KVALITETSRAPPORT Förskolorna Bullerbyn, Getingen, Hjältevad och Mariannelunds familjedaghem 2014/2015
|
|
- Agneta Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVALITETSRAPPORT Förskolorna Bullerbyn, Getingen, Hjältevad och Mariannelunds familjedaghem 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.
2 2(10) 1.Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? För att utveckla och förbättra vår strävan mot de nationella målen i Läroplanen för förskolan, Lpfö -98, rev. 2010, har följande utvecklingsområden prioriterats; Inom det pedagogiska arbetet har utvecklingsområdet koncentrerats till Barns inflytande som ett naturligt led i det värdegrundsarbete som vi arbetade med under föregående år. I detta målområde har den riktade kompetensutvecklingen med forskaren Elisabeth Arnér varit en del i en högre och bättre strävan mot de nationella målen. Här ska även nämnas kompetensutveckling inom ICDP-Internationell Child Development Programme vägledande samspel och Tecken som stöd. En under året aktiv diskussion om barns inflytande utifrån Lpfö, har ökat medvetenheten och skapat en gemensam syn i organisationen. När pedagogerna är trygga i och väl förtrogna med begreppen i Läroplanen ökar måluppfyllelsen genom ett tydligare och mer målinriktat arbete med intentionerna i styrdokumenten. Utvecklingsområdet, inom området för organisation, har haft fokus på arbetslagsutveckling. Kompetensutvecklingen inom detta område har haft en indirekt men stor påverkan på att det pedagogiska arbetet har utvecklats. Organisationens utveckling har under det gångna året genomgått stora förändringar där förutsättningar har skapats för pedagogisk utveckling och därmed också en bättre och ökad strävan mot de nationella mål. Den nya organisationen med pedagogiska arbetslag 1 och en utvecklingsgrupp har bidragit till ökad måluppfyllelse genom att ge tid och mötesplats för pedagogisk utveckling. I detta arbete genomfördes även en förändring av arbetstiden vilket innebar att all arbetstid ligger inlagd på schema och under dagtid. Detta har varit en positiv utveckling för medarbetarna. Genom den kompetensutveckling som genomförts under året med fokus på bl.a. arbetslaget och dess funktion kan man se en ökad medvetenhet om behovet av att reflektera, både enskilt och tillsammans i arbetslaget, över sitt arbete. Uppmärksamheten och medvetenheten om kommunikationens betydelse har utvecklats genom den ICDP-utbildning som alla pedagoger har deltagit i. Här ska även nämnas den satsning som genomförts inom Tecken som stöd. Detta sammantaget har utvecklat förhållningssätt och givit verktyg för hur vi kan utveckla språk och kommunikation i verksamheterna. Detta bidrar till bättre förutsättningar och större möjlighet för alla barn att kommunicera och därmed ökar möjligheten för barns inflytande. Utbildningen inom tecken som stöd är även under hösten 2015 pågående då samtlig personal ska genomgå den över tid. Ett aktivt och nära samarbete tillsammans med SPT-Special Pedagogiska Teamet har utvecklat våra verktyg, arbetsmetoder och förhållningssätt. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Avbrott i arbetslagens sammansättningar som t.ex. vid längre sjukdomsperioder eller personalbyten gör att strävan mot målen för en tid sjunker. Dock återhämtar sig arbetslaget och det pedagogiska arbetet när stabiliteten åter igen ökar. Lokalförsörjningen, bristen på platser, har gett oss nya utmaningar. Våren 2015 krävdes en 1 Förskolorna i området arbetar i pedagogiska arbetslag där arbetslag ifrån olika förskolor möts. De arbetar i åldersspår 1-2 år, 3-4 år och 5-6 år. Syftet med dessa arbetslag är att utveckla det pedagogiska arbetet i strävan mot de nationella målen.
