Civilrättsliga låneförbudet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Civilrättsliga låneförbudet"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Rättsvetenskap Linda Larsson Civilrättsliga låneförbudet - enligt aktiebolagslagen Prohibition against Loans to Related Parties according to the Swedish Company Act Rättsvetenskap C C-uppsats Termin: HT 2008 Handledare: Mats Höglund Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Förord Förord Denna uppsats har inte varit en dans på rosor men under tidens gång har jag lärt mig otroligt mycket. Även om inte allt gick som planerat från början har det i slutet löst sig på ett bra sätt. Jag vill tacka berörda på Karlstads Universitet för allt deras stöd och framför allt min handledare Mats Höglund som har kommit med tips, råd och mycket bra vägledning för att kunna slutföra denna uppsats. Vill även passa på att tacka nära och kära som stöttat mig under uppsatsens gång. Jul och nyår 2008 var inte som alla andra år, utan julstök och nyårsskålar har varvats med förord, sammanfattningar, korrekturläsning och mycket därtill. Kommande år ska jag tänka tillbaka på detta år och känna dubbel glädje för det som jag missade i år, tråkigt med absolut värt det. Värmskog 23 december 2008 Linda Larsson I

3 Sammanfattning Sammanfattning Det civilrättsliga låneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lån. De lån som kommer att behandlas i denna uppsats är närståendelån, ställande av säkerhet och lån till förvärv av aktier. Då det finns många aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt ämne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förändring i låneförbudet. Från att ha tidigare varit en paragraf har nu låneförbudet utvecklats till ett helt kapitel. Syftet med denna uppsats är att undersöka gällande rätt för att få reda på vilka regler som finns för låneförbud. Vidare är syftet att se om det finns några lagtolkningssvårigheter och att utreda vilka straffrättsliga konsekvenser som finns för brott mot låneförbudet. I uppsatsen kommer jag att svara på nedanstående frågeställningar Varför finns det ett låneförbud? Vad innebär ett låneförbud? Vilka omfattas av låneförbudet? Vilka är undantagen från låneförbudet? Hur ser de straffrättsliga konsekvenserna för låneförbudet ut För att få en förståelse för ämnet har jag undersökt relevanta lagparagrafer och tillhörande förarbeten och doktrin. Utifrån detta och ett antal rättsfall har jag analyserat och kommit fram till svar på ovanstående frågor. Uppsatsen avslutas med ett kapitel med sammanfattningar och slutsatser där jag bland annat kommer fram till att låneförbudet borde definieras i lagtext, att låneförbudet är ett område som bör vara reglerat även i framtiden och att släktkatalogen bör förtydligas ytterligare. II

4 Förkortningar Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet HD Högsta Domstolen NJA Nytt juridiskt arkiv Prop Proposition RH Hovrätten SOU Statens offentliga utredningar Korshänvisningar I nedanstående tabell finns korshänvisningar till hjälp att förstå refererade rättsfall senare i uppsatsen. SFS 2005:551 (nya ABL) SFS 1975:1385 (gamla ABL) 21:1 12:7, 1 st. 21:2 12:7, 2 st. (närmast) 21:3 12:7, 3 st. (närmast) 21:4 12:7, 8 st. (närmast) 21:5 12:7, 3 och 6 st. 21:6 12:7, 4-5 st. 21:7 12:7, 8 st. 21:11 Fanns ej. III

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD... I SAMMA FATT I G... II FÖRKORT I GAR... III KORSHÄ VIS I GAR... III I EHÅLLSFÖRTECK I G... IV I LED I G PROBLEMBAKGRUND PROBLEMFORMULERING FRÅGESTÄLLNING SYFTE METOD AVGRÄNSNING MÅLGRUPP DISPOSITION VARFÖR FI S DET ETT LÅ EFÖRBUD? HISTORIK DET CIVILRÄTTSLIGA LÅ EFÖRBUDET VAD INNEBÄR ETT LÅNEFÖRBUD? VILKA OMFATTAS AV LÅNEFÖRBUDET? UNDANTAG FRÅN LÅNEFÖRBUDET STRAFFRÄTTSLIGA KONSEKVENSER AV LÅNEFÖRBUDET SAMMA FATT I G OCH SLUTSATSER SLUTLIGA KOMMENTARER KÄLLFÖRTECK I G LITTERATUR FÖRARBETEN RÄTTSFALL BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA IV

6 Inledning Inledning I detta kapitel kommer uppsatsens bakgrund att beskrivas samt vilka frågeställningar som är aktuella. Syfte och metod är andra ämnen som behandlas i detta inledningskapitel som avslutas med en redogörelse för vilka målgrupper uppsatsen är skriven för och hur den är disponerad. 1.1 Problembakgrund Aktiebolagslagen är en av de mest omfattande lagarna och dessutom är vissa delar mycket svåra att förstå. Denna lag reglerar allt som har med aktiebolag att göra, från dess start och registrering i bolagsverket till dess upplösning. Genom bildande av ett aktiebolag är det många händelser som regleras enligt lag och i denna uppsats kommer låneförbudet att behandlas. Det finns två olika sorters låneförbud och för att ge läsaren en helhet kommer uppsatsen att behandla båda sorternas låneförbud. Låneförbudet är ett samlingsnamn på olika typer av lån från ett aktiebolag, närståendelån, även kallat det allmänna låneförbudet som regleras i ABL 21:1 och innefattar penninglån och ställande av säkerhet. Det andra låneförbudet regleras i ABL 21:5 och är ett förvärvslåneförbud som reglerar lån till förvärv av aktier. I och med att den nya aktiebolagslagen trädde i kraft 2005 förändrades bestämmelserna angående låneförbudet. Tidigare var det bara en paragraf som behandlade låneförbudet, men numera är det ett helt kapitel, ABL 21, vilket visar hur viktigt detta område är. Kapitlet behandlar bland annat frågor som lån till närstående, lån till förvärv av aktier samt rättsföljderna för dessa frågor. Dock är det många som är omedvetna om vad ett låneförbud innebär och vilka som omfattas, vilket bevisas av det antal rättsfall som finns angående låneförbud. Är du en som kan vara berörd i denna fråga? Det kan du mycket väl vara, beroende på vad du har för relationer till aktieägare och om du är en presumtiv låntagare. Nästa fråga som du säkert ställer dig, är om det finns straffrättsliga följder på grund av dessa lån som strider mot låneförbudet. Det finns risk att lån mot låneförbudet är straffbart helt beroende på hur lånet är utformat, vilken relation du har till bolaget och så vidare. Eftersom lagtext och förarbeten kring låneförbudet kan vara svåra att tolka och förstå, kommer det förhoppningsvis vara klarare efter att ha tagit del av denna uppsats. 1.2 Problemformulering Eftersom det finns flera rättsfall som handlar om låneförbud indikerar det på att detta är ett svårtolkat område. Är lagtexten skriven på ett sådant sätt så de berörda inte förstår vad den innebär eller bortser de berörda från vad som står i lagtexten. Får läsaren ut behövlig information av lagtext utan att gå tillbaka till förarbeten och läsa. 1

