Förstudie (Vägplan samrådsunderlag fr.o.m ) Väg 169, korsningen med väg 714 Tjörns kommun, Västra Götalands Län

Transkript

1 Förstudie (Vägplan samrådsunderlag fr.o.m ) Väg 169, korsningen med väg 714 Tjörns kommun, Västra Götalands Län Samrådshandling Objektnummer:

2 Trafikverket: Tjörns kommun: Kent Sjöholm, Trafikverket Investering Väst Sten-Ove Dahllöf/ Jenny Ilmestrand ÅF Infrastructure AB: Malin Kärnhagen Wolff, uppdragsledare, trafik Marcus Johansson, miljö Distributör: Trafikverket, Göteborg, telefon:

3 Sammanfattning Bakgrund Väg 169 går mellan Myggenäs och Rönnäng, tvärs över hela Tjörn. I höjd med Röreviken ansluter väg 714 samt enskild väg från Röreviken i en fyrvägskorsning. Busshållplats Sjötången ligger i anslutning till korsningen. I takt med att Tjörns kommun planerar för byggande av bostäder i området kommer trafikmängden till anslutande vägar samt krav på trafiksäkerhet och kapacitet att öka. Brister och problem Syftet med denna förstudie är att inventera och klarlägga förutsättningarna för att höja trafiksäkerheten, tillgängligheten och framkomligheten i korsningen. Korsningen har idag varken svängfält eller gång- och cykelpassage över väg 169. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Bussresenärer är hänvisade till vägkanten för att nå busshållplatserna i anslutning till korsningen. Dessa har låg standard och saknar både plattform och anslutande gångbanor. En potentiell risk för upphinnandeolyckor föreligger eftersom vänstersvängfält saknas på väg 169. Projektmål Projektmålen relaterar till flera av de transportpolitiska målen. Genom förbättrade anslutningar till kollektivtrafikens hållplatser ska underlag för ökat resande och förbättrad service skapas. Möjligheten att bygga om och förbättra kollektivtrafikens hållplatser för ökad tillgänglighet beaktas. Kapacitetshöjande åtgärder, gång- och cykelpassage samt tillgänglighetsanpassning av busshållplatserna ska öka transportkvaliteten för alla trafikantgrupper. En gång- och cykelpassage samt tillgänglighetsanpassning av busshållplatsen ska skapa bättre förutsättningar för alla, oavsett kön och ålder att tillgodose sina transportbehov på ett tryggt sätt. Planerade åtgärder i korsningen ska skapa goda förutsättningar för att locka åretruntboende och stärka området för ökad tillväxt i regionen. Trafiksäkerheten och tryggheten i anslutning till korsningen ska öka. Planerade åtgärder lokaliseras till befintligt vägområde och dess omedelbara närhet och därmed minimeras ianspråktagandet av bevarandevärd mark och negativ påverkan på värdefulla naturmiljöer och rödlistade arter. 3

4 Tänkbara åtgärder, enligt fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar efter en fyrstegsprincip där förslag till lämpliga lösningar på identifierade problem i transportsystemet diskuteras och prövas förutsättningslöst. Principen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt, men hanterar i första hand brister och problem inom vägtransportsystemet. En grundtanke är att åtgärder utanför vägtransportsystemet kan minska behovet av vägtransporter och därmed behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg ska därför åtgärder utanför vägtransportsystemet prövas. Därefter handlar principen i stor utsträckning om analys av åtgärder inom vägtransportsystemet. Eftersom projektets mål är att skapa en tillgänglig och trafiksäker vägkorsning bedöms detta kunna uppfyllas inom steg 3 - vägförbättringsåtgärder. Åtgärdsförslag Flera alternativ för att förbättra korsningen har studerats. För att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter bör korsningen kompletteras med gångbanor till busshållplatsernas båda lägen samt en ordnad gång- och cykelpassage över väg 169. Den, i ett annat projekt, planerade gång- och cykelvägen längs väg 169 ner från Myggenäs korsväg slutar i höjd med korsningen. Denna behöver anslutas till korsningen och också passera över väg 169 för att sedan kunna fortsätta in i området mot Västergårds hamn. För att hindra upphinnandeolyckor i korsningen kan vänstersvängfält för trafik från väg 169 till väg 714 samt vägen mot Rörviken anläggas. Alternativet att anlägga en cirkulationsplats i korsningen har också studerats. Busshållplatsen, med dess två hållplatslägen, tillgänglighetsanpassas med högt kantstöd och anslutande gångbanor. Korsningen saknar vägbelysning. Ny vägbelysning är önskvärd i korsningen bl a för att tydliggöra oskyddade trafikanter som vistas där. Effekter och konsekvenser En separerad gång- och cykelväg utmed väg 169, samt gång- och cykelpassage över vägen skapar goda förutsättningar för alla, oavsett kön och ålder, att fritt välja transportsätt. Trafiksäkerheten och tryggheten kommer att öka. Tillgängligheten till busshållplatsen ökar genom anslutande gångbanor och plattform vid busshållplatserna. Transportkvaliteten för alla transportsätt ökar, både med vänstersvängfält och cirkulationsplats. Planerade åtgärder i korsningen, både vänstersvängfält, cirkulationsplats samt gångoch cykelväg skapar bättre förutsättningar för att stärka området för ökad tillväxt i regionen. Påverkan på luftkvalitet och ljudnivåer i området förblir begränsad, både för vänstersvängfält och cirkulationsplats. De trafiksäkerhetshöjande åtgärderna kan minska risken för farligt godsolyckor, vilket är positivt då även risken för påverkan på strandoch vattenmiljön minskar. 4