3 3(10) omorganisering inom en av förskolorna för att kunna utöka antalet platser. Denna situation påverkade under en period arbetet i strävan mot målen. 1.3 Identifierade utvecklingsområden För att veta var vi är i vårt arbete och för att kunna planera för vart vi ska behöver vi försätta oss i andra sammanhang som t.ex. genom studiebesök. Vi har därför under det gångna året genomfört två studiebesök. Dessa har förtydligat bilden av var vi befinner oss och vilka utvecklingsområden som finns. Genom den ökade flerspråkigheten inom förskolorna har behovet av att stärka arbetet inom språk och kommunikation ökat. Under det gångna året genomfördes även en utvärdering inom just detta målområde. Resultatet av denna påvisar just behovet av att utveckla förskolans enspråkighetsnorm till en flerspråkighetsnorm, (Flera språk i förskolan, Skolverket, 2013). Nytt utvecklingsområde för kommande verksamhetsår inom det pedagogiska arbetet kommer att vara just Språk och kommunikation. Under våren 2015 genomfördes uppföljningsbesök i samtliga arbetslag av förskolechef. Under dessa besök och i samtal med pedagogerna kunde ett utvecklingsområde identifieras inom ledarskap. Som pedagog är man sitt eget verktyg och det är viktigt att pedagogerna är medvetna om och väl förtrogna med sitt ledarskap. Under året kommer vi därför göra satsningar för att stärka utvecklingen inom området. Genom de pedagogiska arbetslagen har inskolningar i förskolan identifierats som ett utvecklingsområde. Detta omfattar även överskolningar mellan förskolans avdelningar samt överlämning till förskoleklass. 1.4 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Det har varit positivt för hela organisationen att få kliva ur trygghetszonen genom att förändra vår organisation. Detta har gett möjlighet till att reflektera över det vi tidigare har gjort och satt fokus på hur vi vill gå vidare. Andra faktorer som varit viktiga ingredienser i detta förändringsarbete har också varit satsningar som t.ex. handledning, förändring av reflektionstid där arbetslagen har en gemensam sammanhängande tid om 3 timmar/vecka, att all arbetstid är schema- och arbetsplatsförlagd samt förlagd till dagtid. De pedagogiska arbetslagen har ökat medvetenheten om vinsterna med att arbeta gemensamt kring den pedagogiska utvecklingen. Den sammanhängande reflektionstiden om 3 timmar/vecka för samtliga arbetslag har varit en framgångsfaktor i detta sammanhang. De pedagogiska arbetslagen har stärkt möjligheterna och gett bättre förutsättningar för att ta till vara på den beprövade erfarenheten som finns i organisationen. Barns inflytande är ett stort område där vi utvecklat en samsyn utifrån Läroplanens intentioner. Kompetensutvecklingen som har genomförts under året har påverkat öppenheten inom organisationen och på den enskilda förskolan positivt. Det har också påverkat hur vi till viss del organiserar oss på den enskilda förskolan och givit nya perspektiv på barnens lärmiljöer. Sedan 2012 har ett utvecklingsarbete för det systematiska kvalitetsarbetet genomförts kontinuerligt. Samarbetet kring ett fungerande verktyg för dokumentation har växt fram till att i år bli ett komplett verktyg som har kunnat ge ett bra underlag för att lära oss mer om vårt pedagogiska arbete och dess kvalitet. Det har varit en lärorik process som över tid har utvecklats tillsammans med förskolechef Anneli Ottosson. Förskolechefs deltagande i rektorsprogrammet har bidragit till att förbättra verktygen för att följa upp, utvärdera och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet vilket ger oss bättre möjligheter att ta tillvara och utveckla kvaliteten i verksamheterna.
