Bilsegregation i Malmö. BY161B GIS och statistik i översiktlig planering Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering David Kiss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilsegregation i Malmö. BY161B GIS och statistik i översiktlig planering Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering David Kiss 110321"

Transkript

1 Bilsegregation i Malmö BY161B GIS och statistik i översiktlig planering Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering David Kiss

2 Bild 1 framsida, skapad av författaren 1

3 Abstract Malmö in southern Sweden has reached inhabitants this year, It is a city open to the international market and influences. Malmö has over many decades unintentionally developed into a segregated city. The aim of this paper is to address the issue of car segregation in Malmö. I will consequently give several perspectives on the city s various neighborhoods and the residents who inhabit them, in relation to car ownership, disposable income and ethnicity. Whereas density and remoteness also has an impact on whether a person is in need of or purchases a car. In this study I am mapping Malmö s neighborhoods drawing on statistics from the municipal government of Malmö. This study does not falsify my hypothesis; Foreign-born residents earn less and therefore have less opportunity to buy a car in Sweden. In this study I will mainly focus on figuring out the characteristics of a car owner in Malmö. I will also present detailed maps of various indicators to show how the car segregation is existent in the city. As a result of this study I discuss how the car segregation is represented and what should be considered when researching further on this matter. 2

4 Innehållsförteckning Abstract... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte och frågeställning... 5 Avgränsning... 5 Begrepp... 6 Teori och metod... 7 Fakta Malmö... 8 Invånarantal... 8 Befolkningstäthet... 9 Arbetstillfällen i delområden Disponibel medelinkomst Bilinnehav i Malmös stadsdelar Studie och resultat Bilar, invånare och inkomst Disponibel medelinkomst och antal bilar per invånare Andel bilar i bruk samt invånare över 18 år Disponibel medelinkomst och utlandsfödda Andel utlandsfödda och bilar i bruk Diskussion och slutsatser Källförteckning

5 Inledning Bilen har sedan den dök upp varit ett statusmärke och därefter även kommit och bli ett hushållstekniskt system som det amerikanska hushållet redan från 1900-talets början kom att bli alltmer beroende av (Lindgren Eva, 2010: 17). I Sverige har vi haft en lite annorlunda utveckling, även fast man kan se den yttra sig på liknande sätt. Då vår städer är ofta äldre och har skapats annorlunda, innan bilens genomslag, så har vi inte försatt oss i den sitsen som våra amerikanska vänner. Invånare i svenska städer klarar sig bra utan bil, då kollektivtrafiken som vi utvecklat ska kunna försörja våra transportbehov. Vi ser idag att bilen är fortfarande ett sätt att identifiera sig med tillhörande klass och visa status. Många av sveriges invånare har ingen bil. Och denna studie föröker lyfta fram vad de bakomliggande faktorerna till bilägande eller icke-ägande kan vara. Bakgrund Malmö i södra Sverige är landets tredje största stad, till befolkning sett, som nyligen passerade invånare ( ). Staden ligger mitt i korsvägen mellan Skandinavien och resten av Europa. Det gör kommunikationerna extremt goda i regionen. Här strålar både järnvägar och Europavägar samman och tåg-, buss- och flygförbindelserna från bl. a Stockholm och Göteborg är täta ( ). Detta formar både staden och dess utveckling. Malmö är en kompakt stad där många använder sig av cykel som transportmedel och där den goda kollektivtrafiken finns tillgänglig för de som inte vill cykla. Att staden är kompakt och kollektivtrafiken god kan vara en av anledningarna till att det endast finns, enligt Malmö stad, 29 registrerade bilar per 100 invånare i staden (Malmö Stad). Vilket i jämförelse med Sveriges två större städer, Göteborg 34 bilar/100 invånare och Stockholm 36 bilar/100 invånare, är ganska få. Detta kan också bero på att medelinkomsten i dessa större städer är uppemot kr högre än vad den är i Malmö (Göteborg Stad, Malmö Stad och Stockholm Stad). Att bilinnehavet skiljer så mycket från de andra två städerna är dock inget som analyseras eller diskuteras vidare i denna rapport. Bilismen har länge setts som frihet i och med möjlighet till rörlighet oberoende av någon annan. Det är just detta som har förklarats som bilismens genomslagskraft (Lindgren, 2010) Malmö har tio stadsdelar och, inom dessa, 135 delområden. Denna rapport kartlägger dessa områden och dess invånares bilinnehav, disponibla medelinkomst och bakgrund samt för en kort diskussion kring empirin. 4

