Provfiske i gotländska sjöar och vattendrag Rapporter om natur och miljö nr 2006: 6

Transkript

1 Provfiske i gotländska sjöar och vattendrag 25 Rapporter om natur och miljö nr 26: 6

2 Provfiske i gotländska sjöar och vattendrag 25 LARS VALLIN CENTH GLIMSÄTER, PIA LINDBERG MICAEL SÖDERMAN, NILS LJUNGGREN Omslagsbild: Sutare Foto: Lars Vallin ISSN LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN VISBY 26

3 Förord Rapporten är upprättad på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Uppdraget innefattar provfisken i 4 sjöar och 1 vattendrag under hösten 25, sammanställning av insamlade data och rapportering. Sammanställningen innehåller en beskrivning av den metodik som använts, en presentation av de objekt som provfiskats, en jämförelse med tidigare utförda provfisken i den mån tidigare data finns tillgängliga samt en bedömning av tillståndet enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket, 1999). I förhållande till Provfiske i gotländska sjöar 1999 (Länsstyrelsen Gotlands län, 24) då 28 sjöar provfiskades (inklusive Fiskeriverkets provfiske i Fardume träsk) omfattar årets provfiske betydligt färre objekt. Många av de gotländska sjöarna är mycket små och understiger de 1 ha som Naturvårdsverket rekommenderar som minsta storlek vid standardiserade provfisken. Detta är en anledning till att ett så litet antal sjöar nu valts ut. Målsättningen är också att ett färre antal sjöar istället ska få en tätare övervakning. Till skillnad från tidigare rapporter har nu också provfisken i vattendrag inkluderats. Ansvarsförhållanden Lars Vallin ansvarar för innehållet i denna rapport. Lars är fiskekolog och arbetar för närvarande vid Gotlands Sportfiskeklubb som projektledare för Fiskeland Gotland, ett EU-projekt med inriktning på fiskevård och fisketurism. Adress: Stjärngatan 16 C, Visby, tel Provfiskena 25 är utförda inom ramen för projektet. Data är kvalitetssäkrat via kontroll av rådata till digitalisering. I framställningen av denna rapport har även medverkat Centh Glimsäter och Pia Lindberg (Fiskeland Gotland) samt Nils Ljunggren och Micael Söderman (provfisken i Tingstäde träsk). Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo är ansvarig för provfiskena 1981 och Dokumentation Alla foton är tagna av Lars Vallin förutom där annat anges. Rådata samt originalfoton finns hos Gotlands Sportfiskeklubb, Stjärngatan 16 C, Visby. Kartor Lantmäteriverket. De urklippta kartdelarna härrör från Lantmäteriverkets Gröna karta. Copyright Lantmäteriverket 24. Ur GSD-Gröna kartan ärende nr L24/16-24/188. Lst dnr Erkännanden Vi riktar ett varmt tack till de privata markägare/båtägare som upplåtit mark, vatten eller båt i samband med provfisket; Per Nilsson Mjölhatte träsk, Yngve Larsson Norrsund, Bertil Klingvall Bogeviken samt Claes-Göran Appelqvist Ireån. Tack också till Peter Landergren, teamet Vatten och Fiske vid Länsstyrelsen Gotlands län, som varit vår kontaktperson och bistått med instruktioner och rekommendationer kring inventeringarna. Omslagsbild: Sutare från Västergarnsån. Foto: Lars Vallin 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Metodik och bedömningsgrunder 6 Sjöar 6 Vattendrag 8 Tillståndsbedömning i sjöar och vattendrag 8 Avvikelser från det typiska 8 Resultat 9 Sjöar 1 Tingstäde träsk 11 Norrsund 17 Mjölhatte träsk 21 Bogeviken 23 Alla sjöar 25 Tillståndsbedömningar 26 Avvikelser 27 Vattendrag 28 Gothemsån, lokal Hörsneån 29 Gothemsån, lolal Malmunde 31 Ireån, lokal Appelqvist 33 Ireån, lokal Elingsfors 35 Ireån, lokal Martebokanalen 37 Själsöån, lokal övre 39 Vasteån, lokal nedre och övre 41 Snoderån, lokal Borum 43 Västergarnsån, lokal Mafrids 45 Alla vattendrag 47 Tillståndsbedömningar 47 Avvikelser 48 Diskussion 49 Referenser 52 2

5 Sammanfattning De bedömningsgrunder som finns idag och där en revidering för närvarande pågår kan inte sägas vara direkt överförbara till Gotland där förhållandena är speciella och ofta skiljer sig avsevärt från dem på fastlandet. En långsiktig övervakning av sjöar och vattendrag på Gotland bör därför i första hand ta fasta på förändringar och avvikelser i förhållande till öns egna vattenförekomster och på sikt vore ett gotländskt index därför att föredra. Provfisket 25 omfattade 4 sjöar och 6 vattendrag. Sjöarna var Tingstäde träsk, Norrsund, Mjölhatte träsk och Bogeviken. De vattendrag som provfiskades var Gothemsån (2 lokaler), Ireån (3 lokaler), Vasteån (2 lokaler), Själsöån (1 lokal), Snoderån (1 lokal) samt Västergarnsån (1 lokal). Ytterligare nio lokaler i 6 olika vattendrag ska inventeras under 26. Av de sjöar som provfiskades 25 har Tingstäde träsk den rikaste fiskfaunan. Antalet fångade individer per ansträngning är ungefär det dubbla i förhållande till mängderna i Norrsund och Mjölhatte träsk. Tingstäde träsk är den enda av de provfiskade sjöarna som får klassningen art- och individrikt fisksamhälle (1) och som uppvisar en liten eller obetydlig avvikelse från det som anses typiskt (1). I motsats till Tingstäde träsk har, enligt resultaten från provfisket, förhållandena i Norrsund försämrats. Både mängden mört och abborre har minskat och antalet individer per ansträngning är bara ca en tredjedel av 1999 års nivåer. Trots den förändring som skett enligt provfiskeresultatet 25 behåller Norrsund ändå den klassning sjön hade 1999, nämligen 2, och avseende avvikelser från det som anses vara typiskt, får sjön också klassningen 2, vilket motsvarar liten avvikelse. Endast abborre fångades i Mjölhatte träsk, dock i relativt god omfattning. Antalet individer och biomassa per ansträngning var likvärdigt med Norrsund, trots att endast en art registrerades. Den låga diversiteten ger sjön ändå en lägre klassning (3) än Norrsund. Genom det artfattiga fisksamhället avviker också Mjölhatte träsk tydligt (3). Resultatet får dock ses som ett grovt mått på sjöns tillstånd på grund av att fisket genomfördes med ett litet antal ansträngningar, s k inventeringsfiske. Bogeviken vid Slite är mer att betrakta som en avsnörd havsvik än en insjö vilket också demonstrerades av den höga salthalten och av artsammansättningen med inslag av marina arter som strömming, skarpsill och skrubbskädda. Bogeviken var den sjö där flest arter registrerades men de låga tätheterna ger ändå klassningen 3, vilket motsvarar ett fisksamhälle med genomsnittlig art- och individrikedom. Låg individtäthet och biomassa gör att även Bogeviken avviker tydligt (3) från det som anses vara typiskt. Viken är dessutom kraftigt påverkad av hög näringsbelastning och reducerade och svavelväteluktande sediment. Genom Bogevikens ställning som avsnörd havsvik bör sjön i framtiden ej ingå i den regionala miljöövervakningen för sjöar. Resultaten från provfisken i vattendrag visar att det genom utseendet på den miljö lokalen representerar är förhållandevis enkelt att förutsäga hur fisksamhället ser ut. Öring återfanns i alla lokaler där strömsättning, beskuggning och tredimensionella strukturer i vattnet förekom. Där dessa element saknades förekom heller inte öring och fisksamhället domineras då ofta numerärt av småspigg (lokalen Hörsneån i Gothemsån, Elingsfors i Ireån, Borum i Snoderån, Mafrids i Västergarnsån). I lokaler som är opåverkade av dikningar och rensningar dominerade istället öring helt (Malmunde i Gothemsån, Appelqvist i Ireån och Själsöån övre). Martebokanalen i Ireån utgör en sorts intermediär där ett stationärt bestånd av öring etablerat sig i ett sen tidigare rensat och grävt vattendrag. Rensning har inte skett på länge och kanalen 3

