Rådslag Nötkött

Transkript

1 Rådslag Nötkött LRF Nötkött en del av LRFs livsmedelsstrategi Helena Jonsson, LRF Helena hälsade välkommen och inledde med att berätta om arbetet med att ta fram LRFs livsmedelsstrategi. Den stora utmaningen är att vi behöver fördubbla livsmedelsproduktionen fram till 2050, och vi måste samtidigt ställa om vår energihushållning dels genom att hushålla bättre med den energi vi har tillgänglig och ersätta fossila bränslen med förnybara. LRFs vision handlar om lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft. Det finns en tillväxt i lantbruket, men inte i alla näringsgrenar, och i synnerhet saknas den inom livsmedelssektorn, och det är därför LRF har valt att satsa på en livsmedelsstrategi. Krympande ersättningar har delvis kompenserats av gårdsstöd. Framför allt är det animalierna som halkar efter. I primärledet har minskningen för nötkött varit mindre än för andra animalier. Produktionsvolymen har kunnat hållas uppe sedan 1995, medan produktionsvärdet och antal sysselsatta följer varandra nedåt. Rent generellt producerar allt färre lika mycket för en minskande ersättning, och vi tappar marknadsandelar på en växande marknad. Målet med livsmedelsstrategin är att gå från en genomsnittlig minskning med 3 procent per år till en tillväxt på 1 procent per år. För att göra detta ska näringen ta vara på de möjligheter som bjuds i det man kallar blå och röd ocean. Blå ocean är värdestyrd, röd ocean är kostnadsstyrd, och att producera till blå kostnader för en röd marknad är döda havet. Tyvärr är det alltför ofta svenska producenter hamnar där. Här finns stora möjligheter för nötkött med differentiering av marknaden. Vilken koppling finns mellan värdena konsumenten betalar för och vad lantbrukarna avräknas med? När vi får vår livsmedelsstrategi på banan hoppas vi att det som handlar om nötkött kommer fram med det här initiativet. Nuläge för svensk nötköttsproduktion Anita Persson, Sveriges nötköttsproducenter Konsumtionen ökar och förtroendet ökar, men lönsamheten har varit för svag för att kunna utveckla företagen. Det har lett till att importen har tagit en stor del av tillväxten. 65 procent av kött från mjölkrasdjur, av detta kommer 25 procent från mjölkkor. En ryckig politik och ifrågasättande i media har lett till uppgivenhet bland producenterna. Den ökning av slakten som kunde ses under 2010 var att hondjur i stor utsträckning slaktades ut. Försäljningen ökar, men med färre hondjur förloras en del av produktionsbasen, och leveranstiden på en ökad produktion är med början av inköp av kvigkalv minst fyra år. Till det kommer behov av investeringar i byggnader och mark, som inte kommer till stånd om inte lönsamheten förbättras. 1

2 Svensk nötköttsproduktion kännetecknas av god djurhälsa, många små företag, stor andel arrendemark och passivt ägande. Det leder till heterogen produktion, ovilja till långsiktiga investeringar och höga transportkostnader. Arealersättningen ger dessutom inlåsningseffekter. Agribeef är ett benchmarkingprojekt inom landet som visar att dikoproduktionen har hyfsat bra kalvpriser, men att upp till 75 procent av ersättningarna kan komma från annat än det producerade köttet. Slaktungnöt har svag lönsamhet med stora skillnader i slaktintäkter mellan besättningar. Sveriges nötköttsproducenter vill hitta metoder att hitta nya marknader, ta makten över produkten, kommunicera med konsumenterna, utveckla företagandet och förenkla regelverket. Konsumentmervärden med svenskt nötkött Maria Forshufvud, Svenskt kött Välhängt svenskt nötkött har en oslagbar smak när det är bra. Säkring av kvalitet och volym görs dock mot import. Att vinna stjärnkockarna sätter trender och tendenser och de är beredda att betala. Vad vill konsumenterna ha? Mörhet, saftighet och smak men konsumenterna är missnöjda med ojämn kvalitet. Förpackning med koldioxid för att hålla köttet rött i färgen bromsar också mörningsprocessen. Var finns då mervärdet rött eller mört? Det finns alternativ till den modifierade atmosfär som används idag, kanske blir köttet mörare men brunare i framtiden. I en konsumentsundersökning på nätet köpte drygt hälften av de svarande nötkött flera gånger i månaden. 90 procent är nöjda eller mycket nöjda, och det gäller speciellt de 70 procent främst kvinnor och barnfamiljer som köper svenskt kött. 15 procent vet inte eller bryr sig inte om ursprung det gäller i synnerhet yngre och i storstäderna. Urvalskriterier: Färskhet och ursprung (svenskt/närproducerat), pris, färg, fettmängd, god djurhållning, mörhet, fritt från skadliga ämnen. Hela 94 procent är trygga med det kött man köper ursprung/svenskt/närproducerat, de uppger sig kunna lita mer på svenska producenter. Djurhållning och kontroll är grunden för tilliten till svenskt. Av de svarande är 75 procent positiva eller mycket positiva till svenska djuruppfödare och det grundar sig på faktorer som bättre kontroll och lagstiftning, bättre djurhållning. Djuromsorg och att den efterlevs har stor betydelse för tilliten till svensk produktion. Det finns en vilja att betala mer för säkert, färskt, god djurhållning, närproducerat och att det är mört svenskt. Ursprungsmärkning? Absolut! Utmaningar Vad ska svenskt stå för? Vad händer i kyldisken? Sortera efter kvalitet. Kunskap för en bättre affär exemplet färskt. Konsumentfokus. 2

