Träprogram för ett hållbart Småland
|
|
- Christian Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 1 Regionförbundet Jönköpings län Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet i Kalmar län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen Kalmar län Träprogram för ett hållbart Småland Handlingsprogram för den trärelaterade industrin i Småland Trä är förnyelsebart och lagrar koldioxid under användning Träförädling är energieffektivt Skogs- och träindustrin är Sveriges viktigaste näringsgren Småland är Sveriges mesta träregion I Småland finns 75 procent av Sveriges trärelaterade industri Smålänningen är en envis entreprenör 1. Bakgrund De tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland (Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) antog under sommaren 2011 en gemensam strategi för hur offentliga aktörer ska arbeta med utveckling av och stöd till den trärelaterade industrin i Småland. Strategin formulerar visionen Småland är 2020 en ledande träregion i Europa och pekar ut de tre strategiska områdena Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer, Behovsstyrd kompetensförsörjning och Tydlig rollfördelning mellan berörda aktörer. Detta handlingsprogram utgår ifrån strategin och beskriver konkreta insatser inom de tre i strategin utpekade områdena. För de närmaste tre åren ( ) anges sex särskilt prioriterade insatser och en bedömd möjlig finansiering av dessa. 2. Innehåll Handlingsprogramet är indelat i följande avsnitt: Sex prioriterade insatser under Övriga insatser inom de tre strategiska områdena Kostnader och finansiering Fortsatt arbete
2 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 2 3. Sex prioriterade insatser under Av de i strategin föreslagna insatserna vill vi prioritera sex stycken för att så fort som möjligt (under perioden ) ge avtryck i verkligheten och visa för berörda parter att det offentliga vill se konkreta resultat. De sex insatserna är: 1) Marknadsföra Träregion Småland och trä i byggande. 2) Inrättande av en företagsforskarskola ( branschdoktorander ) för trä vid Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet. 3) Samordning av de tre länens arbete med utbildnings-, rekryterings- och attitydfrågor. 4) Coachning av SME, mentorsarbete inför ägarskiften, brobyggande företag akademi mm. 5) Avsättning av medel till en gemensam pott för att snabbt och samordnat kunna hantera ansökningar om utvecklingsprojekt i linje med strategin. 6) Skapande av en för de tre regionförbunden gemensam samordningstjänst för att fortsättningsvis driva arbetet med att förverkliga strategin och genomföra handlingsprogrammet Marknadsföra Träregion Småland och trä i byggande Möbelriket, Konsthallen i Virserum och Träcentrum får i uppdrag att initialt under tre år genomföra marknadsföringsinsatser om Träregion Småland, exempelvis i anslutning till Möbelriksdagen, Trätriennalen, olika konferenser etc. I uppdraget ingår att arrangera en informations- och utbildningskampanj för att öka kunskapen om trä i byggande. Kampanjens ledord skulle exempelvis kunna vara Bostadstillverkning för att signalera bredden i konceptet. De tre mötesplatserna gör redan idag omfattande marknadsföringsinsatser inom sitt specifika kompetensområde. Det nya uppdraget handlar om att förstärka arbetet genom samverkan och gemensamma aktiviteter. Väsentligt blir att hitta en struktur för samarbetet och att skapa ett paraply för Träregion Småland, där man utnyttjar det som redan pågår hos varje aktör, men där man också hittar mervärde i samarbetet som skapar nya effekter. Ett exempel kan vara att göra Trätriennalen i Virserum till en helsmåländsk angelägenhet, ett annat att utveckla Möbelriksdagen till en nationell arena för marknadsföring av trä och träbyggande som ännu ett fokus vid sidan av design och möbler. Vi föreslår att mötesplatserna gemensamt planerar och genomför ett antal seminarieserier på olika teman: Vilka möjligheter finns att bygga flerbostadshus i trä?, Går det att förena attraktivitet med standardisering och kostnadseffektivitet?, Hur kan man öka integrationen mellan byggnadsarkitektur och möbeldesign?, etc. Andra inslag i en kommande kampanj kan vara en mobil miniutställning, presentationsmaterial i olika former och en gemensam logotyp. Informations/utbildningskampanjen bör planeras i samråd med den föreslagna gemensamma trähandläggaren inom regionförbunden, de tre akademierna och Trästad En ny resurs inom området som kan användas som arena och ett fönster för Träregion Småland är konst- och designcentrumet Vandalorum utanför Värnamo. Diskussionerna mellan de tre mötesplatserna har påbörjats och en gemensam arbetsgrupp har bildats. Siktet är inställt på att få fram ett förslag till en gemensam plattform för arbetet till den 1 februari 2012 och presentera detta för regionförbunden Företagsforskarskola I strategin redovisas att kontakter med FoU-aktörer skiljer sig åt beroende på geografi och i vilken värdekedja företagen arbetar. Vi ser också att det marknadsrelaterade utbytet mellan akademin och