6 har därför återfått sin goda beskuggning vilket är grundläggande för förekomst av uppväxande öring. Vasteån som mynnar i Kappelshamnsviken skiljer sig tydligt från alla övriga lokaler. Ån har kvar sin ursprungliga karaktär och har alla grundläggande förutsättningar för ett bra öringbestånd. Ett vandringshinder strax uppströms mynningen hindrar dock all fiskvandring upp i ån. 3 individer (2 sutare, 1 gädda) fångades sammanlagt i de två provfiskade lokalerna. Dessa härstammar med största sannolikhet från Träskmyr, uppströms Vasteån. Generellt kan sägas att lokaler där öring förekommer i relativt höga tätheter också har en låg klassning, vilket motsvarar ett art- och individrikt fisksamhälle (Malmunde, Appelqvist, Hörsneån och Själsöån övre). Där öring saknas vilket ofta sammanfaller med en kraftig fysisk störning av vattendraget blir klassningen sämre. I Vasteån som i stort sett rymmer alla förutsättningar för ett gott öringbestånd saknas öring på grund av ett vandringshinder strax uppströms mynningen. Graden av avvikelse från det som anses vara typiskt i icke alltför påverkade vatten visar sammanfattningsvis att alla lokaler utom de i Vasteån uppvisar en liten eller obetydlig avvikelse (1). Vasteån utmärker sig som det enda av de provfiskade vattendragen som uppvisar en tydlig avvikelse (3) vilket inte är förvånande genom att ån visade sig vara i stort sett fisktom. 4

7 Inledning Sjöar och vattendrag i Sverige kan vara utsatta för en rad olika störningar. Dit hör föroreningseffekter såsom eutrofiering, syrebrist, grumlighet, försurning och förhöjda metallhalter. Även fysisk påverkan som t ex reglering, dikning och dikesrensning, fiske och utsättning av främmande fiskarter kan få märkbara och långsiktiga följder. Fisk utgör en väsentlig del av limniska vattens ekosystem och iakttagelser av fisksamhällenas struktur och funktion är därför användbara som verktyg vid övervakning för att registrera eventuella förändringar i miljön. Urvalet till de provfisken som redovisas i denna rapport är gjort med avseende på de sjöar och vattendrag som är rapporteringsförekomster enligt vattenförvaltningen och som ingår i den regionala miljöövervakningen. 4 sjöar (Tabell 1) och 1 vattendrag (Tabell 3) har valts ut. I bilaga 1 (översiktskartan) anges de olika lokalernas geografiska placering. För tillståndsbedömning och klassning av fiskfaunan i sjöar och vattendrag anges vardera fem olika slags biologiskt relevanta parametrar (Tabell 6 & 7) som vägs samman till ett samlat index. Detta index ger en översiktsbild av fisksamhällets egenskaper, medan de enskilda parametrarna kan indikera vilka faktorer som har särskilt stor betydelse för hur samhället är beskaffat. Klassningen av avvikelser från typiska (någorlunda opåverkade) förhållanden innefattar ytterligare några parametrar (sammanlagt nio för sjöar och sju för vattendrag, se tabell 2 & 5). För närvarande pågår arbetet med en revidering av bedömningsgrunder för fisk i sjöar (Fiskeriverket, 26a). Det är föranlett av tillkomsten av EU s ramdirektiv för vatten. Målet i ramdirektivet är god ekologisk status och måluppfyllelsen ska bland annat bedömas utifrån fisksamhällets struktur. Den stora skillnaden mellan det nuvarande indexet (FIX) och det föreslagna (EQR8, åtta indikatorer) ligger i uppskattningen av indikatorvärden vid referensförhållanden, det vill säga tillståndet i sjöar som är obetydligt påverkade av mänsklig verksamhet. Även för vattendrag har en revidering av bedömningsgrunderna för tillståndsklassningen föreslagits (Fiskeriverket 26b), av samma skäl som för sjöar. De nya föreslagna bedömningsgrunderna för sjöar (EQR8) respektive vattendrag (VIX) är i skrivande stund på remiss för bedömning och av den anledningen behandlas tillståndet i sjöar och vattendrag i denna rapport enligt gammal standard (Naturvårdsverket 1999). De nya bedömningsgrunderna ska vara färdiga till sommaren 27 och kommer då att vara kompletterade med en handbok för bedömning av tillstånd. Det är viktigt att påpeka att de resultat som erhållits i denna rapport i form av klassningar är trubbiga som indikatorer utan relevanta kommentarer. Ett provfiske, vare sig det gäller en sjö eller ett vattendrag, är ett punktnedslag i verkligheten vars resultat påverkas av många olika faktorer. Gotlands särprägel avseende bl a den geografiska isoleringen och den kalkrika berggrunden innebär att tillståndsbedömningarna som redovisas i rapporten, och de avvikelser från det som anses typiskt i icke alltför opåverkade vatten som kan konstateras, får ses som ett grovt mått på vattnets tillstånd. 5

8 Metodik och bedömningsgrunder Sjöar De provfisken som genomförts i sjöarna har utförts enligt Fiskeriverkets standardiserade metodik för provfisken (Fiskeriverket, 21). Provfiskena utfördes med översiktsnät av s.k. nordisk typ. Denna typ är sedan 1985 standard vid inventerande provfisken och ingår i miljöövervakningsstandarden (Fiskeriverket, 21). Näten som är konstruerade för att fånga fisk av alla storleksklasser är 3 m långa och 1,5 m djupa och består av 12 st 2,5-meters sektioner med maskstorlekar mellan 5 och 55 mm maskstolpe. Maskstorlekarnas ordningsföljd i nätet är slumpade och samma i alla nät. Näten är konstruerade för att ge en representativ bild av fiskbeståndens utseende men resultatet påverkas av ett antal faktorer såsom val av sättplats, olika arters fångstbenägenhet samt underrepresentation av vissa arter. Andra betydelsefulla faktorer är vattentemperatur, siktdjup och väderförhållanden. De sjöar som av Länsstyrelsen valdes ut till 25 års provfiske är Tingstäde träsk vid Tingstäde samhälle, Norrsund på Fårö, Mjölhatte träsk söder om Burgsvik och Bogeviken vid Slite (Tabell 1). Maxdjupet i alla de provfiskade sjöarna understiger 3 meter vilket anger den översta djupzonsgränsen i den standardiserade metodiken. Det ringa djupet i de utvalda sjöarna innebär därmed ett relativt litet antal ansträngningar per sjö; 12 nät i Tingstäde träsk, 8 nät i Norrsund och Bogeviken vardera. Mjölhatte träsk inventerades med 4 nät enligt metoden för inventeringsfiske. Näten placerades med utgångspunkt från tidigare provfisken, om sådana förekommit, samt genom slumpning, efter att sjöarna delats in i zoner för att täcka hela ytan. Vid inventeringsfisket i Mjölhatte träsk utgick vi från lokalbefolkningens uppgifter om djupförhållanden i sjön när nätplatser valdes. Sjö storlek (ha) maxdjup (m) provfiskedatum antal ansträngningar tidigare provfiskad Tingstäde träsk / , 1999 Norrsund / , 1999 Mjölhatte träsk /8 1/9-5 4 * 1981, ej rapporterat Bogeviken / , ej rapporterat Tabell 1. Data över provfiskade sjöar 25. * = inventeringsfiske De bedömningsgrunder som för närvarande används för bedömning av tillståndet i en sjö anges i tabell 2. Variablerna 1-4 ger en allmän beskrivning av fiskbeståndet. Variablerna 5 och 6 ger indikationer om eventuella störningar medan variablerna 7-9 indikerar specifik påverkan i form av försurning, syrebrist och påverkan på biologisk mångfald i form av främmande arter. För en allmän bedömning av tillståndet används variablerna 1-5 medan avvikelser från förväntade värden omfattar alla nio variablerna. Parametrar Beskrivning 1. Arter Antal inhemska arter 2. Diversitet Artdiversitet av inhemska arter beräknad med Shannon-Wieners index 3. Biomassa Fångst per ansträngning baserad på vikt 4. Antal individer Fångst per ansträngning baserad på antal 5. Piscivorer Andel fiskätande abborrfiskar över 15 mm, baserat på vikt 6. Cyprinider Andel mörtfiskar, baserat på vikt 7. Försurning Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier 8. Tåliga arter Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrehalter (sutare och ruda) 9. Främmande arter Andel främmande arter, baserad på antal Tabell 2. Fiskrelaterade parametrar för tillståndsbedömning i sjöar, FIX (Naturvårdsverket, 1999). 6

