Lika Möjligheter. Erfarenheter från ett jämställdhetsintegreringsprojekt i Jönköpings län

Transkript

1 Lika Möjligheter Erfarenheter från ett jämställdhetsintegreringsprojekt i Jönköpings län 1

2 Innehåll Förord...1 Från början... 2 Projektplanen... 3 De som gjort det hela möjligt... 4 Styrgruppen... 4 De som arbetat i projektet... 5 Engagemang av utomstående utvärderare... 6 Dokumentation... 6 Lika Möjligheters interna utvecklingsarbete... 8 Strategisk kommunikation... 9 Aktiviteter: Projektledarträffar...10 Föreläsningar i länet Enskilt stöd till projekt i länet Länskonferens i Gnosjö...13 Forum för jämställdhet och genusvetenskap...13 Vinnovansökan - jämställdhetsdriven förnyelse i Jönköpings län...14 Nyhetsbrevet Lika Möjligheter...15 Gulduttern länets mest attraktiva arbetsgivare...16 Jämställdhetsrådet i Jönköpings län...18 Lika Möjligheter besöker...19 Jämställdhetsnätverk för nyckelpersoner Jämställdhetsseminarier Rättigheter för alla Delad föräldraledighet en vinst för alla Webbundersökning Förslag på jämställdhetsaktiviteter som bör anordnas...31 Extra viktiga målgrupper...32 Tankar om jämställhetsarbetet i framtiden...32 Lika Möjligheters aktiviteter i framtiden...33 Styrkor, svagheter, möjligheter och hot i framtiden för Jönköpings län Så här arbetar vi vidare med jämställdheten i Jönköpings län Guide till dig som funderar på att starta ett jämställdhetsprojekt Slutord: Åren med Lika Möjligheter

3 Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av utgångspunkterna för ett framgångsrikt och växande län. Sveriges länsstyrelser har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länen. En viktig del av arbetet är att sätta tydliga mål, förmedla ny kunskap, utveckla konstruktiva metoder samt följa upp och utvärdera tidigare erfarenheter. I samarbete med ESF-rådet och Regionförbundet har Länsstyrelsen under drygt tre års tid bedrivit jämställdhetsintegreringsprojektet Lika Möjligheter. Projektets syfte har varit att verka för att jämställdhet integreras i ordinarie strukturer. Erfarenheterna från projektet är samlade i den slutrapport du nu har framför dig. Förutom att informera om hur arbetet i projektet gått till och vilka utvecklingsprocesser och aktiviteter som skapats, är tanken att rapporten ska inspirera till framtida insatser och ligga till grund för det fortsatta jämställdhetsarbetet i länet. De flesta av aktiviteterna som startats i projektet integreras nu i den ordinarie verksamheten på Länsstyrelsen. Den första är Jämställdhetsrådet, vars uppgift är att samordna viktiga aktörer för en jämställdhetsdriven länsutveckling. Den andra är Nyhetsbrevet Lika Möjligheter som skapades för att sprida information om olika jämställdhetssatsningar i länet och verka samordnande och stödjande för aktörer som på olika plan arbetar med jämställdhet. Den tredje är Jämställdhetsnätverket för nyckelpersoner vars syfte är att samla och samordna goda krafter kring jämställdhetsarbetet i länet för att inspirera, byta erfarenheter och skapa förutsättningar för samarbeten. Och den fjärde är Gulduttern länets mest attraktiva arbetsgivare som är ett pris som tilldelas en arbetsgivare vars insatser kring jämställdhet, etnisk mångfald och god hälsa förbättrat arbetsmiljön samt bidragit till verksamhetens framgång och ökad lönsamhet. Förutom ovanstående aktiviteter kommer Länsstyrelsen, att inom ramen för dess uppdrag, fortsätta att föreläsa och utbilda om jämställdhet samt stötta enskilda projekt. För att verkligen uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män i Jönköpings län krävs ett fortsatt strategiskt, medvetet och konsekvent arbete på alla nivåer i samhället. Det krävs attitydförändring, avsteg från det traditionella könsmönstertänkandet och framförallt en vilja att se vinsterna med ett jämställt län. Vi har alla, såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv, ett viktigt arbete framför oss. Min förhoppning är att jämställdhet ges utrymme och blir en naturlig del av verksamheter över hela länet. Monica Flodström Länsråd Jönköpings län december 2007

4 Från början När det har gjorts statistiska mätningar rörande skillnader mellan kvinnor och mäns förutsättningar har Jönköpings län legat sist eller långt ner jämfört med landet i stort. I Jönköpings län finns med andra ord mycket större skillnader mellan könen än i de flesta andra län. Jämställdhet är en mänsklig rättighet, en samhällsekonomisk nödvändighet och en framgångsfaktor som bidrar till lönsamhet. Dock är inte alla medvetna om, eller stämmer in i det resonemanget. All kompetens som finns i länet nyttjas inte och många nyutexaminerade kvinnor lämnar länet, då den regionala arbetsmarknaden inte matchar deras förväntningar. Det här är ett stort problem som behöver uppmärksammas eftersom länet tappar kraft och konkurrensfördelar gentemot andra län. Nödvändigheten av strategiska insatser År 2003 visade det sig att det inom en tioårsperiod skulle finnas ett stort gap när det gällde kompetensförsörjningen i länet. En bidragande faktor var traditionella könsmönster som begränsar medborgarna och till exempel gör arbetsmarknaden mindre rörlig. Därför bestämdes det att strategiska insatser måste tilllämpas för att försöka komma tillrätta med problemet. (Framtida arbetsmarknad i Jönköpings län, 2001). Länsstyrelsen, tillsammans med Nätet Kvinnligt Resurscentrum, genomförde 2003 en kvalitativ jämställdhetskartläggning för att få en bild av hur det såg ut i länet avseende jämställdhet. Kartläggningen skulle sedan verka som indikator för de insatser och gemensamma satsningar som behövde göras i Jönköpings län samt ligga till grund för genomförandet av ett jämställdhetsintegreringsprojekt. Jönköpings län som ett mer attraktivt län Kartläggningen visade ett stort behov av gemensamma insatser för att öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhet som en framgångsfaktor i länet. Några av frågeställningarna att utgå ifrån var: Hur kan vi verka för att vara ett län som behåller sin arbetskraft? Hur kan vi attrahera människor att flytta in i vårt län? Hur visar vi att jämställdhet bidrar till tillväxt och lönsamhet för företag och organisationer? Jämställdhetsintegreringsprojektet Lika Möjligheter startade under hösten 2004 som ett samarbete mellan ESF-Rådet, Landstinget och Länsstyrelsen. Under projektets gång bildades Regionförbundet som kom att ta över Landstingets roll i projektet. Jämställdhet innebär Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. ( Nätet Regionalt Kvinnligt Resurscentrum Nätets verksamhet består till stor del av ett skapande av levande nätverk. Arbetar för att mobilisera alla resurser med mål att främja en jämnare fördelning av de regionalpolitiska insatserna. Det handlar om arbete, utbildning, hälsa, företagande och ledarskap. Detta för att skapa goda förutsättningar för alla medborgare. ( Jämställdhetsintegrering innebär Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer i samtliga delar av processen, och av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Formuleringen är gjord av Europarådet.) 2