3 Goda exempel Inger Pehrson, HagmarksMISTRA Tvärvetenskapligt forskningsprogram med syftet att se hur man kan bevara gräsmarker långsiktigt genom hållbart utnyttjande. Administrerades inom SLU. Totalt 15 projekt omslutande 47 MSEK från MISTRA och 4 MSEK externa medel. Framtidsdiskussion utgående från historia, syntes och implementering. Det som var speciellt med programmet och även ett krav från finansiären var att det under hela programtiden skulle ske en nära samverkan med producenterna. Exempel på projekt: Olika betesregimer. forskarskola med åtta doktorander. Syntesteman: Uthålliga skötselsystem nära kopplat till nötköttsproduktion testades på försöksgårdar. Två marknader: Naturvård och köttproduktion. Sammanfattades i boken Mångfaldsmarker. Miljöersättningar i landsbygdsprogrammet anpassades till resultat från projektet. Erfarenheter: Forskning med både djup och bredd Viktigt med långsiktighet Stark avnämarkoppling Måste generera både vetenskapliga publikationer och praktisk nytta för näringen. Madeleine Magnusson, Tillväxt Nötkött, Partnerskap Alnarp Workshop genomfördes 2006, vilket ledde till ett pilotprojekt Tillväxt Nötkött Syftet var att öka kunskap och fokus på nötköttsfrågor samt identifiera och lösa hinder och möjligheter för nötköttsproduktion i södra Sverige, initiera och driva framtidsinriktad forskning, samt förmedla resultat från pågående forskning. Genomfört Alnarps Nötköttsdag årligen sedan Resultat: Ökat fokus på nötköttsforskningen, fler projektansökningar med tydligare koppling till näringen, fler idéer till projekt- och examensarbeten, faktablad, hemsida. Genomförde en enkät till dikoproducenter som identifierat hinder för utveckling: den dåliga lönsamheten, dyrt att bygga, svårt att få tag på mark, halmbrist, ålder, generationsskifte och brist på tid. De som utökat har gjort detta på grund av specialisering lagt ned mjölkproduktion, ökat betesbehov, positiv utveckling av direktförsäljning (gårdsbutik). Flera faktorer påverkar företagens utveckling framöver, exempelvis fortsatt pressad lönsamhet i kombination med växande marknad, tillgång till bete, foder, företagsutveckling och ett positivt initiativ för ökad tillväxt i branschen. 3

