-2, BILDN :00

Transkript

1 -2, BILDN :00 Möteskallelse Tisdagen kl , Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Annica Haldin, ordförande Malin Henriksson Markku Pukkinen, viceordförande Vaula Vilppola Håkan Forss Johan Karjaluoto Erik Nyberg Marina Lundkvist Brita Brännbacka-Brunell Kristina Saari Conny Englund Aykut Saka Päivi Lester Vesa Berg Jacob Storbjörk Ulrika Rönnback Lasse Perhiö Eija Vähäsöyrinki Anita Petterson Seppo Kangas Vuokko Piippolainen Sauli Isokoski Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Kurt Hellstrand, stadsstyrelsens representant Isak Hellström, ungdomsfullmäktiges representant Anne Ekstrand, stadsdirektörens ersättare Jan Levander, bildningsdirektör, sekreterare Juha Paasimäki, bildningsdirektörens ersättare Tom Enbacka, dagvårdschef Guy Björklund, museichef Tove Jansson, idrottsdirektör Anette Granberg, ekonomichef Marie-Louise Björndahl, rektor Päivi Rosnell, rektor Bo-Anders Sandström, tf. rektor Leif Storbjörk, biblioteksdirektör Marja-Leena Pitkäaho, kultursekreterare Tiina Höylä-Männistö, ungdomssekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Annica Haldin ordförande

2 99, BILDN :00 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

3 100, BILDN :00 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Förslag Bildningsdirektören: Föreslås Erik Nyberg och Lasse Perhiö.

4 101, BILDN :00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Undervisnings- och kulturministeriet Beslut, OKM/58/592/2015, Undervisnings- och kulturministeriets beslut om tidtabellerna för gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt för annan gemensam ansökan Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2015/27040, Arbetarskyddsinspektion, Permo Daghem 2015/23160, Arbetarskyddsinspektion, Maria-Marjala daghem Stadsstyrelsen och övriga egna kommunala myndigheter Protokollsutdrag 271, FF Jaro Junior JS: Anhållan om att få använda Rådmans och Oxhamns skola hyresfritt under Eremenko Cup Hälsoinspektionen, nr 74/2015, Beslut gällande anmälan om ibruktagande av tillfällig dagvårdslokal enligt hälsoskyddslagen 13 (Språkbadet i Länsinummi skolas utrymmen) Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

5 102, BILDN :00 TJÄNSTEMANNABESLUT Bildningsdirektören har gjort tjänstemannabeslut under augusti september 2015 enligt bifogad bilaga: Bilaga 102 A Dagvårdschefen, t.f. rektor Bo-Anders Sandström och ungdomssekreteraren har gjort tjänstemannabeslut under juni september 2015 enligt bifogad bilaga: Bilaga 102 B Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

6 103, BILDN :00 UBV: 730/2015 BILDNINGSNÄMNDENS DELÅRSRAPPORT 2/2015 Beredning: ekonomichefen Drätselkontorets brev: Bilaga 103 A Delårsrapporten: Bilaga 103 B Förvaltningsenheterna har uppmanats att granska resultatet för sina respektive verksamhetsområden för perioden samt att själva göra en expertbedömning om det sannolika bokslutsutfallet år Utvärderingen av de skriftliga målsättningarna för budget- och ekonomiplan har på basen av drätselkontorets rekommendation lämnats bort ur delårsrapporten. Resultatområdena bör dock följa upp dessa internt inom respektive område. I budgeten för innevarande år har beaktats en rad inbesparings och -effektiveringsåtgärder som beslöts om i samband med budgetarbetet. En del av dessa åtgärder (främst inom utbildningen) ger förväntad effekt först från och med hösten. Delårsresultatet för bildningsnämnden per 31.8 tyder på en överskridning av nettobudgeten om ca på årsnivå. Överskridningar prognostiseras i detta skede för barndagvården, ca , kulturbyrån ca , arbetarinstitutet ca och musikverksamheten ca Övriga resultatområden beräknas uppvisa små inbesparingar/hållas inom budgetramen. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar rapporten för kännedom Delges: Drätselkontoret Resultatområdescheferna

7 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 A/bildn

8 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

9 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

10 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

11 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

12 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

13 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

14 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

15 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

16 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

17 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

18 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

19 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

20 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

21 103, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn

22 104, BILDN :00 UBV: 583/2015 RAMAR FÖR BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Bildn Ekonomichefen: Bilaga 72 Budgetramarna för år 2016 bygger på följande antaganden (EUK , Stadsstyrelsen , Stadsfullmäktige ) Ökning (jfr budget 2015) Personalkostnader 0,4% Köp av tjänster 0,4% (social-och hälsovårdstjänster dock enligt bokslut 2014 ) Material 0,4% Intern hyra 0,4% Försäljningsintäkter 0,4% Efter att kostnader och intäkter justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till totalt 3,0 milj. euro. Detta effektiveringskrav fördelas på nämndnivå. För bildningsnämndens del innebär det ett effektiveringskrav på när ovanstående justeringar beaktats. Enligt detta är budgetramen för bildningsnämnden år 2016 Inkomster: Utgifter: Netto: Differensen i jämförelse med budgeten för år 2015 är euro (netto). Ramen är bindande på nettonivå vilket innebär att minskningen kan uppnås genom att antingen höja intäkterna eller minska kostnaderna. Statsandelarna baseras på Kommunförbundets uppskattning. Skatteintäkterna Kommunalskatten är högst 21,25% åren Fastighetsskatteprocenten är oförändrad. Skatteintäkterna baseras på kommunförbundets prognos. Räntekostnaderna Har beräknats utgående från en medelränta på 2,0% åren Avskrivningar Enligt nu gällande ekonomiplan.

