Minnesanteckningar från möte nr 62 med Centrala Frö- och Plantrådet
|
|
- Hans Tobias Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MINNESANTECKNINGAR 1(8) Datum Diarienr 2014/156 Minnesanteckningar från möte nr 62 med Centrala Frö- och Plantrådet Tid: Plats: Deltagare: Naturvårdsverket, Stockholm Bengt Andersson Gull, Skogforsk Bo Karlsson, Skogforsk Clas Fries, Skogsstyrelsen (sekreterare) Ingemar Eriksson, Skogsstyrelsen Ingrid Karlsson, Jordbruksverket Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen Jörgen Andersson, Norrplant Lena Sammeli, Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Magnus Peterson, Södra Marie-Charlotte Nilsson, SLU Max Jensen, Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Sanna Black-Samuelsson, Skogsstyrelsen (ordförande) Deltog ej: Anders Mattsson, Högskolan Dalarna Göran Rune, Skogsstyrelsen Antecknat av: Inledning Uppföljning av föregående möte Laget runt Jonas Bergquist och Clas Fries Göran var sjuk, varför Sanna öppnade mötet. Alla presenterade sig. Nya deltagare var SLU:s ordinarie ledamot, Marie-Charlotte Nilsson, och Bengt Andersson Gull, Skogforsk. Inga övriga frågor. Föregående möte (5 september 2013): Forskarskola i skogsgenetik och förädling II (tas upp av Bengt Andersson Gull). Adaptiv skogsskötsel (skjuts upp pga att Göran Rune är sjuk). Vad gör man åt törskateproblematiken? (Tas upp som övrig fråga.) Magnus Pesticiden Mogeton WB kommer att förbjudas i november (?) i år och då har man inte så mycket att bekämpa med levermossor med. Lena flikade in att det finns nog kommer att finnas ett alternativ till Mogeton WB. Hybridlärkfrö: Dålig tillgång. Mer efterfrågan på plantor än vi har frön. Inspektion i plantskolor: Etikettering var inte helt ok, men det mesta bra. Vitrysk gran: Vi ser fortsatt behov av den. (Frågan kommer upp senare.) Första granplantor från TreO-programmet kommer i vår. Världspremiär! TvåO-plantor och vitryska kommer att sättas ut så att vi får några demo-objekt. Blomning 2014: Vi tror att vi kommer att få lite mer från TreO, samt från våra
2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) TvåO. Blomningsprognos: Klass 2 enligt Skogforsk. (Osäker prognos enligt Bo Karlsson.) STSG: Mb är en het fråga. Där pågår ett intensivt arbete. Testkörning i sommar. Ingrid Nytt förslag i maj 2013 i Bryssel om växtodlings-mtrl. I januari kom frågan fram hur skogen ska hanteras i förslaget. Behandlas f n i EU-parlamentet. Det är viktigt att förslaget behandlas i sin helhet. Det finns initiativ på att hela förslaget ska förkastas. Troligt är att hela förslaget går tillbaka för att man ska rösta om olika ändringsförslag. Det kommer troligen inte att röstas igenom i vår. Blomningsstimulering på kemisk väg. Kemikalieinspektionen har inte tagit initiativ att klassa om det gibberillinmedel som används, Vad händer nu? SJV anser att det inte är realistiskt att alla ska gå den befintliga 4-dagarskursen, som är jordbruksanpassad. Men för det krävs att medlet klassas om. Håkan Vi är angelägna om att ha tillgång till förädlat granfrö. Snytbaggebehandlingen är viktig. Många tjänstemän frågar om det. Max Det är viktigt att möjligheten att ta in vitryskt frö finns kvar. Behovet av frö är svårt att förutse eftersom blomningen (och fröproduktionen) är så varierande. Förhållandena kan ändras snabbt och läget blir då svårt för plantproduktionen i söder. Snytbaggeproblemet ständigt viktigt. LBP har inneburit att det planterats en del ädellöv och det har synts i plantskolorna. (Troligen kommer det inte tillbaka, enligt Ingemar Eriksson.) Det är viktigt med tidiga besked om sådant för planering och produktion vid plantskolor. Bo Granproduktionen: Det är viktigt att vi får frö när det blommar. Grankottrosten kan