Ullångers kyrka restaurering av fönster

Transkript

1 Ullångers kyrka restaurering av fönster Ullångers församling, Kramfors kommun, Ångermanland Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 26, Bodil Mascher

2 Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS TILLSTÅNDSÄRENDE BESTÄLLARE BESTÄLLARENS OMBUD ENTREPRENÖR ANTIKVARIE ARBETSBESKRIVNING Objektbeskrivning 3 BESKRIVNING / HISTORIK KULTURHISTORISK STATUS Åtgärder och genomförande 7 FÖRUTSÄTTNINGAR / TILLSTÅND FÖRE RESTAURERING GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Källor 24 BILAGA Arbetsbeskrivning Fönster- & Måleriteknik AB, Garvarv. 6, , Nälden. 2

3 Inledning Objekt / dnr. Ullångers kyrka, Ullångers församling, Kramfors kommun. Dnr / 15 Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Ullånger och Vibyggerå kyrkliga samfällighet Beställarens ombud Anita Lindström, Prästbordet 101, Ullånger Entreprenör Fönster- & Måleriteknik AB, Garvarv. 6, , Nälden, tel Antikvarie Bodil Mascher, Murberget Länsmuseet Västernorrland. Arbetsbeskrivning Fönster- & Måleriteknik AB, Garvarv. 6, , Nälden. Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Ullångers kyrka var ursprungligen från medeltiden, ombyggd efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson med torn i väster och med tvärskepp. Sakristian ligger på norra sidan koret. Stommen är i gråsten. Fasaderna är ljusputsade med fält i rött tegel kring tornets takfot och gavelröstena på långhus och korsarmar, som också är försedda med blinderingar. Långhusets spetsiga sadeltak är uppbrutet av de lägre korsarmarnas spetsiga takvinklar. Den ombyggda kyrkan är influerad av en nygotisk kyrkobyggnadstyp som var tongivande under sent tal. Kyrkan var under medeltiden tornlös med rektangulär plan och mätte 32 x 19 alnar. Den omnämns som eget gäll 1314, då kyrkan betalade sexårsgärden. Dokument från 1316 visar att församlingen också

4 betalade lösen för biskop Olof Björnssons pallium (skulderkläde). Ett franskt relikskrin från talet ägs av församlingen och omnämns i en inventarieförteckning från Ullånger hade endast 112 åbor år 1531, då man återköpte sin kyrkklocka för 20 mark, 2 skeppund koppar, och 16 mark i afradspenningar efter Gustaf Vasas införda klockskatt efter övergången till reformationen fick staten en förgylld monstrans av församlingen. Under talet byggdes ett stjärnvalv, som ersatte ett platt trätak över orgelläktaren. Man fick även ett triumfkrucifix och ett mariaskåp med en stående apokalyptisk madonna ev. något senare. Troligen under 1600-talet införskaffades en dopfunt i skuret och målat trä med sexkantig fot och cuppa. På talet skedde förändringar i medeltidskyrkan läggs nytt spån på södra takfallet inköptes 20 tunnor kalk för 85 daler för att vitmena kyrkan. Även 1749 inköptes en mindre mängd kalk (ev. för invändig kalkning?) och 1750 inköptes kalk till en kostnad av 243 daler för utvändig kalkputsning. Varifrån kalken kom står ej angivet i denna källa och 1706 omtalas i kyrkoräkenskaperna att en glasmästare fått förhållandevis små summor för att ha byggt kyrkfönstren. Under andra hälften av talet blev kostnader för fönster avsevärt högre. Fönstergluggarna utvidgades och en ny kyrkport tillverkades 1762 av Erik Pehrsson i Ytterlännäs. Han erhöll 300 daler för arbetet, som besiktades av stifts- och provinsialbyggmästaren Daniel Hagman. Bly och glas köptes också in (kyrkoräkenskaperna). Kyrkan fick nya blyinfattade fönster vid restaureringen inköptes en stor ljuskrona byggdes mittskeppets stjärnvalv. Predikstolen från 1699 med de fyra evangelisterna i nischer tillskrivs Hans Biskop från Österbotten. Målnings- och förgyllningsarbeten utfördes 1703 av Lars Målare från Härnösand, som samtidigt målade apostlabilderna på den gamla läktarbarriären. Altaruppsatsen från 1764 utfördes av Johan Edler d.ä för 900 daler, målning och förgyllning utfördes 1769 av Eric Hofverberg för 1400 daler. Klockan från 1531 kompletterades med storklockan inköpt 1753 inför bygget av klockstapeln, som leddes av Eric Larsson-Lustig i Ullånger och Erik Johansson i Lid. Kyrkan var under talets slut alldeles för trång i förhållande till den ökande folkmängden. Man diskuterade reparation eller nybyggnad av en kyrka. Arkitekten G. Hermansson anlitades för att ta fram ritningar och kostnadsförslag. Arkitekten hade under talet varit livligt verksam i Sundsvall, där han hade satt sin prägel på ett trettiotal byggnader. Vid den tid då Hermansson kopplades in för att upprätta ritningar till Ullångers kyrka hade han vunnit en arkitekttävling om Oscarskyrkan i Stockholm. Hermansson lämnade Sundsvall Men hans arkitektur började bli omodern och några år inpå talet började nationalromantiken uppfattas som det nya idealet. Hermansson hade även förslagit alternativet att bygga om kyrkan i Ullånger, vilket kyrkostämman antog, trots att arkitekten själv avrådde en ombyggnad. Han hänvisade till kyrkans autenticitet och menade att den borde stå oförändrad som ett monument över äldre tid. Han ville även undvika en rivning av klockstapeln, som han ansåg skulle vara vandalism. En ny kyrka kunde i stället byggas i enlighet med tidens 4