6 Syfte och frågeställning Denna rapport syftar till att lyfta fram och föra en diskussion om Malmös bilsegregation och dess bakomliggande faktor. Bilen är inte bara för de rika, visst, den kostar pengar att köpa och underhålla men det är även ett sätt att utrycka sig och ett hjälpmedel att klara av vardagen för många. Ett verktyg för att ta hand om sig och sin familj. Det är därför extra intressant att undersöka hur kopplingen ser ut vid en närmare titt på inkomst, boplats och dessutom söka efter skillnader mellan svenskar och utlandsfödda. Hur skiljer sig bilinnehav och disponibel medelinkomst i Malmös olika stadsdelar och delområden? Har detta någon koppling med platsen och/eller invånarnas etnicitet? Avgränsning Malmö är som många stora städer, segregerad på flera vis. Man kan tydligt se kopplingar mellan boende och inkomst. De som har högre inkomst har t.ex. oftare centralt eller kustnära boende. Detta fenomen är vanligt i många städer och är inte annorlunda i Malmö. Ofta är dessa boplatser eftertraktade och priset för att bo där blir därav givetvis högre än i många andra delar av staden. Detta leder till en boendesegregation som dessutom kan leda vidare till mer segregation inom både sociala och ekonomiska nätverk. Det är här kommunikation kommer in i bilden. Om man kan åka var man vill bör det kanske inte spela så mycket roll var man är bosatt geografiskt sett. Många människor världen över pendlar varje dag flera timmar fram och tillbaka till sin sysselsättning. Det kan vara en av de största anledningarna till att man skaffar en bil. Dessutom vet vi att i många fall förenklar det även familjelivet, då man har möjlighet att köra sina familjemedlemmar, ex. barnen, till olika platser istället för att låta dem åka med kollektivtrafiken, som många kanske anser som osäkert för mindre barn. Det återstår dock att se hur utvecklingen ter sig och hur kollektivtrafiken har möjlighet att påverka pendlingen i en kommun. Avgränsningen har skett av den anledningen att mina intressen ligger i att utveckla ett grönare samhälle och där bilismen ofta ses som något negativt för en sådan utveckling. Jag ville därför själv studera hur bilinnehav i en stad som Malmö faktiskt ser ut och ifall det finns några mönster som jag inte förstår mig på. Jag avser att studera innehav av bil och var dessa är registrerade samt kopplingar mot inkomst och utländsk bakgrund. Jag avser inte att studera genusperspektiv, vem som innehar och kör, eller bilismens historia. 5

7 Begrepp Mot rapportens syfte och frågeställningar finns några centrala begrepp som är viktiga att motivera för att öka förståelsen. Begrepp som bilsegregation, där bilinnehavet på olika geografiska platser skiljer sig åt, pga. bakomliggande faktorer. Däribland kommer jag att diskutera inkomst, svenskfödda och utlandsfödda invånare och försöka påvisa mönster och samband. Disponibel inkomst innebär det belopp en person kan använda till konsumtion eller sparande. Vid diskussion om arbetstillfällen kommer ordet dagbefolkning upp. Dess innebörd är befolkning som befinner sig på en geografisk plats under dygnets dagtid. Exempelvis arbetande människor i en stadsdel på dagtid. Bild 2, skapad av författaren. Malmös 10 stadsdelar 6

