Ungas egna kulturoch fritidsverksamheter

Transkript

1 ISSN: ISBN: Ungas egna kulturoch fritidsverksamheter Slutrapport om utvecklingen av ungas egna kulturverksamheter samt nya lokala lösningar för ungas fritidsverksamhet. UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2003:3

2 Innehåll: 1. Inledning Handläggning och utvecklingsarbete Projektansökningar Inriktning och kategorier Nya mötesplatser och verksamhetsutveckling inom öppen verksamhet Ungdomsledarrollen Jämställdhetsutveckling Ung kultur Kvalitetssäkring och uppföljning Studie av beslutade avslag Beviljade satsningar och lokala effekter Kultur- och fritidssfären i förändring Problemområden och utvecklingsbehov Mötesplatser Ideella aktörers betydelse i ungdomspolitiken Ungdomsledarrollen IT som möjlighet för unga Jämställdhet Ung kultur och eget skapande Ungdomsstyrelsens slutsatser och förslag...23 Bilagor: 1. Projektkatalog, bifall och avslag 2. Ekonomisk sammanställning 3. Enkät 4. Skriftliga förslag och synpunkter från Svenska Kommunförbundet och Sveriges fritids- och kulturchefsförening 1

3 1. Inledning I regeringens ungdomspolitiska proposition (1998/99:115) redovisas de ungdomspolitiska målen samt behovet av att utveckla ungas tillgång till kultur och fritid. Regeringen pekar också på att den kommunala kultur- och fritidsverksamheten kommer att möta en allt större generation av unga som präglas av mer skilda levnadsförhållanden och större kulturell mångfald än tidigare generationer och att särskilda utvecklingsinsatser är nödvändiga. Regeringen beslutade (Ku1999/2543/IFU samt KU 1999/2629/IFU) att ställa medel ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för att stimulera utvecklingen av ungas egna kulturverksamheter samt stöd till utveckling av nya lokala lösningar för ungas fritidsverksamhet under en treårig verksamhetsperiod. Mötesplatser, jämställdhet och ungdomsledarrollen lyftes fram som prioriterade områden. Denna rapport redovisar myndighetens arbete utifrån dessa två uppdrag, det vill säga vunna erfarenheter, identifierade utvecklingsbehov och nya förslag på åtgärder. 2. Handläggning och utvecklingsarbete I enlighet med riktlinjerna har stöd företrädesvis gått till projekt som: initierats av ungdomar lyfter fram ungdomars egna kultur- och fritidsverksamheter genomförs på ungdomars egna villkor genomförs lokalt i samverkan med andra aktörer utvecklar otraditionell användning av befintliga lokaler utvecklar möten mellan olika grupper av ungdomar utvecklar den framtida yrkesrollen som fritidsledare och ungdomsarbetare beaktar jämställdhetsperspektivet Projektstöd har företrädesvis gått till projekt där det skett en tydlig samverkan mellan en ideell organisation och en kommun. Förutsättningar för stöd har varit att det funnits en lokal förankring samt en plan för hur verksamheten ska leva vidare efter projekttidens slut. I den aktiva handläggningen ingår bland annat att föra en dialog med föreningar och kommuner. Samtalen har haft karaktären av handledning och erfarenhetsspridning från myndighetens sida kring frågor om metodarbete samt lokala förutsättningar för utvecklingsarbete. Kommun- och projektbesök har varit en viktig del i den aktiva handläggningen av ansökningar. Under året har många kommuner också tagit kontakt med Ungdomsstyrelsen för att ta del av myndighetens erfarenheter. Dessa har använts som utgångspunkt för att diskutera utvecklingen av kulturverksamheten i den egna kommunen och hur stöd till ideella ungdomsgrupper bäst ska kunna ges lokalt. 2

4 Myndigheten har även deltagit i ett flertal lokalt initierade utvecklings- och utbildningsdagar som fokuserat på frågor kring ungdomars kulturverksamhet. Målgrupper har företrädesvis varit kommunpolitiker och förvaltningstjänstemän i samverkan med olika former av ideella aktörer. Ungdomsstyrelsen har också producerat publikationer och informationsmaterial kopplat till kultur- och fritidsområdet. Bland annat har myndigheten producerat broschyren Skärpning!!! Jämställdhetsglasögonen hjälper dig att se orättvisorna! och ett särskilt informationsblad Jämställdhet och makt samt idéskriften Bara Vara som belyser metoder för inflytande och jämställdhet i öppen verksamhet. Målgruppen för dessa informationsmaterial är personer som arbetar med ungdomsverksamhet, till exempel ledare inom föreningslivet samt politiker. De projektansökningar som fått avslag kan kategoriseras utifrån fyra olika områden; enstaka evenemang, reguljär verksamhet, avsaknad av ungdomsperspektiv samt svag lokal förankring. Kategorin enstaka arrangemang innefattar t.ex. läger, konserter, pjäser eller andra evenemang. Reguljär verksamhet rör ofta löpande kostnader för studiecirklar, öppen verksamhet eller personalkostnader. Kategorin avsaknad av ungdomsperspektiv rymmer ansökningar där målgruppen inte är unga eller där vuxna driver satsningar utan dialog med ungdomsgrupper. Bristen på lokal förankring innefattar ofta större satsningar som att etablera nya öppna verksamheter men där långsiktiga samverkanspartner eller ekonomiska förutsättningar saknas. 2.1 Projektansökningar Inom uppdragens tidsram har 621 ansökningar inkommit totalt. Av dessa beviljades 177 (28 procent). Totalt har kronor fördelats (beloppet inkluderar även beviljade medel som återförts). Fördelning av inkomna och beviljade ansökningar antal Fritid Kultur Inkomna Beviljade Diagram 1 Fördelning av antal inkomna och beviljade ansökningar på fritids- och kulturområdet

5 Projektansökningar från samtliga län har mottagits och beviljats. Tabell 1 Antal inkomna och beviljade ansökningar utifrån län Län Inkomna ansökningar Beviljade Ansökningar Blekinge 8 1 Dalarna 11 4 Gotland 3 1 Gävleborg 19 8 Halland 8 4 Jämtland 12 2 Jönköping 22 4 Kalmar 13 3 Kronoberg 11 4 Norrbotten 23 5 Skåne Stockholm Södermanland 12 5 Uppsala 20 7 Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland 14 6 Västra Götaland Örebro 27 6 Östergötland Inriktning och kategorier Bland de beviljade projekten finns en stor variation av metoder, aktiviteter och arbetssätt. För att skapa struktur har vi valt att belysa dem utifrån ett antal kategorier. Nya mötesplatser och verksamhetsutveckling inom öppen verksamhet Ungdomsledarrollen Jämställdhetsutveckling Ung Kultur 2.3 Nya mötesplatser och verksamhetsutveckling inom öppen verksamhet Den största kategorin bland de som fått stöd från fritidssatsningen är uppbyggnad och utveckling av mötesplatser. Nya mötesplatser har utvecklats på en mängd olika sätt. Några har vuxit fram ur gemensamma intressen bland unga. Ett sådant exempel är en ungdomsgrupp i Kristianstad, intresserade av skejting, som tillsammans med den ideella förening Fritidsgårdsforum etablerat en skateboardhall. Andra har etablerats utifrån ett mer övergripande behov av en mötesplats. 4