5 Ett minimalt ianspråktagande av värdefull odlings- och betesmak i området ger minst konsekvenser för natur- och kulturmiljön. Genom att minska intrånget i närliggande strandäng kan möjligheterna till fortsatt hävd bevaras. Därmed bibehålls förutsättningarna för en fortsatt gynnsam utveckling för strandmiljön. Alternativet med vänstersvängfält kräver mindre ianspråktagande av mark än en cirkulationsplats. Ställningstagande/ Fortsatt arbete Denna samrådshandling kommer att skickas ut på samråd. Under samrådstiden finns möjlighet att komma in med synpunkter på förstudien. Efter samrådstidens slut sammanställs inkomna synpunkter till en samrådsredogörelse. Det finns möjlighet att revidera beskrivningar och föreslagna alternativ utifrån de synpunkter som inkommit. Samrådshandlingen och samrådsredogörelsen kompletteras till en förslagshandling. Denna ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Därefter fattar Trafikverket beslut om fortsatt arbete och en beslutshandling kan upprättas. 5

6 6

7 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsning Övergripande mål och strategier Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH UTVECKLINGSTRENDER Markanvändning Trafik och trafikanter resor och transporter Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Byggnadstekniska förutsättningar FUNKTIONSANALYS AV TRANSPORTSYSTEMET OCH DESS INFLUENSOMRÅDE Tillgänglighet Transportkvalitet Regional utveckling Trafiksäkerhet Miljö Jämställdhet PROJEKTMÅL TÄNKBARA ÅTGÄRDER Analys enligt fyrstegsprincipen Nollalternativ Analys av tänkbara åtgärder Förkastade alternativ Effekter och konsekvenser Kostnader RISKHANTERING MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER Uppfyllelse av projektmål Uppfyllelse av nationella, regionala och lokala miljömål Miljökvalitetsnormer SAMRÅD VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE

8 10 FORTSATT ARBETE Nästa steg i planeringsprocessen Geografisk avgränsning Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Förankringsform REFERENSER

9 1 Bakgrund Väg 169 går mellan Myggenäs och Rönnäng, tvärs över hela Tjörn. I höjd med Röreviken ansluter väg 714 i en fyrvägskorsning. Busshållplats Sjötången ligger i anslutning till korsningen. I takt med att Tjörns kommun planerar för byggande av bostäder i området kommer trafikmängden till anslutande vägar att öka, och krav på trafiksäkerhet och kapacitet att öka. 1.1 Brister, problem och syfte Syftet med denna förstudie är att inventera och klarlägga förutsättningarna för att höja trafiksäkerheten, tillgängligheten och framkomligheten i korsningen. Korsningen har idag varken svängfält eller gång- och cykelpassage över väg 169. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Bussresenärer är hänvisade till vägkanten för att nå busshållplatserna i anslutning till korsningen. Dessa har låg standard och saknar både plattform och anslutande gångbanor. En risk för upphinnandeolyckor föreligger eftersom vänstersvängfält saknas på väg Aktualitet Vägar, gång- och cykelväg samt vatten- och spillvatten har detaljprojekterats i Röreviken under 2012/ Detta projekt ansluter till korsningen. Därutöver har förstudie och arbetsplan tagits fram för en ny gång- och cykelväg utmed väg 169, på östra sidan av vägen. Gång- och cykelvägen sträcker sig från Myggenäs korsväg i norra delen av väg 169 och avslutas i anslutning till korsningen vid Röreviken. Gång- och cykelvägen samt vatten- och spillvattenledningar i samma sträckning detaljprojekteras under 2012/ Ovan nämnd förstudie och arbetsplan innefattade inte de nu aktuella åtgärderna i korsningen. De östra delarna av utredningsområdet i föreliggande förstudie överlappar dock den södra delen i tidigare upprättad förstudie och arbetsplan för ny gång- och cykelväg utmed väg Tidigare utredningar och beslut Under 2009 upprättade Norconsult AB, på uppdrag av Tjörns kommun, en trafikutredning för Myggenäs som innefattar åtgärder i korsningen. Tjörns kommun och Trafikverket Region Väst har träffat avtal om att anslutningen av väg 714 till väg 169 ska byggas så att en trafiksäkrare korsning erhålles. I anslutning till det ska utredas hur gång- och cykeltrafik på ett säkert sätt kan korsa väg 169. I bilaga till avtalet, som har dnr TRV 2010/42955-B, visas förslag på vänstersvängfält för trafik söderifrån på väg 169 in till väg 714. Arbetsplanen för ny gång- och cykelväg utmed väg 169, vars södra del ansluter till korsningen med väg 714, är fastställd. Den till arbetsplanen hörande miljö- 9

10 konsekvensbeskrivningen (MKB) som inbegrep en naturinventering har godkänts av länsstyrelsen i beslut med dnr Geografisk avgränsning Förstudieområdet är beläget mellan samhällena Myggenäs och Höviksnäs på Tjörn, se översikt nedan. Utredningsområdet omfattar korsningen mellan vägarna 169 och 714. Området är beläget i Tjörns kommun. Influensområdet, vilket är det område åtgärderna ger indirekt påverkan på, är något större än utredningsområdet. Influensområdet innefattar områdena öster- och västerut, som har in- och utfart via den aktuella korsningen. Figur 1.1 Översikt 10

11 Utredningsområde Influensområde Figur 1.2 Förstudieområde med omgivningar 1.5 Övergripande mål och strategier Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmål; Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål; Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Figur 1.3 Transportpolitiska huvudmål Både funktionsmålet och hänsynsmålet berörs i denna förstudie. 11

12 1.6 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Planering av ny väg regleras i första hand av väglagen och miljöbalken. Trafikverket ansvarar för att planera, bygga och sköta statliga järnvägar och allmänna vägar, framför allt på landsbygden men även för vissa tätortsleder. Trafikverket ansvarar också för de statliga färjelederna. Under arbetsprocessen samarbetar Trafikverket med andra statliga myndigheter; länsstyrelser, kommuner, kollektivtrafik, intresseorganisationer, region- och samverkansorgan, allmänheten och fastighetsägare som berörs av aktuella projekt. Den1 januari 2013 antog riksdagen en ny planeringsprocess för planering av väg- och järnvägsprojekt. Den nya processen kan indelas i stegen åtgärdsval, vägplan/järnvägsplan, bygghandling samt byggskede och ska förenkla hanteringen av vägprojekt samt förkorta tiderna från förstudier till byggande. Figur 1.4 Planeringsprocessen för ett vägprojekt Aktuell förstudie påbörjades före den 1 januari 2013 och är därför upprättad enligt den vägplaneringsprocess som tidigare gällde. Förenklat gäller att förstudien ersätter åtgärdsvalsstudien och delar av vägplanen Åtgärdsvalsstudie Planeringen av en väg eller järnväg börjar när brister identifierats i transportsystemet. Dessa undersöks samt utreds genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien ska behandla vilka typer av åtgärder som är möjliga för att lösa ett transportproblem. Trafikverket arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få störst nytta av satsade resurser. Det innebär att man stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som behövs. Ibland kan det vara effektivt med en kombination av åtgärder. Figur 1.5 Åtgärdsvalsstudiens roll i planeringen 12