4 4(10) Den fortbildning som har genomförts under året har överensstämt väl med årets utvecklingsområden vilket bidragit till utveckling både professionellt och i det pedagogiska arbetet och våra målbilder har blivit tydligare. 2. Metodbeskrivning 2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Vilka har medverkat? Samtliga pedagoger och förskolechef i organisationen har medverkat med kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens reflektioner har framkommit genom samtal tillsammans med pedagogerna som sedan använts i pedagogernas utvärderingar. Det har genomförts en föräldraenkät under våren Vilket underlag har använts? Det systematiska dokumentationsunderlaget som används i organisationen. Bilaga 1. Uppföljningsdokument. Bilaga 2. Verksamhetsuppföljning för familjedaghem. Bilaga 3. Utvärdering. Bilaga 4 Utvärdering av det pedagogiska arbetslagets arbete. Bilaga 5. Vi har använt delar av BRUK vid två tillfällen under , (Barns inflytande). Hur har arbetet genomförts? Arbetet är ständigt pågående genom kontinuerliga reflektioner i pågående verksamhet. Alla pedagoger i barngrupp har en fastställd reflektionstid om 3 timmar/vecka, (sammanhängande tid). En gång per månad sammanställs arbetslagets uppföljning som sedan sänds till förskolechef där återkoppling och sammanställning genomförs av förskolechef. Totalt har 4 utvecklingsdagar under året genomförts där både kompetensutveckling och reflektionsarbete har genomsyrat dagarna. Vid dessa tillfällen har arbetslagen bl.a. även arbetat med BRUK, både genom skattning, uppföljning och diskussioner. Två utvärderingstillfällen har under året genomförts. Ett tillfälle under hösten samt ett under våren. Under en treårscykel följer förskolan upp de nationella målen enligt följande uppdelning Språk och kommunikation, Förskola och hem Naturvetenskap och teknik, Motorik, Ansvar och inflytande Matematik, Normer och värden
5 5(10) 3 Förutsättningar 3.1 Organisation och nyckeltal Sammansättning av barngrupperna Avdelning Ålder i barngruppen Genomsnittlig Barngruppsstorlek Sörgården 1-2 år 13 Norrgården 3-4 år 17,5 Mellangården 4-5 år 15, höst/ 24, vår Ekorren 1-2 år 12,5 Rådjuret 3-5 år 15 Getingen 1-5 år 19 Familjedaghem 1-5 år 7 Antal Förskollärare med legitimation 10 Antal Obehöriga förskollärare 9 Antal Förskollärare med legitimation, årsarb 10 Antal Obehöriga förskollärare, årsarb 8,12 Andel förskollärare 55,2 % Antal inskrivna barn 15 okt 96 Personaltäthet: Inskrivna barn/årsarbetare 5,05 Antal barn med annat modersmål 22 Kostnad per inskrivet barn i förskola Bullerbyn 50 barn Getingen 19 barn Hjältevad 28 barn Statistiken bygger på uppgifter från SCB den 15 okt
6 6(10) 4 Kommungemensam uppföljning 4.1 Förskolans arbete mot de nationella målen Språk & kommunikation Genomfört arbete Kompetensutveckling: Utbildning till all personal i Tecken som stöd (fortfarande pågående) samt ICDP International Child Development Programme vägledande samspel. Pedagogiskt arbete: Förskolorna och Familjedaghem arbetar språkutvecklande genom dialog, sång, rim och ramsor, högläsning, sagolådor, Babblarna, digitala verktyg genom lärplatta, film, mm. Där barnen har visat intresse för skriftspråk har alfabetet introducerats i undervisningen. Fortsättningsvis arbetar pedagogerna även med munmotoriska lekar, tecken som stöd samt utmanar barnen genom att använda nya begrepp, mm. En utvärdering av språk och kommunikation har genomförts under året. I det arbetet utvärderades Barns inflytande i förskolan - ur ett flerspråkigt perspektiv. Resultat I alla utvärderingar inom området nämns vikten av dialogen med barnen som ett språkutvecklande verktyg. Vid ett aktivt lyssnande från pedagogerna ökar barnens intresse för att berätta och språka Tecken som stöd har givit ytterligare en dimension i dialogen med barnen. Genom att utmana barnen med nya begrepp ökar barnens ordförråd. Utvärderingen visade att satsningen på Tecken som stöd har gett resultat i pedagogernas arbete med att ge barnen ytterligare en dimension i kommunikationen. Barnen är öppna för att ta till sig tecken och använder det även på egen hand. Analys Som framgångsfaktor i det språkutvecklande arbetet kan satsningarna på ICDP och Tecken som stöd nämnas. Det har utvecklat det pedagogiska arbetet och ett gemensamt förhållningssätt i verksamheterna är under uppbyggnad. Den utvärdering som genomfördes under våren 2015 visade på att det finns utvecklingsområden inom ämnesområdet; språk och kommunikation, vad gäller hur vi kan arbeta språkutvecklande med flerspråkigheten i förskolorna och familjedaghemmet. Det finns idag svårigheter att hitta relevant kompetensutveckling inom området. Utvecklingsområden Med bakgrund i den utvärdering som nämndes i analysen är kommande års utvecklingsområde just språk och kommunikation. I dagsläget bedöms den viktigaste uppgiften utifrån Läroplanens intentioner att utveckla en, som Skolverket benämner det, enspråkighetsnorm till flerspråkighetsnorm i verksamheterna.