5 Projektplanen Syfte och mål Då ett av Jönköpings läns framtida problem är kompetensförsörjning är det viktigt att visa på hur vi tar tillvara all den kompetens som finns i länet, både bland kvinnor och bland män. De gemensamma insatserna som görs i länet ska öka medvetandet och kunskapen om jämställdhet som framgångsfaktor för ett vinnande län. Projektet ska bidra till att få i gång utvecklingsprocesser som främjar jämställdhet i länet och verka för att jämställdhet integreras i ordinarie strukturer. Projektet ska verka samordnande och stödjande för viktiga aktörer. En strategi för det fortsatta arbetet ska formuleras. Genomförande Projektledaren får under flera år möjlighet att verka som en central länk och samordna samt strukturera upp jämställdhetsarbetet i länet. Projektledaren ska samla viktiga aktörer i Jönköpings län och gemensamt prioritera och genomföra strategiska åtgärder för att söka uppnå jämställdhet i länet. Till projektet bildas ett nätverk/en styrgrupp som stöttar och utgör kärnan för olika satsningar i länet. Löpande under projektets gång sker en dokumentering och kontinuerlig kontakt med de berörda aktörer som direkt medverkar till genomförandet. Den gemensamma jämställdhetsvisionen/handlingsplanen ska kopplas till den regionala utvecklingsplanen (RUP) eller tillväxtprogrammet (RTP). Steg i genomförandet Steg 1 Bilda nätverk och informera/inspirera Steg 2 Ta fram gemensam vision för en längre tidsperiod Steg 3 Samordna/initiera och starta processer runt om i länet Steg 4 Dokumentera och sammanställa projektet

6 De som gjort det hela möjligt Inför starten av projektet Lika Möjligheter bildades en styrgrupp som skulle stötta projektledaren och särskilt sakkunnig i arbetet med att förverkliga projektplanen. Styrgruppen blev en sammansättning av tre personer, en kvinna och två män som var och en representerade de olika finansiärerna i projektet. Dessa aktörer bidrog också på olika sätt i utarbetandet av projektplanen. Särskilt sakkunnig jämställdhet i länet hade en drivande roll i detsamma och fick i projektet rollen som samordnare. En av de viktigaste uppgifterna var att finna en projektledare som på ett bra sätt kunde driva projektet under projekttiden. 4 Styrgruppen ESF-Rådet Namn: Kalle Stawiarski Tjänstgör som: samordnare Arbete med jämställdhetsfrågor: har sedan 2002 varit jämställdhetsansvarig på ESF-rådet. Vision för länet: att erfarenheter från Lika Möjligheter och andra jämställdhetsprojekt sprids i länet och bidrar till att fler väljer att arbeta med frågan. Så här kan skolan bidra till ett jämställt samhälle: Det är viktigt att arbeta med jämställdhet i alla åldersgrupper i samhället. Kan lärarna inte undervisa om jämställdhet lär sig inte heller barnen. Skolförvaltningarna i länet behöver därför utbilda personalen. I delar av länet pågår ett mycket bra jämställdhetsarbete och det bästa vore om alla skolor/kommuner jobbade på liknande sätt. Regionförbundet Namn: Arne Ullman Tjänstgör som: sakkunnig kompetens och arbetsmarknad Arbete med jämställdhetsfrågor: till och från under flera år. Det bästa med Lika Möjligheter: är att det blivit tydligt att det finns oerhörd kraft i länet när det gäller jämställdhet, och att projektet bidragit till att mobilisera den. Det här gör en arbetsgivare attraktiv: Om de anställda oavsett kön, ålder och etnisk tillhörighet ges samma värde på arbetsplatsen och personalen upplever detta, skapar det ett gynnsamt klimat. Lika lön för lika arbete och lika rätt till fortbildning är också viktiga faktorer för att en arbetstagare ska välja att vara kvar hos sin arbetsgivare. Länsstyrelsen Namn: Kerstin Jansson Tjänstgör som: handläggare på regionalekonomiska funktionen Arbete med jämställdhetsfrågor: Från och till sedan 80-talet. Vikten och betydelsen av arbetet har varierat genom åren. Vision för länet: I framtiden bör det vara en självklarhet att inte behöva beakta jämställdhet i projekt. Jämställdhet ska vara en naturlig del av verksamheten, så som allt annat. Det ska inte behöva vara någon som ständigt påminner om att det krävs ett jämställdhetsperspektiv. Så här kan arbetsplatser bli jämställda: Det krävs utbildning och medvetandegörande om vad som sker; många tror att de har en jämställd arbetsplats trots att så inte är fallet. Det finns särskilt mycket att göra när det gäller medvetenheten kring rekrytering av nyanställda. Det är en lång process att skapa en jämställd arbetsplats.