6 Att etablera en ny mötesplats är ett stort projekt. Det är därför vanligt att flera aktörer samverkar. Ett sådant exempel där nya samverkanslösningar möjliggjort etablering av en ny mötesplats är Mallbackens byalag som tillsammans med en ungdomsgrupp startat ett allaktivitetshus. Mötesplatser är inte längre alltid fysiska. Ungdomsstyrelsen har också tagit emot ett antal ansökningar om utvecklingsprojekt som rör olika former av Internetportaler och andra former av virtuella mötesplatser på Internet. Ett exempel är Föreningen Ungdomsaktiviteter i Värmland som vill bygga upp och utveckla en nöjesportal för ungdomar på Internet. Föreningen vill pröva Internets möjligheter som forum för diskussion om det som händer på fritidsområdet samt möjligheter att initiera egna aktiviteter. Ungdomsstyrelsen har också identifierat ett intresse för att etablera mötesplatser för äldre ungdomar. Det kan dels handla om större hus som exempelvis ett ungdomens hus eller kulturhus men också om mötesplatser av mindre format som ett ungdomscafé. Ungdomsstyrelsen har också tagit emot ansökningar där avsikten är att utveckla redan existerande mötesplatser. Bakgrunden kan vara att nå nya grupper, arbeta med inflytandefrågor eller jämställdhetsarbete. 2.4 Ungdomsledarrollen Ungdomsstyrelsen har beviljat ett antal projekt med syfte att utveckla ungdomsledarrollen. Ett exempel är Fritidsledarnätverket i Jönköpings län och Nackanätverket som driver ett utvecklingsarbete för att utveckla metoder som kan mäta kvaliteten i den öppna verksamheten särskilt uppmärksammas ledarrollen. En viktig fråga kring ledarrollen rör ungas möjligheter att ge sin syn på hur en organisation ska se ut för att man ska vara intresserad av att delta aktivt. Kulturföreningen Lättings i Gävle är en organisation som beviljats stöd för att synliggöra ungas syn på ledarskap. I projektet ska man också föra in en internationell dimension för att se om synen på ledarskap skiljer sig bland ungdomar i olika europeiska länder. Myndigheten har noterat ett stort intresse bland aktörer inom fritidsområdet för att inventera och stärka kunskapsuppbyggnaden inom området och har också beviljat ansökningar med ett sådant syfte. Ett exempel är Skarpnäcks Folkhögskola som tillsammans med kommunerna Nacka, Nynäshamn, Sollentuna, Solna och Upplands Väsby har beviljats stöd för att starta och utveckla ett Kunskapscentrum för ledarutveckling. Genom samarbete mellan olika forskningsgrenar och egna utvecklingsprojekt kommer ny kunskap att tillföras och prövas i olika verksamhetsfält. Yrkesföreningen för Fritidsledare har också beviljats stöd för att utarbeta ett informationsmaterial och genomföra ett antal regionala konferenser kring ledarrollen. 2.5 Jämställdhetsutveckling Ett antal ansökningar kring jämställdhetsarbete har beviljats. De beviljade projekten har dels rört utveckling av mötesplatser där makt och resurser problematiserats men också metodutveckling 5

7 inom området. Ett exempel som kan nämnas är Frisksportklubben i Linköping, deras ungdomssektion vill i samverkan med kommunen utveckla metoder och nya arbetsformer som ökar flickors utrymme inom fritidssfären. Ett annat exempel är organisationen Fritidsforum som vill diskutera, sprida och uppfinna nya metoder inom jämställdhetsarbetet bland annat genom en uppfinnarkonferens Jämställdhet i praktiken. I den musikverksamhet som bedrivs i så kallade replokalhotell eller på gårdar har ofta en stor andel pojkar deltagit. Studieförbund och andra ideella aktörer inom området har uppmärksammat detta och försökt finna metoder och aktiviteter för att utveckla verksamheten så att fler flickor ska delta. Frikyrkliga studieförbundet i Jönköping har exempelvis i samverkan med kommunen arbetat med information och utbildningsinsatser som metod. Ett liknande projekt har även drivits av föreningen Hellbilly i Karlstad med kurser inom teknik och arrangörskunskap. Föreningen She s Got the Beat i Umeå har i samverkan med Musicalens Musik och Kulturhusförening i Uppsala och föreningen Lira i Visby verkat för att etablera ett nationellt nätverk för att stärka flickors möjligheter inom musikområdet genom samordnade aktiviteter som workshopar, seminarier osv. Representanter från detta nätverk har också deltagit vid att antal seminarier och konferenser som Ungdomsstyrelsen arrangerat. 2.6 Ung kultur Ungdomsstyrelsen har beviljat ett antal ansökningar med fokus på ung kultur. Det har dels handlat om att etablera verksamheter och mötesplatser i syfte att öka ungas möjligheter till kultur och eget skapande men också att etablera nätverk mellan aktiva inom området. Flera av de beviljade projekten är inriktade på att särskilt belysa villkoren för ungas eget kulturskapande. Ett exempel är Föreningen Vita Huset och föreningen Fucket som i samverkan med Studiefrämjandet i Täby vill synliggöra ungas villkor och deras möjligheter till kultur, samt öka kontakten mellan unga och representanter för kommunen. Ett antal ansökningar har också beviljats med fokus på att utveckla eller etablera lokala, regionala eller nationella nätverk inom ung kultur. Ett exempel är UKM (ung kultur möts) som beviljats stöd för att stärka sin organisation. En annan beviljad satsning rör lokala arrangörers villkor där Svenska arrangörsföreningen och föreningen Kulturfrämjandet i Skellefteå verkar för att öka kontakt och samverkan mellan arrangörer och spelställen. Ungdomsstyrelsen har också beviljat stöd till nätverksbygge mellan kulturansvariga inom studieförbunden. Några av de beviljade satsningar har rört etablerade institutioners möjligheter att se unga som resurs och stärka ungas möjligheter till delaktighet. Ett exempel är SMOK (Sveriges musik- och kulturskoleråd) som vill stärka de lokala verksamheterna för att de bättre ska kunna möta ungas intressen och behov. Frågor om hur unga arrangörer ska kunna stärkas är en viktig del i utvecklingen av ungas egen kulturverksamhet. Föreningen Fritz s Corner har under de senaste åren varit en livaktig musikarrangör i Stockholm. Genom projektet Support Act har de verkat för att arrangörer själva ska få möjlighet att identifiera de behov och villkor som gäller. 6