7 Inledning 1.3 Frågeställning Varför finns det ett låneförbud? Vad innebär ett låneförbud? Vilka omfattas av låneförbudet? Vilka är undantagen från låneförbudet? Hur ser de straffrättsliga konsekvenserna för låneförbudet ut? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom undersökning av gällande rätt se hur ett civilrättsligt låneförbud enligt aktiebolagslagen fungerar. Vidare är syftet att se om det finns några lagtolkningssvårigheter samt att utreda vad det finns för straffrättsliga konsekvenser för brott mot låneförbudet. 1.5 Metod Den metod som är vald till denna uppsats är den traditionella juridiska metoden, även kallad rättsdogmatiska metoden. Metoden innebär att undersökningen utgår från våra traditionella rättskällor och med hjälp av dem fastställa vad som är gällande rätt. De traditionella rättskällor som kommer att användas i denna undersökning är; lagtext, förarbeten, prejudikat och doktrin. De ovan nämnda källorna som används i denna uppsats värderas enligt följande; lagtext, förarbeten, rättsfall och doktrin. I analysen kommer rättsfallen har ett större värde än doktrinen, då praxis är en starkare rättskälla. Flera av rättsfallen hänvisar till den äldre aktiebolagslagen, i uppsatsen behandlas dock den nya. Korshänvisning finns närmast före innehållsförteckningen för att ge läsaren större förståelse. Eftersom det hänvisas till många äldre propositioner i både doktrion och propositioner har dessa använts, givetvis har nyare propositioner större värde och har använts så ofta det funnits tillfälle. I sökande av material har det funnits mer material att tillgå i frågan om straffrättsliga konsekvenser än andra frågeställningar vilket har lett till en obalans i textmassan. Då jag dessutom valt att ha mina rättsfall infällda i delen som behandlar vad ett låneförbud innebär, är även denna del mer omfattande än andra. Nytt material efter den 30 december 2008 har jag ej tagit i beaktande. 1.6 Avgränsning Uppsatsen kommer att handla om det civilrättsliga låneförbudet och därför är den helt avgränsad från det skatterättsliga. Eftersom låneförbudet är ett komplext område har jag valt att analysera de paragrafer som omfattas av mina frågeställningar vilket har lett till att avsnittet angående dispens, avsnittet angående förteckning av lån samt särskilda bestämmelser om publika aktiebolag, ABL 21:8-10 och 12, har uteslutits. För att inte frågeställningarna ska bli alltför komplexa har jag valt att begränsa mig till svensk rätt och utesluta övriga länder samt EG-rätt. I delen om de straffrättsliga konsekvenserna har jag valt att avgränsa mig till de bestämmelser som finns i aktiebolagslagen och utesluter helt 2

8 Inledning brottsbalken. I de rättsfall som det finns flera tvister har jag valt att utesluta de som inte är relevanta för uppsatsen. 1.7 Målgrupp Denna uppsats är skriven för studenter som studerar rättsvetenskap främst handelsrätt. Låneförbudet tas upp i mindre skala under dessa kurser och detta kan vara ett bra komplement till att utöka sina kunskaper om ämnet. En annan målgrupp kan vara aktieägare och andra medlemmar av den förbjudna kretsen som vill lära sig mer om vilka regler som finns om låneförbudet och vilka som omfattas av detta. 1.8 Disposition Inledning I denna del beskrivs uppsatsens problem och dess bakgrund samt metod, syfte och avgränsningar. Varför finns det ett låneförbud? I kapitel 2 kommer anledningen till varför det finns ett låneförbud att behandlas. Det civilrättsliga låneförbudet Kapitel 3 kommer att vara indelat i uppsatsens frågeställningar. Dessa kommer att behandlas i enlighet med lag, förarbeten, prejudikat och doktrin. Sammanfattningar och slutsatser I den slutliga diskussionen besvaras frågeställningarna som beskrevs i inledningen. 3

9 Varför finns det ett låneförbud? 2 Varför finns det ett låneförbud? I detta kapitel kommer det att redogöras för den historiska bakgrunden till låneförbudet. 2.1 Historik Låneförbudet är ett samlingsnamn på flera lån, uppsatsen kommer att behandla det allmänna låneförbudet som innebär att det är förbjudet för ett aktiebolag att låna ut pengar till någon närstående, förbjudna kretsen, eller ställande av säkerhet till samma krets. Den andra typen av lån är lån till förvärv av aktier, även här är det den förbjudna kretsen som är aktuell. Senare i uppsatsen kommer utförligare förklaringar på både låneförbudet 1 och den förbjudna kretsen 2. Det har varit olika utformningar på låneförbudet innan det kom att se ut som det gör idag. Första gången som det nämns i ett förarbete är 1973 och då skrivs det att det inte finns några bestämmelser angående att ge ut lån från bolaget till aktieägare och/eller styrelseledamöter. 3 När låneförbudet infördes i aktiebolagslagen 1975 var lån från bolaget för privat konsumtion en vanlig företeelse. En av anledningarna till dessa lån var att skjuta upp den beskattning som varit aktuell om beloppet hade tagits ut som lön, arvode eller vinstutdelning. Förr beskattades inte förbjudna lån vilket sker idag. Det lån som beskrivits här är ett så kallat närståendelån, vilken alltså har en skatterättslig grund. Även om den största grunden har varit skatterättslig finns det även en grund i aktiebolagslagen. Med detta menas att en ägare inte ska kunna driva ett aktiebolag och vara ansvarsbefriad och ändå kunna ha den största delen i kapitalet som en fordran till sig själv. Detta skulle i så fall leda till en risk för övriga borgenären att ägaren inte kan betala sin skuld och då finns det inte några pengar kvar till övriga borgenärer. 4 Ställande av säkerhet är en annan typ av lån som tillhör närståendelån, detta regleras i ABL 21: 3 och handlar om att ställande av säkerhet kan likställas med ett penninglån. Vid en försäljning är ett annat tillfälle som det är bra att det finns ett låneförbud, detta för att köparen inte ska ha möjlighet att låna kapital ur företaget för att förvärva det. Denna sorts låneförbud är ett så kallat förvärvslåneförbud. Förvärvslåneförbudet kom till efter ett gammalt rättsfall, Sueciafallet (NJA 1951 s 6) som handlar om hur ett bolag förvärvar ett annat bolag med hjälp av kredit från målbolaget. Detta rättsfall har sedan legat till grund för införande av ABL 21:5 som behandlar lån till förvärv av aktier. 5 1 Se 3.1 vad innebär ett låneförbud 2 Se 3.2 vilka omfattas av låneförbudet 3 Prop1973:93 s. 93 ff 4 Sandeberg, C.a. (2006) Aktiebolagsrätten. s. 193 ff 5 Sandström, T. (2007) Svensk aktiebolagsrätt. s 318 ff 4