23 104, BILDN :00 UBV: 583/2015 Investeringar Nettoinvesteringsnivån är enligt ekonomiplanen 8,5 milj. euro år 2016 och 8,0 milj. euro år Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden för en principdiskussion kring budgetramarna och diskuterar hur effektiveringskravet skall fördelas för att ge tjänstemännen vägkost för det fortsatta budgetarbetet. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn Bildningsnämnden diskuterar målsättningarna som uppgjorts av tjänstemännen och de presenteras av ansvarig tjänsteman för respektive resultatområde. Nämnden besluter även vilka målsättningar och utvärderingsfaktorer som skickas vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige. Bilaga 104 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar och besluter om vilka målsättningar nämnden för vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige.

24 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalstyrkan är den samma som tidigare. Omändringen av kanslisterna till sekreterare är genomförd inom hela bildningssektorn. Ole Röyks har gått i pension och ny ekonomichef inom bildningssektorn är Anette Granberg.

25 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max I samband med pensionering Lämplig arbetsmängd för utvärderas och omorganiseras personalen arbetsuppgifter Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering genom samtal Bildningsdirektören/dagvår dschefen Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max.en effektiv förvaltning inom God kundservice inom hela bildningssektorn bildningssektorn RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Jämförelse av organisationen Min: att producera minst lika inom förvaltningen med bra service som grannkommuner och liknande jämförelsekommunerna med kommuner i Finland de personalresurser som finns att tillgå Sätt att förverkliga Ansvarig Genomgång av beslutsgången och tjänstemännens befogenheter Bildningsdirektören Sätt att förverkliga Ansvarig Statistik Bildningsdirektören Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

26 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 9,5 9,0 8,0 7,3 7,3 7,3 7,3

27 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna pågår. Läroplanerna förnyas genom samarbete med grannkommunerna i regionen. Läroplanerna tas delvis ibruk under höstterminen Läroplanen blir helt digitaliserad och fortbildningsdagarna för personalen berör i huvudsak läroplanen under detta läsår. All förskoleundervisning ordnas på skolorna. På alla skolor ordnas morgonvård och eftermiddagsvård före och efter förskoleverksamheten. Förskoleverksamheten leds av barnträdgårdslärare. Detta läsår används 19 veckotimmar för undervisning i förskolan. Skolornas morgon - o eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna. Eftermiddagsverksamheten ordnas i huvudsak av församlingen (11 grupper) och Folkhälsan (2 grupper). Egen verksamhet på Vestersundsby, Ruusulehto och Länsinummi skolor.eftermiddagsverksamheten är populär och ca 300 barn deltar i verksamheten. Grundläggande utbildning: Den förberedande undervisningen för invandrare fortsätter. De barn som är asylsökande får sin undervisning på finska och kvotflyktingarna undervisas på svenska. För närvarande har vi tre grupper förberedande undervisning igång på Itälä skola, en grupp på Etelänummi skola, en grupp i Kyrkostrand- och Jungmans skola och en grupp på Oxhamns skola. Förslag till framtidens skolnät presenteras under hösten.

28 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Gymnasieutbildningen Pietarsaaren lukio finns kvar i Jakobstads gymnasium enligt bildningsnämdens beslut. I gymnasiefastigheten verkar sålunda två skilda skolor under samma tak även läsåret En kommunstrukturgrupp inom bildningen utreder hur andra stadiets utbildning skall ordnas i framtiden. Gruppen består av både tjänstemän och politiker. En gemensam gymnasienämnd planeras. Bidrag för planeringen har erhållits av kulturfonden. I Finland planeras studentskrivningarna att genomföras elektroniskt fr.o.m. våren Förberedelserna och planeringen inför denna utmaning pågår och fortsätter. Digitala försöksprov hålles under läsåret.

29 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen: Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Ekonomiska resurser, kostnader per elev inom den grundläggande utbildningen medelnivå i Finland Officiell statistik i Finland(UBS) 2. Undervisningsgruppernas storlek 3.Kostnader per studerande i gymnasiet. gruppstorlekar på elever per grupp medelnivå i Finland Jämförelse regionalt Bildningsdirektören Officiell statistik i Finland(UBS)

30 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Årsverken Motiveringar Statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen tillgodo används för undervisningen.

31 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Dagvårdschef : Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Dagvården strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom: - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål son föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Trycket på dagvården är oförändrat stort. Bristen på adekvata utrymmen gör att verksamheten tvingas fungera i oändamålsenliga lokaler vilket i sin tur ger extra utgifter både direkt och indirekt. Därför är det livsviktigt att planeringen av ett nytt daghem kommer igång så fort som möjligt. På grund av inomhusluftproblemen i Pursisalmi daghem tvingades en dagvårdsgrupp för femåringar tillfälligt flytta till Länsinummi skola. Trots att utrymmena är förstklassiga är omgivningen och byggnaden ändå inte anpassade för daghemsverksamhet. De förändringar i den subjektiva dagvårdsrätten som statsmakten aviserat är av sådan art att det är svårt att bedöma konsekvenserna. Det som man ändå kan konstatera är att det knappast minskar antalet barn i dagvården men att vårdtiderna per dag förkortas. De ökade gruppstorlekarna som också aviserats från statsmakten kan inte förverkligas hos oss på grund av alltför små utrymmen. Familjedagvården fortsätter att svikta. Under 2015 går totalt 9 familjedagvårdare i pension. Det betyder i praktiken att en del av de platser vi tappar inom familjedagvården måste ersättas inom daghemsvården. Skärpt lagstiftning gör också att gruppfamiljedaghemmens kostnadsnivå så småningom överstiger daghemmens. Över 30 % av barnen i dagvården vistas i oändmålsenliga och slitna utrymmen idag vilket betyder att dagvården har akuta behov av nya utrymmen för verksamheten. Hösten 2015 inleds också ett försök med elektronisk registrering av närvaro på två daghem. Ifall försöket utfaller väl kan systemet även tas ibruk på övriga dagvårdsställen under 2016.