8 Föreningar som på olika sätt synliggjort eller uppmärksammat nya kulturella uttryck finns också representerade bland de beviljade projekten, här kan bland annat nämnas föreningen The Session som arrangerat en rikstäckande turné med ny dansmusik och andra kulturella uttryck kopplade till den så kallade hip-hopkulturen. Vidare har stöd delats ut till projekt där etablerade föreningar vill utveckla eller bredda verksamheten för att bättre möta ungas förväntningar och behov. 3. Kvalitetssäkring och uppföljning Ungdomsstyrelsens uppföljning av verksamheter som beviljats arvsfondsstöd sker kontinuerligt i samverkan med berörda organisationer och kommuner. Detta sker i form av telefonkontakt och myndighetens deltagande vid olika lokala konferenser och sammankomster runt om i landet. Varje projekt lämnar också in egna redovisningar. Ett antal principiellt intressanta projekt har också givits medel för extern utvärdering. Under arbetet med kulturuppdraget och fritidsuppdraget har myndigheten också prövat nya metoder för att stärka kvalitetssäkringsarbetet. Detta har skett genom en intervjustudie med projektledare som fått avslag på sina ansökningar samt en enkät till beviljade satsningar i syfte att dels nå bättre kunskap om hur de sökande upplever vårt bemötande, dels nå fördjupad kunskap om de beviljade projekten och deras betydelse lokalt. Referensgrupper kring kultur, fritid och ledarroll Ungdomsstyrelsen utvecklingsarbete sker i samråd med Svenska Kommunförbundet. Det är viktigt att peka på att frågor om ungas fritid och kultur hänger intimt samman, ofta ingår de i samma förvaltning i kommunerna. Kommunförbundet och Ungdomsstyrelsen har därför samverkat kring utveckling av fritidsverksamhet under året och en gemensam referensgrupp har skapats för de både uppdragen. I referensgruppen för kultur och fritid finns representanter från olika aktörer inom kultur- och fritidsområdet. Förutom Svenska Kommunförbundet finns representanter även från Fritids- och kulturchefernas förening, Kulturrådet, Folkbildningsrådet, Landstingsförbundet, Riksidrottsförbundet och Allmänna arvsfonden på Kulturdepartementet. Regeringsbeslutet lyfter också fram vikten av utveckling av den framtida ungdomsledarrollen. Detta är ett stort område med olika perspektiv utifrån yrkesgrupp, organisation, utbildning etc. För att öka kunskapen och identifiera de mer generella frågeställningarna har Ungdomsstyrelsen bildat en särskilt referensgrupp med representanter från ideella organisationer, studieförbund och kommuner med lång erfarenhet av ledarfrågor i ungdomsverksamhet. Det övergripande syftet med referensgrupperna har varit att etablera forum för samverkan och erfarenhetsutbyte. 3.1 Studie av beslutade avslag Som en del i arbetet med att kvalitetssäkra Ungdomsstyrelsens arbete med kulturuppdraget och fritidsuppdraget tog myndigheten initiativ till en pilotstudie av ansökningar som fått avslag. Syftet med studien var att få bättre kunskap om hur de sökande upplever vårt bemötande och om myndigheten lyckas med att hjälpa de sökande att hitta andra sätt att utveckla sina satsningar samt hur de ser på uppdragens prioriteringar och direktiv. 7

9 Telefonintervjuer har genomförts med 21 slumpvis utvalda projektledare bland de avslagna ansökningarna. Majoriteten av de intervjuade personerna representerade ideella föreningar men också studieförbund och kommuner var representerade. Intervjuer och samanställning har utförts av Tomas Årehed på uppdrag av Ungdomsstyrelsen. De frågor som ställdes var följande: Hur fick ni reda på att Ungdomsstyrelsen hade bidragspengar att söka? Har ni haft kontakt med Ungdomsstyrelsen innan ni sökte bidraget? Hur fick ni besked om avslag? Fick ni en bra förklaring till varför ni fått avslag? Hur upplevde ni Ungdomsstyrelsens bemötande? Vad tycker ni borde prioriteras om Ungdomsstyrelsen i framtiden ska fördela medel till kultur och fritid? Besked om avslag Av de tillfrågade har drygt hälften först fått ett besked via telefon och sedan ett brev. Övriga har enbart fått besked via brev, e-post eller meddelande på telefonsvarare. Bland dem som inte fått ett telefonsamtal har många själva ringt upp handläggaren för en mer detaljerad förklaring. De allra flesta menar att de fått en förklaring som de varit nöjda med. Ett flertal har även tyckt att handläggaren gett dem goda råd som underlättat för dem att gå vidare med sina projekt. Bemötande Majoriteten av informanterna har varit överens om att kontakten med Ungdomsstyrelsens handläggare varit mycket bra eller bra och att bemötandet varit trevligt. Den kritik som framförts under några av intervjuerna har handlat om Ungdomsstyrelsens oförmåga att se bortom formaliteter och byråkrati. Med formaliteter och byråkrati menas ofta stödformens kriterier exempelvis ungas delaktighet, lokal förankring och ordinarie verksamhet. Flera anser att det borde vara viktigare för Ungdomsstyrelsen att se till vikten av ett visst projekt istället för att fälla det på grund av dessa formaliteter. Informanterna menar att handläggarna på Ungdomsstyrelsen borde kunna visa en större flexibilitet och inte vara så rigida i förhållande till de kriterier som finns kopplade till stödformen. Somliga har upplevt kriterierna som otydliga. Tydliga kriterier anses särskilt viktiga i kontakt med nystartade föreningar. Prioriterade områden När det gäller vilka områden som anses värda att prioritera nämns framförallt tre; träffpunkter och mötesplatser för unga integrationsprojekt och jämställdhet. Några av dessa projektförslag går in i varandra. Exempelvis talar en informant från en mindre norrländsk kommun om vikten av att skapa lokaler och mötesplatser där unga svenskar och invandrare kan mötas för att på så sätt underlätta integrationen och skapa förutsättningar för de båda grupperna att mötas på ett naturligt sätt. Detta resonemang finner man även hos två infor- 8

