokalklubbstillhörighet. Vid överanmälan till internationellt prov fördelas platserna genom lottning (förfarandet föreskrivs av FCI). Provtiden Den ordinarie provtidens längd är tre timmar. Förlängt prov tillämpas då hunden inte fått tre finnandemöjligheter under den ordinarie provtiden. Provet får då fortgå tills den tredje finnandemöjligheten uppstår och eventuellt arbete med den samma är avslutat, dock högst en och en halv (1,5) timme. Samtliga finnanden och primärskall ska ske/påbörjas under föreskriven provtid. Provet får dock fortgå utöver tre respektive fyra och en halv timme i de fall hunden är i fågelarbete vid provtidens utgång och pågå till dess att hunden förlorat kontakt med den aktuella fågeln. Sålunda kan aldrig fyra FM, fyra F eller fyra PS uppstå vid förlängd provomgång, inte ens vid kull/flock arbete. Med fågelarbete avses primärskall, skallarbete, förnyat skall och förföljande. Hundförare äger rätt att avstå förlängd provomgång, vilket meddelas domaren senast vid den ordinarie provtidens slut. 3

4 Sök Här bedöms hundens sökmönster. Till detta hör fart, vidd framför och på båda sidorna om provgruppen, målmedvetenhet och kontakt med föraren. Söktider mellan 5 15 minuter bedöms som god kontakt med föraren. Tillfälliga toppar eller svackor tar man mindre hänsyn till. Ett rotande sök är inte bra och kan aldrig ge höga poäng. För slutlig poäng tillämpas medelvärde. Förmåga att finna fågel regleras i tabell form och tillhör sökeffektivitet. En god hjälp för att bedöma sökets vidd kan vara att ge akt på vilket avstånd från provgruppen som upptag och skallarbeten förekommer. För delmomenten fart och vidd finns sammantaget en tiogradig poängskala, indelad i olika grupper med två poäng i varje grupp. Det ska tillämpas så, att i de fall hunden ligger på den lägre delen av vad som exempelvis förskrivs för bra sök ska hunden tilldelas den lägre poängen (7 poäng), i de fall han uppnått den övre halvan ska hunden erhålla den högre poängen (8 poäng). Överstiger hundens medelsöktid 15 minuter, reduceras poäng för sök enligt reduceringstabell. Det är viktigt att söket bedöms korrekt även om provet inte leder till pris. Den lägre poängsättningen ska användas när det är befogat. Kryssmarkeringen av söket och poängsättning måste hänga ihop. Det är viktigt att provledaren följer upp detta vid genomgång av domarens protokoll. Ej konstaterade skall ska noteras på skogskortet och avstånd till dessa anges. Om provgruppen kan färdas i jämn fart utan långa uppehåll samt om hunden kan dirigeras och om söket i övrigt är utmärkt kan söket bidra till max 1 extra förtjänstpoäng (arbetssäkerhet). Om hunden, av andra orsaker än uppenbart fågelarbete eller störande hinder, blir borta från provgruppen i mer än en timme av provtiden, eller inte låter sig kopplas inom en timme efter avslutat prov, utesluts hunden från provet. Användning av pejl regleras av 12 Avbrutet prov och användning av pejl (se nedan). Anledning till att prov avbyts eller hunden utesluts från prov skall framgå av bedömningskortet. Finnandemöjlighet och finnande FM kan bedömas genom syn eller hörsel. Som finnandemöjlighet räknas en ensam fågel, kull eller flock som bedöms vara inom räckhåll för hunden. Om en hund får skall på flera olika fåglar i flock eller kull, är antalet finnandemöjligheter lika många som antalet primärskall. FM och Finnande Som finnande räknas fågel som hunden finner på mark eller i träd. Hunden behöver inte få skall på fågeln. 4

5 I tveksamma fall räknas finnande hunden tillgodo. Två fåglar i samma terrängavsnitt som hunden reser vid två olika tillfällen är två finnanden. Fågel under trädtoppshöjd är en finnandemöjlighet. Fågel över trädtoppshöjd som hunden förföljer är en finnandemöjlighet och ett finnande. En finnandemöjlighet är också en ensam fågel, kull eller flock, som konstateras inom berömvärt sökavstånd från provgruppen. I kull/flockarbete är finnandemöjligheter lika många som antalet primärskall. Fåglar som stöts på väg fram till falskt skall medräknas som finnandemöjligheter, även fåglar som stöts när hunden skäller andra djur än rovdjur och godkända provobjekt, bedöms som FM. För att hunden ska få tillgodoräkna sig förtjänstpoäng för finnande och fågelarbete, ska finnande av fågel ske under den stipulerade provtiden. Finnandemöjlighet som inte räknas Det finns inga tidsangivelser när ny FM ska bedömas, det hela bygger på vad som kan konstateras. Kan man inte konstatera vad hunden gör eller att man enbart antar, är det i sig själv inget som fritar hunden från en finnandemöjlighet. Däremot om man konstaterat att hunden är i ett fågelarbete, exempelvis i ett pågående förföljande ska den inte belastas med ny FM. Om hunden inte återvänder från förföljandet, när stäcka eller tid uppnåtts, bedöms det att hunden gått ut på nytt sök. Fåglar som stöts på väg fram till ett skall som inte kan konstateras, är ingen FM. Sen skallet tystnat och provguppen fortsätter sin färd uppstår en helt ny situation. De fåglar som då konstateras är en FM. Finnandemöjligheter räknas sålunda inte för fåglar som stöts under pågående fågelarbete, ej heller räknas fåglar som stöts på väg fram till skall som inte kan konstateras eller om hunden arbetar med rovdjur. Som FM räknas inte heller fåglar utom berömvärt sökavstånd. Samma sak gäller på hög höjd sträckande fågel och orrkutter i fjärran. På hög höjd sträckande fågel ska tolkas som fågel över trädtoppshöjd som hunden inte förföljer. Förnyat skall räknas inte som finnandemöjlighet. I de fall hundföraren valt bort järpe som provobjekt, räknas inte järpe som finnande möjlighet. Inte heller räknas det som FM när hunden stöter fågel som flyger över sådana naturhinder som älvar, stora sjöar eller fasta naturhinder där ett förföljande skulle kunna äventyra hundens liv och som omöjliggör hundens chans till vidare kontakt med fågeln. 5

6 Kull/Flock Kull/flock och tätt sittande fåglar där tillämpas samma bedömningsgrunder vid skallarbete. I de fall hunden får skall på ett flertal fåglar i kull/flock kan FM och PS under vissa förutsättningar vara lika många som de fåglar hunden gett skall mot. Kravet för nytt PS då förföljande inte varit berömvärt eller lett till förnyat skall är, att hunden arbetat rent och på ett helt övertygande sätt, med berömvärd markering, med en och en fågel tills den flyger eller stöts av provgruppen och efter förföljande oavsett tid eller längd återvänder och upptar nytt skallarbete med annan enskild fågel i kull/flock på samma övertygande sätt. Vi talar här om den helt ståndfasta hunden med berömvärda markeringar i kull och flock arbete. När så sker är antalet FM och PS lika många som de antal skallarbeten hunden haft i kull eller flock. Om hunden däremot byter fågel i kull/flock, bedöms det som ett och samma PS. Byter den skallobjekt mer än två gånger bedöms markeringen som högst nöjaktig. Om förföljande i samband med kull/flock arbete varit berömvärt eller om det lett till förnyat skall och hunden återkommer till kull/flock och påbörjar nytt skallarbete, ska detta arbete också bedömas som ett nytt PS, om kriterierna för markering uppfylls. I de fall förföljande inte varit berömvärt eller att förföljandet inte lett till förnyat skall och hunden inte är helt ståndfast och arbetat rent i kull/flock och återkommer till kull/flock och upptar nytt skallarbete bedöms det som en fortsättning på föregående primärskall. Enskilda fåglar och kull/flock Provreglerna tar viss hänsyn till att störningarna är störst vid kull/flock arbeten, samt vid tätt sittande fåglar och därmed fåglar som flyr från skallplatsen och dess omedelbara närhet, under ett pågående skallarbete. Sen en kull/flock är sprängd och inte längre utgör en mer samlad enhet, så behandlas efterföljande skallarbete som arbete med enskilda fåglar. Vid bedömning i mer öppen terräng ska man också se till om hunden haft syn kontakt med fler fåglar än skallfågeln. Exempel Tre fåglar är ingen flock och ska i alla lägen inte heller bedömas som kull eller tättsittande fåglar. Den regel som gäller är, att i de fall fåglarna är helt åtskilda från varandra av terrängens beskaffenhet under skallarbetet, bedöms det som arbete med enskild fågel. Lämnar hunden i den situationen ett pågående skallarbete för en fågel som flyr eller kacklar bortom skallplatsen, är det ett klart lämnande och felpoäng för lämnande av skall ska tillämpas. Är fåglarna samlade på och i skallplatsens omedelbara närhet, bedöms det som kull/flockarbete eller tätt sittande fåglar. Om hunden i det läget byter skallfågel är det ett och samma primärskall, men föranleder inte felpoäng för lämnande, likaså om hunden avbryter skallarbetet och förföljer en fågel ur den samlade enheten. Byter hunden skallobjekt mer än två gånger drabbar det markeringen negativt och markering skall då bedömas som högst nöjaktig, även om hunden markerat berömvärt vid samtliga tillfällen vid det aktuella arbetet, det drabbar även eventuella extra förtjänster negativt och då i förstahand arbetssäkerhet, där det bl.a. talas om ståndfasthet. 6