8 Teori och metod Med en ingångspunkt att gärna falsifiera hypotesen att utlandsfödda är fattigare än svenskfödda i Sverige och att inkomst påverkar bilinnehav har denna rapport grundats på fakta från Malmö stad. Dessa fakta kommer att synliggöras i kartor och diagram för att visa hur det egentligen står till i Malmö, när det gäller dessa frågor, och dessutom visa olika samband. Jag har själv valt ut några indikatorer som jag vill undersöka och genom dessa skapa mig en uppfattning av bilsegregationen, och dess bakomliggande faktorer, i Malmö. Mjukvara som använts är främst ArcGis, Microsoft Office. Varierande karttyper kommer att presentera olika fakta, beroende på vad de har för syfte. Jag har använt mig av koroplet kartor, dotdensity kartor samt graduated symbols kartor för visualisera det jag diskuterar i text (Maantay Juliana, Ziegler John 2006). Det är dock viktigt att ha i åtanke att jag som jobbar med visualisering av fakta har både möjligheter samt restriktioner till hur jag kan och vill välja att visa mina resultat. Utöver mjukvaran som hjälpmedel har jag även tagit del av flertal artiklar och boken GIS for the Urban Environment (2006) av Juliana Maantay och John Ziegler. Denna bok har varit stöd för hur jag ska arbeta med kartor och visualisering av fakta. Jag använder mig av denna bok i rapporten för att skapa ett bra arbetssätt och för att förstå vad som bör lyftas fram och är av väsentlighet för studien. 7

9 Fakta Malmö Invånarantal I denna studie har jag tagit del av Malmö stads statistik genom Områdesfakta (2008). Invånarna i Malmö är utspridda i 10 stadsdelar. Centrum, Kirseberg, Västra Innerstaden, Södra Innerstaden, Rosengård, Husie, Limhamn-Bunkeflo, Hyllie, Fosie och Oxie. Som bild 3 och diagram 1 visar så bor invånarna främst i stadsdelarna Centrum, Fosie och Limhamn-Bunkeflo. Detta kommer givetvis spegla antalet bilar i bruk i Malmö, då man kan tänka att generellt så ju fler människor det bor i ett område desto fler bilar i samma område. Därför finnar jag det intressant att studera även andra fakta som kan belysa befolkning och bilinnehav. Som man kan ana av bild 3 är att det är mer tätbefolkat i både Västra och Södra Innerstaden än vad det är i tex Limhamn-Bunkeflo. Bild 3. Diagram 1. Skapade av författare 8

10 Befolkningstäthet Ribersborg, Fågelbacken, Davidshall och Möllevången Inom Malmös olika stadsdelar finns 134 delområden som alla är olika på något sätt. För att tydliggöra hur befolkningen i Malmö är bosatta har jag tagit fram en karta över befolkningstätheten i stadens olika delområden år 2008, bild 4. Med denna i handen kan man se att de mest tätbefolkade områdena i staden inte ligger i de stadsdelar där befolkningsmängden är som högst. Detta kunde anas i bild 3, men här kan får man en bättre överblick och kan lättare se hur skillnaderna ter sig i de olika områdena. Områden som Ribersborg, Fågelbacken, Davidshall och Möllevången är de mest tätbefolkade delområden i Malmö. Dessa fyra områden ses som relativt central områden och med tanke på det så får bilismen inte det genomslag som det får I mer perifera delområden. Behovet för bil är inte lika stort i dessa områden då befolkningen har nära till centrumaktiviteter och service. Annat som bör uppmärksammas vid en närmare titt på bild 4 är att områden som saknar, eller har väldigt låg densitet av, befolkning kan vara industriområden eller ej exploaterade områden. Bild 4, skapad av författare 9