7 7(10) Förskola och hem Genomfört arbete I och med den organisationsförändring som genomfördes under hösten 2014 är föräldrasamverkan ett under året påbörjat utvecklingsområde. Här följer några av de förändringar som genomförts under 2014/2015. Ett gemensamt Brukarråd för organisationen har under året startats. Förändring av genomförande och förläggandet av utvecklingssamtal för att kunna stärka och utveckla samarbetet med föräldrarna och samverkan med BHV. Förskolechef träffar föräldrar genom att erbjuda inskolningssamtal i samband med barnets inskolning. Gemensamma sammankomster som t.ex. vår/sommarfest har tidigarelagts till sen eftermiddag istället för kväll. En centralt sammanställd enkät gick ut till vårdnadshavare under maj månad. Resultat Brukarrådet har under våren träffats regelbundet vid sammanlagt 4 tillfällen varav en gång i samband med storbrukarråd. Under året har en gemensam mall för utvecklingssamtal arbetats fram för organisationen. Bilaga 6. From den 1 januari, 2015, har vi frångått att förlägga alla utvecklingssamtal till våren. Föräldrar erbjuds numera detta i samband med barnets födelsedag. Denna förändring har medfört att vi tillsammans med föräldrarna på ett bättre sätt kunnat samverka kring information i samarbetet med BHV. Förskolechef genomför en informationsträff med nya föräldrar i samband med barnets inskolning. Att förlägga våra gemensamma sammankomster med föräldrar och barn har fungerat väl. Föräldraenkäten som genomfördes under maj månad fick en låg svarsfrekvens vilket innebar att resultatet ej kunde redovisas eller användas som underlag i kvalitetsrapporten. Analys Förändringen av brukarrådets organisation från att ha varit ett för varje verksamhet till att vi numera har ett gemensamt brukarråd har upplevts positivt. Mallen för utvecklingssamtal har nu en tydligare koppling till Läroplanen för förskolan vilket underlättar föräldrars möjlighet till inflytande inom ramen för de nationella målen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö, -98, rev. 2010:13). I detta uppstår dessutom en likvärdighet genom att vi utgår ifrån samma frågeställningar inom ramen för de nationella målområdena i mötet med föräldrarna. Det stärker det pedagogiska arbetet genom en tydligare målbild av vår föräldrasamverkan. Informationsträffarna som förskolechef genomför tillsammans med nya föräldrar har haft en positiv påverkan för föräldrasamverkan. Dessa forum ger utrymme för både information om förskolans uppdrag och funktion samt möjlighet till att ställa frågor. Det underlättar också den fortsatta kontakten att föräldrar har kännedom om och har träffat förskolechef. Det har också ett stort värde för förskolechef att genom dessa samtal få en direktkontakt med föräldrarna i förskolorna. Vår utveckling av föräldrasamverkan vid gemensamma sammankomster har till stor del varit positiv. Det fanns tidigare en oro för att föräldrar inte skulle kunna delta pga av att den sker under eftermiddagen istället för kvällstid. Vi har dock inte märkt någon skillnad kring just detta. För barnen har det varit positivt att det har skett under verksamhetens ordinarie tid vilket innebär att
8 8(10) sammankomsten blir på en tid under dagen då barnen orkar delta och att alla barn i större utsträckning kan delta. Utvecklingsområden Vi kommer under kommande år fortsätta arbeta för att utveckla vår föräldrasamverkan. 5. Förskolans prioriterade mål 5.1 Barns inflytande och delaktighet Målsättning Barn och unga har rätt att komma till tals i förskola och skola, att ha en röst och bli respekterade för sina uppfattningar. Genomfört arbete Pedagogerna har tagit tillvara barnens idéer och förslag i undervisningen och även integrerats som en del av verksamheten. En del av dessa har blivit projektarbeten för avdelningarna medan andra har blivit kortare aktiviteter. Projektinriktade arbeten såsom drama, teaterföreställningar och superhjältar är några exempel på arbeten där barnens inflytande har blivit tydligt. Barnens delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av viss undervisning har också tagits tillvara på ett nytt sätt. Resultat Pedagog: Pedagogernas medvetenhet och öppenhet