4 Anna Hessle, Agrovästs lamm- och nötköttsprogram Programmet har pågått i 15 år, från början endast nötkött. Mellan 1996 och 2004 satsades 500 ksek per år, fr o m 2005 ytterligare 100 ksek då även lammkött kopplades på. Uppväxling med tre gånger med annan finansiering. Lång projektkatalog: Främst foder, utfodring och slakkroppsegenskaper, även en del ekonomiska uppföljningar. Mätbara resultat: Fem avhandlingar plus två pågående, 16 vetenskapliga artiklar, 14 konferensartiklar, 8 examensarbeten. Databas för andra projekt, fodervärdering, rådgivning, läromedel, remissarbete. Styrka långsiktighet, handlingsberedskap, rationellt med lamm och nöt på samma ställe, koppling mellan forskning och försök. Svagheter liten kritisk massa, intressekonflikter mellan forskning och näring. Möjligheter Ökat internationell samarbete Hot begränsad investering i byggnader i Skara, problem att flytta till annan ort, centralisering riskerar tappa förankring i näringen och regional finansiering. Håkan Sandin, Tillväxt Trädgård Tillväxt trädgård startade i januari 2006 och är ett program med flera parter med olika ingångsvärden och egna intressen: SLU excellent forskning och publicering, GRO/LRF breddat utbud, Hushållningssällskapen, rådgivare modern och marknadsanpassad rådgivning, trädgårdsföretag tillväxt och lönsamhet. De största finansiärerna under den första projektperioden är Jordbruksverket, LRF och SLU. En arena för utveckling med tjänster och projektmedel till förfogande. Det har visat sig vara särskilt viktigt att kunna peka på dessa gemensamma resurser. Viktigt att ha en tydlig och relevant beskrivning av näringen och omvärlden, storlek, potential, och att värden skapade genom forskning, utbildning och handel i andra delar av världen även räknas in. Det gäller att identifiera de som vill något och där vi kan hitta något med ett gemensamt mål och något konkret att arbeta omkring, exempelvis tillväxt eller export och tillsammans formulera ett gemensamt programdokument och gemensamma formuleringar. Förlängd arbetsplan : Triple helix med näring, offentlig sida och universitet. Två program: Marknads- och företagsutveckling, forskning. Önskemål om mer excellent forskning (SLU) och att det ska hända mer på gårdsplan (LRF). Viktigt att arbeta med företagsutveckling. Funktioner: Nationella rådslag, styrgrupp, programledning, projektledning. Verktyg: Projektutveckling, marknads- och företagsutvecklingsprogram, utbildning, kommunikation. 4

5 Projektportfölj sammanlagt värde 100 MSEK, finansieringsplan. Arbeta med indikatorer i stället för konkreta mål. Även utveckling av gemensamma styrdokument. Tillväxt Nötkött en nationell programidé Håkan Schroeder, SLU Omvärld Alnarp Grundinställningen är att kunskap är en avgörande tillväxtfaktor i en hårdnande konkurrens. En bred intressent- och aktörssamverkan ger bättre förutsättningar för omvärldsspaning, resurseffektiv prioritering och genomförande av aktiviteter och implementering av resultat och samordnat genomförande av kompetensutveckling, utveckling och forskning leder till högre utbyte av insatta resurser En nationell kraftsamling ökar också möjligheterna till både regional och internationellt styrka Några viktiga utgångspunkter för programmets mål: Vässat företagande som kan utveckla en långsiktigt uthållig bärkraftig produktion Utveckling av marknader och produkter med konsumenten i fokus Ökat förädlingsvärde med råvaruproduktionen som en betydelsefull resurs i livsmedelskedjan Utveckling och profilering av den miljönytta idisslarna åstadkommer genom hävd av naturbetesmarker och utfodring med vallfoder Övergripande mål: Nötköttsproduktionens totala reala värde i primärproduktionen ska öka med 1 procent per år Betesmarken bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen Exempel på indikatorer för måluppfyllelse: Utveckling av nya och gamla företag genom ökad ekonomisk lönsamhet som bland annat kan medföra en föryngring i branschen. De nationella miljömålen uppfylls genom begränsning av produktionens klimatpåverkan och positivt bidrag till miljömål. Tack vara programmet har branschen utvecklat nya produkter och tjänster och kompetensnivån inom sektorn höjts. Det finns en högkvalitativ och behovsanpassad forskning och utbildning i Sverige och användningen av forskningsresultat ökar i praktiken. Den inhemska marknadsandelen och exporten ökar liksom förtroende för svensk produktion och svenska produkter. Vidare ska regelverket ha blivit effektivare och accepterat av berörda parter, och internationellt samarbete ökar. Programmet befinner sig i ett initieringsskede med rådslag med intressenter och ansökan om en förstudie för planering av genomförande och finansiering av programmets första etapp , som lämnats in till Jordbruksverket. Planen är att senast 2012 ska en utvidgad programansökan med programperiod till 2020 lämnas in med en finansiell målsättning att omsätta miljoner kr per år. 5