13 Analys enligt fyrstegsprincipen: 1. Tänk om. Kan transportbehoven minskas eller andra transportsätt användas, kan behovet av resande påverkas, kan viss trafik som i dag går på väg flyttas över till järnväg eller kan kollektivtrafiken utvecklas? 2. Optimera. Kan väg- eller järnvägsnätet utnyttjas effektivare, till exempel genom hastighetsanpassning, variabla hastigheter eller trafikreglering? 3. Bygg om. Går det att lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnader, till exempel breddning, förlängning av plattformar vid stationer, rätning av kurvor eller förstärkning? 4. Bygg nytt. Krävs nyinvesteringar eller större ombyggnader, till exempel en ny trafikplats, en ny mötesstation eller en helt ny väg eller järnväg? I åtgärdsvalsstudien utreds vi hur brister i transportsystemet kan lösas. I första hand försöker man lösa problemet genom åtgärder enligt steg 1 och 2. Om det inte är möjligt väljs en konkret byggåtgärd, steg 3 och 4. Åtgärdsvalsstudien svarar på frågan varför ett väg- eller järnvägsprojekt behövs Planläggning Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild process som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Processen kallas planläggningsprocess och arbetet med att ta fram en väg- eller järnvägsplan kallas planläggning. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. Resultatet av planläggningsprocessen och utformningen av vägen eller järnvägen beskrivs och redovisas i en väg- eller järnvägsplan. Redan i början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där projektets miljöpåverkan beskrivs och försiktighets- och skyddsåtgärder föreslås. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan byggnation starta. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att kontakt tas och att dialoger sker med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få synpunkter och kunskap. Samråd kan ske direkt med de berörda eller genom möten som är öppna för allmänheten. Ibland sker också möten med de markägare som är speciellt berörda av ett projekt. Synpunkterna som kommer in efter samråd sammanställs i en samrådsredogörelse där också redovisning sker av hur synpunkterna kommer att påverka projektet. 13

14 1.7 Bygghandling När väg- eller järnvägsplanen är klar görs en bygghandling. Den innehåller främst tekniska beskrivningar med krav som gäller vägens eller järnvägens funktion. Bygghandlingen fungerar som underlag för byggarbetet och innehåller också krav på försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Bygghandlingen måste stämma överens med väg- eller järnvägsplanen. Endast obetydliga avvikelser tillåts. Om det förekommer större avvikelser eller förändringar i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny plan. 14

15 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning Befolkning Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån bodde det år personer i tätorten Myggenäs. I Höviksnäs, söder om korsningen, bodde det enligt samma källa 1309 personer år Sommartid ökar befolkningen på Tjörn och därmed också inom förstudieområdet till följd av semesterboende på campingplatser och i privata sommarstugor. Myggenäs har en större del äldre befolkning än genomsnittet för Sverige och en lägre andel i åldrarna år Bebyggelse Öster om aktuell korsning ligger området Häggvall med cirka 50 bostäder, både permanentbostäder och sommarstugor. Nordväst om korsningen ligger området Västergårds hamn som är ett bostadsområde med 34 bostäder som når sina hus med väg 714. I anslutning till korsningen finns två byggnader som inte är bostadshus, utan inhyser företag. Myggenäs Gård är lokaliserad på norra sidan av väg 169. Figur 2.1 Ortofoto Längs med vägarna öst och väst från korsningen ligger åkrar och bostadshus med ett avstånd på cirka 50 meter från vägen. I syd och nordlig riktning, längs väg 169, finns ingen bebyggelse i närheten av korsningen förutom de båda byggnaderna som nämnts ovan. 15

16 De flesta av de cirka 460 hus i Myggenäs är friliggande villor från 60 och 70- talen. Industrier finns främst cirka tre kilometer söderut i Vallhamn Näringsliv och sysselsättning En stor del av invånarna på Tjörn pendlar till arbetet, 53 % arbetar utanför kommunen. Cirka 40 % pendlar till Göteborg, 35 % till Göteborg och 25 % till andra platser i regionen. I anslutning till korsningen ligger, som nämnts ovan, Myggenäs Gård, ett företagshus med verksamheter inom bl a väg- och gatuarbeten, entreprenadmaskiner samt lokal-uthyrning Viktiga målpunkter I Myggenäs centrum finns livsmedelsaffär, bank, gym och bensinstation. Det närmsta större centrum med läkare, apotek, arbetsförmedling och försäkringskassa finns i Kållekärr. Bibliotek, serviceboende, fritidsgård, distriktssköterska och barnavårdscentral finns i Höviksnäs. I Höviksnäs ligger Häggvallskolan/Fridas Hage som är kommunens enda F-9 enhet. På enheten bedrivs förskoleklass, grundskola åk 1-9, skolbarnsomsorg och grundsärskola åk 1-9. Här ligger också Tångeröds förskola. I Myggenäs villaområde ligger Myggenäs skola. Skolan har 170 elever från förskoleklass till årskurs 5. Skolan har tre fritidsavdelningar. Här ligger också Myggenäs förskola som består av sju avdelningar fördelade i två olika hus. Närmsta gymnasium finns i Skärhamn eller Stenungsund Ledningar Det finns markförlagda ledningar inom området. Från Häggvall söder om väg 169 går elledningar in i förstudieområdet. Elledningarna löper sedan öster om väg 169 och korsar vägen vid korsningen med väg 714. Elledningarna löper därefter norr om väg 714. Även teleopto i mark finns inom området, dels vid lokalvägen söder om väg 169 och dels ett stråk som löper norr om väg 169 fram till korsningen med väg 714. Vid korsningen delar stråket på sig och teleopto löper på båda sidor väg 169 i riktning mot Myggenäs. Gatubelysning finns endast i västra delarna av utredningsområdet längs del av väg 714 och dess anslutande/ korsande vägar. Inga luftledningar finns i området. Detaljprojektering av nya vatten- och avloppsledningar Under 2012 och 2013 detaljprojekteras nya vatten- och avloppsledningar för att ansluta hushållen i Häggvall till det kommunala ledningsnätet. Ledningarna förläggs i anslutning till den aktuella korsningen och ska sedan anläggas vidare mot Myggenäs i planerad gång- och cykelväg utmed östra sidan av väg 169. VAledningarna kommer även att dras över väg 169 i höjd med den aktuella korsningen. 16

