Litteraturvetenskap, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Literature, Second Level, 30 Credits

Transkript

1 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Literature, Second Level, 30 Credits Kurskod: LI4001 Utbildningsområde: Humanistiska området Huvudområde: Litteraturvetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Litteraturvetenskap Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: A1E Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2011 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande skall efter avslutat kurs ha skaffat sig en ytterligare fördjupad kunskap om litteraturvetenskaplig teori och skilda metoder som används inom ämnet ytterligare fördjupad kunskap om för ämnet relevanta informationskällor ytterligare fördjupad kunskap inom några utvalda litteraturvetenskapliga områden Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall den studerande kunna på ett avancerat sätt ge uttryck åt ett kritiskt förhållningssätt till litteraturvetenskapliga teser och argument läsa förstå och bedöma avancerade litteraturvetenskapliga framställningar självständigt söka, värdera och använda för ämnet relevant information självständigt planera och författa en vetenskaplig uppsats Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har studenten förmåga att på ett avancerat sätt läsa och tolka litterära verk utifrån förvärvade djupa insikter i litteraturens egenart föra avancerade resonemang i skrift rörande litteraturvetenskapliga frågor, kritiskt granska och muntligt opponera på arbeten av detta slag samt svara på framförda kritiska synpunkter aktivt och kritiskt följa forskningen i ämnet

2 2(5) Kursens huvudsakliga innehåll Kursen omfattar tre obligatoriska delkurser. Delkurs 1. Uppsats, 15 högskolepoäng (Essay, 15 higher education credits) Delkurs 2. Litteraturens form och funktion. En teoretisk fördjupning, 7,5 högskolepoäng (Form and Function of Literature, 7,5 higher education credits) Delkurs 3. Berättandets teori, 7,5 högskolepoäng (Narrative Theory, 7,5 higher education credits) Studieformer Undervisning i lektions- eller seminarieform ges om ett tillräckligt antal studerande deltar i kursen. På avancerad nivå är den studerande välkommen att delta i det litteraturvetenskapliga högre seminariet avsett för doktorander i ämnet. För delkurs 1 ges individuell handledning. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Uppsats, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Examination sker genom författandet och försvarandet av en uppsats samt genom fullgörande av uppdrag som opponent. Litteraturens form och funktion. En teoretisk fördjupning, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) En skriftlig uppgift skall utföras som sedan kompletteras med en muntlig tentamen. Berättandets teori, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) En skriftlig uppgift skall utföras som sedan kompletteras med en muntlig tentamen. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Uppsats Litteraturens form och funktion. En teoretisk fördjupning Berättandets teori För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Litteraturvetenskap C, 30 högskolepoäng, Svenska språket C, 30 högskolepoäng eller Svenska språket C för lärare/svenska för lärare, avancerad nivå, 30 högskolepoäng. Dessutom krävs Svenska kurs B från gymnasiet. För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

3 3(5) Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs: För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt minst 22,5 poäng. Tid för examination: Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg: Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av examinator bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Övergångsbestämmelser - Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Svenska skrivregler. Utgivna av Svenska språknämnden Stockholm : Liber, (2000)/ 2 utökade uppl., 216 sidor Strömquist, Siv (2006) 4 uppl. Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser Uppsala: Hallgren & Fallgren, 142 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Abbott, H. Porter. (2002) The Cambridge Introduction to Narrative. Cambridge University Press, 175 sidor Barthes, Roland (1984) Introduction à l'analyse structurale des récits London: Fontana, Engelsk övers. Introduction to the Structural Analysis of Narratives. I förf:s Text, Music, Film [1977]. 46 s. Benveniste, Émile. - The Correlation of Tense in the French Verb. I förf:s Problems in General Linguistics [1966]. Övers. från franskan av Mary Elisabeth Meck. Coral Gables, Florida: University of Miami Press, 1971, s s. Bruner, Jerome (1986) Actual Minds, Possible Worlds Cambridge, Mass.: Harvard University Press, Part One, 51 s. Chatman, Seymour (1978) Story and Discourse: Narrative Structure in Fiction and Film Ithaca: Cornell U.P., 277 sidor, 1980, Introduction. 25 s. Chatman, Seymour Benjamin (1990) Coming to Terms: the Rhetoric of Narrative in Fiction and Film Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 240 sidor, Kap s.

4 4(5) Cohn, Dorrit (1990) nr. 4 "Signposts of Fictionality", Poetics Today s Finns också i sv. övers. i Tidskrift för litteraturvetenskap (TFL) 1993: s. Genette, Gérard. (1972) Discours du récit, i Figures III. Paris: Seuil., Eng. övers. av Jane E. Lewin, Narrative Discourse: An Essay in Method. Ithaca: Cornell University Press, s. Genette, Gérard. (1991) Récit fictionnel, récit factuel. Paris: Seuil, 1991., I förf:s Fiction et diction. Finns också i sv. övers. i Tidskrift för litteraturvetenskap (TFL) 1993: s. Herman, David (ed.) (2007) Cambridge Companion to Narrative Cambridge: Cambridge University Press, 273 sidor Labov, William. - Language in the Inner City: Studies in the Black English Vernacular. Philadelphia: University of Pennsylvania Press., Kap. 9. The Transformation of Experience in Narrative Syntax, s s. Mink, Louis O. (1978) Narrative Form As a Cognitive Instrument. Madison, Wisconsin: Univ. of Wisconsin Pr., I Robert H. Canary and Henry Kozicki, eds. The Writings of History: Literary Form and Historical Understanding. Finns också i sv. övers. i Tidskrift för litteraturvetenskap (TFL) 1993: s. Ochs, Elinor & Lisa Capps (2001) Living Narrative: Creating Lives in Everyday Storytelling. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, Kap. 1. A Dimensional Approach to Narrative. 58 s. Prince, Gerald (1995) Narratology. Cambridge: Cambridge University Press, I The Cambridge History of Literary Criticism. Vol. 8 From Formalism to Poststructuralism, ed. Raman Selden. 21 s. Ricoeur, Paul (1991) Life in Quest of Narrative. London & New York: Routledge, I David Wood, ed., On Paul Ricoeur: Narrative and Interpretation. 14 s. Ryan, Marie-Laure (1992) The Modes of Narrativity and Their Visual Metaphors. Style 26, S s. White, Hayden (1978) The Historical Text as Literary Artifact Wisconsin: University of Wisconsin Press, I Robert H. Canary and Henry Kozicki, eds., The Writings of History: Literary Form and Historical Understanding. 22 s. Delkurs 3: Referenslitteratur eds. David Herman, Manfred Jahn & Marie-Laure Ryan. (2005) Routledge Encyclopedia of Narrative Theory London: Routledge Prince, Gerald. (2003) Dictionary of Narratology. Rev. ed. Lincoln & London: University of Nebraska Press Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Utbyte av litteratur kan ske i samråd med examinerande lärare. Estetisk teori Platon. Staten bok III: I-X, bok X: I-VIII. 49 s.

5 5(5) Aristoteles. Om diktkonsten. 47 s. The Oxford Handbook of Aesthetics, ed. Jerrold Levinson. Oxford: Oxford University Press, (Läses enligt lärares anvisningar 91 sidor.) Läsaren och texten Iser, Wolfgang. Läsprocessen en fenomenologisk betraktelse. I Modern litteraturteori: Från rysk formalism till dekonstruktion: Del 1, red., Claes Entzenberg & Cecilia Hansson. Lund: Studentlitteratur, s. Is There a Single Right Interpretation?, ed. Michael Krausz. University Park: Philadelphia State Univ. Pr., (Läses enligt lärares anvisningar 99 sidor.) Berättande litteratur Encyclopedia of the Novel, ed. Paul Schellinger. Chicago: Fitzroy Dearborn, (Läses enligt lärares anvisningar 41 sidor.) Chatman, Seymour. Reading Narrative Fiction. New York: Macmillan, s. 7-26; 58-65; 90-97; ; ; ; ; s. Booth, Wayne C., The Rhetoric of Fiction. 2 ed. Chicago: The Univ. of Chicago Press, 1983, Kap s. Lyrik Bergsten, Staffan & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur, 2004, s (om litterära genrer samt om versläran). 102 s. The New Princeton Encyclopedia of Poetry and Poetics. Eds., Alex Preminger and T.V.F. Brogan. Princeton, New Jersey: Princeton Univ. Pr., Uppslagsorden (Läses enligt lärares anvisningar 37 sidor.) Kittang, Atle & Asbjørn Aarseth, Lyriske strukturer. Bergen: Universitetsforlaget. Kap. 3. Motiv og tema. 16 s. Espmark, Kjell, Själen i bild. En huvudlinje i svensk poesi. Stockholm: Norstedts. Följande läses: Inledning, kap. I-IV, VIII-IX, XII-XIII 184 s. Dramatik Brooks, Cleanth & Robert B. Heilman Understanding Drama. New York: Holt, Reinhart & Winston, s. 3-34; Appendix B, s s Styan, J. L., Modern Drama in Theory and Practice Cambridge: Cambridge University Press, Del , 70-81, Del , 24-35, 76-84, Del , s. Szondi, Peter, Det moderna dramats teori , s. Skönlitteratur Vid sidan av den teoretiska litteraturen läses ett antal representativa skönlitterära verk, som väljs i samråd med examinator 1000 s.