32 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kvalitetskriterier för dagvården utarbetas i samråd med grannkommunerna, utveckla utvärderingen av dagvården i enlighet med den nya lagen om småbarnspedagogik Sätt att förverkliga Ansvarig arbetsgrupper Dagvårdschefen Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Minskad sjukfrånvaro/statistik 1 dg- 2dgr - 3 dgr. arbetshandledning bättre ergonomi förmännen Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Dagvårdens organisation gås igenom och ändras vid behov på grund av pensioneringar Sätt att förverkliga Ansvarig Dagvårdschefen Bildningsdirektören Dagvårdens förmän Utvärdering (Bokslut)

33 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer vårddagar, daghem/ köpta tjänster Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut / 6100 Budget -15 Budget -16 EP EP vårddagar, familjedagvård åringar åringar i dagv. % 54 58,3 59, Barn/heldag daghem Barn/heldag familjedagvård Barn/heldag gruppfamiljedaghem Årsverken Motiveringar Gruppfamiljedaghemmen upphör när dagvården erhåller nya utrymmen eftersom de på sikt blir för dyra och den nya dagvårdslagen alltmera betonar den pedagogiska aspekten.

34 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Rektor : Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning skall: - ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar - ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako skall: - ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad - ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare -samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta skall: - Uprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter - Fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Balatako växer ännu hösten -16. Nya utrymmen för undervisningen är galleri GRO:s andra våning. Utrymmet är både större och mera ändamålsenligt än tidigare utrymmet på första våning i galleriet. Balatako borde bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet som är verksamt i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Som regional skola har man större möjlighet att få statsstöd för verksamheten.

35 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Totalantalet timmar för JMI hålls Att hålla budgeten. kring 377h/vecka. Balatakos eleveantal ökar men kostnaderna hålls på 2015 års nivå. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Balatako borde bli regionens Informera Jakobstadsnejdens konstskola på samma sätt som bildningsdirektörer om musikinstitutet. möjlighteten att erhålla statsstöd ifall Balatako blir regional. Diskutera ärendet i samarbetsnämnden. Sätt att förverkliga Ansvarig Rektor ansvarar tillsammans med institutets direktion för att budgeten efterföljs. Sätt att förverkliga Ansvarig Rektor sammankallar bildningsdirektörerna. Rektor för ärendet till samarbetsnämnden. Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

36 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 22,32 21,14 21,74 20,26 20,3 20,3 20,3

37 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Rektor : Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats.

38 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att kunna betjäna kursdeltagare Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor, kurssekreterare Utvärdering (Bokslut) Nöjda kursdeltagare ganska bra - mycket bra - utmärkt kursutvärdering rektor Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Synlighet i media ggr Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor Utvärdering (Bokslut) Publika evenemang ggr statistik rektor

39 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalen deltar i fortbildning tillfällen/person Sätt att förverkliga Ansvarig rektor/kurssekreterare Utvärdering (Bokslut) Personalen trivs i sitt arbete 1 årlig rekreationsdag rektor Kartläggning av arbetsklimatet Institutet deltar i stadens utvärdering då den ordnas rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att inom ramen för budgeten kunna genomföra lektioner statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

40 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Lektionsantal Deltagarantal, brutto Deltagarantal, netto Deltagare/invånare i % 35,4 38,5 37, (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) 51,37 56,2 54, Totala utgifter, , , Totala inkomster, , Netto , , Statsandel Årsverken 10,62 11,42 12,

41 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Rektor : Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet, bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Läsåret fungerar en person som kvällsövervakare på institutet, istället för tidigare två anställda, och sköter om kvällsövervakningen och uppsnyggningen både i institutshuset och i Etelänummi skola.

42 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglig kursverksamhet. Att kunna betjäna ca 35 % av den finskspråkiga befolkningen. Sätt att förverkliga Ansvarig 30 %/33 %/37 % statistik rektor, kanslist Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kursutbudet motsvarar lektioner kundernas behov Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering och statistik/rektor Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalens kunnande utmärkt/gott/tillfredsställande motsvarar syftet med verksamheten. Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering av resultaten och kundenkät/rektor Utvärdering (Bokslut)

43 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckling av verksamheten förverkligas minimalt/ utvecklingen påbörjas/ utvecklingen genomförd Sätt att förverkliga Ansvarig finansiering från UBS/rektor Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Prognostisering av struktur- och prognostiseringen finansieringsreformen inom det börjar/prognostiseringen fria bildningsarbetet beaktas/har genomförts Sätt att förverkliga Ansvarig kartläggning och utvärdering av situationen/ finansiering från UBS rektor Utvärdering (Bokslut)

44 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Lektioner Bruttostuderande Nettostuderande Verksamhetsutgifter Inkomster Statsandel Årsverken 10 10,43 11,24 8,63 8,63 8,63 8,63 Motiveringar Det ökade antalet lektioner är i linje med det ökade antalet studerande. Statsandel utbetalas utgående från antalet lektioner som hållits. Språkkurserna för invandrare (två kurser) har ordnats som utbildning dagtid. I ekonomiplaneringen kan man beakta att antalet invandrarsökande växer för varje år.

45 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Ungdomssekreterare : Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin sjätte period år "ABC möter ungdomar" -samarbetet fortsätter under år Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Sommaren 2016 ordnar Jakobstad ett vänordsmöte, som också ungdomar från vänorterna deltar i. Hösten 2016 söker man en ny EVS-praktikant till ungdomsbyrån. Födelsedagskalaspaketen är ett alternativ för lågstadieskolornas elever också under år Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare har möjlighet att delta i nämndernas möten, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden.

46 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom att öka ungdomarnas Under året ges ungdomarna delaktighet förbättras ungdomarnas 1/2/4 olika tillfällen att delta möjligheter att påverka i beredningen av beslut som rör unga Sätt att förverkliga Ansvarig Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning: att söka balanseras genom anskaffning finansiering för 2/3/4 av tilläggsresurser via olika projekt under året projekt/projektfinansieringar. Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna Utvärdering (Bokslut)

47 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Gruppstorlek/ledd klubb/tobaksmagasin Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm Årsverken 9 8,9 9 9,5 9,5 9 9 Motiveringar

48 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Biblioteksdirektör : Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är de närmaste grannkommunernas bibliotek som alla hör till Fredrikanätverket ( I Fredrikabibliotekens förnyade gemensamma webbportal stiger e-materialets andel av innehållet stadigt. Ett nyligen påbörjat samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken och Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. För samarbetet skola och bibliotek söks nya former. En av stadsbiblioteket initierad behövlig resursförstärkning i form av en pedagogisk informatiker, eller motsvarande, efterlyses fortfarande. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. Stadsbibliotekets service utnyttjas direkt och indirekt av många av stadens olika enheter. En stor utmaning de närmaste åren för Stadsbiblioteket i Jakobstad, och för de allmänna kommunala biblioteken i Finland överlag, är att kunna ge sina användare tillgång till innehåll som publiceras som e-material.

