Kurs 3: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, 30 hp

Transkript

1 Kurs 3: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, 30 hp Kurskategori Programkurs Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet i Linköping, termin 3. Kurskod 8SLG30 Mål Utifrån omvårdnads-, medicin och beteendevetenskaplig grund och med hjälp av ett problembearbetande arbetssätt uppnås mål inom omvårdnads-, medicinsk-, didaktisk och interprofessionell samt kontextkompetens. I kursen ingår vetenskaplig metod I, 7,5 hp och hälso- och sjukvårdsinformatik I, 4 hp. Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad, prevention och förutsättningar för egenvård vid sjukdomstillstånd och skador som får konsekvenser för cirkulation, respiration och elimination. Den vuxna människan ur ett nationellt och globalt perspektiv, med hänsyn till genus. Professionellt förhållningssätt Professionellt förhållningssätt och informationskompetens är övergripande och binder samman sjuksköterskans kompetensområden (se figur 1 i utbildningsplanen). Professionellt förhållningssätt utmärks av att använda kunskap och förhålla sig till människor så att respekt och integritet bevaras. I denna kurs vidareutvecklar studenten det professionella förhållningssättet för att uppnå ökad självständighet i studierna och ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. Utifrån kunskap om filosofi och etik, teorier om bemötande, beröring samt kommunikation med den vuxna människan som patient och/eller närstående ska studenten reflektera över vad som är professionellt och vetenskapligt förhållningssätt för att kunna - värdera och jämföra olika kunskapskällor samt definiera, beskriva och strukturera omvårdnad, - utveckla kommunikation med och bemötande av patienter och närstående, reflektera över egen förmåga till empati och reaktioner i patientrelationer, - träna och värdera kollegial granskning och återkoppling i samband med omvårdnadshandlingar samt överväga förändring, - värdera hur egna beslut fattas och jämföra med hur beslut i grupp fattas, och 1

2 - värdera och jämföra etiska ställningstaganden till problemområden inom omvårdnad samt relatera till egna värderingar. Omvårdnadskompetens Omvårdnadskompetens omfattar teorier, modeller och begrepp. Omvårdnadsvetenskap utgör grund för omvårdnadskompetens. Omvårdnadskompetens är den mest utmärkande och unika kompetensen för sjuksköterskan och den visar sig i hur sjuksköterskan hanterar omvårdnaden av patienten med stöd av omvårdnadsprocessen med dess faser. Omvårdnadsprocessen är den problembearbetnings- och problemlösningsmodell som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete. Studenten ska med hjälp av teorier och modeller i omvårdnad, egenvård, kvalitetsutveckling och dokumentation samt kunskap om författningar utveckla ökad förståelse för den vuxna människans livsvillkor utifrån ett helhetsperspektiv. Studenten ska medverka i bedömning, planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av vård för ett mindre antal patienter. Omvårdnad vid förlust av hälsa, sociala roller, kulturell tillhörighet och värdighet studeras, liksom sorg i samband med döendet. Vidare studeras smärta, lidande, tro, hopp, transition, och adaptation samt farmakologi och läkemedelsberäkning. Med hjälp av omvårdnadsprocessen ska studenten kunna - identifiera enskilda patienters omvårdnadsbehov och resurser, planera för, dokumentera och föreslå lämpliga lösningar samt identifiera konsekvenser för patienter och deras närstående, - utföra och motivera observationer och bedömningar av patienter utifrån sjuksköterskans funktion och ansvar, genomföra och övervaka adekvata omvårdnadshandlingar och medicintekniska åtgärder, - bedöma reaktion på symtom, använda och förstå instrument för analys av symtom samt dokumentera och utvärdera, - förstå betydelsen av coping och livskvalitet i samband med långvariga smärttillstånd för att bedöma behov och resurser, - identifiera specifika omvårdnadsåtgärder för att förebygga smärta, ge smärtfrihet och stöd vid långvariga smärttillstånd, - förklara samband mellan symtom, ordinerad behandling och omvårdnadshandlingar relaterat till cirkulation, respiration och elimination och hur detta kan påverka dygnsrytm och nutrition, -bedöma ordinationens rimlighet vid administrering, vara medveten om interaktioner och biverkningar hos läkemedel och naturläkemedel för att aktivt kunna medverka vid och planera en säker läkemedelshantering, - definiera sjuksköterskans ansvar vid organisation, planering och dokumentation av omvårdnadsarbetet, 2