7 2. Skallarbete Skallarbete bedöms utifrån hundens säkerhet att markera fågel, skallets art och hörbarhet, samt förmåga att under skallgivning kvarhålla fågel. I detta ligger också begreppet primärskall, då det för momentet föreskrivs, hunden får skall mot fågel i träd och poänggivande markering konstateras. 2.1 Markering Momentet är indelat i tre grader: berömvärd markering ger 3 markerings poäng, nöjaktig markering 2 markeringspoäng och svag markering 1 markeringspoäng. Förekommer olika markeringsgrader under ett och samma skallarbete, poängsätts aktuellt arbete utifrån helheten eller den markeringsgrad som varit övervägande under det aktuella skallarbetet. Markerar hunden både berömvärt, nöjaktigt och svagt vid ett och samma skallarbete, får markeringen bedömas som högst nöjaktig. För berömvärd markering krävs att hunden skäller mot de träd där fågeln sitter och är säker i sitt beteende. I mycket tät terräng, kan man bedöma markeringen som berömvärd, om man med syn kan konstatera hund eller fågel och domaren är helt övertygad om situationen. Nöjaktig markering inträffar som regel i samband med skallarbete i trädgrupp, man kan inte säga att markeringen är helt exakt inte heller att den är svag eller fel. Hörselkonstaterad markering, får bedömas som högst nöjaktig. Närmare direktiv för tolkning återfinns i provbestämmelserna. Nära anslutning till skallplatsen är situationsberoende och påverkas av de förhållanden som råder vid tillfället, t.ex. vind eller markernas beskaffenhet, vilket kan betyda upp till ca 100 meter. Hörselkonstaterandet kräver att domaren är helt övertygad om situationen (hörselkonstaterad markering skall alltid noteras under händelseförlopp). Svag markering inträffar som regel under svåra och ogynnsamma förhållanden, som vid hård eller byig vind och man får markering och skallarbetet i vindriktning från fågelns sitträd. Hunden uppträder osäkert, med relativt stor rörlighet, fast den skäller nära inpå fågeln och i vindriktning från fågelns sitträd och ger skall mot den plats där fågeln sitter. Nöjaktiga och svaga markeringar bidrar inte till extraförtjänstpoäng. Slutlig poäng erhålls genom att samtliga värden av poänggivande markeringar läggs samma. Det tal som man då får är summa markeringspoäng, som ställs i relation till de antal poänggivande markeringar som förekommit under provet. Exempel Tre markeringar har förekommit. 2 berömvärda markeringar= 6 p och en nöjaktig markering= 2 p, det ger en summa av 8 markeringspoäng och antalet markeringar är som tidigare nämnts tre. Slutlig poäng= 9 (Tabell 2 provbestämmelserna). 7

8 Fel markering Markeringen är fel när fågeln påträffas på annan plats än det som hunden avser med sin markering. Markeringen bedöms inte heller och skallet godkänns inte, om hunden har en fast felaktig markering. I de fall hunden markerar fel, underkänns hela skallarbetet och inga förtjänstpoäng utdelas i följande moment, primärskall, skallet art och hörbarhet, kvarhållande av fågel och givetvis markering. 2.2 Skallets art och hörbarhet Skallets art och hörbarhet är indelat i fem poänggivande grupper. Skalltäthet per minut mäts normalt i perioder om 30 sekunder. Observera att skalltätheten endast är en komponent. Hörbarhet, täckning och tonläge väger var för sig lika tungt och allt ska vägas samman i en slutlig bedömning. Hänsyn ska således tas till skalltäthet, täckning, hörbarhet, volym och tonläge. Domaren skall konstatera helheten och täckning är viktigare än antalet skall/minut. Vid prov där enbart korta PS har förekommit (ej mätbara skallperioder) får förtjänstpoängen inte överstiga tre poäng. En hund som skäller i repriser och skallserier eller med avbrott, kan många gånger ha en hög skalltäthet, men det är inget utmärkt eller berömvärt skall, då luckor uppstår i skallet. Är det frågan om ett skall som stundtals är reprisartat eller med avbrott av lindrig karaktär, men med skalltäthet av ca 90 skall i minuten, med godtagbar täckning och bra hörbarhet, stannar man vid tre poäng. Ett skall med en täthet av ca skall i minuten, med medelmåttlig hörbarhet eller reprisartat, då är 2 poäng en lämplig poängnivå. För tre poäng krävs minst 60 skall/minut Har man under ett prov exempelvis två utmärkta skall och ett av lägre klass, då kan tre eller möjligen fyra poäng komma i fråga, men aldrig fem. Långa skall förutsätter i sig själv inte höga poäng för skallets art och hörbarhet utan reglerar kvarhållandet. 2.3 Kvarhållande Vid upprepade skall mot fågel, som förflyttar sig korta sträckor och markering kan konstateras med syn eller hörsel får skalltiden läggas samman till ett PS. Som tidigare nämnts är markering kopplad till primärskall och det som i övrigt benämns som skallarbete. Poängsättning utgörs av medelvärdet av de tre längsta skallen. Förekommer ett eller två skall som överstiger 1 minut och markering konstaterats, används divisorn 1 respektive 2. Den skalltid som överstiger tio minuter tas inte med i uträkning av medelvärde, det samma gäller för skalltid som understiger en minut. 8