10 manter i Stockholmsområdet. Även dessa talar om avsaknaden av naturliga mötesplatser för svenskar och invandrare. När det gäller jämställdhet och en önskan att satsa på unga tjejer talade bland annat en informant från Huddinge om hur viktigt hon såg på frågan om att ungdomarna själva känner sig delaktiga i demokratiska processer och frågor som handlar om könsperspektiv och jämställdhet. En förening i Göteborg menade att det läggs betydligt mer kraft och pengar på att fånga upp unga killar som hamnat utanför samhället än på unga tjejer i samma situation. Flera av informanterna har även talat om vikten av så kallade gräsrotsprojekt, det vill säga att driva igenom och stödja sådana projekt som kommer från ungdomarna själva och inte via större föreningar eller organisationer. Sammanfattning På det stora hela har informanterna fått ett positivt intryck av Ungdomsstyrelsen och dess handläggare. Den kritik som framförts har handlat om stödformernas direktiv där de har efterlyst en större flexibilitet. Informanterna vill gärna se fortsatt stöd till mötesplatser, integrationsprojekt och jämställdhet. 3.2 Beviljade satsningar och lokala effekter En annan del i kvalitetssäkringsarbetet har rört behovet av att nå fördjupad kunskap om beviljade projekt och dess betydelse lokalt. Ungdomsstyrelsen genomfördes 2001 en enkät till 90 aktörer som beviljats projektmedel och 43 av dessa svarade. Enkäten berörde dels uppgifter om huvudman, dels frågor kring vilken betydelse satsningen fått lokalt och i vilken utsträckning de samverkat med och fått uppmärksamhet av andra lokala aktörer (bilaga 3). Huvudman och projektens profil Av dem som besvarade enkäten var en majoritet projektledare som representerade en ideell förening och könsfördelningen var jämn. Fjorton procent uppger att deras förening är ansluten till en riksorganisation. Projekten varade oftast i ett år, hade lokal karaktär och var fristående från ordinarie verksamhet. De belysta projekten är jämt fördelade mellan olika storlekskategorier på orter; 30 procent storstad (Göteborg, Stockholm, Malmö), 27 procent glesbygd (< invånare), 25 procent mellanstor stad (> invånare) och 16 procent mindre stad ( invånare). I enkäten gavs möjlighet att definiera projektets verksamhet. Träffpunkter och kultursatsningar var de vanligaste kategorierna. 9

11 Verksamhetskategorier Information/dokumentation Miljö Idé/Utvecklingscentra IT Media Annat Organisationsutveckling Inflytande Kultur Träffpunkt procent Diagram 2 Projektens fördelning på olika verksamhetskategorier, andel. Källa: Enkät beviljade projekt 2001 Informanterna fick också möjlighet att uppge sina medfinansiärer. Kommun, studieförbund, företag och andra organisationer var de vanligaste medfinansiärerna men också de vanligaste aktörerna att samverka med utan ekonomisk koppling. Värt att notera är att väldigt få projekt samverkar med någon annan nordisk aktör. Medfinansiärer Nordisk nivå EU Andra Statlig myndighet (annan än US) Län/region Annan ideell förening/organisation Företag Studieförbund Kommun procent Diagram 3 Projektens medfinansiärer, andel. Källa: Enkät beviljade projekt

12 Enkätens viktigaste material rör möjligheter att förankra satsningarna lokalt och etablera en ökad samverkan med lokala aktörer eftersom detta är avgörande för mer långsiktiga effekter som kan ge unga ökade möjligheter till kultur- och fritidsverksamheter. Nordisk nivå EU Landstingspolitiker Landstingstjänstemän Företag Andra myndigheter än US Andra organisationer Satsningen har i hög grad ökat uppmärksamheten från Satsningen har i hög grad ökat kontakt med Kommunala politiker Studieförbund Massmedia Kommunala tjänstemän procent Diagram 4 Grad av uppmärksamhet och kontakt med olika aktörer, andel. Källa: Enkät beviljade projekt 2001 Utifrån enkäten framgår det tydligt att projekten bidrar till att föreningarna får en ökad kontakt med framför allt kommuner, medier och studieförbund. Stöd från handläggare I enkäten fanns också en fråga om de ansökande fått tillräcklig hjälp under handläggningstiden. Svaren visar att 65 procent i hög grad eller i ganska hög grad är nöjda med handläggarens insats. Sexton procent menar att de inte alls eller i liten grad får tillräcklig hjälp. Sammanfattning Den bild som enkäten ger oss är att träffpunkter och kultursatsningar var de vanligaste verksamhetskategorierna och att kommuner, studieförbund, företag samt andra lokala organisa- 11

13 tioner var de vanligaste samverkansparterna. Projekten har också tydligt bidragit till att föreningarna får en ökad kontakt med lokala aktörer och då särskilt kommuner, medier och studieförbund. Projektledarna är i stor utsträckning nöjda med handläggarnas medverkan under handläggningstiden. 4. Kultur- och fritidssfären i förändring Ungdomsstyrelsen, Statens kulturråd och Riksidrottsförbundet samverkade kring en studie om ungas kultur- och fritidsvanor ledd av forskaren Per Nilsson. Studien presenterades i rapporten Fritid i skilda världar (1998). Med samma aktörer fattades under 2001 beslut om en ny uppföljande studie som ska redovisas i november Ungdomsstyrelsen har granskat materialet från den nya studien för att särskilt titta på förändringstendenser kopplade till föreningsliv och mötesplatser. I detta avsnitt har vi lyft fram ett antal områden som vi anser är viktiga att diskutera inför framtida ungdomspolitiska insatser. Nya aktiviteter och gamla mönster Studien visar tydligt hur bakgrundsfaktorer som klass, kön, etnicitet m.m. fortfarande har stor betydelse och förklaringsvärde för ungas kultur- och fritidsvanor. De stora aktiviteterna är som tidigare idrott, kompisar, medier, gårdsbesök, musik m.m. Men den visar också att nya aktiviteter som är kopplade till Internet, mobiltelefoner m.m. har blivit en viktig del av fritiden. Föreningslivets möjligheter Föreningslivet utgör en viktig resurs för ungas fritid även om en viss nedgång kan skönjas kring medlemskap i förening. Tydligaste nedgången ser vi inom idrotten där en ökande andel väljer att idrotta utanför föreningslivet. 12

14 Föreningsmedlemsskap 1996 (16-18 år) och 2002 (16 år) Miljöorganisation Dataförening Filmklubb Solidaritetsförening Politisk organisation Ridklubb Scouterna Religiös organisation Musikförening Skolförening Idrottsf örening procent Diagram 5 Föreningsmedlemsskap 1996 bland åringar och 2002 bland 16-åringar. Källa: Kultur- och fritidsvanestudien, Per Nilsson, Lärarhögskolan, ej publicerad. Mötesplatser Fritidsgårdar och annan öppen verksamhet lockar många unga men konkurrerar med McDonald s, fik och andra näringsidkare. Jämställdhet Studien visar att fritidssfären är lång ifrån jämställd. Flickor är mindre nöjda med utbudet och väljer i större utsträckning privata alternativ som gym, caféer m.m. 5. Problemområden och utvecklingsbehov Utifrån beviljade projekt och andra erfarenheter från Ungdomsstyrelsens utvecklingsarbete har vi identifierat ett antal områden som vi bedömer som särskilt relevanta inom kultur- och fritidsområdet. Inom dessa områden diskuterar vi också problemområden och utvecklingsbehov. Områdena är mötesplatser, ledarroll, jämställdhet, föreningslivets möjligheter och den nya informationsteknologins roll inom ungdomsområdet. 5.1 Mötesplatser Bakgrund Fritidsgårdar, ungdomens hus och annan öppen verksamhet har länge varit en viktig och central del i den lokala ungdoms- och fritidspolitiken. Resursminskningar, oklara mål och otydliga yrkesroller inom den öppna ungdomsverksamheten har också varit frågor som de senaste åren dominerat den politiska diskussionen inom den kommunala fritidssektorn. 13

15 En fråga som idag diskuteras allt flitigare är hur verksamheter ska kunna möta ungas intresse och hur unga ska kunna vara delaktiga i planering och drift av olika verksamheter. Mötesplatsernas betydelse för ungas personliga behov är en aktuell fråga. Det preventiva perspektivet, som fokuserar på att motverka ungas negativa beteenden, har dock fortfarande en framskjuten plats i den lokala ungdoms- och fritidspolitiken. Regeringen lyfter också fram behovet av mötesplatser för unga i den ungdomspolitiska propositionen. En viktig bakgrundsfaktor är den förväntade ökningen av ungdomsgruppen. Erfarenheter från utvecklingsarbetet Att lokalt hitta former för att möta ungas behov av mötesplatser delas idag av många kommuner. Dels handlar det om hur de på bästa sätt kan använda sig av redan befintliga lokaler men också om vilka driftsformer och aktörer som kan samverka. Behovet av mötesplatser är också en fråga som många unga driver i olika typer av inflytandeorgan eller som blir tydliga i kultur- och fritidsvanestudier. En förutsättning för de flesta kulturoch fritidsaktiviteter är ändamålsenliga lokaler. Därför drivs också frågan om mötesplatser av föreningsliv och studieförbund. Unga tillbringar idag sin tid i miljöer som är präglade av prestationer och kontroll, faktorer som också kan kopplas till ökad stress och psykisk ohälsa. Öppen verksamhet bygger ofta på ungas egna initiativ och kan fungera som en frizon från en i övrigt väldigt inrutad tillvaro. Mötesplatsernas roll att hålla ungarna från gatan har länga varit ett argument, men dess betydelse för att främja psykisk hälsa har inte lika tydligt lyfts fram. En tydlig tendens är också att allt fler mötesplatser drivs av föreningar eller i olika samverkansformer. Studieförbund, föreningar, kommuner och företag utvecklar nya samverkansformer som kan tillgodose ungas behov av mötesplatser. Ofta finns det lokaler men nya samverkansformer krävs för att de ska kunna bli en resurs för unga inom kultur- och fritidsområdet. Fritidsgårdar och annan öppen ungdomsverksamhet är viktiga för ung kultur, dels genom att de erbjuder en infrastruktur för eget skapande, dels för bio, dans, konserter m.m. Många mötesplatser spelar en viktig roll för ungas möjligheter att föra en dialog med kommunen. Det kan vara där ett ungdomsråd eller en förening träffas. Många kommuner har också under senare år försökt att etablera mötesplatser för unga vuxna. De upplever att de befintliga miljöerna inte lockar unga i gymnasieåldern och försöker att hitta verksamhetsformer som ska passa den målgruppen. Ungdomsstyrelsens erfarenhet är att den kommunala politiken ofta saknar tydliga mål och uppdrag för öppen ungdomsverksamhet. Det kan till exempel handla om frågor som vilka behov man vill möta, vilka aktiviteter som ska finnas, varför man har satsningen och vad den kan tillföra i den kommunala verksamheten. Svenska Kommunförbundet har i samverkan med Ungdomsstyrelsen drivit ett utvecklingsarbete i syfte att stimulera kommunerna till att lyfta frågan om mötesplatsernas mål och uppdrag. 14

16 Slutsatser och utvecklingsbehov Behovet av ändamålsenliga mötesplatser kommer att vara en viktig framtidsfråga inom ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen bedömer att följande frågor blir särskilt viktiga att göra insatser kring: stimulera inflytandearbete inventera och sprida metoder samt öka den generella kunskapen inom området stödja lokala initiativ stärka nätverk och organisationer som driver frågor kring mötesplatser stimulera till utbyte mellan forskare och praktiker inom området stimulera en lokal politisk diskussion kring öppen ungdomsverksamhet 5.2 Ideella aktörers betydelse i ungdomspolitiken Bakgrund Föreningar, studieförbund och ideella aktörer är idag viktiga för ungas egen kultur- och fritidsverksamhet. Regeringen uppmärksammar också föreningslivets betydelse för unga att organisera egna aktiviteter och för ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället. Ungdomsstyrelsens uppdrag att fördela medel ur Allmänna arvsfonden till ungas egen kultur- och fritidsverksamhet var också ett initiativ för att öka de ideella aktörernas möjligheter inom detta område. Kartläggningar av Svenska Kommunförbundet har visat att föreningslivet har fått en ökad betydelse och roll som huvudman för öppen verksamhet men också att föreningslivet har en avgörande betydelse för ungas möjligheter till fritid och idrott. Studieförbunden har också en viktig uppgift när det gäller ungas eget skapande och ung kultur. Studieförbunden uppger att de idag driver mer än 150 musikhus, replokaler, 110 inspelningsstudior och att fler än musikgrupper omfattas av studieförbundens verksamhet. Under 1990-talet hade ekonomiska svårigheter och ekonomiska nedskärningar stor betydelse för föreningslivets utveckling. Studieförbund och föreningsliv drabbades av stora neddragningar lokalt, under det senaste decenniet med drygt 40 procent, medan kommunala institutioner som bibliotek, fritidsgårdar samt kultur- och musikskolor klarade sig bättre. Erfarenheter från utvecklingsarbetet Ungdomsstyrelsens har under utvecklingsarbetet konstaterat att de lokala besparingarna fått svåra konsekvenser för ideella aktörer och deras möjligheter inom kultur- och fritidsområdet. Behovet av nya lokala samverkanspartner har ökat men betydelsen av centrala och regionala bidragsgivare har också ökat. Ideella aktörer driver populära verksamheter och aktiviteter men konkurrerar också med kommunala och privata aktörer om ungdomsgruppen. Företrädare för föreningslivet framhåller svårigheter med att rekrytera ideella ledare, att motivera ett långsiktigt engagemang och att erbjuda attraktiva verksamhetsformer. En önskad samverkan mellan studieförbund och föreningsliv, 15