3 - identifiera patientnära områden lämpliga för förbättringsprojekt - analysera sambandet mellan hygienrutiner och omvårdnadshandlingar samt konsekvenserna för patienter med nedsatt immunförsvar, - identifiera och värdera adekvata data som underlag för medicinsk diagnostisering och behandling, och - beskriva sjuksköterskans ansvar för att identifiera beroende- och missbruksproblem. Studenten ska med kunskaper om övre och nedre urinvägarnas normala uppbyggnad och funktion kunna - redogöra för glomerulär filtration, reglering och blodflöde, utbytesprocesser i tubulisystemet samt reglering av miktionen för att kunna observera och bedöma normal elimination. Studenten ska med utgångspunkt i omvårdnads- och medicinsk vetenskaplig grund kunna särskilja och motivera valet av vetenskapligt synsätt. Studenten ska utveckla sin kunskap i forskningsmetodik för att kunna - redogöra för vetenskapsfilosofins inverkan på forskningsprocessen och dess olika steg, - förklara centrala begrepp i vetenskapsteori och vetenskaplig metod, - särskilja och motivera val av experimentell design och urval, - identifiera, analysera och se samband mellan teori och metod för instrumentutveckling, - bedöma och tillämpa metoder för kvantitativ datainsamling, bearbetning och analys med parametriska och icke-parametriska hypotesprövningsmetoder, - redogöra för design, urval och datainsamling i epidemiologisk forskning, och - analysera och kritiskt granska vetenskapliga artiklar. Studenten ska utveckla förståelse för och kunskap om tillämpad informatik i omvårdnadsarbete. Centralt är strukturerad dokumentation av omvårdnad, elektronisk journal, multiprofessionell informationshantering, standardisering och kommunikation av patientinformation mellan olika vårdgivare i samhället. Studenten ska kunna - identifiera informationsbehov och objektivt beskriva och dokumentera omvårdnad, - identifiera struktur och innehåll i dokumentation samt kunna använda terminologier och klassifikationssystem inom arbetsområdet - analysera möjligheter och begränsningar med elektronisk journal samt dokumentera omvårdnadsprocessen enligt gällande författningar, och - kunna redogöra för nationella och internationella standardiseringsarbeten t ex SNOMED- 3

4 CT, ICF och NANDA med avseende på dokumentation och vårdprocesser. Medicinsk kompetens Medicinsk kompetens visar sig i hur sjuksköterskan analyserar, tolkar och tillämpar kunskap från etiologi, patofysiologi, diagnostik och medicinsk behandling i relation till omvårdnadsprocessen. Utifrån kunskap om hematopoes, hemostas, homeostas, cirkulations- och respirationsfysiologi samt elimination ska studenten kunna - förklara etiologi, patofysiologi (inklusive cellskador och läkningsprocess), diagnostik och terapi inklusive farmakologisk terapi och egenvård vid; - rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syrabasbalans - centrala hjärt- och perifera kärlsjukdomar,cerebrovasculära sjukdomar, blödningar, anemier, - sjukdomar i njurar och urinvägar, - restriktiva och obstruktiva lungsjukdomar för att förstå sambandet mellan sjukdomarna och identifiera de specifika omvårdnadsbehov som finns vid ovanstående sjukdomar, - observera och bedöma tillstånd och kompensationsmekanismer vid svikt i cirkulations-, respirations-, och eliminationssystemet, och - kunna medverka tillsammans med vårdteamet vid HLR på vårdavdelning. Studenten ska med hjälp av kunskap i neurofysiologi, patofysiologi och teorier om smärta ur ett helhetsperspektiv kunna - förstå smärtmekanismer och förklara smärtbehandling inklusive farmakologi. Didaktisk kompetens Didaktisk kompetens visar sig i hur lärprocesser identifieras, analyseras, genomförs och utvärderas i vården i förhållande till patienter, personal och lärandeorganisation. I problembearbetningen tillämpas frågorna vad, när, hur och varför. Utifrån teorier om kommunikation, information och lärande generellt och specifikt vid nedsatt cirkulatorisk och/eller respiratorisk funktion samt vid förändrad elimination ska studenten kunna - identifiera patientens kunskaps- och informationsbehov och reflektera över verbal och icke verbal kommunikation, - informera patient om bedömningar och omvårdnadshandlingar, - analysera hur kontakt skapas i möten med patienter samt reflektera över det egna beteendets påverkan på kommunikation och samspel med patienter och deras närstående, och - tillämpa pedagogiska metoder i samband med t ex seminarier. 4