11 Arbetstillfällen i delområden Som bild 5 visar ligger flesta arbetstillfällena i Malmö i de centrala delarna. Dessa delar har en välutvecklad kollektivtrafik och ligger nära de mest tätbefolkade områdena i staden. På kartan går att utläsa hur många arbetstillfällen det finns inom varuproduktion, privat dominerande tjänster och offentligt dominerande tjänster i de olika delområdena i staden. Det går även att dra slutsatsen att det är relativt tätbefolkat kring många av de arbetstillfällen som visas på kartan. Man kan även anta att mycket av dagbefolkningen kommer från områden i periferin. Därav kan pendling vara en stor orsak till Bild 5, skapade av författare 10

12 Disponibel medelinkomst I Malmö finns det stora klyftor när det gäller inkomst. Det går onekligen att utläsa på bild 6, som visar befolkningens disponibla inkomst. I stadens centrala delar har de flesta människorna en disponibel inkomstnivå under kr per år. Däremot har de allra flesta utanför dessa delar en disponibel inkomst över kr per år och dessutom så hög som kr per år. Vad detta beror på är inte något som denna studien har möjlighet att svara på. Denna statistik och indikator ska endast ligga till grund för nästkommande indikatorer. Bild 6, skapade av författare 11

13 Bilinnehav i Malmös stadsdelar Bild 7 visar en generaliserande karta över bilsegregationen i Malmö. Över 37% invånarna i både Oxie och Husie har bil. I stadsdelarna Rosengård och Södra Innerstaden har endast 18-19% av befolkningen bil. Detta är nästan hälften så stor andel som de förstnämnda stadsdelarna. Tidigare visade bild 5 att många arbetstillfällen fanns i de centrala delarna av staden. Detta kan vara en orsak till pendling. Och med pendling kommer transportmedelsbehovet. Och det kan vara det som vi ser infinna sig i dessa perifera stadsdelar. Nedan kommer mer nogran och avgränsad statistik att användas för att beskriva hur det ser ut i stadens olika delområden. Bild 7, skapade av författare 12

14 Studie och resultat Bilar, invånare och inkomst Kartläggningen av befolkningen, arbetstillfällen, disponibel inkomst samt bilinnehav har skapat en god grund för att föra samman de olika statistiska värdena/indikatorerna. Bild 8 visar hur bilarna är fördelade över delområdena i staden samt parametrarna för den disponibla medelinkomsten. Bilarna som var i bruk december 31 år 2006 visas som gröna prickar, där en prick innebär 50 st registrerade bilar. Man kan tydligt se att många av bilarna i Malmö återfinns i de centrala delarna av staden, detta kan delvis bero på att befolkningstätheten är så hög som bild 4 tidigare visade. Man kan även utläsa att många av bilarna finns i de västra samt östra delana av staden. I dessa delar av staden återfinns invånare med högre disponibel inkomst än i de centrala delarna. Utöver vad denna bild visar kan även tillläggas att allt eftersom inkomstnivåerna ökat i sverige har även bilinnehavet gjort så (Dargaya Joyce, Gately Dermot 1998). Internationella studier visar att ekonomiska villkor spelar roll för bilismens spridning (Lindgren 2010: 25) Bild 8, skapade av författare 13

15 Disponibel medelinkomst och antal bilar per invånare På bild 9 har jag valt att lyfta fram hur många bilar per invånare det finns inom de olika delområden, samt visa hur den disponibla medelinkomsten står i relation till detta. Områden med en disponibel medelinkomst under kr per år har i många fall lägre antal bilar per invånare än de med en disponibel medelinkomst högre än kr. Detta är kan vara en naturlig förklaring då personer eventuellt prioriterar annat än ett bilköp vid sämre köpkraft. Dock kan detta vara ett medvetet val av andra skäl. Däremot kan man också hitta människor som har väldigt låg inkomst men hellre ger upp kläder än sin bil (Ibid). Denna karta visar även att tack vare en hög disponibel medelinkomst har invånare större möjlighet, eller behov, att inneha en bil. Detta är en av indikatorerna till den så kallade bilsegregationen som skapas bland bilinnehavande invånare och de som inte innehar en bil. Bild 9, skapade av författare 14

16 Andel bilar i bruk samt invånare över 18 år Bild 10 är utförd så att den visar Malmös olika delområden, och deras procentuella andel av hela stadens antal bilar. Det går då att utläsa att Limhamn-Bunkeflo har över 4 % av stadens bilar inom sitt delområde. Utöver detta kan an även se att många av stadens olika delområden endast har upp till 1% av de resterande bilarna. Då bilar endast får köras av peroner som har fyllt 18 år i Sverige så har jag även valt att redovisa antal invånare i Malmö som har rätt till körkort. Malmö stads områdesfakta från 2008, som näst intill all statistik till den studien har använts av, innehåller dock inte statistik gällande 18 åringar, därför har jag medvetet valt att utgå ifrån personer som är över 18 år. Bild 10, skapade av författare 15

17 Disponibel medelinkomst och utlandsfödda Bild 11 förmedlar hur andelen utlandsfödda, samt hur den disponibla medelinkomsten i varje delområde ser ut. Delområden som Möllevången och Rosengård, som visade sig vara bland de befolkningstätaste områdena i staden, har en hög andel utlandsfödda. Över 3.6 % av Malmös utlandsfödda bor i dessa områden. I dessa områden är den disponibla medelinkomsten relativt låg, sett i jämförelse med områden med låg andel utlandsfödda. I flera av de kustnära områdena i västra Malmö är den disponibla medelinkomsten högre än i de mer centrala delarna av staden. De har dessutom en procentuell andel av utlandsfödda under 0.6. Bild 11, skapade av författare 16

18 Andel utlandsfödda och bilar i bruk För att skapa en tydlig bild över fördelningen av bilar över Malmös internationella befolkning har jag valt att skapa en karta som visar andelen utlandsfödda och andelen bilar i bruk i varje delområde i staden. Flera av Malmös delområden saknar dock, enligt mina personliga uppfattnigar, tillräckliga uppgifter för att lyftas fram som väsentliga i denna karta. Vissa av dessa har för låga siffror i statistiken för att representera ett stort område. Bild 12 visar i flera fall att där det är hög densitet av utlandsfödda återfinns endast en låg procentuell andel bilar i bruk. Denna karta visar tydligt hur Malmös bilsegregation delvis beror på att utlandsfödda inte har samma möjlighet som svenskfödda att köpa bil. Andra saker man bör ta hänsyn till vid en sådan här studie är att persooner med utländskt körkort, inte alltid har samma rättigheter som andra utlandsfödda. Tex kan man inte vara bokförd i Sverige och köra med ett utländskt körkort, från många olika länder, längre än ett år ( ). Bild 12, skapade av författare Statistik från Malmö Stad Områdesfakta