7 De som arbetat i projektet Namn: Emma Johnsson Roll i projektet: Samordnare Tjänstgör som: Särskilt sakkunnig jämställdhet och integration på Länsstyrelsen i Jönköpings län. Arbete med jämställdhetsfrågor: Har arbetat som särskilt sakkunnig jämställdhet i drygt fem år men arbetade även med ett jämställdhetsperspektiv på förra arbetsplatsen, som handläggare på Nutek. Vision för länet: I framtiden bör alla statliga myndigheter arbeta medvetet och konsekvent med jämställdhet. Dessutom har förhoppningsvis den allmänna medvetenheten bland medborgarna ökat så att krav om jämställdhet kommer därifrån. Om namnet Lika Möjligheter: Det var viktigt med ett namn som kunde säljas in i länet och som stod för något viktigt. Namnet kom till i styrgruppen och det kändes som det självklara alternativet. Namn: Marlene Ockander Roll i projektet: Projektledare (från november 2004 till mars 2007) Tjänstgör i dag som: Sakkunnig kompetens och arbetsmarknad på Regionförbundet i Jönköpings län. Arbete med jämställdhetsfrågor: Som projektledare för Lika Möjligheter självfallet ständigt. I det tidigare arbetet på Linköpings universitet med forskning kring kvinnors sjukskrivning var jämställdhet ett centralt tema och i det nuvarande arbetet på Regionförbundet är jämställdhetsperspektivet oerhört viktigt med tanke på den regionala utvecklingen. Vision för länet: I framtiden vore det önskvärt om kunskapsnivån i jämställdhetsfrågor höjts och att var och en ser det som sitt ansvar att driva frågorna. Vi måste arbeta för jämställdhet lika systematiskt som allt annat utvecklingsarbete. Om stödet från styrgruppen och särskilt sakkunnig: Styrgruppen och Emma har under hela tiden varit ett mycket gott stöd. De har funnits där med en realistisk syn och kunnat bekräfta när projektet varit på rätt spår. Namn: Angela Rindehag Hafström Roll i projektet: Projektledare (från februari 2006) Arbete med jämställdhetsfrågor: Ständigt i och med Lika Möjligheter. Tankar om skillnader mellan kvinnor och mäns villkor har funnits under en längre tid men det var först i och med arbetet på kvinnojouren Terrafem med start 2001 som jämställdhetsarbetet konkretiserades. Vision för länet: Att allt det hårda arbete som lagts ner i det här projektet och i allt annat jämställdhetsarbete i länet ska betala sig och att vi i Jönköpings län ligger högt i statistiken över län med små skillnader mellan kvinnor och män. Det ultimata är så klart ett helt jämställt län men dit är det en lång väg kvar. Om att komma in i ett redan pågående projekt: Jag kom in på 60 % medan Marlene behöll 40 % av tjänsten som projektledare. Självfallet hade några saker kunnat flyta på smidigare om jag funnits med i processen redan från början. Jag fick dock mycket stöd av Marlene och Emma, samt andra anställda på Länsstyrelsen som på olika sätt arbetade och var behjälpliga i projektet. Det fanns också mycket utrymme att komma med förslag på nya sätt att arbeta.

8 Engagemang av utomstående utvärderare En utomstående utvärderare engagerades för att utvärdera projektet. Uppdraget gick till Sofia Kvist Lindholm på Veux Utveckling. I hennes uppdrag ingick att göra en kvalitativ utvärdering där aktörer som på olika sätt varit knutna till projektet intervjuades. Syftet med utvärderingen var att se om projektets mål och syfte uppnåtts, hur väl projektet nått ut i länet och till olika målgrupper och hur metoderna för detta har fungerat. Syftet var också att få stöd i planering och utformning av det fortsatta arbetet. Resultatet av utvärderingen redovisades dels under ett seminarium hösten 2007 och dels i en särskild slutrapport av Sofia Kvist Lindholm. Rapporten går att beställa genom länsstyrelsen på Dokumentation Under projektets gång dokumenterades kontinuerligt aktiviteter, möten och övrigt arbete i såväl text som bild. Det främsta verktyget för dokumentation var de månadsrapporter som skickades till projektets finansiärer. Månadsrapporterna låg också till grund för Lika Möjligheters slutskrift. I samband med möten, nätverksträffar och seminarier skrevs minnesanteckningar och/eller förteckning av samtliga deltagare. När Lika Möjligheter genomförde aktiviteter fanns ofta en kamera till hands.

9 Nedan följer ett utdrag ur projektfoldern Jämställdhet. Definition jämställdhet Ett tillstånd som kan anses råda antingen när kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande. (Nationalencyklopedin) Jämställdhetsmål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet finns fyra delmål: 1. Jämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. ( Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är det verktyg som används för att uppnå målen för svensk jämställdhetspolitik. Det innebär att jämställdhet ska finnas i den ordinarie verksamheten, på alla nivåer inom alla områden och i alla steg av beslutsprocessen. Arbetet med jämställdhetsintegrering ska finnas som en rutin i det dagliga arbetet, från idé till genomförande och uppföljning. Denna strategi är ett försök att undvika att jämställdhetsfrågan sidoordnas. Genom jämställdhetsintegrering ska strukturer och rutiner bevaka jämställdheten, istället för att enskilda individer ska ta hela ansvaret för jämställdhetsarbetet. Fem skäl för jämställdhet 1. Rättvisefaktor Jämställdhet är en mänsklig rättighet och ytterst en demokratioch rättvisefråga som berör hela samhället. 2. Samhällsekonomiskt nödvändigt Utvecklad jämställdhet i verksamheten skapar möjlighet för alla att förena arbete och familjeliv, därigenom minskar stressen på arbetsplatsen och sjukfrånvaron blir lägre. 3. Attraktiv arbetsplats Arbetsplatser med lika andel kvinnor och män är mer attraktiva, det vill säga det är lättare att rekrytera nya medarbetare. 4. Lönsamhetsfråga Med kvinnor och män med olika bakgrund på alla nivåer i verksamheten når man lättare kunder av båda könen och även med olika bakgrund. 5. Kreativ miljö Grupper som består av både kvinnor och män i olika åldrar och med olika bakgrund är mer kreativa än enkönade, homogena grupper. 7

10 Lika Möjligheters interna utvecklingsarbete Under projektets gång har ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågått. Projektledarna och särskilt sakkunnig har bollat tankar och idéer med varandra och projektets styrgrupp har varit ett oerhört stöd i projektets utveckling. Styrgruppen har funnits där med en realistisk syn, och kunnat bekräfta att aktiviteter och förslag på aktiviteter varit inne på rätt spår. Sedan projektstarten har styrgruppen sammanträtt med projektledarna och särskilt sakkunnig ungefär varannan månad. Under våren och sommaren 2006 intensifierades utvecklingsarbetet inom projektet. När projektledartjänsten delades på två och den andra projektledaren kom till projektet blev det än viktigare att finna former för samarbete. Projektledarna och särskilt sakkunnig började ha mer regelbundna avstämningsmöten och ett antal planerings- och utvecklingsdagar genomfördes för att se över vilka aktiviteter och stödinsatser som var i behov av förändring. Till hjälp i utvecklingsarbetet var också de anteckningar från utvärderarens intervjuer vintern 2005/06 med kvinnor och män som på olika sätt kommit i kontakt med projektet. En SWOT-analys med styrkor, svagheter, möjligheter och hot gjordes och det fanns också plats för en kolumn med önskemål om projektets fortsatta inriktning när det gällde aktiviteterna. Arbetsprocesser identifierades och var och ens ansvar, samt de stödresurser som fanns tillgängliga, tydliggjordes. I de anteckningar som utvärderaren lämnat vidare från intervjuerna fanns det flera punkter att ta ställning till. Precis som projektledarna och särskilt sakkunnig kommit fram till så fungerade projektledarträffarna inte bra i sin dåvarande form; flera av de intervjuade upplevde att det fanns alldeles för lite tid till diskussioner, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Det var också tydligt att flera av de aktiviteter som projektet ägnade sig åt inte var kända för så många och att man önskade mer information. Förändringsarbetet avseende kommunikation hade redan påbörjats under våren, men fick efter utvecklingsmötena en ökad skjuts, och den största förändringen när det gällde aktiviteterna blev att projektledarträffarna delades in i två nya aktiviteter; Jämställdhetsseminarier och Jämställdhetsnätverk för nyckelpersoner (se närmare under respektive aktivitet).