9 Den totala skalltiden vid ett enskilt skallarbete skall framgå av noteringar på bedömningskortet i rutor som anger början och slut av ett skallarbete. Den tid som överstiger tio minuter ska inte noteras i rutan som betecknar minuter och sekunder. Den rutan är förbehållen tid för kvarhållande, det som ska ingå i uträkning av medelvärde. Skriver man in exempelvis 12 minuter och 20 sekunder och det sen ingår i den slutliga uträkningen för kvarhållande då blir det fel, utom i de fall när hunden har tre skallarbeten över tio minuter. Ex. Under provet har tre skallarbeten förekommit och med följande skalltider. 15 min. + 5 min sekunder. Vid uträkning 10 min.+ 5 min.= 15 min. / 2 = Medelskalltid 7 min. 30 sek. (Tabell 3). 3. Primärskall Primärskall erhålls när hunden får skall på fågel i träd och poänggivande markering konstateras. Momentet mäter hundens förmåga att tillvarata finnanden och förvandla dessa till skallarbeten. Slutlig poäng får man av tabell fyra, där antal PS ställs i relation till finnanden. I de fall hunden inte får skall på fågeln medan den satt i träd, bedöms det enbart som finnande av fågel. 4.1 Förföljande Förföljandet ska vara snabbt, energiskt och kan mätas på två sätt, i förstahand genom sträcka och i andrahand genom tidtagning. Som speciell förtjänst bör beaktas lyssnade efter tillslag av träande fågel, hund som kringgår vikar och andra terränghinder. Förföljande som av någon anledning inte kunnat konstateras ska inte betecknas med en nolla på bedömningskortet, utan med ett streck och skall inte ingå i den slutliga sammanräkningen av medelvärde. En nolla betyder helt enkelt att momentet bedömts men hunden förföljer inte. När det senare förekommer ska det givetvis ingå i den slutliga sammanräkningen av medelvärde. Poängsättning sker utifrån medelvärde av de förföljanden som konstaterats under provet. Vid korta förföljanden under 150 meter eller under 45 sek används skalan 1-5 poäng beroende på förföljandets längd eller tid. Som grundregel kan räknas 30 m= 1p, 60 m = 2p, 90 m =3p, 120 m = 4p, 150 m = 5 p. Hund som inte förföljer fågel under hela provomgången, får 0 poäng och utesluts från provet. Förtydligande: Provet får ej avbrytas (hunden uteslutas) för hund som har 0 poäng i förföljande efter att första möjligheten till förföljande uppstod. Hunden måste få gå provtiden ut och ev. beslut om uteslutning fattas i efterhand. Finns känd anledning till att förföljande ej skedde får hunden inte straffas för detta, vilket ska noteras i protokollet. Förföljande som upphör på grund av stora hyggen, vidsträckta myrmarker, stora vattendrag, branta stup eller det som medför fara för hundens liv, får inte påverka andra under provet uppnådda förtjänstpoäng i momentet negativt. Likaså om ett förföljande fram till förnyat skall blir kort i förhållande till andra förföljanden under provet. 9

10 Ett enstaka skall (voff) avbryter inte ett förföljande där domaren inte kan se hunden. Däremot avbryter en skallserie förföljandet. 4.2 Förnyat skall Vid upprullning av flock där ges en skalltid av högst 10 minuter. Förnyat skall uppstår inte vid upprullning av flock. Flockarbete är inte alltid enbart upprullning av flock, utan sker när hunden enbart får några korta skall när flocken eller enskild fågel gång efter annan flyttar sig inom synhåll för hunden. Se närmare direktiv i provbestämmelserna, 16 Kull/flock arbete. Ett upprepat skallarbete på enskild fågel eller flock, skall tolkas som förnyat skall under följande förutsättningar. Hunden har erhållit godkänt PS på samma skallobjekt, och sträckan mellan de olika skallplatserna är tillräckligt lång, som allmän riktlinje gäller ca 100 m i tät terräng och hunden har förlorat syn kontakt med fågeln. I öppen terräng och i de fall hunden bedöms ha syn kontakt med fågeln under förflyttning från en plats till en annan, kan det nya skallarbetet bedömas som en fortsättning på PS även om sträckan överstiger 150 meter. I öppen terräng och vid flock arbete krävs ett förföljande över 250 meter, vilket anses som berömvärt förföljande. Domaren måste kunna konstatera markering vid det förnyade skallet samt att det är samma fågelart och för ensam fågel, att den är av samma kön som vid det tidigare godkända primärskallet. Därutöver ska det förnyade skallet komma nästan omedelbart efter det att hunden bedömts ha tillryggalagt den sträcka som kan komma i fråga. Hänsyn skall tas till terrängens beskaffenhet. Förnyat skall på järpe tillämpas inte. 5. Finnande i träd Som finnande i träd anses då hunden finner fågel direkt i trädet och får skall på den. När man konstaterat att hunden har skall på fågel i träd, har man även konstaterat lägst nöjaktig markeringsgrad och därmed ett primärskall. För 4-5 poäng krävs berömvärd markering. För 5 poäng skall hunden ändra rörelseriktning mot vinden och skallet kommer omedelbart samt inom synhåll. För 4 poäng se befintlig text provboken. Ett hörselkonstaterande räcker i de fall provgruppen är så nära att man skulle ha hört i fall fågel träat eller lättat från marken. Men i ett dylikt fall är sättet på hur finnande i träd uppstått tämligen oklart. Regelbokens beskrivande exempel för tre poäng kan utdömas på ett avstånd av högst ca 100 meter Flyger fågeln innan hunden avgett skall mot den samma, medan den satt i trädet, bedöms det enbart som finnande av fågel. Antalet finnande i träd påverkar inte i någon nämnvärdgrad den poängsättning som skall tillämpas. Tonvikten ligger i hur finnandet i träd uppstått. Precis som i andra fall bygger momentet på vad man med säkerhet kan konstatera och den flytande poängskalan ska hanteras därefter. Är man osäker på om det var ett finnande i träd, då får förtjänstpoäng inte tillämpas. 10

11 I de fall finnande i träd konstaterats, men sättet för hur finnande i träd uppstått är oklart tillämpas alltid låg poäng, 1-2 poäng. Kacklande fågel maximalt 1 poäng. Finnande med hjälp av luktsinne värderas högt 4-5 poäng. För finnande i träd i samband med kull/flock arbete tillämpas maximalt två poäng, därutöver krävs berömvärt förföljande för att utdela två poäng för finnanden i träd vid kull/flock arbete. Finnande i träd kull/flock kan bara poängsättas vid första finnandet. Förnyat skall räknas inte som finnande i träd. 6. Extra förtjänster Extra förtjänster ges för prestationsrenhet, arbetssäkerhet och specialförtjänster, alltså det som gör hunden till en bra skällande fågelhund. Därför är grundförutsättningen för poäng, att godkänt skallarbete på fågel förekommit. För specialförtjänster krävs dessutom att hunden erhållit poäng för arbetssäkerhet. Prestationsrenhet Om hunden inte belastats för arbete med annat vilt eller med felpoäng för överkänslighet, kan den erhålla poäng för prestationsrenhet, i de fall den haft godkänt skallarbete på fågel. Ett falskt skall kan tolereras i de fall hunden ger övertygande bevis för att den inte arbetar med annat vilt eller belastats med andra felpoäng för överkänslighet (med övertygande bevis menas att man konstaterat annat vilt i provområdet men hunden har inte arbetat med detta). Har hunden godkänt skallarbete och i övrigt uppfyller de kriterier som föreskrivs för prestationsrenhet, kan poäng för delmomentet tillämpas även om lämnande av skall förekommit. Arbetssäkerhet Arbetssäkerhet framgår av hundens beteende i sök och fågelarbete. Förvandla FM och F till PS, upprepade långa skall med exakt markering, ståndfasthet inför flyende fågel på och runt skallplatsen, anpassar skallet efter skallobjekt, förmåga att få förnyade skall samt kan dirigeras och i övrigt bra samarbete med föraren. Lyssnandet är en viktig egenskap som ska noteras och kan premieras under Arbetssäkerhet. Specialförtjänster Hit räknas god användning av sinnena, framför allt luktsinnet, tämjande av skygg fågel, förnyade skall över långa avstånd, upprepade förnyade skall på samma fågel, uthållighet och arbetsvilja under svåra förhållanden. Ett grundkrav är att hunden erhållit poäng för arbetssäkerhet. Allmänt Hund som arbetat felfritt och har flera berömvärda arbeten och är stark i flertalet moment, men inte erhållit förnyat skall kan tilldelas högst tre extra förtjänstpoäng. 11

