Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Skolinspektionen 201s-os-oe Dnr :1141 Praktiska Sverige AB Rektorn vid Varbergs Praktiska Gymnasium Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Varbergs Praktiska Gymnasium i Varbergs kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(17) Tillsyn i Varbergs Praktiska Gymnasium Skolinspektionen genomför under 2012 och 2013 tillsyn i 44 gymnasieskolor som har Praktiska Sverige AB som huvudman. Varbergs Praktiska Gymnasium besöktes av Skolinspektionen den 6 och 7 september Fakta om skolan Huvudman för Varbergs Praktiska Gymnasium är Praktiska Sverige AB med organisationsnummer Skolan följer läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lgy 11 (årskurs 1 och 2) samt Lpf 94 (årskurs 3). Varbergs Praktiska Gymnasium har vid tillsynsbesöket 71 elever varav 13 deltar i lärlingsutbildning (åk 1 och 2), 13 i försöksverksamhet med gymnasial lärlmgsutbildning (åk 3) och 21 i introduktionsprogram. Eleverna är folkbokförda i Varberg och närliggande kommuner. Skolan är relativt centralt belägen, på Brunnsbergsområdet med närhet till allmänna kommunikationer. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Varbergs kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Varbergs kommun har svarat att de inte utnyttjat sin rätt till insyn i verksamheten. Verksamheten vid Varbergs Praktiska Gymnasium startade läsåret 2001/02 och omfattar utbndningarna: Årskurs 1 och 2: - Det nationella bygg- och anläggningsprogrammet med mriktningarna husbyggnad, anläggningsfordon, mark och anläggning, måleri samt plåtslageri. - Det nationella fordons- och transportprogrammet med inriktningarna godshantering, karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner, personbil samt transport. - Det nationella el- och energiprogrammet med mriktningarna automation, dator och kommunikationsteknik, energiteknik samt elteknik. - Det nationella Vvs- och fastighetsprogrammet med inriktningarna fastighet, kyl- och värmepumpsteknik, ventilationsteknik samt Vvs. - Det nationella industritekniska programmet med inriktningarna processteknik, driftsäkerhet och underhållsteknik, produkt och maskinteknik samt svetsteknik. - Det nationella hantverksprogrammet med mriktningarna textil och design, florist, frisör, finsnickeri samt övrigt hantverk.

3 3(17) - Det nationella naturbruksprogrammet med inriktning djur. - Det nationella handels- och administrationsprogrammet med mrjitaingarna administrativ service samt handel och service. - Det nationella vård- och omsorgsprogrammet. - Det nationella barn- och fritidsprogrammet med inriktningarna fritid och hälsa, pedagogiskt arbete samt socialt arbete. - Det nationella hotell och turismprogrammet inriktning turism och resor. - Det nationella restaurang- och hvsmedelsprogrammet inriktning bageri och konditori. Årskurs 3: - Specialutformat program baserat på byggprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till byggprogrammet. - Specialutformat program baserat på fordonsprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till fordonsprogrammet. - Specialutformat program baserat på energiprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till energiprogrammet. - Specialutformat program baserat på elprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till elprogrammet. - Specialutformat program baserat på industriprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till mdustiiprogrammet. - Hantverksprogrammet baserat på det nationellt fastställda hantverksprograrnmet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till hantverksprogrammet. - Naturbruksprogrammet baserat på det nationellt fastställda naturbruksprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till naturbruksprogrammet. - Specialutformat program inriktning handel. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till handels- och administrationsprogrammet. - Specialinriktat program imiktning omvårdnad. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till omvårdnadsprogrammet. - Specialinriktat program närliggande barn- och fritidsprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till barn- och fritidsprogrammet. - Specialutformat program närliggande livsmedelsprogrammet inriktning bageri/konditori. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till livsmedelsprogrammet.

