REMISSVERSION

Transkript

1 REMISSVERSION Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle

2 Länsstyrelsen Skåne Titel: Remissversion av Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle Utgiven av: Författare: Kartframställning: Copyright: Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: Layout: Tryck: Länsstyrelsen Skåne Therése Ehrnstén, Anna-Mary Foltýn, Pär Persson m.fl. Thorbjörn Nilsson Länsstyrelsen Skåne xxx-xxx-xxx xxx-x-xx-x-x xxxx Länsstyrelsen i Skåne Går att hämta på Länsstyrelsen Skånes hemsida Utgivningsår: 2014 Omslagsbild: Foto: Nyckelord: Therése Ehrnstén Therése Ehrnstén Klimatanpassning 2

3 Regional handlingsplan Förord Skånes väg mot ett robust samhälle Förord skrivs i slutversion. Länsstyrelsen i Skåne i xx 2014 xx xx i Skåne län xx xx 3

4 Länsstyrelsen Skåne Innehållsförteckning Förord Inledning Metodbeskrivning Nulägesanalys Var står vi idag? Stigande havsnivå Avlopp och markavvattning Dricksvattenförsörjning Finansiering, roller och ansvar Människors hälsa Areella näringar och naturvärden Uppföljning Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle Övergripande insatser Stigande havsnivå Avlopp och markavvattning Dricksvattenförsörjning Finansiering, roller och ansvar Människors hälsa Areella näringar och naturvärden Bilagor Kartbilaga 1. Indikatoranalys över gällande detaljplaner längs med Skånes kust som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark inom + 1,5 m.ö.h och + 3 m.ö.h Kartbilaga 2. Analys av befintliga bostadshus och kyrkor under + 1, 5 m.ö.h. och + 3 m.ö.h. längs med Skånes kust... 4

5 Regional handlingsplan Sammanfattning Konstverket Atlantis av Tea Mäkipää och Halldór Úlfarsson. Foto: Kristina Westlin Sammanfattning skrivs i slutversion. 5

6 Länsstyrelsen Skåne 1. Inledning Länsstyrelsen ska på uppdrag av regeringen, i regleringsbrevet ställt till länsstyrel serna 2013, ta fram regionala handlingsplaner för klimatanpassningsarbetet. 1. Inledning Länssty relserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsar bete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpass ningsarbetet. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1 oktober 2013 samt slutrappor teras till Regeringskansliet senast den 30 juni Syftet med de regionala handlingsplanerna är att skapa en vägledning för kommande arbete med klimatanpassning i Skåne län. Handlingsplanen ska kunna fungera som ett stöd i både det regionala och lokala arbetet genom att visa en samlad bild av hur arbetet bedrivs idag, vilka problemställningar vi står inför idag och behov av anpassning. Målet är att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. Handlingsplanen är en kartläggning och analys som svarar på följande frågor: 1. Hur bedrivs klimatanpassningsarbetet i länet idag? 2. Vilka är Skånes framtida utmaningar? 3. Vad vill vi uppnå 4. Hur ska vi uppnå det? 6

7 Regional handlingsplan 2. Metodbeskrivning I uppdraget vill regeringen ha en sammanställning och jämförelse av kommunernas arbete i länet. För att få en bra bild av läget i länet valde Länsstyrelsen i Skåne att först göra en grov sammanställning av varje kommuns arbete med klimatanpassning. Dessa sammanställningar baserades på den kunskap länsstyrelsen har genom bl.a. översiktsplaner och granskningsyttranden, sammanfattande redogörelser samt snabb genomgång av kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser, miljömålsprogram, klimatanpassningsplaner etc. I sammanställningarna visades även de kartanalyser som gjorts över antal bostadshus och detaljplanelagd mark i riskzon för översvämning idag och i framtidens klimat för respektive kommun. I sammanställningarna påpekade även länsstyrelsen sådant som skulle kunna vara aktuellt för kommunen att arbeta vidare med. Detta skickades ut på remiss till samtliga 33 kommuner för komplettering. Kommunerna fick då möjlighet att avgöra huruvida länsstyrelsens material stämde överens med den egna uppfattningen om arbetet som bedrivs, beskriva om ytterligare arbete genomförs och reagera på de förslag på vidare arbete som togs upp. Kommunerna uppmanades också att i sitt svar uppge en officiell kontaktperson för frågor rörande klimatanpassning. Samtliga kommuner utom tre inkom med svar på sammanställningen. Länsstyrelsen har också träffat ett urval av regionala aktörer för att ytterligare komplettera bilden av läget i länet. Det finns många relevanta aktörer men endast ett fåtal hanns med. En så stor bredd som möjligt var målet för att få en bra bild och följande aktörer kontaktades: Trafikverket, LRF, Skogsstyrelsen, VA-SYD, NSVA, Sydvatten, Länsförsäkringar, Region Skåne, Statens Geotekniska Institut (SGI) och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Dessvärre har Trafikverket Region Syd efter upprepade påstötningar, inte hittat någon som kunde informera oss om deras pågående och kommande arbete med klimatanpassning. Tillsammans med material från interna workshops på länsstyrelsen, studieresan till Nederländerna och Tyskland år 2013 och rapporter som tagits fram i tidigare arbete, utgör ovanstående den bakgrund som används för att ge en bild av hur arbetet bedrivs i länet och vilka utmaningar vi står inför. Länsstyrelsen har också gjort analyser gällande antal bostadshus (Bilaga 1.) och outnyttjade byggrätter inom fastigheter inom gällande detaljplaner (Bilaga 2.) som återfinns i riskområden längs kusten för att ytterligare kunna ge en bild av läget i länet. Dessa återfinns i sin helhet som kartbilagor till handlingsplanen. Åtgärder i form av olika aktiviteter och insatser har utarbetats utifrån de utmaningar som beskrivs och utgör förslag till arbete som behöver genomföras för att driva arbetet framåt. Aktiviteter som berör länsstyrelsens arbete kommer att vara styrande i länsstyrelsens verksamhet inom klimatanpassning framöver. De Insatser 7

8 Länsstyrelsen Skåne som berör övriga aktörer är frivilliga och får ses som förslag och rekommendationer på kommande anpassningsarbete. Alla insatser är inte heller aktuella för samtliga aktörer, några kan redan ha genomfört en åtgärd andra är inte ens berörda av frågan. Handlingsplanen har remitterats till samtliga inblandade för att få in ytterligare synpunkter. Dessa beaktas och förs in i planen där det är relevant. Läs mer Rapport Nr Klimatanalys för Skåne län SMHI (2011) Detta dokument utgör den kompletta handlingsplanen med dess bakgrund och bilagor. En kortversion kommer att tas fram där främst insatserna är beskrivna. Den kommer sedan att användas i relevanta sammanhang där länsstyrelsen möter länets olika aktörer för att diskutera hur insatserna kan komma till stånd. Tidigare framtaget underlag I denna handlingsplan finns ingen redogörelse för hur klimatet kommer att förändras i Skåne. Sådana analyser har redan genomförts och för mer ingående kunskap om Skånes risker i ett framtida klimat hänvisas läsaren till tidigare rapporter som Klimatanalys för Skåne, Klimatanpassningsatlas för Skåne och Klimatanpassad vattenplanering. Det finns också uppdaterade länsvisa scenarier på SMHI:s hemsida. Läs mer Klimatanpassningsatlas för Skåne Länsstyrelsen Skåne (2011) 8

9 Regional handlingsplan 3. Nulägesanalys Västra Hamnen, Malmö. Foto: Kristina Westlin Skåne har många gånger unika förutsättningar och även gällande klimatförändringar så drabbas Skåne av konskevenser som inte är lika tydliga i resten av Sverige. Genom tidigare arbete har länsstyrelsen definierat fyra prioriterade sakområden som är särskilt märkbara för Skåne; Översvämning (Stigande hav) Erosion Avlopp och markavvattning Dricksvattenförsörjning Efter länsstyrelsens sammanställning av kommunernas arbete kvarstår det faktum att det är inom de här fyra områdena som de flesta aktörer befarar negativa konsekvenser och därmed agerar. I handlingsplanen är det därför dessa områden som berörs i störst utsträckning. Stort fokus har legat på bebyggelse, infrastruktur och andra rent ekonomiska värden i kommunernas klimatanpassningsarbete. Vad som inte har uppmärksammats i lika stor grad är s.k. mjuka värden som människors hälsa och ekosystemtjänster. Däremot nämner en del kommuner i sina svar att man i fortsatt analys t. ex. ska beakta naturvärden och dess betydelse för kommunen i arbetet med att anpassa sig till ett förändrat klimat. Här behövs dock mer underlag och stöd från myndigheter och universitet för att arbeta aktivt i frågan och nå avvägda ställningstaganden. 9

10 Länsstyrelsen Skåne 3.1 Var står vi idag? 3. Var står vi idag? De skånska kommunerna och andra regionala aktörer har idag god kunskap om det förändrade klimatets konsekvenser. Inte minst har de senaste årens stormar och skyfall visat på hur sårbart samhället är och gett insikt i vilka situationer som kan bli vanligare framöver. Allt beror inte på klimatförändringar utan många gånger på att människan själv genom sitt agerande gör samhället mer sårbart och utsatt vid extrema väderhändelser. Skåne är inte homogent gällande riskbilden för ett förändrat klimat utan vissa kommuner är mer utsatta än andra och kommunerna har dessutom olika förmåga och resurser att hantera och arbeta med frågorna. Länsstyrelsen behöver därför arbeta med att ge mer riktat stöd till kommunerna utifrån deras specifika förutsättningar. I och med Skånes låglänta kust, upphörd landhöjning och med framtida stigande havsnivåer gör det kustkommunerna extra sårbara, det är också kustkommunerna som i högre utsträckning än andra arbetat med frågan. Klimatanpassning i den fysiska planeringen Att organisera klimatanpassningsarbetet kan vara en stor utmaning i flera kommuner. Klimatanpassning kräver också en hög grad av samverkan och samordning mellan ett flertal olika aktörer, vilket i sig innebär omfattande och resurskrävande processer för att få till stånd åtgärder i praktiken. Eftersom Plan- och Bygglagen (PBL) kräver att kommunerna i sin planprocess tar hänsyn till ett förändrat klimat är det också inom den fysiska planeringen som det går att se störst aktivitet gällande klimatanpassning. Samtliga Skånes kommuner tar därmed upp frågor rörande ett förändrat klimat då de aktualiserar eller tar fram nya översiktsplaner (ÖP) samt i detaljplaner som är berörda. Länsstyrelsen lyfter också frågan i samtliga yttranden som berörs och i dagsläget är det mycket dialog om frågorna i de olika planskedena. En kommuntäckande översiktsplan är övergripande och behandlar klimatanpassningsfrågorna mer principiellt, däremot kan viktiga ställningstagande göras. De kommuner som var tidigt ute med att lyfta frågan i sin översiktsplanering är nu på gång med att ta frågan ett steg längre genom att ta fram handlingsplaner och åtgärdsstrategier som ska tillföras kommande översiktsplan. En del kommuner har tagit fram vidare utredningar såsom översvämningskarteringar, klimat- och sårbarhetsanalyser, klimatanpassningsplaner samt detaljerade studier över särskilda områden. Dessa har inte alltid införlivats i den fysiska planeringen men planeras och bör göras så i kommande berörda planprocesser. 10

11 Regional handlingsplan Beslutsfattande Kunskapen om konsekvenserna av ett förändrat klimat har byggts upp under flera år och nu står många kommuner inför utmaningen att ta ställning till vilka åtgärder som måste vidtas, när de ska påbörjas och var. För det arbetet kan det ibland behövas detaljerade undersökningar för att få fram ännu bättre beslutsunderlag men oavsett upplevs det som svårt att komma vidare från ord till handling. Beslutsfattande kring klimatanpassningsåtgärder är en utmaning på grund av frågans inneboende osäkerhet och långsiktighet. Angreppssättet tenderar att vara reaktivt istället för proaktivt. Att fatta politiska beslut om stora investeringar vars effekt blir tydlig långt fram i tiden är en utmaning. Många kommuner ställs också inför frågan om stora kostsamma investeringar som en enskild kommun har mycket svårt att hantera utifrån kommunens normala budget. Svårigheter med finansiering och ansvarsfrågor stoppar eller försenar i flera fall redan identifierade och utredda klimatanpassningsåtgärder. Kommunerna efterfrågar därför mer stöd i det arbetet och en ökad tydlighet från statlig nivå. Konkreta beslut, riktlinjer och prioriteringar skulle underlätta arbetet och inte minst hur man ska lösa den finansiella frågan. Här krävs expertkunskap och samordning från flera olika myndigheter och departement för bättre genomslag i klimatanpassningsarbetet. Bild Exempel på en plankarta där man reserverar mark för klimatanpassningsåtgärder. hämtat ur Lomma kommuns översiktsplan

