25,1 19,9 0,9 0,9 1,1. av Hakan Johannesson

Transkript

1 ==========&==^=_=_===_==^SM i^si!xgb_^y= ^ES^_ Av E^R av Hakan Johannesson Markningar vid Kvisnaren Da ringrjirkningsverksainheten vid Kvismare fagelstation startade 96, var det intrcssant att se, vilken art son skulle doninera fangaten. Att det blev savsparvon (Enberiza schooniclus) var knappast nagon storre overraskning. Son hackninga- och rastlokal ar Kvisnaren sakerligen nara nog idealisk ned sina vidstracktc, sunpiga vaasnarker omgivna av tuvaiigar ned glesa sna"busk"bestand. Det har ocksa visat sig, att de bppna odlade narkerna i sjons onedel'bara narhet ningskraft pa arten. atninstone under stracktid har en stor drag- I tabell rcdovisas antalet markta savsparvar vid Kvisnaren 96-9^j deras procontuella andel av totalantalet narkta faglar sant antalet hittilla gjorda utlandaaterfynd och doras procentuella andel av antalet narkta savsparvar. Taoell. Ar Markta savsparvar Antal Andel i % Aterfunna savsparvar Antal Andel i /o Sur.ir.;a "i ,, 7, 0,0, 9,9 6 4, 0,9 0,9,,0,0 Den forhallandevis stora okning-en av antalet nark t a savsparva beroddo franst pa att de stora tillhdllsplatserna utnod norra vallen mot Pagelsjon da hade upptackts. Okningen 964 djireriot orsalcades indirekt av att en intonsiv fangs t av ss.ngare da startade, vilket nojliggjordes genon anskaffandet av slojnat nod mindre naskor an de dittills anvanda ( nm i stallet fir 8 en). Sangarnas och savsparvarnas favoritplatserhar visats soannanf alia nastan fullstandigt., och den nya nattypen visade sig synner* ligen effektiv aven for fangst av oavsparv. Av tahell frangar att savsparvarnas andol i den totala fangsten de olika aren varit tanligen konstant, - 0 fo. Yidare konstaterar dan att utlandsaterfyrlden stadigt uppgatt till c. f0. Dart ill konner ett flertal kontroller i Kvisnaren av egna, saval arsnarkta son tidi^-are markta faglar

2 0. sarat rapporter fran ovriga delar av Sverige. For narvarande uppgar deras antal till : Getterb'n (Halland), Osten (Vastergotland) och 0, Skucku (jantland). Det sistnamnda fyndet ar onekligen aycket intreecant, da det antyder nagot om strackvagar och stracktider for de norrlandska savsparvarna. Pageln n&rktes i Zvisnaren och aterfanns dod 4.^,96, Itorfynd a n narkninprar e r i g e Av savsparvar vilka narkts i Kvisnaren, har alltsa 6 ex hittllls (0..96) rapporterats fran utlandet. Till detta naterialhar Rine-narkningscentralen genon valvilligt tillnotesgaende stallt ytterli ;are 49 utlandsaterfynd av savsparv till forfogandg,vilket gor att materialet totalt bestar av 7 iv'nd. Detta ar ett fb'rhallandevis fint material och val vart ett narmare studixan. pa en karta over Europa (Fig. ) har de tillgangliga aterfynden inlagts. I tabcll redovisas aterfyndens fordclnin^: pd olikc. niincdcr och lander. Darvid har de franeka fynden delats upp pa fyra skilda onraden. Okand aterfyndsnanad har markerats sed "?", Tabell. Land Manad Jun Jul Aug Sep Okt ITov Dec Jan Fe"b Mar Apr Maj? Sumna Danraark Holland Tyskland Bel^ien Pranlirike Norra Mellersta Garonne Rhone Italian Spanien Portugal Sunmia? ITtbrednin och r a s e r Hela Europa ingar i savsparvens ufbredningsonrade, och den uppdelas dar i ett flertal raser. WITHERS! et al. (94) uppger deras antal till» av vilka tva, Einberiaa s, schoeniclus och E. s. steinbacheri, skulle finnas i Sverige. De europeiska raserna skiljer sig huvudsakligen genon olika matt pa nab"ben.

3 Figur. Karta over Europa med aterfyndsplatser for de i Sverige markta savsparvarna. Varje prick anger ett aterfynd. For Belgien-, Garonneoch Rhoneomradena anges antalet fynd i figuren. Om de savsparvar som hackar i norra Lappland tillhor rasen E. s* steinbacheri eller ej, har vallat en del diskussion. SOF bar i "Fbrteckning over Sveriges faglar" foot. 4. uppl. forsiktigtvis endast tagit upp nominatrasen. Matningar i sambatnd med ringmarkningar vid OSet och Kvismaren samt pa Ottenby under olika arstider ger inga belagg for att ytter ligare en ras skulle fbrefcomraa i landet (JAN SONDELL muntl.)- Utan att ta definitiv stallning till rasfragan torde man anda kunna pasta, att de 7 savsparvarna i detta matrial huvudsakligen tillhor noioi