9 Vattendrag I uppdraget har ingått att med standardiserad metodik inventera fiskfaunan i 1 olika vattendrag på 1-3 lokaler per vattendrag. Inventeringen har utförts via kvantitativt elfiske, med tre utfiskningar per lokal, enligt Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 22). Inventeringen har utförts med batteriaggregat EFS-3, från Elektrofiskespesialisten i Norge. På grund av rådande vattenförhållanden under sensommaren-hösten 25, med allmänt uttorkande vattendrag, har inte uppdraget kunnat fullföljas enligt de ursprungliga planerna. 11 lokaler i totalt 6 vattendrag inventerades under hösten (Tabell 3). Resterande elfiskeinventeringar planeras bli utförda under 26 (Tabell 4). Vattendrag Lokalnamn Koordinater Provfiskedatum Lokalens längd (m) Avfiskad yta (m 2 ) Vattenhastighet x Gothemsån Hörsneån y / strömt Gothemsån Malmunde x y / strömt Ireån Appelqvist x y / strömt Ireån Elingsfors x y / lugnt Ireån Martebokanalen x y / strömt Själsöån Själsö övre x y / strömt Vasteån Vaste nedre x y / strömt Vasteån Vaste övre x y / strömt Snoderån Borum x y / lugnt Västergarnsån Mafrids x x / lugnt Tabell 3. Data över provfiskade vattendrag 25. Koordinater anger elfiskelokalens nedre gräns. Vattenhastighet karaktäriseras i en 3-gradig skala som lugnt, strömt eller stråk-fors, enligt standardiserad elfiskemetodik. Vattendrag Hultungsån Nygårdsån Hugreifsån Närkån Snoderån Västergarnsån Lokaler 2 st 1 st 1 st 2 st 2 st 1 st Tabell 4. Vattendrag som enligt planerna ska inventeras 26. 7

10 De bedömningsgrunder som för närvarande används för bedömning av tillståndet i ett vattendrag anges i tabell 5. För en allmän bedömning av tillståndet används variablerna 1-5 medan avvikelser från förväntade värden omfattar alla sju variablerna. Parametrar Beskrivning 1. Arter Antal inhemska arter 2. Biomassa Biomassa (g) per 1 m 2 3. Antal individer Antal fångade fiskar per 1 m 2 4. Laxfisk Andel laxfisk i förhållande till det totala antalet individer 5. Reprod. av laxfisk Andelen av påträffade laxfiskarter (lax, öring, röding, harr) som har årsungar 6. Försurning Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier 7. Främmande arter Viktsandel av total fångst Tabell 5. Fiskrelaterade parametrar för tillståndsbedömning i vattendrag, FIXV (Naturvårdsverket, 1999). Tillståndsbedömning i sjöar och vattendrag I tabell 6 och 7 anges de klasser, parametrar och klassgränser som används för en allmän tillståndsbedömning av sjöar och vattendrag, med avseende på fisk. Klass Antal arter Diversitet Shannon Biomassa (g) / ansträngning W/A Antal / ansträngning F/A Andel pscivorer 1 > 9 >,65 > 4 > 95 >, ,55-, ,54, ,28-, ,24,54 4 2,11-, ,9, <,11 < 25 < 5 <,9 Tabell 6. Klasser, parametrar och klassgränser som används för en allmän tillståndsbedömning av sjöar (FIX). Diversitet anges som Shannon-Wieners index och beräknas ur formeln; H = (Wtot * log1(wtot) - summa Wi * log1 (Wi) / Wtot, där Wtot är total vikt per fiskeinsats och Wi är vikt per fiskeinsats för varje enskild art. Andelen piscivorer, här fiskätande abborrfiskar, beräknas som den totala fångstens viktsandel av abborre och gös över 15 mm. Antal fiskar Andel laxfisk Reproduktion av Klass Antal arter Biomassa (g) / 1 m 2 / 1 m 2 laxfisk 1 > 4 > 22 > 222 1, 1, ,9-1,,67-1, ,73-,9,5-, ,16-,73,33-,5 5 < 95 < 6 <,16 <,53 Tabell 7. Klasser, parametrar och klassgränser som används för en allmän tillståndsbedömning av vattendrag (FIXV). Biomassa och antal fiskar avser fiskarter som är ursprungliga i Sverige. Andel laxfisk beräknas som antalet fångade laxfiskar i förhållande till det totala antalet fångade fiskar. Reproduktion av laxfisk anges som andelen av påträffade laxfiskarter (lax, öring, röding, harr) som har årsungar. För varje parameter erhålls en klassificering mellan 1-5 enligt tabell 6 och 7 ovan. Den slutliga tillståndsbedömningen sker genom en sammanvägning av de ingående parameterklassningarna, till ett samlat index. Värdet av det samlade indexet har indelats i fem olika klasser, 1-5 som i sin tur beskriver sjöns eller vattendragets tillstånd, se tabell 8. 8

11 Klass Benämning Samlat index Samlat index Beskrivning sjöar vattendrag 1 Mycket lågt index < 2,2 < 2, Art- och individrikt fisksamhälle 2 Lågt index 2,2 2,6 2, 2,5 3 Måttligt högt index 2,6 3,4 2,5 3,6 Fisksamhälle med genomsnittlig art- och individrikedom 4 Högt index 3,4 4,2 3,6 4, 5 Mycket högt index > 4,2 > 4, Art- och individfattigt fisksamhälle Tabell 8. Klasser och klassgränser för en sammanlagd bedömning av fisksamhällets struktur i sjöar och vattendrag. Avvikelser från det typiska För att avgöra i vilken omfattning tillståndet i en sjö eller ett vattendrag skiljer sig från det som anses typiskt i icke alltför påverkade vatten jämförs de olika variablerna med standardiserade jämförvärden. Här används förutom variabel 1-5 även variablerna 6-9 för sjöar (se tabell 2), respektive variabel 6 och 7 för vattendrag (se tabell 5). Förhållandet mellan uppmätta värden och jämförvärden avgör de olika variablernas avvikelseklassning. De nio respektive sju olika avikelseklassningarna som då erhålls sammanvägs till ett samlat index som är lika med medelvärdet dem emellan, vilket i sin tur anger i vilken avvikelseklass sjön eller vattendraget hamnar, klass 1-5 (Tabell 9). Andelen försurningskänsliga arter och stadier har ej medtagits i bedömningen av de gotländska sjöarna eller vattendragen. Genom en kalkrik bergrund och höga ph-värden i sjöar och vattendrag är parametern försurningskänsliga arter ej relevant för Gotlands del. Variabeln tåliga arter i sjöar medräknas endast om sådana fångats. Samlat index Klass Bedömning Sjöar Vattendrag 1 Ingen eller obetydlig avvikelse < 1,7 < 2,8 2 Liten avvikelse 1,7-2,1 2,8-3,3 3 Tydlig avvikelse 2,1-2,6 3,3-4,5 4 Stor avvikelse 2,6-3, 4,5-4,9 5 Mycket stor avvikelse > 3, > 4,9 Tabell 9. Tabellen visar de gränser som gäller för en slutlig klassificering av avvikelse från det typiska i icke alltför påverkade vatten. Värden för sjöar och vattendrag erhålls efter sammanvägning av de olika avvikelseklasserna, (upp till 9 st för sjöar respektive 7 st för vattendrag) till ett samlat index. 9

12 Resultat Sjöar Bild 1. Norrsund på Fårö en av de provfiskade sjöarna. Följande avsnitt innehåller en sammanfattning av de resultat som erhållits i de provfiskade sjöarna. Sjöarna beskrivs var för sig och därefter följer en samlad tillståndsbedömning och jämförelse mellan de olika objekten. (Se bilaga 2 för en komplett artlista) 1

13 Tingstäde träsk provfiskad 24-27/8 25 Tingstäde träsk (Bild 2) på norra Gotland är med sina 462 ha Gotlands näst största insjö. Träsket ligger invid Tingstäde samhälle med länsväg 148 tangerande den nordvästra kanten. Tingstäde träsk är en populär badsjö på sommaren och är även ett av få insjövatten på Gotland där fiskekort kan lösas. Sjöns huvudtillflöde utgörs numera av ett stort dike som kommer från skogs- och åkermarker i söder, samt ett annat dike som kommer från Bild 2. Tingstäde träsk. Foto. Micael Söderman skogsmarker och före detta Killingmyr i sydost. Sjön får dessutom vatten via ett flertal mindre diken i omgivningen. Utloppet ligger i väster och utgörs av en kanal som är reglerad genom två dammar. Sjön är ytvattentäkt för Visby. Täkten sker i väster, vid piren strax söder om utloppet. Stora ytor i Tingstäde träsks centrala delar utgörs av grunda partier med spridd vass och täta kransalgsmattor (Länsstyrelsen Gotlands län, 26). Även strandzonen är på många ställen mycket långgrund. Fisket genomfördes under två dygn, 24-25/8 (6 ansträngningar) respektive 26-27/8 (6 ansträngningar). Näten placerades enligt figur 1, med koordinater enligt tabell 1. Fångade arter under de två fiskeomgångarna var gärs, abborre, mört, sarv, gädda och sutare i fallande numerär. Okulärt noterades även ruda och flodkräfta. Sportfiske indikerar att sarv är en betydligt vanligare art än vad detta provfiske visar. Inga fiskande sjöfåglar noterades under provtagningsdygnen. Sjöbeskrivning Tingstäde träsk Koordinater: X , Y Socken: Tingstäde Höjd över havet (m): 45 Sjöyta (ha): 462 Maxdjup (m): 2 Medeldjup (m):,7 Vattensystem (SMHI): 118/117 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: rikligt med vass och kransalger 11