5 Interprofessionell kompetens och kontextkompetens Interprofessionell kompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt till den egna professionen i samarbete med andra professioner. Kontextkompetens visar sig i medvetenhet om och förhållningssätt till den egna professionen och hälso-, vård och omsorgsverksamhet i samhället. Utifrån kunskap om professioners ansvarsområden, beslutsprocess och organisation ska studenten kunna - beskriva hur olika professioner samverkar kring patienten och hur det påverkar sjuksköteskans ansvarsområde samt beskriva rutiner för hur oprofessionellt yrkesutövande rapporteras, - värdera eget och andras beteende i social kommunikation och interaktion med enskilda patienter, närstående, kurskamrater, lärare och vårdteam, och - jämföra olika vårdformer (t ex primärvård, sluten vård, hemsjukvård) nationellt och globalt för att förstå patienters situation och olika samhällens förutsättningar och prioriteringar. Undervisning/Arbetsformer Vid Hälsouniversitetet bedrivs undervisning med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod (se utbildningsplan). Integration är ett annat kännetecken för Hälsouniversitetet och i kursen integreras ämnesområden och teori/praktik. Schemalagd tid består av basgruppsarbete, seminarier, föreläsningar, informationstillfällen och tid i träningscenter. Resterande tid beräknas åtgå till studier och förberedelse inför de schemalagda aktiviteterna. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande ca 28 dagar då studenten ska ha sjuksköterskor som handledare. Studenten ska identifiera vilka lärandemål som kan nås i samband med VFU. För att skapa möjlighet till systematisk och kontinuerlig reflektion när det gäller den personliga och professionella utvecklingen används ex loggbok, inlärningsplan och portfolio. Kursen organiseras utifrån teman. Examination Individuell skriftlig salstentamen och individuell klinisk tentamen. Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Bedömning av obligatoriska moment (läkemedelsberäkning, statistik, basgrupp, seminarier inklusive rapport, fältstudier, färdighetsträningar och verksamhetsförlagd utbildning) görs kontinuerligt. Verksamhetsförlagd utbildning Bedömning av studentens prestation under VFU relaterat till studentens uppfyllande av kursens mål, görs vid samtal mellan student, handledare och kontaktlärare. Till grund för samtalet ligger studentens inlärningsplan, loggbok med handledarkommentarer samt handledarens skriftliga bedömningsunderlag och studentens skriftliga självbedömning och reflektion. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får student göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. 5

6 Byte av examinator Student som underkänts två gånger vid examinationen på kursen eller del av kursen har rätt att begära annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det. Omfattning av omexamination och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omexamination som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen ska vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Anmälan till examination Inför varje kurs anges hur anmälan till examination ska gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinator enligt beslut vid Linköpings universitet. Antal examinationstillfälle Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen. Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt att gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omexaminationen ska anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Förkunskap För tillträde till kursen krävs förutom grundläggande behörighet särskild behörighet enligt utbildningsplanen. Godkänd kurs 1 och godkänt basgruppsarbete, VFU och färdighetsträning från kurs 2. Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd. Kursbevis Kursbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, efter begäran av den studerande. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas. Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. 6

7 Kurs 3. Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, grundnivå, Nursing and ill health - the adult I Kursgivare: SSK Linköping D nr: 1242/06-41 Kurskod: 8SLG30 Provkoder (se förteckning i Ladok) Ämne: Medicinsk vetenskap Nivå: Grundnivå Utbildningsområde: Medicin Kursen är fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten Reviderad: