Biblioteksplan för Luleå kommun

Transkript

1 Biblioteksplan för Luleå kommun NLL Dnr Luleå kommun Ärendenummer Bakgrund I enlighet med bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska kommuner och landsting upprätta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. I den proposition som föranledde lagen förtydligas att den biblioteksverksamhet som kommunen eller landstinget bedriver som huvudman ska inkluderas. I de fall kommun eller landsting bedriver skolbiblioteksverksamhet som huvudman ska även den ingå i planen. På motsvarande sätt ska sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall landstinget som huvudman driver sådan verksamhet (Prop. 2012/13:147, s. 44). Eftersom kommuner och landsting bedriver biblioteksverksamhet i varierande omfattning finns ingen närmare anvisning om planens innehåll och utformning i lag eller proposition. Om vägledning för utformning av biblioteksplanerna bedöms nödvändig bör kommuner och landsting i samråd med den uppföljande myndigheten kunna utforma sådana (ibid). Läns- och regionbibliotek har därför tillsammans med myndigheten, Kungliga biblioteket, utrett vad som bör inkluderas i en biblioteksplan utifrån anvisningar i de utredningar och propositioner som föranlett den gamla och nya bibliotekslagen samt utifrån lagtexten: 1. Alla kommuner och landsting ska ha en politiskt antagen biblioteksplan. 2. Biblioteksplanen är en separat handling. 3. Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek, skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter. 4. De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala biblioteksverksamheten såväl som sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och medieplanering. 5. Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och landstingskommunala biblioteksplanerna. 6. Biblioteksplanerna bör ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning på sådan nivå att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas. 7. Biblioteksplanerna bör vara uppföljningsbara och kopplade till bibliotekslagen. 8. Alla offentliga bibliotekstyper bör eftersträva samverkan på kommunal, regional och statlig nivå. (Biblioteksplan 2.0, 2013, 11). Med en politiskt antagen plan innehållande målformuleringar för perioden kan politiker, tjänstemän och allmänhet få en tydlig bild av hur biblioteksverksamheten ska utvecklas i kommunen. Om de mål som formuleras är mätbara tydliggörs ytterligare vad som ska åstadkommas och underlättar vid 1

2 uppföljning. Skriften Nyckeltal 1.0 (Kungliga biblioteket, 2013) finns framtagen som stöd i arbetet med målformuleringar. Luleå kommun har arbetat fram ett förslag till biblioteksplan för perioden vilken har skickats på remiss inom och utom kommunen. Biblioteksplanen är uppdelad i tre avdelningar innehållande bakgrund och beskrivning av den biblioteksverksamhet kommunen bedriver, trender och utmaningar samt en handlingsplan med mål och medföljande ekonomisk kalkyl. Remissvar Norrbottens länsbibliotek vid Norrbottens läns landsting, Division Kultur och utbildning, har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Biblioteksplan för Luleå kommun I stort anser Länsbiblioteket att förslaget till biblioteksplan för Luleå kommun är bra och visar på en tydlig inriktning på en utveckling och förbättring av biblioteksverksamheten inom kommunen. Det finns delar som det finns anledning att lyfta fram och/eller kommentera. Rubrikerna nedan hänvisar till respektive avsnitt i förslaget till plan. Inledande avsnitt Uppföljning av biblioteksplan (s. 4) I avsnittet anges att en viktig investering under perioden har varit införandet av RFID. Begreppet RFID kan vara okänt för allmänheten och därför bör det förklaras i planen. Förkortningen står för radio frequency identification och innebär att böcker och andra medier förses med mikrochip, vilka kan lagra en stor mängd information och ersätter tekniken med streckkoder. Biblioteksplanens viktigaste rådgivande och styrande dokument (s. 4-6) Planförslaget tar upp många bra och viktiga övergripande styrdokument, internationella, regionala och lokala. Ett av dokumenten är bibliotekslagen (SFS 2013:801) vilken har en särskild tyngd för biblioteksverksamheten och vid utformning av en biblioteksplan. I lagen finns prioriterade målgrupper för vilka det allmänna biblioteksväsendet har ett särskilt ansvar; personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. De prioriterade målgrupperna bör beskrivas i avsnittet för ökad insyn och möjlighet till påverkan och dialog för allmänheten. Luleå kommun är förvaltningsområde för finska vilket också nämns längre på sidan 24 i förslaget till biblioteksplan, liksom att samtliga nationella minoritetsspråk och det svenska teckenspråket ska skyddas och främjas. Förslagsvis bör därför även Lagen om nationella minoriteter och minoritetspråk (SFS 2009:724) beskrivas i avsnittet. Vidare ska folkbiblioteken enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Det bör synliggöras i avsnittet eftersom det ligger till grund för beslut om särskilda satsningar eller prioriteringar för 2

3 verksamheten. FN:s barnkonvention tas upp i planförslaget vilket är mycket bra. Längre fram i Luleås förslag till biblioteksplan (Del. 2 Trender och utmaningar, rubrik Lärande s. 22) anges regeringens proposition Läsa för livet (Prop. 2013/14:3) som ett betydande övergripande dokument. I den beskrivs biblioteken som mycket viktiga aktörer i arbetet med att uppnå de nationella målen för litteratur och läsfrämjande vilka senare också antogs. Sammantaget har arbetet med litteratur och läsfrämjande getts ökad prioritet från statligt håll. En efterföljande nationell handlingsplan har fastställts vilken direkt berör och påverkar regioner, län och kommuner. Propositionen Läsa för livet bör samt de nationella målen bör därför beskrivas även i detta avsnitt, eftersom de är av stor betydelse för biblioteken. Den regionala Kulturplanen nämns också i avsnittet som en utgångspunkt för den kulturpolitik och det kulturarbete som bedrivs i länet. För att öka kännedomen om vilka mål som folkbiblioteken och Länsbiblioteket arbetar gemensamt med så föreslås att dessa beskrivs i avsnittet. Det regionala litterärar resurscentrum som ska upprättas i Norrbotten under 2016 kommer att fungera som en viktig samarbetspartner och resurs för de kommunala biblioteksverksamheterna. Det kan förslagsvis nämnas i avsnittet. Hur togs biblioteksplanen fram? (s. 7) Avsnittet ger en mycket tydlig redovisning över hur arbetet med att ta fram ett förslag till biblioteksplan har skett. Ett gediget förarbete för att fånga in synpunkter från allmänhet, personal och politiker har genomförts genom enkäter och dialogmöten. Det borgar för att förslagen till mål och utvecklingsområden är väl grundade i människors önskan om utveckling för biblioteksverksamheterna. I avsnittet anges emellertid att det inte har ingått någon representant från barn- och utbildningsförvaltningen i utrednings- eller styrgruppen, och de dialogmöten som genomfördes med politiker var representanter från Kulturnämnden. På sidan 4 i Luleås förslag till biblioteksplan redovisas uppföljning av biblioteksplan , och där anges att område Skola ej har uppnåtts men att skolbiblioteksfrågan har blivit mer central. Där uttrycks även en förhoppning om tydligare samverkan mellan förvaltningarna. Planen bör redovisa orsaken till att övriga förvaltningar inte har involverats i planarbetet, eftersom det eventuellt kan påverka genomförandet av planen och förutsättningarna för förankring av arbetet. Då främst för de områden som berör samverkan mellan Kultur- och Barn och utbildningsförvaltningen. Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen bör ha deltagit i arbetet. Del 1 De kommunala biblioteken i Luleå Kulturförvaltningens biblioteksavdelning (s.10) I avsnittet ges en mycket bra och tydlig genomgång av folkbibliotekets organisation vilken även illustreras med en organisationsbild. Beskrivningen visar på en medvetenhet om vikten av tydliga strukturer, roller och ansvarsfördelningar som grund för verksamheten, för den dagliga driften men också som en viktig förutsättning för arbete med strategisk utveckling. Några sam- 3

4 verkansparter som inte finns upptagna under Samverkan i organisationsbilden är länets övriga kommuner vilka Luleå folkbibliotek, och även Luleå gymnasiebibliotek, har ett betydande samarbete med. Förslagsvis läggs de till i organisationsbilden. Den fysiska och den digitala biblioteksverksamheten genom Bibblo.se beskrivs i avsnittet. Det digitala biblioteket, ägs formellt av Norrbottens läns landsting, men finansieras och drivs gemensamt av länets folkbibliotek tillsammans med Länsbiblioteket. Polarbibblo.se är ytterligare en webbresurs som Länsbiblioteket och folkbiblioteken tillsammas erbjuder för barn och unga och som bör nämnas. Här får barn göra sin röst hörd genom att skicka in texter, teckningar och webb-bilderböcker vilka, innan de publiceras digitalt, bearbetas, och många gånger i kontakt med avsändaren, av redaktörer från Läns- och folkbiblioteken. Webbresursen främjar barns eget deltagande i kulturlivet och stimulerar barns läsande och skrivande. Luleå folkbibliotek var också det bibliotek som väckte frågan 2009 om en gemensam regional webbresurs för barn, vilket resulterade i att länets kommuner så småningom anslöt sig för att driva webbresursen gemensamt med Länsbiblioteket. Det blir därför självklart att Polarbibblo.se bör nämnas eftersom barn och unga, läsfrämjande, digital delaktighet och barns delaktighet i kulturlivet är prioriterade områden för folkbiblioteket. Polarbibblo.se bör inte bara nämnas i detta avsnitt utan i avsnitt som direkt berör ovanstående områden och där Polarbibblo.se kan ses som en betydande resurs för arbetet. Vision (s.11) samt Framtidsbilder (s.11) En vision för biblioteksverksamheten finns nedskriven samt ett antal målformuleringar, framtidsbilder. Det är oklart utifrån avsnittens placeringar i planen om det är denna vision och dessa mål som biblioteket ska arbeta utifrån under planperioden och hur de hänger ihop med handlingsplanen i del 3. Därför skulle det med fördel kunna förtydligas. Folkbibliotekshistorik (s.11) Här ges en kortfattad och intressant genomgång av hur folkbiblioteksverksamheten i Luleå har utvecklats sedan I slutet av avsnittet beskrivs bildandet av Biblioteken i Norrbotten vilken är en samverkansorganisation mellan länets samtliga kommuner och Norrbottens läns landsting, något som föreslås förtygligas för allmänheten. I beskrivningen av samarbetet Biblioteken i Norrbotten kommer planen även in på nu pågående och inplanerat framtida utvecklingsarbete. Därför bör Biblioteken i Norrbotten tillskrivas en egen rubrik inom avsnittet, att Polarbibblo.se som gemensam webbresurs för barn lyfts fram, likaså den länsgemensamma läsluststrategin för eftersom de direkt berör allmänheten genom de läsfrämjande- och kommunikationsaktiviteter som genomförs lokalt och regionalt. Del 2 Trender och utmaningar Del 2 är indelad i åtta fokusområden vilka har identifierats som strategiskt viktiga för utvecklingen av biblioteksverksamheten och som grundar sig i resultatet av de dialoger och enkäter som genomförts, samt i den framtids- 4

5 analys av Kairos Future vilken utredningsgruppen tagit del av. Källorna redovisas på ett föredömligt sätt i en inledningstext. Indelningen i fokusområden synliggör och tydliggör vilken inriktning som Luleå avser för planarbetet och förenklar vid läsandet av planen. Respektive fokusområde kunde ha sammanfattats i punktform med de strategiskt mest viktiga utvecklingsfrågorna, som en hjälp för läsaren. Läslust och litteratur (s. 21) I avsnittet står att ett visst samarbete kring litteratur- och läsfrämjande med övriga bibliotek i Norrbotten finns men att det behöver utvecklas. En beskrivning saknas av det läsfrämjandearbete som bedrivs utifrån den länsgemensamma strategin för perioden Vidare kommer ett regionalt läsfrämjandeprojekt att genomföras av Länsbiblioteket och folkbiblioteken med aktiviteter riktade till olika målgrupper. I projektet ska även läsfrämjandeplaner tas fram eller utvecklas. Arbetet kommer att ha direkt påverkan på planeringen av biblioteksverksamheten i Luleå. Ovanstående bör finnas med i planen. Lärande (s. 22) Här ges en beskrivning av propositionen Läsa för livet och de nationella läsfrämjandemålen (Prop. 2013/14:3), samt att Statens Kulturråd har fått ett utökat uppdrag att ta initiativ till, stödja och följa upp läsfrämjande insatser. Med fördel kan propositionen även anges som utgångpunkt i det tidigare avsnittet Läslust och litteratur (s.21) eftersom den handlar om litteratur och läsfrämjandearbete gentemot barn, unga och vuxna. Följande formulering finns angiven i avsnittet: Regeringen vill i propositionen att det från och med 2015 ska vara regioner snarare än enskilda kommuner som ansvarar för att söka statligt stöd för litteratur och läsfrämjande. Regioner eller landsting har en större överblick och kan samordna mellan skola, folkbibliotek och folkbildning på ett bättre sätt anser regeringen. Från och med 2015 ingår läs- och litteraturfrämjande som ett område i den kultursamverkansmodell för vilken län och regioner erhåller statligt stöd för att bedriva regional kulturverksamhet. Förändringen innebär anvisningar om att ytterligare stärka det strategiska arbete som bedrivs för läs- och litteraturfrämjande i län och regioner, och som komplement till arbetet inom regional biblioteksverksamhet. Regeringens bedömning är också den att regional samordning mellan skola, folkbibliotek och folkbildning kan förbättras. (Prop. 2013/14:3, 34). Det är emellertid inte endast regioner som har möjlighet, eller ansvar, att söka statligt stöd för läs- och litteraturfrämjande. Statens kulturråd har bidragsområden för läsfrämjande insatser och/eller litterära evenemang riktade till allmänheten och som kommuner, bibliotek, bokhandel, ideella föreningar och andra sammanslutningar med organisationsnummer och verksamhet i Sverige, dock ej enskilda personer, kan ansöka stöd ur. Därtill finns Statens kulturråds stöd för folk- och skolbibliotek till inköp av barn- och ungdomslitteratur eller vuxenlitteratur som främjar barns och ungas läsintresse. Kulturrådet prioriterar kommuner vars planer för läsfrämjande verksamhet anknyter till biblioteksplanen och de kommuner som har ett väl utvecklat samarbete mellan skola och folkbibliotek. (Statens Kulturråd, 2015). Regeringen menar också att det arbete och insatser som andra lokala och regionala aktörer inom folkbildning, skolbibliotek och civila 5

6 samhället genomför gentemot barn och unga, men även läsovana vuxna, kan vidareutvecklas och samordnas med skolans arbete och därmed bli mer effektiva. (Prop. 2013/14:3, 34). Därför är det viktigt med ett tillägg om att möjligheten till statligt stöd för lokal biblioteksverksamhet finns. Medieförsörjning (s. 24) Här ges en utförlig bild över hur folkbiblioteket arbetar med medieförsörjningen, om arbetet med ökad delaktighet från allmänheten och vilka utmaningar som finns idag och i framtiden, t ex kring digitala medier och ingången i den nationella katalogen. En stor förändring för folkbiblioteken i länet har varit övergången till ett gemensamt bibliotek med gemensamt biblioteksdatasystem, katalog, webbplats och transporter mellan kommunerna. Förändringen har bland annat inneburit att det finns ett länsgemensamt bestånd för allmänheten att låna ur och att återlämning kan ske på valfri enhet i länet. Mediesamarbetet bör synliggöras i avsnittet eftersom det påverkar arbetet med urval, tillhandahållande, bevarande osv., och eftersom det ska redovisas i planen enligt anvisningarna. Del 3 Handlingsplan I del 3 redovisas de mål och åtgärder som föreslås ska gälla under planperioden för de åtta fokusområdena. Det finns tydligt uppsatta och konkreta målformuleringar och en tidplan som ytterligare synliggör vad som ska åtstadkommas under, i första hand, de närmaste åren som planen omfattar. Det är mycket positivt att se att prioriterade målgrupper enligt bibliotekslagen har lyfts fram och att åtgärder som direkt stärker dessa gruppers möjligheter att nytta biblioteksverksamheten har prioriterats. Planen redovisar också förstärkningar i form av ekonomiska medel till biblioteksverksamheterna för att ytterligare kunna uppfylla de åtaganden som åligger kommunerna vilket är mycket positivt. Det finns mycket goda förutsättningar att åstadkomma förändringar som utvecklar biblioteksverksamheten i en positiv riktning och som kommer att förbättra för kommunens innevånare och besökare. En av de aktiviteter som kunde ha lyfts fram i tidplanen är avsikten att upprätta ett samverkansavtal mellan Kultur- och Barn och utbildningsförvaltningen gällande skolbiblioteksverksamheten. Tydligare samverkan har tidigare i planen beskrivits som önskvärt (s. 4), och det borde vara av stor strategisk vikt för utvecklingen av folk- och skolbibliotekens samverkan. Slutligen behöver ett förtydligande göras i tidplanen av aktiviteten Förberedelser inför övergången till Libris & Dewey (s.58). Länsbiblioteket ansvarar för den regionala samordningen inför och under övergången, medan respektive kommun ansvarar för det förändringsarbete som behöver genomförs lokalt på respektive biblioteksenhet. Birgitta Markusson Chef vid Norrbottens länsbibliotek 6