14 Nät nr X-koordinat Y-koordinat Tabell 1. Koordinater för provfiskenät i Tingstäde träsk 25. Figur 1. Karta över Tingstäde träsk med numrering och geografisk placering av provfiskenät 25. Sammanfattande resultat över provfisket i Tingstäde träsk 25 redovisas i tabell 11, tillsammans med en jämförelse med provfisken 1999 och Resultaten illustreras också i figur 2 och 3 samt i figur 4 6 som visar en jämförelse i längdfördelningen hos abborre, mört och gärs vid provfisken 25, 1999 och Art Antal (F) Totalvikt (g) (W) Medelvikt (g) (W) F/A 25 F/A 1999 F/A 1981 W/A 25 W/A 1999 W/A 1981 Abborre ,3 8, Gädda ,5,1, Gärs ,8 14,6 2, Mört ,, Sarv ,8 1, Sutare ,3,3, Totalt ,7 25,5 29, Tabell 11. Sammanfattande data från 25 års provfiske i Tingstäde träsk, samt jämförelse med 1999 och F/A = antalet fångade individer per ansträngning (nät). W/A = Biomassa (g) per ansträngning. Tillståndsklassning 25: 1 (Tabell 18) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 2) Vid en jämförelse mellan provfisken 1981, 1999 och 25 framgår att antalet fångade individer per ansträngning (F/A) kraftigt har ökat vid 25 års provfiske i förhållande till både 1981 och 1999 (Tabell 11, Fig. 1). Den tydliga sammanlagda ökningen beror framförallt på ett större antal fångade abborrar och gärsar. Ökningen av abborre kan tillskrivas mängden yngre fiskar vilka fångades i betydligt högre antal 25 jämfört med både 1981 och 1999 (Fig. 4). Yngre abborre och gärs är små fiskar som inte i någon större utsträckning påverkar biomassan i sjön. Biomassan per ansträngning (W/A) har ökat sedan 1999 års provfiske men däremot sjunkit i förhållande till 1981 (Tabell 11, Fig. 3). Förklaringen är att fångsten av abborre vid 1981 års provfiske i större utsträckning bestod av grov abborre vilket av naturliga skäl får 12

15 avgörande betydelse för den sammanlagda biomassan. Även biomassan av mört var högre 1981 än 25 (Tabell 11, Fig. 3). Biomassan i Tingstäde träsk domineras helt av abborre som utgör 67 % vid 25 års fiske, vilket ändå är en minskning med 7 % jämfört med 1999 och Numerärt dominerar gärs, vilken idag enligt provfisket, utgör 53 % av antalet individer, i jämförelse med 8 % Gärsen har således enligt provfiskeresultaten ökat kraftigt i Tingstäde träsk. Bild 3. Näten vittjas i Tingstäde träsk, vid provfiske 25. Foto: Micael Söderman Bild 4. Tingstäde träsk är en är populär fiskesjö med grov abborre. Foto: Micael Söderman 13

16 Fångst per ansträngning (F/A) 25 Fångst per ansträngning (F/A) a) 39,8 b) 4 antal ,3,5 7 1,8,3 antal ,8,1 14,6,4 1,3,3 Abborre Gädda Gärs Mört Sarv Sutare antal Abborre Gädda Gärs Mört Sarv Sutare Fångst per ansträngning (F/A) 1981 c) Figur 2 a-c. Tingstäde träsk. Fångst per ansträngning för olika arter, beräknat på antal (F/A), vid provfiske 25, 1999 och Abborre,7 2,3 Gädda Gärs Mört,2 Sarv Sutare Fångst per ansträngning (W/A) 25 Fångst per ansträngning (W/A) 1999 vikt (g) a) vikt (g) b) Abborre Gädda Gärs Mört Sarv Sutare Abborre Gädda Gärs Mört Sarv Sutare Fångst per ansträngning (W/A) 1981 vikt (g) Abborre Gädda Gärs Mört Sarv Sutare c) Figur 3 a-c. Tingstäde träsk. Fångst per ansträngning för olika arter, beräknat på vikt (W/A), vid provfiske 25, 1999 och

17 Abborre 25 Abborre 1999 antal per ansträngning a) antal per ansträngning b) storlek (cm) storlek (cm) Abborre 1981 antal per ansträngning c) Figur 4 a-c. Tingstäde träsk. Storleksfördelning hos abborre vid provfiske 25, 1999 och storlek (cm) Mört 25 Mört 1999 antal per ansträngning a) antal per ansträngning b) storlek (cm) storlek (cm) Mört 1981 antal per ansträngning c) Figur 5 a-c. Tingstäde träsk. Storleksfördelning hos mört vid provfiske 25, 1999 och storlek (cm) 15

18 Gärs 25 Gärs 1999 antal per ansträngning a) antal per ansträngning b) storlek (cm) storlek (cm) Gärs 1981 antal per ansträngning c) Figur 6 a-c. Tingstäde träsk. Storleksfördelning hos gärs vid provfiske 25, 1999 och storlek (cm) 16

19 Norrsund provfiskad 5-6/1 25 Norrsund (Bild 5), som med sin yta av ca 12 ha är Fårös största sjö, ligger ca 6 km norr om Fårö kyrka. Sjön nås lättast från vägen till Langhammars, invid sjöns östra sida. En mindre väg löper norr om sjön, på näset mellan Bondansträsk och Norrsund. Tillflöden sker genom ett flertal diken som kommer från myr- och åkermarker. Utloppet ligger i norr och utgörs av en bred och djup kanal som leder över näset till Bondansträsk. Bild 5. Norrsund på Fårö. Sjöns största djup, ca 2 m, återfinns i den södra delen. Bottnen är stenig över stora delar av sjön och vegetationen är fattig. Glesa vassbestånd finns i sjöns södra del och i anslutning till utloppet i norra delen. Ag finns i smala bårder längs stränderna men i de södra vikarna finns agbestånd även längre ut i sjön. Den sparsamma undervattensvegetationen domineras av kransalger i glesa bestånd, framförallt i den norra delen. Sjöns fågelliv är rikt, särskilt i söder. Omgivningarna utgörs i öster och söder av gles tallskog, i väster av kraftig tallskog, i sydväst av myrmarker och i nordväst av odlade marker. Provfisket gav endast mört och abborre och gädda med mört som dominerande art. Enligt tidigare uppgifter finns även, sutare och sparsamt med ål i sjön, liksom kräftor (Länsstyrelsen Gotlands län, 24; 1982). Ca 1 sikyngel från kläckeriet i Ar utsattes på 196-talet utan resultat (Länsstyrelsen Gotlands län, 1982). Näten i Norrsund placerades enligt figur 7, med koordinater enligt tabell 12. Mört, abborre och gädda fångades, i fallande numerär. Sjöbeskrivning - Norrsund Koordinater: , Socken: Fårö Höjd över havet (m): 2 Sjöyta (ha): 121 Maxdjup (m): 2 Medeldjup (m): - Vattensystem (SMHI): 118/117 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: vass, ag, kransalger 17

20 Nät nr X-koordinat Y-koordinat Tabell 12. Koordinater för provfiskenät i Norrsund 25. Figur 7. Karta över Norrsund med numrering och geografisk placering av provfiskenät 25. Sammanfattande resultat över provfisket i Norrsund 25 redovisas i tabell 13, tillsammans med en jämförelse med provfisken 1999 och Resultaten illustreras också i figur 8 och 9 samt i figur 1 och 11 som visar en jämförelse i längdfördelningen hos abborre och mört vid provfisken 25, 1999 och Art Antal Totalvikt (g) Medelvikt (g) F/A F/A F/A W/A W/A W/A (F) (W) (W) Abborre ,1 29,3 9, Gädda ,25 14 Mört ,1 92,7 8, Totalt , Tabell 13. Sammanfattande data från 25 års provfiske i Norrsund, samt jämförelse med 1999 och F/A = antalet fångade individer per ansträngning (nät). W/A = Biomassa (g) per ansträngning. Tillståndsklassning 25: 2 (Tabell 18) Avvikelseklassning 25: 2 (Tabell 2) Att döma av de resultat som erhölls vid provfisket 25 har en kraftig förändring skett i Norrsund sedan Antal fångade fiskar per ansträngning var bara ca en tredjedel av 1999 års fiske och den sammanlagda biomassan per ansträngning ca 4 % av 1999 års provfiske. Resultaten från 25 års fiske motsvaras ganska väl av de som erhölls Förändringarna i Norrsund skiljer sig mot dem i Tingstäde träsk där istället en kraftig ökning i både F/A och W/A skett sedan Om 25 års resultat i Norrsund verkligen motsvaras av en så kraftig nedgång i antal och biomassa av både mört och abborre som provfisket visar är svårt att avgöra. En viktig skillnad 1981 och 1999 är att endast 3 ansträngningar då gjordes, att jämföra med 25 års 8 nätansträngningar. Utebliven eller stor fångst i ett eller ett par nät påverkar F/A och W/A relativt sett mer vid få ansträngningar. 18

