ÅrsredovisNing Vi skapar handlingskraft

Transkript

1 ÅrsredovisNing 2007 Vi skapar handlingskraft

2 Fantasi är viktigare än kunskap! Albert Einstein 2

3 Innehållsföreteckning Året i korthet VD har ordet...4 Förvaltningsberättelse...6 Fem år i sammandrag...8 Nyckeltal och definitioner...19 Resultaträkning...10 Balansräkning...11 Förändring av eget kapital...12 Kassaflödesanalys...13 Noter till redovisningen...14 Revisionsberättelse...37 Under 2007 ökade utlåningen med 19 %, och inlåningen med 12 %, vilket är högre än föregående år. Vårt guldkort, Supreme Card, har utvecklats mycket väl och både utlåning och antalet kunder har mångdubblats under året. Vi har även breddat våra företagstjänster bl a genom förvärvet av leasingverksamheten från Equipment Finance. Satsningen med att bredda vår verksamhet i de övriga nordiska länderna med Norge i fokus under 2007, har hittills slagit mycket väl ut. Nu erbjuder vi våra partners en möjlighet att få analyser av sin kundstock, av kundernas köpbeteende och demografi. Detta hjälper till att identifiera de viktigaste målgrupperna och kan användas för riktade utskick och punktinsatser som effektiviserar deras försäljning. En av Resurs Banks stora satsningar under året var lanseringen av Supreme Card Woman i samarbete med Cancerfondens Rosa Bandet kampanj. Kortet, som främst vänder sig till kvinnor, ger kunden ett flertal förmåner och rabatter samtidigt som ett bidrag går till cancerforskningen vid varje köp. Sparkontot har fått ännu förmånligare villkor än tidigare. Inget krav på lägsta saldo och fritt antal uttag per år med bibehållen hög ränta är de stora förändringarna. På Privatlånesidan har expansionen i de nordiska länderna fortsatt och en stor satsning av privatlån i Norge gjordes under senare delen av året. 3

4 Det där med ensam är stark gäller inte hos oss, istället säger vi - tillsammans lyckas vi. 4

5 VD har ordet Under 2007 ökade utlåningen med 19% och inlåningen med 12% vilket är något högre än året innan. Resultatet minskade dock med 15%, vilket till viss del kan förklaras av den fortsatta ränteuppgången men även av de förhållandevis stora investeringar vi gjort i samband med uppbyggnaden av ett antal affärsområden. Allt som glimmar är guld! Vårt guldkort, Supreme Card, har utvecklats mycket väl under året. Både utlåning och antalet kunder har mångdubblats och vår ambition för 2008 är att fortsätta investera för att öka kundstocken. Vår erfarenhet säger att kunder uppskattar generösa bonusprogram med möjlighet att bli belönade för sin lojalitet, och så här långt tyder det mesta på att vi har rätt. Även män är välkomna I oktober tog vi ett nytt grepp på kortmarknaden med lanseringen av Supreme Card Woman, ett kort designat av kvinnor, för kvinnor. Utöver ett generöst bonusprogram, som är basen i Supremekonceptet, adderades ett samarbete med Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. En årlig gåva från alla kortinnehavare samt en möjlighet att skänka mer genom att använda sitt kort frekvent har gjort kortet framgångsrikt. Självklart skulle vi aldrig drömma om att neka män detta kort, och i nuläget har vi ett antal manliga kortinnehavare. Privatlån finner ny mark De senaste åren har vi noterat en ökad konkurrens på privatlånemarknaden med tillhörande priskrig och har valt att bredda oss som en strategi mot detta. Våra privatlån finns sedan mitten av 2007 också på den norska marknaden och vi har så här långt all anledning att vara nöjda. Vi har även en strategi för tillväxt i övriga nordiska länder och en fortsatt investering kommer att göras under ett antal år framöver. Företag, en nygammal målgrupp Sedan många år har vi täta samarbeten med våra partnerföretag inom vår säljfinansverksamhet. Under senare tid har vi breddat våra företagstjänster och nått nya kundsegment, vår factoringverksamhet har vuxit liksom vår leasingverksamhet. För att öka tillväxttakten har vi förvärvat leasingverksamheten från Equipment Finance, som har finansiering av kontorsmaskiner som huvudinriktning. Vi tror mycket på denna nya verksamhetsgren och kommer under åren framöver investera för att förhållandevis snabbt ta en del av marknaden. Detaljhandelns partner I basen för vår verksamhet står säljfinans till detaljhandeln. Vi har genom årtionden arbetat för att vara första valet för svensk detaljhandel när det kommer till lojalitetskort och kundfinansiering, och det kommer vi fortsätta med i årtionden framöver. Sedan ett antal år är det inte bara svensk detaljhandel som är vår målgrupp utan vi vänder oss också till detaljhandeln i övriga nordiska länder. Vi har sedan tidigare många fina företag som våra partners och under året har det tillkommit flera nya, vilket vi såklart är väldigt glada för. Våra medarbetare är vår styrka, Ett tjänsteföretag som vårt är beroende av medarbetare som tar till sig och lever med företagskulturen. För att vi ska vara detaljhandelns första val krävs att vi i samma takt som vi växer, också lyckas hitta medarbetare som tar till sig vår kultur och vårt synsätt. Ju större företaget blir, desto viktigare blir det att hitta rätt medarbetare. Så här långt har vi lyckats bra och med rätt fokus ska vi kunna lyckas också i framtiden. Det där med ensam är stark gäller inte hos oss, istället säger vi - tillsammans lyckas vi. Kenneth Nilsson VD Resurs Bank 5