6 Diskussion Efter de redovisade programpunkterna genomfördes en workshop med efterföljande diskussion med deltagarna. Är vi överens om omvärlds- och problembeskrivningen? Vart tar köttet vägen marknader olika produkter t ex storhushåll? Kan inte producera mera om betalningen är för dålig Rådgivning olika försäljningskanaler, nya marknadsföringskanaler, kunskap finns lokalt Tjänar pengar på gårdsförsäljning Prisökningen har inte hamnat hos producenterna Affärer bygger på att båda parter ska tjäna pengar (de duktiga) Investeringsförutsättningar saknas idag Samarbete enligt tripple helix modell Utveckla både kött- och landskapsvärden Hålla isär de båda marknaderna kött och landskap när man ser på möjligheter att uppnå lönsamhet utifrån köttvärdet. Långsiktighet regelverk Politik ändrade spelregler Miljön som marknad Forskning på mervärden som utgår från konsument Utvärdering baserad på mål utförd externt Prioritering, avgränsningar, vilka projekt kan göra störst skillnad på kort och lång sikt inom av programmet prioriterade inriktningar? Enad bransch jämför ägg, aktörer som säljer på marknaden, vem för talan för primärproduktionen på marknaden 4 företag på slakt nötkött får inte samarbeta, konkurrensverket Kan man ha dikor utan stöd? Vad krävs för olika inriktningar utan stöd? Se möjligheterna innan problem. Börja i andra ändan helt affärsmässiga grunder, vilka krav ska sedan ställas på olika intressenter/aktörer (separera köttkonsument- och miljömarknad). Vända på alla stenar. Måste få rätsida marknad slakt och handel Mosaiklandskap måste kunna bejakas i företagandet genom innovativt tänk Avel för att nå önskad slutprodukt dåligt utnyttjad möjlighet Ätkvalitet som incitament för kvalitetsproduktion. Råvaruleverantören måste få betalt efter kvalitet som kund efterfrågar. Hur producera nötkött från vår mjölkproduktion, redskap finns t ex könssorterad sperma etc Höja kvaliteten genom användning av sperma från köttrastjurar. Styrmedel, hur anpassa subventioner etc 6

7 Produktivitet, öka utbyte per insats (även sett till det mångfunktionella företagandet) Slakten viktig aktör för att få ut ett mervärde. Vem tar ansvar för produktutveckling! Jämför kyckling. Lönsamma aktörer tar ansvar Jämför ägg lyfta mervärden bättre betalning. Vi har det även på nötkött men vi utnyttjar det inte. Målat in oss i lågprissegment. Värdesätta kvalitet. Arbeta för att billigt likställs med dålig kvalitet. Vem tar ut marginaler i livsmedelskedjan Vilka är de relevanta målen? En procent värdetillväxt per år kanske snålt men ändå tufft. Olika på företagsnivå med vissa betydligt högre Driftsresultat minus finansnetto delat med omsättning som mått marknadsandel av svensk konsumtion inkl export båda marknader förtroende bland politiker för produktionen som en målsättning på samma sätt som konsumenter öka produktion så att man kan erbjuda tillräcklig volym för aktuell kund vilket innebär stora skillnader i volym i olika situationer politiska mål kan leda till konservering av strukturen och motverkande av t ex strukturrationalisering saknas tydliga signaler från marknaden vilka produkter som premieras (jämför skogen) även mindre produktion kan vara lönsam Vilka är nyckelaktörerna? Konsumenter Myndigheter RoS Leverantörer förnödenheter Forskning och utbildning Åtgärder och tidsplan 1. Förstudie. Förankring bland aktörer, kommunikationsplan 2. Projektportfölj innehåll 3. Integrera utveckling parallella pågående processer t ex LRFs arbete, undvika dubbelarbete och skapa synergier Intressentanalyser 7

8 Bejaka Lokalt, regionalt arbete och gå vidare tillsammans Ta vara på underifrånperspektivet som är starkt i detta initiativ 4. Politisk viljeinriktning (SJVs roll går mer från vaktslående till produktionsrådgivning etc) 5. kommunikation press etc. Sammanfattning gjord av Lennart Wikström 8