12 Definitiva lämnanden och upprepade tillfälliga lämnanden medför att extraförtjänstpoäng för arbetssäkerhet och specialförtjänster inte kan komma i fråga, redan ett tillfälligt lämnande är tillräcklig grund för att extra förtjänster för arbetssäkerhet inte ska tillämpas och därmed även specialförtjänster. Begångna fel påverkar alltid eventuella extraförtjäntpoäng negativt. Felpoäng Felpoäng får inte bygga på antaganden, utan kräver samma grad av säkerhet vid konstaterande som förtjänstpoäng. Lämnande av ståndskall på fågel I kull/flock arbeten bestraffas hunden med felpoäng i de fall han lämnar ett konstaterat skallarbete i kull/flock för att syssla med annat än fågelarbete. Om hunden byter fågel i kull/flock eller förföljer flyende fågel ur den samlade enheten från skallplatsen eller dess omedelbara närhet tillämpas inte felpoäng för lämnande. Byter den skallfågel två eller fler gånger, påverkar det närmast markeringen. Vid definitivt lämnande är skallarbetet avslutat. Nytt skall på samma fågel i samma skallträd får inte räknas som nytt arbete. Vid ett och samma skallarbete kan felpoäng för lämnande aldrig bli högre än tabellens max poäng. Tystnar hunden i sitt skall men är kvar på skallplatsen, för att därefter återuppta skallarbetet, påverkar det närmast skallets art och hörbarhet. Om provgruppen måste uppträda på ett för hunden onaturligt sätt inne på skallplatsen, genom att kasta kvistar eller dylikt för att förmå fågel att flyga bestraffas inte hunden med felpoäng för lämnande i de fall han lämnar skallplatsen. Inte heller påverkas tidigare konstaterad markeringsgrad, skallets art eller i de fall förföljandet uteblir eller blir kort i förhållande till andra förföljande under provet. Som en konsekvens av detta är, att i de fall hunden blir kvar på skallplatsen, trots dessa störande inslag, påverkas inte skallets art och markering i negativ riktning eller om förföljandet uteblir eller blir kort i förhållande till andra förföljande under provet. Överkänslighet Några enstaka skall vid färsk fågel vittring föranleder inte fel poäng ej heller några enstaka skall i fågels flygriktning. Är det däremot ett återkommande beteende under provet utdelas felpoäng i förhållande till felets storlek, likaså om det inte handlar om enstaka skall utan mer ihärdigt. Osäkert frågande skall liksom sökskall räknas inte som fel. Ett långt frågande skall är också tillåtet när det leder till fast skallarbete på fågel i närheten. Falskt skall Ett falskt skall medför 1 fel poäng, för varje falskt skall därutöver 2 fel poäng. Konstateras exempelvis ekorre i anslutning till skallplatsen föranleder det kryssmarkering, däremot inga direkta felpoäng, men påverkar eventuella extra förtjänster negativt. 12

13 12 Avbrutet prov och användning av pejl Hänvisas till 12 provbestämmelserna. Det ska understrykas att pejlen endast får användas för att lokalisera hunden. Lokalisering innebär att via pejlutrustningen klargöra hundens position/rörelse. När position/rörelse är fastställd ska pejlutrustningen stängas av/stoppas undan. Under ett prov får pejling för lokalisering av hunden ske maximalt 4 gånger under ordinarie provtid och 2 gånger under förlängning. Användning av pejl i övrigt, t.ex. konstant användning eller användning av pejl utan domarens medgivande, innebär att hunden utesluts från provet. Observera: Användning av pejl mer ä 2 ggr ord. provtid och mer än 1 ggr under förlängning -3 poäng (sidan 23 i bestämmelserna). Fågelarbete som kan konstateras med stöd av pejl ska bedömas som övriga arbeten. Domaren ska, innan provet, informera hundföraren om regelverket kring teknisk utrustning. En checklista för detta ska finnas. Domaren och hundföraren skall innan provets början vara överens om vilken teknisk utrustning som ska användas och hur denna ska förvaras under provet så att inget missbruk kan förekomma. Avstånd till skallplats/rörelse skall (vid lokalisering) anges av hundförarens erfarenhet om inte avståndsmätare finns tillgänglig. Det är inte tillåtet att använda kombinerad pejl- och GPS-utrustning för orientering, d.v.s. kartan i GPS:en. 3.1 Skrapande och bitande av skallträd Om hunden en gång reser sig mot skallträdet, betraktas felet som litet och medför 1 felpoäng. Om hunden däremot reser sig mot skallträdet och biter i kvistar eller trädets bark, betraktas felet som stort och medför 5 felpoäng. Upprepas händelsen betraktas felet som grovt och hunden ges 10 fel och hunden utesluts från provet. Bedömningskort Bedömningskort skall vara ifyllt på samtliga punkter och överensstämma med slutligt jaktprovsprotokoll. Samtliga handlingar skall upprättas i samband med provet och är de handlingar som gäller vid behandling av protester. Hundförarens namnteckning på bedömningskortet är inte längre obligatorisk vid ordinarie (utlysta) jaktprov. Dock ska den alltid förekomma vid rörliga prov. Det är av vikt att man även noterar avstånd till upptag eller skallarbete på fågel. Ett förekommande fel är att man under händelseförlopp skriver att hunden markerat fel, men i kryssmarkering finns markeringen återgett som nöjaktig eller svag. När så sker blir det två olika bedömningar som framförs för ett och samma moment och tillfälle. Är markeringen nöjaktig eller svag, är den inte fel, men den är inte berömvärd. Enligt reglernas mening är markeringen fel den gången den utförts på så sätt, att förtjänstpoäng för momentet inte får tillämpas enligt regelverket. Bedömningskortet och dess händelseförlopp ska således innehålla underlag för provet, det vill säga stolpar för den poängsättning som tillämpats. Är det ett felfritt fågelarbete som syn konstateras, så 13

14 skriv det. Har man bedömt markeringen som nöjaktig, så skriv orsaken till det, hörselkonstaterad markering eller vad det nu kan vara. Under berättelse över hundens arbete skall framgå orsaken till varför provet avbrutits eller att uteslutning skett. Vid avbrutet prov eller uteslutning, skrivs bedömningskort och slutligt jaktprovsprotokoll ut i vanlig ordning, med vad som konstaterats under provet. På raden som anger placering utlyst prov skriver man in sakförhållandet, som då är uteslutning eller avbrutet prov. Vid beskrivning över hundens arbete på bedömningskortet, ges förklaring till varför det hela lett till uteslutning eller avbrutet prov. Hundägaren har rätt att få del av vad som hänt under provet och om hundägaren vill pröva riktigheten i en uteslutning eller annat, ska skriftliga handlingar i sin helhet finnas över provet, så att inte enbart ord står mot ord 21 Protest Observera punkt a. och b. 14

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev

Jaktprov med skällande fågelhundar. - tolkningsanvisningar Rev Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar 2017-07-01--2022-06-30. Rev. 2017-05-14 1 Jaktprov för skällande fågelhundar - för tiden 2017-07-01 till och med 2022-06-30 Nya jaktprovsregler

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR JAKTPROV. med skällande fågelhundar

BESTÄMMELSER FÖR JAKTPROV. med skällande fågelhundar BESTÄMMELSER FÖR JAKTPROV med skällande fågelhundar 2012 1 2 BESTÄMMELSER FÖR JAKTPROV med skällande fågelhundar år 2012-2017 Produktion: Storuman Tryckeri & Reklam AB 2012 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Allmänna

Läs mer

Nordiska regelförslaget. Slutversion

Nordiska regelförslaget. Slutversion Nordiska regelförslaget. Slutversion 2016-01-24 Bedömningsmomenten och deras respektive koefficienter 1.a Tempo (0-) x 0,0.b Sök (0-) x 1,5 2. Förmåga att finna älg (0-) x 1,0 3. Förmåga att ställa älg

Läs mer

Nordiska regelförslaget.

Nordiska regelförslaget. Nordiska regelförslaget. Bedömningsmomenten och deras respektive koefficienter 1.a Tempo (0-) x 0,0.b Sök (0-) x 1,5 2. Förmåga att finna älg (0-) x 1,0 3. Förmåga att ställa älg i upptaget (0-) x 1,5

Läs mer

Nordiska jaktprovsregler för älghund

Nordiska jaktprovsregler för älghund Nordiska jaktprovsregler för älghund Bedömningsskala: Utmärkt prestation 9-10 Mycket bra prestation 7-8 Bra prestation 5-6 Godtagbar prestation 3-4 Dålig prestation 1-2 Ingen prestation 0 Momentet inte

Läs mer

Tidsskrift för fågeljägare och spetshundvänner Nr

Tidsskrift för fågeljägare och spetshundvänner Nr Tidsskrift för fågeljägare och spetshundvänner Nr 1 2011 Välkommen till en FULLADDAD AFFÄR... HOS OSS HITTAR DU ALLT......INOM JAKT & FISKE JAKT FISKE NATUR Köpmang. 23, 820 60 DELSBO. Tel. 0653-104 25.