49 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, såväl utrymmen och tillgång till fysiska som över nätet. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. fysiska materialet som e- Tillräcklig anskaffning. material. Tillgång till sökverktyg min: enligt och databaser. Kvalitetsrekommendation real: klara jämförelse Landskapet Österbotten max: bland landets bästa. Sätt att förverkliga Ansvarig Kundvänliga regelbundna och fasta öppettider. Fortlöpande anskaffning. Tillräckligt med personal som ger fullgod service. Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ett fungerande bibliotekshus, Att i samråd med en samlingsplats för alla fastighetsansvariga hålla grupper i samhället. bibliotekshuset i prima skick. Samhällsinformation och demokrati. Delaktighet i samhället. Redan etablerade verksamhetsformer vidareutvecklas och nya satsningar görs på utåtriktad verksamhet. Sätt att förverkliga Ansvarig Författarbesök,temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande Utvärdering (Bokslut)

50 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Inom begreppet biblioteks- och Stabila volymsiffor informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i storleksordningen lån/år och biblioteksbesök (fysiska + webben) i storleksordningen Flerspråkig och besök/år. mångkulturell Tillkommer informationsarbete, biblioteksmiljö rådgivning och vägledning i informationssökningprocesser tillika med läsfrämjande verksamhet. Biblioteksservice på svenska och på finska förverkligas enligt enahanda grunder Om det görs en ny kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad: Biblioteket får max poäng Sätt att förverkliga Ansvarig Biblioteket ges resurser och personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Viss grad av självbetjäning Ansvariga: Kultursektionen Biblioteksdirektören Utvärdering (Bokslut)

51 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Utlåning Låntagare under året (aktiva lånekort) Fysiska besök Besök över nätet Antal deltagare vid ordnade evenemang och användarutbildningar Årsverken 18,2 17, Motiveringar Biblioteksverksamheten är kommunal basservice och erhåller statsbidrag. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice som utöver bibliotek omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning per invånare. Grunden för definiering av den allmänna nivån på serviceproduktionen kommer från: Kvalitetsrekommendation för de allmänna biblioteken. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:7 ISBN De allmänna bibliotekens strategi godkända av Rådet för de allmänna biblioteken har även beaktats. ( I övrigt har statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen använts ( )Biblioteket av idag verkar i en globaliserad, hyperindividuell värld med många parallella mediekanaler. Bibliotekslagstifningen kommer enligt nuvarande planer att förnyas inom de närmaste åren. En arbetsgrupp har tillsatts för att bereda en revidering av bibliotekslagen. Meningen är att den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari 2017.

52 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Museichef: Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum skall på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster genom utställningar, föredrag och publikationer. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål, arkivalier och konst. Museet skall vara sakkunnig i antikvariska frågor inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden. Museiverksamheten skall utgöra en levande länk mellan regionens historia, nutid och framtid. Alla stadens invånare skall uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. Jakobstads museum skall vara en självklar aktör inom stadens kultur, stadsbyggande, undervisning och historisk forskning. Samarbetet inom ramen för statsandelar för museiverksamhet fortsätter liksom tidigare med Nykarleby museiverksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar är planerade, men i.o.m. att en del av personalen under de kommande åren kommer av uppnå pensionsålder, kommer personalförändringar att bli aktuella.

53 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Tillgänglighet till museets samlingar av föremål, konst, fotografier, boksamlingar och arkiv i funktionella och för ändamålet anpassade utrymmen. Besökarantal: Min Real Max Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna och fasta öppethållningstider. God information genom massmedia, hemsida och andra WEB-tjänster Utvärdering (Bokslut) Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Verksamhet utanför museet; föreläsningar och utställningar i skolor och institutioner. Min 25 Real 30 max 35 Sätt att förverkliga Ansvarig personalen Utvärdering (Bokslut)

54 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Medverka i och bidra till olika evenemang som vänder sig till stadens och regionens invånare och i samarbete med andra kulturproducenter Min 2 Real 4 Max 6 evenemang Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen; medarrangörer och delansvariga Utvärdering (Bokslut) Pedagogisk verksamhet för barn och vuxna; Föreläsningar i samband med utställningar och evenemang, s.s. Jakobsdagar, Spotlight och Jul på Södermalm. Real sammanlagt 3000 deltagare I samarbete med andra organisationer och egen personal Årliga barnevenemang för daghem och skolor. Min 1000 Real 1500 Max 2000 deltagare Utställning med workshop, tidsresor. Personalen

55 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Genom personliga kontakter med stadens och regionens invånare; genom informativa, kvalitativa, pedagogiska och engagerade utställningar, specialguidningar, föreläsningar, evenemang och publikationer. Utställningar i samproduktion: real 12 st Egna producerade utställningar: max 4 Sätt att förverkliga Ansvarig Genom kunnig och engagerad personal Utvärdering (Bokslut) Stå till tjänst med information till privatpersoner, massmedia, kommunala och statliga organ Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Fortsatt koncentration och utveckling av museiområdet vid Storgatan 2 och 4 Renovering av de inre utrymmena av Nygårds verkstad Sätt att förverkliga Ansvarig Överföra den tillfälliga utställningsverksamheten till Nygårds verkstad Utvärdering (Bokslut)

56 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Bibehålla museets status som ett Real 10 statsunderstött genom att bibehålla antalet årsverk. Sätt att förverkliga Ansvarig Bibehålla antalet anställda Utvärdering (Bokslut)

57 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -16 EP besökare, enskilda evenemangsbesökare besökarantal, grupper antal utställningar, medarrangör utställningar, egna Statsandelar i Årsverken 8,8 9,6 10,5 10,15 10,15 10,15 10,15 Motiveringar En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds-verkstad borde genomföras för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm till ett verkligt kulturcentrum.