17 Figur 2.2 Viktiga målpunkter Kommunala planer, framtida markanvändning Tjörns kommun har antagit en ny översiktsplan I denna går att läsa om kommunens strategi för att kunna vara en aktiv del av Göteborgsregionen. Nytillkommande bostäder lokaliseras i befintliga tätorter för att stärka förutsättningarna för fungerande service året runt. Tätare och snabbare kollektivtrafik knyter Tjörn till den regionala arbetsmarknaden. Översiktsplanens förslag till framtida markanvändning utgår från den övergripande inriktningen att transportsystemets och bebyggelsen ska samordnas. Den nya strukturbilden för Tjörn har en ökad regional förankring, med tyngdpunkt på nya exploateringsområden med god kollektivtrafik mot Stenungsund och Göteborg, samt en utveckling av befintliga tätorter. Huvudstråket binder samman orterna Skärhamn-Rönnäng-Bleket-Klädesholmen. Väg 169 räknas till detta. Områdena kring Myggenäs, Kållekärr och Höviksnäs är utpekade för långsiktig tätortsutveckling. Befintliga tätorter kompletteras med bebyggelse samt kommunal service. God tillgänglighet till närrekreation är viktigt för att 17

18 attrahera åretruntboende. Husen inom fritidshusområden kan få möjlighet till större storlek, när VA-system och vägar fått godtagbar standard. Områden för bostadsbebyggelse norr och söder om korsningen är detaljplanelagda, se översikt nedan. Figur 2.3 Detaljplaner i området Figur 2.4 Antagen plan Myggenäs 1:114 m fl samt framtida planområde nordväst om korsningen 18

19 Detaljplan Myggenäs 1:114 för cirka 20 bostäder har antagits för området nordöst om korsningen. De boende kommer att använda väg 714 och korsningen med väg 169 för att nå sina bostäder. Exploateringen bedöms ge en ökning med 120 fordon per dag genom korsningen år Planer finns också för 50 nya bostäder i anslutning till Myggenäsvägen. Trafiken från detta område kan ledas till väg 169 via väg 714. För att uppnå en god och säker trafikmiljö satsar Tjörns kommun generellt på utbyggnad av gång- och cykelnätet. Tjörns kommun har även ett naturvårdprogram från I programmet presenteras utpekade områden med naturvärden. Kulturvärden redovisas på liknande sätt i kommunens kulturminnesvårdsprogram från Kommunen arbetar med framtagande av ett nytt kulturmiljöprogram. 2.2 Trafik och trafikanter resor och transporter Vägarna inom förstudieområdet är dels väg 169 och väg 714 som är statliga vägar och dels enskild väg mot Röreviken Biltrafik På väg 169 strax söder om korsningen har årsmedeldygnstrafiken år 2009 uppmätts till fordon varav 760 lastbilar. På väg 714, cirka 500 meter väster om korsningen uppmättes årsmedeldygnstrafiken år 2011 till 200 fordon varav 10 var lastbilar. Variationen är stor mellan vinter och sommar då många semesterfirare och sommarstugeägare trafikerar vägarna. Skyltad hastighet är 70 km/h för väg 169 och väg 714 samt 30 km/h för vägen mot Röreviken. Utmed väg 169 råder omkörningsförbud förbi korsningen. Väg 169 är huvudled. Trafik från väg 714 har stopplikt ut mot väg 169. Figur 2.5 Gällande trafikregler i anslutning till korsningen Det finns inga restriktioner för farligt gods på de aktuella vägarna. En hastighetskamera är uppsatt på väg 169, ca 350 m sydväst om den aktuella korsningen. 19

20 2.2.2 Kollektivtrafik I anslutning till den aktuella korsningen finns en busshållplats för linjer längs väg 169. Hållplatsen heter Sjötången. Hållplatsläget för resande norrut har väderskydd medan det söderut endast har en hållplatsstolpe. Plattform och belysning saknas. Båda hållplatslägena har bussficka. Cykelparkering saknas. Bild 2.6 Hållplats Sjötången, riktning mot Myggenäs och Stenungsund Fyra busslinjer trafikerar hållplatsen; linje 355, 357, 359 och Tjörnexpressen. Västtrafik är trafikhuvudman. Linje 355 trafikerar sträckan mellan Bleket och Kungälv med turtätheten fyra gånger i vardera riktningen på vardagar. Linje 358 körs mellan Myggenäs och Askeröarna ett par gånger per vardag. Linje 359 går från Varekil till Nösnäsgymnasiet en gång per vardag. Tjörnexpressen går mellan Rönnäng och Stenungsund/Göteborg och trafikerar Sjötången med 26 turer i vardera riktningen på vardagar, 8 på lördagar och 6 på söndagar. Skolskjuts trafikerar inte sträckan, utan skolelever är hänvisad till ordinarie kollektivtrafik. Enligt Västtrafik kommer antalet passagerare i framtiden vara ungefär detsamma eller något fler. Linjebeteckningarna kommer troligtvis att renodlas något, men antalet turer som passerar kommer bibehållas. 20