Läs mer

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Ansluten till Svenska Kennelklubben BJÖRNPROV Regelförslag

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Ansluten till Svenska Kennelklubben BJÖRNPROV Regelförslag SKK s standardtext (i inledningen) om dopning etc. läggs till senare. PROVFORMER Provet på björn kan utföras som ordinarie björnprov eller som kombinationsprov på björn/älg eller björn/vildsvin. Då ska

Läs mer

Nordiska jaktprovsregler för älghund (Version Gardermoen 21-23.01.2011)

Nordiska jaktprovsregler för älghund (Version Gardermoen 21-23.01.2011) Nordiska jaktprovsregler för älghund (Version Gardermoen 21-23.01.2011) Bedömningsskala: Utmärkt prestation 9-10 p Mycket bra prestation 7-8 p Bra prestation 5-6 p Godtagbar prestation 3-4 p Dålig prestation

Läs mer

REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH)

REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH) REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH) Godkänd i SKL-FKK:s fullmäktige 23.11.2014 Gäller fr.o.m. 1.8.2015 REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN (KARH) Dessa regler ersätter tidigare KARH-regler

Läs mer

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar Sidan 1 av 6 Bedömningsanvisningar Unghunds och nybörjarklass Hund som lämnar provområde och ej återvänder inom 60 min kan ej kräva fortsatt prövning. 11a Drevarbete på fälthare Bedömningen omfattar unghunds

Läs mer

Domarkompendium för Ledhundsprov.

Domarkompendium för Ledhundsprov. SVENSA ÄLGHUNDLUBBEN Domarkompendium för Ledhundsprov. Bedömningsgrunder. Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens uppgift är

Läs mer

Regler för ställande hundar på vildsvin.

Regler för ställande hundar på vildsvin. Regler för ställande hundar på vildsvin. Ändamål. Provets ändamål är att under jaktliga former och inom ramen för rasernas användningsområden och arbetssätt bedöma deltagande hundars egenskaper och lämplighet

Läs mer

27. BEDÖMNINGSMOMENTEN och deras respektive koefficienter Moment Poängskala Koeff.

27. BEDÖMNINGSMOMENTEN och deras respektive koefficienter Moment Poängskala Koeff. Bestämmelser för jaktprov med älghundar Fastställda av SKK att gälla fr o m 07-06-30 REGLER FÖR ÄLGSPÅRPROV 26. BEDÖMININGSGRUNDER FÖR ÄLGSPÅRPROV 26.1 Ändamål Att pröva hundens vilja och förmåga att uthålligt

Läs mer

Gemensamma nordiska regler

Gemensamma nordiska regler Nordisk Elghund Union: Gemensamma nordiska regler I det följande några avelsmässiga och delvis tävlingsmässiga motiveringar för regelförslaget. Motiveringarna är uppdelade på avel och tävling och på speciella

Läs mer

17. REGLER FÖR LEDHUNDSPROV

17. REGLER FÖR LEDHUNDSPROV 17. REGLER FÖR LEDHUNDSPROV 18. BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR LEDHUNDSPROV 18.1 Genomförande Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens

Läs mer

SVENSKA ÄLGHUNDKLUBBEN Jaktprovsutbildning för älgspårprov.doc ÄLGSPÅRPROV

SVENSKA ÄLGHUNDKLUBBEN Jaktprovsutbildning för älgspårprov.doc ÄLGSPÅRPROV ÄLGSPÅRPROV För att möta samhällets krav på oss jägare måste vi visa att vi tar vårt ansvar och utbildar fullgoda eftersökshundar som kan spåra och ställa en skadad älg. I dag har vi i Sverige en kontaktmanna

Läs mer

Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb

Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb Mötesprotokoll Drevprovskommittén Upplands dreverklubb 2015-05-21 Närvarande: Thomas Jarl (Ordf.), Axel Eriksson (Sekr.), Lars Elgh, Ted Lindström, Henrik Parkkila, Sivert Bertilsson, Leif Eriksson & Åke

Läs mer

SÄK 2015-02-01. Enligt önskemål så har de punkter där mötet uppfattades vara enigt eller majoriteten var stor för något markerats med rött i texten.

SÄK 2015-02-01. Enligt önskemål så har de punkter där mötet uppfattades vara enigt eller majoriteten var stor för något markerats med rött i texten. SÄK 2015-02-01 Dessa minnesanteckningar har gått på remiss till dem som deltog i Väsbykonferensen. Remissvaren har medfört ett antal justeringar och några rättelser i texten. Enligt önskemål så har de

Läs mer

REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND OCH ÄLGSPÅRPROV

REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND OCH ÄLGSPÅRPROV REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND OCH ÄLGSPÅRPROV REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND (Godkända av Kennelklulbbens fullmäktige 27.5.2012. I kraft från 1.8.2012) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Remiss 2 Gemensamma Nordiska Jaktprovsregler

Remiss 2 Gemensamma Nordiska Jaktprovsregler Remiss 2 Gemensamma Nordiska Jaktprovsregler 2011-07-27. Till SÄK s lokalklubbar och anslutna rasklubbar. Den 2-3 juli träffade SÄK s jaktprovskommitté de övriga länderna i nordiska unionen för revidering

Läs mer

REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND OCH ÄLGSPÅRPROV

REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND OCH ÄLGSPÅRPROV REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND OCH ÄLGSPÅRPROV REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND (Godkända av SKL-FKK:s fullmäktige 27.5.2012. I kraft från 1.8.2012) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Regler

Läs mer

Svenska Älghundklubbens bestämmelser för ställande hundar på vildsvin.

Svenska Älghundklubbens bestämmelser för ställande hundar på vildsvin. Svenska Älghundklubbens bestämmelser för ställande hundar på vildsvin. 1. Ändamål. Provets ändamål är att under jaktliga former och inom ramen för rasernas användningsområden och arbetssätt bedöma deltagande

Läs mer

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Jaktprovsutbildning för löshundsprov rev Ändamål

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Jaktprovsutbildning för löshundsprov rev Ändamål Ändamål Jaktprovens ändamål är att under jägarmässiga former värdera hundarnas egenskaper som underlag för avelsarbetet. Jaktproven har även som mål att anpassa jaktegenskaperna till tidsenliga jakt- och

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: bitr. chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter om prövning av fjällräddningshundar; beslutade den 23 februari 2000.

Läs mer

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Jaktprovsutbildning för löshundsprov rev Ändamål

S V E N S K A Ä L G H U N D K L U B B E N Jaktprovsutbildning för löshundsprov rev Ändamål Ändamål Jaktprovens ändamål är att under jägarmässiga former värdera hundarnas egenskaper som underlag för avelsarbetet.jaktproven har även som mål att anpassa jaktegenskaperna till tidsenliga jakt- och

Läs mer

Spanielprov. Vad är ett spanielprov

Spanielprov. Vad är ett spanielprov Spanielprov Råd och anvisningar, spanielprov (gäller från 2012-01-01) Dessa råd och anvisningar är avsedda att vara ett stöd för de funktionärer inom SSRK som på olika sätt deltar i planering och genomförande

Läs mer

Feedback från Jaktprov med älghundar (nya regler) Sammanställt av Jukka Immonen

Feedback från Jaktprov med älghundar (nya regler) Sammanställt av Jukka Immonen Feedback från Jaktprov med älghundar (nya regler) 2013 Sammanställt av Jukka Immonen Rubriker Användning av Positionsbestämmande Pejl (PBP) Regeltolkningar Säsongsproven Allmänt Lätt att bedöma med nya

Läs mer

Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07

Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07 Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07 Apportering I 14 står det om hundens framförande: "Föraren avgör när hunden skall kommenderas in. Vid apporteringsmomenten

Läs mer

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven.

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven. Spelregler 1. PLACERING AV SPELARNA Spelet spelas i par Spelarna står i områden som är belägna på varsin sida av nätet. Servaren sätter bollen i spel och mottagaren returnerar bollen. Mottagaren kan stå

Läs mer

Working Tests för spaniel

Working Tests för spaniel Working Tests för spaniel SSRK/Hs/CS 2002-07-07 Riktlinjer för Working Tests Målsättning Ett working test är en inofficiell tävling vars syfte är att bedöma de jaktliga anlagen hos de olika spanielraserna,

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Bestämmelser för jaktprov med älghundar

Bestämmelser för jaktprov med älghundar Bestämmelser för jaktprov med älghundar 1. ÄNDAMÅL Provens ändamål är att under jägarmässiga former värdera hundarnas egenskaper som underlag för avelsarbetet. Jaktproven har även som mål att anpassa jaktegenskaperna

Läs mer

DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr.o.m. 2002-01-01)

DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr.o.m. 2002-01-01) DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr.o.m. 2002-01-01) Reglerna för dragprov består dels av Svenska Draghundsportförbundets tävlingsregler för nordisk

Läs mer

Jaktprovsverksamhet för wachtelhund

Jaktprovsverksamhet för wachtelhund 1/17 Jaktprovsverksamhet för wachtelhund (Arbetsversion 1.7, 21.3.2010) Jaktprovsverksamheten startade inofficiellt 2009. Anlagsprov Skogsprov a) Unghundsklass I unghundsklass (UKL) startar hundar från

Läs mer

Svenskt förslag till Nordiska jaktprovsregler för älghund (2015-01-11)

Svenskt förslag till Nordiska jaktprovsregler för älghund (2015-01-11) Svenskt förslag till Nordiska jaktprovsregler för älghund (2015-01-11) Bestämmelser för jaktprov med älghundar Röd text: Innebär förslag till ändringar. Där det förekommer fler än ett förslag för samma

Läs mer

Nordiska jaktprovsregler för älghund

Nordiska jaktprovsregler för älghund Nordiska jaktprovsregler för älghund Bestämmelser för jaktprov med älghundar 1. ÄNDAMÅL Provens ändamål är att under jägarmässiga former värdera hundarnas egenskaper som underlag för avelsarbetet. Jaktproven

Läs mer

Riktlinjer. för Working Test Spaniel. Riktlinjer för arrangörer och domare Gäller från 2014 och tills vidare

Riktlinjer. för Working Test Spaniel. Riktlinjer för arrangörer och domare Gäller från 2014 och tills vidare Riktlinjer för Working Test Spaniel Riktlinjer för arrangörer och domare Gäller från 2014 och tills vidare Riktlinjer för Working Test Spaniel 2014 Målsättning Ett working test är en inofficiell tävling

Läs mer

Vind : Måttlig Snö / barmark: Barmark Skrapighet Ej skrapigt

Vind : Måttlig Snö / barmark: Barmark Skrapighet Ej skrapigt Jaktprov 2013-14 Västerbottens Älghundklubb BIX AS30359/2010 Ägare: Mikael Larsson ProvDatum 2013-09-28 Domare : Moström CarlEric Poäng : 35,5 Pris 0 Släpp 0645 Fann älg 0648 Hund åter: Övr.provtid slut

Läs mer

Regeltolkningar lydnadsregler

Regeltolkningar lydnadsregler Uppdaterad 2016-05-12 Regeltolkningar lydnadsregler Apportering I 14 står det om hundens framförande: "Föraren avgör när hunden skall kommenderas in. Vid apporteringsmomenten står det: Om hunden avlämnar

Läs mer

Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017. Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt

Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017. Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017 Startklass Moment koefficienter Startklass Moment Koeff. 1. Följsamhet 3 2 Inkallning 2 3 Sitt under marsch 3 4 Apportering 3 5 Hopp över hinder 2 6 Fjärrdirigering

Läs mer

Riktlinjer. för Working Test Retriever. Riktlinjer för arrangörer och domare Gällande fr.o.m. 2015-01-01 och tills vidare

Riktlinjer. för Working Test Retriever. Riktlinjer för arrangörer och domare Gällande fr.o.m. 2015-01-01 och tills vidare Riktlinjer för Working Test Retriever Riktlinjer för arrangörer och domare Gällande fr.o.m. 2015-01-01 och tills vidare Innehåll 1 Ändamål...3 2 Organisation och godkännande...3 3 Rätt att delta...3 Lottning...3

Läs mer

Bestämmelser för jaktprov med älghundar

Bestämmelser för jaktprov med älghundar 1. ÄNDAMÅL Provens ändamål är att under jägarmässiga former värdera hundarnas egenskaper som underlag för avelsarbetet. Jaktproven har även som mål att anpassa jaktegenskaperna till tidsenliga jakt- och

Läs mer

Nordiska jaktprovsregler för älghundar

Nordiska jaktprovsregler för älghundar Innehållsförteckning: Nordiska jaktprovsregler för älghundar En jämförelse mellan nuvarande Svenska regler och den vid stämman år 2013 presenterade versionen av Nordiska regler samt en jämförelse mellan

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

REGLER FÖR DREVPROV PÅ RÄV Godkända av SKL-FKK:s fullmäktige Träder i kraft från den 01.08.2000

REGLER FÖR DREVPROV PÅ RÄV Godkända av SKL-FKK:s fullmäktige Träder i kraft från den 01.08.2000 REGLER FÖR DREVPROV PÅ RÄV Godkända av SKL-FKK:s fullmäktige Träder i kraft från den 01.08.2000 1. AVSIKTEN MED DREVPROV PÅ RÄV Ändamålet med rävdrevproven är att för avelns befrämjande få fram stövarnas

Läs mer

Lydnad, ta vlingsklass 2

Lydnad, ta vlingsklass 2 Lydnad, ta vlingsklass 2 Fastställd 2014-06-15 Allmänt Klassen ingår i DM. Hund som startar i klassen kan inte gå tillbaka till tävlingsklass 1 eller novisklass och deltar inte i tävlingen om årets guldhund.

Läs mer

Examinering av alarmerande hund diabetes

Examinering av alarmerande hund diabetes typ Version Författare 2 CB, MF, VL Område Reviderad Datum Assistanshundar 2013 07 01 2013 07 01 Dokumentnamn Status Examinering av Fastställd 2013 04 02 1/9 diabeteshund Examinering av alarmerande hund

Läs mer

Allmänna regler för utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar

Allmänna regler för utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar Allmänna regler för utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar Anordnade av SKK och till SKK anslutna läns-, special- och verksamhetsklubbar samt avtalsanslutna klubbar. Dessa regler är fastställda

Läs mer

EXAMINATIONSMATERIAL FÖR PROVLEDARUTBILDNING. Svenska Vorstehklubben

EXAMINATIONSMATERIAL FÖR PROVLEDARUTBILDNING. Svenska Vorstehklubben EXAMINATIONSMATERIAL FÖR PROVLEDARUTBILDNING Svenska Vorstehklubben Examinationsmaterialet för provledarutbildningen inom Svenska Vorstehklubben innehåller diskussionsunderlag och frågor lämpliga att användas

Läs mer

Regler för viltspårprov

Regler för viltspårprov Regler för viltspårprov Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Viltspårprovets målsättning är att pröva deltagande hunds spårningsförmåga och lämplighet vid eftersök av skadat klövvilt. 2 Organisation Officiella

Läs mer

Hela det här dokumentet är fritt att använda precis hur som helst. //Micke Åsman

Hela det här dokumentet är fritt att använda precis hur som helst. //Micke Åsman 1 Hela det här dokumentet är fritt att använda precis hur som helst. //Micke Åsman Förord Som nybörjare är det inte alltid så lätt att hänga med i alla termer och begrepp som kretsar kring min nya hobby.

Läs mer

Svenska Hundklubbens lydnadsregler

Svenska Hundklubbens lydnadsregler Svenska Hundklubbens lydnadsregler Lydnadsklass I-III samt Veteran Svenska Hundklubbens anvisnings- och bedömningsschema gällande lydnadsklass på tävlingar och prov. Där annat ej anges åligger det föraren

Läs mer

Svenska Sennenhundklubben. Regler. för inofficiellt Arbetsprov. Allmändrag och klass IV. Sida 1 av 8

Svenska Sennenhundklubben. Regler. för inofficiellt Arbetsprov. Allmändrag och klass IV. Sida 1 av 8 Svenska Sennenhundklubben Regler för inofficiellt Arbetsprov Allmändrag och klass IV Sida 1 av 8 Regler för inofficiellt Arbetsprov 1. Målsättning Målsättningen med SShK:s officiella Arbetsprov är att

Läs mer

SSF:S RASDATASYSTEM - ADMINISTRATION AV JAKTPROV

SSF:S RASDATASYSTEM - ADMINISTRATION AV JAKTPROV SSF:S RASDATASYSTEM - ADMINISTRATION AV JAKTPROV Översiktlig vägledning Rev A 2014-11-20 1 1. Om detta dokument Version Datum Ändring kommentar Ansvarig Rev A 2014-11-20 Användarhandledning i första version

Läs mer

Landskampsmoment. Kommando:Fot

Landskampsmoment. Kommando:Fot Landskampsmoment Moment 1: Fritt följ Kommando:Fot Momentet startar med hunden sittande på förarens vänstra sida, övningen startar från utgångs ställning efter order från tävlingsledaren. Hunden skall

Läs mer

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01.

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. CAIRNTERRIERKLUBBENS REKOMMENDATIONER FÖR HUNDAR I AVEL Uppfödaren ska efterfölja SKK:s grundregler för uppfödare. För hanhund gäller: Hanhunden ska

Läs mer

Riktlinjer. för Working Test Retriever. Riktlinjer för arrangörer och domare Gällande fr.o.m och tills vidare

Riktlinjer. för Working Test Retriever. Riktlinjer för arrangörer och domare Gällande fr.o.m och tills vidare Riktlinjer för Working Test Retriever Riktlinjer för arrangörer och domare Gällande fr.o.m. 2014-04-12 och tills vidare Innehåll 1 Ändamål... 3 2 Organisation och godkännande... 3 3 Rätt att delta... 3

Läs mer

Bilaga 1. Bilaga till anteckningar domarkonferens Eksjö och funktionärkonferens Eksjö

Bilaga 1. Bilaga till anteckningar domarkonferens Eksjö och funktionärkonferens Eksjö Bilaga 1. Bilaga till anteckningar domarkonferens Eksjö 2007-01-20 och funktionärkonferens Eksjö 2007-01-21. Sammandrag från minnesanteckningar från konferens domare samt tävlingsledare vid lydnadsprov,

Läs mer

spelas i Mellansvenska Veteranserien

spelas i Mellansvenska Veteranserien MATCHSPEL spelas i Mellansvenska Veteranserien I matchspel spelas om varje hål Ett hål vinns av spelaren som har lägst nettoscore på hålet Spelaren som vann föregående hål har honnören, om hålet delades

Läs mer

SVENSKA HUNDKLUBBENS. Svenska Hundklubben Stiftad 1912 Med hunden i centrum. Prövningsordning i personsök. Gäller from

SVENSKA HUNDKLUBBENS. Svenska Hundklubben Stiftad 1912 Med hunden i centrum. Prövningsordning i personsök. Gäller from Svenska Hundklubben Stiftad 1912 Med hunden i centrum SVENSKA HUNDKLUBBENS Prövningsordning i personsök Gäller from 2015-09-14 SHK ARBETSPROVSKOMMITTÉ www.svenskahundklubben.se Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Utbildningsplan - Regional utbildning Skyddshundsfigurantkurs

Utbildningsplan - Regional utbildning Skyddshundsfigurantkurs Utbildningsplan - Regional utbildning Skyddshundsfigurantkurs Målgrupp Medlem i SBK. Rekommenderad av sin klubbstyrelse. Antal elever Avgörs av distriktet och kursledaren i samråd. Med hänsyn till den

Läs mer

Domaretiska regler för prov-/tävlingsdomare samt beskrivare inom SKK-organisationen

Domaretiska regler för prov-/tävlingsdomare samt beskrivare inom SKK-organisationen Gäller från 2014 Domaretiska regler för prov-/tävlingsdomare samt beskrivare inom SKK-organisationen SVENSKA KENNELKLUBBEN Plats för eventuell annons Domaretiska regler för prov-/tävlingsdomare samt beskrivare

Läs mer

Regler för ESIK Matchcuptävling i golf 2015 (reva)

Regler för ESIK Matchcuptävling i golf 2015 (reva) Regler för ESIK Matchcuptävling i golf 2015 (reva) Tävlingen spelas i 2-mannalag. Spelformen är bästboll match slagspel med hcp reducerat till 85% per spelare. Laget får bestå av en spelare med högst hcp

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT Fastighetsägare: (nedan kallad namn namn Fastighetsägaren)...... Nyttjanderättshavare: (nedan kallad Nyttjande- namn namn rättshavaren)...... Är nyttjanderättshavaren förening,

Läs mer

Ramavtal för Personalsystem med driftservice Ersättningar under driftsfasen

Ramavtal för Personalsystem med driftservice Ersättningar under driftsfasen 1/7 Datum Handläggare 2016-12-07 Åsa Fröding ESV-dnr 1434/2013 Ramavtal för Personalsystem med driftservice Ersättningar under driftsfasen Med anledning av att ramavtalet för Personalsystem (ESV DNR 7.1-1031/2013)

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Speltiden, slutsignalen och timeout

Speltiden, slutsignalen och timeout Regel 2 Speltiden, slutsignalen och timeout 2:1 Speltiden Den normala speltiden för alla lag med spelare som är 16 år och äldre är två halvlekar på 30 minuter. Halvtidspausen är normalt 10 minuter. Den

Läs mer

Futsal. Futsal 2013. Information. Tävlingsbestämmelser. Regler. Korpen Linköping

Futsal. Futsal 2013. Information. Tävlingsbestämmelser. Regler. Korpen Linköping 2013 Information Tävlingsbestämmelser Regler Information Anmälan Görs i receptionen på Korpen Collegium. Anmälan är fullständig först när anmälningsavgiften är betald hos. (För receptionens öppettider

Läs mer

Futsal (generella regler i korthet) 2014/2015

Futsal (generella regler i korthet) 2014/2015 Spelplanen Som spelplan gäller handbollens begränsningslinjer och mål. Straffpunkten är 6 m från mållinjen. (På handbollens heldragna linje). Yttre straffpunkten är 10 m från mållinjen. (1m utanför handbollens

Läs mer

Skånes Innebandyförbunds Domarkommittés allmänna direktiv för domare säsongen 2016/2017

Skånes Innebandyförbunds Domarkommittés allmänna direktiv för domare säsongen 2016/2017 Skånes Innebandyförbunds Domarkommittés allmänna direktiv för domare säsongen 2016/2017 Uppdaterad 2016-07-18 Allmänt direktiv för Skånes Innebandyförbunds domare Varje enskild domare är en representant

Läs mer

Allmänna anvisningar för lydnadstävlingar

Allmänna anvisningar för lydnadstävlingar Version 4 2017-05-12 Allmänna anvisningar för lydnadstävlingar Detta dokument är ett komplement till reglerna vid lydnadstävlingar. Dessa anvisningar kan uppdateras löpande. 3. Ansökan om och redovisning

Läs mer

STADGAR. för. Sällskapet bildades den 24 mars 2004 och har sin verksamhet vid Måns Ols, Sala Kommun.

STADGAR. för. Sällskapet bildades den 24 mars 2004 och har sin verksamhet vid Måns Ols, Sala Kommun. STADGAR för Sällskapet bildades den 24 mars 2004 och har sin verksamhet vid Måns Ols, Sala Kommun. 1 Ändamål Kägelhanesällskapet är en ideell förening och har till ändamål att främja kägelsporten och att

Läs mer

Jaktprov för älghund (39) Prisdomarskolning

Jaktprov för älghund (39) Prisdomarskolning Jaktprov för älghund (39) Prisdomarskolning Kursens program och innehåll 1. Jaktprov Jaktprovets historia Älghundsraserna Jaktprovets ändamål och arrangemang Regler Bedömningsdirektiven Att fylla i skogskortet

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg. Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens

Läs mer

MENTALBESKRIVNING - HUND - MH

MENTALBESKRIVNING - HUND - MH MENTALBESKRIVNIN - HUND - MH Älskebos izza MH 6:e september 2008 Bollnäs Brukshundklubb. Beskrivare erd Melin. Känd mentalsatus Rasprofil schäfer, 15-18 mån ålder, idealet är markerat med en svart punkt.