5 praktiska behov skedde dock den genomgripande omgestaltningen, som innebar att kyrkan fick tvärskepp i norr och söder, utbyggt kor i öster och torn. Till ritningarna hade arkitekten, på församlingens önskemål, fått rita ett torn med en kupol liknande taket på Ullångers klockstapel från 1754, som flyttades till friluftsmuseet Murberget Invändigt förblev den västra bakre delen av kyrkorummet mest oförändrad, dock med ny orgel och ny läktarbarriär. Ytterligare tre stjärnvalv tillkom i långhusets främre del där korpartiet genomgick stora förändringar. Tidigare fanns på östra väggen ett korfönster omgivet av Edlers altaruppsats. I stället inmonterades tre glasfönster från Sandö glasbruk, då det befintliga mittersta fönstret utökas med två lägre flankerande fönster. Glasfönstren tillverkades av Hugo Schülz, inflyttad till Sandö från Tyskland Schülz var född i Berlin och utbildad i glas- och dekormålning vid akademier i Berlin och Frankfurt. Han har utfört glasfönster i exempelvis Riksdagshuset och i Gedächtniskirche i Berlin fick kyrkan ett orgelverk med 11 stämmor och blåsbälg. Fasaden var målad i vitt och guld installerades en vedeldad värmeugn. Foto från tiden efter 1934 års restaurering med igenmurade korfönster och med krucifixet från den gamla kyrkan inträffade nästa restaurering. Fasaderna omputsades. I nordost mellan kor och långhus tillbyggdes ett dopkapell med golv och dopfunt i kalksten från Gusta i Jämtland. Genom en insamling förvärvades nya blyinfattade fönster med 5

6 antikglas. Korfönstren igenmurades och krucifixet placerades ovanför altaret med 1700-talslampetterna på vardera sida. Krucifixet, liksom madonnan, hade stått framme vid altaret i den gamla kyrkan före I den gamla källaren under sakristian inrättades en krypta med gravsten över majoren S. Nilsson-Lundberg skedde en stor in- och utvändig restaurering under ledning av arkitekt Esshagen i Östersund, då fasaderna omputsades och avfärgades och sakristian byggdes ut 14 meter för att inrymma wc och skrudkammare. Då återinsattes Edlers altaruppsats och glasfönstren i koret. En brudkammaren inreddes i läktarunderbyggnaden omlades långhustaket med kopparplåt restaurerades fasader och tak. Man hade upptäckt brister i tornhuvens plåtavtäckning och stomme och takavvattningen på torn och långhus hade vissa brister. Kyrkan, främst tornet, hade puts- och färgskador. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4. 6

7 Åtgärder och genomförande Förutsättningar / tillstånd före restaurering Norra tvärskeppens nyare fönster och norra fasadens äldre fönster före ommålning. Ytterfönsterbågar är i trä. Nedersta ytterbågarna har fönsterhaspar med ögla, dels korta, dels längre öppningsbara. Innerbågarna från mitten av talet har blyspröjs i (se Historik). De sex mindre tornfönstren är i trä, enkla och har endast grundfärg på insidan. Fönstren i dopkapellet är från nybyggnaden på talet. Fönster på den utbyggda sakristian är från 1970-talet. Kyrkans fönsterrutor har antikglas av olika kulör (blågröna eller rosa). Kyrkans ytterfönster som sitter på mittskeppet mot norr och söder ser ut att vara äldre än de som sitter på tvärskeppen mot väster. Troligen är tvärskeppens fönster från den stora ombyggnaden tillverkade lika de äldre medan de äldre fönstren återanvändes på mittskeppet? Ett fotografi från lilla kyrkan före ombyggnaden visar, att den hade höga stora fönster redan då, liknande de nuvarande. 7