11 Strategisk kommunikation Under våren 2006 påbörjades ett strategiskt kommunikationsarbete inom projektet. Fokus låg på profilering av projektet och att belysa sakfrågan; jämställdhet i länet. En viktig del av det strategiska kommunikationsarbetet blev det regionala nyhetsbrevet där olika projekt och arbeten med jämställdhet i länet lyftes upp, och där Lika Möjligheters aktiviteter beskrevs. Informationsmaterial om Lika Möjligheter utformades i samråd mellan projektet och informationsfunktionen på Länsstyrelsen. Flera informationsfoldrar togs fram; bland annat en folder som beskrev projektet och dess aktiviteter samt en folder som närmare förklarade begreppen jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Det var viktigt att formen på foldrarna var likartad för att kännas enhetliga. Texten i foldrarna gjordes kortfattad och tid lades på att göra budskapen lättbegripliga. Under vintern 2007 förlade också Johanna Nilsson, student från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Högskolan för lärande och kommunikation, sin fem veckor långa praktikperiod inom projektet. Under den här tiden lades extra fokus på strategisk kommunikation. Lika Möjligheters webbplats sågs över. Den utökades till att innehålla mer information om projektet och dess aktiviteter. För att möjliggöra för besökare att hitta direkt till webbplatsen skapades adressen En e-postadress som gick direkt till projektledarnas och särskilt sakkunnigs inkorg skapades; likamojligheter@f.lst.se. Detta dels för att e-postadressen skulle vara lättillgänglig för alla som ville komma i kontakt med projektet, och dels för att säkerställa att det alltid fanns någon på plats som kunde svara på den e-post som kom till inkorgen. Webbadressen och e-postadressen kommunicerades ut i nyhetsbrev, informationsfoldrar, OH-presentationen och genom e-post till Jämställdhetsnätverket för nyckelpersoner. Vid ett tillfälle genomfördes en undersökning som lades ut på webben och samtliga medlemmar i Jämställdhetsnätverket för nyckelpersoner erbjöds att svara på den. Se delar av resultatet på andra sidor i den här skriften. Adressen som i dag går till Länsstyrelsens webbplats för information om jämställdhet är Kontakten med media blev mer frekvent. I samband med aktuella händelser, intressanta besök och nya aktiviteter utformades pressmeddelanden som lades ut på Länsstyrelsens mediatjänst och efterföljdes av telefonsamtal. Då länet hade besök av kända profiler som föreläste om vikten och behovet av jämställdhet erbjöds media att föra en dialog med besökarna. Lika Möjligheters informationsfoldrar: Projektet Lika Möjligheter Jämställdhetsrådet Gulduttern länets mest attraktiva arbetsgivare Jämställdhet Guide till att skapa jämställda projekt Mer information på

12 Aktivitet: Projektledarträffar Projektledarträffarna var en av de allra första aktiviteter som genomfördes inom projektet Lika Möjligheter och var ett tydligt sätt att samordna, informera och inspirera. Från slutet av 2004 till slutet av 2005 anordnades fem träffar, alla med olika teman och föreläsare. Projektledarträffarna hölls i Länsstyrelsens lokaler och samlade allt från personer. Flera träffar har haft föreläsare som legat på för låg kunskapsnivå. Vi har varit kunnigare och mer erfarna än de som skulle tillföra ny kunskap. När det sker flera gånger är det risk att Syfte deltagarna slutar prioritera träffarna. För att samla och samordna alla goda krafter kring jämställdhetsarbetet i länet anordnades träffar med projektledare för Träffarna har varit intressanta. Kvinnors rätt till lika möjlig- jämställdhetsprojekt som alla finansierades av Landstinget, heter måste finnas på dagordningen varje dag. Utbildning och Länsstyrelsen och/eller ESF-rådet. Syftet med projektledarträffarna var att projektledarna skulle få kunskap om varandras viktig roll i det arbetet. mer kunskap behövs på alla nivåer. Skolans alla områden har en verksamheter och därmed kunna samordna sig, stötta och stär- 10 ka varandra. Tanken var också att experter inom olika områden skulle föreläsa som ett led i att stärka kunskapen hos projektledarna. Dessutom fanns det en vilja att få igång en diskussion som kunde föra arbetet för jämställdheten i länet framåt. Erfarenheter Under projektets gång insåg vi att vi hade för många syften. Det blev tydligt att vi istället behövde ha samlingar för nätverksskapande och information för mindre grupper samt större, allmänna föreläsningar med kända experter/föreläsare på besök för en bredare publik. Flera av dem som deltog i projektledarträffarna slutade arbeta i projektform till förmån för ordinarie verksamheter och det blev naturligt att se på hur aktiviteten skulle kunna utvecklas och formas. År 2006 delades projektledarträffarna upp i två nya aktiviteter; Jämställdhetsseminarier och Jämställdhetsnätverk för nyckelpersoner (Läs vidare under Aktivitet: Jämställdhetsnätverk för nyckelpersoner och Jämställdhetsseminarier). Röster från nätverket Lika möjligheter är och har varit ett viktigt forum för att fortsätta kampen om ett jämställt samhälle inom alla områden samt att realisera riksdagens fastställda mål. Vi måste också visa att jämställdhet är en viktig kvalitetsfråga för alla verksamheter och att det inte är något som man kan välja bort.