har ökat. Flera nämner att lyhördheten i samtalen med barnen har ökat och att ett jakande eller nekande till barnen ska vara väl grundat. Under året har en samsyn vuxit fram genom de återkommande diskussionerna kring Barns inflytande. En större flexibilitet hos personalen har vuxit fram någon nämner det som att Vi har blivit mer tillåtande Vikten av och medvetenheten om pedagogernas arbete genom att uppmuntra barnen till att vilja uttrycka sina åsikter har blivit tydligare. Här nämns även vikten av att skapa trygghet för att möjliggöra barns inflytande. Barn: Barnens medvetenhet kring sin möjlighet till inflytande har ökat. Pedagogerna upplever också att barnen har utvecklat sin förmåga att uttrycka sina åsikter och att de är medvetna om att dessa är viktiga för verksamheten. Delaktigheten har också ökat genom val av aktiviteter, deltagandet i den pedagogiska dokumentationen, mm. Analys Under hösten genomfördes BRUK. I resultatet kunde vi se att vi hade åtgärds- och utvecklingsbehov inom Barns inflytande. Samtidigt framkom det tydligt i efterföljande diskussioner att pedagogerna genomförde aktiviteter som hamnade inom målområdet för verksamheten men att medvetenheten om kopplingen till Lpfö behövde ökas. Under våren arbetade vi vidare med de åtgärder och utvecklingsbehov som vi sett. Målkriterierna i BRUK gav oss också bra diskussionsunderlag. Vilket över tid ökade medvetenheten. När pedagogernas trygghet och förtrogenhet med de nationella målen ökar ger det ringar på vattnet även till barngrupperna. Som ett tecken på detta kan nämnas det som flera utvärderingar återkommer till att barnen upplevs uttrycka sina åsikter i större utsträckning än tidigare och att barnens medvetenhet om möjlighet till att kunna påverka har ökat i takt med att barnen har fått en ökad förståelse för att deras åsikter är viktiga. De pedagogiska arbetslagen har varit ett positivt forum för reflektioner och diskussioner för att kunna utveckla den samsyn som uppstått kring just detta målområde. Vår samsyn hade haft svårt att kunnat
9 9(10) utvecklas till det resultat som vi har nått det här året om vi arbetat vidare i den organisation som vi hade föregående år. Pedagogernas ökade lyhördhet och medvetenhet om att genom samtal och aktivt lyssnande öka barnens delaktighet och inflytande har haft en stor utveckling under det gångna året. De satsningar som gjorts inom kompetensutveckling såsom ICDP har givit pedagogerna bra verktyg vad gäller förhållningssätt i samtalen med barnen utifrån dialogmodellen; känslomässig, meningsskapande och reglerande. Förhållningssätt och en medveten dialog är en viktig byggsten i det relationsskapande mötet med barnen på förskolan, Håkansson & Sundberg (2012), uttrycker att det är särskilt betydelsefullt med lärarens relationer med barnen i dialogiska lärandemöten, det vill säga möten som bygger på aktivt lyssnande och uppmärksamhet i samspel Elisabets Arnérs föreläsning gav pedagogerna en mer konkret bild av vad barns inflytande innebär. Här kan man se vikten av att all personal får ta del av kompetensutvecklingen. Pedagogerna fick en gemensam utgångspunkt som de har kunnat arbeta vidare utifrån till att såsmåningom hamna i en samsyn. Lärande är inte något man ägnar sig åt vid ett enskilt tillfälle, utan snarare en förändringsprocess som man deltar i över tid. (Timperly, 2013:75) 5.2 Arbetslagsutveckling för en bättre skola Målsättning Att utveckla arbetslagens gruppdynamik och ta tillvara varandras kompetenser. Att skapa god mötesstruktur Att tydliggöra arbetsuppgifter i de pedagogiska arbetslagen. Genomfört arbete Under året som följt har alla arbetslag inom förskolorna deltagit i den centrala kompetensutvecklingen Arbetslagsutveckling. Samtliga arbetslag i förskolorna; Bullerbyn, Getingen och Hjältevad har också vid sex tillfällen deltagit i handledning under året. Syftet har varit att stärka grupperna för de nybildade pedagogiska arbetslag som startades upp hösten Ytterligare har fokus vid dessa tillfällen riktats mot grupprocesser, tydliggöra styrkor och kompetenser samt att utveckla och stärka positivt arbetsklimat i dessa arbetslag. Resultat Det enskilda och pedagogiska