4 natrosen. ex. har salunda raarkts pa lokaler i Syd- och Mellansverige under juni - juli, medan bara ex. fb'rsetts med ring i Horrland. (Tannas, Harjedalenj Kalix, Norrbotten och Vuollerin, Lappland,). Diskussion Aterfyndskartan visar att de i Svorigo narkta savsparvarna har en utpraglat sydvastlig strackriktning? och att denna i start sett berb'r endast de kontinentala delarna av Vasteuropa. Aterfynden liar vid bearbetningen uppdelats i fyra onraden;. Belgian,. Sydfrankrike dvs. Garonne och Rhone ned awattningsonraden.. Iforditalien, dvs. Po med awattningsomrade. 4. Pyreneiska halvb'n. Belffien. Hela % av de svenska aterfynden kommer fran Belgien. Detta beror utan tvivel pa den intensiva amafagelfangst son tidvis bedrivs dar. Det djurvanliga grannlandet Holland ned nagot storre yta or aakcrligen minst lika tilldragande, men fran detta land konner endast en rapport, Av de 6 belgiska aterfynden har 8 rapporterats fran oktober och 6 fran novenber, nedan manaden ar okand i tva fall. Kovenberfynden har gjorts den, 8,,, och 8, dvs. GV den har konr.it fran nanadenc forsta halft. Detta kan jamforas ned den reglerade jakttiden pa smafagel, son infaller oktober till novenber. Transport och forsaljning av faglar ar dessutom tillaten till den november(fib/aktuellt 47: 96). Aterfynd sal^nas salunda, fran vintermanaderna, men detta behb'ver into betyda, att savsparven into overvintrar i Belgien. Aterfynd under olaga jakt rapporteras cakert inte. Sydfrankrike. Aterfynden ar, son frangar av tabell jamnt fordolade over host- och vintemanaderna vad betraffar Garonneomradet? medan fynden fran Rhonedeltat koimner fran decenber och januari, Enligt en fransk lag- fran 90 ar alia smafaglar upp till traststorlek fredade. Larkor, starar och ortolansparvar (i) utgor undantag (STEK OSTBRLOF, muntl.), De franska aterfyndsuppgifterna visar, att denna lag tydligen atlyds i overraskande hog graci. 4 av ^-e 9 savsparvarna har salunda rapporterats funna doda och har slappts efter kontroll, nedan en* dast b-ar skjutits eller fangats och dodats, Oivetvis kan sanningsenligheten i dessa uppgifter ifragasattas med hansyn till den utbredda jakt p4 fagel som i ovrigt forekomiaer. Norditalien. De italienska rapporterna har koranit endast fran hoatmanaderna: September, oktober och november st«movemberfynden har gjorts den,,, 7 och 9? dvs, huvudsakligen i bb'rjan av manaden.

5 . I 9 fall anges aterfyndssattet skjuten eller fangad och dodad. Orsaken till franvaron av aterfynd fran virtternanaderna lean vara i lag eller pa annat satt reglerade jakttider, men naturligtvis ocksa att savsparvarna har dragit vidare, t. ex. till sodra Italien eller vasterut till Frankrike. Nagra uppgifter om eventuella jakttider har inte statt att fa. Pyreneiska halvo'n. Fran detta atora omrade har endast 9 aterfynd inkommit, tamligen jamnt fordelade pa nanaderna September till februari. He fiesta savsparvarna har dodats med avsikt enligt rapporterna. JTagra restriktioner "betraffande smafageljakt existerar fornodligen inte i Spanien eller Portugal. Overvintring De svenska savgparvarnas overvintringsomraden, dvs. de oraraden dar huvudparten av savsparvar vistas under manaderna december till februari, torde med stod av diskussionen ovan liuvudsakligen vara sodra Frankrike och Pyreneiska halvon. Nag-on overvintring i stb'rre skala forefaller osannolik i Belgien. Hur det forhaller sig i Italien ar nycket ovisst. Overvintring av savsparvar, enstaka eller i snarre flockar, sker givetvis pa andra platser och langre norrut. I Kvismaren och vid Oset ses salunda varje vinter enstaka exemplar son forsoker bvervintra, nagot som sakerligen endast i undantagsfall lyckas. Under december 96 och januari 9^ uppeholl sig ett forhallandevis stort antal savsparvar i anslutning till en oslagen raps- och havreaker i Kvismaren. Ett 00-tal kunde fangas och ringraarkas, och en kontroll gjordes av ett ex., vilket inarkts som ad. hane pa platsen ITagra kontroller av savsparvar fran dessa vintermarkningar har senare ej gjorts. De har gjorda rof lektionerna kring utlandsaterfynd av i Sverige miirkta savsparvar antyder kanske, att tolkningen av rapporterna ar atskilligt mer koaplicerad, an nan vid en hastig blick pa aterfyndskartan kanske forestaller eig. Itskilliga problem aterstar annu. Speciellt intressant ar savsparvarnas oden i Italien. Jag hoppas det skall bli mojligt att genom fortsatta ringniarkningar, bl. a. vid Kvismare fagelstation, inoni en snar framtid erhalla vasontligt okad kunskap om savsparvens flyttning. Referenser SOP., 96. Forteckning over Sveriges faglar. 4. uppl. - Stockholm. WITHEEBY, E. F., et. al. 94. The Handbook of British Birds. - London,