6 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Resurs Bank AB, organisationsnr , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Information om verksamheten Resurs Bank, med säte i Helsingborg, är ett helägt dotterbolag till Resurs Holding AB ( ), också detta med säte i Helsingborg. Huvudkontoret finns på Väla Norra beläget strax utanför Helsingborg. Banken bedriver utav Finansinspektionen tillståndspliktig bankverksamhet främst i form av kreditgivning till allmänheten och inlåning från allmänheten i Sverige. I Danmark, Norge och Finland bedriver banken gränsöverskridande bankverksamhet i form av utlåning till allmänheten. Väsentliga händelser under året Bankens räntenetto ökade med 16 % jämfört med föregående år, detta trots att de genomsnittliga marknadsräntorna stigit med 1,5%-enheter jämfört med föregående år. Ökningen i omkostnader förklaras till stora delar i den satsning banken gjort för att etablera Supreme Card på marknaden. Sammantaget har banken haft en fortsatt god volymutveckling under verksamhetsåret. Nedan kommenteras viktiga händelser inom bankens huvudområden. Säljfinans Säljfinansverksamheten har utvecklats fortsatt väl, dock att ökningstakten minskat på våra utländska marknader. Med en ständig konkurrens och med pressade marginaler är vi nöjda att kunna hålla våra ökningstal från fjolåret. Vår produkt elektroniska presentkort, finns nu på allt fler köpcentra och för ett av dem har vi också lanserat ett centrumkort med kreditmöjlighet. MasterCard Vårt guldkort, Supreme Card Gold, har under 2007 fortsatt leverera bra ökningstal. Även efter lanseringskampanjen våren 2007 har volymutvecklingen varit fortsatt tillfredsställande. Under året har ett nytt Supreme koncept lanserats, Supreme Card Woman, ett kort riktat till en kvinnlig målgrupp (men självklart öppet för alla). Kortet har en rosa framtoning och i samarbete med Cancerfonden ges kortinnehavaren möjlighet att skänka pengar till Rosa Bandet-kampanjen genom sina inköp. Självklart är kortet laddat med ytterligare förmåner för kortinnehavaren. Kortet lanserades i samband med Rosa Bandet-galan i oktober, och har tagits emot väl på marknaden. Då MasterCard blivit en allt större del av vår verksamhet, har vi under året arbetat mycket med att höja vår kompetens inom området samt investerat i systemstöd för bedrägeribevakning. Sedan början av året har även avdelningen för monitorering av bedrägeri och penningtvättsfrågor förstärkts. Företag Banken förvärvade den 1 september 2007 leasingverksamheten från Equipment Finance Sale Support Nordic AB. Förvärvad leasingverksamhet har huvudinriktning på finansiering av kontorsmaskiner via kontorsmaskinhandeln. Volymutvecklingen har varit fortsatt hög inom det här segmentet. Inom verksamhetsområde Företag ingår även Factoring och Avbetalning. De har haft en fortsatt positiv volymutveckling under verksamhetsåret. Inlåning Avseende sparande har vi fortsatt annonsera vårt Repokonto och haft en fortsatt tillströmning av sparkunder under året. 6

7 Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Vi ser en fortsatt god utveckling inom framförallt våra MasterCard produkter, och kommer att fortsätta våra ansträngningar att bli ett tydligt alternativ till traditionella bankkort. Verksamhetsområde Företag har fortsatt fokus hos oss. För att ytterligare lyckas på marknaden har en ny företagschef anställts i början av Säljfinans måste sägas vara en mogen produkt där vi har en stabil volymökning år efter år med förhållandevis små svängningar. Genom en utveckling på framförallt e-handel tror vi dock att vi kommer att kunna möta nya kundgrupper under året, något vi förväntar ska ge synbara resultat. Med de satsningar banken gjort under 2007 inom framför allt affärsområde Supreme Card, räknar banken med att resultatet för verksamhetsåret 2008 blir minst i nivå med år 2007, även om marknadsräntorna inledningsvis ligger på en väsentligt högre nivå i början av 2008 jämfört med samma period föregående år. Riskhantering Basel II Den 1 februari 2007 infördes nya kapitaltäckningsregler i Sverige, Basel II. Vi har valt att beräkna kapitalkravet för kreditrisker enligt schablonmetoden och kapitalkravet för operativa risker enligt basmetoden. Under verksamhetsåret har vi arbetat med att utveckla de administrativa processerna för att löpande genomföra och uppdatera bankens interna kapitalutvärdering. I september lämnade banken in resultatet av den första genomförda kapitalutvärderingsprocessen till Finansinspektionen. Penningtvätt Vi har under verksamhetsåret satsat stora resurser på att fortbilda medarbetare och partners för att möta de nya krav som lagstiftaren ställer avseende penningtvättsregelverken. Förändrade redovisningsprinciper De effekter som uppstått på grund av byte av redovisningsprinciper framgår av not 2. Medarbetare En viktig framgångsfaktor för banken är att lyckas knyta till oss medarbetare som vill satsa och utvecklas inom banken. Under verksamhetsåret har personalomsättningen varit fortsatt låg och det känner vi är en viktig värdemätare på att vi lyckas med våra intentioner att behålla och utveckla våra medarbetare. I not 8 beskrivs volym- och nyckeltal avseende bankens personal. Förslag till vinstdisposition Belopp i kkr. Till årsstämmans förfogande står Från tidigare år balanserade vinstmedel Årets vinst Disponeras enligt följande: I ny räkning överföres

8 Fem år i sammandrag (k k r ) Balansräkningar Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Materiella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital * Viss omklassificering har skett av pantsatta krediter samt inlåning från koncernbolag år 2007 med syfte att erhålla en mer rättvisande bild av bolagets tillgångar/skulder. Jämförelsetalen för år 2006 är omräknade i detta avseende, vilket påverkat balansomslutningen med kkr. Verksamhetsåren är inte omräknade. Resultaträkningar Ränteintäkter Leasingintäkter Räntekostnader Summa räntenetto Övriga intäkter / Övriga kostnader Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivingar materiella tillgångar Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter ** Tillämpning av effektivräntemetoden enligt nu gällande regelverk har medfört en resultatmässig omklassificering av bolagets anskaffningskostnad för nya krediter. Nu ingår dessa som en reduktion under ränteintäkter mot att tidigare ha redovisats som provisionskostnader. Samtliga jämförelseår ovan är omräknade enligt nuvarande princip för att få en rättvisande bild. 8

9 Nyckeltal och definitioner Nyckeltal Soliditet (%) 8,4 9,9 10,6 13,1 14,6 Reserveringsgrad (%) Förändring utlåning till allmännheten (%) Kreditförlustnivå (%) 0,3 0,2 3,1 2,1 1,6 Kapitaltäckningsgrad (%) 9,8 9,8 10,2 10,1 13,4 Kapitalbas (kkr) Medel antal anställda Antalet anställda vid årets slut Definitioner Kapitaltäckningsgrad Kapitalbasen i procent av balansomslutningen plus ej utnyttjade limiter invägda enligt Finansinspektionens direktiv. Kapitalbas Kapitalbasen är beräknad enligt Finansinspektionens direktiv, se not 4. Soliditet Eget kapital inklusive årets vinst plus 72% av obeskattade reserver, i procent av balansomslutningen. Reserveringsgrad Reserv för befarade kreditförluster i förhållande till osäkra fordringar brutto. Räntenetto Ränteintäkter, leasingintäkter minskat med avskrivningar enligt plan på leasingobjekt och räntekostnader. Kreditförlustnivå Kreditförluster i förhållande till ingående balans för utlåning till allmänhet, samt leasingobjekt. 9

10 Resultaträkning (k k r ) Not Ränteintäkter Leasingintäkter Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Rörelseresultat före kreditförluster Kreditförluster netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

11 Balansräkning (k k r ) Tillgångar Not Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Materiella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa skulder Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Periodiseringsfond Summa obeskattade reserver Eget kapital 22 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Fordringar och övriga medel Ansvarsförbindelser Garantier Borgensåtagande Åtaganden Beviljade ej utnyttjade limiter

12 Förändring av eget kapital (k k r ) Fritt eget Total eget Aktiekapital Reservfond kapital kapital Eget kapital per 1 januari Utdelning enligt årsstämma Årets resultat Eget kapital per 31 december Utdelning enligt årsstämma Årets resultat Eget kapital per 31 december

13 Kassaflödesanalys (k k r ) Löpande verksamhet Rörelseresultat Varav erhållna räntor Varav erlagda räntor Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet - Kreditförluster Avskrivningar Betalda inkomstskatter Kassaflöde i den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Erhållande av efterställda skulder / förlagslån Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Likvida medel vid årets slut

14 Noter till redovisningen (k k r ) Not 1. Allmän information Bolaget är ett privat aktiebolag registrerat i och med säte i Helsingborg, Sverige. Bolagets firma är Resurs Bank AB, org nr: , adress Ekslingan 9, Väla Norra, Helsingborg. Bolaget ägs till 100% av Resurs Holding AB, org nr: Noter ej direkt relaterade till resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalysen eller förändringar i eget kapital: Not 1 Allmän information Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Riskhantering Not 4 Kapitaltäckningsanalys Not 8 Personal Not 25 Närstående Not 26 Klassificering av finansiella instrument Not 2 Redovisningsprinciper Lag och föreskriftsenlighet Bolagets årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i Kreditinstitut och Värdepappersbolag (ÅRKL 1995:1559) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendation RR32 - Redovisning för juridiska personer. Denna årsredovisning är den första som bolaget upprättar i enlighet med så kallad lagbegränsad IFRS. Det innebär att de internationella redovisningsstandarder samt tolkningar härav som antagits av EU har tillämpats så långt det är möjligt inom ramen för nationella lagar och föreskrifter samt med beaktandet av sambandet mellan redovisning och beskattning. Förändrade redovisningsprinciper Tidigare tillämpades ÅRKL 1995:1559 och de äldre föreskrifterna, FFFS 2002:22. Årsredovisningen år 2007 innebär ändrad redovisningsprincip beträffande Ränteintäkter, se nedan. I övrigt har övergången mellan regelverken inte medfört några förändringar i redovisningsprinciperna, men däremot medfört utökade upplysningskrav. Utöver ovanstående har viss omklassificering i balansräkningen skett av pantsatta krediter samt inlåning från koncernbolag. Detta har skett med syfte att erhålla en mer rättvisade bild av bolagets balansräkning. Jämförelseåret har justerats i motsvarande avseende, vilket har påverkat balansomslutningen med kkr för år Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från ). Den nya standarden kräver att segementinformation presenteras 14

15 utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Således skall det finnas en överensstämmelse mellan extern segmentinformation och de interna principer som används löpande för denna redovisning. Bolaget beräknas tillämpa IFRS 8 från räkenskapsåret 2009 med omräknade siffror för år Övriga standarder (IAS 1, IAS 23) har inte beaktats särskilt då det är bankens bedömning att dessa inte kommer att ha någon materiell/väsentlig inverkan på resultat och ställning. Angivande och fastställelse av årsredovisningen Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 maj Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på stämman den 20 maj Kritiska bedömningar I samband med upprättandet av finansiell rapportering i enlighet med lagbegränsad IFRS och god redovisningssed är det erforderligt att ledningen i vissa avseende gör aktiva uppskattningar, antaganden och bedömningar. Dessa baseras på historiska erfarenheter och aktuella faktorer, vilka anses vara rättvisande och rimliga. Resultatet av de professionella uppskattningarna och bedömningarna påverkar de redovisade beloppen för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i årsredovisningen. Faktiskt utfall kan avvika från de ställningstaganden som gjorts. Valuta Bolaget använder svenska kronor som funktionell redovisningsvaluta och därmed utgör det även rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt snittkurs under vilken period intäkterna och kostnaderna inträffat. Valutakursvinster/- förluster som uppkommer vid reglering av sådana transaktioner och vid omräkning av tillgångar respektive skulder i utländsk valuta till balansdagenens kurs, redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Intäktsräntor på oreglerade fordringar intäktsförs enligt kontantprincipen. Tillämpningen av effektivräntemetoden har medfört en resultatmässig omklassificering av bankens anskaffningskostnad för nya krediter. Nu ingår dessa kostnader i posten Ränteintäkter enligt gällande regelverk. Tidigare redovisades dessa i posten Provisionskostnader. Jämförelsetalen för år 2006 har omklassificerats enligt effektivräntemetoden. Denna förändring har medfört en omklassificering på 125 MSEK mellan resultatposterna. Leasingintäkter Leasingintäkter redovisas linjärt över leasingavtalets löptid. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras företaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Provisionsintäkter och provisionskostnader Provisionsintäkter och provisionskostnader som är en integrerad del i effektivräntan redovisas inte under klassificeringen provisioner, utan ingår i Ränteintäkter/- kostnader. Övriga provisionsintäkter och -kostnader delges under rubriceringarna Provisionsintäkter och Provisionskostnader i resultaträkningen samt redovisas i den period då tjänsterna debiteras/tillhandahålls. Allmänna administrationsomkostnader Rubriceringen allmänna administrationskostnader inkluderar personalkostnader, porto- upplysnings- och aviseringskostnader, IT-kostnader, lokalkostnader samt 15

16 vissa övriga omkostnader relaterade till verksamheten. I Allmänna administrationsomkostnader delposten Övrigt ingår leasingkostnader för bankens fordon. Samtliga leasingkontrakt är att se som operationell leasing och leasingavgifterna redovisas som kostnad i resultaträkningen linjärt utifrån avtalade leasingperioder. Banken har inga andra leasingåtagande. Redovisning av tillgångar och skulder Tillgångar definieras som resurser över vilka det finns kontroll till följd av inträffade händelser och som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Dessa resurser balanseras när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att tillfalla bolaget och när resursens värde/anskaffningskostnad kan mätas med tillförlitlighet. Skulder definieras som befintliga förpliktelser som till följd av inträffade händelser förväntas medföra ett resursutflöde från bolaget. En skuld balanseras således vid det tillfälle då det är sannolikt att bolaget, för att kunna uppfylla en befintlig förpliktelse, måste lämna ifrån sig en resurs med ett värde som kan mätas med tillförlitlighet. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Klassificeringen av finansiella tillgångar och skulder är beroende av för vilket syfte tillgångarna respektive skulderna förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Ett finansiellt instrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen i samband med att banken blir part enligt instrumentets avtalsvillkor. Redovisning sker då inledningsvis till verkligt värde (anskaffningsvärde) med tillägg för transaktionskostnader. Löpande sker sedan redovisning till upplupet anskaffningsvärde med justering för eventuella nedskrivningar med beaktande av förändrade förutsättningar. Tillgångar i form av finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten till att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut, realiserats och i stort sett alla risker samt fördelar som är förknippade med äganderätten överförts. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga förpliktelserna fullgjorts eller motsvarande. Kreditförluster och nedskrivning av finansiella tillgångar Som kreditförlust redovisas under året konstaterade kreditförluster minskade med belopp, som influtit på tidigare års konstaterade kreditförluster samt förändring avseende befarade kreditförluster. Utlåningen redovisas netto efter avdrag för såväl konstaterade kreditförluster som reservering för befarade kreditförluster. Vid beräkning av reserv för kreditförluster avseende blancokrediter, reversfordringar och andra homogena fordringar görs en kollektiv bedömning utifrån statistisk erfarenhet med bedömning om vad som beräknas kunna inflyta. Vid denna gruppvisa värdering har såväl det historiska utfallet av kreditförlusterna som den förväntade utvecklingen av förlustnivån varit styrande för reserveringen av befarade förluster. Som konstaterad kreditförlust redovisas förlust som är beloppsmässigt fastställd via konkurs, ackordsuppgörelse, utlåtande av kronofogdemyndighet eller när fordran eftergivits på annat sätt. Med oreglerad fordran avses fordran för vilken räntor, hyresfordringar och amorteringar är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar. 16

17 Med osäker fordran avses fordran som är oreglerad enligt ovan, eller för vilken andra omständigheter medför osäkerhet om dess värde, och för vilken säkerhetens värde ej med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och upplupen ränta. På grund av att bolaget tillämpar gruppvis värdering av fordringar med avseende på kreditrisk har bolaget ej möjlighet att, vid reservering av kreditförluster på fordringar förfallna mer än 100 dagar (fordringar överförda till inkassoreskontran) samt vid återföring av tidigare gjorda reserveringar, bryta ut förändringarna i räntedelen i reserveringsbeloppet. Med långtidsbevakningsfordringar avses fordringar där gäldenären varit okänd i mer än ett år, eller gäldenären bedöms vara insolvent i mer än månader, eller den återstående preskriptionstiden på fordringen uppgår till mindre än 18 månader. Återföring av en nedskrivning sker när det finns verifierande information om att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger. Återförda nedskrivningar på finansiell utlåning redovisas som en minskning av kreditförlusterna och specificeras särskilt i not. Även övriga finansiella tillgångar är frekvent föremål för prövning kring huruvida det finns objektiva belägg för reservation och om en prövning av nedskrivningsbehov tyder på en förlust. Finansiella fordringar Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier; Utlåning till allmänheten och Övriga fordringar. Klassificeringen är beroende av tillgångens syfte för verksamheten. Samtliga finansiella tillgångar anses vara möjliga att omsätta eller lösa. Utlåning till allmänheten Utlåning till allmänheten redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. För krediter med en beräknad genomsnittlig kredittid understigande 12 månader balanseras dock inte anskaffningskostnaden (se vidare avsnitt Ränteintäkter och räntekostnader enligt ovan). Nedskrivning av utlåning till allmänheten sker när det finns statistiska underlag som indikerar att bolaget inte kommer erhålla förfallna belopp enligt fordringarnas ursprungliga villkor och en nedskrivningsprövning tyder på förlust. Reservering sker då med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och beräknat värde av framtida kassaflöden. Se vidare avsnitt Kreditförluster och nedskrivning av finansiella tillgångar enligt ovan. Finansiella skulder Bolaget klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier; Skulder till kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten, Övriga skulder och Efterställda skulder. Samtliga redovisas till upplupet anskaffningsvärde och upplupna räntekostnader periodiseras löpande enligt god redovisningssed. Finansiella skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens valutakurs. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmånerna som är förknippade med tillgången kommer att komma bolaget tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförligtligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. 17

18 Avskrivningar på materiella tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt för inventarier för eget bruk. Avskrivning sker över beräknad nyttjadeperiod om 3-5 år från och med anskaffningstidpunkten. Materiella tillgångar som utgör leasingobjekt skrivs av enligt annuitetsmetoden och avskrivningarna baseras på objektens individuella anskaffningsvärde, leasingperiodernas längd samt estimerat restvärde vid leasingperiodens slut. Materiella tillgångars restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs därtill omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Immateriella anläggningstillgångar Goodwill skrivs systematiskt av över bedömd nyttjandeperiod. Den beräknade nyttjandeperioden är 4 år. Leasing Den leasingverksamhet som bedrivs av bolaget redovisas till sin helhet som operationell leasing. Detta medför att tillgångarna som är föremål för leasing redovisas i balansräkningen under materiella tillgångar, se vidare text enligt ovan för balansredovisning härav. Beträffande intäkterna från leasingavtal så redovisas de linjärt över kontrakterad avtalstid, se vidare avsnitt Leasingintäkter enligt ovan. Skatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år och eventuellt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Aktuell skatt och skattefordringar/-skulder redovisas och värderas till vad som enligt företagets bedömning skall regleras gentemot Skatteverket. Bedömningen sker enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och som med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skattemässiga effekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Bolaget innehar ej några skattemässiga skillnader mellan redovisade- och skattemässiga värden varmed några uppskjutna skatter inte förekommer. Kassaflödesanalys Bolagets kassaflödesanalys är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. De likvida transaktionerna klassificeras inom kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Pensioner Bankens pensionsplaner för anställda är till sin helhet tryggade genom försäkringsupplägg hos försäkringsbolag och därmed balanseras inga pensionsförpliktelser i bolagets legala redovisning. 18

19 Not 3 Riskhantering Bankens förmåga att hantera risker och bedriva en effektiv kapitalhantering är avgörande för bankens lönsamhet. I den löpande verksamheten uppstår olika typer av finansiella risker såsom kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att balansera risktagandet samt begränsa och kontrollera riskerna har bolagets styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i bolaget, fastställt policies och instruktioner för bland annat kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Samtliga policies och instruktioner är föremål för revision minst en gång om året med formaliserat fastställande. Kredit- och motpartsrisker Med kredit- och motpartsrisk avses risken att bolaget inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina avtalsenliga förpliktelser. Resurs Bank AB:s huvudsakliga kreditrisk uppstår vid olika former av utlåning till allmänheten. Bolagets kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Vid varje kreditgivningstillfälle är det kredittagarens sannolika återbetalningsförmåga som är den avgörande bedömningsgrunden. Riskbegränsningen i sig åstadkoms genom att bolaget följer en av styrelsen fastställd kreditinstruktion, vilken bland annat delger kriterier för handläggning, prövning och bedömning av krediter samt även förespråkar en stor riskspridning och relativt små enskilda kreditengagemang. För att begränsa bolagets kreditrisker har bolaget därtill också kreditåterförsäkrat huvuddelen av sin utlåning till allmänheten, vilket begränsar risken för resultatmässiga kreditförluster. Fördelning av bankens kreditriskexponering Utlåning till allmänheten varav osäkra fordringar nedskrivna fordringar Merparten av bankens utlåning till allmänheten utgörs av krediter utan säkerhet. Ränterisker/Marknadsrisker I finansiell verksamhet är marknadsriskerna primärt hänförliga till prisförändringar på de finansiella marknaderna och utgörs av komponenterna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. För Resurs Bank AB är det ränterisken som utgör den största marknadsrisken. Ränterisken består av räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk definieras som risken för att en ändring i ränteläget påverkar räntenettot för räntebärande tillgångar och skulder. Ränteprisrisk definieras som risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet av tillgångar och skulder. I enlighet med bolagets riskpolicy kontrolleras marknadsriskerna bland annat med limiter. I syfte att minska riskexponeringen matchas bindningstiden för aktuell utlåning till allmänheten mot upptagna krediter och därtill ska exempelvis bolagets räntebärande placeringar hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att hantera räntenettorisken har banken valt en räntebindning i upplåning via kreditinstitut och inlåning från allmänheten som i genomsnitt understiger tre månader. Juridiskt sett är bolagets ränterisk högst begränsad utifrån merparten av aktuella avtalsvillkor. I realiteten är det dock av marknadsmässiga skäl inte lika enkelt att kompensera en ränteförändring fullt ut, vilket kan medföra en påverkan på räntenettot beroende på aktivt ställningstagande av bolaget. Eventuellt höjda kostnadsräntor kan däremot snabbt bemötas genom ändring av 19

20 villkoren för nyutlåning. Med hänsyn till att kreditomsättningshastigheten är relativt hög bedöms ränterisken sammantaget vara begränsad för banken. Vidare har huvuddelen av bankens kredittagare möjlighet att växla mellan olika delbetalningsalternativ under kreditens löptid. Med anledning av ovanstående kan banken inte redovisa något rättvisande kvantifierat värde på räntenettorisken. Valutariskexponeringen är begränsad och det finns en tydlig balansmässig matchning mellan tillgångar och skulder i utländsk valuta samt en integrerad rörlighet i löptid. gap av limiter. Löpande bevakas likviditetssituationen genom återkommande kassaflödesanalyser och bolaget strävar kontinuerligt efter att skapa likviditetsresurser genom att i möjligaste mån matcha tillgångar och skulder med hänsyn till aktuella löptider. Beviljade ej utnyttjade krediter är höga p g a att flertalet krediter är s.k. kontokrediter, men bolaget har rätt att vid behov med kort varsel reducera givna kreditlöften och genom långsiktiga samarbetsavtal med bankpartners möjlighet att öka den egna upplåningen. Likviditetsrisker Likviditetsrisk innefattar risken för att inte kunna fullgöra sina betalningsförpliktelser utan ökade kostnader och/eller inte kunna infria dem. Likviditetsbehovet uppstår när förväntade utbetalningar överstiger förväntade inbetalningar. Dock begränsas storleken på detta 20