21 Fångst per ansträngning (F/A) 25 Fångst per ansträngning (F/A) a) 1 8 b) 92,7 antal ,1 antal ,3 2 7,1,25 Abborre Gädda Mört 2 Abborre Gädda Mört Fångst per ansträngning (F/A) 1981 antal c) Figur 8 a-c. Norrsund. Fångst per ansträngning för olika arter, beräknat på antal (F/A), vid provfiske 25, 1999 och Observera att gädda fångades 25 (,25/ansträngning). 2 9,3 8,7 Abborre Gädda Mört Fångst per ansträngning (W/A) 25 Fångst per ansträngning (W/A) a) 4 3 b) vikt (g) Abborre Gädda Mört vikt (g) 2 1 Abborre Gädda Mört Fångst per ansträngning (W/A) 1981 vikt (g) c) Figur 9 a-c. Norrsund. Fångst per ansträngning för olika arter, beräknat på vikt (W/A), vid provfiske 25, 1999 och Abborre Gädda Mört 19

22 Abborre 25 Abborre 1999 antal per ansträngning a) antal per ansträngning b) storlek (cm) storlek (cm) Abborre 1981 antal per ansträngning c) Figur 1 a-c. Norrsund. Storleksfördelning hos abborre vid provfiske 25, 1999 och storlek (cm) Mört 25 Mört 1999 antal per ansträngning a) antal per ansträngning b) storlek (cm) storlek (cm) Mört 1981 antal per ansträngning c) Figur 11 a-c. Norrsund. Storleksfördelning hos mört vid provfiske 25, 1999 och storlek (cm) 2

23 Mjölhatte träsk provfiskad 31/8 1/9 25 Den ca 7 ha stora sjön (Bild 6) ligger ca 2 km västsydväst Burgsvik. Den nås lättast från vägen Burgsvik-Valar men även från mindre vägar i sydväst och sydost. Sjön får sitt vatten genom diken från åkermarker i norr. Utloppet utgörs av ett brett, grunt dike beläget i NV. Vattennivån i sjön sänktes i början av 195-talet. Mjölhatte träsk ligger endast 1.7 m ö.h. på lager av märglig kalksten, morän och sand. Största vattendjupet är ca 1 m. Sjön är grundare mot mitten och har sina Bild 6. Mjölhatte träsk djupområden längs stränderna. Övervattensvegetationen är inte särskilt utbredd, men en del kraftiga bestånd av vass och framför allt ag finns längs den södra och västra stranden. Undervattensvegetationen utgörs till största delen av kransalger som har sin största utbredning i sjöns mitt. Omgivningarna utgörs i norr och öster av åker- och alvarmarker, i väster och söder av talloch björkskog. Provfisket i Mjölhatte träsk genomfördes i form av ett s k inventeringsfiske med en mindre grad av ansträngning. Syftet har varit att kvalitativt utforska sjöns fiskbestånd. Sjön undersöktes senast i samband med inventering av fiskfaunan i gotländska sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen Gotlands län, 1982). Sjön bedömdes då som för grund för att nätfiska men genom elfiske fångades abborre och småspigg. Enligt uppgift fångades gädda och mört fram till sjösänkningen och det finns också uppgifter om att ål och id tidigare funnits i träsket (Lindström, 1867). Vid inventeringen 25 gjordes 4 nätansträngningar (se tabell 12, Fig. 4). Det största djupet uppmättes till ca.7 m. Abborre var den enda art som registrerades. Sjöbeskrivning Mjölhatte träsk Koordinater: , Socken: Burgsvik Höjd över havet (m): 3 Sjöyta (ha): 69 Maxdjup (m): 1 Medeldjup (m): - Vattensystem (SMHI): 118/117 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: vass, ag, kransalger 21

24 Nät nr X-koordinat Y-koordinat Tabell 14. Koordinater för provfiskenät i Norrsund 25. Figur 12. Karta över Mjölhatte träsk med numrering och geografisk placering av provfiskenät 25. Sammanfattande resultat över provfisket i Mjölhatte träsk 25 redovisas i tabell 15. Figur 13 visar längdfördelningen hos abborre vid provfisket 25. Art Antal (F) Totalvikt (g) (W) Medelvikt (g) (W) F/A 25 F/A 1999 F/A 1981 W/A 25 W/A 1999 W/A 1981 Abborre ,8 35,3 * * * * Totalt ,8 35,3 * * * * Tabell 15. Sammanfattande data från 25 års provfiske i Mjölhatte träsk. F/A = antalet fångade individer per ansträngning (nät). W/A = Biomassa (g) per ansträngning. * = ej provfiskad. Tillståndsklassning 25: 3 (Tabell 18) Avvikelseklassning 25: 3 (Tabell 2) 8 Abborre 25 antal per ansträngning Figur 13. Mjölhatte träsk. Storleksfördelning hos abborre vid provfiske storlek (cm) 22

25 Bogeviken provfiskad 11-12/1 25 Bild 7. Bogeviken med längsgående moränryggar som löper rakt igenom viken. Den från havet avsnörda Bogeviken (Bild 7) har en yta av drygt 2 ha. Den är belägen omedelbart sydväst om Slite samhälle och nås lätt från ett flertal vägar, bl a väg 147 som löper intill den östra stranden. Sjöns huvudtillflöde utgörs av Spillingsån som mynnar i nordväst och som dränerar skogsoch jordbruksmarker norr om sjön. Mindre bäckar och diken faller ut i norr, nordväst, väst, sydväst och söder. Även dagvatten från ett villaområde i nordost tillförs sjön. Utloppet utgörs av sju grävda kanaler (Sjuströmmar) genom näset i öster. Flödesriktningen varierar med vattenståndet i sjön respektive havet och vid inflöden av havsvatten blir vattnet bräckt. Vid provfisketillfället rådde en salthalt på ca 7 promille i hela viken vilket motsvarar salthalten i havet och också speglar sammansättningen av de arter som fångades. Bogeviken var den artrikaste av de provfiskade sjöarna men individtäthet och biomassa mycket låg. Storspigg, abborre, strömming, mört, småspigg, sarv, skarpsill och skrubbskädda fångades i fallande numerär. Näten placerades enligt figur 14 med koordinater enligt tabell 16. Sammanfattande resultat av provfisket redovisas i tabell 17 samt i figur Sjöbeskrivning - Bogeviken Koordinater: 646, Socken: Othem Höjd över havet (m): Sjöyta (ha): 2 Maxdjup (m): 2 Medeldjup (m): - Vattensystem (SMHI): 117/118 Sjöbeskrivning: grund avsnörd havsvik Vattenvegetation: vass, säv, nate, kransalger 23

26 Nät nr X-koordinat Y-koordinat Tabell 16. Koordinater för provfiskenät i Bogeviken 25. Figur 14. Karta över Bogeviken med numrering och geografisk placering av provfiskenät 25. Art Antal (F) Totalvikt (g) (W) Medelvikt (g) (W) F/A 25 F/A 1999 F/A 1981 W/A 25 W/A 1999 W/A 1981 Abborre ,3 * * 234,1 * * Mört ,5 * * 3 * * Sarv ,7,4 * * 21,3 * * Storspigg ,4 4 * * 9,8 * * Småspigg 4 5 1,25,5 * *,6 * * Strömming ,7,8 * * 11,8 * * Skarpsill 1 3 3,125 * *,375 * * Skrubbskädda ,125 * * 9,5 * * Totalt ,125 * * 29,4 * * Tabell 17. Sammanfattande data från 25 års provfiske i Bogeviken. F/A = antalet fångade individer per ansträngning (nät). W/A = Biomassa (g) per ansträngning. * = ej provfiskad Tillståndsklassning 25: 3 (Tabell 18) Avvikelseklassning 25: 3 (Tabell 2) Abborre 25 Storspigg 25 antal per ansträngning 1,5 1,,5, a) antal per ansträngning,6 b),4, storlek (cm) storlek (mm) Figur 15 a-b. Bogeviken. Storleksfördelning hos abborre och storspigg vid provfiske 25 24

27 Fångst per ansträngning (F/A) Abborre Mört Sarv Storspigg Småspigg Strömming Skarpsill Skrubbskädda antal per ansträngning Figur 16. Bogeviken. Fångst per ansträngning beräknat på antal (F/A), vid provfiske 25. Fångst per ansträngning (W/A) 25 vikt (g) Figur 17. Bogeviken. Fångst per ansträngning beräknat på vikt (W/A), vid provfiske Abborre Mört Sarv Storspigg Småspigg Strömming Skarpsill Skrubbskädda Alla sjöar De sammanlagda fångsterna per ansträngning (F/A samt W/A) i respektive sjö illustreras i figur 18 och 19. Med tydlighet framgår att Tingstäde träsk har den klart rikaste fiskfaunan av de ingående sjöarna. I Norrsund och Mjölhatte träsk är individantal och biomassa likvärdiga medan Bogeviken visserligen är artrik (Tabell 18) men individantal och biomassa väldigt låg. Fångst per ansträngning (F/A) 25 Fångst per ansträngning (W/A) antal per ansträngning vikt (g) Tingstäde Norrsund Mjölhatte Bogeviken Tingstäde Norrsund Mjölhatte Bogeviken Figur 18. Fångst per ansträngning, baserat på antal (F/A), i de provfiskade sjöarna. Figur 19. Fångst per ansträngning, baserat på vikt (W/A), i de provfiskade sjöarna. 25

28 Tillståndsbedömningar Tillståndsklassningarna för respektive parameter och sjö samt samlat index och slutlig klassificering framgår av tabell 18. Sjönamn Antal Diversitet Biomassa/anstr. Antal/anstr. Andel Samlat Klassning arter W/A F/A piscivorer index Tingstäde träsk 6 (2),49 (3) (1) 74,7 (2),65 (2) 2, 1 Norrsund 3 (3),38 (3) (2) 4,5 (2),52 (3) 2,6 2 Mjölhatte träsk 1 (5) (5) (2) 35,3 (2),824 (1) 3, 3 Bogeviken 8 (2),34 (3) 291 (4) 9,8 (4),6 (2) 3, 3 Tabell 18. Absoluta värden och klassning (inom parentes) för provfiskade sjöar 25. För förklaringar, se även tabell 6. För beskrivning av klassning, se tabell 8. Det samlade indexet som utgörs av medelvärdet av de olika klassningarna visar att de provfiskade sjöarna ligger inom intervallet 2, - 3,. Detta motsvaras av klass 1-3 enligt tabell 18 och utgör genomsnittliga förhållanden för fisksamhällen i svenska sjöar under 5 m ö h (Länsstyrelsen Gotlands län, 24). I tabell 19 jämförs samlat index och sammanlagd klassning med provfisken 1999 och Sjönamn Samlat index Samlat index Samlat index Klassning Klassning Klassning Tingstäde träsk 2, 2,2 2, Norrsund 2,6 2,4 3, ** ** Mjölhatte träsk 3, * * 3 * * Bogeviken 3, * * 3 * * Tabell 19. Samlat index och klassning i de provfiskade sjöarna samt jämförelser med tidigare provfisken. * = ej provfiskad, ** = andelen piscivorer ej medräknad p.g.a att data saknas på individuella vikter. Tingstäde träsk visar en lägre klassning under 25 års provfiske än vid provfisken 1999 och 1981 vilket motsvarar en förändring mot ett art- och individrikare fisksamhälle. Förändringen består framförallt i ett ökande antal gärs (Tabell 11, Fig. 6), och att rekryteringen av abborre verkar ha fungerat bra i förhållande till 1999 och 1981 (se Fig. 4). För Norrsunds del har förändringen gått i samma riktning om man bara jämför med provfisket 1981 (Tabell 13). Observera dock att vid 1981 års provfiske i Norrsund saknas parametern andel piscivorer pga att data för individuella vikter saknas. Jämfört med provfisket 1999 har sammantaget en liten förändring, avseende samlat index, skett i Norrsund men sjön behåller den sammanlagda klassning den hade Som nämnts ovan består förändringen i lägre fångster per ansträngning än under 1999 års fiske, räknat både i antalet individer och i biomassa (se Fig. 8 & 9). I Mjölhatte träsk kan inga trender påvisas eftersom provfisken tidigare inte är genomförda där. Tidigare observationer har dock påvisat småspigg i sjön och uppgifter finns också om att gädda och mört tidigare funnits. Provfisket i Mjölhatte träsk genomfördes 25 genom ett s.k. inventeringsfiske. Täckningsgraden är därmed inte densamma som för övriga sjöar och sannolikheten för fångst minskar därmed, vilket skulle kunna vara en delförklaring till att endast abborre fångades. Endast en art fångades vilket försämrar klassningen avseende antalet arter och diversitet och gör att Mjölhatte träsk får en hög (3) sammanlagd klassning i jämförelse med både Tingstäde träsk och Norrsund. Bogeviken slutligen, är mer att betrakta som en havsvik än en insjö, vilket bekräftades genom mätning av salthalten. Av de provfiskade sjöarna var antalet arter högst i Bogeviken, men individrikedom och biomassa mycket låg. Miljön i Bogeviken framstod också som starkt påverkad, bl a genom tjocka och svavelväteluktande sediment. Kraftig påverkan kan också konstateras genom höga tätheter av fintrådiga alger (Länsstyrelsen Gotlands län, 26). 26

29 Avvikelser Graden av avvikelse från det som anses vara typiskt i icke alltför påverkade vatten redovisas i tabell 2, för respektive sjö och parameter och som ett samlat index och en slutlig avvikelseklassning Sjönamn Antal Diversitet Biomassa Antal Piscivorer Cyprinider Tåliga Främmande Samlat Klass arter individer arter arter index Tingstäde ,63 1 Norrsund ,71 2 Mjölhatte ,29 3 Bogeviken ,43 3 Tabell 2. Tabellen visar avvikelseklassning för respektive variabel och sjö, ett samlat index samt den slutliga klassificeringen avseende avvikelser. Avvikelseklassificeringen anger i vad mån fiskfaunans egenskaper skiljer sig från dem som är typiska i icke alltför påverkade vatten. Den slutliga klassificeringen av de sjöar som provfiskats visar att Mjölhatte träsk och Bogeviken avviker tydligt från det typiska (3) medan Norrsund uppvisar en liten avvikelse (2) och Tingstäde träsk en liten eller obetydlig avvikelse (1) (Tabell 21). Avvikelserna i Mjölhatte träsk härrör från lågt antal arter och låg diversitet medan Bogeviken uppvisar stor eller mycket stor avvikelse i diversitet, biomassa och antal individer. I Norrsund finns en stor avvikelse avseende antalet arter medan Tingstäde träsk uppvisar tydliga avvikelser när det gäller antalet arter och diversitet (Tabell 2). Sjönamn Klass Bedömning Tingstäde 1 Liten eller obetydlig avvikelse Norrsund 2 Liten avvikelse Mjölhatte 3 Tydlig avvikelse Bogeviken 3 Tydlig avvikelse Tabell 21. Slutlig klassning och bedömning av avvikelser i provfiskade sjöar

30 Vattendrag Bild 8. Naturliga våtmarker är numera sällsynta på Gotland. Här de övre delarna av Hultungsån på norra Gotland. Foto. Pia Lindberg I följande avsnitt följer en sammanfattning av resultat från provfisken i vattendrag. I tabellerna för respektive vattendrag anger antal fångade det faktiska antalet fångade individer på 3 utfiskningar. Antal/1 m 2 är skattade värden enligt Fiskeriverkets beräkningar från digitala elfiskeprotokoll och det värde som är rapporterat till Fiskeriverkets databas. Biomassa/1 m 2 är beräknat från Biomassa vilket anger faktiska värden efter 3 utfiskningar, (småspigg, schablonvärde 1,25 g/st). För en komplett artlista, se bilaga 2. För ytterligare information hänvisas också till elfiskeprotokoll, bilaga 3. 28