Läs mer

Svenska Älghundklubbens Jaktprovsbestämmelser för ställande hundar på vildsvin.

Svenska Älghundklubbens Jaktprovsbestämmelser för ställande hundar på vildsvin. Svenska Älghundklubbens Jaktprovsbestämmelser för ställande hundar på vildsvin. SKKs Allmänna bestämmelser för utställningar, prov och tävlingar. Anordnade av SKK och till SKK anslutna läns- och specialklubbar

Läs mer

Har matchen spelats utan domare, vänligen inrapportera resultatet till: resultat@korpenstockholm.se alt. 08-725 28 84

Har matchen spelats utan domare, vänligen inrapportera resultatet till: resultat@korpenstockholm.se alt. 08-725 28 84 Regler 2011 Rödmarkerad text = regeländring för i år! Speltid 7-manna: 2x20 minuter utan paus. 11-manna: 2x30 minuter utan paus 2x45 minuter med 5 minuters paus. Är något av lagen försenade ska domaren

Läs mer

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.)

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.) Sökandens namn Kontaktperson till vem beslutet skickas Adress Postnummer och -anstalt Finlands viltcentrals anteckningar: 700 Jvf nr Datum / 20 Beslut nr Personbeteckning och tel. nr E-mail Koordinater:

Läs mer

Disciplinära åtgärder får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Disciplinära åtgärder får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. 1 (8) Nämndsekreterare Rutin för avstängning av elev Skollagen säger att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler

Läs mer

Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb

Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb 1a. KONTAKT Hälsning 1b. KONTAKT Samarbete 1c. KONTAKT Hantering 2a. LEK 1 Leklust 2b. LEK 1 Gripande 2c. LEK 1 Gripande

Läs mer

SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR

SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR START NYHETER KENNELN HUNDARNA RÅD & TIPS PROV LÄNKAR GALLERI GÄSTBOK KALENDER FORUM SLOVAKISKA JAKTPROVET FÖR VILDSVINSHUNDAR Vid bedömning av hundar på jaktprov anordnade genom SPZ (Slovakiska Jägareförbundet)

Läs mer

För att erhålla kunniga och passande beskrivare ställs stora krav för att få delta vid utbildningen. (Se Kursplan Mentalbeskrivare).

För att erhålla kunniga och passande beskrivare ställs stora krav för att få delta vid utbildningen. (Se Kursplan Mentalbeskrivare). 1 BESKRIVARUBILDNING Allmänt En mentalbeskrivare har 3 huvuduppgifter: 1. beskriva hundar, MH, enligt gällande former och regler 2. vara en representant för SBK i olika sammanhang, ex. informera lokal-

Läs mer

Svar på skrivelse om individuell behovsbedömning av bistånd till elräkningar

Svar på skrivelse om individuell behovsbedömning av bistånd till elräkningar ENSKEDE ÅRSTA VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING ARBETE OCH BISTÅND TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-09-25 Handläggare: Eva Britt Lönnback Telefon: 08-508 14 152 Till Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd Svar

Läs mer

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar Aktuella tävlingslydnadsregler är fastställda av SHK:s centralstyrelse 2011-12-17. Tidigare revideringar har gjorts: 1988-02-24 1992-03-14 1996-12-31

Läs mer

FRÅGEPAKET LYDNADSDOMARE

FRÅGEPAKET LYDNADSDOMARE 2016-12-07 FRÅGEPAKET LYDNADSDOMARE Från SKK:s allmänna regler för utställningar, prov, tävlingar och beskrivningar. Redogör för reglernas bestämmelser angående oacceptabelt beteende. Från SBK:s särskilda

Läs mer

Regler och tolkningar Giltiga fr.o.m 1 juli 2014

Regler och tolkningar Giltiga fr.o.m 1 juli 2014 Regler och tolkningar Giltiga fr.o.m 1 juli 2014 Regeländringar Aktuella tolkningar Regelförtydliganden Regeländring 2014 302.1 Spelarbyten En spelare som blöder får inte delta i spelet förrän blödningen

Läs mer

Personcertifiering Administrativa regler C22

Personcertifiering Administrativa regler C22 C22 utgåva 2, 2010-10-18 www.nordcert.se Dok.nr: C22 sid 1/7 Innehållsförteckning 0. Inledning 1. Bedömning före ansökan 2. Ansökan; förbindelser 3. Nordcerts granskning 4. Beslut om certifiering; certifikat

Läs mer

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Reglemente för socialnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-12-10 237 Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Socialnämndens verksamhet Verksamhetsområde

Läs mer

Futsal Tävlingsbestämmelser. Regler. Korpen Linköping

Futsal Tävlingsbestämmelser. Regler. Korpen Linköping Futsal 2015-2016 Tävlingsbestämmelser Regler Tävlingsbestämmelser Speltid 2x16 minuter, med paus på 3 minuter. Skulle ett lag vara försenat ska domaren förkorta speltiden. Efter 10 minuter har domaren

Läs mer

Jack Hansson, Distriktsdomare Kumla GK

Jack Hansson, Distriktsdomare Kumla GK 1 2016 Jack Hansson, Distriktsdomare Kumla GK 2 I REGLER FÖR GOLFSPEL 2016 regleras matchspel i Regel 2. 2-1 Allmänt En match består i att en sida spelar en fastställd rond mot en annan sida, om inte tävlingsledningen

Läs mer

NoM-reglemente 2005. Bilorientering

NoM-reglemente 2005. Bilorientering KannonKiertäjät ry NoM-reglemente 2005 Bilorientering KA BILSPORTFÖRBUNDET Utgåva April 2005 2002 SVENS NoMregler2005 17 april.doc Utgåva sept 2002 Sidan 1 av 6 REGLEMENTE FÖR NORDISKT MÄSTERSKAP I BILORIENTERING

Läs mer

DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr. o m 2007-01-01)

DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr. o m 2007-01-01) DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr. o m 2007-01-01) 1 Reglerna för dragprov består dels av Svenska Draghundsportförbundets tävlingsregler för nordisk

Läs mer

Juridiska Nämnden BESLUT

Juridiska Nämnden BESLUT Juridiska Nämnden BESLUT meddelat av Juridiska Nämnden den 26 oktober 2011 i överklagade ärenden enligt 14 kap. Riksidrottsförbundets (RF) stadgar (8/2011 JurN 8-14 och 9/2011 JurN 9-14) KLAGANDE John

Läs mer

Regler sommar-sm 2013-04-13 POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND

Regler sommar-sm 2013-04-13 POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND Regler sommar-sm 2013-04-13 POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND Allmänna anvisningar Förarens skyldighet Föraren är skyldig att känna till och följa de regler som är utfärdade för tävlingen. Hunds framförande I

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Klas Hejdenberg

Klas Hejdenberg Klas Hejdenberg 2010 FÖRE MATCHEN Före lottningen I rutan "Div." skrivs seriens hela namn, exempelvis Elit, 2 NV Götaland (eller liknande) så att man lätt förstår vilken serie matchen ingår i. Markera

Läs mer

SVERIGES HANTVERKSRÅD Gesäll- och Mästarbrevskansliet

SVERIGES HANTVERKSRÅD Gesäll- och Mästarbrevskansliet 1 SVERIGES HANTVERKSRÅD Gesäll- och Mästarbrevskansliet PROVBESTÄMMELSER G-brev 1984-02-23/ rev.1996-01-01/rev. och godkända av Plåtslageriernas Riksförbund, PLR 2009-03-30 samt fastställda av Sveriges

Läs mer