21 2.2.3 GC-nätet och de oskyddade trafikanterna I dagsläget finns inga separata gång- och cykelvägar i anslutning till korsningen, ej heller en anordnad gång- och cykelpassage över väg 169. En ny gång- och cykelväg planeras dock utmed väg 169, som nämnts tidigare. Gång- och cykelvägen sträcker sig längs vägens östra sida, från Myggenäs korsväg i norra delen av väg 169 och avslutas i den aktuella korsningen. Gång- och cykelvägen detaljprojekteras under 2013, för att kunna byggas under 2013/ Bild 2.7 Provisorisk träbro över bäcken För att skolbarnen från Röreviken inte ska behöva gå utmed väg 169 för att nå busshållplatsen har en provisorisk träbro anlagts över bäcken tillsammans med en grusad gångväg fram till hållplatsläget i riktning mot Myggenäs. Denna är tänkt att rivas och ersättas av den nya gång- och cykelvägen från Myggenäs korsväg. Bussresenärer i riktning mot Skärhamn är hänvisade till vägrenen för att nå hållplatsen Trafiksäkerhet I transportstyrelsens olycksdatabas STRADA har ingen vägtrafikolycka rapporterats i den aktuella korsningen sedan år

22 2.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Naturmiljö Utredningsområdet består mestadels av låglänt åker- och betesmark. En del av denna mark är redan ianspråktagen av befintligt vägområde respektive hårdgjorda ytor och uppställningsplatser för intilliggande näringsverksamhet. I norra respektive södra delen av utredningsområdet höjer sig terrängen något. I omgivningarna finns även en del högre belägna, delvis skogsbeklädda, partier. Inom området finns en mindre bäck eller ett dike som förefaller vara delvis torrlagt i perioder. I östra delen av utredningsområdet finns betade strandängar, en naturtyp som ofta hyser höga naturvärden och därför ska visas hänsyn. Utanför förstudieområdet finns också Saltholmarna som med sina värdefulla strandängar, ljunghedar och grundområden har stor betydelse för fågellivet. Inom ramen för tidigare utredningar har SMHI beräknat högsta högvattennivå till 1,57 m över medelvattenståndet, vilket innebär att vid högsta högvatten är strandängen inom utredningsområdet i sin helhet översvämmad. Förstudieområdet ligger i utkanten av ett vidsträckt område som redovisas i Regionalt värdefulla odlingslandskap med hög klassning både ur natur- och kulturvärdessynpunkt. Förstudieområdet finns även redovisat i Ängs- och betesmarkinventeringen avseende betesmarken i strandområdet. Tjörns naturvårdsprogram redovisar på liknande sätt odlingslandskapet respektive strandängarna. I Artportalen redovisas fynd av den rödlistade arten saltstarr (Carex vacillans) från 1999 på strandängen. Vid naturinventering utförd 2010 bekräftades fyndet av saltstarr tillsammans med en osäker observation av marrisp (Limonium vulgare) som också är rödlistad. Den tidigare utförda naturinventeringen omfattar endast östra sidan om korsningen. Sammanfattningsvis konstateras att strandängens största värde ligger i den blöta zonen närmast vattnet (klass I högsta naturvärdet). Trots att Trafikverkets förteckning över artrika vägkanter inte redovisar några lokaler inom förstudieområdet konstateras i naturinventeringen att området närmast östra sidan av väg 169, i anslutning till och nordöst om korsningen, hyser en intressant och artrik flora. Dessutom redovisar naturinventeringen bland annat björkdungen vid strandängen (naturvärden klass III) och detsamma gäller bergkullen direkt sydöst om korsningen. På bergkullen växer även den rödlistade arten ask (Fraxinus excelsior). Det konstateras även att havsbottnarna hyser höga naturvärden (klass II). Utredningsområdet i sin helhet ingår som tidigare nämnts i ett större område som utgör ett regionalt värdefullt odlingslandskap. Förutom betesmarken i strandområdet bedöms inte några av odlingslandskapets värdekärnor, varken ur natur- eller kultursynpunkt, vara lokaliserade inom utredningsområdet. 22

23 Figur 2.8 Naturmiljö 23

24 Kulturmiljö Strandängar liksom jordbrukslandskap som uppvisar långvarig hävd har i sig ett kulturhistoriskt värde. Det utpekade odlingslandkapet som berör förstudieområdet beskrivs ha stor jordbrukshistorisk betydelse, vilket redovisas både i det kommunala naturvårdsprogrammet och i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Även strandängarna är välhävdade. Figur 2.9 Bäck och strandäng Strandängarna ingår i ängs- och betesmarkinventeringen och är därmed kulturhistoriskt värdefulla. Detta har även uppmärksammats i tidigare utredningar och beskrivningar. Kulturhistoriska värden utanför utredningsområdet är främst kopplade till gårdsbebyggelsen söder och väster om utredningsområdet. Från den västra gårdsbebyggelsen lyfts Myggenäs 4:1 fram i publikationen Gårdar i Bohuslän som ett gott exempel på lokal och regional byggnadstradition. Kända fornlämningar saknas inom utredningsområdet och företrädare för länsstyrelsens kulturmiljöenhet har meddelat att byggnadsarbeten inte behöver föregås av antikvariska åtgärder exempelvis arkeologisk utredning. Naturresurser Jordbruksmark Vattentäkter Berg och grus Stora delar av området utgörs av jordbruksmark. Uppstickande berg innebär dock att åkern är mer svårbrukad inom delar av utredningsområdet. Inga större vattentäkter har påträffats vid faktainsamlingen. I SGUs brunnsarkiv redovisas enskilda vattentäkter i utkanten av utredningsområdet. Även energibrunnar redovisas i brunnsarkivet. Berg i dagen förekommer inom, och i anslutning till, förstudieområdet. Bergets kvalitet redovisas som oklassad i kartmaterial från SGU. 24