10 Varför finns det ett låneförbud? Sedan den första aktiebolagslagen tillkom har det kommit flera ändringar och nu senast till den nya aktiebolagslagen som trädde i kraft När nya aktiebolagslagen trädde i kraft hade låneförbudet utformats annorlunda än tidigare. I förarbeten med utredningar inför denna nya lag går det att läsa om att det fanns en skiljaktig mening inom kommittén om hur låneförbudet skulle vara kvar eller ersättas med olika begränsningar om hur stora lån som är tillåtet. De flesta instanserna har inte haft några invändningar mot kommitténs förslag. Det finns dock några instanser som har motsatt sig förslaget och haft kritiska synpunkter på det. En kritisk synpunkt som framkommit är att innan låneförbudet avskaffas bör de skattemässiga konsekvenserna utav en avskaffning utredas först. Kommittén anser att grunden till låneförbudet ska vara utan skattemässig hänsyn. Lagrådet instämmer i kritiken mot att aktiebolagslagens regler ska tillgodose skatterättsliga syften, de anser vidare att skatterättsliga regler bör regleras i skattelagstiftningen. Lagrådet kan inte se något större fara i lån till aktieägare än när det sker en överlåtelse av kapital till aktieägare som är tillåtet om bolagets kapital tillåter överföringen. 6 Det finns å andra sidan instanser som är för låneförbudet exempelvis Stockholms Tingsrätt som anser att lån till aktieägarna inte främjar bolagets möjligheter till kapitalanskaffning och bör därför inte vara tillåtet. Patent- och registreringsverket finner en risk att det blir sammanblandning av bolagets och aktieägarens privata ekonomier. Enligt Ekobrottsmyndigheten har låneförbudet även ett syfte att fylla i arbetet mot oseriös verksamhet. I utredningen fann regeringen att skälen till att låneförbudet ska finnas kvar överväger kritiken och därför kommer låneförbudet att finnas kvar. Vad som händer i nästa omarbetning av aktiebolagslagen är det ingen som vet. 7 6 Prop. 2004/05:85 s. 425 ff 7 a.a. s. 425 ff 5

11 Det civilrättsliga låneförbudet 3 Det civilrättsliga låneförbudet I detta kapitel kommer en del av uppsatsens frågeställningar att behandlas enligt lag, förarbeten, rättsfall och doktrin. 3.1 Vad innebär ett låneförbud? Aktiebolagslagens 21:e kapitel handlar om lån från bolaget till aktieägare med flera. I aktiebolagslagen finns det ingen direkt definition om vad ett låneförbud innebär. Det går att utläsa av lagtexten att den omfattar penninglån och lån till förvärv av aktier. 8 ABL 21:1 handlar om att det är förbjudet för aktiebolag att lämna penninglån till ett antal olika intressenter som behandlas senare. I ABL 21:3 återfinns bestämmelserna som reglerar att ställa en säkerhet för penninglån. 9 I de fall det är ett lån för att förvärva aktier i bolaget eller i koncernen träder ABL 21:5 in och reglerar detta lån. I denna paragraf anges det att ett aktiebolag inte får ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för att låntagaren ska kunna förvärva aktier i bolaget eller koncernen. 10 Dessa regler gäller också vissa intressenter som återges senare. 11 I propositionen 2004/05:85 är bestämmelserna för låneförbudet indelat i två delar. Den första delen handlar om så kallade närståendelån och den andra delen handlar om lån till förvärv av aktier. Jag kommer först att redogöra för vad ett närståendelån enligt ABL 21:1 innebär och hur det regleras. Närståendelån är penninglån och för att det ska föreligga ett lån krävs det att mottagaren är återbetalningsskyldig. 12 Den aktieägare som handlar på kredit är inte i strid mot låneförbudet. Däremot om krediten har ovanligt förmånliga villkor kan det finnas anledning att undersöka om krediten är ett maskerat lån. I del fall som löntagare får ett förskott på lönen eller utbetalande av arvode för utförde uppgifter omfattas inte detta utav låneförbudet då inte mottagaren är återbetalningsskyldig. 13 En annan sorts penninglån tas upp i ABL 21:3 och det handlar om ställande av säkerhet. Att det är förbjudet för bolaget att lämna säkerhet för ett lån är att det ses lika riskabelt som ett rent penninglån. De säkerheterna som nämns är att ställa pant, gå i borgen eller lämna garanti för en förbindelse som görs av till exempel 8 Andersson, S., Johansson, S. och Skog, R. (2006b) Aktiebolagslagen : en kommentar. s 21:15 9 Se bilaga 1 10 a.a 11 Se 3.2 vilka omfattas av låneförbudet. 12 Andersson, S., Johansson, S. och Skog, R. (2006b) Aktiebolagslagen : en kommentar. s 21:6 13 Prop1973:93 s 133 ff 6