17 exempelvis kring ledarrollen, har också påtalats av företrädare från ungdomsorganisationerna. Slutsatser och utvecklingsbehov Ungdomsstyrelsen kan konstatera att lokala föreningar, studieförbund och andra ideella aktörer är viktiga för ungas kultur- och fritidsverksamhet. De hinder för ideella aktörer som finns inom kultur- och fritidssfären är i huvudsak kopplade till ekonomiska svårigheter, brist på ideellt engagemang och svårigheter att samverka. Myndigheten har också kunnat konstatera att föreningslivet har goda möjligheter att ta tillvara ungas engagemang och intressen. Ideella aktörer har också ofta tagit ett stort ansvar kring viktiga etiska, sociala eller humanitära frågor och verksamheter. Idag finns ett betydande antal unga utanför skola, arbetsmarknad eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Om lokala föreningar eller andra ideella aktörer kan hitta aktiviteter eller verksamheter som når denna grupp blir det en viktig ungdomspolitisk insats. Det framkommer också att föreningslivet har behov av bättre möjligheter att diskutera och agitera för sin betydelse i den lokala ungdomspolitiken. Dels för sig själva, dels i samverkan med andra lokala aktörer. Ungdomsstyrelsen anser att särskilda utvecklingssatsningar för att stimulera detta bör initieras. Ungdomsstyrelsen ser det som viktigt att särskilda initiativ tas för att stärka samverkan mellan studieförbund, ungdomsorganisationer och föreningar. Myndigheten ser det som en angelägen uppgift att inventera och sprida metoder inom området, stödja lokala initiativ samt att stärka nätverk och organisationer inom området. Ungdomsstyrelsen kommer också att stödja utvecklingen av ungdomsorganisationerna utifrån myndighetens verksamhetsområden men också inom arvsfondssatsningen Ungas organisering i samhället. Enligt ett riksdagsbeslut tillfaller 20 procent av överskottet från Svenska Spels värdeautomater barn- och ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Ungdomsstyrelsen fördelar detta överskott till ungdomsorganisationerna sedan Under 2003 kommer drygt 86 miljoner kronor att fördelas av Ungdomsstyrelsen vilket ger ökade möjligheter för organisationer och föreningar. I enlighet med regeringsbeslut om överskott från AB Svenska Spels värdeautomatspel (Ju2002/7722/U) kan 15 procent delas ut till organisationer och verksamhetsformer som inte passar in i de regler som gäller för statsbidrag eller projektstöd från etablerade statliga bidragsgivare, fonder och stiftelser. 5.3 Ungdomsledarrollen Bakgrund I regeringsbesluten kring kulturuppdraget och fritidsuppdraget framhölls vikten av utveckling av den framtida ungdomsledarrollen. En utgångspunkt för regeringens bedömning var att andelen äldre unga kommer att vara mindre om några år. Denna minskning kan leda till rekryteringsproblem för organisationerna. Ungdomsledarrollen kan belysas ur olika perspektiv: skiftande 16

18 yrkesgrupper, ideella organisationer, särskilda utbildningar etc. För att utifrån detta breda perspektiv försöka fokusera på de viktigaste generella frågeställningarna har Ungdomsstyrelsen etablerat en referensgrupp bestående av representanter från ideella organisationer, studieförbund och kommuner med lång erfarenhet när det gäller ledarfrågor i ungdomsverksamhet. Syftet med gruppen är att identifiera framtida behov av ungdomsledare inom olika områden. Erfarenheter från utvecklingsarbetet En viktig fråga kopplad till ungdomsledarrollen rör möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och fortbildning. I Ungdomsstyrelsens referensgrupp kring ledarrollen diskuterades också dessa behov. Då konstaterades att det idag finns flera aktörer som gör insatser inom området men också att ungdomsledargruppen präglas av mångfald och att många har olika behov. Strategier för att möta behovet av ideella ledare lyftes också fram av referensgruppen. Ett antal aktörer som prövat nya metoder, exempelvis Riksidrottsförbundet, presenterade olika initiativ som tagits och resultaten av dessa. Ungdomsstyrelsens dialog med aktörer från fritidsfältet visar att alla ser nya krav på och utmaningar för ledarrollen i framtiden. De frågor som framhålls rör ökad etnisk och kulturell mångfald, informationsteknologins ökade betydelse, ökad segregation, privata eller kommersiella aktörer samt ökad misstro mot auktoriteter. Alla dessa faktorer anses öka kraven på flexibilitet, empati, social kompetens och utbildning. För att öka möjligheterna att rekrytera ideella ledare anser de också att ledarskapets betydelse för personlig utveckling och yrkeskarriär ska stärkas. Slutsatser och utvecklingsbehov Ungdomsstyrelsens bedömning är att frågor kopplade till den framtida ungdomsledarrollen bör ges hög prioritet inom det ungdomspolitiska området. Ungdomsstyrelsen kommer att arbeta vidare med ledarrollsfrågorna utifrån myndighetens verksamhetsområden men också inom arvsfondssatsningen Ungas organisering i samhället. Ungdomsstyrelsen ser också att studieförbunden kan spela en viktig roll inom detta område och att särskilda utvecklingssatsningar för att stimulera detta bör initieras. 5.4 IT som möjlighet för unga Bakgrund I den ungdomspolitiska propositionen bedömer regeringen det som viktigt att alla ska ha lika möjligheter att använda informationstekniken som ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa. IT-relaterade aktiviteter har också kommit att bli en viktig del av ungas kultur- och fritidsaktiviteter och ett allt viktigare verktyg för föreningslivet. Erfarenheter från utvecklingsarbetet Ungdomsstyrelsen kan konstatera att det idag växer fram nya föreningar och aktiviteter kring datorer, Internet, mobiltelefoni eller annan ny informations- och kommunikationsteknologi. Det är både etablerade och nya organisationer som utprovar den nya tekniken för att utveckla sin 17

19 verksamhet. IT har till exempel visat sig ha stor potential för ungas möjligheter att delta i det offentliga samtalet genom webbtidningar, webbradio eller andra uttryck. Organisationsföreträdare och andra aktörer inom ungdomsområdet har också påpekat att de organisationer och verksamheter som tidigt blir duktiga på att använda den nya tekniken för att skapa interaktion med sin målgrupp har mycket att vinna. Slutsatser och utvecklingsbehov Ungdomsstyrelsen ser det som angeläget att föreningslivet och lokala ungdomsgrupper ges möjligheter att pröva vilka möjligheter den nya informations- och kommunikationsteknologin har men också att de får tydliggöra de krav och behov som de ställer på leverantörer av teknik och applikationer. Myndigheten bedömer också att särskilda utvecklingssatsningar för att stimulera detta bör initieras. 5.5 Jämställdhet Bakgrund I den ungdomspolitiska propositionen pekar regeringen på att jämställdheten mellan könen måste bli bättre i ungdomsgenerationen och att särskilda utvecklingssatsningar bör göras inom ungdomspolitiken. I arvsfondsuppdraget kring ungas egna fritidsverksamheter finns också jämställdhetsperspektivet tydligt uttryckt. De övergripande målen för Sveriges jämställdhetspolitik är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta innebär: en jämn fördelning av makt och inflytande samma möjlighet till ekonomiskt oberoende lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utveckling i arbetet lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger delat ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld I kultur- och fritidsuppdragen har Ungdomsstyrelsen särskilt beaktat jämställdhetsperspektivet i projekthanteringen. Myndigheten har också producerat informationsmaterial i syfte att stimulera diskussion och reflexion kring frågor om jämställdhet bland ungdomar. Exempel på detta är broschyren Skärpning!!! Jämställdhetsglasögonen hjälper dig att se orättvisorna! och ett särskilt informationsblad kring Jämställdhet och makt. Ett annat exempel är idéskriften Bara Vara som belyser metoder för jämställdhet i öppen verksamhet. Målgruppen för dessa informationsmaterial är personer som arbetar med ungdomsverksamhet samt politiker och inte minst ledare inom föreningslivet. Det har också varit en mycket stor efterfrågan på detta material. 18

20 Ungdomsstyrelsen har under ett antal år arbetat med jämställdhet främst ur ett perspektiv om flickors villkor utifrån att flickor är mer diskriminerade av att leva i ett icke jämställt samhälle. Jämställdhet i ett ungdomsperspektiv har främst tagits upp i den nationella redovisningen av de ungdomspolitiska målen. Ungdomsstyrelsen gav 1999 också ut en sammanställning om jämställdhet i ett ungdomsperspektiv Ung jämställdhet idag. Erfarenheter från utvecklingsarbetet Ungdomsstyrelsen har genom åren sett återkommande svårigheter att beakta ett jämställdhetsperspektiv inom kultur- och fritidsområdet. Musicerande inom populärmusikgenrerna, IT-relaterad verksamhet, skateboard och inlines är exempelvis några aktiviteter som vuxit fram under senare tid men ofta med pojkar som norm och få flickor involverade. För att öka andel flickor inom kultur- och fritidsområdet har särskilda tjejprojekt initierats. En generell erfarenhet från Ungdomsstyrelsens utvecklingsarbete är att det råder en låg medvetenhet om jämställdhet, exempelvis om hur flickor kan missgynnas av offentliga satsningar. Problematiken kan också handla om att jämställdhet betraktas som en fråga för kvinnor och inte som en demokratifråga som angår både kvinnor och män utifrån ett rättviseperspektiv. Påstående som tjejer får väl ta för sig är inte ovanliga. Det finns sällan något uttalat motstånd mot jämställdhet, men få män engagerar sig. Forskning har också visat att män är mindre engagerade i att omsätta jämställdhetspolitik till praktik. Forskaren Ingrid Pincus har studerat detta ur ett kommunalt perspektiv. Ungdomsstyrelsens erfarenhet är att jämställdhetsprojekt inom ungdomsområdet i huvudsak drivs av kvinnor. Jämställdhet ses allt som oftast som något som man ska sköta vid sidan om. Något man ska göra då och då på enstaka temadagar, personaldagar eller i särskilda tjej- eller killgrupper. Jämställdhet verkar ha en alldeles för låg prioritering för att kunna genomsyra hela verksamheten. Ungdomsstyrelsen har också konstaterat att jämställdhetsproblematiken, när det gäller ungdomar, ofta riktas mot åtgärder som avser att stärka flickors förmåga och kompetens (exempelvis i tjejgrupper). Sådana åtgärder kan leda till en bekräftelse av föreställningen att flickor är sämre, svagare och mindre värda än killar. Ibland startas tjej- och killgrupper utan jämställdhet som mål och utan kunskaper om varför man gör det, något som kan resultera i att verksamheterna blir en arena där killar måste vara killar och tjejer måste vara tjejer. Slutsatser och utvecklingsbehov Ungdomsstyrelsens bedömning är att jämställdhetsarbetet och frågor om flickors villkor kräver ett långsiktigt utvecklingsarbete. Fortfarande vet vi att det i allt för stor utsträckning är så att det är pojkar som utgör normen när man i dagligt tal beskriver ungdomar. Det är viktigt att arbetet för ökad jämställdhet ges tid att utvecklas. Frågan om medvetandeprocessen är den viktigaste delen i arbetet med jämställdhet. 19

21 Om verksamheter eller organisationer ger jämställdhetsarbetet resurser i form av tid och pengar och om arbetet är väl förankrat finns det goda möjligheter att realisera jämställdhetspolitiken. Relevanta metoder, informationsmaterial, erfarenhetsutbyte och verktyg för att samla kunskap är dock nödvändiga förutsättningar för detta. Ungdomsstyrelsen ser det därför som viktigt att arbetet med att utveckla metoder och identifiera goda exempel fortsätter. Det är också angeläget att stimulera aktörer inom ungdomspolitiken att utveckla verktyg och perspektiv så att de själva ska kunna omsätta jämställdhetspolitiken till praktik. Konkret kan det handla om att: stimulera kommuner och organisationer att utveckla jämställdhetsplaner, jämställdhetskonsekvensanalyser och kunskapsinhämtning stödja lokala initiativ inventera och sprida metoder inom jämställdhetsområdet driva opinionsbildning för att åstadkomma attitydförändringar redovisa könsuppdelad statistik analysera resursfördelningen ur ett könsperspektiv inom ungdomsområdet Ungdomsstyrelsen kommer att arbeta vidare med dessa frågor utifrån myndighetens verksamhetsområden men också inom arvsfondssatsningen Att stärka flickors villkor. Ungdomsstyrelsen anser också att det är viktigt att jämställdhetsperspektivet poängteras i framtida insatser inom ungdomspolitiken. 5.6 Ung kultur och eget skapande Bakgrund Unga har länge varit en prioriterad grupp i kulturpolitiska dokument och visioner. I den ungdomspolitiska propositionen deklarerar regeringen att det är en viktig ungdomspolitisk uppgift att skapa ett ökat utrymme för ungdomars eget skapande och ung kultur. Ungdomsstyrelsen fick därför i uppdrag av regeringen att fördela medel från Allmänna arvsfonden till ungas egna kulturverksamheter. Erfarenheter från utvecklingsarbetet Aktiviteter inom musik, teater, dans m.m. intresserar ett stort antal unga och Ungdomsstyrelsen har kunnat konstatera ett stort behov av stöd och utvecklingsinsatser inom området ung kultur. Bland de mer betydande aktörerna av dem som har kultur- eller fritidspolitiska uppdrag finns föreningslivet, studieförbunden, musik- och kulturskolorna samt den öppna ungdomsverksamheten. Privata aktörer som arrangerar eller driver exempelvis klubbar och caféer har också en viktig roll. Den grupp som Ungdomsstyrelsen haft den huvudsakliga kontakten med är ideella aktörer eller mer lösa ungdomsgrupper. Dessa uppger att det lokalt kan finnas stora svårigheter att finna stöd för nya initiativ inom området. En stor del av de medel som kulturpolitiken har hand om är låsta i 20