31 Gothemsån- lokal Hörsneån provfiskad 22/9 25 Bild 9. Övre gräns för elfiskelokal Hörsneån Sträckan är 64 m lång och belägen strax nedströms Hörsne samhälle (Fig. 2), ca 1,5 mil från mynningen i Åminne på östra sidan Gotland. Lokalen begränsas nedåt av en stor pil på vänster sida i strömriktningen och en liten klippa till höger. Uppåt begränsas lokalen av en barriär av flata block i en rad över ån (Bild 9). Lokalen i Hörsne är relativt naturlig till sitt utseende och ej så påverkad av dikningar som områden både uppströms och nedströms. Öring (Bild 1) påträffades om än i lågt antal. Antalet årsyngel var litet och tyder på låg produktion vilket sannolikt beror på brist på lämpligt leksubstrat. Majoriteten av de öringar som påträffades fångades i anslutning till stenraden vid den övre gränsen, vilket visar vikten av gömställen finns, i form av stenar eller död ved, för att öring ska trivas. Spigg var likformigt utbredd över sträckan. Resultat från provfisket redovisas i tabell

32 Lokal Hörsneån Figur 2. Kartbild över Hörsneån. Bild 1. Öring från Hörsneån Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Öring Öring > ,3 Öring totalt 29 1, ,8 Gädda 1, ,5 Småspigg 96 44, ,8 Totalt , ,1 Tabell 22. Resultat från provfiske i Gothemsån, lokal Hörsneån. Tillståndsklassning 25: 2 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: Utplacering av sten och död ved i olika storlekar för att öka antalet ståndplatser och uppväxtplatser för öring. Konstruktion av lekplatser med hjälp av lämpligt grus. Övervakning av fiskbeståndet. 3

33 Gothemsån- lokal Malmunde provfiskad 2/9 25 Bild 11. Del av sträckan i Malmunde. Foto. Pia Lindberg Malmunde är belägen ca 1,5 km från mynningen (Fig. 21) och begränsas upptill av den lilla träbron. Den nedre gränsen består av en samling stora stenar i ån ca 4 m nedströms. Lokalen utgör en smal bifåra till själva Gothemsån och är en lokal där mer eller mindre opåverkade förhållanden fortfarande råder. Sträckan är fint strömsatt och väl beskuggad av högvuxen barrskog (Bild 11). Det finns gott om gömställen i form av sten, block och död ved i vattnet. Lokalen domineras helt av öring som förekommer i rikligt antal och i flera olika årsklasser. Resultatet från inventeringen i Malmunde redovisas i tabell

34 Lokal Malmunde Figur 21. Kartbild över nedre delen av Gothemsån. Bild 12. Öring dominerar i Malmunde. Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Öring ,6 Öring > ,2 Öring tot , ,3 Småspigg 2 2,3 2,5 2,9 Totalt ,1 2 14, ,2 Tabell 23. Resultat från provfiske i Gothemsån, lokal Malmunde. Tillståndsklassning 25: 1 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: Lokalen fungerar väl som reproduktionslokal för öring. Övervakning och underhåll av lekplatser är åtgärder som är angelägna långsiktigt. 32

35 Ireån- lokal Appelqvist provfiskad 13/9 25 Bild 13. Nedre gräns för elfiskelokalen Appelqvist. Lokalen Appelqvist i Ireån är belägen ca 1,5 km från mynningen (Fig. 22) och strax nedströms Ire kraftverk. Sträckan begränsas nedåt av en stor lönn på vänster sida i strömriktningen (Bild 13) och uppåt av en stor sten på vänster sida om ån. Hela nedre delen av Ireån, från kraftverket och nedströms är ett fint exempel på ett vattendrag med stora värden. Ån slingrar sig genom barrskog och faller här snabbt mot havet. Vattenmiljön domineras av öring (Bild 14) och tätheterna var här de högsta av de provfiskade lokalerna. Även flodkräfta påträffades. I Ireån leker även flodnejonögon i stort antal under maj månad (Ljunggren, manuskript). De vuxna utnyttjar lekmiljöer liknande dem som öringen använder sig av och dör efter leken. Resultat från provfisket redovisas i tabell

36 Bild 14. Öring av olika årsklasser dominerade vid lokalen Appelqvist. Lokal Appelqvist Figur 22. Kartbild över nedre delen av Ireån. Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Öring ,6 Öring > ,9 Öring tot , ,1 Småspigg 1 1,3 1,25 1,6 Flodkräfta 7 8,5 Totalt , , ,7 Tabell 24. Resultat från provfiske i Ireån, lokal Appelqvist. Tillståndsklassning 25: 1 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: Lokalen fungerar väl, framförallt som uppväxtplats för öring. De nedre delarna av Ireån, där denna lokal ingår, är unika i sitt slag på Gotland och ett långsiktigt skydd är därför angeläget. Att Ireån även är hemvist för det hotade flodnejonögat stärker argumenten ytterligare för ett sådant skydd. 34

37 Ireån- lokal Elingsfors provfiskad 13/9 25 Bild 15. Nedre delen av lokalen Elingsfors I Elingsfors (Bild 15, Fig. 23) är karaktären på Ireån en helt annan. Lokalen ligger knappt 4 km från mynningen och ån skär här som ett rakt streck genom ett flackt jordbrukslandskap. Här är vattendraget hårt utdikat och rensas regelbundet på vegetation och sediment. Träd saknas längs kanterna och beskuggningen är därför minimal. Vattnet rinner långsamt och bottenmaterialet består till största delen av ren häll, en del sten och fint sediment. Genom de skillnader som finns i vattenmiljön, i förhållande till lokalen Appelqvist nedströms Ire kraftverk, skiljer sig fiskfaunan helt. Öring saknas på lokalen som istället domineras av småspigg. Här återfanns även ett fåtal mindre gäddor (Bild 16). Resultat från provfisket redovisas i tabell

38 Lokal Elingsfors Bild 16. En av de få gäddor som fångades vid Elingsfors. Lokalen dominerades annars numerärt av småspigg. Figur 23. Kartbild över Elingsfors. Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Gädda 4 2, ,2 Småspigg 54 51,2 67,5 64, Totalt 58 53,8 538,5 37,15 Tabell 25. Resultat från provfiske i Ireån, lokal Elingsfors. Tillståndsklassning 25: 3 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: Översyn av vattendom och kommunikation med dikningsföretag för att större hänsyn ska beaktas i samband med rensningar. Öka beskuggningen genom plantering av träd längs kanterna, förslagsvis al. En ökad beskuggning genom trädplantering skulle bl a öka skyddet för fisken, sänka vattentemperaturen under sommaren, minska näringsbelastningen till ån och generera föda åt fisk. Utplacering av sten och död ved skulle höja vattendragets heterogenitet och erbjuda skydd och ståndplatser för fisk. 36

39 Ireån- lokal Martebokanalen provfiskad 8/9 25 Bild 17. Elfiskelokal Martebokanalen. Martebokanalen (Bild 17) är ett biflöde till Ireån, som i de här övre delarna ofta benämns Furbjärsån, och rinner ut i huvudfåran strax nedströms Lunds gård. Elfiskelokalen har sin övre gräns strax nedströms landsvägsbron på vägen mellan Tingstäde och Stenkyrka (Fig. 24). Ån är även här tidigare kanaliserad och dikad men har återfått en del av sitt ursprungliga utseende, med god beskuggning, grus och sten samt relativt god strömsättning. Öring av flera årsklasser återfanns här (Bild 18). Det finns idag inga möjligheter för havsöring att vandra ända upp till Martebokanalen, Ire kraftverk är gränsen för fiskvandring uppströms. Ursprunget hos öringen i Martebokanalen kan både vara resultatet av utsättningar som gjordes i området i mitten av 198-talet (Gydemo, muntl) och att stationära bestånd funnits sedan tidigare. Utöver öring registrerades även småspigg på lokalen. Resultat från provfisket redovisas i tabell

40 Lokal Martebokanalen Bild 18. Tre olika årgångar av öring från Martebokanalen. Figur 24. Kartbild över Martebokanalen. Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Öring ,3 Öring > + 3 3,1 Öring tot 47 5, ,7 Småspigg 19 24,4 23,75 3,5 Totalt 66 74,8 267,75 292,2 Tabell 26. Resultat från provfiske i Ireån, lokal Martebokanalen. Tillståndsklassning 25: 3 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: De åtgärder som är angelägna är att slå vakt om det öringbestånd som finns genom att vidta stor försiktighet vid en eventuellt kommande dikesrensning samt att underhålla lek- och uppväxtplatser och regelbundet övervaka fiskbeståndet. Ett s.k. omlöp vid Ire kraftverk skulle skapa möjligheter för havsöring att ta sig upp till lekplatser i området. 38