12 Länsstyrelsen Skåne Länsbild Skåne Analys av befintliga bostadshus och kyrkor under + 1,5 meter och + 3 meter längs med Skånes kust Båstad Höganäs Ängelholm Helsingborg Bromölla Landskrona Kristianstad Kävlinge Lomma Burlöv Malmö Vellinge Skurup Ystad Simrishamn Trelleborg Länsstyrelsen Skåne 2013 Kommungräns för kustkommunerna Havsnivå år 2100 (+ 1 meter ) Potentiella översvämningsområden idag (+ 1,5 meter) Riskområde för bebyggelse (+ 3 meter) Vattennivå idag Skåne län: Cirka st byggnader (bostadshus och kyrkor) kan komma att påverkas av en havsnivåhöjning på + 1 m år st byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger inom potentiella översvämningsområden idag (+ 1,5 m) st byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger mellan + 1,5 och + 3 m hektar detaljplanelagd yta ligger inom potentiella översvämningsområden idag (+1,5 m) cirka 6800 hektar detaljplanelagd yta ligger inom riskområde för bebyggelse (mellan +1,5 till+ 3 m) hektar markyta ligger inom potentiella översvämningsområden idag (+ 1,5 m) hektar markyta ligger inom riskområde för bybyggelse ( + 3 m) 12

13 Regional handlingsplan 3.2 Stigande havsnivå Stigande havsnivåer och därmed översvämningar och erosion är nära sammankopplade och behöver många gånger hanteras som en helhet. Skånes 16 kustkommuner har redan upplevt både översvämningar och erosion och stormarna de senaste höstarna har visat vilka problem som kan uppstå och hur sårbar kusten är. Det ger också en föraning om vad det kan innebära med en havsnivåhöjning framöver. Stormarna, Simone och Sven, som drabbade Skåne under 2013 skapade förödelse i många av Skånes kustkommuner och då främst på västsidan där vattennivåerna var som högst. Stora summor pengar har gått till att restaurera och återuppbygga det som skadats och förstörts. Redan tidigare har behov av åtgärder varit uppe för diskussion men blir än mer aktuellt efter händelser som dessa. Lägesbeskrivning De skånska kommunerna har god kunskap om det förändrade klimatet och för ny bebyggelse handskas man med frågan enligt gällande lagstiftning Den stora utmaningen består i det befintliga bostadsbeståndet och andra värden längs kusten Skånes kustkommuner är påverkade av erosion redan idag i mer eller mindre utsträckning. Strandfodring anges av många kommuner som en åtgärd de önskar vidta Få kommuner tittar på reträtt som en alternativ lösning. Det finns fortfarande outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner som ligger i riskzon för översvämning och erosion. Länsstyrelsen rekommenderar kommunerna att inte tillåta ny bebyggelse under 3m Länsstyrelsen rekommenderar också kommunerna att se över och upphäva gällande detaljplaner med outnyttjade byggrätter vars genomförandetid löpt ut och som ligger under 3m. Läs mer Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne Länsstyrelsen i Skåne (2012) Befintlig bebyggelse en stor utmaning Nytillkommande bebyggelse är endast en liten del av bostadsbeståndet längs med kusten och den kan till stor del handskas inom gällande lagstiftning. Svårare är det med befintlig bebyggelse och andra befintliga värden. I en studie som nyligen genomförts över hur stor del av kusten som är exploaterad går det att läsa att Skåne och Stockholm har högst andel exploaterad kustzon på fastlandet inom både 100m och 300m från strandlinjen (ca 40 %). Tittar man på kommunnivå så ligger åtta av de tio mest exploaterade kommunerna i Stockholm och två i Skåne, Trel- Läs mer Exploatering i kustzonen 2013 Metria, Länsstyrelserna, Länsstyrelsen i Norrbotten (2014) 13

14 Länsstyrelsen Skåne Länsbild Skåne Indikatoranalys över gällande detaljplaner längs med Skånes kust som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark inom + 1,5 m.ö.h och + 3 m.ö.h. Båstad Ängelholm Höganäs Helsingborg Kristianstad Landskrona Kävlinge Lomma Burlöv Malmö Vellinge Ystad Skurup Trelleborg Lansstyrelsen Skåne Lantmäteriet 2014 Teckenförklaring Gällande detaljplaner ( jan 2014) som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) Inom Skåne län: hektar detaljplanelagd yta berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden 0 10 idag) fastigheter med obebyggd tomtmark berörs av +3 m.ö.h. (riskområde för 20 bebyggelse) 40 Kilometer ± Inom dessa gällande hektar detaljplaner finns: innehåller fastigheter med obebyggd Gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden 472idag) st fastigheter med detaljplanelagd yta berörs tomtmark som berörs av +3 m.ö.h. (riskområde Gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs (riskområde för bebyggelse) avav++33m.ö.h. m.ö.h. (riskområde för obebyggd tomtmark för bebyggelse) Alla gällande detaljplaner som berörs av +3 m.ö.h. (riskområde för bebyggelse) bebyggelse) som berörs av +1,5 Inom Skåne län: Kommungräns m.ö.h. (potentiella Alla gällande detaljplaner ( jan 2014) hektar detaljplanelagd yta berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella idag) som över berörs +3 m.ö.h. (riskområde för 503 översvämningsområden st gällande översvämningsområden +1,5 meter havet av (m.ö.h.) hektar detaljplanelagd yta berörs av + 3 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) bebyggelse) idag) detaljplaner som innehåller +3 meter över havet (m.ö.h.) 503 st gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark berörs av +1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) fastigheter medberörs obebyggd Vattennivå idag st gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark av +3 m.ö.h. (riskområde för bebyggelse) Kommungräns tomtmark berörs av st fastigheter Inom dessa gällande detaljplaner finns: Länsstyrelsentomtmark Skåne Lantmäteriet med obebyggd m.ö.h. (potentiella 472 st fastigheter +1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) +1,5 meter över havet (m.ö.h.)med obebyggd tomtmark som berörs av+1, st fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs av +3 m.ö.h. (riskområde för bebyggelse) som berörs av +3 m.ö.h. översvämningsområden + 3 meter över havet (m.ö.h.) idag) (riskområde för bebyggelse) Vattennivå idag st gällande detaljplaner som innehåller Teckenförklaring län ( jan 2014) som Gällande Skåne detaljplaner 14