25 Figur 2.10 Utdrag ur SGUs brunnsarkiv Rekreation och friluftsliv Det vackra, kustnära landskapet inbjuder till ett rikt friluftsliv. Kustområdet Hake fjord är av riksintresse för friluftslivet och erbjuder möjligheter till naturstudier, kulturstudier, strövande, bad, båtsport, kanoting och fritidsfiske. Nordost om förstudieområdet finns Tångens badplats. Även i Höviksnäs finns en badplats. Promenadstig finns längs väg 714 västerut, liksom cykelväg. I anslutning till förstudieområdet saknas gång- och cykelvägar. I anslutning till Häggvallsskolan, drygt 1,5 km söder om korsningen finns en fotbollsplan. Skyddade och skyddsvärda områden Området omfattas av hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 4 miljöbalken (MB). Kustområdet ska även fortsättningsvis kunna användas för rörligt friluftsliv, varför exempelvis tillkomst av ny fritidsbebyggelse och annat som medför påtaglig skada på områdets värden regleras. Havsområdet, Hake fjord (vattnet utanför) ingår i Södra Bohusläns kust som är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 MB. Hushållningsbestämmelser/ riksintressen redovisas ej på karta, men övriga områdesbestämmelser liksom utpekade områden från inventeringar och program har redovisats på karta Naturmiljö. Som tidigare nämnts ingår förstudieområdet i Regionalt värdefulla odlingslandskap som beskriver natur- och kulturmiljövårdens bevarandeintressen i odlingslandskapet. Betesmarken i strandområdet redovisas i Ängs- och betesmarkinventeringen. Inventeringen har genomförts av Jordbruksverket och länsstyrelserna och används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för natur- och kulturmiljö. Uppgifterna kan också användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning. 25

26 I Tjörns naturvårdsprogram redovisas på liknande sätt odlingslandskapet som ett klass3-objekt, vilket benämns Valla i programmet. I naturvårdsprogrammet redovisas också strandängarna som klass1-objekt tillhörande det utpekade området Saltholmarna. Under 2010 utfördes en naturinventering som tydliggör skyddsvärda naturmiljöer i strandområdet. Trots det intilliggande strandområdet berörs förstudieområdet inte av strandskyddsbestämmelserna. Gräns för strandskyddande områden har fastställts i beslut och redovisas på karta Naturmiljö. Arbeten som påverkar vattendrag kan vara tillstånds- eller anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap MB. Öppna diken och småvatten i jordbruksmark omfattas även av generellt biotopskydd. Strandängen ligger under högsta högvatten varför densamma definieras som ett vattenområde. Åtgärder inom vattenområden som exempelvis schakt och uppfyllnad är också tillstånds- eller anmälningspliktig vattenverksamhet. I övrigt finns inga områdesbestämmelser eller uppgifter om skyddade natur- och kulturmiljöer. Miljöbelastning I länsstyrelsens så kallade EBH-stöd, en punktdatabas över potentiellt förorenade områden, saknas uppgifter för aktuellt utredningsområde. Inom området bedrivs näringsverksamhet, vilken inte klassas som miljöfarlig. Vattenförekomsten Hake fjord angränsar till förstudieområdet, några andra vattenförekomster finns inte redovisade. Registrerade markavvattningsföretag saknas. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas inom förstudieområdet idag. Liksom de flesta större vägar i länet är väg 169 registrerad som utsatt för trafikbuller. Under byggskedet kan bulleremissioner från entreprenadmaskiner påverka ljudnivåer i området. Den planerade trafiklösningen berör i sig inte miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller och det ska noteras att bebyggelsen i nära anslutning till korsningen inte utgörs av bostäder. Trafikmängderna i området bedöms inte vara så höga att lokala problem med luftföroreningar orsakas. Vägen i sig utgör en barriär i landskapet. Den barriäreffekt som ett eventuellt avskiljande räcke mellan vägbana och gång- och cykelväg kan innebära får därför betraktas som ringa. 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Enligt jordartskarta från SGU består det översta jordlagret av postglacial lera inom förstudieområdet. Enligt jordartskartan kan även friktionsjord lokalt förekomma i ytliga jordlager. Även berg i dagen förekommer. Jorddjupen bedöms variera, uppstickande berg i flera punkter inom förstudieområdet talar dock för ringa mäktigheter av lösa jordar, i synnerhet i direkt anslutning till befintlig korsning. 26

27 Geotekniska fältundersökningar har utförts 2010 av Tyréns på uppdrag av Trafikverket samt 2012 av ÅF Infrastructure på uppdrag av Tjörns kommun. Sammantaget visar undersökningarna på följande: I strandområdet, i anslutning till befintlig busshållplats, överlagras förmodat berg av extremt lös lera/ gyttja med en mäktighet av cirka 5 m. Längre ut i strandområdet ökar mäktigheten av den lösa jordarten till 10 á 15 m. Som SGUs jordartskarta antyder är jorddjupen ringa i direkt anslutning till befintlig korsning. Ungefär 50 m syväst om kors-ningen uppgår djupet till fast botten istället till cirka 10 m. Det finns således förutsättningar för planerade åtgärder inom förstudieområdet, men på grund av lösa jordarter bör belastning från gång- och cykelväg minskas till exempel genom att höga bankar undviks. I strandområdet talar befintliga förhållanden för att gång- och cykelvägen bör förläggas i anslutning till befintlig vägbank för väg 169. Strandområdet med befintlig bäck/ dike utmärker sig som känsligast ut geoteknisk synpunkt, varför eventuella åtgärder här får utredas vidare i senare skeden av vägprocessen. Markförlagda ledningar finns inom förstudieområdet. Ledningar har inventerats, vilket beskrivs under Ledningar. 3 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde 3.1 Tillgänglighet Det finns idag ingen separerad gång- och cykelväg utmed väg 169, eller de anslutande vägarna. Oskyddade trafikanter är hänvisade att gå och cykla utmed vägkanten. Under sommarmånaderna är vägen starkt trafikerad och antalet husvagnar och campingbilar är stort. Trafikintensiteten har en avskräckande inverkan på de oskyddade trafikanternas benägenhet att använda vägen. Gång- och cykelpassage saknas i anslutning till korsningen. Väg 169 saknar belysning. Vintertid är vägen mörk, vilket också kan avskräcka från att cykla och gå. Busshållplatsen Sjötången har varken plattform eller anslutande gångbanor. Till hållplatsläget för trafik mot Myggenäs och Stenungsund har dock en grusgång anlagts för att höja tillgängligheten. Det andra hållplatsläget för trafik i andra riktningen saknas gångväg. Kollektivtrafikens av- och påstigande är hänvisade till vägkanten. Cykelparkering saknas i anslutning till busshållplatsen. 3.2 Transportkvalitet Väg 169 är huvudlänken mellan samhällena på Tjörn. Transportkvaliteten på vägen är låg på den aktuella sträckan eftersom vägen saknar separerad gång- och cykelväg. Korsningen är av typen 4-vägskorsning utan vare sig vänstersvängfält eller gång- och cykelpassage. Eftersom vänstersvängfält saknas är risken stor för köbildning. Vägen är för smal för att passerande fordon ska kunna ta sig förbi väntande fordon. 27