leva i tre år vilket gör att man nog ska plocka även vid lite frö (vilket kan bli dyrt). Skogforsk har generell FSC-dispens för kembehandling mot snytbagge i sina försök. Frostskador Douglasgran 2013 analyseras m a p provenienser, för ev åtgärder i plantager. Signaler om instabilitet hos ca 5 % av granarna (har synts efter stormarna). Projekt på gång. Kan bero på alltför växtliga träd o/e markberedning (som påverkar rotsystemen). Inom kort kommer en rapport om genotyp-miljösamspel för gran i södra Sverige. Mkt stort material. Det visar att det inte finns så mkt samspel, annat än om vårfroster spelar in (på försommarfrostdrabbade lokaler). Tyder på att användningsrekommendationerna kan liberaliseras för södra Sverige. Resultat-nr 2013: Fibervinkel och hur centrumutbytenas formstabilitet har ett starkt
3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) samband. Det kan motivera urval i fröplantager. Även andra effekter/samband redovisas. En konferens arrangerad av NordGen Lillehammer i januari. Tema: Hur genetiken ska anpassas till ett förändrat klimat. Påtagligt hur alla areella näringar har engagemang inom detta. Lena Vi pratar mycket granfrö, vilket är ett stort bekymmer. Vi väntar spänt på blomningen i år. Grankottrosten kan bli ytterst besvärlig och ge dålig granfröskörd. Föreningen: Vi har följt lagförslagen för utsädesdirektiven. Bra att höra om att det kan bli ett omtag. Kemikalieinspektionen: Vi saknar f n en bra/lämplig kontaktperson, speciellt gällande preparat mot snytbagge. F n gäller för MeritForest t o m sista juli (?), eller med ett års utfasningstid t o m sista juli Dvs de tär oklart, vilket är ett bekymmer. (FSC har också tidsgränser.) Ingemar År 2013 förtydligade Skogsstyrelsen rutiner och krav som ska ställas vid plantskolekontroller. Tillsynstillfällena har varit positiva/konstruktiva. (Sanna: Tolv besiktningar 2013, två ska besökas igen (för att se att plantskolan skärpt sig ; bl a gällande märkning, stambrev). Ytterligare tio ska besökas Tillsynen är förannonserad.) Bengt TreO-anläggningen är nu nästan helt klar. Vi funderar f n tillsammans med användarna på hur vi ska fortsätta. Försök med tunneltält i Övik gav 0 % inkorsning. Kanske kan man använda detta vid granproduktionen. Klimat: På skogssidan ligger vi bra till när det gäller användning. Bra samarbete med klimatforskarna på SMHI. Resultat fån studie: Granpopulationerna i Norrland har litet släktskap och stor variation. Det innebär stor förädlingspotential. Del av nordlig granpopulation: Mtrl framtaget för eventuell framtida användning m h a SE. (Tillägg Bo: Det är viktigt att vi håller det vegetativa spåret öppet, pga risken för granfröbrist.) Jörgen Granblomning intressant för oss. Det låter som att det blir bra i år, men prognosen är nog osäker. Facit får vi när det blommar. Just nu är det främst stormfrågorna som upptar oss. Forskningspresentation Marie-Charlotte ger en övergripande forskningspresentation Bakgrund som vegetationsekolog och med grundforskningsinriktning, bred forskning: Vilket inflytande har ekosystemprocesser på föryngring och är det lika i olika typer
4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Genetik, fröoch plant (PPT åhörarkopior utdelade) Sanna m fl av skogsmiljöer? Påverkas olika trädslag på olika sätt? Hur påverkas föryngringen, direkt eller indirekt, av olika typer av störningar? I fält och växthus: Naturliga brandkronosekvenser, traditionella skötselsystem. Några projekt: 1. Mossorna förbisedd nyckelspelare i skogen. Ffa väggmossa, husmossa. Produktiva, yngre skogar: Träden står för störst andel av produktiviteten. Ickeproduktiva, äldre skogar: Tvärtom. Kvävefixerande cyanobakterier finns på mossorna. Mossorna: Hög mångfald av mikroflora och fauna. N-fixeringen är högst i gamla oproduktiva skogar (0,5-4 kg N/ha, år). Det enda det nya kvävet, övrigt kväve snurrar runt. Det motsvarar mossornas N-behov, dvs mossorna bygger upp kväveförrådet efter brandstörning. Doktorand: Vilken roll har mossorna på föryngringen? Vilken roll spelar skogens ålder? Implikationer för hyggesfritt skogsbruk? Hur påverkas kvävefixering av avverkning? Hyggeskronosekvens (fyra faser, fältförsök i Arvidsjaur), kvävefixeringen peakar i ungskogen (ca år). 2. Betydelse av brandhårdhet. Doktorand. Det finns förvånansvärt lite experimentella försök från brända områden. Försök startat 2009 pp Vindelns FP: Studium av brandhårdhet (3 behandlingar). Sådd av ett flertal arter. Tydligaste resultatet: Man måste bränna hårt för stort planttillslag. 3. Träkolets egenskaper. Lab/växthusexperiment. Olika träkolssorter har olika effekter på olika trädslags utveckling. Träkol på 20 m x 20 m stora ytor, Vindeln FP. Ytspridning vs nedmyllning. Plantering tall. Kan nedgrävning/-myllning av kol leda till högre trädtillväxt och blir kolnettot positivt? 4. Multipel miljöstress och återhämtningsförmåga tall. Snytbagge-gnag och torkstress. Tre stressnivåer. Alla parvisa kombinationer. Är återhämtning från snytbaggestress sämre vid torkstress? Effekterna samverkade olika: Synergistiska, additiva, antagonistiska. De var antagonistiska (dvs). Contortatall i svensk jord och i kanadensisk jord. Ny publicering. Contortan växte bättre i svensk jord, orsakat av att mikroorganismerna i svensk jord gynnar contortan. EU-förordningarna för utsäde och kontroll: Oklart läge just nu eftersom ansvarigt utskott i Europaparlamentet inte har godkänt utsädesförordningen. Plantproducenter hålls underrättade om relevant information från rådet, kommissionen eller Europaparlamentet. Utsädesförordningen ingår i ett större paket benämn SANCO. (Se ppt-fil.) Ännu inget beslut från rådet i skogsfrågan. Tillstånd att importera vitryskt granfrö löper ut i dec Många faktorer påverkar om det är möjligt att få till ett förlängt tillstånd från EU-kommissionen. Svenska regeringens generella inställning till att handla med Vitryssland har också betydelse.
5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Andra medlemsstaters intresse viktigt. Tidskrävande beslutstest. (Bo: Skogsforsks odlingstester på vitrysk gran antyder att det går att bygga upp inhemsk fröproduktion av vitryskt mtrl med bra resultat.) Ett beslut om en ny EU-förordning om invasiva främmande arter kan komma att tas i EU under våren. Förslaget rör både EU-invasiva och nationellt invasiva arter inklusive skogsträd och skadegörare på skogsträd. Sanna: Snabb och smidig process inom EU. Detta kan få stor betydelse för möjligheten att odla contortatall. Skogsstyrelsen vill hantera skogsträden (dvs bedöma om t ex contortatall, sykomorlönn och andra främmande arter är invasiva). Skogsstyrelsens genbevarande. Alla inhemska skogsträd i biotopskyddsområden. Det blir en ny person under våren på frö- och plantområdet på Skogsstyrelsen. Personen ersätter Sanna i frågor som rör nuvarande regelverk om handel och användning av skogsodlingsmaterial. Arbetet omfattar tex kontakt med plantproducenterna, stambrev, in- utförsel, införseltillstånd och tillsyn. Industrial Graduate Research School in Forest Genetics and Breeding II: Inledande fråga: Varför behövs en forskarskola i skogsgenetik? - Man ser en brist på förädlare (växt och djur, nationellt och internationellt) - Biotekniken har dominerat under längre tid ( traditionella skogsträdsförädlare måste ha kunskap om bioteknikbaserad förädling ). 29 projekt föreslogs, fördelade på olika företag och Skogforsk. Finansiering 50/50, vilket gjorde att värdföretagen (doktoranderna är anställda där) är motiverade. Fem år, varav ett på värdföretaget. Forskarskolan II i skogsgenetik, redovisning av Bengt Andersson Gull Bergvik (2), Stora Enso (2), Skogforsk (2), Holmen, Sveaskog. Total omslutning 27,7 milj. kr (dock ej fullfinansierat, behövs > 3,5 milj. kr), för 8 doktorander under 5- årsperioden. UPSC/Berselii Center, UmU, SLU. Ordf. styrelsen Harry Wu, professor i skogsgenetik, SLU, Umeå. Områden (ungefärliga beskrivningar, med i vissa fall doktorandnamn och värdföretag): 1. Matcha förädlingspopulationer med miljövariabler. Gran.(Kan t ex användas för att simulera effekter av olika klimatscenarier.) Strategiska frågor, intressant för Skogforsk. Helena Gålnander. 2. Definiera förädlingsmål och vikta olika delmål (densitet, m m). Irena xx, Tjeckien. 3. Helgenomansats: Summering av genomet kopplas till trädegenskaper. Ainoxxxx. 4. Heterosis. Hur kan heterosiseffekten användas smart i förädlingen? 5. Genetisk variation i skötta bestånd, jämfört med naturskogar, och genutbyte mellan bestånd. Alexis Sullivan. Bergvik Skog. 6. Hur kan man påverka cellulosan i förädlingen. Poppel (?). Stora Enso, U. Fischer. 7. Somatisk Embryogenes. Sveaskog 8. Optimering av plantodling i plantskolor. Tar upp gödsling, arginin, kväve, m m. Holmen Skog. Julia Haas.
6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Bo: Skogforsk arbetar med ett förslag på en aktiv förvaltning av lövträdens genresurser. Genförvaltningen är en del i att anpassa lövträden till klimatförändringen. Förslag till handlingsprogram för olika lövträd är på gång. Förvaltning av lövträdens genresurser Utredning gjord av Ola Rosvall och L-G Stener. Bakgrund: Pekats ut som viktigt av staten, klimatförändringen går snabbare än trädens anpassning, vi kommer (kanske) att behöva träden. Utredning om lövträdens genförvaltning, redovisning av Bo Karlsson Strategier med olika ambitionsnivåer: 1. Beredskap att agera genom övervakande aktiviteter. 2. Genbevarande för att möjliggöra anpassning (t ex i ekoparker). 3. Assisterad anpassning och migration. 4. Mycket hög ambitionsnivå genom växtförädling. Metod 3 har man gått vidare med i utredningen. Den liknar cykeln för konventionell förädling: Öppen pollinering, ny generation (inte plusträd utan lämpliga träd ), genresursbestånd (3 st per art i N-S gradient), gallring (för att gynna blomning och snabb rotation). (Massförökning för användning användning.) Genresursbestånd: Tre per härkomst/proveniens läggs i en nord-sydlig gradient, för senare urval och användning (sannolikt norrut). Olika ambitionsnivåer enligt ovan för olika (löv-)trädslag (enligt tabell som redovisades). Prislapp: 1,7-2,7 milj. kr per år under en 20-årsperiod för att starta upp verksamheten. Regelbunden utvärdering för eventuella förändringar. Jonas: Det behövs att ngn ansvarig förvaltare av programmet pekas ut/utses, samt att markvärdar säkras. Hur år arbetet vidare? Den 26/3: Presentation för Dept, SKS; FORMAS, NV. Där avgörs fortsättningen. Nytt från Skogsstyrelsens skogsavdelning Nya regioner vid Skogsstyrelsen: Sedan nyåret tre regioner (Region Nord, Region Mitt och Region Syd; chefer Staffan Norin, Pär Larsson respektive Johann From). Mer processorganisation. Förtydligande av chefers roller och uppgifter. Kontakterna med Skogsstyrelsen kommer inte att påverkas av detta. Leveranser från skogsavdelningen: - Målbilder för miljöhänsyn levererat i bl a en rapport. Nu implementering om miljöhänsyn innehåller nya skrivningar om bl a tvingande hänsyn. - Hänsynsuppföljning: Utvecklingsarbete pågår och fälttester ska göras. Föryngrings -skador, Jonas redovisar Skogsstyrelsens arbete med:
7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) viltskadeinventering, polytax Kunskapsplattform för skogsproduktion (görs i samarbete med skogsbruket): Verklighetsbeskrivning (hur ser det ut i skogen?) Vilka skogsproduktionsproblem finns? Vilka lösningar kan vi se? Föryngring: En serie flaskhalsar bromsar upp hastigheten i föryngringsprocessen och sänker kvaliteten i arbetet: Föryngringsavverkning, plantbeställning, grot, markberedning, plantering, osv Naturlig föryngring går generellt ner. Det finns många produktionsfördelar med det. Fråga: Vad är en lämplig nivå för NF? Viltskador: Inriktningen hos skogsbruket är att detta ska skötas inom vilt(älg)förvaltningen. Inventeringsunderlag för skador är viktigt, typ ÄBIN. Säker finansiering av inventeringarna är viktig. Skogsbruket önskar en gräns för vad samhället accepterar gällande skadenivå(-er). Viltanpassad skogsskötsel: Olika uppfattningar om möjligheterna. Viltskadeinventeringar 2014: Större inventerad areal 2014 än någonsin förr; stor ekonomisk insats av skogsbruket. Specialsatsning i S Sv på ÄFO, dvs mer än hälften av Götaland. Också anpassning till tallfattiga områden. Svårighet: Att hantera flera skadegörare (gäller särskilt söder om Gävle ). Ståndortsanpassning och föryngringsframgång: Jonas redovisade (med ett exempel från Dalsland) hur tall respektive gran fördelar sig på olika markvegetationstyper och finner att gran överanvänds i förhållande till gängse uppfattning om var trädslagen ska användas. Och att avgången tall är betydande dör tall planterats (60 % av ytorna hade 0-3 tallar dör tall planterats). Uppdatering av Rapport Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar Version 1 skrevs Uppdatering påbörjad. Motiv: Nya klimatmodeller, ny kunskap om påverkan, strategier om hantering av effekter. Clas beskrev hur stormarna Hilde och Ivar drabbade främst mellersta Norrland och redovisade grova kalkyler på hur stora arealer som måste återbeskogas på grund av stormfällning (ca respektive ha). Jörgen (gäller Hilde och Ivar sammantaget): Frågan är om det behövs mer plantor än normalt. Antagligen, eftersom industrin behöver även annat virke (vilket också leder till plantbehov). Dessutom var virkesmarknaden ganska kall innan stormen. Bedöms bli en viss ökning av plantbehovet.
8 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Övriga frågor Reflektioner Törskatefrågan Bengt: I plantager ser vi en genetisk komponent, dvs att olika provenienser/halvsyskon är olika mottagliga för svampen. I sommar ska Skogforsk närmare undersöka avkommeförsök för att kvantifiera olika grader av resistens och därefter eventuellt gallra i plantager. Forts: Ska man gallra i plantager för att ta hänsyn till törskate? Från utgångspunkten genetisk variation går det bra att allra i plantager. Gallring minskar dock produktionen. Man kan alltså komma att gallra i framtiden, med utgångspunkt från varierande mottaglighet. Första steget är emellertid att särplocka. Laget runt: Magnus: Idag relativt lite bidrag från skogsbruket. Håkan: Snytbaggefrågan är oklar. Vad gäller för snytbaggeskydden? Marie-Charlotte: Intressant att ta del av frågorna, men oklart vad jag själv ska bidra med. Max: Alltid intressant att delta på mötena. Mkt värdefull information. Bo: Laget runt är viktig. Kanske Skogsstyrelsen ska fråga näringen lite mer om vad de kan bidra med på mötena. Ingemar: Värdefull information. Bengt: Viktigt med en mötesplats där Skogsstyrelsen lyssnar av vad skogsbruket har för frågor inom området. Och att SKS informera om nyheter, regelverk, m m. Jonas: Det är bra med dialog och något vi ska vara rädda om. Sanna: Nästa gång ska vi nog ha lite mer tid för laget runt. Kanske ska vi bjuda in Kemikalieinspektionen (jfr snytbaggeskydd) att delta på nästa möte. Nästa möte Nästa möte blir 9 september kl på Naturvårdsverket i Stockholm.
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merHandel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson
Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:
Läs merMinnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2015-11-09 Diarienr 2015/2417 Minnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65 Datum och tid: 21 oktober 2015 Plats: Naturvårdsverkets lokaler Deltagare: Jonas
Läs merMinnesanteckningar från möte nr 63 med Centrala Frö- och Plantrådet
MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2014-09-15 Diarienr 2014/1976 Minnesanteckningar från möte nr 63 med Centrala Frö- och Plantrådet Tid: 2014-09-09 Plats: Deltagare: Norra Latin/Folkets Hus, Stockholm Anders
Läs merIntroduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk
Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merFörädling. för framtiden. Broschyrens namn 1
Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete
Läs merFrämmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och
Läs merNordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Läs merFörädling och genbevarande två sidor av samma mynt
Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merProduktionshöjande åtgärder
Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merHur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merJordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.
Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter
Läs merKörsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.
Plantprislista 2018 Jubileumssäck med plantor för framtida generationer Sedan 1938 har Södra arbetat med att skapa förutsättningar för ny skog. Genom tiderna har den enskilde skogsägaren odlat olika trädslag
Läs merErik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2017-03-23 Diarienr 2017/824 Tid: 2017-03-16 Plats: Deltagare: WTC, Stockholm Ordf: Dan Rydberg Skogsstyrelsen, Tommy Nilsson Sveaskog, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Karin
Läs merFrämmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
Läs merÅtgärder för att minska skador på skog. Arbetsgruppens förslag
Åtgärder för att minska skador på skog Arbetsgruppens förslag 1 Arbetsgruppen från skogsbruket och Sekretariat från Skogsstyrelsen Arbetsgrupp Ola Kårén, SCA Ulf Eriksson, Vadsbo skog Bo Jansson, Billerud
Läs merSamverkansprocess skogsproduktion
PM 1(5) Datum 2017-03-17 Samverkansprocess skogsproduktion Beskrivning av processgrupp, arbetsgrupper, åtgärdsområden, och det fortsatta arbetet i samverkansprocess för skogsproduktion. 1. Beskrivning
Läs merSödras plantor ger snabbare tillväxt i skogen
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material
Läs merFrågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial
Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
Läs merSkogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Läs merSE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.
plantor öppnar för nya möjligheter Foto Hartmut Weichelt Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes Fröplantor plantor m f Förädling av barrträd x Test Fröplantag Selektion Massförökning 1 Somatisk embryogenes
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2018-05-01 FSC kriterie 8:2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens
Läs merI enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merSkogsplantor våren 2015
Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merStyrgruppsmöte för projektet Mera Tall
PROTOKOLL 12 1(5) Datum -11-05 Diarienr 2016/1145 Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall Tid: Deltagare: Frånvarande: Antecknat av: Måndag 5 november klockan 13:00 15:00, Skype. Johanna From Skogsstyrelsen,
Läs merSkötselmetoder för intensivodling av skog
Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merStrategi Skogligt genbevarande i biotopskyddsområden
STRATEGI 1(8) Datum 2012-12-20 Strategi Skogligt genbevarande i biotopskyddsområden Syfte Syftet med strategin är att klargöra Skogsstyrelsens avsikt att bevara genetiska resurser av inhemska skogsträd
Läs merFramtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU
Framtidens träd och träråvara Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU Umeå Plant Science Centre Ett excellenscenter för växtforskning - och en innovationsplattform
Läs merKlimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:
Läs merFramtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk
Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk Syfte med Fras Samla forskningsaktörer och skogsnäring i södra Sverige för ett
Läs merÖkat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?
Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region
Läs merFuture Forests: Forskning, Fakta, Fantasi
Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens
Läs merBeskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal
Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal Skogforsks beskrivning finns på ett pdf dokument 655 Vännfors var särskilt lämpligt för ett demonstrationsförsök, beläget nära det
Läs merMöte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion
MINNESANTECKNINGAR Datum 2019-02-18 Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion Tid: Måndag den 18 februari 2019 kl. 08.30-11.40 Plats: Deltagare: Skype Linda Eriksson Skogsindustrierna,
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merPrislista Södras Nycklar
22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten
Läs merSkogsägares drivkrafter för klimatanpassning
Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 568 2004 Lägesrapport 2003 12 31 för förädlingspoulationer av tall, gran, björk och contortatall Johan Sonesson, Curt Almqvist, Bengt Andersson, Tore Erikcsson, Bo Karlsson,
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk
Läs merRäkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Läs merForum Levande skogar i Jämtlands län
MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum Diarienr 2013/12 Forum Levande skogar i ämtlands län Tid: 2013-10-31 Plats: Deltagare: Antecknat av: Dalsvallen/Nyboknätten Bo Karlsson, StoraEnso, Håkan Kristoffersson, Sveaskog,
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merSkogsstrategi Arvika kommun
Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merSektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Uppsala län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merMera tall på Skara stift - ekonomisk vinst eller förlust Vilka arealer berörs av vår nya skötselpolicy? Arealfördelning per ståndortsindex
Vilka arealer berörs av vår nya skötselpolicy? Arealfördelning per ståndortsindex 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 SI Gran SI Tall 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Till att börja med kan
Läs merHyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21
Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de
Läs merPlantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog
Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Umeå 18 Oktober 2017 Adam Klingberg Forskare, Förädlingsprogrammet Bakgrund Skogsvårdslagens föryngringskrav Plantering dominerande Andelen
Läs merGrönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013
Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska
Läs mereffektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Skåne län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Kronobergs län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk
Läs merSamverkan skogsproduktion, processgrupp
MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2018-03-01 Diarienr 2017/824 Samverkan skogsproduktion, processgrupp Tid: 2018-02-21 kl 09:00 till 2018-02-23 kl 15.00 Plats: Deltagare: Radisson Blu Vasagatan 1, Stockholm.
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merSKOGSMÄSTARSKOLAN **********************************************************
Kursansvarig: SMP 16-19 - Skogsskötsel 1, 15hp 34, Kursvecka 1, 21-25 augusti 21 Måndag 22 Tisdag Siljansfors FP 23 Onsdag Orsa be- 24 Torsdag Storaenso 25 Fredag teori Skogsträds- SLU sparingsskog förädling
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merKVALITETSDEKLARATION
20180411 1 (6) KVALITETSDEKLARATION Produktion av skogsplantor 2017 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske. Statistikområde Produktion i skogsbruket Produktkod JO0313 Referenstid Kalenderåret 2017. 20180411
Läs merTillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv
Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merEtt lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal
Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merPrislista Södras plantor 2017
Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare
Läs merSkogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Köping-Västerås Län: Västmanland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merTall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare?
Tall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare? och hur klarar tall Mountain Pine Beetle? Anders Fries Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU,
Läs merTCN seminarie beständiga träkonstruktioner Skellefteå Hur ser den framtida råvaran ut?
TCN seminarie beständiga träkonstruktioner Skellefteå 060920. Hur ser den framtida råvaran ut? Parametrar. 4 Medelstock. 4 Kvalitetsfördelning. 4 Kvistvarvsavstånd. 4 Årsringsbredd. 4 Kärnvedsandel. 4
Läs merÄBIN Västerbotten 2012
ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Läs merÅterväxt med garanti!
Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås
Läs merAttityder och kunskapsbehov förädlat skogsodlingsmaterial
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 700 2010 Fotograf: Mats Hannerz. Attityder och kunskapsbehov förädlat skogsodlingsmaterial Mats Hannerz, Silvinformation AB Jonas Cedergren, J. Cedergren Consulting Uppsala
Läs merPrislista Södras plantor 2015
Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna
Läs merPrislista Södras plantor 2017
Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare
Läs merSkogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra
Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merBra plantor för din framtida skog
Bra plantor för din framtida skog NYTT FRÅN NORRPLANT 2018 Från frö till planta Kvalitet i alla led för din skogs bästa Har du avverkat skog de senaste åren eller funderar du på att göra det inom en snar
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall, delomr. 1 Län: Jämtland Kartan visar ÄFO-områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs mer