58 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Kultursekreterare : Marja-Leena Pitkäaho VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör sina invånare. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan undervisning inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service och information till invånarna i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående samt gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyrån satsar fortsättningsvis målmedvetet på program riktad till barn och unga samt åldringar. Runebergsveckan, stadens kulturvecka, samarbetar fortsättningsvis aktivt med stadens övriga kulturarrangörer och ett målmedevetet arbete görs för att hålla kulturveckans nivå hög. Runebergsveckan 2015 Staden är ännu ung, slog alla tiders publikrekord med ca besökare. Finland firar 100 år av självständighet Kulturbyrån har inlett informationsverksamheten om det kommande jubileet, samt börjat planera inför kulturbyråns egen verksamhet under feståret. Kulturbyråns planering inför ett nytt Leader-projekt Kulturell mångfald i Jakobstad, fortsätter enligt tidsplan.

59 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tvåspråkig, mångsidig och min: besökarantal/år utåtriktad verksamhet. real: besökarantal/år Mångkulturell verksamhet. max: besökarantal/år Sätt att förverkliga Ansvarig Målmedveten planering av verksamheten samt effektiv information. Kultursekreteraren. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Nätverksbyggande och Att behålla det nuvarande samarbete. Regionalt samarbetet. samarbete. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Balanserad ekonomi genom Att kunna starta ett nytt samarbete och externa Leader-finansierat finansieringar. kulturprojekt. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna möten och evenemangssamarbete. Kultursekreteraren. Sätt att förverkliga Ansvarig Extern finansiering. Kultursekreteraren. Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

60 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Besökarantal, hela verksamhetsåret Runebergsveckan, besökarantal Konstverksamhet, antal kurser Uthyrning av Skolparkens utescen, FBK-området, Viktor Sunds stuga, antal gånger Evenemangskalender, användarantal/evene mang Årsverken 2,5 2,16 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, biblioteken, allmänna kulturverksamheten och grundläggande konstundervisning.

61 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Idrottsdirektör : Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garanter möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och främja informationen om hälsobefrämjande idrott. 3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lätttrafikleder och byggander där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att de har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och tippidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat på nationell och internationell nivå.text FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar i enlighet med stadens strategi.

62 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Stadens nuvarande Tillräckligt med servicepersonal i Idrottsgården på idrottsanläggningar hålls i skick genom fortsatt underhåll och uteanläggningarna. tillräcklig mängd servicepersonal. Sätt att förverkliga Ansvarig Tekniska verket. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Staden svarar för utövarnas Real: nuvarande behov och ser till att befintliga anläggningar underhålls. idrottsanläggningar finns i Max: byggande av nya tillräcklig utsträckning till anläggningar för idrott. invånarnas förfogande Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Yrkeskunnig personal Vid val av ordinarie och tillfällig personal prioriteras yrkeskunskap. Sätt att förverkliga Ansvarig Upprätthållande av nuvarande servicenivån. Tekniska verket Sätt att förverkliga Ansvarig Idrottsdirektören och - sektion. Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

63 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Bra idrottsservice. Utvecklande av samarbete med närkommunerna. Idrottssektion och näraliggande kommuner. Sätt att förverkliga Ansvarig Idrottssektion och Bildningsnämnden Utvärdering (Bokslut)

64 104, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Simhallen, kunder Innebandysalen, kunder Dans- och övresal, kunder Tellus, kunder Aktiva idrottare Fotbollstimmar på plan Friidrottstimmar Årsverken 11,29 10,74 10,55 10,55 10,55 10,55 10,55 EP -17 EP - 18 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag åt Staden Jakobstad för idrottsverksamhet utbetalas på följande grunder. Invånarantalet x 12 euro där av 30 % enligt 21 OCH i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

65 105, BILDN :00 UBV: 622/2014 UNDERSTÖD TILL PRIVATA DAGVÅRDSPRODUCENTER Bildn Dagvårdschefen: Styrelsen för Jacob s Kindergarten har i en skrivelse ( ) riktad till Bildningsnämnden redogjort för föreningens ekonomiska situation. Styrelsen konstaterar att föreningen med dåvarande barnantal inte kommer att klara av ekonomin inkommande år, samt att även detta år kommer att bli förlustbringande. Därför anhåller föreningen om att bidragen per barn justeras eller att staden går in och understöder med ett engångsbelopp för 2014 och likaså för Efter att skrivelsen lämnats in har barnantalet ökat, men ekonomin är fortfarande ansträngd trots att föreningen också sett över personalstrukturen och har endast den minimipersonal som lagen förutsätter. Bildningsnämnden justerade beloppen senast och då beloppen för barn över 3 år. Efter den justeringen så är de belopp som utbetalas följande: heldag halvdag barn under 3 år barn över 3 år I denna tabell så är det framförallt beloppen för barn under tre år som är skeva men också beloppen för barn över tre år borde justeras. Om man ser till personalstrukturen för barn under och över tre år så kan man konstatera att ett barn under tre år kräver 1,75 mera i personalresurs än ett barn över tre år. Eftersom största delen av kostnaderna är personalkostnader så borde bidragen för barn över och under tre år bestämmas i samma proportion. Förutom dessa summor erhåller daghemmet också ett privatvårdsstöd utbetalt av Fpa men finansierat av staden om ca 194 /barn/månad. När de nya beloppen räknats ut så har jämförelsen varit Tallbo daghem, som också det är privat. Kostnaden för ett barn över tre år vid Tallbo daghem är ca 710 /barn/månad och för ett barn under tre år ca /barn/månad. Skillnaden jämfört med Jacob s Kindergarten och Tallbo daghem är att staden köper platserna vid Tallbo. Det betyder att dagvårdsavdelningen även utser de barn som skall få dagvård vid Tallbo. Jacob s Kindergarten, liksom även Anna daghem, väljer själv barn till daghemmet. Det som därför också måste vägas in i beloppet till Jacob s Kindergarten och Anna daghem är att verksamhetens inriktning gör att alla föräldrar inte vill sätta sitt barn i verksamheten.

66 105, BILDN :00 UBV: 622/2014 En höjning av grundbeloppet (heldagsvård för ett barn över tre år) med 12 % till 456 /barn/månad skulle ge följande tabell heldag halvdag barn under 3 år barn över 3 år Enligt nämndens tidigare beslut så granskas barnens ålder 1 september varje år. Nya barn och barn som slutar under verksamhetsåret beaktas i utbetalningarna. Detta skulle med nuvarande barnantal vid Jacob s Kindergarten och Anna daghem betyda en tilläggskostnad 2014 om ca och för år 2015 ca Bilaga 68 Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden fastställer de månatliga understödsbeloppen till de privata daghemmen Jacob s Kindergarten och Anna daghem enligt följande för tiden : barn över tre år heldag 456 och halvdag 228 barn under tre år heldag 798 och halvdag 399. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn Dagvårdschefen: Beloppen justeras med ca 0,4 % för tiden och blir som följer: barn över tre år heldag 458 och halvdag 229 barn under tre år heldag 802 och halvdag 401. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden beslutar justera beloppen med ca 0.4 % för tiden och beloppen blir barn över tre år heldag 458 och halvdag 229 barn under tre år heldag 802 och halvdag 401.

67 105, BILDN :00 UBV: 622/2014

68 106, BILDN :00 UBV: 393/2015 SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSGRUPPS OCH KOMMUNINVÅNARES NAMNIN- SAMLING: MOTSTÅND MOT STÄNGNING AV RUUSULEHTO SKOLA Sannfinländarnas riksdagsgrupp och en del kommuninvånare och andra intressenter har inlämnat en adress där man motsätter sig en stängning av Ruusulehto skola. Man anser att skolan betjänar två tätt befolkade bostadsområden i en trevlig miljö. Man anser även att skolan är i gott skick och att skolan rent pedagogiskt fungerar väl. Samarbetet med hem- och skola föreningen och vårdnadshavarna anser man fungera bra. När det gäller kostnaderna anser man att barnens bästa bör komma först. Man bekymrar sig även över planerna på att flytta eleverna i årskurs 6 i samma enhet som högstadiet. Arbetsgruppen för skolor och daghem 2030 presenterar i september sitt förslag för bildningsnämnden. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar Sannfinländarnas riksdagsgrupps och en del kommuninvånares och andra intressenters adress för kännedom.

69 107, BILDN :00 UBV: 381/2015 SKOLOR OCH DAGHEM 2030 Bildn Bildningsdirektören tillsatte i oktober 2014 en arbetsgrupp bestående av följande personer: Annica Haldin, Brita Brännbacka-Brunell, Markku Pukkinen, Juha Paasimäki, Jan Levander, Keijo Paananen, Johan Nygård, Kristiina Hellstrand, Peter Lindqvist, Kim Pitkäkangas. Arbetsgruppen har sammankommit under hösten och vårvintern och även en undergrupp bestående av Juha Paasimäki, Tom Enbacka, Rune Hagström, Ben Griep och Jan Levander har sammankommit. Ett grundmaterial bestående av ekonomiska och statistiska uppgifter presenteras för nämndens medlemmar. Bilaga 31 Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar rapporten och besluter om riktlinjen för det fortsatta arbetet. Bildningsnämnden: Bildningsnämnden diskuterade rapporten och nämnden vill ha konkreta förslag kring åtgärder av arbetsgruppen skolor o daghem Rapporten skickas till stadsstyrelsen för kännedom. Bildn Arbetsgruppen kring skolor och daghem 2030 har uppmanats komma med konkreta förslag hur verksamheten skall dimensioneras i framtiden. Under tiden har problem uppstått med fastigheten i Pursisalmi och nämnden får bekanta sig med rapporten om fastighetens skick. Rapporten har uppgjorts av Jukka Huttunen på IdeaStructura OY. Jukka Huttunen själv, Rune Hagström och en representant från hälsovårdsmyndigheterna delger sin syn på rapportens innehåll. Bildningsnämnden diskuterar alternativa lösningar för Språkbadsskolan i framtiden. På nämndens nästa möte i september presenterar arbetsgruppen för Skolor o daghem 2030 konkreta förslag att ta ställning till. Förslagen går även till respektive skolsektion för utlåtande. Förslag Bildningsdirektören:

70 107, BILDN :00 UBV: 381/2015 Bildningsnämnden antecknar rapporten för kännedom. Beslut Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn Arbetsgruppen för skolor och daghem 2030 har enats om ett förslag till framtida skolnät i Jakobstad. Arbetsgruppen utgår från att ett liknande skolsystem upprätthålls för båda språkgrupperna. Lågstadierna omfattar årskurserna 0-5 (förskolanårskurs 5) medan högstadierna omfattar årskurserna 6-9. I Jakobstad har vi redan mer än 10-års erfarenhet av denna modell i de svenskspråkiga skolorna. Språkbadsskolan föreslås fortsätta som en egen enhet i egen fastighet och följer samma indelning. Gymnasierna planeras fortsätta tillsammans i samma fastighet tillsvidare. Gymnasiernas placering tas upp på nytt ifall statsmakten kommer med nya krav och direktiv kring andra stadiets utbildning. Förslaget grundar sig på: nuvarande och framtida elevantal fastigheternas skick och behov av renovering ekonomiska resurser inom utbildningen pedagogisk utveckling och tillgång på lärare Uppdaterad rapport + förslag Skolor o daghem 2030 Bilaga 107 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar och omfattar arbetsgruppens förslag. Nämnden skickar modellen på framtidens skolnät på utlåtande till svenskspråkiga- respektive finskspråkiga skolsektionen. Sektionerna begärs ta ställning till modellen för årskurs 0-5 i lågstadierna och årskurs 6-9 i högstadiet. Sektionerna begärs även var för sig ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det svenskspråkiga skolväsendet och en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. Planeringen och byggandet av en ny Språkbadsskola bör inledas omedelbart. Hem- och skola föreningarna inbjudes till en informationsträff under hösten.