8 Nedre delen på fönstret närmast västra porten på södra fasaden Kyrkans fönster har omfattande färgskador och långa sprickor i färgen, särskilt på södra sidan. Kittet har delvis lossnat eller saknas och vissa trärena ytor uppvisar ytlig röta. Färgen har, vid okulär besiktning från mark, bättre vidhäftning mot norr men har bitvis stora färgskador även där. Senaste ommålningen gjordes sannolikt vid restaureringen Det finns också stora glipor mellan karmar och mur på sakristans norra sida. Vissa bågar som slagit sig måste justeras genom att nerslipas några millimeter så att de sitter tätt. Fönstren bedömdes inför restaureringen 1989 vara i relativt bra skick och skulle enligt arbetsbeskrivning ommålas. Enligt ett byggmötesprotokoll från var fönstersnickerierna målade med Claessons linoljefärg från Stockholm. Målningsentreprenaden för fasadsnickerier var Kramfors Måleriaktiebolag. 8

9 Bågen på ett korfönster före åtgärder. Färgskador på fönster, mittskeppets norra fasad

10 Färgskador på fönster och karm, mittskeppets norra fasad Färgskador på nermonterade ytterbågar som ska fraktas till verkstad. 10

11 Sakristians fasad mot norr. Glipor mellan kyrkomur och karmar. Innanfönstren är inte täta. Deras beslag sitter endast ett på mitten av vardera båge och sluter där tätt medan det uppstår springor i övre och nedre delarna på bågarna. Dessutom är nuvarande beslag tillverkade för endast en båge men håller idag två bågar samtidigt, vilket är bristfälligt. Beslaget sitter på mittposten. Enligt arbetsbeskrivningen ska nu två beslag monteras; ett på överdelen och ett på nederdelen av bågen. På vissa bågar, i övre rundbågar exempelvis, där gångjärnen i stället sitter på mittposten är nuvarande beslag i bågens ytterkant tillräckligt om det endast kompletteras med ett extra beslag i ytterkanten. De borttagna äldre beslagen ska återanvändas på dessa bågar där gångjärnen sitter på mittposten Befintliga fönsterbeslag med fällbom (foto norra läktarfönstret). 11

12 Tornfönster mot norr med tunnt färgskikt Genomförda åtgärder Kyrkans innerbågar påbörjades bortmontering av innanfönstren. De fraktades till verkstad i Jämtland för att restaurera bågarna där. Arbetet med rengöring och ommålning av innerbågarna pågick under veckorna Inget utbyte av virke på innerbågarna har behövt göras. Rengöring gjordes med Målartvätt. Man har användt Lasol linoljefärg från Engwall & Claesson och rundpensel till alla strykningar. Till ytterbågarnas beslag användes Teknos Ferrex Metallgrund, vilket är en zinkfosfatprimer eftersom underlaget är galvaniserat. Denna färgtyp kan enligt leverantören kombineras med linoljefärg. 12

13 Innanfönster på södra sidan vid koret borttages. Grundfärgen förtunnades 40 / 60, mellanstrykning 20 / 80 och bågarna färdigströks med enbart Lasol linoljefärg var samtliga innerbågar, drygt ett nittiotal, rengjorda och kompletteringskittade med linoljekitt och det pågick grundning av bågarna. Rengöring skedde med fönsterskrapor. Ingen infravärme behövdes, det var inte mycket lös färg på bågarna. Smärre kittkompletteringar gjordes på de flesta innerbågarna och någon spackling på tidigare ojämnheter, bland annat på fönster som tidigare hade brutits upp vid ett inbrott. Glas Tre glasrutor var spruckna. Glaset är munblåst och endast ca 1,5 mm tjockt och har en strimmig struktur i olika riktningar. Det fanns inget extra glas i kyrkans förråd, tornrum eller annat utrymme. Samma typ av glas finns i handeln men utan pigment. Entreprenören har förgäves sökt efter rätt kulörer (grönblå eller rosa) hos lokala leverantörer i Jämtland. Glaset har troligen varit mera gult från början, vilket märktes i kanterna på rutorna. Antikglas hos Pilkington var alltför mycket pigmenterat. En provbit av trasigt fönsterglas skickades till Ringströms i Stockholm med samma resultat dvs. det fanns ej rätt kulör. Därför beställdes ofärgade antikglas, liksom de flesta antikglasen i kyrkan är idag. 13