22 fasta åtaganden men det kan också handla om bristande lyhördhet för de genrer och kulturella uttryck som unga representerar. Ideella aktörer har också efterlyst ett tydligare ansvarstagande från såväl lokala, regionala som centrala myndigheter i frågan om ung kultur. De ideella aktörerna har också drabbats av svåra nedskärningar under det senaste decenniet. Ungdomsstyrelsen har också konstaterat att kommunala strategier för barn och ungdomar ofta baseras på att professionella utövare eller pedagoger presenterar ett utbud av kulturella verksamheter och aktiviteter. Dessa insatser har dock ibland svårt att nå gruppen åringar. De insatser som lokala aktörer efterlyser rör ofta basala grundelement för kulturella aktiviteter och eget skapande som exempelvis replokaler och scener, något som också speglas i de ansökningar som inkommit. Det har också funnits en stor efterfrågan på stöd till enstaka evenemang som festivaler, konserter, musikaler m.m. Studier har också visat att unga ofta vill att det offentliga ska stödja verksamheter som unga själva utövar eller konsumerar. Ungdomsstyrelsens erfarenhet är också att satsningar som rör unga och kultur ofta resulterar i projekt vid sidan av den befintliga verksamheten. Myndigheten har också noterat att kulturområdet, likt den öppna ungdomsverksamheten, ofta motiveras med socialpreventiva argument exempelvis att hålla ungdomen borta från gatan eller motverka missbruk av alkohol eller andra droger. Allt fler identifierar arrangerande kulturföreningars eller andra arrangörers betydelse som motor för kulturlivet och många menar att bristen på fungerande arrangörer och spelställen är det mest uppenbara hindret för ett levande kulturliv, inte minst för unga. Arrangerande föreningar är också beroende av produktionsbolag. Produktionsbolagen finns på en marknad där ett fåtal aktörer har närmast total dominans och behovet av alternativa eller oberoende aktörer har lyfts från arrangörsledet. Ett identifierat problem bland arrangörer och spelställen kan kopplas till teknik och akustikområdet. Merparten av den ungdomsrelaterade scenkonsten är beroende av fungerade teknik men kunskap om och resurser till detta är ofta begränsade. Detta resulterar ofta i problem med ljudmiljöer som stör närliggande lokaler, skapar hörselskador men också reducerar de konstnärliga kvaliteterna. I Norge har man funnit en i hög grad fungerande modell för att hantera detta. Kortfattat går det ut på att en organisation, som verkar nationellt, gör samverkansavtal med ett antal spelställen som omfattar både ekonomiskt som konsultativt stöd. Organisationen konstitueras av ett antal medlemsorganisationer och de fattar tillsammans beslut om vilka nya spelställen som kan involveras i verksamheten. Idag har denna organisation ekonomiskt stöd både från norska kulturrådet och från kulturdepartementet. Initiativ till att hitta en liknande struktur för svenska arrangörer har tagits av Arrangörsföreningen, bestående av ett antal etablerade arrangörer, samt kulturförening Kulturfrämjandet i Skellefteå. Ett annat problemområde för arrangörsledet är svårigheter med marknadsföring. Affischeringsförbud eller få offentliga platser där affischering är tillåtet upplevs som påtagliga hinder bland de arrangerande föreningarna, framför allt i de större städerna. 21

23 Slutsatser och utvecklingsbehov De aktörer som varit viktiga för ung kultur och eget skapande, exempelvis föreningslivet och studieförbunden, har haft svåra nedskärningar under det senaste decenniet. Ur ett ungdomsperspektiv kan vi se tre kulturpolitiska paradoxer: unga prioriterar aktiviteter och verksamheter utanför institutionerna men det är institutionerna som klarat sig bäst från nedskärningar. De uttryck och genrer som unga prioriterar omfattas i lägre grad av offentligt kulturstöd, unga prioriterar eget skapande men kulturpolitiken satsar mest på ett professionellt ett utbud. Att hantera instrumentaliseringen av insatser till ung kultur, att ge ökat utrymme för ideella aktörer och frågor kopplade till ungas delaktighet och behov ser Ungdomsstyrelsen som viktiga lokala ungdomspolitiska frågor inom kulturområdet. Ungdomsstyrelsen ser det också som viktigt att diskutera projektifieringen inom ung kultur. Att arbeta i projekt har fördelar, exempelvis att projekt kan etableras snabbt, att de har tydligt fokus och kan lösa aktuella frågor m.m. Men det är också viktigt att etablerade strukturer kan möta ungas behov och intressen. Arrangörer har en avgörande betydelse för ung kultur och Ungdomsstyrelsen ser det som viktigt att nya insatser görs för att stärka arrangörsledet. Detta kan göras genom att; öka det statliga stödet till lokala arrangörer eller spelställen Statens kulturråd ges i uppdrag att fördela medel till produktionsbolag och enstaka evenemang som festivaler m.m. regeringen ser över vilka konsekvenser som den nya 25-procentiga momsen på musik- och teaterproduktioner får på arrangörsledet kulturinstitutioner med uppdrag att stödja arrangörer ökar sina insatser för att möta ungas intressen och behov Idag riktas en stor del av insatserna inom kulturområdet till att producera ett utbud för unga. Detta är också en viktig uppgift, men aktörer inom området påpekar vikten av att tydligare möta behoven av stöd till ungas eget skapande. Om det producerande ledet sätts i fokus missar också många nya uttryck inom ung kultur, exempelvis levande rollspel och breakdance, där unga samtidigt är producenter och konsumenter. Ungdomsstyrelsens bedömning är därför att det bör initieras utökade satsningar på ungas eget skapande och möjligheter för aktörer inom ung kultur att själva stärka sin roll lokalt. Ungdomsstyrelsen ser det som en angelägen ungdomspolitisk fråga att stimulera en ökad diskussion kring hur kulturpolitiken omfattar ung kultur och eget skapande. 22