13 Aktivitet: Föreläsningar i länet Under projektets tid, särskilt i början, ägnades stor tid åt föreläsningar om jämställdhet ute i länet. Projektet besökte bland annat myndigheter, organisationer, arbetsplatser och skolor för att föreläsa om vikten av jämställdhet, redovisa statistik gällande skillnader mellan kvinnor och mäns villkor, visa på de verktyg som finns när det gäller långsiktigt jämställdhetsarbete och starta diskussioner. Föreläsningarna fortsatte även i den senare delen av projektet, även om det då främst ägnades mer tid till andra informations- och utbildningsinsatser. Dessutom medverkade projektet under 2006 och 2007 i Sveriges Radio Jönköpings stående inslag Lilla Genushörnan. Syfte Föreläsningarna var ett sätt att mötas i diskussion. För projektet var det viktigt att få insikt i hur arbetet för jämställdhet utformas och pågår runt om i länet. Dessutom var föreläsningarna ett sätt att sprida information om projektet Lika möjligheter. Föreläsningarna var också ett led i att öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhet samt visa på de framgångsfaktorer för länet som jämställdhet mellan kvinnor och män för med sig. Erfarenheter En av de största erfarenheterna att ta med sig efter att ha föreläst om jämställdhet i olika sammanhang är att jämställdhet är en fråga som berör och väcker starka reaktioner, både positiva och negativa. Många som kommit till föreläsningarna har tyckt att det som sagts varit ögonöppnade och att det varit dags att ta krafttag och se till att jämställdhet fokuseras i den egna verksamheten. Andra har känt sig oerhört provocerade, inte alls velat ta till sig det som sagts och kommit med motargument. Enskilt stöd till projekt i länet Aktivitet: Förutom att anordna träffar för dem som arbetade i jämställdhetsprojekt fanns också möjlighet för projekt att få enskilt stöd av projektledaren. Det enskilda stödet kunde vara alltifrån särskild utbildning, hjälp med upprättande av projektplan, hjälp med kommunikationsinsatser och tips om föreläsare, till att vara ett allmänt bollplank i olika spörsmål som uppkom under projektens gång. Lika Möjligheter tog också fram en informationsguide som gav projektfinansiärer och projektledare tips om hur jämställda projekt kan utformas. Syfte Syftet var att samordna och stötta enskilda projekt. Erfarenheter Att hjälpa till på det här sättet var en mycket viktig uppgift för att säkerställa att jämställdhetsarbetet på olika platser i länet utvecklas och fortskrider. Arbetet för jämställdhet drivs av eldsjälar och är i dagsläget inte en integrerad och självklar fråga för utveckling i offentlig och privat verksamhet. 11

14 Nedan följer ett utdrag ur projektfoldern Om jämställda projekt. Guide till att skapa jämställda projekt Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Du som planerar ett projekt; tänk på att ha med jämställdhetsfrågorna redan från början. För att skapa en jämställd verksamhet måste man låta jämställdhetsfrågorna ta plats och låta jämställdheten genomsyra hela verksamheten. Beslut som fattas ska vara rättvisa för både kvinnor och män. Nedan finner du frågor och råd som kan vara till hjälp för dig att göra ditt projekt jämställt. Hur många kvinnor och män finns i projektet? Det är viktigt att ha en så jämn fördelning som möjligt mellan könen. Både kvinnor och män ska vara delaktiga för bästa resultat. Det här gäller både i projektgruppen samt eventuella styr- och referensgrupper. Har både kvinnor och män nytta av projektet? Både kvinnor och män ska kunna ta del av projektet. Om det inte är så, varför? Är det fler män än kvinnor i projektets målgrupp eller tvärtom? Beror detta i så fall på skillnader i förhållanden och villkor mellan kvinnor och män? Påverkar dessa skillnader projektet? Behöver projektet möta målgruppen kvinnor/män olika? För att kvinnor och män ska få likvärdiga möjligheter kan projektet behöva möta de olika målgrupperna på olika sätt. Kanske behöver önskemål och intressen redovisas efter kön? Kanske måste en målgrupp tillfälligt få mer uppmärksamhet än en annan? Når projektets aktiviteter både kvinnor och män? Hur ser inbjudningarna ut? Tänk på att rikta dem till både kvinnor och män. Lägg möten och sammankomster på tider så att exempelvis småbarnsföräldrar, som ofta har styrda tider, kan delta och inte utesluts. Resultat och mätbara mål Sätt redan från början upp mål som du kan tänka dig att följa upp. Låt målen visa att ni tagit hänsyn till jämställdhet. Förväntar ni er att resultaten ser annorlunda ut för kvinnor och män? Statistik bör alltid vara könsuppdelad. Lycka till! 12

15 Aktivitet: Länskonferens i Gnosjö Gnosjökonferensen var en länskonferens med namnet Kompetensförsörjningen i Jönköpings län; Jämställd arbetsmarknad Bra för tillväxten? Konferensen anordnades under hösten 2005 av Lika Möjligheter i samarbete med flera olika aktörer, bland andra Gnosjö kommun, GnoHow och Svenskt Näringsliv. Programmet bestod av större gemensamma föreläsningar, scensamtal och parallella workshops. Moderator för konferensen var Nina Glans från Sveriges Radio. Till konferensen kom omkring 150 deltagare från hela länet. Syfte Dagen syftade till att visa på strategier och möjligheter för att genom ett jämställt arbetsliv säkra kompetensförsörjningen, och därmed öka tillväxten och säkra en hållbar utveckling för näringslivet och länets framtid. Erfarenheter Vi upplever att konferensen blev lyckad; den var välbesökt och fick stor spridning i länet. Flera år senare händer det fortfarande att personer som deltog berättar om hur konferensen påverkat dem. Arbetet kring konferensen var omfattande och tidskrävande. Mediebevakningen kring konferensen var stor och bidrog till ytterligare spridning av vikten av en jämställd arbetsmarknad. Forum för jämställdhet och genusvetenskap Aktivitet: Under 2005 fanns planer på att skapa ett forum för jämställdhet och forskning med genusperspektiv på Högskolan i Jönköping. Projektledaren bjöd in till möten för att diskutera hur forumet skulle kunna utformas och vad innehållet i dess verksamhet skulle vara. Sändlistan bestod av ett 20-tal kvinnor och män som arbetade på högskolan samt ytterligare ett 20-tal personer som fanns inom offentlig förvaltning. Tanken var att sätta i gång en process där högskolan anordnade tre till fyra lunchseminarier per termin. Syfte Syftet med forumet var att verka för att Högskolan i Jönköping skulle arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor på högskolan som arbets- och studieplats, samt verka för integrering av genusperspektiv i undervisning och forskning. Erfarenhet Intresset var stort och likaså behovet. Det var dock svårt att hitta former för att kunna driva ett sådant forum. 13