28 I högtrafik är trafikmängden på väg 169 stor. Fordon från de anslutande vägarna har svårigheter att komma ut på väg 169, speciellt vid behov av att korsa ett körfält med en vänstersväng. 3.3 Regional utveckling För att öka attraktiviteten för åretruntboende och skapa goda förutsättningar för näringslivet i området behöver transportsystemet kompletteras med insatser för kollektivtrafiken och oskyddade trafikanter. En separerad gång- och cykelväg höjer trafiksäkerheten längs vägen och stärker samtidigt helhetsupplevelsen för boende och turister. Befintliga näringsidkare, men även nya entreprenörer inom bland annat turistnäringen, kan gynnas och därmed bättre bidra till sysselsättningen i kommunen. Förbättrade möjligheter att cykla till närliggande målpunkter innebär ett attraktivt och hälsosamt alternativ till bilresor eller resor med buss och kan få ökad betydelse för utvecklingen av tätorterna Myggenäs och/ eller Höviksnäs. Korsningen som den ser ut idag, utan vare sig gång- och cykelväg, gångpassage eller tillgänglighetsanpassade hållplatslägen, kan spela roll i valet att köpa hus eller etablera sig som näringsidkare. 3.4 Trafiksäkerhet Som beskrivits ovan är trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna låg i anslutning till korsningen. Separerad gång- och cykelväg saknas utmed vägen som är smal. Trafiksituationen är ansträngd sommartid med många semesterfirare, både i bil och på cykel. Gång- och cykelpassage saknas liksom andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder såsom svängfält. Korningen saknar belysning. 3.5 Miljö Avsaknaden av gång- och cykelväg kan innebära att bilen används även för kortare resor, dock inte till den grad att det nämnvärt påverkar luftkvalitet eller ljudnivåer i området. I ett större sammanhang kan dock kortare bilresor kopplas till utsläppen av klimatgaser. Kapacitetshöjande och flödesförbättrande åtgärder kan påverka luftkvaliteten. I aktuell omfattning och under rådande trafikbelastning, i kombination med god lokal luftväxling, bedöms dock inverkan på luftkvaliteten vara en mindre fråga. Detsamma gäller för omgivningsbuller. Även låg trafiksäkerhet och risk för olyckor är en miljöfråga. Väg 169 är klassad som sekundär väg för farligt gods och risk finns att exempelvis en farligt godsolycka kan påverka den känsliga strand- och vattenmiljön i anslutning till korsningen. Liten andel mark tas idag i anspråk för de planerade åtgärderna i området och påverkan på natur- och kulturmiljöer är därför ringa. Planerade åtgärder medför ianspråktagande av mark, om än i begränsad omfattning. I huvudsak koncentreras planerade åtgärder till befintligt vägområde och dess omedelbara närhet. 28

29 Det ska framhållas att ur natur- och kulturmiljösynpunkt hyser strandområdet och bergkullen högst värden inom förstudieområdet. Omfattningen av åtgärderna inom dessa områden bör därför begränsas. Samtidigt noteras att en gång- och cykelväg ökar tillgängligheten, vilket är positivt för det rörliga friluftslivet. 3.6 Jämställdhet Målet är att skapa ett transportsystem som är utformat så att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodoses. I Trafikverkets rapport Ökad och säker cykling Redovisning av regeringsuppdrag, daterad står att läsa under rubriken Ökad säker cykling och jämställdheten: Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Tranportpolitikens funktionsmål är att transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. En av målpreciseringarna till detta mål lyder att arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. En annan att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Vad betyder då dessa mål applicerade på cykelstrategin? Att ha makt att utforma samhället och sina egna liv förutsätter rimligen att det finns olika valmöjligheter, dvs. att förutsättningarna för att göra egna väl fungerande transportval finns. En ökad satsning på cykling innebär generellt att förutsättningarna och valmöjligheterna ökar. För att cykling ska vara ett realistiskt alternativ krävs att sammanhängande vägar för cyklingen finns för hela resan i ett dörr-till-dörr perspektiv. En ökad satsning på cykelvägar ökar också tillgängligheten i transportsystemet för dem som inte har tillgång till bil. Anläggande av en separerad gång- och cykelväg utmed väg 169, i anslutning till busshållplatserna, ökar inte bara valfriheten att gå och cykla mer utan ger också fler människor möjlighet att åka kollektivt. Detta främjar jämställdheten. 29

30 4 Projektmål Projektmålen relaterar till flera av de transportpolitiska målen. Tillgänglighet Genom förbättrade anslutningar till kollektivtrafikens hållplatslägen ska underlag för ökat resande och förbättrad service skapas. Möjligheten att bygga om och förbättra kollektivtrafikens hållplatslägen för ökad tillgänglighet beaktas. Transportkvalitet Regional utveckling Trafiksäkerhet Miljö Jämställdhet Kapacitetshöjande åtgärder, gång- och cykelpassage samt tillgänglighetsanpassning av busshållplatsen ska öka transportkvaliteten för alla trafikantgrupper. Planerade åtgärder i korsningen ska skapa bättre förutsättningar för att locka åretruntboende och stärka området för ökad tillväxt i regionen. Trafiksäkerheten och tryggheten i anslutning till korsningen ska öka. Planerade åtgärder lokaliseras till befintligt vägområde och dess omedelbara närhet. Därmed minimeras ianspråktagandet av bevarandevärd mark och negativ påverkan på värdefulla naturmiljöer och rödlistade arter. En gång- och cykelpassage samt tillgänglighetsanpassning av busshållplatsen ska skapa bättre förutsättningar för alla, oavsett kön och ålder att tillgodose sina transportbehov på ett tryggt sätt. 30