4 4(17) Kunskapsresultat Av Skolverkets offentliga statistik för 2012 framgår inte andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier för avgångselevema vid Varbergs Praktiska Gymnasium. Orsaken är att uppgifter som baseras på färre än 10 elever inte rapporteras i sådan statistik. Av samma anledning är en närmare granskning av betygsresultat per program inte möjlig. Den genomsnittliga betygspoängen för skolan som helhet är 9,4 för avgångselevema 2012, vilket är såväl anmärkningsvärt lågt som en påtaglig försämring i jämförelse med 2011 då motsvarande värde var 11,2. Vidare framgår av Skolverkets offentliga statistik för 2012 att det är enbart i en av de tolv kurser som redovisas för skolan som helhet som andelen elever med minst betyget Godkänt (G) är 100 procent (Svenska B). I Svenska A och Religion A är det enbart 67 procent och i Idrott och hälsa A enbart 78 procent av eleverna med lägst godkänt betyg. Helhetsbedömning Samtliga elever vid Varbergs Praktiska gymnasium når inte målen i de kurser som avslutades läsåret 2011/12. Av de tolv kurser som redovisas för skolan som helhet i offentlig statistik är det en påtaglig andel elever som inte lägst når godkänt betyg. Exempel på detta är att det i Svenska A och Religion A enbart är 67 procent och i Idrott och hälsa A enbart 78 procent av eleverna som lägst uppnår godkänt betyg. Dessutom är den genomsnittliga betygspoängen för skolan som helhet anmärkningsvärt låg för avgångseleverna 2012 och har försämrats påtagligt i jämförelse med motsvarande värde för Varbergs Praktiska Gymnasium måste vidta åtgärder och förbättra arbetet för att ge samtliga elever förutsättningar att i årskurs 3 som lägst nå målen för utbildningen. I detta arbete finns det viktiga områden att åtgärda vilket beskrivs i detta beslut. Skolan har enbart yrkesförberedande utbildningar där det ingår såväl arbetsplats- som skolförlagd utbildning. Rektorn måste ta bättre ansvar för att skolan klargör för eleverna vilka mål utbildningen har, oavsett om eleven är i skolan eller på en arbetsplats. För att detta ska vara möjligt måste rektorn besluta om vilka hela eller delar av kurser som ska förläggas till arbetsplatser respektive skolan. Om eleverna inte har kunskap om kursplanernas och läroplanens mål samt programmål/examensmål blir det svårt för eleverna att veta vad de kan ta ansvar för och ha inflytande över samt om de blir rättvist bedömda. Vidare måste rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna vid Varbergs Praktiska Gymnasimn ta ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. I detta ingår att bedriva ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresulta-

5 5(17) ten systematiskt prövar verksamheten, utvärderar och jämför resultat samt prövar nya metoder i syfte att förbättra kunskapsresultat. Detta har ännu inte skett vid tillfället för tillsynen. Dessutom är det nödvändigt att rektorn tar ansvar för att lärare samverkar för att utbildningens olika delar i skolan och på arbetsplatser ska hänga samman och bilda en helhet. I sammanhanget bör nämnas att Varbergs Praktiska Gymnasium haft täta rektorsbyten de senaste två åren, vilket inneburit bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet vid skolan. Skolans huvudman ansvarar för att rektorn ges förutsättningar att leda och möjlighet att skapa kontinuitet för att på så vis kunna utveckla verksamheten mot de nationella målen. Det är inte acceptabelt att skolans arbete med särskilt stöd brister samtidigt som det finns elever som inte lägst når godkänt betyg. Rektorn måste se till att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till i vilket innefattas att utarbeta åtgärdsprogram i enlighet med bestämmelserna. Skolans elevhälsa och den pedagogiska personalen måste etablera ett kontinuerligt och strukturerat samarbete för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Däri ingår att det på skolan ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Det är dessutom nödvändigt att ett skolbibliotek ställs till elevernas och lärarnas förfogande som en del i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Avslutningsvis finner Skolinspektionen det anmärkningsvärt att det kvarstår brister som påtalats i Skolverkets beslut efter tillsyn vid Varbergs Praktiska Gymnasium den 1 september 2008 (dnr :3027). Exempel på detta är rektorns ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Praktiska Sverige AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 10 juni 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. Klargör för eleverna vilka mål utbildningen har.

6 6(17) Motivering Se till att undervisningen utgår från och omfattar examensmålen, ämnesplaner och kunskapskrav för respektive nationellt program (åk 1-2) samt utgår från och omfattar programmålens och kursplanernas krav i samtliga ämnen (åk 3). Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. Undervisning för elever i gymnasieskolan ska enhgt skollagen ske mot de examensmål som finns för varje nationellt program. För elever som påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före 1 juli 2011 ska undervisningen istället ske mot de programmål som gällde tidigare. Undervisningen ska enligt skollagen även utgå ifrån ämnesplanerna. De anger målen och det centrala innehållet för undervisningen i varje enskilt ämne och kurs. För elever som påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 2011 ska undervisningen istället utgå ifrån kursplanerna. De anger kursens mål och den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut. Enligt läroplanen ska rektorn och lärarna klargöra för eleverna vilka mål utbudningen har. Läroplanen anger också att lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Intervjuer med rektorn, lärare, handledare och elever samt besök i verksamheten och på arbetsplatser visar att det finns skillnad mellan lärare och ämne i hur lärarna arbetar för att eleverna i undervisningen och i det arbetsplatsförlagda lärandet ska få kunskap om kursplanernas mål och kunskapskrav. Det finns lärare som går igenom kursplanens mål och krav enbart vid kursens början och därefter inte kopplar de arbetsuppgifter eleven utför till kursplanernas mål. Men det finns också lärare som återkommande knyter an till kursplanen i anslutning till nya arbetsområden och arbetsuppgifter i skolan eller på arbetsplatsen. Ett exempel på program där läraren återkommande klargör mål och krav i ämnen och kurser är barn- och fritidsprogrammet, vilket framkommer i såväl intervjuer med lärare, handledare och elever som vid besök i verksamheten. Skolinspektionen konstaterar att det är få av de elever Skolinspektionen möter på skolan som kan koppla det de arbetar med i sina yrkesämnen till mål i kursplanerna/ämnesplanerna. De elever Skolinspektionen möter på skolan känner inte till de krav eller mål som läroplanen anger för undervisningen i gymnasieskolan. I elevintervjuer framkommer att eleverna exempelvis inte känner till att deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Skolinspektionen konstaterar i sammanhanget att de flesta av skolans lärare har kun-

7 7(17) skap om de delar i läroplanen som handlar om värdegrundsfrågor såsom människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och jämställdhet och solidaritet mellan människor. Intervjuer visar dock att det finns lärare på skolan som inte känner till läroplanens krav på skolans arbete med exempelvis kunskaper och elevernas möjligheter till inflytande över det egna lärandet. Rektorn medger att skolan kan bli bättre på att klargöra läroplanens mål och riktlinjer för eleverna. Vid tillsynen av skolan framkommer några få exempel på att det sker samverkan mellan lärare och ämnen för att utbildningens olika delar ska hänga samman och bilda en helhet. Intervjuer visar dock att eleverna inte förstår att detta är kopplat till utbildningarnas övergripande mål. Det finns lärare i gymnasiegemensamma ämnen som uttrycker att ämnesövergripande samverkan är nyckeln till högre måluppfyllelse, men att detta på skolan hittills inte prioriterats tillräckligt mycket. Eleverna känner inte till att det finns programmål eller examensmål för varje utbildning på skolan och att dessa ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. Det finns även lärare i yrkesämnen som inte känner till att det för varje program finns examensmål/programmål innan Skolinspektionen upplyser om detta. I intervjuer med rektor, lärare och elever bekräftas att elever och lärare inte systematiskt gör en gemensam tolkning av målen i läroplanen, programmålen respektive examensmålen. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att rektorn och lärarna inte klargör för eleverna vilka mål utbildningen har. Vidare utgår inte undervisningen från och omfattar examensmålen och programmålen eller ämnesplanernas och kursplanernas krav. Dessutom samverkar inte lärare med andra lärare för att nå utbildningens mål. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 1 kap. 11, 16 kap. 6 och 21 skollagen, Lgy 111 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper/9 kap års skollag jämfört med 1 kap. 4 och års gymnasieförordning, Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper Grundläggande värden och inflytande Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande. Ge eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

8 8(17) Ange utformningen av elevernas inflytande i planeringen av verksamheten. Motivering Enhgt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. I läroplanen tydliggörs lärarnas ansvar för inflytandet genom att eleverna ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Den närmare utformningen av inflytandet ska, enligt skollagen, anges i samband med planering av verksamheten. Vid Varbergs Praktiska Gymnasium är elevernas möjligheter till inflytande över det egna lärandet begränsade, vilket framkommer i intervjuer med elever samt vid besök i verksamheten. De exempel som ges på att eleverna är med och samråder om hur ämnes- och kursplaner ska gestaltas i undervisningen är få och förekommer i programgemensamma (yrkesinriktade) ämnen. De elever Skolinspektionen möter på skolan vet inte om de i sina program och kurser haft eller har möjhgheter till inflytande över det egna lärandet. I elevintervjuer berättas exempelvis att "vi gör det läraren bestämt" och att "man får en uppgift med instruktioner och det fungerar". Rektorn uppger att läraren vid kursstart presenterar vad kursen kommer att omfatta och att eleverna då kan lämna synpunkter på upplägg och arbetssätt vad gäller exempelvis provtillfällen, tillvägagångssätt och inlämningar. Intervjuer med rektorn och lärare samt dokumentstudier visar att den närmare utformningen av elevernas möjligheter till inflytande i verksamheten inte anges i planeringen av verksamheten. Av utiedningen framgår sammanfattningsvis att eleverna inte ges ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Dessutom anges inte den närmare utformningen av inflytandet i planeringen av verksamheten. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 1 kap. 10, 4 kap. 9 och 14 skollagen, Lgyll 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap års skollag jämfört med Lpf Elevemas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. Se till att skolans plan mot kränkande behandling omfattar den arbetsplatsförlagda utbhclningen och anger vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever samt inne-

9 9(17) Motivering håller en redogörelse för hur tidigare års planerade åtgärder genomförts. Huvudmannen ska enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Varbergs Praktiska Gymnasium har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller tydligt skolans tillvägagångssätt för att upprätta och utvärdera en sådan plan samt tillvägagångssätt för att kartlägga verksamheten för att identifiera insatser som behöver genomföras för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans plan innehåller dock inga konkreta och målinriktade åtgärder för elevernas arbetsplatsförlagda lärande (APL) eller lärlingsutbildning som skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Skolinspektionen konstaterar i sammanhanget att samtliga utbildningar vid skolan innefattar minst 15 veckors APL eller lärlingsutbildning som i huvudsak ska vara förlagd till en arbetsplats och att de olika arbetsplatserna därmed utgör en väsentlig del av skolans arbetsmiljö. Inte heller innehåller planen en redogörelse för hur de planerade åtgärderna i tidigare års plan har genomförts. Av utiedningen framgår sammanfattningsvis att skolans plan mot kränkande behandling inte fullt ut motsvarar kraven i skollagen. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom särskilt stöd. Ge eleverna det särskilda stöd som de behöver. Rektorn måste se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Rektorn måste se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

10 10 (17) Motivering Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta enligt skollagen anmälas till rektorn. Rektorn ska enligt skollagen se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Skolinspektionen finner exempel på att åtgärdsprograrn utarbetas för elever i behov av särskilt stöd. Det finns dock elever vid skolan som är eller har varit i behov av särskilt stöd för vilka det saknas såväl utredning av behov som utarbetade åtgärdsprogram, vilket bekräftas av såväl elever som lärare, övrig personal och rektorn. När elevens behov av särskilt stöd inte utreds innan åtgärdsprogram utarbetas blir det dessutom svårt för skolan att utarbeta sådana program i enlighet med bestämmelserna, vilket de åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av är exempel på. Det finns exempelvis program som beskriver hur elevens svårigheter i skolan yttrar sig medan elevens behov av särskilt stöd inte tydligt framgår. Exempel på detta är att NN "riskerar underkänt betyg eftersom han inte redovisat utlagda arbetsuppgifter och även i övrigt inte når upp till målen för godkänt" och att YY "brister ibland i koncentration och har endast genomfört hälften av sina uppgifter". Dessutom beskrivs inte de åtgärder skolan avser att vidta tydligt och konkret med utgångspunkt i elevens behov, utan mer översiktligt. Exempel på detta är att eleven XX "behöver mer lärarledd tid för att kompensera sina kunskapsluckor" och att eleven LL "lägger upp sitt veckoschema så att det tillåter regelbunden stödundervisning enligt nedanstående tider". När de åtgärder skolan avser att vidta inte anges tydligt och konkret samt kopplas till elevens behov av särskilt stöd blir det svårt att följa upp och utvärdera åtgärderna. Inte heller relaterar programmen till läroplanens och kurspla-

11 11 (17) nernas/ärnnesplanernas mål utan istället till betygskriterier/tamskapskrav i den eller de kurser eleven riskerar att inte lägst nå målen. Avslutningsvis visar intervjuer med lärare, övrig personal och rektorn att det vid samråd med elevhälsan huvudsakligen är skolsköterskan och i enstaka fall kuratorn som är delaktiga i arbetet med att utreda elevernas behov av särskilt stöd. Skolsköterskan och kuratorn berättar dessutom att de båda inte är på plats i skolan samtidigt vilket försvårar möjligheten till samverkan. Som nämns nedan (se avsnittet "Erbjudande av utbildning) saknar skolan dessutom vid tillfället för tillsynen tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Detta trots att tillsynen vid skolan visar att behovet av sådan kompetens finns, vilket bekräftas i intervjuer med rektorn samt av dokumentstudier. Rektorn uppger i sammanhanget att skolans pedagogiska utiedningar är bristfälliga. Skolinspektionen konstaterar att ingen av de intervjuade lärarna har deltagit i en utredning av en elevs behov av särskilt stöd i samråd med elevhälsan de två senaste läsåren. I intervjuer med personal, elever och rektorn tydliggörs och bekräftas att elevhälsan inte har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk personal på skolan för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Av utredningen framgår sarnmanf attningsvis att skolans arbete med särskilt stöd brister. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 8-9 skollagen, Lgyll 2.6 Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektorns ansvar Bedömning och betygssättning Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. Motivering Säkerställ att betygskataloger förs i enlighet med Skolverkets föreskrifter. Betyg ska dokumenteras i en betygskatalog och föras in i betygskatalogen i anslutning till att kursen har avslutats. Betygskatalogen ska utformas så att den skyddas mot förlust och olovlig ändring och så att dokumentets äkthet kan säkerställas över tid. I skollagen, gymnasieförordningen och Skolverkets föreskrifter om betygskatalog anges hur beslut om betyg ska markeras och vilka beteckningar som ska användas. Den som beslutar om ett betyg ska datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med sin egenhändiga signatur.

12 12 (17) Dokumentstudier visar flera exempel på betygskataloger som inte är upprättade i enlighet med bestämmelserna. Skolinspektionen har tillsammans med skolans rektor tagit del av betygskataloger som för ett antal elever saknar betygsbeteckningar trots att betygskatalogen signerats av betygssättande lärare. Av utiedningen framgår sammanfattningsvis att skolans betygskataloger inte förs i enlighet med bestämmelsernas krav. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 15 kap skollagen, 8 kap. 8 gymnasieförordningen samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) om betygskatalog/2 kap. 9 förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap års gymnasieförordningen samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2007:42) om betygskatalog för gymnasieskolan Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn måste se till att den pedagogiska personalen arbetar utifrån de nationella styrdokumenten. Rektorn ska se till att det bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete och att resultaten omsätts i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering Enligt skouagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Det är rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Att rektorn har ett särskilt ansvar för skolans resultat och för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbudningen i förhållande till de nationella målen betonas även i läroplanen. Varbergs Praktiska Gymnasium har haft täta rektorsbyten de senaste två åren, vilket frarnkommer i intervjuer med såväl rektorn och lärare som övrig personal. Skolinspektionen konstaterar att detta inneburit bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet vid skolan. Flera av de brister som identifieras på den här skolan ingår i rektors ansvarsområden. Exempel på detta är att undervis-

13 13 (17) ningen inte utgår från och omfattar examensmålen och programmålen, att lärare inte samverkar med andra lärare för att nå utbildningens mål och att eleverna inte ges ett aktivt inflytande över det egna lärandet. Rektorn och lärare berättar dessutom att det finns skillnad i hur långt verksamheten utvecklats mot målen för utbildningen beroende på lärare, ämne och program. Rektorn uttrycker det som att "den pedagogiska diskussionen måste utvecklas". Intervjuade lärare och övrig personal berättar dock att nuvarande rektor är tydlig i sitt pedagogiska ledarskap och att skolan nu är inne i en positiv utvecklingsfas. Vid Varbergs Praktiska Gymnasium bedrivs dock ännu inte ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete, vilket bekräftas i såväl intervjuer med rektorn och lärare som i dokumentstudier. Av utiedningen framgår sammanfattningsvis att såväl det pedagogiska arbetet som det systematiska kvalitetsarbetet vid skolan inte motsvarar författningarnas krav när det gäller skolans utveckling mot de nationella målen. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 4-7 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar Erbjudande av utbildning Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med erbjudande av utbudning. Motivering Säkerställ att det för eleverna finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och att tillgången organiseras så att elevhälsan ges förutsättningar att uppfylla funktionen att dels vara förebyggande och hälsofrämjande, dels stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal

14 14(17) och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bl.a. elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Även om skollagen preciserar vilka kompetenser som ska ingå i elevhälsan har huvudmannen möjlighet att organisera sin elevhälsa utifrån lokala behov och förutsättningar. Huvudmannen kan exempelvis själv anställa personal eller ordna det på annat sätt. Vid Varbergs Praktiska Gymnasium är kunskapsresultaten låga och en hög andel av eleverna har bedömts vara i behov av särskilt stöd. Det är därför särskilt angeläget att elevhälsans kompetenser används och att huvudmannen organiserar tillgången till elevhälsan på ett sådant sätt att den ges reella förutsättningar att uppfylla funktionen att dels vara förebyggande och hälsofrämjande, dels stödja elevernas utveckling mot utbudningens mål. Intervjuer med rektorn och personal samt dokument visar att det vid Varbergs Praktiska Gymnasium regelbundet finns tillgång till elevhälsa som omfattar skolsköterska och kurator. Skolläkare och psykolog anlitas vid behov men har enligt rektorn och övrig personal ännu inte varit delaktiga i det förebyggande arbetet eller i arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd. Vidare finns det på skolan inte tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Såväl rektorn som övrig personal berättar att det vid skolan finns ett större behov av elevhälsans insatser än vad som nu finns avsatt. Intervjuade lärare uppger att det finns behov av elevhälsans alla funktioner för att analysera och komma till rätta med den bristande måluppfyllelsen för eleverna i vissa kurser. Utifrån skolans låga kunskapsresultat och den påtagliga andelen elever i behov av stöd så uppfylls elevhälsans funktion - att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (vari ingår att delta i samråd vid utredningar) och att verka förebyggande och hälsofrämjande - endast delvis vid skolan. Av ufredningen framgår sammanfattningsvis att det finns brister i tillgången till samtliga kompetenser inom elevhälsan och i elevhälsans funktion i arbetet med elevernas utveckling mot utbildningens mål och att verka förebyggande och hälsofrämjande. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 25 skollagen

15 15(17) Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med utbildningens omfattning, innehåll och resurstillgång. Motivering Se till att innehållet i utbildningskontrakten motsvarar författningarnas krav. Rektorn måste besluta om förläggning av kurser till arbetsplatser och om hur fördelningen av denna förläggning ska göras över läsåren. Se till att eleverna har tillgång till den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Rektors beslut omförläggning av kurser till arbetsplatser och utbildningskontrakt Rektorn ska besluta om hela eller delar av kursen ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlmgsutbudningen. Vad som ska anges i utbildningskontraktet preciseras i skollagen och förorclningen om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, bland annat ska det framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar. Intervjuer med lärare och rektorn visar att det inte för någon elev i arbetsplatsförlagt lärande vid Varbergs Praktiska Gymnasium finns rektors beslut om förläggning av kurser till arbetsplatser och om hur denna förläggning ska fördelas över läsåren. Såväl lärare som skolans rektor uppger dock att det finns ett utbildningskontrakt för varje elev i lärlingsutbildning, vilket bekräftas av intervjuade elever. De utbildningskontrakt Skolinspektionen tagit del av saknar dock omfattningen av de delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen. Lokaler och utrustning För utbildrungen ska de lokaler och den utiustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Eleverna ska ha tillgång till den utrustning, de böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid Varbergs Praktiska Gymnasium finns det kurser där skolans brist på lokaler och utrustning begränsat elevernas möjligheter att inom avsedd tid för ut-

16 16 (17) bildningen (tre år) nå mål och krav för kurserna, vilket bekräftas i intervjuer med rektorn, elever och lärare. Exempel på detta är kurser som ingår i försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildiimg inom fordonsprogrammet (FP), inriktning tunga fordon. Intervjuer med rektorn, lärare och elever samt besök i verksamheten visar att skolan inte hade (eller har) lokal eller utrustning för fordonsprogrammet inriktning tunga fordon när en elev inte kunde erbjudas arbetsplatsförlagd utbildning. Detta har medfört att eleven i årskurs tre har så många kurser och poäng som kvarstår att det blir svårt att genomföra utbildning på avsedd tid (tre år), vilket bekräftas av rektorn och eleven. Skolan har enligt såväl rektorn som eleven erbjudit ett fjärde år för eleven att slutföra sin utbildning, vilket eleven inte samtycker till. Ett annat exempel är att skolan, enhgt intervjuade elever, vid tillfälle inte kunde anskaffa plats för arbetsplatsförlagt lärande för en lärlingselev vid livsmedelsprogrammet inriktning bageri. Skolan kunde inte då heller erbjuda skolförlagd utbildning i relevanta yrkesämnen eftersom skolan saknade och saknar såväl utiustning för livsmedelsprogrammet inriktning bageri som lärare med relevant utbildning eller yrkeserfarenhet, vilket bekräftas av rektorn. Rektorn framhåller dock att den här eleven nu fått och får arbetsplatsförlagd utbudning i sådan omfattning att han kan avsluta sin utbildning inom angiven tid, vilket bekräftas av eleven. Skolbibliotek Elever i gymnasieskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Vid tillfället för tillsynen har eleverna vid Varbergs Praktiska Gymnasium inte tillgång till skolbibliotek. Det finns alltså inte någon gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Detta bekräftas i intervjuer med elever, personal och rektorn. Av utiedningen framgår sammanfattningsvis att utbildningskontrakt inte upprättas i enlighet med författningarnas krav och att rektorn inte beslutat om hur förläggning och fördelning av kurser till arbetsplatser över läsåren ska göras. Dessutom har skolan inte beredskap för att ge alla elever tillgång till lokaler eller den utrustning som behövs. Eleverna har inte heuer tillgång till skolbiblio-

17 17 (17) tek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap , 15 kap. 17, 16 kap a skollagen, 4 kap. 12 gymnasieförordningen/9 kap års skollag och 9 kap års skollag, 12 förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningsjuristen Ingrid Brännare och undervisningsrådet Monika Ivarsson. Undervisningsråd/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

18 Skolinspektionen Bilaga (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn hos alla huvudmän för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen stälming till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen och bedömer om kommunen/huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För fristående huvudmän granskas dessutom huvudmannaskap och godkännande. För fristående skolor genomförs en tillsyn som är sammanhållen. Detta innebär att fristående skolor inom samma utbildningsföretag, oavsett geografisk hemvist, besöks under en viss period. Denna tillsyn rör enbart utbildningsföretag med två eller fler skolor. Tillsynsplanen för dessa utbildningsföretag finns publicerade på Skolinspektionens hemsida. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tilllämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag, i valda delar, för åk 3 är utgångspunkt för Skolinspektionens tillsyn och granskning. När hänvisning görs till 9 kap års skollag är det bestämmelsens lydelse före den 1 mars 2010 som avses. I de fall hänvisningar görs till 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet avses dess lydelse före den 1 februari 2011, om inte annat särskilt anges. Av beslut om förklaring om rätt till bidrag till skolan framgår att skolan ska följa 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det innebär att bindande föreskrifter i läroplanen kan läggas till grund för Skolinspektionens beslut. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättnmgsvis ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Varje huvudman får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas.

19 Skolinspektionen Bilaga (2) Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan utan i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och att lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolan inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (