Så funkar fullmäktige

Transkript

1 Fullmäktige 2013 Så funkar fullmäktige Program Föredragningslista Mötesregler Arbetsordning Praktisk information Utskottsbeskrivning Om fullmäktige Mötesordlista 1

2 Häfte 1 Innehåll Program Föredragningslista Mötesregler Arbetsordning Praktisk information Utskottsbeskrivning Om fullmäktige Liten mötesordlista inför fullmäktigemötet

3 Program Tisdagen den 14 maj Busstransport från Arlanda Busstransport från Cityterminalen Registrering, kaffe och smörgås Tal och inledningsarrangemang. Mötesformalia. Presentation av valberedningens förslag till ny förbundsstyrelse Lunch Informationsträff för nya ledamöter.* Utskottsarbete Kaffe Utskottsarbete Utskottsprotokoll ska ha lämnats för utskrift Utskottsprotokoll ska ha justerats Fördrink Trerättersmiddag med underhållning, klädsel: kavaj. Onsdagen den 15 maj Protokoll från utskottsarbete finns tillgängliga i Juseks reception utanför kongressalen Registrering. Förbundsstyrelsen sammanträder. Sektionsvisa överläggningar Plenarförhandlingar Lunch Plenarförhandlingar Kaffe Plenarförhandlingar Avslutning Busstransport till Cityterminalen respektive Arlanda. * Informationsträff för ledamöter som inte har deltagit på fullmäktige tidigare. Plats: mötesrummet en trappa upp vid receptionen. 3

4 Föredragningslista Tisdagen den 14 maj Juseks ordförande Sofia Larsen hälsar välkommen. Tal och inledningsarrangemang. 1. Fullmäktigemötets öppnande. 2. Upprop och justering av röstlängd. 3. Fråga huruvida mötet är behörigt utlyst. 4. Val av mötesordförande och vice ordförande. 5. Val av protokollsekreterare (två stycken). 6. Val av justeringsmän, tillika rösträknare. 7. Fastställande av a) föredragningslista, b) mötesregler, c) arbetsordning. 8. Val av utskott samt fördelning av propositioner, motioner och rapporter på utskotten. Presentation av valberedningens förslag till ny förbundsstyrelse. Eventuella golvnomineringar. Onsdagen den 15 maj Protokoll från utskottsarbetet finns tillgängliga i Juseks reception utanför kongressalen Förbundsstyrelsen sammanträder. Sektionsvisa överläggningar Styrelsens årsredovisningar (förvaltningsberättelse, balansräkning samt resultaträkning konsoliderat samt för förbundet och dess stödfond) avseende verksamhetsåren för 2009/2010, 2010/2011 och 2011/ Delårsrapport för tiden 1 juli januari Rapporter avseende uppdrag av föregående fullmäktige. 12. Revisionsberättelser för förbundet och dess stödfond avseende verksamhetsåren 2009/2010, 2010/2011 och 2011/2012 samt fråga om ansvarsfrihet för styrelse. 13. Styrelsens förslag angående Färdplan Styrelsens förslag till Mål och riktlinjer för

5 15. Styrelsens förslag angående Juseks framtida organisation. 16. Styrelsens förslag angående Juseks arbetslivspolitiska program. 17. Styrelsens yttrande över inkomna motioner Styrelsens förslag till arvodering av förbundsstyrelsen för perioden Styrelsens förslag angående medlemsavgifter och servicenivå för perioden Val av presidium för tiden till och med nästa ordinarie fullmäktigemöte a) ordförande, b) förste vice ordförande, c) andre vice ordförande. 21. Val av övriga ledamöter i förbundsstyrelsen för tiden till och med nästa ordinarie fullmäktigemöte. 22. Val av revisorer för förbundet och VJS jämte suppleanter till dem för verksamhetsperioden Val av ombud till Sacos kongress jämte suppleanter till dem för tiden till och med nästa ordinarie fullmäktigemöte. 24. Val av valberedning för beredande av val vid kommande möte med fullmäktige och eventuell ordförandekonferens. 25. Fullmäktigemötets avslutande. 5

6 Mötesregler Enligt Juseks stadgar gäller bland annat följande 20 Sektion med endast en fullmäktig har rätt att utse en förbundsmedlem, som får delta i fullmäktiges överläggningar men inte i dess beslut. 21 Väcks vid ordinarie möte förslag i något ärende, som inte har angetts i kallelsen, kan ärendet behandlas, om minst fyra femtedelar av de vid mötet närvarande fullmäktige beslutar om det. 23 Vid fullmäktigemöte har varje närvarande fullmäktig en röst. Omröstning sker öppet, om annat inte beslutas. Val företas dock med slutna sedlar, om någon begär det. Som mötets beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder, dock avgörs val i sådant fall genom lottning. 24 En fullmäktig, som är ledamot av förbundsstyrelsen, får inte delta i beslut om ansvarsfrihet eller val av revisorer. En fullmäktig som är egen företagare har inte rösträtt i fråga om konfliktåtgärd eller extra avgifter. Den som är ledamot av förbundsstyrelsen, men som inte är fullmäktig, får delta i fullmäktiges överläggningar och framställa yrkanden men får inte delta i beslut. Den som är ledamot i förbundets valberedning, men som inte är fullmäktig, får delta i fullmäktiges överläggningar i valärenden och därvid framställa yrkanden men får inte delta i beslut. En förbundsmedlem som inte är fullmäktig har yttranderätt i frågor som har väckts av den medlemmen. Andra förbundsmedlemmar, som inte är fullmäktige, får närvara vid fullmäktigemöte i plenum. Fullmäktigemötet kan besluta att även andra förbundsmedlemmar får delta i fullmäktiges överläggningar men inte i dess beslut. 40 Beslut om ändring av stadgarna fattas av fullmäktige. För ändring fordras att minst två tredje delar av de närvarande fullmäktige är ense om beslutet. Förslag om ändring får antas endast om frågan angetts i kallelsen till mötet. 6

7 Dessutom föreslår styrelsen att fullmäktige fastslår följande mötesregler 1. Närvaro- och yttranderätt vid utskottssammanträde har ledamot av utskottet, ledamot av förbundsstyrelsen, kanslifunktionär och den som av utskottet kallas till utskottet. Ledamot av förbundsstyrelsen som ej är utskottsledamot har därjämte yrkanderätt i utskottet medan rösträtt endast tillkommer utskottsledamot som tillika är fullmäktig. 2. Vid plenarsammanträde har kanslifunktionär närvarorätt och som föredragande även yttranderätt. 3. Vid plenarsammanträde ska anmälan till talarlistan samt yrkande lämnas skriftligen med angivande av namn och sektion eller motsvarande, om inte mötesordföranden medger undantag härifrån. 4. Proposition ställs på styrelsens förslag, som alltid är huvudförslag. För att mötesordföranden ska ställa proposition på utskottsförslag, motionsförslag, utskottsreservation eller annat yrkande ska sådana väckas vid plenarsammanträde. 5. Valsedel ska uppta endast nominerade namn. Upptar valsedel annat namn betraktas detta som obefintligt på sedeln. 6. Valsedel ska uppta högst så många nominerade namn som valet avser. Upptar valsedel fler nominerade namn är sedeln ogiltig. 7. Vid votering som ej är sluten företas rösträkning endast om så begärs eller utgången synes mötesordföranden oviss. 8. Reservation till fullmäktiges beslut ska lämnas skriftligen till mötesordföranden före mötets avslutande. 7

8 Arbetsordning Plenarförhandlingar Plenarförhandlingar äger rum i huvudbyggnadens hörsal Kongressen. Registrering sker i Juseks reception utanför kongressalen dels tisdagen den 14 maj klockan dels onsdagen den 15 maj klockan Vid registreringen utdelas eventuellt röstkort och kompletterande material. Utskottsarbete Under tisdagseftermiddagen den 14 maj deltar alla ledamöter i mindre grupper, så kallade utskott som diskuterar och föreslår hur fullmäktige ska besluta i olika frågor. Utskotten behandlar propositioner, motioner och andra ärenden. Totalt finns fem olika utskott, se Utskottsförteckning i detta häfte. Som ledamot och observatör ska du senast den 22 april meddela vilket utskott du önskar delta i. På denna sida meddelar du ditt val: Senast den 7 maj får du via mail reda på vilket utskott du hamnar i. Då meddelas också vilka personer från Juseks kansli som är föredragande och sekreterare i utskotten, vilka personer som är nominerade utskottsordföranden (mötesledare) samt i vilken lokal utskotten sammanträder. Utskotten väljer sina respektive ordförande och sekreterare. Ordförande i respektive utskott är föredragande inför fullmäktige. Utskottens ställningstaganden ska ges i skriftlig form (protokoll). Utskottsordföranden justerar protokollet. Fördelning av delegater på utskott Fördelningen av ledamöter på de olika utskotten följer principen att ingen sektion får dubblera antalet ledamöter i utskott förrän sektionens ledamöter har fyllt samtliga utskott. Respektive sektions ledamöter får byta utskott inbördes före utskottsarbetets början. Sådant byte ska anmälas till utskottsordföranden. Om otillräckligt antal ledamöter har anmälts kommer resterande platser för respektive sektion att markeras med vakant. Sektion som endast har ett mandat har möjlighet att också anmäla ytterligare en medlem, så kallad observatör som får delta i fullmäktiges överläggningar men inte i dess beslut. Protokoll Utskottens protokoll lämnas snarast möjligt för utskrift till sekretariatet i kursgård 6, E-salen dock senast klockan den 14 maj. Ordförande och sekreterare ska ha kontakt med sekretariatet för tolkningar och förtydliganden av protokoll samt för underskrift, före tryckning. Protokollen ska ha justerats senast klockan Utskottsprotokollen finns att hämta i Juseks reception klockan onsdagen den 15 maj. 8

9 Praktisk information Reception och sekretariat Receptionen finns utanför kongressalen i huvudbyggnaden, mitt emot Djurönäsets egen reception. Juseks personal sköter där bland annat: Avprickning mot röstlängd. Utdelning av röstkort och kompletterande material. Information angående utskott, måltider, kommunikationer. Utbetalningar mot reseräkningar. Praktiska arrangemang. Sekretariatet finns i hus 6, E-salen. Här sköter personal från kansliet utskrifter av utskottens protokoll, reservationer, yrkanden med mera. Chartrade bussar Följande busstransporter har ordnats genom Jusek: Tisdagen den 14 maj Klockan från Arlanda, terminal 4. Klockan från Cityterminalen, Stockholms central. Journummer att ringa om ditt tåg eller flyg är försenat: Onsdagen den 15 maj Klockan från Djurönäset till Cityterminalen respektive Arlanda. Bussarna har inte möjlighet att avgå tidigare. Ring busstransporten på om ditt tåg eller flyg är försenat Ledamöter som inte kan åka med de chartrade bussarna, hänvisas till vanliga SL-bussar. Tidtabell finns i Juseks reception på Djurö och på Kontaktuppgifter till Jusek på Djurönäset Juseks fullmäktigereception Juseks sekretariat Projektadministratör fullmäktige Projektledare fullmäktige Telefon till Djurönäsets växel Möjlighet till internetuppkoppling finns i huvudbyggnaden och samtliga kursgårdar. Nomineringar till ny valberedning Enligt beslut från förbundsstyrelsen ska nomineringar till ny valberedning inklusive skriftlig motivering, skickas in till förbundet senast 6 maj: anna-carin.gronlund@jusek.se 9

10 Utskottsbeskrivning Utskottsarbete klockan den 14 maj 2013 Blå utskottet Blå A Strategiska aktiviteter i Färdplan 2020 och i Mål och riktlinjer för : Utveckling av interna förhållanden Juseks politik i Färdplan 2020: Punkt 1 5 Blå B Proposition: Arbetslivspolitiska programmet Motion 9: Stöd i arbetsmiljöfrågor Röda utskottet Röd A Strategiska aktiviteter i Färdplan 2020 och i Mål och riktlinjer för : Utveckling av service till enskilda medlemmar Juseks politik i Färdplan 2020: Punkt 6 10 Röd B Proposition: Organisationsöversyn Motion 1: Uppföljning av sektionsöversyn Motion 2: Sektionsindelning Motion 10: EU går att påverka Motion 17: Steget studier arbetsliv Gröna utskottet Lila utskottet Grön A Strategiska aktiviteter i Färdplan 2020 och i Mål och riktlinjer för : Utveckling av förhandlingsverksamheten Juseks politik i Färdplan 2020: Punkt Lila A Strategiska aktiviteter i Färdplan 2020 och i Mål och riktlinjer för : Utveckling av det opinionsbildande arbetet Samtliga strategiska mål i Färdplan 2020 Kaffepaus klockan Grön B Motion 5: Jusek Chef Motion 6: Kvinnliga chefer Motion 7: Jusek Chef Motion 8: Jusek Chef Motion 12: Försäkringar Motion 14: Umeåkontor Lila B Motion 3: Stöd förtroendevalda Motion 4: Stöd förtroendevalda Motion 11: Transparent valprocess Motion 13: Enhetliga mallar Motion 15: Hanteringsordning fullmäktigeuppdrag Motion 16: Förändrat helgdagssystem Orange utskottet Decharge Orange A Jämförelse budget utfall Årsredovisningar Delårsrapport Uppföljning mål Rapport om uppdrag från förra fullmäktige Orange B Rambudget Proposition: Medlemsavgifter Beredning val till ny valberedning 10

11 Om fullmäktige För dig som aldrig tidigare har varit med på ett fullmäktige kommer här en kortare beskrivning. Fullmäktige förbundets högsta beslutande organ Jusek arrangerar fullmäktige vart tredje år. Då träffas 100 ledamöter, Juseks förbundsstyrelse och valberedningen som bland annat har föreslagit den nya förbundsstyrelsen som ska röstas fram. Dessutom deltar all personal från Juseks kansli och några specialinbjudna gäster. Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ som fattar beslut om Juseks övergipande verksamhet. Du som är ledamot på fullmäktige har blivit utsedd av din sektion. Totalt har Jusek 19 sektioner. Det är ni 100 ledamöter som beslutar hur förbundet ska arbeta framöver. Som grund har ni motioner som har kommit in från medlemmar och sektioner och propositioner som är förbundsstyrelsens förslag. Ledamöterna beslutar också om ekonomi, stadgar, medlemsavgifter och väljer en ny förbundsstyrelse. Inledningen på fullmäktige När du kommer ut till Djurönäset där fullmäktige hålls, registreras du, får ett röstkort och kompletterande handlingar. Fullmäktige inleds med tal och andra arrangemang i plenisalen. Vid den efterföljande lunchen kommer det att finnas bord reserverade för er som är förstagångsledamöter. Personer från förbundsstyrelsen sitter med vid samma bord för att berätta om hur fullmäktige går till och diskutera hur du till exempel kan göra för att medverka aktivt i utskottsarbetet och i plenum. Det är frivilligt att sitta vid dessa bord. Fullmäktige beslutande organ Vill du ställa fler frågor kan du från klockan komma till mötesrummet som ligger en trappa upp vid receptionen. Där kommer representanter från förbundsstyrelsen att finnas för att svara på frågor om hur fullmäktige fungerar och peppa dig att blir en aktiv deltagare. Arbete i utskott På eftermiddagen är det utskottsarbete. Då sitter alla ledamöter i mindre grupper om cirka 20 personer och diskuterar och beslutar vad ni tycker om olika propositioner, motionssvar, ekonomin med mera, se Utskottsbeskrivning i detta häfte. En mötesledare håller i diskussionerna och allting sammanfattas i ett protokoll som snabbtrycks på natten. Efter den roliga och trevliga middagen på kvällen som även bjuder på underhållning och dans, hinner du sova några timmar. Plenarförhandlingar På morgonen hämtar du ut de färdigtryckta protokollen i receptionen och träffar din sektion för att ha överläggningar. Då diskuterar ni hur alla inom sektionen ska rösta i de frågor som ska tas upp under dagen. Sedan samlas alla deltagaren i plenisalen för plenarförhandlingar. Ledda av ordförande för fullmäktige kommer alla ni som är ledamöter att rösta i de olika frågor som ni diskuterade i utskotten dagen före. Plenum ett sammanträde där alla berörda deltar 11

12 Föredragslistan i detta häfte visar i vilken ordning besluten fattas. Är du osäker på de olika begreppen, titta i Ordlistan i detta häfte. Ibland klubbas ärenden av i snabb takt och det gäller att hänga med. Fundera och förbered dig därför gärna innan, om du vill säga något i plenum och skriv dina eventuella talarlappar och yrkandelappar i förväg. Plenisalen kongressalen Före fullmäktige Förbered dig genom att läsa alla häften, framförallt de som berör områden som ditt utskott ska ta upp. Fundera på om du har frågor eller om du har förslag på förändringar. Tänk gärna i övergripande termer, men du kan även kommentera det språkliga i texterna. Till exempel kan du korrektur läsa, ändra frågeställningar eller ge förslag på andra mål och aktiviteter än de som beskrivs. Liten mötesordlista inför fullmäktigemötet Ett fullmäktigemöte innehåller en del mötesformalia. Här följer en lista med förklaringar över vanliga begrepp med mera. Om du inte redan är en van fullmäktigeledamot eller om det var ett tag sedan sist, läs igenom begreppen och förklaringar ordentligt. Ju bättre koll du har på mötets formalia desto större chanser kommer du ha att påverka de beslut som fattas under mötets gång. Acklamation Normalt tas alla beslut med acklamation. Det betyder att man röstar genom att ropa ja när det beslutsförslag man föredrar läses upp. Ordförande uppskattar vilket förslag som har fått flest ja och säger till exempel: Jag finner att mötet har beslutat i enlighet med förslag A. Golvnominering Golvnominering betyder att du vill föreslå en annan kandidat än de personer som är valberedningens förslag. Personen du vill nominera måste vara tillfrågad och ha accepterat nomeringen. När mötesordföranden säger att det är öppet för golvnominering, går du fram till talarstolen och berättar om den person du vill föreslå som motkandidat. Motioner De förslag till beslut som medlem eller sektionerna har skrivit. Finns med i handlingarna. Förbundsstyrelsen skriver alltid svar (yttranden) på motionerna och lämnar sitt beslutsförslag i frågan. Ordningsfråga Om du vill bryta in för att på något sätt styra upp mötet kan du ta upp ordningsfråga. Detta gör du genom att högt och klart säga ordningsfråga, och därefter berätta vilken ordningsfråga du vill väcka. Ordningsfråga kan väckas för att till exempel föreslå att man sätter streck i debatten, att begränsa talartiden, eller för att man helt enkelt vill föreslå en paus för att sträcka på benen. 12

13 Propositioner De förslag till beslut som förbundsstyrelsen har skrivit. Finns med i handlingarna. Propositionsordning När debatten är avslutad går mötet till beslut. OBS! Endast de beslutsförslag som har yrkats på tas upp till beslut. Glöm alltså inte att yrka på ditt förslag, det räcker inte att debattera! De beslutsförslag (yrkanden) som har lagts fram ställs mot varandra. Om det finns tre eller flera beslutsförslag ger ordförande förslag på beslutsordning. De olika förslagen ställs då mot varandra, två och två, förutom huvudförslaget. När de övriga beslutsförslagen har röstats om så att man har vaskat fram ett motförslag, ställs det framvaskade förslaget mot huvudförslaget. Huvudförslag ska (enligt detta mötes förslag om beslutsregler) alltid vara styrelsens förslag. Detta röstförfarande med tre eller flera beslutsförslag kallas kontrapropositionsvotering. Det kan se ut så här: Protokollsanteckning Den som av någon anledning vill förklara sitt beslut i protokollet kan lämna in en protokollsanteckning. Det kan den som deltar i beslutet, och som utan att reservera sig, vill ge uttryck för en delvis avvikande mening eller att det i protokollet ska stå en förklaring till ens röst. Protokollsanteckningen ska lämnas in skriftligen till mötesordförande före mötets avslutande. Replik Om en talare hänvisar till dig personligen i sitt anförande har du rätt att replikera. Du får bryta talarordningen genom att efter anförandet högt och klart säga replik!. Ordförande avgör om du har rätt till replik. Den ska dock vara kort och får bara röra det som tidigare person tagit upp. Reservation Om man inte är nöjd med ett beslut kan man reservera sig. Reservationen ska lämnas skriftligen till mötesordförande före mötets avslutande. Rösträkning Om man fortfarande tycker att ordförande har fel i sin slutsats kan man begära rösträkning, vilket man begär genom att ropa rösträkning. Ordförande ställer då samma fråga som tidigare, och som tidigare får man räcka upp handen för sitt förslag. Men istället för att ordförande uppskattar antalet händer i luften ska justeringspersonerna räkna samtliga händer. Därefter berättar ordförande vilket förslag som har vunnit. Sakupplysning En sakupplysning ges om föregående talare har kommit med felaktiga fakta eller om det är något som behövs informeras om under debatten. Detta bryter talarordningen. Om du behöver delge församlingen en sakupplysning, bryt in genom att högt och klart säga sakupplysning och förmedla därefter kort och koncist vad du behöver informera om. Sluten omröstning Normalt är omröstning öppen, som i de tre stegen ovan. Om man av någon anledning inte vill att alla ska skylta med vilken åsikt de står för kan man begära sluten omröstning, vilket man gör genom att ropa Jag begär sluten omröstning!. Sluten omröstning är inget som ska antas av mötet, utan det räcker att 13

14 en ledamot begär det för att det ska gälla. Alla röstberättigade erhåller då en lapp där de får skriva vilket förslag de röstar på. Mötesordförande samlar in rösterna och justeringspersonerna räknar dem. Streck i debatten Om man tycker att diskussionen går runt i cirklar och vill gå till beslut kan man begära streck i debatten, vilket man gör genom att väcka ordningsfråga (se ovan). Ordningsfrågan bryter som vanligt talarlistan, och ordförande tar genast upp frågan för beslut. Om mötet beslutar att inte sätta streck i debatten fortsätter debatten som vanligt. Om mötet bestämmer att sätta streck i debatten ger ordförande först mötesdeltagarna möjlighet att en sista gång sätta upp sig på talarlistan. Innan diskussionen återupptas i frågan måste även yrkandena justeras. Efter streck i debatten är beslutat kan inga nya yrkanden väckas. Därefter fortsätter debatten enligt talarlistan, och när alla som anmält sig fått yttra sig går man direkt till beslut. Talarlista När du vill säga något i debatten anmäler du till ordföranden att du vill bli uppsatt på talarlistan. I utskottsarbetet kan du signalera att du vill ha ordet genom att vinka till mötesledaren. I plenum däremot sker anmälan skriftligen, särskilda lappar för detta finns i lokalen, se till att ha några sådana till hands. Ordförande ropar sedan i tur och ordning upp de som har anmält att de vill tala. Det kan alltså ta en stund från det att du har anmält att du vill tala till dess att ordförande ger dig ordet. När det är din tur att tala går du upp i talarstolen. Det är viktigt att respektera talarlistan och vänta på sin tur. Att bryta in och prata innan man har fått ordet är ett säkert sätt att göra sig impopulär. Votering Om man tycker att ordförande har fel i sin slutsats ovan kan man begära votering, vilket man begär genom att ropa votering. Ordförande ställer då samma fråga som tidigare, men istället för att ropa ja räcker man upp handen med sitt röstkort. Ordförande gör en ny uppskattning av antalet röstande, och ändrar kanske beslutet, till exempel: Jag finner att mötet har beslutat i enlighet med förslag B. Yrkande När du har förslag på beslut i en viss fråga måste du yrka på detta förslag för att det ska gå till omröstning. Du kan antingen yrka bifall eller avslag på ett redan lagt yrkande/förslag eller lägga fram ett nytt yrkande med ett alternativt förslag till beslut. Lämpligt är att begära ordet (anmälan till talarlistan, se ovan) och först argumentera för sin sak. Sedan kan man avsluta med jag yrkar således att och därefter läsa upp sitt yrkande, så att det klart framgår för alla. I plenum ska yrkanden lämnas in skriftligt. Yrkanden lämnas på särskilda yrkandelappar, se till att ha några sådana till hands. När debatten är avslutad och man går till omröstning i frågan läser ordförande upp samtliga yrkanden och ställer dem mot varandra, så att ett beslut kan vaskas fram enligt den av mötet fastställda propositionsordningen (för propositionsordning se nedan). Beslutsförslag: Det finns 5 yrkanden; A (styrelsens förslag), B, C, D, E. Omröstning 1: B ställs mot C B vinner, går vidare i omröstningen. Omröstning 2: D ställs mot E E vinner, går vidare i omröstningen. Omröstning 3: B ställs mot E B vinner, går vidare i omröstningen. Omröstning 4: A ställs mot B B vinner. 14

15

16 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Fotoskrift AB T0178/ ex Billes Tryckeri AB Jusek Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, Stockholm Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg Tel E-post jusek@jusek.se. Läs mer om vårt arbete med hållbar utveckling på jusek.se/csr