12 Det civilrättsliga låneförbudet styrelseledamöter eller aktieägare. I de fall som bolaget tar ett lån i eget namn och har bolaget som säkerhet gäller inte dessa regler. 14 För att övergå till den andra sortens låneförbud, lån till förvärv av aktier, styrs dessa lån av ABL 21:5. För att lån till förvärv av aktier ska omfattas om aktiebolagslagen måste syftet med lånet vara att förvärva aktierna. Bestämmelserna gäller inte bara lån i det egna bolaget utan även för lån till förvärv av aktier i andra bolag i samma koncern. Som det tydligt står i lagtexten är detta ett förbud mot att lämna lån till förvärv av aktier, det finns inga regler kring att aktiebolaget i efterhand kan ge ett lån för att hjälpa låntagare med dess skulder för att ha köpt aktier i långivarens bolag. En förutsättning för att detta ska vara lagligt är att det inte förekommit nått avtal eller tryggande av betalningen har skett innan försäljningen då kan det ändå bli tal om olovligt lån NJA 1986 s 56 I nedanstående rättsfall behandlas penninglånet, jag anser att det är viktigt att påvisa vad konsekvenserna av brott mot låneförbudet kan bli. I detta rättsfall är det ägaren själv som inte har vetskap om hur låneförbudet fungerar och vad det leder till för konsekvenser. Parter i rättsfall NJA 1986 s 56 är den allmänna åklagaren som yrkar ansvar för Olof Å som var aktieägare, styrelseledamot och verkställande direktör i Å:s Maskin AB som försattes i konkurs. Rättsfallet behandlar hur Olof Å bryter uppsåtligen mot låneförbudet vid fyra tillfällen genom att vid flertalet tillfällen lånat pengar ur bolaget som han företräder och vid ett tillfälle även godkänt ett lån till sin svåger. Tillsammans överskred beloppen på lånen bolagets egna kapital. Vid en senare konkurs var vissa lån fortfarande obetalade. Tingsrätten kom fram till att det lån som skett till svågern inte omfattas av låneförbudet i aktiebolagslagen, detta åtal kan därför inte vinna bifall. Vidare fann tingsrätten att Olof inte hade någon motfordran på bolaget och lånen var därför i strid med låneförbudet. Tingsrätten dömde till böter men med tanke på de höga lånebeloppen ska det vara höga böter, 80 dagsböter á 50 kronor. Hovrätten tog upp detta fall och fastställde tingsrättens dom. Dock var inte domen enig, det var två skiljaktiga som ansåg att lånen varit på så stora belopp att påföljden borde varit fängelse i två månader. I HD framkom det att Olof tidigare mottagit en check till bolaget men inte genast tillfört bolaget dessa pengar utan använt delar av dem för privat bruk, för att därefter återbetala dessa till bolaget. Detta förfarande är att se som ett 14 Prop1973:93 s 133 ff 15 Andersson, S., Johansson, S. och Skog, R. (2006b) Aktiebolagslagen: en kommentar. s 21:16 7

13 Det civilrättsliga låneförbudet penninglån i strid mot aktiebolagslagen. Då samma tillvägagångssätt har skett med lånet till svågern, att Olof inte tillfört pengarna direkt till bolaget utan använt dem själv först, gör även detta till ett penninglån i strid med aktiebolagslagen. För att komma fram till rätt påföljd framhöll HD att Olov hade överskridit låneförbudet fyra gånger och dessutom har de varit uppsåtliga. Med detta som utgångspunkt ansåg HD att Olof har åsidosatt låneförbudet och trots beaktandet av hans personliga förhållande var en icke frihetsberövande påföljd är att föredra, Olof dömdes till 1 månaders fängelse. Det som är viktigt att påpeka i detta rättsfall är att det är otroligt viktigt att hålla isär bolagets och den privata ekonomin. Bolagets pengar ska genast sättas in på bolagets konto utan några mellanhavanden NJA 1992 s 717 Rättsfall NJA 1992 s 717 behandlar en annan sorts låneförbud, förbud mot lån till förvärv av aktier. Då låneförbudet är så pass komplext område anser jag att det är bra att kunna visa hur olika indicier kan uppstå och hur de behandlas i domstol. Parter i NJA 1992 s 717 är Ivar som väcker talan mot SMB med yrkande att bolaget ska åläggas att betala kronor jämte ränta. Rättsfallen handlar om hur en firmatecknare, Ivar, i ett bolag ingår i ett avtal där han även själv är en part. Frågan var sedan om avtalet med SMB blivit bindande samt om var ett låneförbud. Vidare behandlar rättsfallet hur en försäljning av aktier i ett bolag går till väga, hur det har avtalats om att köpeskillingen skulle ökas eller minskas beroende på utgången av en annan försäljning av en tillgång. Tingsrätten tog del av det omtvistade avtalet i och kom fram till att avtalet är påskrivit av båda parter och därmed giltigt. Eftersom lånet blev aktualiserat ansåg tingsrätten att med sitt nära samband till förvärv av aktierna var lånet i strid med låneförbudet. Tingsrättens domslut blev att SMB ska betala kronor jämte ränta till Ivar. Hovrätten fann i likhet med Tingsrätten att SMB var bundet av avtalet och fortsättningsvis var det fråga huruvida SMB skulle betala Ivar några pengar eller inte med utgångspunkt i om det ses som ett lån i strid med låneförbudet i aktiebolagslagen. I detta fall var utfästelsen till fördel för aktiesäljarens framtida fordran på eventuell tilläggsköpeskilling och den enda som skulle få nytta av denna utfästelse var Ivar och inte bolaget. Därför beslutade hovrätten att rättsordningen inte godtar utfästelsen som gällande. Hovrätten hävde därför tingsrättens dom och ogillade käromålet. HD fann likväl som tidigare instanser att SMB var part i avtalet och det därmed var giltigt. Även HD fokuserade på om SMB:s betalningsutfästelse 8

14 Det civilrättsliga låneförbudet var giltig eller ogiltig ifall den bryter mot låneförbudet i aktiebolagslagen. HD ansåg att det generellt inte går att säga att handlingar som strider mot lagstadgade och ofta straffbelagda förbud är ogiltiga, utan att det måste prövas från fall till fall. I detta fall ansåg de utfästelsen giltig då det var Ivar i egenskap av ensam aktieägare i SMB som medverkat till att utfästelsen kom till stånd och dessutom i strid med aktiebolagslagen. Utifrån dessa omständigheter att Ivar har medverkat till avtalet för egen vinning skull kan inte ha anspråk på att SMB ska betala utfästelsen. Att Ivar vid avtalstidpunkten inte visste att det stred mot aktiebolagslagen är inget som påverkar domen. HD:s fastställer hovrättens domslut och lämnar Ivars talan utan bifall. Ovanstående rättsfall visar i detta fall att även ett avtal som är i strid med låneförbudet kan vara giltigt fast även om avtalet är giltigt är det inte säkert att det gäller. I detta fall anses Ivar slutit avtalet för egen vinnings skull och det leder till att han inte får några pengar trots att avtalet var giltigt NJA 1999 s 426 I nästa rättsfall behandlas lån som säkerhet och hur det kan förhålla sig gentemot låneförbudet i aktiebolagslagen. Parter i NJA 1999 s 426 är Carto Finans AB som bevakade Sturetvättens konkursfordran mot Köhlerbolaget. Rättsfallet handlar om ett lån med företagshypotek som säkerhet för ett uppköp av ett bolag. När företaget sen gick i konkurs var det frågan om säkerheten var giltig eller ej och om Carto Finans hade rätt till sin fordran som de har förmånsrätt med bästa rätt på. Tvisten kom i första hand handla om pantsättningen stred mot låneförbudet för lån till förvärv av aktier och i andra hand att pantsättningen var olovlig på grund av att den kunde jämställas med vinstutdelning. Den senare tvisten utesluts i kommande instanser. Tingsrätten kom fram till att lånet var i strid med låneförbudet på grund av att lånet använts till förvärv av aktier med pantförskrivning som säkerhet. I detta fall ansåg tingsrätten att pantsättningen inte var gällande och därför medförde det ingen rätt till utdelning i Sturevättens konkurs. Hovrätten ansåg att pantsättningen till förmån för Köhlerbolaget inte kunde anses som ogiltig enligt tingsrättens anförda skäl och därför blev det inte bifall på denna grund. HD kom fram till samma slutsats som tidigare instanser att pantsättningen stred mot låneförbudet. Då det inte fanns några föreskrifter om att rättshandlingar som strider mot låneförbudet inte ska ses som giltiga tog HD hjälp av praxis, se NJA 1992 s 717. Till skillnad från praxis där handlingen 9