31 5 Tänkbara åtgärder 5.1 Analys enligt fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar efter en fyrstegsprincip där förslag till lämpliga lösningar på identifierade problem i transportsystemet diskuteras och prövas förutsättningslöst. Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet och inte som en strikt modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Figur 5.1 Fyrstegsprincipen Principen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt, men hanterar i första hand brister och problem inom vägtransportsystemet. En grundtanke är att åtgärder utanför vägtransportsystemet kan minska behovet av vägtransporter och därmed behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg ska därför åtgärder utanför vägtransportsystemet prövas. Därefter handlar principen i stor utsträckning om analys av åtgärder inom vägtransportsystemet. Eftersom projektets mål är att skapa en tillgänglig och trafiksäker vägkorsning bedöms detta kunna uppfyllas inom steg 3 - vägförbättringsåtgärder. 31

32 5.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen förändring i korsningen görs. Trafiksäkerheten samt tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna förblir låg. 5.3 Analys av tänkbara åtgärder Flera alternativ för att förbättra korsningen har studerats. För att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter bör korsningen kompletteras med gångoch cykelvägar till busshållplatsens båda lägen samt en ordnad gång- och cykelpassage över väg 169. Den planerade gång- och cykelvägen längs väg 169 ner från Myggenäs korsväg slutar i höjd med korsningen. Denna behöver anslutas till korsningen och också passera över väg 169 för att sedan kunna fortsätta in i området mot Västergårds hamn. Oskyddade trafikanter skulle också kunna ledas under väg 169 i en gång- och cykeltunnel Kapacitetsberäkning För att kunna göra en kapacitetsberäkning i detta skede behöver vissa antagande av trafikmängderna göras. Trafikmätning för väg 169 är utförd syd-väst om korsningen år gjordes en trafikmätning på väg 714 strax nordväst om korsningen. Dessa trafikmängder är uppräknade till år 2035, med en årlig trafikökning antagen till 1%. Trafikmängder för vägen mot Röreviken är uppskattade efter antal hushåll som är anslutna till vägen. Svängande andelar har inte uppmätts tidigare, utan antagits i korsningen med hänsyn till aktuella målpunkter. Kapacitetsberäkningar har utförts med beräkningsprogrammet Capcal. Tabellen nedan visar belastningsgrader för olika typer av korsningsutformningar; nollalternativ, med vänstersvängfält på väg 169 samt cirkulationsplats. Om belastningen är över 1,0 bildas köer som inte avvecklas. Vid nybyggnad/ ombyggnad av korsningar bör belastningsgraden understiga 0,6. Korsningstyp Nollalternativ: Befintlig 4-vägskorsning Vänstersvängfält Cirkulationsplats Väg 169, från Stenungsund Belastningsgrad år 2035 (f m) Väg 169, från Skärhamn Väg 714 Väg från Rörviken 0,26 0,57 0,07 0,07 0,24 0,56 0,07 0,07 0,31 0,72 0,02 0,04 Figur 5.2 Belastningsgrader för korsningen enligt Capcal Som tabellen visar har korsningen tillräcklig kapacitet för både nollalternativet och alternativet med vänstersväng, medan för en cirkulationsplats ligger vi strax över gränsen för en önskvärd servicenivå. 32

33 5.3.2 Alternativa utformningar av korsningen Vänstersvängfält samt gång- och cykelpassage För att minska köbildning utmed väg 169 och minska risken för upphinnandeolyckor i korsningen anläggs vänstersvängfält för trafik från väg 169 till väg 714 samt vägen mot Rörviken. Figur 5.3 Vänstersvängfält samt gång- och cykelvägar (blå linjer visar vänstersvängfält för fordonstrafik, gula linjer visar gång- och cykelvägar) För att prioritera trafik från väg 714 samt vägen från Rörviken, ut till väg 169 skulle denna typ av korsning kunna kompletteras med trafiksignaler som ger trafik på väg 169 rött ljus när bilar från de två mindre vägarna vill köra ut. För att skapa en säkrare gång- och cykelpassage över vägen kompletteras vänstersvängfälten med mittrefuger så att oskyddade trafikanter kan mellanlanda på en refug, och bara passera ett körfält i taget. I ovan nämnda trafiksignal får trafiken på väg 169 får rött ljus när fotgängare eller cyklister vill passera. Cirkulationsplats Alternativet att anlägga en cirkulationsplats i korsningen har också studerats. Cirkulationsplatsen placeras med centrumpunkt i mittlinjen för väg 169. Det är av vikt att fördela de anslutande vägarna i en cirkulationsplats så att vinkeln mellan dessa blir i det närmaste lika, alltså vinkelräta mot varandra. I den aktuella korsningen behöver linjedragningen för väg 714 samt vägen från Röreviken justeras, och mark tas i anspråk. Risken finns att utformningen medför att högersvängen från väg 169 till 714 blir med en stor radie vilken ger alltför hög hastighet. 33

34 Figur 5.4 Cirkulationsplats (blå linjer visar cirkulationsplats, gula linjer visar gång- och cykelvägar) Att anlägga en cirkulationsplats på väg 169 tar mer mark i anspråk än vänstersvängfält. Intrånget i den känsliga strandängen öster om korsningen bör minimeras vid val av detta alternativ. En gång- och cykelpassage anordnas över vägen från Röreviken och väg 169, väster om korsningen Gång- och cykelpassage Som tidigare nämnts behöver en gång- och cykelpassage anordnas över väg 169. Denna kan anordnas med mittrefuger tillsammans med vänstersvängfält eller i anslutning till en cirkulationsplats Busshållplats Busshållplatsen, med dess två hållplatslägen, tillgänglighetsanpassas med plattform och anslutande gångbanor Belysning Stora delar av året är korsningen mörk eftersom vägbelysning saknas. Ny vägbelysning i korsningen tydliggör oskyddade trafikanter som vistas där. 34