71 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Skolor och daghem

72 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Innehåll Uppdraget... 3 Ekonomi... 4 Befolkningsutveckling...5 Fastigheter... 6 Byggnation, tomtplanering Förslag till åtgärder Skolfastigheter Interna hyror Ekonomiska förutsättningar Pedagogiska motiveringar Skolnätet Förslag till framtida skolnät Tidtabell Bilaga: Koulujen kustannusarvio 2

73 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn UPPDRAGET Utredningen berör skolnätet och den svensk- och finskspråkiga grundläggande utbildningen i Jakobstad. Dagvården tillkommer senare. Utgångsläget och randvillkoret har varit de pedagogiska målsättningarna, de nuvarande undervisningsutrymmena, planläggningssynpunkter, utvecklingen av elevantalet och de ekonomiska möjligheterna. Granskningen gäller tidsperioden fram till Som ett resultat av utredningen framställs ett utvecklingsförslag för skolnätet, som har granskats bl.a. ur ett ekonomiskt och personalpolitiskt perspektiv: Tillräckligt stora lärarkollegier för att erbjuda en attraktiv lärmiljö och minska personriskerna, Tillräckligt stora skolor för att personalresurserna ska kunna utnyttjas effektivt, En förbättrad utrymmeseffektivitet, Sänkta kostnader per elev, En minskning av reparationsskulden i gamla byggnader, samt En minskad risk för problem med inomhusluftens kvalitet med påföljande dyra och ofta akuta åtgärder. ARBETSGRUPP Jan Levander, bildningsdirektör, ordförande Juha Paasimäki, finskspråkiga utbildningsväsendet, skoldirektör, sekreterare Annika Haldin, ordförande bildningsnämnden Brita Brännbacka-Brunell, ordförande svenska skolsektionen Markku Pukkinen, ordförande finska skolsektionen Johan Nygård, rektor Vestersundsby skola Kristiina Hellstrand, rektor Språkbadsskolan Keijo Paananen, rektor Länsinummi skola Peter Lindqvist, rektor Oxhamns skola Kim Pitkäkangas, rektor Etelänummen koulu Därtill har följande arbetsgrupp gjort beredningsarbete: Jan Levander, bildningsdirektör Juha Paasimäki, skoldirektör, Tom Enbacka, dagvårdschef Rune Hagström tf. teknisk direktör Ben Griep, byråarkitekt 3

74 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Ekonomi Staden Jakobstads ekonomi är trängd, liksom de flesta andra finländska kommuners. Sedan finanskrisen 2008 har de finländska kommunernas ekonomiska verklighet förändrats i grunden. Finansieringen i form av skatter och statsandelar har ökat långsammare än verksamhetens kostnader. Det finns indikatorer på att stadens finansiering sannolikt kommer att försämras ytterligare under de kommande åren. Det här beror främst på En försvagning av den totala skattebasen, Förändringar i statsandelssystemet, och Minskningen av kommunernas andel av samfundsskatten. Inkomsterna från skatter förväntas öka mycket svagt under de kommande åren. På grund av en åldrande befolkning och försvagad försörjningskvot riskeras denna trend bli bestående. Ett realistiskt scenario är också att inkomstskattebasen börjar minska. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast i stadsfullmäktige i Jakobstad för budget- och ekonomiplaneperioden Målsättningar Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, skall reduceras kraftigt. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 3,0 milj. euro intagits för 2016 och en minskning med 5,0 milj. euro år Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorsgränserna. 4

75 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till personer vid årsskiftet 2013/2014, vilket är en ökning med +85 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning med 51 personer. Staden Jakobstads befolkning per den uppgick till personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2014 uppgår befolkningen i Jakobstad till personer. Staden Jakobstad hade under år 2013 ett födelseunderskott på -33 personer, samt även ett underskott på -177 personer inom inrikes flyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2013 med personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sammanfattningsvis kan konstateras att befolkningen i Jakobstad fram till 2040 verkar vara rätt så stabil. Prognosen visar en liten befolkningsökning från ca invånare 2011 till invånare Däremot visar antalet barn i skolålder dvs 7-14 år att minska från 1733 år 2011 till ca 1643 år Antalet ungdomar i ålder för att studera på andra stadiet verkar även minska från ca 1128 år 2011 till 907 år Befolkningsprognos 2012 enligt ålder Pietarsaari - Jakobstad Åldersklasser totalt

76 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn År 2011 Officiell folkmängd År 2012 prognos. Statistikcentralen Antalet födda i Jakobstad åren 1995 till 2014 presenteras i bilaga! Växande reparationsskuld i fastigheter En betydande framtida kostnad som inte direkt framgår av balansräkningen är den reparationsskuld som belastar stadens egendom. En omfattande fastighetsmassa, otillräckliga renoveringar har lett till att en betydande reparationsskuld byggts upp under flera decennier. Problematiken med en stor reparationsskuld i byggnadsmassan är speciellt tydlig i en del av skolfastigheterna. En betydande del av skolbyggnaderna är gamla och har aldrig grundrenoverats. De faktorer som redovisas nedan kan i en del fall innebära att kostnaderna per kvadratmeter för att renovera och/eller bygga till befintliga byggnader kan motsvara, eller till och med överstiga, kostnaden för en ny byggnad. Med en gammal grundkonstruktion kan det dessutom vara svårt att sänka fastighetens totala driftskostnader och miljöbelastning till en acceptabel nivå. En modern lärmiljö kan ej heller uppnås. Möjligheterna att åtgärda brister i gamla byggnader och vilka kostnader det medför varierar från byggnad till byggnad. I huvudsak gäller ändå att ju äldre byggnad och ju längre sedan den grundrenoverats, desto högre är kostnaden (per kvadratmeter) för att se till att den uppfyller de krav som ställs på undervisningsutrymmen idag. 6