3 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 3 den småländska trärelaterade industrin är marginellt. De tre närmast berörda lärosätena är Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet, var och en med sin speciella inriktning när det gäller samarbete med näringslivet. Linnéuniversitetet har fokus på trä- och byggteknik, Högskolan i Jönköping på marknadsföring och produktutveckling och Linköpings Universitet på automatik och robotisering. Det träindustriella Småland måste anta utmaningen att öka innovationstakten. Det är ett överlevnadskrav. Relevanta forskningsplattformar och strukturerat, långsiktigt arbete krävs för en gemensam kunskapsbildning. De närliggande universiteten/högskolorna har kompletterande kompetenser som innebär en möjlighet att bygga gemensam kunskap till nytta för Smålands trärelaterade industrin. Forskningen måste sättas in i ett företagsperspektiv för att klargöra var fokus bör ligga. Det är alltid ett företag med sina ägare, sin ledning och styrning som behöver utveckla produkter, effektivisera sin produktion, hitta en marknad, sälja sina produkter osv. Utifrån behovet hos olika delar av den trärelaterade industrin och den specifika kompetensen hos forskningsutförarna kan forskningsplattformar knytas till bilden nedan. Plattformarna är till viss del överlappande och det beror på att det inte är vattentäta skott mellan de olika kompetensområdena. Överlappningen ökar möjligheten till samverkan och kunskapsutbyte mellan forskningsutförarna. Ägande, ledning och styrning Produktionssystem Produktutveckling Marknadskommunikation 3 1 De tre akademierna har så här långt identifierat två förslag till forskningsplattformar, nämligen Bostäder för det lilla hushållet Plattformen fokuserar på byggandet, flerbostadshus eller småhus. Företag med naturlig anknytning till plattformen är arkitekter, byggherrar, byggföretag, småhusproducenter, snickerier, komponenttillverkare, sågverk. Inredning för privat och offentlig miljö Företag med naturlig anknytning till plattformen är inredningsföretag för butiksinredningar och kontor, möbelproducenter, komponenttillverkare, designers. Inom dessa plattformar finns ett antal forskningsområden som knyter an till respektive akademis kompetensområde (siffror inom parentes hänvisar till siffrorna i figuren).
4 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 4 Effektiva processer för kundanpassade produkter (1, 2) Lönsam kundanpassning, processer för produktutveckling och produktion, marknadskommunikation och integrering mellan dessa. Högskolan Jönköping, IHH, JTH är profilerad inom detta område. Tekniska krav (3) Verifiering, materialegenskaper, provning och beräkning. Linnéuniversitetet är profilerat inom detta område Produktion och automation (3) Sensorrik i kombination med robotik för att skapa flexibla produktionsceller för montering av olika träprodukter. Människa Maskin i samverkan i samma produktionsyta. Flexibla fixturer i kombination med robotiserad montering av enstycksprodukter. Linköpings Universitet är profilerat inom detta område Varje forskningsutförare ansvarar för sin profil men för att utveckla kunskapsuppbyggnad och tillämpning inom plattformen krävs samverkan mellan forskning och företag. Träcentrum samordnar och administrerar FoU-insatsen. Vi föreslår att man tar fram en ansökan till KK-stiftelsens program Företagsforskarskolor. En företagsforskarskola syftar till att stärka lärosätenas forskningsmiljöer och att genom utbildning av doktorer kompetensutveckla näringslivet och långsiktigt stärka konkurrenskraften. Målet är att den ska utbilda doktorer med hög kunskap och kompetens för såväl akademi som näringsliv. Målet är därutöver att arbetet under utbildningen ska generera kompetensutveckling inom näringslivet samt att bidra till lärosätenas utveckling inom industrirelevanta forskningsområden och långsiktigt stärka samarbetet mellan lärosäten och företag. KK-stiftelsens medel skall i huvudsak användas för finansiering av doktorander och deras verksamhet i forskarskolan. Forskarskolan kan rymma 8-15 doktorander. Varje doktorand finansieras med totalt 1,8 miljoner kronor från KK-stiftelsen (4 år och 450 tkr per år och doktorand) vilket innebär mellan 14,4 och 27 miljoner kronor i finansiering från stiftelsen. Ett krav för bidraget från KK-stiftelsen är att näringslivet bidrar till forskarskolans finansiering med minst samma belopp. Forskarskolans projekttid får vara högst 6 år. Eftersom KK-stiftelsen numera endast ger medel till nya lärosäten, kan inte LiU få bidrag därifrån, men deras doktorander kan vara associerade till forskarskolan och underhandskontakter tyder på att finansiering för LiU bör kunna sökas från Vinnova. KK-stiftelsen öppnar en ny utlysning preliminärt i mars 2012 och kommer troligen att stänga den i september och då med beslut tidigast i december. Erfarenhetsmässigt är ledtiden mellan beslut och start åtta-nio månader, vilket betyder att en småländsk Träföretagsforskarskola kan komma igång hösten Vi föreslår att det i handlingsprogrammet avsätts medel för att ta fram en ansökan till KK-stiftelsen och att man parallellt undersöker möjligheterna för kompletterande finansiering från exempelvis Vinnova för Linköpings Universitets del i företagsforskarskolan. I ansökningsprocessen ingår också att rekrytera intresserade företag, där ambitionen bör vara att små/medelstora utgör flertalet. Att hitta företagen är i första hand en uppgift för Träcentrum, men även akademiernas egna nätverk med flera kontaktytor bör användas. Med tanke på att det är ett tidskrävande arbete att ta fram en ansökan och inte minst att hitta intresserade företag, är det oerhört väsentligt att detta arbete
5 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 5 ges möjlighet att påbörjas snarast i början av 2012! En styrgrupp för arbetet bör inrättas i anslutning till beslutet om detta handlingsprogram Samordning av arbetet med utbildnings-, rekryterings- och attitydfrågor Arbetet med den behovsstyrda kompetensförsörjningen bör prioriteras och dessa för den trärelaterade industrin så väsentliga frågor bör samordnas och förstärkas i ett småländskt helhetsperspektiv. Arbetet kan med fördel bygga på det arbete som redan pågår i respektive län och de diskussioner mellan berörda aktörer som redan har initierats. En väl förankrad kompetensförsörjningsplan för den trärelaterade industrin tas fram snarast. I den insatsen bör ingå att tillsammans med näringslivet utveckla det mycket viktiga arbetet med attitydfrågor som ett led i det generella arbetet att öka ungdomars intresse för industriarbete. Konkret kan arbetet påbörjas genom att de tre kompetensförsörjningsansvariga handläggarna vid Regionförbunden bjuder in förslagsvis TMF, Träcentrum, Arbetsförmedlingen, ett relevant företag från varje län samt företrädare för utbildningsanordnare på olika nivåer till en serie workshops med syfte att utforma samordningen. För att kunna identifiera företagens behov av kompetensinsatser, skulle ett Branschråd trä i Småland exempelvis kunna genomföra en serie möten med företag för att i fokusgrupper få fram underlag till efterfrågade utbildningar. I anslutning till detta kommer man även att behöva genomföra ett fördjupat statistik- och analysarbete. Sammanhållande för branschrådet kan lämpligen trähandläggaren (se nedan, 3.6) vara och vissa medel bör avsättas för att utveckla arbetet Coachning av SME, mentorsarbete, brobyggande etc. Träcentrum får ett långsiktigt uppdrag att svara för genomförandet av riktade insatser mot företag, företagsnätverk och enskilda personer i syfte att stödja i första hand små och medelstora företag. Insatserna rör sig om coachning och mentorsarbete i anslutning till ägarbyten, generationsväxlingar, utvecklingsarbete, större expansionsplaner etc. Det bör också innefatta brobyggande mellan akademier (i första hand IHH och Lnu) och små och medelstora företag för att öka den marknadsstrategiska kompetensen med flera FoU-frågor. Rent praktiskt kan arbetet ske enligt den framarbetade och kvalitetssäkrade IUC-processen: IUC-processen IDENTIFIERA INITIERA UTFÖRA UTVÄRDERA Välja företag Besöka företag Genomlysa företag Formulera behov Göra förstudie Organisera projekt Upprätta avtal GENOMFÖRA PROJEKT Följa upp resultat I Träcentrums uppdrag ingår att ansvara för och arbeta med aktiviteter inom områdena Identifiera, Initiera och Utvärdera. Genomförandet av de olika utvecklings- och utbildningsaktiviteterna kommer till stor del att utföras av t.ex. universitet och högskolor, gymnasieskolor, lärcentrum, institut, övriga IUC-bolag, fristående konsulter m fl. Vid behov av samordning i utförandedelen kan Träcentrum svara för den.
6 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 6 De goda erfarenheter som finns från Kraft-projektet, där prakademiker fungerade som bryggor mellan akademier och företag bör också tas tillvara inom ramen för Träcentrums uppdrag, som ju också omfattar projektsamordning av den föreslagna Träföretagsforskarskolan. Uppdraget bör följas upp varje år och mätning av effekter bör ske efter tre år för eventuell omprövning Avsättning av medel till en gemensam projektpott En gemensam pott pengar avsätts för att snabbt och samordnat kunna hantera ansökningar om utvecklingsprojekt i linje med strategin. Med tanke på de kraftfulla satsningar på prioriterade insatser som görs under de tre närmaste åren, föreslås att under den perioden ett mindre belopp avsätts. Insatserna under 4.1 nedan är exempel där projektpotten kan komma att behövas. Från och med 2015 bör potten utökas Gemensam samordningstjänst Vår bedömning är att det måste finnas en för de tre länen gemensam resursperson som motor i arbetet och samordnare av insatserna för att genomföra detta handlingsprogram. Denna trähandläggare kan finas bland befintlig personal eller nyrekryteras. Resurspersonen bör till en början ges möjlighet att arbeta med frågorna på halvtid för att efter en tid göra en utvärdering och eventuell omprövning av omfattningen av samordningsarbetet. Till resurspersonen kan med fördel kopplas en s.k. Advisory Board, en rådgivande grupp personer med särskild kompetens inom och erfarenhet från området. Gruppen kan träffas ett par gånger per år och fungera som stöd och bollplank vid genomförande av handlingsprogrammet. Under vårt uppdrag har vi kunnat identifiera ett antal lämpliga personer som kan ingå i gruppen. 4. Övriga insatser inom de tre strategiska områdena Utöver ovan beskrivna särskilt prioriterade insatser finns i strategin ett antal andra insatsförslag som bör arbetas vidare med inom ramen för detta handlingsprogram. Det kan handla om att initiera och stödja ett pågående arbete hos en viktig aktör, men också om att gå in med ekonomiskt stöd från den föreslagna gemensamma projektpotten. I detta handlingsprogram beskriver vi insatserna lite mer utförligt och gör även en angelägenhetsgradering Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer Den antagna strategin pekar på att om vi ser till användande av trä och träkomponenter den största utvecklingspotentialen finns i byggindustrin. Här finns goda möjligheter i ett industriellt byggande av flerfamiljsbostäder i form av hyres-, bostads- och äganderätter. Samma möjligheter kan utvecklas för ROT-sektorn. Att påbörja snarast: a) Det stora behovet av nya lägenheter ger trä nya möjligheter och en ljus framtid. Men då måste det offentliga gå före i en samordnad kravformulering och upphandling för flera kommuners bostadsbolag som kan locka nya aktörer att ta fram förslag på prisvärda och energieffektiva bostäder. Ett sådant arbete kan även gälla ROT-sektorn vid upprustning av äldre bostadsområden. Det av projektet Trästad 2012 tagna initiativet Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris bör ges stöd för att bli den hävstång som behövs i detta arbete. Initiativet har finansiering för steg 1 som
7 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 7 innebär utveckling av konceptet och uppförande av en fullskalelägenhet som ska visas i anslutning till avslutningen av Trästad Man har också finansiering för del av steg 2 som innebär projektering av ett pilotbygge omfattande lägenheter. För steg 3 organisering av byggherresamverkan mm och framåt finns ännu ingen finansiering. Eftersom Trästad 2012 avslutas den 31 december 2012 saknas också en sammanhållande och drivande kraft för det fortsatta arbetet. Här bör med handlingsprogrammet som grund tas ett initiativ som säkrar fortsatt arbete. b) Ta upp en diskussion med Linnéuniversitetet för att utforma en fortsättning och vidareutveckling av projektet Framtidens Trähusfabrik. Det bör ta sikte på att stimulera ökad industrialiseringsgrad ( lean ), ett standardiserat sätt att arbeta och systemleveranser, vilket borde kraftigt kunna öka effektiviseringsgraden. Hur ROT-sektorn skulle kunna omfattas i projektet bör diskuteras. En ökad integration mellan byggnadsarkitektur och möbeldesign bör också ingå. Att söka former för att omvandla trähusindustrin från byggnadsföretag till verkstadsföretag skulle kunna vara en lämplig målformulering i ett nytt projekt. Både Bra bostäder för småhushåll och en fortsättning av Framtidens Trähusfabrik är exempel på projekt som bör stimuleras att söka delfinansiering i den föreslagna gemensamma projektpotten. Att göra på lite längre sikt: Involvera arkitektkåren i processen för att motverka tveksamheten till trä i industriellt byggande. Arkitekter och inredare/designers spelar en viktig roll i arbetet med gestaltning och kommunikation, som bör intensifieras vid genomförande av strategin. Ta upp en diskussion med banker, riskkapitalaktörer och försäkringsbolag om förutsättningar för satsningar på trä i byggande. Initiera ett arbete i de småländska kommunerna med sikte på att korta de kommunala planprocesserna. Lövträslagens affärsmöjligheter är betydande. Det förutsätter dock att man får ett effektivare uttag ur skogen, dvs. löser vissa logistikproblem. Se till att analysera frågan vidare i ett nätverk för hela värdekedjan interiöra miljöer inklusive design. Bygg vidare på erfarenheterna från nätverk som Business Link, Kontorslandskapet, 7 inredare och initiera andra tillväxtbenägna leverantörsnätverk inom värdekedjan interiöra miljöer. Stimulera utomnordisk export. Det finns stor potential för framför allt möbel- och inredningsindustrin att öka exporten till länder utanför Norden, dit den mesta exporten går idag. Den arkitekt- och designorienterade trähusindustrin bör också kunna medverka i sådana exportsatsningar Kompetensförsörjning Liksom för andra branscher finns ett behov av rätt kompetensförsörjning i den trärelaterade industrin. För anställda i produktionen efterfrågar företagen minst gymnasiekompetens. Här efterlyser företagen en bättre regional samordning av utbudet, vilket vi menar skulle tillgodoses i ett Branschråd trä i Småländ enligt ovan. För att driva på teknikutvecklingen och öka innovationsgraden behövs också fler ingenjörer i företagen, särskilt maskiningenjörer med träkunskap. Kontakter med universitet/högskolor m.fl. FoU-aktörer skiljer sig åt beroende på geografi och i vilken värdekedja företagen arbetar i. Dessa kontaktvägar bör man bygga vidare på. Det anmärkningsvärt marginella marknadsrelaterade utbytet mellan akademin och den småländska trärelaterade industrin måste förbättras, vilket en Träföretagsforskarskola kommer att bli en plattform för.
8 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 8 Att påbörja snarast: Ta upp en diskussion med Linnéuniversitetet om att vidareutveckla utbildningen i Trä- och byggteknik med speciell inriktning på industriellt byggande. Initiera gemensamma traineeprogram på konkurrensneutrala områden, där i första hand de mindre företagen får bättre möjligheter att använda sig av traineer. Att göra på lite längre sikt: Starta behovsstyrda projekt med tvärvetenskaplig FoU-inriktning, exempelvis olika material Tydlig rollfördelning mellan berörda aktörer De flesta innovationer kommer till i samverkan mellan ett antal olika aktörer: företag med olika specialistkompetens, konsulter, finansiärer, FoU-aktörer etc. För att en sådan samverkan ska komma till stånd måste det finnas ett väl fungerande innovationssystem (kombinationen av aktörer, länkar mellan dessa, drivkrafter och spelregler som påverkar förmågan att skapa innovationer) med en tydlig rollfördelning. I den antagna strategin finns ett förslag till en sådan rollfördelning. Att påbörja snarast: Komma överens om en tydlig rollfördelning i samråd med regionens företagsstödjande/fouaktörer. Grunden för en sådan rollfördelning finns i strategin. Regionförbunden är naturligen ansvariga för att ta initiativ till denna insats. Identifiera lämpliga projektägare/projektledare utanför den akademiska världen för SMEdrivna FoU-projekt och börja tillämpa den modellen. Denna insats bör pågå kontinuerligt vid genomförande av handlingsprogrammet. Att Träcentrum får i uppdrag att vara projektsamordnare för den föreslagna Träföretagsforskarskolan är ett exempel, men det behövs flera aktörer som kan ta den rollen. 5. Kostnader och finansiering Nedan anges ungefärliga kostnader för de prioriterade insatserna och en indikativ finansiering av desamma under de närmaste tre åren. Marknadsföra Träregion Småland: Möbelriket och Konsthallen i Virserum får en finansiering på vardera 0,5 mkr per år, Träcentrum gör detta inom ramen för sitt andra uppdrag. Årlig kostnad 1 mkr. Företagsforskarskola: Nio doktorander ger en årlig kostnad på ca 8,5 mkr inklusive projektsamordning. Finansieringsbilden är svårbedömd och mycket preliminär som en följd av att KK-stiftelsen inte kan ge medel till Linköpings Universitet och bidragsdiskussionerna med Vinnova inte varit så omfattande. Särskilda medel för ansökningsarbetet bör avsättas Samordning av kompetensutvecklingsinsatserna: Årlig kostnad tkr. Coachningsinsatser etc.: Årlig kostnad 3 mkr under fem år med omprövning efter tre år. Gemensam projektpott: Årlig kostnad 900 tkr. Gemensam samordnare på halvtid: Årlig kostnad 400 tkr.
9 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 9 Insats Årlig Indikativ finansiering kostnad RF/LST KK Vinnova Reg fond Företag * Univ * Marknadsföring Företagsforskarskola Ansökningsarbete Coachning Projektpott Samordnare & branschråd Summa * Kan vara delvis i form av egen tid. Regionförbunden/Länsstyrelsernas del blir i storleksordningen 1,5 2 mkr per län och år, beroende på hur stor finansiering som kan fås från Vinnova och Regionala fonden. 6. Fortsatt arbete Den antagna strategin har ett tioårigt perspektiv, men ska ses över och uppdateras efter fem år. Det kan finnas skäl att redan efter de tre år som detta handlingsprogram till stor del avser, följa upp och fundera över såväl strategin som de därpå följande årens konkreta insatser. Det väsentliga är att man söker förena det långsiktiga perspektivet mot 2020 med årliga konkreta insatser som utvecklar och stödjer den trärelaterade industrin. I det sammanhanget bör även poängteras vikten av att aktivt och brett informera om det som görs och resultaten av det både lokalt, regionalt och nationellt. Det stärker såväl självbilden som Smålands position som träregion i Sverige och Europa. En del i det arbetet är regionförbundens/länsstyrelsernas ansvar för att förbättra lobbyinsatserna gentemot den nationella nivån. I det korta perspektivet är vår starka rekommendation att försöka hålla tempot uppe. Väl medvetna om att beslutsprocessen måste få ha sin gång, menar vi ändå att det är viktigt att inte tappa för mycket tid innan åtminstone delar av arbetet med att genomföra handlingsprogrammet påbörjas. Det gäller kanske framför allt ansökningsprocessen avseende Träföretagsforskarskolan, där det kommer att finnas vissa deadlines under Att få den föreslagna trähandläggaren på plats snarast måste också bedömas som en väsentlig framgångsfaktor. --- Småland Bertil Eifrém Börje Pihlqvist
Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.
Sammanträdesdatum 1(6) Plats och tid Stadshuset, Vetlanda kl. 13.15-14.30 Beslutande Tommy Bohman, ordförande Gunilla Hjelm Jan Johansson Ingemar Sturesson Ritva Hermanson, tjänstgörande ersättare Övriga
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merTräregion Småland B a k g r u n d - N u t i d - F r a m t i d
Träregion Småland Träregion Småland Wood - The heart of Småland Runt 20 000 personer i Småland arbetar i trärelaterad industri som är den klart viktigaste industrigrenen i regionen. Den småländska träbranschen
Läs merTECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE
TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella
Läs merVäxjö. den moderna trästaden. Växjö kommuns träbyggnadsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige 2013-08-26 170
Växjö den moderna trästaden Växjö kommuns träbyggnadsstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2013-08-26 170 Innehåll Inledning...3 Mål... 5 Definitioner... 5 Klimat och energi varför är trä viktigt ur ett
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merIUC Sverige det operativa innovationsnätverket
IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att
Läs merFÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI
FÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI Fem lärosäten i samverkan erbjuder tillsammans med KK-stiftelsen forskarutbildning för industriverksamma inom fokusområdet Smart Industri. UTMANINGAR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI
Läs merSamarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska
PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar
Läs merEnergieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU
Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare
Läs mer1 TRÄBYGGNADSSTRATEGI
1 www.trabyggnadskansliet.se TRÄBYGGNADSSTRATEGI MILJÖSTRATEGISKA PROGRAM ARKITEKTURPOLICY HÅLLBART BYGGANDE 201 8- Gävle kommun 2 04-18 Historik Regeringens nationella träbyggnadsstrategi 2005 2008 Länsstyrelsen
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merBRA FORSKNING GER UTDELNING
BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs merCampus Värnamo 2015. Bakgrund
Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var
Läs merLet s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Läs merBeskrivning av KK-miljöprogrammet
Beskrivning av KK-miljöprogrammet BESKRIV N I N G A V K K - M I L J Ö P R O G R A M M E T 2 Om KK-stiftelsen KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi finansierar projekt vid landets
Läs merFörnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2014-08-13 Handläggare Anne Lund Telefon: 08-508 31 926 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 19 Förnyad upphandling för drift och utveckling
Läs merINNOVATIONSKRAFT KALMAR LÄN HANDLINGSPROGRAM FÖR ÖKAD INNOVATIONSFÖRMÅGA I KALMAR LÄN
INNOVATIONSKRAFT KALMAR LÄN HANDLINGSPROGRAM FÖR ÖKAD INNOVATIONSFÖRMÅGA I KALMAR LÄN INNOVATIONSAGENDAN BAKGRUNDEN UPPDRAGET EN UTFLYKT I UNDERJORDEN RESULTAT VAD HÄNDER HÄRNÄST? JOHAN CARLSTEDT IVA ULF
Läs merKlusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011
Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet
Läs merYttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Läs mer3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick
3 februari 2017 Innehåll Kort om VO-College Utvecklingsresan Eventuellt ESF-projekt Frågor, synpunkter och medskick Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund
Läs merDelägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432
kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 18 Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merEksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23
T R Ä BYG G N A D SST R AT E G I Eksjö kommun Dnr: 07-KLK003. Antagen 08--5 Kf 3 SAMMANFATTNING Trä är ett byggmaterial med positiva egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
Läs merHandlingsplan. Strategi för ökad internationalisering
Handlingsplan genomförande Strategi för ökad internationalisering Skara kommun 2017-01-23 Inledning Skara kommuns strategi för ökad internationalisering uttrycker kommunens ambition och vilja till att
Läs merAvsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering
Avsiktsförklaring om etablering av Akademin för smart specialisering 2016-2020 Avsiktsförklaring RV - Kau om Akademin för smart specialisering 2016-2020 Inledning Mellan Region Värmland (RV) och Karlstads
Läs merVärdekedja Biobaserat byggande
Värdekedja Biobaserat byggande 2013-11-26 Per-Erik Eriksson, SP Trä Erik Serrano, Linnéuniversitetet Värdekedja Biobaserat byggande Bred definition alla aktiviteter från skogen till slutprodukter med högt
Läs merI took the road less travelled, and that made all the difference
I took the road less travelled, and that made all the difference R. Frost The Road not Taken LWE konferens, 26-27 oktober Tomas Nord@liu.se LWE konferens, 26-27 oktober Tomas.nord@liu.se 1 Framsyn Trämanufaktur
Läs mer15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221
15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 Ärendet Som ett led i att säkra den framtida kompetensförsörjningen
Läs merStångåstaden Ett steg till sysselsättning
Tjänsteskrivelse 1 (5) Utbildningskontoret Johanna Lensell Rebillon 2018-04-13 Dnr BIN 2018-70 Bildningsnämnden Stångåstaden Ett steg till sysselsättning Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner
Läs merFörstudie Hållbar bioenergi
Förstudie Hållbar bioenergi 2017-11-29 Syfte Förstudien undersöker förutsättningarna och möjligheterna för att skapa ett näringsanpassat innovationsstöd för hållbar bioenergi. Innovationsteman inom hållbar
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2013
VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer vid nya lärosäten, dels
Läs merSamverkansavtal mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet
Samverkansavtal mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet För perioden 2017-01-01 2020-12-31 1. Inledning Relationen och samarbetet mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet är betydande
Läs merSamverkansforum för ett energieffektivare näringsliv i Gävleborg och Dalarna
Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv i Gävleborg och Dalarna Bakgrund Det finns behov av att öka takten i energiomställningen. En effektivare energianvändning spar både pengar och hindrar
Läs merVåga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och
Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet
Läs merSamarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009
Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merMedlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret
Medlemmar Vi vill. Utveckla och stärka samarbetet mellan aktörer från näringslivet, akademi/institut och det offentliga. Initiera innovations- och utvecklingsprojekt inom prioriterade områden. Styrka Klustrets
Läs merWorkshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012
Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merPresidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-11-30 kl. 08.30-11.30 Plats: Regionens hus, Sal B 12 Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram - för
Läs merPresidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-04-12 09:00-11:10 Plats: Malin Wengholms tjänsterum 15 Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram för
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs merRegion Östergötland Större kraft att växa tillsammans
Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:
Läs merForskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merStrategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Läs merHantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete
Datum Dnr 2018-03-13 18 030 Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Sammanfattning I villkorsbeslutet för 2018 erbjuder Näringsdepartementet regionalt utvecklingsansvarig
Läs merStrategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merLista över ärenden till kommunstyrelsens arbetsutskott onsdag den 13 augusti 2014
Lista över ärenden till kommunstyrelsens arbetsutskott onsdag den 13 augusti 2014 1 Ärende 2 Dnr 2014/000174 Målbildsarbete: Den attraktiva regionen Linnéstråket Sammanfattning Under arbetsutskottet kommer
Läs merProgrammets syfte och mål
Avans Olle Vogel Programmets syfte och mål Syfte Stärka den forskningsnära utbildningen och näringslivets kompetensförsörjning på avancerad nivå. Mål Utveckla utbildningar på avancerad nivå inom betydelsefulla
Läs merPlattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna
Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna Inledning Det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet bygger på att resurser satsas på insatser som ska ge bestående
Läs merRemiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Läs merSPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland
SPs Samhällsbyggnadsdag Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland FÖRSTA VINNXÄXT-MILJÖN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD! Vision: Smart Housing Småland
Läs mer2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:
Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum
Läs merKompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan
1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt
Läs merFörslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen
2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet
Läs merRegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt
RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merIUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar
Läs merÄr du intresserad av en bra affär?
Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt
Läs merFöljeforskning i programmet Innovatörer
UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2017-09-28 2017-04712 Reviderad Följeforskning i programmet Innovatörer En satsning knuten till programmet Innovatörer VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL
Läs merDatum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merBioekonomi Nationella processer och strategier inom området
Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Fossilfritt Sverige Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogsprogrammet
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merVerksamhetsplan för Kommunstyrelsen, Campus Värnamo
Verksamhetsplan för Kommunstyrelsen, Fastställd av: Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx, xxx Fastställd av: XX-nämnden 20xx-xx-xx, xxx Dokumentet gäller från: 2019-01-01 Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen,
Läs merUtlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Läs merRegional satsning på vuxnas lärande
PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-08-18 Dnr 1702797 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden KrinovaMAT Ordförandens
Läs merVERKSAMHETSPLAN TECHTANK TECHTANK.SE
VERKSAMHETSPLAN TECHTANK 2017 TECHTANK.SE 1 INLEDNING...4 VERKSAMHET 2017...4 KLUSTERUTVECKLING & MARKNADSFÖRING...5 AFFÄRSUTVECKLING & TILLVÄXT...6 TEKNIKUTVECKLING & INNOVATION...7 KOMPETENSUTVECKLING
Läs merUtvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår
Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Välkommen, dagens program mm Utvecklingssatsningen så här långt en sammanfattning Uppdraget kring Kompetensplattformarna
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs mer(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN
2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har
Läs merUTVECKLA DITT FÖRETAGS KONKURRENSKRAFT
Industriföretagen står inför stora utmaningar och möjligheter. Tillsammans i Techtank arbetar vi för att möta och ta tillvara dessa. Välkommen att utveckla ditt företags konkurrenskraft med oss. www.techtank.se
Läs merUtvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår
Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning
Läs merMiljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet
Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november
Läs merAffärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen
Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom
Läs merVerksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)
Bilaga 6 Verksamhetsplan 2017-2019 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs vision är att bidra till ett
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merEvenemangsstrategi för Stockholms stad
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 053-1394/2011 SID 1 (6) 2011-06-23 Handläggare: Hanna Brogren Telefon: 08 508 29 436 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merIndustriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential
Industriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential Potential 2020 - positivt scenario Totala bostadsbyggandet omkring 40 000 lgh 45 % småhusbyggande, trästommeandel 90% 12 000 trähus 55 % flerbostadsbyggande,
Läs merBilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Läs mer