19 Diskussion och slutsatser Studien har visat att utlandsfödda Malmöbor tjänar sämre och har därför sämre möjligheter att erhålla en bil. Undantag finns, där utlandsfödda antagligen prioriterar bilen högt. Kartunderlaget som baserades på Malmö stads områdesfakta från 2008 har visat oss att man kan se tydliga kopplingar mellan bilinnehav och disponibel medelinkomst. I de områden där den disponibla medelinkomsten är hög är chansen större att invånare äger en bil. Antalet bilar i bruk har även en tydlig koppling med avstånd till de centralare delarna av staden. Dette bror högst troligt på att befolkningsmängden är som högst i dessa delar. Stadsdelarna med längst avstånd till centrum har högst procentuell andel bilar i bruk. Att invånarna i dessa stadsdelar och delområden visade sig ha högre disponibel inkomst än invånarna i stadens många andra områden är också en koppling som inte bör glömmas bort. Dessutom visar bild 12 att dessa områden har lägre densitet av utlandsfödda än majoriteten av andra delar av staden. Vi har även tagit del av information som visar att generellt sett så har en utlandsfödd invånare i Malmö lägre disponobel medelinkomst än en svenskfödd invånare och i flera stadsdelar leder detta till att man bor i tätbefolkade områden och prioriterar bort ett bilköp. Denna studie har inte lyckats falsifiera min hypotes angående kopplingen mellan inkomst, etnicitet och bilägande. Andra saker man bör ta hänsyn till vid en sådan här studie är att personer med utländskt körkort, inte alltid har samma rättigheter som andra utlandsfödda. Tex kan man inte vara bokförd i Sverige och köra med ett utländskt körkort, från många olika länder, längre än ett år ( ). Behöver folk med olika kulturell bakgrund, sysselsättning och inkomst bil lika mycket? Det finns nog inget riktigt bra svar på den frågan. Finns det städer i Sverige där denna bilsegregation inte har uppstått? Kanske har det mer att göra med var man väljer att bosätta sig eller att arbeta. Många människor har även gjort ett medvetet val att låta bli att köpa bil för att inte förstöra miljön. Man kan läsa dessa kartor helt annorlunda. Kanske är det så att utlandsfödda är mer miljömedvetna och gör däför ett ställningstagande val i att bosätta sig i tätbefolkade områden där kollektivtrafiken är god och dessutom väljer att inte jobba mycket eller satsa på en karriär där inkomst är det viktiga. Denna idé är något som vore ett väldigt intressant forskningsämne. Dessa frågor och funderingar är tyvärr inget som jag kan svara på eller diskutera om inte jag gör en kvalitativ undersökning och intervjuar dessa människor. 18

20 Källförteckning Tryckta källor Dargaya Joyce, Gately Dermot (1999) Income's effect on car and vehicle ownership, worldwide: in Transportation Research A 33 Pergamon Press Lindgren Eva, (2010) Samhällsförändring på väg, Perspektiv på den svenska bilismens utveckling mellan 1950 och 2007 Print & Media Umeå, Sverige Maantay Juliana, Ziegler John (2006) GIS for the Urban Environment California: ESRI Press Digitala källor Göteborg Stad Stockholm Stad Sydsvenskan Bilder Bild 1(Framsida) -12, skapad av författaren. Diagram 1, skapad av författaren. Körkortsportalen Malmö stad (2008) Områdesfakta Malmo/C-Omradesfakta-for-Malmo/Omradesfakta-2008-rev.-areal-- och-biluppgifter.html

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Tematisk kartografi det akademiska perspektivet INSTITUTIONEN FÖR KULTURGEOGRAFI OCH EKONOMISK GEOGRAFI 2017

Tematisk kartografi det akademiska perspektivet INSTITUTIONEN FÖR KULTURGEOGRAFI OCH EKONOMISK GEOGRAFI 2017 Tematisk kartografi det akademiska perspektivet INSTITUTIONEN FÖR KULTURGEOGRAFI OCH EKONOMISK GEOGRAFI 2017 Module X Department of Human Geography 2015 Vad säger kartan? Vilket dataset visar kartan? Department

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Helsingborgs Stad Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Statistik över Helsingborg brukar vanligtvis presenteras per statistikområde i staden, men här presenterar och analyseras statistiken oberoende

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer bilaga 1 Bilaga 1 till Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer Ansvarig: Sara Arvidsson Förvaltning: Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Det finlandssvenska migrationshjulet : Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Malmöbon och delad konsumtion

Malmöbon och delad konsumtion Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.

Läs mer

Studier i boende och välfärd. Exempel på delstudier. En ny forskningsmiljö. Studier i boende och välfärd

Studier i boende och välfärd. Exempel på delstudier. En ny forskningsmiljö. Studier i boende och välfärd En ny forskningsmiljö Studier i boende och välfärd Mer jämlik välfärd (bostaden central del i människans liv och boendesituationen får också konsekvenser för levnadsvillkoren) Mer jämlik tillväxt (bostadsförsörjning

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten?

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Anna Matsson Hållbarhetsstrateg, SITE Destination Från Ord till Handling dec 2011 Målet med konferensen var att initiera konkreta lösningar på kort sikt

Läs mer

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges

Läs mer

Malmö stad Undersökning Vinterspelen

Malmö stad Undersökning Vinterspelen Malmö stad Undersökning Vinterspelen 1 BAKGRUND 2 3 4 5 BAKGRUND 1 BAKGRUND 2 3 4 5 Vinterspelen har ägt rum på Stortorget i Malmö mellan 28 december - 6 januari 2018/2019. Syftet med arrangemanget var

Läs mer

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Boende, regional fördelning och tillgång till bil Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016

Läs mer

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon?

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Namn: Arsen gabro Klass: Te14a Datum: 2015-03-05 Abstract This essay is about the future of electric cars and the aim of this essay explain what the current

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG EN 1991 2004 Trafikkontoret Viproj AB oktober 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 UNDERSÖKTA OMRÅDEN 2 UNDERSÖKTA VARIABLER 3 REDOVISNING

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) Samhällsanalys VGR Analys 2018:25 Västra Götalandsregionen 2018-11-06 Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) 2019-2020 Fakta om demografi, sysselsättning, pendling och tillgång till service. 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF

Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF 204-071 Analys av behovet av stöd och vägledning -Examensarbete Malin Petterson Johan Szymanski LTH Rapport

Läs mer

folkökning bostadsbeståndets storlek. Ekonomisk Debatt

folkökning bostadsbeståndets storlek. Ekonomisk Debatt En första hypotes är att under de senaste 50 åren har andelen som äger sina bostäder ökat i många länder (se t ex Atterhög 2005). De som äger sina bostäder vinner ekonomiskt på att utbudet av bostäder

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Avdelningen för Kulturgeografi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Presentation 15 maj 2014 Det urbana stationssamhället

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Stockholm i mitt hjärta

Stockholm i mitt hjärta Stockholm i mitt hjärta - Stockholmarna om Stockholm 8 december 2010 Per Fernström Ida af Robson 2082 1 Nästan alla, 96 procent, har en positiv relation till Stockholm Om du skulle jämföra din relation

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

HÖGANÄS I SIFFROR & STAPLAR

HÖGANÄS I SIFFROR & STAPLAR HÖGANÄS I SIFFROR & STAPLAR 2016 BEFOLKNING UTVECKLING OCH ÅLDERSSTRUKTUR Sedan millennieskiftet har kommun haft en relativt stabil befolkningstillväxt. Vid årsskiftet 2015-16 var invånarantalet 25 610

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Föräldrapenninguttag före och efter en separation SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:11 Föräldrapenninguttag före och efter en separation En analys av hur separerade föräldrar använde föräldrapenning i jämförelse med de som inte separerade Detta är en sammanfattning

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Bildesign Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Abstract This essay is about the future of transportation. I have written about the background of car design, how I think trends affects a design as much as

Läs mer

Jämställd regional tillväxt?

Jämställd regional tillväxt? Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av

Läs mer

Chapter 1 : Who do you think you are?

Chapter 1 : Who do you think you are? Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i tal

Läs mer

Fritidshuskartläggning Hälleforsnäs, 9 april

Fritidshuskartläggning Hälleforsnäs, 9 april Fritidshuskartläggning Hälleforsnäs, 9 april 2019 2019-04-10 1 Agenda 1. Bakgrund 2. Genomförande 3. Vidare arbete 2019-04-10 2 Syfte 2019-04-10 3 Frågeställningar För att kunna lägga en grund för vidare

Läs mer

Med fokus på den socioekonomiska segregationen i Helsingborg

Med fokus på den socioekonomiska segregationen i Helsingborg HELSINGBORG STATISTIK OM HELSINGBORG OCH DESS OMVÄRLD NR 5:2008 En delad stad eller hel? Med fokus på den socioekonomiska segregationen i Helsingborg I samhällsplaneringen används ordet segregation ofta

Läs mer

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler INCLUSIVE CITY 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-80 med representativa

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Att ge platsen ett värde

Att ge platsen ett värde Att ge platsen ett värde Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter SAMGIS Skåne - Tematisk kartografi och statistik 1 Statistik Karta Hektar åkermark

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Bilpool i Stockholm. 1. Inledning. trender och nuläge Bakgrund. Uppdraget. Thaddäus Tiedje Kristina Nyström

Bilpool i Stockholm. 1. Inledning. trender och nuläge Bakgrund. Uppdraget. Thaddäus Tiedje Kristina Nyström 1 PM 2017:29 Erik Stigell Thaddäus Tiedje Kristina Nyström 2017-05-03 Bilpool i Stockholm trender och nuläge 2017 1. Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget Under 2014 tog Trivector fram en beskrivning 1 av utbudet

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utvärdering av fritidsexpressen

Tjänsteskrivelse. Utvärdering av fritidsexpressen Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2014-12-08 Vår referens Anna Jönsson Föreningssekreterare anna.38.jonsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utvärdering av fritidsexpressen FRI-2014-1480 Sammanfattning

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 1 2 Målet med undersökningen;? Att klargöra hur omvärldsbilden av Tierp ser ut. Viktiga frågor att besvara är: - Hur står det till med kännedomen om Tierp?

Läs mer

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City Trygghetsmätningen 2012 NÄPO City Agenda Trygghetsmätningen Total problembild Totalindex NÄPO City s stadsdelar Huvudindikatorer Brottsstatistik 2010-2012 Malmö NÄPO City olika brottstyper Brottsstatistik

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Uppföljning av översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

Uppföljning av översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning Uppföljning av översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning Vårt framtida Örebro Översiktsplan för Örebro kommun, antagen av kommunfullmäktige 2010-03-24 År 2035 enligt översiktsplanen 150 000-170 000 invånare

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats

Läs mer

RAMS 30 år. Användning av registerbaserad arbetsmarknadsstatistik i gränsregionen Skåne. Christian Lindell christian.lindell@skane.

RAMS 30 år. Användning av registerbaserad arbetsmarknadsstatistik i gränsregionen Skåne. Christian Lindell christian.lindell@skane. RAMS 30 år Användning av registerbaserad arbetsmarknadsstatistik i gränsregionen Skåne Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Varför RAMS? Enkelt lokaliseringsbar information skillnad

Läs mer

Hur kan vi minska och motverka segregation

Hur kan vi minska och motverka segregation Hur kan vi minska och motverka segregation Delmos-finansierat projekt Sociala hållbarhetsgruppen, GR 190524 Gunilla Bergström, forskare, FoU i Väst Delmos, Delegationen mot segregation inrättades den 1

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 107 Förändring av valdistrikten inför 2014 års val (Dnr STK-2013-829) Till kommunfullmäktige i Malmö Kommunstyrelsen 6/11 2013

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

SEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD. Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet augusti 2012

SEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD. Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet augusti 2012 SEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet 15-17 augusti 2012 Det är inte alltid det är som ser ut och de enkla svaren finns inte, åtminstone inte där man

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Göteborg: mellan segregation och kreativitet

Göteborg: mellan segregation och kreativitet Göteborg: mellan segregation och kreativitet 19 januari 2016 Jan Jörnmark Cities as value Networks Projekt inspirerat av Jane Jacobs Hur skapas urbana värden? Vår tanke var att se på olika stadsdelar,

Läs mer

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Komplexiteteni dagens regionalpolitik Utveckling är mångsidig

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Photo: Stenberg & Kain

Photo: Stenberg & Kain Compact ci*es? Hållbar förtätning? Compact ci*es? Hållbar förtätning? Forskningen & poli;ken argumenterar för mer kompakta städer högre täthet & mer funk;onsblandning Compact ci*es? Hållbar förtätning?

Läs mer