16 Aktivitet: Vinnovansökan - jämställdhetsdriven förnyelse i Jönköpings län Under 2005 uppkom tanken på ett samarbete mellan de fyra fackhögskolorna; Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Ingenjörshögskolan och Internationella Handelshögskolan där jämställdhetsdriven förnyelse i Jönköpings län skulle vara i fokus. Specifika problem för länet hade identifierats. Trots högt företagande fanns inte kvinnor med på de företagsledande arenorna och familjeföretagen hade låg andel kvinnor med ägarandelar. Projektledaren för Lika Möjligheter initierade samarbetet och verkade sammankallande till dessa möten. Projektledaren deltog också i skrivarbetet av den ansökan om projektmedel som lämnades till VINNOVA. Internationella handelshögskolan beviljades kronor för att vidareutveckla projektidén. Syfte Syftet med projektet var att öka kunskapen om jämställdhetsdriven förnyelse i Jönköpings län. Projektet skulle undersöka samspelet mellan den institutionella miljön och nyföretagande, och lägga särskild vikt vid kvinnors villkor och förutsättningar i fråga om företagande. Erfarenhet Det finns många goda projektidéer som skulle behöva lyftas och förverkligas. Det är av extra stor vikt att stötta dessa då det finns en tendens att sidoordna och särskilja jämställdhetsprojekt från annan verksamhet. VINNOVA är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i Sverige. Ansvarsområdet är innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. VINNOVAs uppgifter är att finansiera den behovsmoti - verade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver, samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. VINNOVA är en myndighet under näringsdepartementet. ( 14

17 Nyhetsbrevet Aktivitet: Lika Möjligheter Nyhetsbrevet Lika Möjligheter är ett regionalt nyhetsbrev i digital form som innehåller information om vad som pågår inom jämställdhetsområdet, främst inom länet och särskilt inom projektet Lika Möjligheter. Nyhetsbrevet har sedan start rapporterat om olika jämställdhetsprojekt som bedrivs i länet och har också gett tips på intressanta utbildningar, konferenser och utställningar. Sedan våren 2006 har nyhetsbrevet publicerats varannan månad, med ett något längre uppehåll kring sommarmånaderna. Nyhetsbrevet är tillgängligt för alla på Länsstyrelsens webbplats och har också prenumeranter. Nyhetsbrevet i pappersform har spridits i samband med olika arrangemang i länet. Lika Möjligheter de först fick höra talas om nya projekt, initiativ och aktiviteter. I de små informella enkätundersökningarna som genomförts i samband med vissa av projektets aktiviteter är det tydligt att i princip alla som tillfrågats känner till nyhetsbrevet, och de flesta har läst utgåvorna. Syfte Nyhetsbrevet skapades för att sprida information om olika jämställdhetssatsningar i länet och om Lika Möjligheters verksamhet. Nyhetsbrevet är därmed ett redskap för att genomföra projektets mål att verka samordnande och stödjande för aktörer som arbetar med jämställdhet på olika plan. Erfarenhet Skapandet av det regionala nyhetsbrevet är en process som fått mogna och ta tid. Upplevelsen är att det fin ns oerhört mycket att rapportera om i länet och att det varit svårt att få plats med allting. Oftast har urval fått göras och det som ibland varit längre löpande texter och intervjuer har kraftigt fått begränsas. Trots detta finns det mycket mer att rapportera om i länet som inte kommit till vår kännedom då det fin ns aktörer som ännu inte känner till denna kanal. Nyhetsbrevet har dock visat sig vara ett mycket effektivt sätt att sprida budskap. Många gånger har läsare glädjande berättat för oss att det var i nyhetsbrevet 15

18 Aktivitet: Gulduttern länets mest attraktiva arbetsgivare Redan från början var syftet med Lika Möjligheter att initiera och stötta processer som främjar jämställdhet runt om i länet. Några månader efter att projektet startats väcktes tanken om att arbetsgivare som lägger vikt vid att förbättra arbetsmiljön borde uppmärksammas. Samtal inleddes mellan representanter från Lika Möjligheter/Länsstyrelsen, Handelskammaren i Jönköpings län, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden om hur man på bästa sätt kunde göra detta. Gulduttern är sedan våren 2006 utmärkelsen för Jönköpings läns mest attraktiva arbetsgivare. Det är en symbol som kännetecknas av en framgångsrik arbetsgivare vars insatser kring jämställdhet, etnisk mångfald och god hälsa förbättrat arbetsmiljön samt vidare bidragit till verksamhetens framgång och ökad lönsamhet. Utmärkelsen är ett samarbete mellan projektet Lika Möjligheter på Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan. Varje år föreslås ett antal arbetsgivare inom privat och offentlig sektor i länet att kandidera för sina särskilda insatser kring de tre kategorierna jämställdhet, etnisk mångfald och god hälsa. De arbetsgivare som blivit föreslagna inbjuds sedan att kandidera till utmärkelsen Gulduttern. Därefter bedömer juryn med hjälp av inlämnade handlingar från verksamheten vilka arbetsgivare som kommer att koras till vinnare och få pris, alternativt hedersomnämnande. Utmärkelsen har hittills delats ut på Jönköpingsgalan, arrangerad av Marknadsföreningen i Jönköping. Guldutterns arbetsgrupp består av representanter från Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan. Juryn består också av representanter från de tre olika aktörerna, dock ej representanter från arbetsgruppen. Syfte Utmärkelsen syftar till att uppmärksamma och premiera de arbetsgivare i länet som framgångsrikt gjort riktade insatser som förbättrat arbetsmiljön avseende jämställdhet, etnisk mångfald och/eller god hälsa. Utmärkelsen ska också bana vägen för andra arbetsgivare att göra liknande insatser samt bidra till ökad uppmärksamhet kring dessa viktiga frågor. Erfarenheter Att arbeta med Gulduttern har varit oerhört givande och spännande därför att det blev en föränderlig process. Det som från början endast var en av många intressanta idéer blev snabbt ett framgångsrikt koncept. Gulduttern har rönt stor uppmärksamhet både i och utanför länet, vilket på så sätt bidragit till att fokus riktats mot arbetsgivares insatser avseende de tre kategorierna. Det har också blivit tydligt att många av de arbetsgivare som föreslagits, och sedan valt att kandidera om utmärkelsen, känt sig hedrade över att de uppmärksammats och 16

19 blivit sporrade att fortsätta det goda arbetet. Första omgången med Gulduttern lärde vi oss flera saker i arbetsprocessen som vi sedan kunde förändra och effektivisera till nästa omgång. Detsamma inträffade andra omgången och erfarenheterna där ifrån tar vi med oss till den tredje omgången. Under tidens gång tenderar olika aktiviteter att utvecklas, förändras och förädlas men det var ingen som anade hur mycket tid, engagemang och kraft Gulduttern skulle ta i anspråk för oss som arbetat med utmärkelsen. Dock var det självfallet väl värt det. Vinnare 2007 Stålöv AB blev vinnare för att de genom riktade insatser som målgruppsanpassade kurser i yrkesinriktad svenska för invandrare väsentligt förbättrat förutsättningarna för att tillvarata medarbetares mångkulturella kompetens. Genom rekryteringsarbete och personalpolitik har de också väsentligt ökat andelen kvinnor i ett tidigare mansdominerat företag. Vinnare 2006 Örserums Åkeri fick priset för att de satsat på den enskilda medarbetaren genom hälsofrämjande insatser. Personalen erbjöds bland annat hälsosamtal och rådgivning. Hedersomnämnande 2007 Socialtjänsten i Jönköpings kommun omnämndes för arbetet med att höja den företrädesvis kvinnliga personalens utbildningsnivå, lönenivå och tillgång till heltidsarbete. Hedersomnämnande 2006 Jordbruksverket omnämndes för att ha tagit fasta på att föräldraledighet är meriterande och visat att det är fullt möjligt att kombinera föräldraskap med medarbets- och chefskap. Definition av de tre kategorierna; jämställdhet, etnisk mångfald och god hälsa på arbetsplatsen Jämställdhet på arbetsplatsen: Att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. (Jämställdhetslagen 1991:433) Etnisk mångfald på arbetsplatsen: Att ifråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbete främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. (lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, 1999:130) God hälsa på arbetsplatsen: En arbetsplats där medarbetare och ledare gemensamt gynnar den egna hälsan, förebygger arbetsrelaterad sjukdom och stödjer återgång till arbetet efter sjukdom. (Landstinget i Östergötland) 17

20 Aktivitet: Jämställdhetsrådet i Jönköpings län Jämställdhetsrådet bildades 2006 för att medvetandegöra och påskynda arbetet för jämställdhet i Jönköpings län. Jämställdhetsrådet har till uppgift att samordna viktiga aktörer för en jämställdhetsdriven länsutveckling. Jämställdhetsrådet består av landshövding Lars Engqvist som ordförande och länsråd Monica Flodström som vice ordförande samt 15 ledamöter (se ruta). Ledamöterna i Jämställdhetsrådet har erfarenhet från företag och organisationer, som har strategisk betydelse för jämställdheten. I rådet representerar de sig själva utifrån sina egna unika kompetenser. Från dess start fram till september 2007 har Jämställdhetsrådet sammanträtt vid fem tillfällen. Jämställdhetsrådets arbete kan delas in i tre steg: 1. Genomgång av de nationella målen samt kunskapsinhämtning. 2. Formulera regionala mål och strategier för att nå framgång. 3. Genomförande/uppföljning. Syfte Syftet är att skapa en strategi för att de nationella jämställdhetsmålen ska få genomslag i Jönköpings län. Strategin ska bestå av rekommendationer till organisationer, myndigheter och näringsliv hur de kan anpassa och samordna sina verksamheter i ett led att främja jämställdheten. Erfarenheter Jämställdhetsrådet har i september 2007 gått in i steg 2 av dess arbete och det går därför inte att uttala sig om erfarenheter kring hela processen. Arbetet har hittills varit intressant och lärorikt, både för deltagarna i Jämställdhetsrådet och för oss som arbetat i projektet. Valda teman har upplevts som relevanta och diskussionsklimatet inom Jämställdhetsrådet har varit mycket bra. Ledamöterna i rådet är engagerade i jämställdhetsfrågor och tycker att det är viktigt att vara med och lyfta dessa. Formen för rådets arbete har ändrats något under projektets gång. Det har bland annat blivit något färre träffar, vilket inneburit att det ibland gått längre tid mellan mötena än vad som var tänkt från början. Vi som arbetar i projektet upplever dock inte att startsträckan att komma i gång varit längre vid dessa möten. Då Jämställdhetsrådet och dess arbete med strategin är en pågående process under en längre tid, snarare än under en intensiv period, bör frekvensen i sammanträdena inte påverka kvalitén av det slutliga arbetet. Jämställdhetsrådets ledamöter: Acko Ankarberg Johansson, Kommunalråd (kd) Anders Fennsjö, Fastighetsanställdas förbund Anna Mårtensson, Åklagare Ann-Mari Nilsson, Kommunalråd (c) Carina Hägg, Riksdagsledamot (s) Erik Lindfeldt, Bibliotekschef Gunnar Lans, Regionchef LRF Kalle Stawiarski, ESF-Samordnare Karin Lind Mörnesten, VD Lena Nero, Företagsledare Margareta Sparv Andersson, Projektledare Per-Ola Simonsson, Träcentrum i Nässjö, VD Pia Gustavsson, Länsarbetsdirektör Roy Holmberg, VD Ingenjörshögskolan Sven-Olof Karlsson, Landstingsdirektör 18

21 Jämställdhetsrådets i Jönköpings län sammanträden: Första mötet Samling och diskussion om rådets uppgifter inför kommande verksamhet. Andra mötet Tema: - Makt och inflytande - Mäns våld mot kvinnor Tredje mötet Tema: - Ekonomisk jämställdhet Fjärde mötet Tema: - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Femte mötet Uppdatering av samtliga jämställdhetspolitiska delmål. Start på arbetet med den regionala jämställdhetsstrategin Vid de sammanträden som utgått från teman har en eller två nationella experter först föreläst kring ämnet, följt av en eller två regionala experter som föreläst under rubriken Hur ser det ut i Jönköpings län?. Sammanträdena har alltid avslutats med en diskussion ledd av ordförande Lars Engqvist. Vi behöver långsiktiga utbildningar inom jämställdhet och regionala strategier för det fortsatta arbetet. Fortsätt inbjuda till tillfällen för erfarenhetsutbyte. Jag vill se mer kontaktmöjligheter med Jämställdhetsrådet. Röster från nätverket Lika Möjligheter Aktivitet: besöker I samband med att projektets andra regionala nyhetsbrev formades väcktes tanken om att skapa en reportageserie kallad Lika Möjligheter besöker. Nyhetsbrevets format begränsade till viss del utrymmet för det redaktionella materialet. När till exempel den första intervjun gjordes med pappagruppen på Junedals öppna förskola fick inte hela intervjun plats. Den lades istället ut i sin helhet på webbplatsen och då flera andra besök var inplanerade blev de starten för den nya reportageserien. Hittills har Lika Möjligheter besöker porträtterat fem olika personer/grupper. Syfte Syftet med reportageserien Lika Möjligheter besöker var att i det regionala nyhetsbrevet och på webbplatsen sprida goda exempel från delar av länet där kvinnor och män på olika sätt bidrar till ett mer jämställt län. Erfarenheter Att ha träffat aktörer som på sina olika sätt bidrar till attitydförändring när det gäller jämställdhet, och i förlängningen ett mer jämställt samhälle, har varit mycket intressant och lärorikt. Alla har efter förfrågan om deltagande ställt sig mycket positiva till att belysas som goda exempel. Pappaträffen på Junedals öppna förskola Jämställdhetsprojektet EGALIA på ungdomsgården Brunnen Finnvedens gymnasium i Värnamo Margareta Sparv Andersson - ledamot i Jämställdhetsrådet Projektledare för Kvinnligt Nätverk i Sävsjö 19

22 Aktivitet: Jämställdhetsnätverk för nyckelpersoner Tidig höst 2006 startades Jämställdhetsnätverket för nyckelpersoner i Jönköpings län. Nyckelpersoner är alla som på olika sätt arbetar för att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i den verksamhet man företräder, antingen i projektform eller i ordinarie verksamhet. Det viktigaste är inte att ha handfasta arbetsuppgifter inom jämställdhetsområdet, utan att man tycker att jämställdhet är en oerhört viktig fråga för länets framtid och att man har en vilja att på olika sätt påverka rådande situationer. Nätverket består i september 2007 av ett 90-tal personer och träffarna har arrangerats inom ett intervall av fem till åtta veckor. Oftast har Lika Möjligheter bjudit in till lunchträffar i restaurangen som ligger i anslutning till Länsstyrelsen. Lunchträffarna har varat i 1 timma och 30 minuter. Upplägget på träffarna har varit ungefär detsamma vid samtliga tillfällen; projektledarna och särskilt sakkunnig har informerat om projektet samt vad som pågår i länet och nationellt avseende jämställdhetsfrågor. Sedan har ytterligare en till tre personer, företrädesvis medlemmar i nätverket, informerat om olika projekt, evenemang och verksamheter. Taltiden har varit begränsad för att också lämna tid till erfarenhetsutbyten och diskussioner både kring bordet och i grupp. Lunch har serverats. Av de ca 90 personer som ingår i nätverket har ett 60-tal deltagit i en eller flera träffar medan de övriga i nätverket ännu inte haft möjlighet att närvara. Träffarna har hittills samlat mellan 22 och 32 deltagare per gång. Övervägande deltagare på träffarna har varit kvinnor. Nätverket består i september 2007 av 79 kvinnor och 9 män från hela länet, dock med särskild tonvikt på deltagare som finns i Jönköpings närområde. Värvning av medlemmar i nätverket har skett på olika sätt. De första som inbjöds att delta var de som tidigare deltagit i projektledarträffarna då dessa arrangerades. Många av medlemmarna har blivit tipsade av kollegor som redan var med i nätverket att kontakta projektet. Projektledarna har också värvat vissa medlemmar genom uppsökning. Flera medlemmar har tagit kontakt med projektledarna efter att ha läst om nätverket på projektets webbplats eller i nyhetsbrevet, och några har läst om nätverket då det uppmärksammades i webbtidskriften J-nytt i februari När inbjudan till respektive lunchträff distribueras, mellan två till tre veckor innan träffen, uppmuntras medlemmarna alltid att sprida informationen till andra som kan tänkas vara intresserade. Sedan juni 2007 finns en nätverksförteckning, endast för internt bruk inom nätverket, där medlemmarnas namn, sysselsättning och e-postadress presenteras. När nätverket startades valdes en nätverksförteckning bort till förmån för möjligheten att först forma nätverket och dess verksamhet på informella grunder, för att sedan se om behov av förteckning förelåg. Efter nästan ett år var det ett naturligt steg att skapa en sådan förteckning. Syfte Syftet med nätverket är att samla och samordna alla goda krafter kring jämställdhetsarbetet i länet och låta de kvinnor och män som på olika sätt i sina verksamheter arbetar för jämställdhet och medvetenhet mötas, för att utbyta erfarenheter och råd 20

23 samt inspirera varandra. Syftet är dessutom att särskilt sakkunnig jämställdhet ska ha ett forum att informera om aktuella jämställdhetsfrågor såväl i länet som nationellt. Mötesplatsen ska också vara en grogrund för eventuella samarbeten. Erfarenheter Jämställdhetsnätverket för nyckelpersoner är enligt oss som arbetar i projektet, en av de mest lyckade satsningar som gjorts inom ramen för Lika Möjligheter. När vi gick från projektledarträffar till Jämställdhetsnätverket för nyckelpersoner visste vi inte riktigt var vi skulle landa och hur träffarna skulle uppfattas. Glädjande nog har intresset för nätverksträffarna varit mycket stort och många av deltagarna har uttryckt att de är mycket nöjda både med upplägget av programmet och med möjligheten att träffas för erfarenhetsutbyte och diskussioner. Vi har också vid flertalet tillfällen bett deltagarna fylla i utvärderingar vid slutet av träffarna, med resultat som stödjer vår uppfattning att nätverket är lyckat. Vid varje träff har diskussionerna varit livliga och flera mycket intressanta ämnen har lyfts. Det har alltid varit mycket högt i tak på träffarna. En del processer för samarbete mellan olika aktörer har startats. I samband med nätverksträffarna har också särskilt sakkunnig fått förfrågningar om att föreläsa på olika platser i länet. Många av medlemmarna i nätverket finns i Jönköpings närområde. Till viss del beror detta på att Jönköpings stadskärna huserar flertalet regionala myndigheter och organisationers regionala kontor såsom Landstinget, Länsarbetsnämnden, ALMI och LRF med flera. Det beror också på att vi i projektet inte tillräckligt väl lyckats att förankra nätverket i hela länet. När projektledarträffarna ändrade form var tanken att nätverksträffar skulle arrangeras på tre olika platser i länet. Lunchträff är en form som passar de som bor och arbetar nära. Vi insåg snart att vår ambition inom ramen för Lika Möjligheter skulle vara att pröva oss fram till ett fungerande koncept i Jönköpingsregionen som sedan skulle kunna fungera som modell för ett motsvarande nätverk på höglandet och GGVV-regionen (kommunerna Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd). 21