15 Regional handlingsplan leborg och Helsingborg. (Exploatering i kustzonen Rapportserie nr 2/2014. Diarienummer Författare: Anna Engdahl, Metria och Tina Nilsson, Länsstyrelsen.) Länsstyrelsen har i sin tur gjort analyser över hur många bostadhus och hur mycket detaljplanelagd mark som ligger 1,5 resp. 3m över dagens havsnivå. Analysen visar att cirka 3000 bostadshus ligger under 1,5m och är i riskzonen redan för dagens högvattensituationer, erosion och grundvattenhöjningar och om havet stiger en 1m så är de direkt hotade bostadshus ligger under 3m och är i riskzonen för framtida högvattensituationer, erosion och grundvattenhöjningar. Det finns också cirka 8000 hektar detaljplanelagd mark på den här ytan med nästan 2000 fastigheter med obebyggd tomtmark. Utöver det tillkommer miljöfarliga verksamheter och förorenad mark i dessa områden. Länsstyrelsen tar fram en analys, som ännu ej är klar, för att visa på vilka förorenade områden och miljöfarliga verksamheter som ligger i områden med risk för översvämningar idag och i framtiden. Analysen bygger på tidigare arbete över A- och B-verksamheter belägna under + 3 m.ö.h. Förutom havets påverkan på kusten så innebär en havsnivåhöjning även dämningseffekter i åarna och potentiella översvämningar uppströms. Utifrån gällande kunskapsläge har Länsstyrelsen gått ut med en rekommendation som innebär att ny bebyggelse på genomsläppliga jordar i kustnära lägen inte är förenlig med plan-och bygglagens regelverk om den placeras på nivåer lägre än 3,0 meter. Länsstyrelsen rekommenderar också kommunerna att se över de detaljplaner med outnyttjade byggrätter som ligger under 3m och upphäva dem där så är nödvändigt för att undvika att det tillkommer fler byggnader i olämpliga lägen. Läs mer Utgör en globalt högre havsnivå ett hot mot pågående miljöfarlig verksamhet? En undersökning av hur tillståndspliktiga verksamheter i Skåne påverkas av stigande havsnivåer till följd av ett varmare klimat Alexandru Daramus, Länsstyrelsen Skåne (2012) Bild Erosionsskador efter Stormen Sven på Ven, Landskrona kommun. Foto: Charlotte Jönsson 15 15

16 Länsstyrelsen Skåne 3.1 Stigande havsnivå Erosion Skånes 668km långa, låglänta och högexploaterade kust är särskilt hotad av kusterosion. Samtliga 16 skånska kustkommuner påverkas mer eller mindre av erosion redan idag. Kommunerna söker aktivt kunskap kring detta och är t.ex. organiserade i Erosionsskadecentrum där det sker erfarenhetsutbyte och där särskilda frågor drivs. Kommuner med stora erosionsproblem arbetar redan idag aktivt med att hitta hållbara åtgärder för att minska negativa konsekvenser till följd av erosion. Strandfodring nämns av många kommuner som ett aktuellt alternativ då det anses som mer hållbart. Erosion i sjöar och vattendrag lyfts inte av kommunerna i nämnvärd utsträckning varför fokus läggs på kusterosion. Erosion är en naturlig process och precis som att sanden försvinner i vissa områden sker det påbyggnad av sand på andra platser. Ett kustavsnitt utan någon större påverkan från mänsklig aktivitet läker sig själv och hittar jämvikt. Det är när människan byggt in värden i form av t.ex. byggnader och infrastruktur som det uppstår problem och på enskilda platser kan erosionen som sker därför anses förödande. Ett förändrat klimat med stigande havsnivåer kommer att påverkar erosionen längs Skånes kuster och förvärra problematiken på vissa platser. Det är dock viktigt att komma ihåg att det också är mänskliga ingrepp i form av pirar, hamnar, hövder mm. som i stor utsträckning orsakar problem och det kan vara nödvändigt att fundera på om olika hårda strukturer behöver tas bort framöver för att återställa systemen. Bild Exempel på mark avsatt för reträttväg hämtat ur Fördjupad översiktsplan för kustzonen (samrådsförslag) för Kävlinge kommun

17 Regional handlingsplan Erosionsskydd eller reträtt Olika typer av erosionsskydd skapar olika typer av problem. Hårda skydd tenderar att flytta problemet och strandfodring som blivit populärt stoppar inte heller erosionen utan fördröjer processen och kräver ständig påfyllnad av sand. Nederländerna och Danmark är två närbelägna länder som lägger mycket pengar på att strandfodra för att bibehålla kustlinjen. Bara att strandfodra de sträckor i Skåne som kommunerna pekar ut som aktuella i sina översiktsplaner skulle innebära enorma mängder sand. Sand är en begränsad resurs och sandfyndigheterna till havs utanför Skåne där möjligheten för uttag finns är inte många. Kostnaderna i långa loppet för att åstadkomma denna strandfodring kan därmed bli samhällsekonomiskt ohållbart. Sandsugning innebär också mycket stor negativ påverkan på marina värden då grunda sandområden är viktiga uppväxtmiljöer för bottenfauna och fisk. En annan strategi som måste undersökas närmare och som en del kommuner börjat fundera på är istället att låta stranden retirera, d.v.s. låta erosionen ha sin gång på platser där det är rimligare än andra former av försvar och att stranden därmed kan bildas längre inåt land. Denna strategi är ett sätt att värna om både naturvärden och allmänhetens tillgång till stränderna på ett kostnadseffektivt sätt. På platser som är oexploaterade innanför strandlinjen är detta en strategisk lösning som måste övervägas och jämföras med andra alternativ. Där reträtt är ett alternativ måste mark reserveras inåt land så att inte marken tas i anspråk för andra ändamål. Kävlinge kommun har t.ex. pekat ut reträttvägar i sin fördjupade översiktsplan för kustzonen (samrådsversionen) och Simrishamns kommun har valt att inte föreslå några åtgärder mot erosion bland annat p.g.a. risken för förlust av naturtyper. På platser som är bebyggda och där erosionen redan idag hotar egendom är frågan om det är samhällsekonomiskt rimligt att på lång sikt säkra bebyggelsen med olika typer av skydd. Kommunen har inget krav på sig att skydda enstaka hus som inte är av allmänt intresse och för enskilda fastighetsägare kan det bli stora Bild Andel fast och flytande stranskyddsareal(inklusive vatten som försvinner/ översvämmas om havsnivån stiger med 1,5 meter: 6606 hektar. Strandskydd (inklusive vatten under + 1,5 meter (potentiella översvämningsområden idag) Skåne län kontur Andel fast och flytande strandskyddsareal (exklusive vatten) som översvämmas om havsnivån stiger med 1,5 meter: 5116 hektar Lantmäteriet Länsstyrelsen Skåne

18 Länsstyrelsen Skåne 3.1 Stigande havsnivå kostnader att själv stå för skydd. Det krävs också tillstånd eller anmälan enligt Miljöbalken vilket innebär att det inte är säkert att tänkt åtgärd kan komma till stånd för den enskildes del. Enskilda skydd kan dessutom skapa konsekvenser för intilliggande fastigheter och naturvärden och om lösningar ska till behövs de ofta ses i ett större sammanhang. Med bakgrund av det måste reträtt och andra alternativa lösningar övervägas även i sådana områden. I områden med strandskydd eller andra former av områdesskydd är det ofta svåra avvägande som måste till när det kommer till enskildas önskan att uppföra skydd för sin fastighet. Sådana åtgärder kan ha för stor påverkan på det allmänna intresset och borde enligt miljöbalken då inte tillåtas. Strandskyddet och allmänhetens tillgång till kusten Strandskyddslagstiftningen är till för att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Klimatförändringar och stigande havsnivåer hotar att utplåna strandskyddet i vissa delar och det finns risk att bebyggelse och annan infrastruktur istället kommer att utgöra den framtida strandlinjen. Därmed skulle allmänheten förlora tillgången till kusten och djur- och växtliv bli undanträngt. Detta går redan att se på vissa platser i Skåne där erosionen ätit upp sandstranden och havet går direkt upp till tomtgräns. Några kommuner som Lomma kommun har varit förutseende och planlagt delar av kusten för att kunna förhindra framtida exploatering i olämpliga lägen eller som i Kävlinge kommun där kommunen själv föreslog en ny strandskyddsgräns på 300m, det förslaget har dock överklagats och dom från högre distans finns ännu inte. För Skånes del skulle det, med anledning av erosion och klimatförändringarna, och det faktum att kusten är högexploaterad, vara angeläget att utöka strandskyddet till 300 m med flytande inre gräns längs större delen av Skånes kust. Bild Stormen Sven orsakade bl.a. erosionsskador i Barsebäckshamn, Kävlinge kommun. Foto: Lena Palenius 18 18

19 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Utmaningar Klimatförändringen innebär att erosionen förvärras med åren på vissa platser och kan komma att påverka nya områden högre upp. Olika former av erosionsskydd riskerar att inte vara hållbara eller genomförbara i längden. Genomförbarheten och konsekvenserna av olika typer av skydd måste utredas. Redan befintliga skydd samt pirar och andra hårda strukturer kan bidra till förvärrad erosion och kanske behöver tas bort. Att skydda hela Skånes kust är förmodligen samhällsekonomiskt och miljömässigt orimligt. Ställningstagande kring vad som i första hand ska skyddas behöver diskuteras och tydliggöras för medborgarna. En ny strandlinje, och allmänhetens tillgång till kusten längre upp mot land, behöver säkras där det är möjligt. Skydd för enskilda fastigheter är inte alltid genomförbara då de kan innebära stor skada på intilliggande fastigheter och på allmänna intressen. Kunskapsunderlag SGU:s projekt Skånestrand. jordartsgeologisk och maringeologisk kartläggning längs Skånes kust. SGU har kartlagt områdena längs Skånes havsstränder, på havsbotten och på land, bl.a. för att få ett bättre underlag för bedömning av erosionskänsligheten. Höjddataanalyser SGI:s rapporter och karteringar om stranderosion Länsstyrelsens rapport Klimatanpassad vattenplanering 19

20 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning 3.3 Avlopp och markavvattning För att hitta hållbara VA-lösningar i ett framtida klimat måste man se till helheten. Va-systemen är en del av samhället och när samhället utvecklas måste man hitta bra lösningar för vatten och avlopp. Många av de skånska kommunerna bjuder tidigt in till dialog med VA-sektorn i sitt planarbete för att säkerställa en god funktionalitet. Vid förtätning av områden försöker man många gånger idag att göra plats för vattnet så att situationen blir bättre än den var innan utbyggnad. Lägesbeskrivning Många kommuner är på gång med en aktiv VA-planering Länsstyrelsen bedriver ett projekt för att stötta kommunerna i arbetet De flesta Skånska kommuner upplever problem med dagvattenhanteringen vid stora nederbördsmängder Dagvattenfrågan är högst aktuell i kommunernas fysiska planering Vattentjänstlagen (LAV) 6 VA- PLAN Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer för vatten Krisberedskap Handlingsplan Risk- och sårbarhetsanalys Plan- och bygglagen Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp 20 VA-planer Hälften av de skånska kommunerna har befintliga eller håller på att ta fram nya VA-planer. Många av de som är på väg att ta fram en VA-plan ansöker om LOVAmedel för att finansiera arbetet. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en vägledning för vad en VA-plan enligt åtgärd 37 i Vattendirektivets åtgärdsprogram bör innehålla. Länsstyrelsen driver dessutom ett projekt inom Lagen om allmänna vattentjänster för att ytterligare stötta och driva på arbetet i kommunerna. Hitintills har få skånska kommuner tagit fram en komplett VA-plan som täcker samtliga 12 punkter som länsstyrelsens vägledning anser utgöra en komplett VA-plan. Kommunerna har främst lagt fokus på frågor som berör VA-utbyggnad på landsbygden och utvidgning av verksamhetsområden för spillvatten-och dricksvatten och inte inkluderat resterande vattenfrågor.