15 Det civilrättsliga låneförbudet sågs som giltig, ansåg HD att det i aktuellt fall inte fanns tillräckliga skäl för att handlingen skulle ses som giltig. HD lämnade överklagandet utan bifall dock fanns det skiljaktig mening i HD. De med skiljaktig mening anser att pantsättningen ska ses som giltig. Detta rättsfall är ett bra exempel på hur lån hanteras när de ses som en säkerhet. HD kommer här fram till att även om pantsättningen är i strid mot låneförbudet är den giltig, detta beslut har fattats med hjälp av tidigare praxis eftersom det inte finns några föreskrifter om hur detta regleras. Vilket ger en indikation på hur svårtolkat vissa regler angående låneförbudet är och hur viktig då praxis kan vara för att få fram rätt beslut i frågan RH 1987:89 Nästa rättsfall handlar om en ägare som tagit ut pengar i bolaget som har bokförts som lån även om ägaren hade innestående lön att ta ut ur bolaget. Parter i RH 1987:89 är den allmänna åklagaren som yrkar ansvar å Lars- Bertil K för brott mot aktiebolagslagen. Rättsfallet handlar om Lars-Bertil som är aktieägare och styrelseledamot i ett marknadsföringsbolag. Lars- Bertil har vid två tillfällen lånat pengar av bolaget till en summa av minst kronor. Detta lån var i strid med aktiebolagslagen och när bolaget försattes i konkurs var lånen fortfarande obetalda. Konkursbouppteckningen påvisar att Lars-Bertil har lånat kronor av bolaget och av dessa avsåg kronor en depositionsavgift för en leasingbil. Att han uppgett detta belopp var enligt Lars-Bertil att han inte tänkte rationellt vid tidpunkten. Tingsrätten kom fram till att enligt aktiebolagslagen får inte aktiebolag lämna penninglån till aktieägare eller styrelsemedlemmar. Eftersom revisorn påpekat att detta är förbjudet enligt låneförbudet och Lars-Bertil ändå inte reglerat skulden har han brutit mot låneförbudet med grov oaktsamhet. Tingsrättens dom blir 30 dagsböter. Hovrätten ansåg att eftersom Lars-Bertil inte har gjort något anspråk på sin lönefordran som är på kronor kan dessa kronor ses som ett förskott på lön och det omfattas inte av låneförbudet i aktiebolagslagen och därför ska åtalet ogillas. Att det skett ett fel i bokföringen ska inte ändra denna bedömning. Detta rättsfall bevisar att det finns omständigheter som spelar in. Att ägaren i detta bolag hade innestående lön till ungefär samma belopp hjälpte honom i detta fall och det faktum att det har blivit bokfört på fel sätt ska inte drabba ägaren genom att dömas för brott mot låneförbudet. 10

16 Det civilrättsliga låneförbudet RH 2007:2 Det sista rättsfallet som jag valt att ta med handlar om lån till förvärv av aktier. Åtalade i denna tvist har tidigare varit i domstol för liknande brott men kunde vid den tidpunkten inte fällas. I detta fall säljer de bolag genom att köparen tar över betalningsansvaret, de lånar pengarna i bolaget används till eget förvärv. Parter i rättsfall RH 2007:2 är åklagaren som väckte talan mot P.R och T.T för brott mot aktiebolagslagen. Rättsfallet handlar om P.R och T.T som även tidigare lagförts för likartad brottslighet. Åklagaren väckte talan enligt följande. Under en period av två år har dessa tillsammans eller var för sig ägt samtliga aktier i 592 lagerbolag. I egenskap av aktieägare har de slutit avtal som inneburit att aktierna har överlåtits till andra ägare gentemot att köparen har tagit över betalningsansvaret för moderbolagets skulder motsvarande aktiekapitalet till lagerbolagen. Detta kan ses som penninglån enligt aktiebolagslagen vilket P.R och T.T har med uppsåt och stor oaktsamhet gjort sig skyliga till genom detta förfarande. Lånen uppgår till en summa av kronor. Både P.R och T.T bestrider ansvar. I tingsrättens utredning framkom det att penninglån skett för att förvärva aktier i lagerbolagen, vilket är ett brott mot aktiebolagslagen. Vidare fann inte tingsrätten att P.R har handlat uppsåtligen men med grov oaktsamhet, därför ska han dömas för påtalad brottslighet mot aktiebolagslagen. När det gäller T.T har det framgått tydligt att han inte deltagit i samma utsträckning som P.R och därför kan han inte anses ha handlat med grov oaktsamhet förrän efter han delgavs misstanke om brott. Vilket leder till att hans del av åtalet endast bifalles för tiden efter han delgavs om brott. Tingsrättens dömer P.R till villkorlig dom med 150 dagsböter á 150 kronor och T.T till villkorlig dom med 100 dagsböter á 200 kronor. I domskälen ansåg hovrätten liksom tingsrätten att det omtalade förfarandet är brott mot låneförbudet i aktiebolagslagen. De kom även fram till att det var P.R som var ansvarig för det juridiska i bolaget och efter sina juridikstudier ska ha känt till låneförbudet och hur det fungerar. Med dessa kunskaper finner hovrätten att det fanns grund till att fälla P.R till ansvar för uppsåtligt brott mot aktiebolagslagen. Hovrätten har även funnit i utredningen att T.T känt till låneförbudet och dess regler. T.T kan inte skylla allt på P.R utan är själv skyldig och ska dömas för uppsåtligt brott mot aktiebolagslagen även han. Eftersom verksamheten varit omfattande samt både yrkesmässig och systematisk kan påföljden inte bli annan än fängelse. Hovrätten ändrar tingsrättens domslut avseende påföljderna annars är domen densamma. Påföljden för P.R blev fängelse tre månader och för T.T två månader. Det fanns dock skiljaktigheter i denna dom, två stycken ansåg att uppsåten kunde ifrågasättas. HD gav inte prövningstillstånd till målet. 11