77 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Nuvarande skolfastigheter: Trellum Consulting OY har år 2009 beräknat värdet på de fastigheter som ägs av staden Jakobstad. Företaget har uppdaterat siffrorna Beräkningen av fastighetens tekniska värde grundar sig på återanskaffningsvärdet och insamlade investeringsuppgifter samt på basen en utvärdering av nuvarande fastigheters skick. Trellum använder i sin rapport begrepp som reparationsskuld, grundrenoveringsbehov och grundförbättringsbehov. För varje fastighet har man räknat ut ett värde som anger skillnaden mellan fastighetens nuvarande skick i förhållande till det eftersträvade. Förhållandet mellan fastighetens tekniska värde och återanskaffningsvärdet definieras som konditionsklass och det beskriver fastighetens nuvarande skick i förhållande till en ny motsvarande fastighet. Med begreppet reparationsskuld beskriver man det penningbelopp, som blivit inbesparat, emedan man inte underhållit fastigheterna tillräckligt för att hålla dem i skäligt skick. Vid beräkningen av reparationsskulden använder sig man av en konditionsklass på 75 %. När en fastighets konditionsklass blir lägre än 75 % räknar man ut hur mycket pengar som borde satsas för att höja fastighetens tekniska värde och nuvarande kondition för att nå upp till en konditionsnivå på 75 %. När fastigheten når ett värde som understiger 60 % räknas ett grundrenoveringsvärde och ett grundförbättringsvärde ut. Beräkningsgrunden är hur mycket pengar som borde investeras för att få fastigheten i ursprungligt skick (grundrenoveringsbehov) eller hur mycket som borde inesteras för att få fastigheten att motsvara en lärmiljö som motsvarar dagens krav (grundförbättringsbehov). Nedan presenteras fastigheterna enligt Trellums beräkningar 7

78 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Skolor Bonäs skola Pietarsaaren kaupunki Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Bonäsgatan 10, PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 1696 m2 Tilavuus 6120 m3 Rakennusvuosi 1973 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA 56 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% Perusparannustarve 120%

79 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Vestersundsby skola A Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 458 m2 Tilavuus 9840 m3 Rakennusvuosi <1920 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA 66 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 9

80 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Vestersundsby skola B Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 551 m2 Tilavuus 9840 m3 Rakennusvuosi <1920 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA 56 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% Perusparannustarve 120%

81 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Vestersundsby skola C Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 761 m2 Tilavuus - m3 Rakennusvuosi 1983 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA 70 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 11

82 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Lagmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Lagmansgatan, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 2397 m2 Tilavuus m3 Rakennusvuosi 1910 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA 77 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 12

83 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Jungmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Bagarnäsvägen 2, PIETARSAARI Rakennuksen kunto erinomainen Huoneistoala 1668 m2 Tilavuus 7670 m3 Rakennusvuosi 1990 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA 73 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 13

84 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Oxhamns skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Paul Hallvarsgatan 3, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 3331 m2 Tilavuus m3 Rakennusvuosi 1980 Runkomateriaali kivi Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA 64 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 14

85 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Rådmans skola + Båtsmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Parentesen 4, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 4973 m2 Tilavuus m3 Rakennusvuosi 1963 Runkomateriaali kivi Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 15

86 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Ruusulehdon koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Pirilövägen 48, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 1673 m2 Tilavuus 8040 m3 Rakennusvuosi 1925 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 16

87 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Itälän koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Teollisuustie 13, PIETARSAARI Rakennuksen kunto Tyydyttävä Huoneistoala 1696 m2 Tilavuus 6120 m3 Rakennusvuosi 1973 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 17

88 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Etelänummen koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Runeberginkatu 2, PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 4915 m2 Tilavuus m3 Rakennusvuosi 1956 Runkomateriaali - Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet 2000 Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo /m2 Tekninen arvo /m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 18

89 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Pursisalmi fastighet Språkbadsskolan Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Rantatie 2, PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 4032 m2 Tilavuus m3 Rakennusvuosi 1968 Runkomateriaali kivi Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% Perusparannustarve 120%

90 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Daghem Tomtebo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Choraeusgatan 14, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 192 m2 Tilavuus 850 m3 Rakennusvuosi <1881 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA 56 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% Perusparannustarve 120%

91 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Barnabo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Jakobsgatan 21, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 558 m2 Tilavuus 2830 m3 Rakennusvuosi 1909 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA 63 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 21

92 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Vestersundsby daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 34, PIETARSAARI Rakennuksen kunto erinomainen Huoneistoala 472 m2 Tilavuus 1940 m3 Rakennusvuosi 2009 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA 100 % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% 22

93 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Maria-Marjala daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Alholmsgatan 30, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 989 m2 Tilavuus 4960 m3 Rakennusvuosi 1875 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 23

94 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Permo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Permovägen 26, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 679 m2 Tilavuus 2540 m3 Rakennusvuosi 1989 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 24

95 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Västermalm daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Pörkenäsgatan 5, PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 488 m2 Tilavuus 2100 m3 Rakennusvuosi 1974 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 25

96 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Viktoria daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Storgatan 1, PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 354 m2 Tilavuus 1550 m3 Rakennusvuosi 1838 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 26

97 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Kyrkostrands daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Storåkersvägen 2, PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 952 m2 Tilavuus 4180 m3 Rakennusvuosi 1979 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - Choraeus skola/gruppfamiljedaghem 27

98 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Choraeusgatan 14, PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala Tilavuus Rakennusvuosi Runkomateriaali puu Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet 243 m m luvun alku Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - Nordmans skola 28

99 107, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Trädgårdsgatan 27, PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 714 m2 Tilavuus 2130 m3 Rakennusvuosi 1953 Runkomateriaali puu Katemateriaali tiili Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo _/m2 Tekninen arvo _/m2 Tekn/JHA % % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% Perusparannustarve 120%