21 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Många kommuner har dock redan en rad dokument som kan ingå i en VA plan t. ex vattenförsörjningsplan, utbyggnadsplan för VA, dagvattenpolicy, saneringsplan, tillsynsplan och riktlinjer för enskilda avlopp. I en VA-plan kan alla dessa dokument samlas för att systematiskt kunna planera för vatten- och avloppsfrågor. VA-planen bör integreras med den kommunövergripande översiktsplanen och utgöra underlag för bedömning av markanvändningsfrågor. Resultatet av VA-planen kan med fördel redovisas som riktlinjer i översiktsplanen. Båstad Osby Örkelljunga Höganäs Ängelholm Perstorp Hässleholm Östra Göinge Helsingborg Åstorp Bjuv Klippan Bromölla Svalöv Höör Kristianstad Landskrona Eslöv Kävlinge Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Hörby Sjöbo Heltäckande VA-plan Befintlig VA-plan- ej heltäckande VA-plan saknas Malmö Svedala Tomelilla Simrishamn Skurup Ystad Vellinge Trelleborg Figur: Karta över nuläget i VA-planering i Skåne 2014 Båstad Osby Örkelljunga Höganäs Ängelholm Perstorp Hässleholm Östra Göinge Helsingborg Åstorp Bjuv Klippan Bromölla Svalöv Höör Kristianstad Landskrona Kävlinge Eslöv Hörby Pågående ambitiöst arbete Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Malmö Svedala Skurup Sjöbo Ystad Tomelilla Simrishamn Pågående arbete- ej heltäckande Inget pågående arbete Länsstyrelsen i Skåne saknar kunskap om pågående planering Vellinge Trelleborg Figur: Karta över pågående VA-planering i Skåne

22 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning 12 punkter för en komplett VA-plan För att VA-planen ska kunna betraktas som heltäckande krävs att punkterna nedan beaktas. Alla punkter behöver däremot inte finnas i samma dokument. Däremot är det lämpligt att kommunerna redovisar hur olika dokument hänger ihop med punkterna nedan. Planen ska innehålla en redovisning i text och i kartor av: 1. Befintliga vattenresurser som används för dricksvattenförsörjning 2. De vattenresurser som är lämpliga att använda för framtida vattenförsörjning 3. Hur vattenresurserna är skyddade geologiskt och juridiskt 4. Befintliga verksamhetsområden för kommunal dricksvattenförsörjning och kommunalt avlopp (spillvatten och dagvatten) 5. De områden där behov finns av att utöka kommunens verksamhetsområden för VA ur miljöskydds- och hälsoskyddssynpunkt 6. De behov som kommer att finnas av att utöka kommunens verksamhetsområden för VA med hänsyn till aktuell och planerad exploatering enligt kommunens översiktsplan 7. Förslag på hur vatten- och avloppshantering ska ske tillfälligt inom områden som ligger sent i tidsplanen för en utbyggnad 8. Riktlinjer för bebyggelse och krav på vatten- och avloppshantering inom områden som inte bedöms kunna omfattas av verksamhetsområde för VA 9. Befintliga och framtida hot som kan påverka kommunens möjlighet att följa miljökvalitetsnormerna för vatten i de vattenförekomster som används till dricksvatten 10. De vattenförekomster där miljökvalitetsnormerna riskerar att påverkas av befintlig och planerad avloppshantering 11. En handlingsplan för hur vattenresurser och avloppshantering kan säkerställas genom olika kommunala processer och beslut (fysisk planering, miljötillsyn, beslut om skyddsområden, kriterier för skyldigheter enligt lag om allmänna vattentjänster) En tidsplan och prioriteringslista för planerade åtgärder

23 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Dagvatten och markavvattning Skyfall och en ökning av intensiva regn är det mest kostsamma problemet för VA-kollektivet men stigande havsnivå är mer svårhanterligt då det involverar hela samhället och åtgärderna handlar inte enbart om VA-frågor. Vilka områden och på vilket sätt en kommun väljer att skydda sig mot ett förändrat klimat påverkar i allra högsta grad också VA-systemen. Vallar man in städer behöver t.ex. dagvattnet kunna hanteras innanför vallarna och sedan pumpas ut. Kommunen måste dock först ha bestämt om och vilka skyddsåtgärder som ska genomföras innan det blir aktuellt att planera och investera i sådana VA-lösningar. Det största problemet idag är att kunna hantera stora regnmängder vilket många kommuner fått erfara. Förutom översvämningar innebär stora regnmängder ofta också bräddning av avloppsvatten. I områden med kombinerade system är det extra bekymmersamt och antingen måste ledningarna bytas ut till duplikatsystem eller så får dagvattnet hanteras på annat sätt för att avlasta systemet. Dagvattendammar och fördröjningsmagasin har därför blivit nödvändigt på många platser men det måste finnas utrymme på rätt plats för att ge bäst effekt. Det är också viktigt att komma ihåg att i ett jordbruksintensivt landskap som Skåne så är dagvatten endast en del av problemet när det gäller översvämningar till följd av nederbörd. Markavvattningen från jordbruksmark är också en betydande del eftersom avledning av dagvatten ofta sker till markavvattningsföretag (dikningsföretag). Därför måste båda aspekterna vara med när man arbetar med lösningar på problemet. Verksamhetsutövarna för VA anser att det ibland inte är motiverat att ställa krav på avrinning från nya utbyggnadsområden till dikningsföretagen när den största delen av avrinningen och det som skapar problem ändå kommer från omkringliggande jordbruksmark. Det innebär att massa pengar läggs på fördröjningsdammar på fel ställen när de skulle gjort större nytta på annan plats. För att hitta de bästa lägena där det går att skapa naturliga översvämningsytor kan det till och med vara lönsamt att köpa ut enstaka fastigheter på strategiska platser jämfört med att bygga dagvattenmagasin på en inte lika fördelaktig plats. En sådan lösning är dock ofta mer konfliktfylld varför det inte realiseras i den utsträckning som kunde varit möjlig. Denna lösning är dock eftersträvansvärd då tätorters dagvatten och markavvattning från jordbruksmark tas omhand samlat. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en analys på var det finns lämpliga svämplan i det skånska landskapet där bl.a. åtgärder till fördel för utjämning av dagvatten/markavvattning kan ske för att minska risken för översvämningsskador och uttorkning. Svämplanen indikerar även att marken inte är lämplig att bebygga. Denna svämplansanalys kan sedan användas som planeringsunderlag för översiktsplanering, våtmarksprojekt, VA-planer samt för enskilda markägare som funderar på att anlägga våtmark i landskapet. 23

24 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning Reglering av fördröjningsvolymer genom planbestämmelser VA-aktörerna i Skåne ser det som nödvändigt att kunna reglera fördröjningsvolymer i planbestämmelser. Länsstyrelsen i Skåne anser dock att tvingande bestämmelser med stöd av 4 kap 14 pkt 1 plan- och bygglagen är olämpliga att använda inom verksamhetsområde för dagvatten då dagvattenfrågan inom dessa områden regleras i lag om allmänna vattentjänster (LAV). Inom dessa områden är det tydligt att VA -huvudmannen är skyldig att ta hand om allt dagvatten som alstras inom ett verksamhetsområde för dagvatten (Prop 2005/06:78 s 43). Att reglera frågor i plan- och bygglagen som regleras i annan lagstiftning är inte lämpligt. Lokalt omhändertagande av dagvatten inom verksamhetsområde bör ske frivilligt och uppmuntras med stöd av differentierade dagvattentaxor. Om det är önskvärt med lokalt omhändertagande av dagvatten på kvartersmark är det däremot viktigt att detta stödjs av bestämmelserna i planen. Inom områden där den enskilde är ansvarig för dagvattenhanteringen kan däremot ovan nämnda bestämmelse användas. Utanför verksamhetsområde för dagvatten kan det också finnas behov av gemensamhetsanläggningar för dagvatten om flera fastigheter berörs. I dessa fall är det lämpligt att inrättandet av anläggningen regleras genom anläggningslagen. Det är Länsstyrelsens uppfattning att kommunen har ett ansvar att inrätta ett verksamhetsområde för dagvatten i de flesta fall när samlad bebyggelse för bostäder och verksamheter planeras. Områden som inbegrips av LAV kan behöva utökas i framtiden t.ex. på grund av ett ökat behov av att ta hand om dagvatten i ett större sammanhang med hänsyn till att klimatförändringar gör att det uppkommer ett behov ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Extrema regn Det är omöjligt att dimensionera VA-systemen för alla slags regn, för de mest extrema regnen behöver det finnas tillfälliga översvämningsytor som vatten kan ledas till. Det kräver stora ytor som i vanliga fall kan ha andra syften men som tåls att översvämmas när behovet uppstår. Här krävs ofta samarbete med markägare för att hitta möjliga lösningar. I Lomma kommun för man t.ex. dialog med ägarna för golfbanan för att kunna använda de ytorna vid tillfälliga översvämningar, även jordbruksmark kan vara ett alternativ. Oavsett alternativ har det visat sig svårt att få till sådana avtal. Fler kommuner behöver dock fundera på hur man bäst hanterar extremregn och vilka lösningar som är aktuella. De regnmängder som drabbade Köpenhamn 2011 kan likväl drabba Skåne nästa gång och om vi vill undvika skadekostnader på cirka 6 miljarder DKK behövs det ett förebyggande arbete. Skåne har mycket att lära från våra danska grannar som efter skyfallet 2011 har intensifierat arbetet med förebyggande arbete och dragit lärdomar av incidenten. 24

25 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Figur: Karta över dikningsföretag i Skåne Figur: Karta över båtnadsområden i Skåne 25

26 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning Dikningsföretagen i Skåne Nästan alla vattensystem i Skåne län är i dag berörda av dikning och antalet dikningsföretag i länet uppgår till omkring 5000 st. I Skåne är det många gånger enskilda dikningsföretag som avvattnar hela samhällen och de har inte tillräcklig kapacitet att hantera ökade mängder vatten. Dessutom är det många dikningsföretag som inte är aktiva vilket skapar problem för kommunerna även när de gör vad de kan för att minska belastningen på dikningsföretagen. Det är en föråldrad lagstiftning som hanterar dikningsföretagen och det finns en stor önskan från de skånska kommunerna att se över denna. Mellankommunala samarbeten Eftersom vatten inte förhåller sig till några kommungränser kan det vara svårt för den enskilda kommunen att hantera dessa frågor på ett funktionellt sätt. Att förhålla sig till avrinningsområden är många gånger ett bättre angreppssätt men innebär svårigheter. Vattenråden kan vara ett sätt att angripa problemet vilket t. ex. Höje åns vattenråd har gjort genom att skapa en mellankommunal dagvattengrupp. Kommunerna Staffanstorp, Lund och Lomma har tillsammans tagit fram analyser och modeller för att se hur vattnet rinner, var problemen uppstår vid extrem nederbörd, och hur man kan lösa dem. Det uppstår dock svårigheter när det kommer till att planera och bekosta lämpliga åtgärder. Kommunerna undersöker hur detta kan samfinansieras på ett bra sätt och i dags dato är inte kommunjuristerna överens huruvida det är möjligt eller ej. Vattenverksamheter av olika typ och olika tidsålder är ett annat bekymmer som kan skapa problem för kommuner nedströms som uppströms. I exemplet med Höje å har Lunds kommun en äldre vattenverksamhet som tillåter kommunen att släppa stora mängder vatten i ån vilket skapar problem med översvämningar nedströms i Lomma kommun. För bästa effekt i Lomma behövs det göras fördröjningsåtgärder så nära utsläppskällan som möjligt d.v.s. i Lund. Lunds kommun är dock inte tvungen att delta i detta arbete, kommunen följer egentligen bara sina tillstånd. Lomma kommun är därför hänvisade till Lunds kommuns vilja och förmåga att stödja och hjälpa kommunerna nedströms. Spillvatten Gällande avloppshanteringen är det reningsverken som ofta ligger i riskzon för översvämning och kräver olika former av skydd. Stigande havsnivå är här den största utmaningen och översvämningar kan skapa stora problem. Inläckage av havsvatten förekommer till stor del vid dagens stormar men många har än så länge klarat sig från större översvämningar. Alternativen är att antingen flytta reningsverket eller vara kvar och skydda, båda medför stora kostnader och kräver samarbete med kommunernas fysiska planering. 26

27 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Vid kusten och längs vattendrag är enskilda avlopp en annan utmaning där reningen kommer att bli ofullständig när vattennivåerna stiger och andra lösningar blir nödvändiga. Här har kommunerna kommit olika långt och vissa områden kommer inom snar framtid att bli utbyggt med kommunalt avlopp medan andra inte har sådana planerade lösningar. Om vatten- och avloppsfrågan inte kan lösas i ett större sammanhang i dessa utsatta områden innebär det också ett hinder för framtida utbyggnad. Utmaningar Svårigheter i att hitta rätt ytor för fördröjning av dagvatten Många gånger en mellankommunal angelägenhet som kräver samarbete över kommungränser Dikningsföretagen regleras av bestämmelser med olika ursprung och ålder och är i olika grad anpassade efter dagens samhälle och lagstiftning Systemet med dikningsföretag är inte känt av alla. Många dikningsföretag är inte aktiva. Detta kan ställa till problem vid översvämningar och prövningar enligt olika lagstiftningar. Kunskapsunderlag - Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne (Länsstyrelsen i Skåne, 2012) - Länsstyrelsen i Skånes vattenarkiv: Dikningsföretag med dess båtnadsområden - Vägledning för kommunernas planering av vatten och avlopp (Länsstyrelsen i Skåne, 2012) 27

28 Länsstyrelsen Skåne 3.4 Dricksvattenförsörjning 3.4 Dricksvattenförsörjning Majoriteten av skåningarna dricker idag vatten som inte är skyddat. Reservvattenkapaciteten i Skåne är okänd. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att kartlägga kommunernas robusthet när det gäller reservvatten. Framförhållningen gällande de skånska kommunernas vattenförsörjning behöver stärkas, vilket innebär att dagens generation måste ta ansvar för kommande generationers vattenförsörjning. Det finns många hot mot kvaliteten och försörjningen av dricksvatten redan idag och blir inte försörjningssystemet mer robust kommer ett förändrat klimat innebära ytterligare risker. Lägesbeskrivning Stora ytvattenresurser (Bolmen, Ringsjön) saknar vattenskyddsområden Viktiga grundvattenresurser belägna i Sydvattenkommuner riskerar att inte skyddas då incitament saknas sedan anslutningen till Sydvatten (Alnarpsströmmen,SV Skånes kalkstenar, Helsingborgssandstenen, Ängelholm Ljungbyhed) Risk för överutnyttjande på Kristianstadslätten - konkurrens från bevattninggrundvatten behövs för vattenförsörjning även i framtiden p.g.a. klimatförändringar och för att få en bättre redundans i systemet Miljöövervakning av både yt- och grundvatten bristfällig Fler och fler kommuner blir beroende av färre vattenresurser samtidigt som vattenresurser av god kvalitet läggs ner. 42 av 160 vattentäkter i Skåne saknar vattenskyddsområden Fåtalet kommuner har kommunala planer för dricksvattenförsörjningen och därmed är varken dagens eller framtidens hot kartlagda 28

29 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Bedömningen är att Skåne generellt inte är ett län med vattenbrist och att det ur ett regionalt perspektiv inte finns några betydande bristområden med avseende på tillgången till dricksvatten. Det finns dock en tendens till brist i området som sträcker sig från Hörby ned mot sydöst och Simrishamn samt i nordvästra hörnet på Bjärehalv ön. Gemensamt för de två områdena är att vattenresurserna är knappa, vattenförsörj ningen baseras på många små vattentäkter med begränsad kapacitet och trycket på vattenresurserna är mycket högt sommartid. De skånska kommunerna arbetar på olika sätt för att planera sin dricksvattenförsörjning. Vissa kommuner tar med frågan i framtagandet av vattenförsörjningsplaner (VFP) andra inkluderar det i sin övergripande VA-plan. Det är dock många som fortfartande inte påbörjat arbetet. Skånefakta Sydvatten AB försörjer 16 kommuner med ytvatten = ca 60 % av produktionen Skånes övriga kommuner försörjs huvudsakligen med grundvatten Flera av landets största grundvattenresurser finns i Skåne Kommuner anslutna till Sydvatten AB Skåne har ett storskaligt försörjningssystem för dricksvatten som förser 16 av Skånes 33 kommuner med dricksvatten genom det kommunägda företaget Sydvatten AB utgjorde Sydvattens produktion 58 procent av hela Skånes dricksvattenförsörjning. Några av Sydvattens medlemmar gjorde egna uttag. Dessa utgjorde 8 procent. Resterande 34 procent utgjordes av uttag i övriga skånska kommuner som inte är med i Sydvatten. Några av länets kommuner har på senare år gått över från egen vattenförsörjning av grundvatten till att försörjas av ytvatten från Sydvatten. Sydvatten äger och driver Bolmentunneln och två vattenverk i Skåne, Ringsjöverket och Vomb verket samt huvudledningssystemet för distribution av dricksvatten till anslutna kommuner. Bolmentunneln är av riksintresse för dricksvattenförsörjning. Vattnet man producerar kommer från sjön Bolmen i Småland, via en 8 mil lång tunnel. Sydvattens andra dricksvattentäkter är Vombsjön och Ringsjön där den sistnämnda används som primär reservvattentäkt. Flera kommuner som är anslutna till Sydvatten konstaterar att deras egna reservvattentäkter redan har eller kommer att läggas ner. I ett nationellt perspektiv tillhör Bolmen en av de sjöar som försörjer flest hushåll i landet. Under 2010 var Bolmentunneln ur funktion på grund av ras och då togs vatten istället från Ringsjön. Tunneln togs åter i bruk i slutet av mars Samtliga Sydvattens resurser är ytvattentäkter där endast Vombsjön har ett vattenskyddsområde, systemet är därmed sårbart i både dagens och framtidens klimat. 29

30 Länsstyrelsen Skåne totalt 119 Mm3 Fördelning av det totala vattenuttaget i Skåne år 2009 (Totalt: 119 Mm3) 3.4 Dricksvattenförsörjning 34% 8% 58% Sydvattenproduk Övriga uttag sydvattenkommu övriga kommune Sydvattenproduktion Övriga uttag Sydvattenkommuner Övriga uttag Figur: Fördelning av det totala vattenuttaget i Skåne år 2009 Kommuner med egen dricksvattenförsörjning Övriga dricks vattenuttag i Skåne består med få undantag nästan uteslutande av grundvatten. Grundvatten håller en jämnare kvalitet och tempera tur under året och därav krävs ofta en mer begränsad behandling än av ytvatten vilket medför lägre kostnader. I Skåne län producerar och distribuerar i nuläget 17 kommuner dricksvatten ur egna vattentäkter till sina kommuninvånare. En del kommuner har god redundans medan det i andra kommuner inte finns någon reservvattentäkt alls. Av de 17 kommuner som har en helt egen dricksvattenförsörjning har nio kommuner angett att de har en eller flera reservvattentäkter. Länsstyrelsen har dock uppmärksammat att de reservvattentäkter som redogörs för kanske inte är reservvattentäkter i egentlig mening d.v.s. de är inte driftsklara. De kan vara utan distributionsledningar, reningsverk osv. Läs mer Skånes dricksvattensförsörjning - Kan riksintresseinstrumentet skydda anläggningar och vatten? Länsstyrelsen i Skåne (2013) Riksintresse för vattenförsörjning Miljöbalken ger möjlighet att peka ut områden av riksintresse som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning. Bolmentunneln i Skåne och Kronobergs län, är i dagsläget den enda dricksvattenanläggningen av riksintresse i landet. Havs- och vattenmyndigheten har uppmuntrat länsstyrelserna att ta fram regionala underlag för beslut om fler sådana riksintressen. Länsstyrelsen i Skåne har i en rapport redovisat sin syn på detta riksintresse samt vilka övriga möjligheter som finns för att säkerställa dricksvattenförsörjningen och de unika grundvattenförekomster som finns i Skåne. 30