14 Grundmålad fals på innerfönster. Entreprenörens foto från verkstad i Jämtland. 14

15 Kompletteringskittat fönster. Entreprenörens foto från verkstad i Jämtland. Färdigstrukna bågar. Entreprenörens foto från verkstad i Jämtland. 15

16 Färdigstrukna bågar. Entreprenörens foto från verkstad i Jämtland. Sprucken ruta. Entreprenörens foto från verkstad i Jämtland. 16

17 Karmar De färdiga innerbågarna fraktades till Ullånger för montering och samtidigt skedde arbetet på plats inomhus med de grundmålade karmarna, som främst målningsbehandlades med mellan- och slutstrykning under tiden Färgen visade sig ha god vidhäftning och det fanns nästan inga trärena ytor att grundmåla. Den 2 4 juni påbörjades målning av ytterkarmarna på västra gavelfasaden, södra och norra fasaden. Trärena uttorkade ytor behandlades med Jupex träolja från Wibo före grundfärg. Ytor med bättre vidhäftande färg rengjordes från lösa färgflagor och behandlades endast med mellanstrykning och färdigstrykning. Karmarna färdigströks veckan efter midsommar i samband med återmontering av ytterbågarna. Södra fasadens ytterkarmar var mest illa däran. På södra fasaden skrapade man rengöringsgrad 1 (trärent) på nästan alla ytterkarmars ytor. På norra fasaden blev ca 50 % av karmarna rengjorda till grad 2 och 50 % skrapades trärena Grundmålad karm. Andra fönstret bakifrån, kyrkorummets södra vägg. 17

18 Grundmålad karm. Andra fönstret bakifrån, kyrkorummets södra vägg Mellanstruken karm. Andra fönstret bakifrån, kyrkorummets södra vägg. 18

19 Mellanstruken karm. Andra fönstret bakifrån, kyrkorummets södra vägg Mellanstruken yta på innerfönster, norra tvärskeppet mot väster. 19

20 Grundmålad karm på tornfönster mot norr. På tornfönstren fanns tidigare endast ett indraget skikt av gammal grundfärg Färdigmålad båge och karm, tornfönster mot norr. 20

21 Grundmålad ytterkarm på södra fönstret närmast huvudingången. Kyrkans ytterbågar påbörjades nermontering av ytterbågarna för restaurering på verkstad. I början av juni var kyrkans ytterbågar (utom korfönster) rengjorda, grundmålade och kittade med glas. Det gjordes lagningar på tre av ytterfönstren. Rötskadade bottenstycken utbyttes på ett fönster i norra långhusfasaden och norra korsarmens västra fönster. På rundfönstret mot väster ovanför entrén ersattes bågen på den övre södra fjärdedelen. Det utbytta virket var kärnvirke av fura. Veckan efter midsommar återmonterades kyrkans ytterbågar i samband med färdigstrykning av ytterkarmar. Korfönster Ytterbågar från korfönstren fraktades till verkstaden i Jämtland den 2 4 juni. På östra gavelfasadens korfönster skrapades rengöringsgrad 1 (trärena) på bottenstycken och snickeriernas nedre tredjedel och motsvarande tvärposter. Övriga delar förbehandlades med rengöringsgrad 2. 21

22 Mellanstrykning av korfönstres övre delar. Korets målade innerglasfönster har varit övertäckta av figursågade träfiberplattor efter mellanstrykning av karmarna Korfönstrens nederdelar skrapas trärena och behandlas med Jupex träolja före grundfärg. 22

23 Målningen sker med så lite färg på penseln som möjligt och med pensel av hög kvalitet. 23

24 Källor Persenius, Walter: Hälsning från Ullånger, kyrkoskrift. Murberget Länsmuseet Västernorrlands arkiv, Kyrkoärenden dnr Nordström, Alvar: Våra kyrkor i: Ullångers kommun. Ullånger och Vibyggerå socknar, red. A. Lundin, A. Nordström m.fl., Härnösand Föreläsningsmaterial, norrländsk medeltida kyrklig konst 1991, Konstvetenskapliga institutionen, Umeå. 24