arbetslaget har genom kompetensutvecklingen ökat sin medvetenhet om arbetslagets roll och uppgift. För att skapa en god mötesstruktur har gemensamma dagordningar för möten på förskolorna i området arbetats fram. Den gemensamma tiden för reflektion (3 timmar/vecka, hela arbetslaget) har skapat en god grund för möjlighet till dialog och möten mellan pedagoger och arbetslag vilket stärkt gemenskap och relationer inom organisationen. Medvetenheten om vikten av att ta tillvara olika kompetenser har ökat och det har även bidragit till ett ökat samarbete både inom det enskilda arbetslaget samt i de pedagogiska arbetslagen. 2 Förskolorna i området arbetar i pedagogiska arbetslag där arbetslag ifrån olika förskolor möts. De arbetar i åldersspår 1-2 år, 3-4 år och 5-6 år. Syftet med dessa arbetslag är att utveckla det pedagogiska arbetet i strävan mot de nationella målen.
10 10(10) Analys Som framgångsfaktorer nämns i utvärderingarna från pedagogerna bl.a. de föreläsningar och den handledning som genomförts. Den ekonomiska satsning som har gjorts i samband med genomförd fortbildning har bidragit till en positiv utveckling för det pedagogiska arbetet. Dessa är viktiga faktorer i vår strävan mot de nationella målen i Lpfö. Det är som tidigare nämnts viktigt att hamna i andra sammanhang för att kunna se var vi befinner oss och vad det är vi behöver utveckla. Den sammanhängande tiden för reflektion som genomfördes hösten 2014 (3 timmar/vecka för hela arbetslaget) har omnämnts som en bidragsgivare till positiva klimat i arbetslagen samt att ett gemensamt synsätt har kunnat få grogrund och växa. Detta hade varit svårt och tagit lång tid att nå i den tidigare organisationen. Genom den nya organisationen och det ökade samarbetet kan arbetslagen med gemensam kraft arbeta för ett tydligare och mer målinriktat arbetet i strävan mot nationella mål än tidigare. Utvecklingsområden Inför kommande år, , kommer kompetensutveckling att riktas till att stärka och utveckla ledarskapet. Litteraturlista: Skolverket, (2013), Flera språk i förskolan, Stockholm: CE Fritzes AB, 84 s. Skolverket (2011), Läroplanen för förskolan 98, rev. 2010, Stockholm: CE Fritzes AB, 16 s. Timperly, H, (2013), Det professionella lärandets inneboende kraft, Lund: Studentlitteratur AB,179 s. Upplaga 1:3
KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun
KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merFörskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen... 3
KVALITETSRAPPORT Förskolorna Bullerbyn, Hjältevad och samt pedagogisk omsorg i Ingatorp och Mariannelund i Eksjö kommun 2016/2017 2(14) Innehållsförteckning... 1 1. Förskolechefens sammanfattande analys
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merFörskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merArbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se
Arbetsplan Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola Inledning Arbetsplanen för Kullens förskola bygger på Lpfö-98 reviderad 2016, ÖSB övergripande strategi och budget, kvalitetsrapport, brukarenkät samt
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merKVALITETSRAPPORT Familjedaghemmen i Eksjö innerstad 2014/2015 Eksjö kommun
KVALITETSRAPPORT Familjedaghemmen i Eksjö innerstad 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma,
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken
Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merArbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merDelrapport Kunskapsuppdraget Förskolan Lyckebo
Delrapport 2 2017 Kunskapsuppdraget Förskolan Lyckebo i centrala Krokom Camilla Backman, förskolechef Förord Till delrapport 2 har det tillkommit två rubriker under året. Hösten 2016 beslutades det av
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merTillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud
2018-11-21 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/653-644 Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud Inledning Varje kommun har enligt 26 kap. 4 skollagen (2010:800) tillsyn över
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Kvarnga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens
Läs merUtvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5
Läs merArbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merFiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen
Fiskarhöjdens förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Helena Aldén Upplands Väsby kommun Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Danderyds kommun Vi observerar Fisksätra förskolor under
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merTillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan
2019-09-25 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2019/259-644 Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan Västerviks kommun genomförde 2019-09-02 tillsyn av fristående Martemeoförskolan
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merKvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14
1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merMål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt
NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Lillegården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Lärande och kunskaper Övergripande mål: Uppföljning, utvärdering och utveckling Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merUniversums förskola. Nacka Kommun
Universums förskola Nacka Kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl, Nacka Kommun Marie Johansson, Sollentuna Kommun Vecka 41, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merMål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan
Mål & Aktivitetsplan 2017 2018 Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang- Kompetens- Arbetsglädje Målområde Vad/hur När Uppföljning/Utvärdering
Läs merCharlottenbergs förskola. Danderyds kommun
Charlottenbergs förskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 17 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merVerksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bla husets fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Reviderad:
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merLokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merVerksamhetsplan 2018
Barn- och utbildningsförvaltningen LC Datum: 2018-02-21 Dnr: 2018/120.600 Id: 23328 1 (9) Verksamhetsplan 2018 Norrängens förskola och Stenshults förskola Kommunal styrning och nämndplan Med kommunens
Läs merArbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Årsunda, 20160822 2016/17 Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse FÖR LINGONBACKEN, PAVILJONGEN, SÄTRALINJEN OCH ÅRSUNDA FÖRSKOLOR Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 1(4) Årsunda, Sätralinjen, Lingonbacken
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-11-18 Handläggare: Göta Sandin Telefon: 08-508 03 294 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Stockholms stads förskoleplan - en
Läs merLVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016
LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 Nämndens åtagande Förvaltningens åtagande Enhetens åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merSjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Familjeförvaltningen
"På Grimstofta förskoleenhet arbetar vi utifrån tanken att ompröva förskoletraditionens idé om att försöka förstå vem barnet "ÄR" till att öppna sig för vad ett barn "kan BLI". Grimstofta förskoleenhet
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merLokal verksamhetsplan Förskolan
Lokal verksamhetsplan Förskolan Område B Förskola Söderköpings kommun Läsåret 2016/2017 Söderköpings Vision 2020 Nationella mål Mål och resursplan KF Skolplan BUN Verksamhetsplan BUN Uppföljningsplan BUN
Läs merVerksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Villekulla Avdelning/Masken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merDelrapport Kunskapsuppdraget Förskolan Kråkguldet
Delrapport 2 2017 Kunskapsuppdraget Förskolan Kråkguldet i centrala Krokom Camilla Backman, förskolechef Förord Till delrapport 2 har det tillkommit två rubriker under året. Hösten 2016 beslutades det
Läs merAvstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merKriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs mer