17 Det civilrättsliga låneförbudet I detta fall kommer det fram att även den som inte har haft ansvar för aktuella avtal kan bli skyldig då det inte går att skylla allt på sin kompanjon. Dessutom har verksamheten varit både omfattande och yrkesmässig vilket tyder på att de båda vet vad de har gjort för fel och har försökt gå runt lagen. I sådana fall anser jag att det är rätt att även om de åtalade anser att de inte har kunskaper i låneförbudet ska de dömas. Det finns olika uppfattningar om låneförbudet i doktrinen. Sandström skriver att tanken med att förbjuda närståendelån, även kallat det allmänna låneförbudet, är att förhindra personer att kunna ta lån som är till fördel för sin privata ekonomi men nackdel för bolaget. Om det vore tillåtet med lån skulle det vara lätt att skatteplanera, vilket är ytterligare ett skäl till att ha ett låneförbud. 16 Det är tillåtet med lån inom en koncern då det inte är lika riskfyllt som ett lån till en aktieägare. Vidare förklarar Sandström anledningen till förvärvslåneförbudet är att det varit populärt att låna pengar av det bolaget som ska köpas vilket kan leda till att aktiekapitalet urholkas. 17 Förbudsregeln i ABL 21:5 är komplicerad och behöver en förklaring. Med gäldenärer innefattas alla tänkbara fysiska och juridiska personer med undantag för de som räknas upp i ABL 21:6. Det är förbjudet att låna pengar av ett dotterbolag för att förvärva aktier i moderbolaget, däremot kan det vara tillåtet att moderbolaget ger krediter vid försäljning av aktier i dotterbolaget. Sandeberg skriver i sin bok att syftet med förvärvslåneförbudet är att inte någon ska kunna finansiera ett företagsköp med pengar från det bolaget som ska köpas.. Det finns en möjlighet att lämna ett lån till ett annat syfte men som ändå kommer att användas till att förvärva ett företag, i detta fall ses det inte i strid med förvärvslåneförbudet. Det är också förbjudet enligt denna paragraf att en köpare tar över säljarens skulder i bolaget, anledningen till detta är att en solvent säljare lätt kan lämna över sina lån till en insolvent köpare vilket leder till att bolagets borgenärer hamnar i en sämre ställning Vilka omfattas av låneförbudet? I ABL 21:1 regleras vilka ett aktiebolag inte får lämna penninglån eller ställa en säkerhet till. De främst uppräknade är aktieägare och styrelseledamöter i bolaget eller i samma koncern. Dessutom berör det även de som är gifta, sambo, syskon eller släkting i rätt uppstående/nedstående led till ovanstående. Bestämmelserna täcker även in den besvågrade med ovanstående och till sist juridiska personer vilken någon av ovanstående har bestämmande inflytande över. I ABL 21:5 finns det inte någon uppräkning av vilka som berörs utav regeln utan det hänvisas till uppräkningen i ABL 21: Sandström, T. (2007) Svensk aktiebolagsrätt. s 318 ff 17 Sandeberg, C.a. (2006) Aktiebolagsrätten. s 194 ff 18 a.a. s.194 ff 19 Se bilaga 1 12

18 Det civilrättsliga låneförbudet I proposition 2004/05:85 har det diskuterats om den förbjudna kretsen ska ändras vilket de kom fram till att den inte skulle göras. Då utredningen fann att det inte är förenligt med lagens syfte att låta en bredare krets låna av ett bolag är den gamla förbjudna kretsen fortfarande gällande. Denna krets är densamma som när låneförbudet trädde in. 20 Det nämns redan i förarbeten från tidigt 1970-tal att släktkatalogen ska vara snäv för att lagen ska få den tänkte effekten. Här nämns det också att det inte är bara för styrelseledamöter som låneförbudet gäller utan även för dess suppleanter. Anledningen till att det är en så pass vid krets som släktkatalogen är att det ska minska risken för att kringgå låneförbudet. 21 Förbjuden krets är termen i doktrin för de som inte får låna pengar enligt ABL21:1. Aktieägare, styrelseledamöter och deras suppleanter är inte svåra att förstå att de omfattas. 22 Svårare kan det vara med de närstående 23 som är en del av den förbjudna kretsen som är en lång lista. Samma krets av närstående gäller när det diskuteras om juridiska personer. Då får inte någon ur ovanstående uppräknad närståendekrets ha ett bestämmande inflytande i denna juridiska person för då blir lånet i strid med aktiebolagslagen. 24 Vilket innebär att om en person har två bolag kan inte dessa bolag inte låna pengar till varandra utan att strida mot aktiebolagslagen. Revisorer finns inte uppräknade i den förbjudna kretsen men trots detta är det inte förenligt med jävsbetämmelserna att revisorn står i låneskuld till bolaget som denne reviderar Undantag från låneförbudet I aktiebolagslagen 21:2 behandlas de undantag som finns för att ABL 21:1 ska gälla. Bestämmelserna ska då inte gälla om låntagaren är en kommun, ett landsting eller ett kommunförbund. Vidare står det att bestämmelserna inte heller gäller om det är ett företag i en koncern där det långivande företaget ingår. Med koncern räknas då även andra företagsgrupper där moderbolaget är svensk eller utländsk inom EES juridisk person eller kommun, landsting eller kommunförbund. Ytterligare tillfällen när inte ABL 21:1 gäller är när lånet är för affärsmässiga skäl eller om lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret Prop. 2004/05:85 s. 428 ff 21 Prop. 1973:93 s Svensson, B. och Danelius, J. (2005) ya aktiebolagslagen: reglerna från den 1 januari s 168 ff 23 Se bilaga 4 24 Svensson, B. och Danelius, J. (2005) ya aktiebolagslagen: reglerna från den 1 januari s 168 ff 25 Sandeberg, C.a. (2006) Aktiebolagsrätten. s 194 ff 26 Se bilaga 1 13

19 Det civilrättsliga låneförbudet Liknande undantag finns det i ABL 21:6 fast då handlar det om att ABL 21:5 inte ska gälla för anställda i bolaget eller koncernen. Här finns det dock två förbehåll det ena gäller storleken på lånet, säkerheten eller förskottet. Beloppet får inte överstiga två prisbasbelopp tillsammans med tidigare lån, förskott eller säkerhet. Det andra förbehållet är att erbjudandet ska riktas till minst hälften av de anställda i bolaget och i de fall som det berör lån eller förskott ska det betalas tillbaka inom fem år genom regelbundna amorteringar. Det får varken göras lån, förskott eller säkerheter om det inte finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Om det finns full täckning är det ytterligare saker att granska och det är bland annat om lånet är försvarligt med verksamhetens krav, dess omfattning samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det finns två snarlika paragrafer i aktiebolagen om undantag och det är ABL 21:4 och 21:7 där det framgår att de som har andelar i investeringsfond inte ses som aktieägare i varken ABL 21:1-2, Det framgår av förarbetena att låneförbudet inte ska gälla om låntagaren och dess närstående tillsammans inte har ett aktieinnehav över 1 procent av aktiekapitalet. Det framkommer i proposition 2004/05:85 att både kommittén och remissinstanserna är huvudsakligen eniga med regeringen och det förslag som de har lagt fram. 28 Undantagen är i tämligen lika de undantag som fanns i det gamla låneförbudet. Det har i denna utredning dock kommit fram att affärsmässigheten som det skrivs om i ABL 21:2 ska utgå ifrån det långivande bolaget. Lån för att starta en rörelse omfattas inte av låneförbudet utan rörelsen måste existera vid lånetillfället och vara för gäldenärens rörelse. Om lånet är av privat karaktär infattas det av låneförbudet. Att lån från Riksgäldskontoret undantas är för att bolagen fritt ska kunna placera pengar i statsobligationer utan att göra det i strid med låneförbudet. I ABL 21:6 skrivs det om undantag för anställda inom bolaget och koncernen i samband med de regler som finns angivna i lagtext ska försiktighetsregeln tillämpas. 29 Sandström skriver i sin bok att det viktigaste undantaget är undantaget för koncernlån. Det är viktigast för att den sortens koncernlån som hjälper dotterbolagen att låna ut kapital till både moder och systerbolag. 30 I de fall som inte lånet återbetalas som det ska går det alltid att ställa anspråk på fordran mellan bolagen i koncernen. Bolagen mellan kan alltid rätta till resultatet i den skatterättsliga lagstiftningen Straffrättsliga konsekvenser av låneförbudet I kapitlet om låneförbud finns det en egen paragraf angående rättsföljderna, ABL 21:11. Denna paragraf reglerar att mottagaren av ett lån eller förskott i strid 27 Se bilaga 1 28 Prop. 2004/05:85 s. 429 ff 29 Prop. 2004/05:85 s. 802 ff 30 Sandström, T. (2007) Svensk aktiebolagsrätt. s Sandeberg, C.a. (2006) Aktiebolagsrätten. s

20 Det civilrättsliga låneförbudet med ABL 21 ska återbetala detta. Ytterligare framkommer att i de fall som en säkerhet har ställts så gäller inte denna handling mot bolaget om bolaget kan påvisa att mottagaren insåg eller borde ha insett att säkerheten var olaglig. 32 Skadestånd regleras inte i kapitlet om låneförbud utan regleras i aktiebolagslagens egna kapitel för skadestånd, ABL 29:1. Denna paragraf handlar om skadeståndsansvar för både stiftare, verkställande direktörer och styrelseledamöter. För att ovanstående ska kunna bli skadeståndsskyldiga måste de fullgöra sitt uppdrag på så sätt att det skadar bolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet. Även aktieägare kan bli skadeståndsansvarig om de tillfogar bolaget skada genom att bryta mot aktiebolagslagen, annan lag om årsredovisning eller bolagsordningen. 33 Anledningen till att aktiebolagslagen har en egen skadeståndsparagraf är att den allmänna skadeståndslagstiftningen inte tar hänsyn till de förhållanden som finns inom detta område. För att näringslivet ska fungera är det viktigt att skadeståndsansvaret påvisas på ett korrekt sätt så att berörda fullgör sina plikter på ett felfritt sätt. Även om den allmänna skadeståndslagstiftningen inte tar hänsyn till aktiebolagsrätten så utgår denna paragraf från grunden utifrån den allmänna skadeståndslagstiftningen. Bedömningen vilar på uppsåt och oaktsamhet och likaså att det måste finnas ett adekvat orsakssamband mellan handling och skadan. I vissa fall är inte aktiebolagslagens skadeståndsparagraf uttömmande utan andra paragrafer får tas till hjälp vid ett dömande. Skadeståndsansvaret för styrelsen gäller endast när de tjänstgör som styrelseledamöter. 34 För att kunna döma ut skadestånd måste det bevisas att lånet inte var tänkt att återbetalas. Detta är mycket svårt och därför är det inte lika vanligt med att utdöma skadestånd i frågan om låneförbud utan det vanligaste straffet är böter eller fängelse. En annan anledning till varför inte skadestånd används så ofta i fråga om låneförbud kan vara att skadeståndsprocesser ofta är både svåra, tar mycket tid och dyra. Skadeståndsreglerna i aktiebolagslagen gäller endast om det är organledamöter som orsakat bolaget förmögenhetsskador. Skadeståndsreglerna är mycket svåra och komplicerade och för att fastställa om det är ett fall för skadeståndsansvar måste ett visst antal punkter kartläggas Handling/underlåtenhet: Den som kräver ersättning måste kunna sätta fingret på vad som varit skadligt och att det har skett genom handling eller passivitet. 2. Oaktsamhet: Här krävs det att det har handlats oförsvarligt, visat oaktsamhet. 32 Se bilaga 1 33 Se bilaga 2 34 Andersson, S., Johansson, S. och Skog, R. (2006a) Aktiebolagslagen: en kommentar. s. 29:3 35 Sandström, T. (2007) Svensk aktiebolagsrätt. s 380 ff 15

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

Förbjudna lån i Aktiebolagslagen två undantag och praxis

Förbjudna lån i Aktiebolagslagen två undantag och praxis Förbjudna lån i Aktiebolagslagen två undantag och praxis Josefin Römbo Kandidatuppsats i handelsrätt HARH12 HT 14 Innehållsförteckning Förkortningar...11 1. Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Det

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Avd för rätt och rättsfilosofi LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 UPPGIFT 1 a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS.