21 Förfalloanalys kontrakterade betalningsåtagande med avseende på återstående löptid enligt avtal Balanspost upp till 3 mån 3-12 mån 1-5 år Över 5 år Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Efterställda skulder Summa Förfalloanalys kontrakterade betalningsåtagande med avseende på återstående löptid enligt avtal Balanspost upp till 3 mån 3-12 mån 1-5 år Över 5 år Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Efterställda skulder Summa Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken liksom legala risker. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållande av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i bolaget som bland annat omfattar: - ändamålsenliga rutiner och instruktioner för åter kommande arbetsuppgifter. - definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna. - IT-stöd i form av ekonomi- och finanssystem med in byggda behörighetskontroller. - interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information. - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bolagets tillgångar och personal. 21

22 Not 4. Kapitaltäckningsanalys FFör fastställande av bankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar (FFFS 2007:1). Enligt styrelsens riktlinjer ska banken ha en kapitalbas som med marginal täcker dels de föreskrivna minimikapitalkraven, dels de lagstagdade kapitalkraven enligt pelare I och dels det kapitalkrav som beräknats för övriga identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens kapitalutvärderingspolicy. Den löpande genomgången av bankens interna kapitalutvärdering är en integrerad del av bankens riskhanteringsarbete. Den sammantagna kapitalutvärderingsprocessen utförs och uppdateras vid behov dock minst en gång om året. Information om bankens riskhantering redogörs i not 3, Riskhantering. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 4 kap Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5). Jämförelsetalen har beräknats enligt ovanstående regelverk. Enligt tidigare gällande regelverk hade banken en kapitaltäckningsgrad per 31 december 2006 på 9,82 %. 22

23 Beräkning av kapitalbas per 31 december Primärt kapital Eget kapital % av obeskattade reserver Avgår immateriella tillgångar Avgår föreslagen utdelning Summa primärt kapital Supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån Summa supplementärt kapital Total kapitalbas Kreditrisk enligt schablonmetoden Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Kapitaltäckningskvot 1,33 1,26 23

24 Not 5. Räntenetto Medelsaldo Belopp Medelsaldo Belopp Ränteintäkter Utlåning till allmänheten, brutto Avgår transaktionskostnader enligt effektivränteberäkningsmetoden Summa ränteintäkter, netto Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänhet Efterställda skulder Summa räntekostnader Leasingverksamhet Leasingintäkter, brutto Summa räntenetto inkl leasingintäkter, brutto Avgår avskrivningar leasing enligt plan Summa räntenetto inkl leasingintäkter, netto Medelräntan på utlåning till allmänheten har uppgått till 14,4 (13,9)%. Medelräntan på inlåning från allmänheten har uppgått till 3,6 (2,6)%. Medelräntan på skulder till kreditinstitut har uppgått till 4,2 (2,8)%. 1) I beloppet ingår kontant inbetalda räntor på problemkrediter med: Intäkternas geografiska fördelning Resurs Banks intäkter fördelas enligt följande: Sverige 84 (86) % och övriga nordiska länder 16 (14) %. 24

25 Not 6. Provisioner Provisionsintäkter Utlåningsprovisioner Övriga provisioner Summa provisionsintäkter Provisionskostnader Utlåningsprovisioner Summa provisionskostnader Not 7. Allmänna administrationskostnader Personalkostnader (se vidare not 8) Porto- upplysnings- och aviseringskostnader IT-kostnader Lokalkostnader Övrigt Summa allmänna administrationsomkostnader Posten övrigt inom klassificeringen allmänna administrationskostnader inkluderar arvoden och ersättningar till revisorer enligt nedanstående fördelning; Övriga Övriga Ersättning till revisionsföretag Revision uppdrag Revision uppdrag SET Revisionsbyrå AB LoRev, Lennart Olsson AB Summa ersättning revisionsföretag Med revision avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Därtill ingår även övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är Övriga uppdrag. 25

26 Not 8. Personal Specifikation personalkostnader Löner Socialförsäkringskostnader Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning till verkställande direktör och vice verkställande direktör beslutas av styrelsens presidie. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ersättningen utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 30 % av grundlönen. Ersättningar och övriga Grundlön/ Rörlig Övriga Övriga förmåner under 2007 styrelsearvode ersättning förmåner ersättningar Summa Styrelsens ordförande 0 Styrelseledamot (1 person) 1) Verkställande direktören Andra ledande befattningshavare (12 personer) Summa ) Övriga ersättningar avser arvode för juridiska konsultationer. Ersättningar och övriga Grundlön/ Rörlig Övriga Övriga förmåner under 2006 styrelsearvode ersättning förmåner ersättningar Summa Styrelsens ordförande 0 Styrelseledamot (1 person) 1) Verkställande direktören Andra ledande befattningshavare (10 personer) Summa ) Övriga ersättningar avser arvode för juridiska konsultationer. 26

27 Bonus För verkställande direktören baserades bonus för 2007 till 25 (0) % på bolagets rörelseresultat samt till 75 (100) % på individuella mål uppställda av styrelsen. Bonusbeloppet för 2007 motsvarade 12 % av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare baserades bonus för 2007 till 0 (0-67) % på bolagets rörelseresultat samt till 100 (33-100) % på individuellt uppställda mål. Pensioner Bolagets pensionsförpliktelser för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare täcks genom avgiftsbestämda pensionsförsäkringar och utgår på erhållen grundlön samt rörlig ersättning med 8-28 (7-30) % beroende på ålder. Pensionsförmåner för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utöver tjänstepension och lagstadgad pension finns ej. Den totala pensionskostnaden för styrelse, VD och vvd uppgår till 498 (506) kkr. Uppsägningstid Vid uppsägning från bolagets sida är VD:s uppsägningstid 12 månader. Antal per Antal per Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Varav män Varav män Styrelseledamöter 6 100% 6 100% Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 13 84% 11 82% kreditlimit Lån Kreditlimit Lån Ledande befattningshavares lån och limiter i banken VD och vvd Övriga styrelseledamöter Övriga ledande befattningshavare i banken Specifikation sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 4,0% 3,9% Varav långtidssjukfrånvaro (sjukfall > 60 dagar) 0,8% 0,8% Total sjukfrånvaro fördelad på; män 3,0% 3,7% kvinnor 4,5% 4,0% Total sjukfrånvaro fördelad på; Anställda -29 år 1,6% 4,0% Anställda år 5,5% 3,2% Anställda 50 år - 1,5% 7,4% Medeltalet anställda Män Kvinnor Antalet anställda vid årets slut

28 Not 9. Övriga rörelsekostnader Marknadsföring Försäkringar Summa övriga rörelsekostnader Not 10. Avskrivning materiella tillgångar Leasinginventarier Övriga inventarier Summa avskrivningar materiella tillgångar Not 11. Kreditförluster Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Influtet på tidigare konstaterade kreditförluster Förändring av reserv för befarade kreditförluster Årets nettokostnad avseende kreditförluster Samtliga kreditförluster ovan hänför sig till utlåning till allmänheten och är hänförliga till kollektiva värderingsmetoder, se vidare avsnitt Kreditförluster och nedskrivning av finansiella tillgångar i redovisningsprinciperna (not 2). Not 12. Utlåning till allmänheten och osäkra lånefordringar Hushåll 1) Företag 2) Summa utlåning till allmänheten Avgår avsättning för befarade kreditförluster Varav hushållsektor (12 495) kkr. Summa netto utlåning till allmänheten ) Medelvärdet för fordringarna är 8,0 (7,1) kkr, varav den högsta krediten uppgår till 500 (500) kkr. 2) I beloppet ingår förvärvade fakturafordringar med (71 505) kkr. Netto utlåning till allmänheten fördelad sig enligt följande geografiskt: Sverige Danmark Norge Finland

29 Osäkra fordringar Osäkra fordringar brutto för vilka ränta inte skall intäktsföras förrän vid betalning 1) Reserv för befarade kreditförluster 2) Osäkra fordringar netto ) Varav företagssektor (4 826) kkr. 2) Varav företagssektor (3 320) kkr. I osäkra fordringar ingår långtidsbevakningsfordringar med 0 (0) kkr. Oreglerade fordringar för vilka upplupen ränta intäktsförs förekommer inte och det förekommer ej heller räntenedsatta fordringar. Nyckeltal Andel osäkra lånefordringar brutto 1) 4,6% 4,3% Andel osäkra lånefordringar netto 2) 4,1% 3,8% Total reserveringsgrad 3) 0,5% 0,4% Reserveringsgrad, osäkra lånefordringar 4) 11,9% 10,3% 1) Osäkra lånefordringar före reservering dividerade med totala lånefordringar före reservering 2) Osäkra lånefordringar efter reservering dividerade med totala lånefordringar före reservering 3) Totala reserver dividerade med totala lånefordringar före reservering 4) Reservering för osäkra lånefordringar dividerade med osäkra lånefordringar före reservering Löptidsinformation Kredittagaren har möjlighet att växla mellan olika löptider beroende på vilken produkt kredittagaren väljer. Därför kan ingen sammanställning över fordringarna per löptid presenteras, då detta inte skulle ge en rättvisande bild. Befintlig genomsnittlig kredittid på bankens totala utlåning till allmänheten uppgår till 0,5 (0,6) år. 29