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS. '" 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-12-02 Avdelning mitt Gustav Grek gustav.grek@ivo.se BESLUT Dnr 8.7.3-33481/2014-1 1(6) Personlig Brukareassistans i Skandinavien AB Köpmangatan 7, 1 tr 702 10 Örebro

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 april 2014 T 487-13 KLAGANDE ZP Ombud: Advokat MA MOTPART AS Ombud: Advokat AL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom 2012-12-20

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2004 B 1412-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H.E. Offentlig försvarare och ombud: advokaten J.L., SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

En ny reglering för beskattning av lån

En ny reglering för beskattning av lån *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-12-06 131 648360-10/113 En ny reglering för beskattning av lån Förslag till lag om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) SKATTEVERKET www.skatteverket.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

En ny reglering för beskattning av lån

En ny reglering för beskattning av lån *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-12-06 131 648360-10/113 En ny reglering för beskattning av lån Förslag till lag om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) SKATTEVERKET www.skatteverket.se

Läs mer

Låneförbudet ~ Synnerliga skäl & Särskilda omständigheter

Låneförbudet ~ Synnerliga skäl & Särskilda omständigheter Institutionen för ekonomi Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2006-05-31 Kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Låneförbudet ~ Synnerliga skäl & Särskilda omständigheter Författare Sandra Gunnarsson Pernilla

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Den nya aktiebolagslagen

Den nya aktiebolagslagen Den nya aktiebolagslagen A 246154 FAR FÖRLAG 9 AKTIEBOLAGSLAG 5 Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 10 Lagens innehåll 10 Privata och publika aktiebolag 11 Aktieägarnas betalningsansvar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Sociala resursnämnden i Malmö stad Tillståndsenheten 205 80 Malmö MOTPARTER 1. P1 2. P2 Ombud för 1 och 2: Advokat

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17 Innehåll Förord 5 Förkortningar 17 1. Inledning 19 1.1 Privaträttsliga associationer och offentligrättsliga organisationer 19 1.2 Gemensamma regler för skilda associationsformer? 22 2. Kort historik 23

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2014 T 2640-12 KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet Ombud: Advokat MA MOTPART Nordea Bank

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler Att tänka på vid köp av lagerbolag Råd och regler Allmänna regler för aktiebolag Aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 100.000 kr. Styrelsen för ett aktiebolag ska bestå av minst en styrelseledamot

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Låneförbudens ändamålsenlighet

Låneförbudens ändamålsenlighet LIU-IEI-FIL-G--15/01302--SE Låneförbudens ändamålsenlighet En bolagsrättslig analys av 17 kap. och 21 kap. ABL, med fokus på borgenärsskyddet The Suitability of the Loan Prohibitions An analysis of the

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Rodhes Aktiebolagsrätt

Rodhes Aktiebolagsrätt Rolf Skog Rodhes Aktiebolagsrätt Tjugoandra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rättsregler 14 B. Olika typer av sammanslutningar 17 a. Huvudtyperna av bolag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-04-14 809 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Digibiz AB (org/pers nr 556913-6095) Box 5339 102 47 Stockholm Ombud: Advokatfirman Cederquist Att: Jens Tillqvist och

Läs mer

BKRTLKHRBKRG RÄTTSFALLSSAMLING I AKTIEBOLAGSRÄTT. Andra upplagan JBÄ

BKRTLKHRBKRG RÄTTSFALLSSAMLING I AKTIEBOLAGSRÄTT. Andra upplagan JBÄ BKRTLKHRBKRG RÄTTSFALLSSAMLING I AKTIEBOLAGSRÄTT Andra upplagan JBÄ Innehall Innchäll sid 3 Förord sid 11 1. Bildande, aktier etc sid 13 NJA 1923 s 248 sid 14 Ansvar för handlande förc rcgistrcnngen NJA

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

YTTRANDE 2014-04-16 1 (3) Dnr: 2014/249. Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2014-04-16 1 (3) Dnr: 2014/249. Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm YTTRANDE 2014-04-16 1 (3) Dnr: 2014/249 Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 6679-13 angående rätt till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16 Föreläsare Satish Sen Kaleidoscope Peter Olofsson Kristianstad Advokatbyrå Mikael Ekström Kristianstad Advokatbyrå

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 KLAGANDE KJ Ombud: förbundsjuristen BW MOTPART Riksåklagaren SAKEN Tillåtande av olovlig körning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 mars 2014 T 2247-12 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristerna Nils-Bertil Morgell och Micael Zingmark Skatteverket Rättsavdelningen

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Kapitalskyddet i aktiebolag

Kapitalskyddet i aktiebolag Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Tillämpade Studier 20 poäng HT-2006 Kapitalskyddet i aktiebolag särskilt om låneförbudet Författare: Christina Bengtsson Handledare: Professor

Läs mer

FÖRSÄKRING VD & Styrelseansvar

FÖRSÄKRING VD & Styrelseansvar FÖRSÄKRING VD & Styrelseansvar Varför behöver du en VD- & Styrelseansvarsförsäkring? Ersättningskrav mot företagsföreträdare har varit frekvent förekommande i framförallt USA och vissa andra länder. Inte

Läs mer

Låneförbudets koncernundantag

Låneförbudets koncernundantag Rättsvetenskap Avancerad nivå, Enskilt arbete 30 hp Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet HT 2011 Låneförbudets koncernundantag - En skatterättslig analys av ett utvidgat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2004:298 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Värdeöverföringar från aktiebolag

Värdeöverföringar från aktiebolag Therese Kristoffersson Värdeöverföringar från aktiebolag Vilka är tolkningssvårigheterna? Value transfer and Swedish limited companies A question of legislative interpretation Rättsvetenskap C-uppsats

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juni 2011 T 5420-08 KLAGANDE Boliden Mineral AB Box 44 101 20 Stockholm Ombud: Advokaterna PM och FT MOTPARTER 1. Naturvårdsverket 106

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Stockholm den 4 april 2011

Stockholm den 4 april 2011 R-2011/0159 Stockholm den 4 april 2011 Till Finansdepartementet Fi2010/5475/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian En ny reglering

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:59 LS 1105-0669 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Minskning av aktiekapital i AB Storstockholms Lokaltrafik och avveckling av Lidingöbolaget Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Läs mer