41 Själsöån- lokal övre provfiskad 21/11 25 Bild 19. Elfiskelokal övre i Själsöån. Bild 2. Elfiskelokal övre i Själsöån, helt torrlagd i augusti 24. Själsöån som mynnar i Själsö hamn strax norr om Visby (Fig. 25) är en av de bäst utforskade vattendragen på Gotland, med avseende på havsöring. Här har forskning kring havsöringens ekologi bedrivits sedan tidigt 9-tal och ån har regelbundet elfiskats sedan dess. Den valda lokalen (Bild 19 & 2) har sin övre gräns vid vägen som går över ån, och sträcker sig sedan 7 m nedströms. Ån karaktäriseras av snabbt strömmande vatten, grus- och stenbottnar och god beskuggning, med andra ord lämpliga förutsättningar för öring, vilket också var den enda art som återfanns. Det är dock väl känt att även flodnejonögon använder ån som lek- och uppväxtlokal (egna obs.; Ljunggren, manuskript). Resultat från provfisket redovisas i tabell 27. Lokal Själsöån, övre Figur 25. Kartbild över nedre delen av Själsöån. 39

42 Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Öring ,8 Öring > + 8 6,2 Öring tot ,7 Totalt ,7 Tabell 27. Resultat från provfiske i Själsöån, lokal övre. Tillståndsklassning 25: 2 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Figur 26 visar hur tätheterna av öring på den aktuella sträckan i Själsöån har varierat sedan Från 24 finns inga siffror p g a att den aktuella sträckan då var helt torrlagd under hösten, se bild 2. Elfisken i Själsö 6 antal / 1 m Totalt + > + Figur 26. Tätheter av öring, +, >+ och totalt, i Själsöån övre under perioden 1994 till 25. Liksom flertalet av Gotlands vattendrag blir Själsöån kraftigt påverkad vid frånvaro av regn och ån torkar lätt ut under torra somrar. De två senaste somrarna, 24 och 25, är exempel på torrsomrar som slagit hårt på öringbeståndet i ån. 24 torkade ån fullständigt (Bild 2) och vatten fyllde inte på vattendraget förrän sent under hösten. Även 25 var torr men öring lyckades överleva i de små pölar som bildades och som aldrig helt torkade ut. Tätheterna var dock betydligt lägre än under mer normala förhållanden, se figur 26. Elfisket 25 genomfördes senare än inventeringarna i övriga vattendrag, i mitten av november, vilket också påverkar tätheterna av årsyngel negativt eftersom den naturliga dödligheten är hög under det första året, även utan torka. Reproduktionen av öring i Själsöån, liksom i de flesta gotländska vattendragen är i hög utsträckning avhängig vattensituationen. Åtgärdsförslag: Regelbundet underhåll av lek- och uppväxtplatser bör ske liksom övervakning av fiskbeståndet. En åtgärd som är påbörjad för att höja områdets attraktionskraft är att konstruera spångar, och informationstavlor om livet i ån, i samband med en försiktig vegetationsrensning i anslutning till ån (Kommunalt naturvårdsprojekt). Torkan under sommar/höst påverkar förhållandena för öring kraftigt i Själsöån varför det är angeläget att långsiktigt komma till rätta med vattensituationen. Detta är för övrigt en stor utmaning i de flesta gotländska vattendragen. 4

43 Vasteån- lokal nedre och övre provfiskad 3/8 25 Bild 21. Elfiskelokal nedre i Vasteån. Bild 22. Liten sutare från Vasteån. En av de totalt tre individer som fångades på lokalerna. Vasteån som mynnar vid Vaste kvarn strax söder om Kappelshamns samhälle i Kappelshamnsviken (Fig. 27) ser till sin natur ut som ett helt opåverkat vattendrag (Bild 21). Det stämmer också i vissa avseenden, ån är inte i likhet med de flesta andra påverkad av dikningar och uträtningar utan slingrar i ett naturligt lopp de ca 3 kilometrarna från Träskmyr ner till mynningen i Kappelshamnsviken. Strax ovanför mynningen finns däremot ett vandringshinder (Bild 23) som stoppar all uppströms vandring av fisk från havet. Elfiskeinventeringen talar också sitt tydliga språk; sammanlagt tre individer fångades på två lokaler, två små sutare (Bild 22) och en liten gädda, vilka sannolikt har sitt ursprung från Träskmyr. Om fiskvandring vore möjlig skulle sannolikt ån hysa ett mycket gott bestånd av öring. Den nedre lokalen begränsas nedåt av en liten träbro och uppåt av en stor sten på vänster sida i strömriktningen. Den övre lokalen begränsas nedåt av en kal tall på höger sida och uppåt av en stor enbuske på vänster sida efter kröken. Resultat från provfisket redovisas i tabell 28 och

44 Lokal Vasteån övre och nedre Figur 27. Kartbild över Vasteån. Bild 23. Vandringshinder i Vasteån, ca 1 meter från mynningen i Kappelshamnsviken. Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Sutare 1,6 16 9,6 Totalt 1,6 16 9,6 Tabell 28. Resultat från provfiske i Vasteån, lokal nedre. Tillståndsklassning 25: 5 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 3 (Tabell 34) Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Gädda 1, ,5 Sutare 1, ,2 Totalt 2 1, ,7 Tabell 29. Resultat från provfiske i Vasteån, lokal övre. Tillståndsklassning 25: 5 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 3 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: Här behövs en översyn av vattendomen och en kommunikation med markägaren för att på sikt lösa problemet med vandringshindret strax ovanför mynningen. Om fiskvägen blir fri kan Vasteån bli ett rikt vattendrag i framtiden med god produktion av havsöring. Idag är vattendraget i stort sett fisktomt. När vandringshindret är borta är en övervakning betydelsefull. 42

45 Snoderån- lokal Borum provfiskad 7/9 25 Bild 24. Elfiskelokal Borum i Snoderån. Lokalen Borum (Bild 24) är belägen strax uppströms Snoderåns norra mynning, norr om Kvarnåkershamn (Fig. 28). Ån kallas här Storån. Snoderån är även den kraftigt påverkad av människan. Dammanläggningar som hindrar fiskvandring är uppförda på flera platser och ån är kraftigt dikad och uträtad (se bild 25). I de nedre och övre delarna av ån finns emellertid områden som kan påminna om hur ån en gång sett ut. I lokalen Borum återfanns 4 arter, med småspigg som den helt dominerande. De öringar som fångades höll sig intill den stensamling som utgjorde övre gräns på sträckan (se bild 24). Med ganska enkla medel skulle förutsättningarna för öring kunna förbättras avsevärt. Sträckan har relativt god beskuggning genom högvuxna träd men saknar i stort sett lekbottnar och uppväxtlokaler. Att skrubbskädda fångades förklaras av lokalens omedelbara närhet till mynningen i Östersjön. Resultat från provfisket redovisas i tabell 3. 43

46 Lokal Borum Figur 28. Kartbild över nedre delen av Snoderån Bild 25. Den nedre av dammarna i Snoderån. När dammluckan är uppfälld hindrar den all vandring av fisk, både uppströms och nedströms. Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Öring + 3 2,4 Öring > + 3 1,9 Öring tot 6 4, , Abborre 2 1,3 11 7,2 Småspigg ,25 152,5 Skrubbskädda , Totalt ,6 235,25 199,7 Tabell 3. Resultat från provfiske i Snoderån, lokal Borum. Tillståndsklassning 25: 3 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: Utplacering av större sten och död ved kommer att ge en ökning av mängden uppväxtplatser. Om dessutom strömkoncentratorer konstrueras kan lekplatser för havsöring anläggas i anslutning till dessa. För att undvika uttorkning vore en översyn av vattendom önskvärd för att garantera en minimitappning förbi den nedre dammen. Övervakning av fiskbeståndet. 44

47 Västergarnsån- lokal Mafrids provfiskad 15/9 25 Bild 26 Elfiskelokal Mafrids i Västergarnsån. Lokalen Mafrids i Västergarnsån (Bild 26), eller Idån som den också kallas, är belägen en dryg kilometer uppströms Paviken, som numera är den enda sjön i Västergarnsåns vattensystem (Fig. 29). Ån är här en rak utdikad kanal utan beskuggning på sidorna vilket också karaktäriserar fisksamhället. Lokalen begränsas uppåt av bron och nedåt av en klack ca 65 m nedströms. Som på andra liknande lokaler dominerade småspigg (Bild 27) numerärt vid inventeringen. I övrigt fångades några abborrar och en sutare. Okulär besiktning högre upp i systemet visar dock att även öring finns i Västergarnsån, bl a i anslutning till Eskelhems samhälle (egen obs). Om denna öring är resultat av anadrom fisk, som i så fall passerar Paviken under sin lekvandring, eller uteslutande är stationära individer är ännu inte känt men skulle relativt enkelt kunna undersökas med en fiskfälla uppströms Paviken. Lekgropar är observerade strax uppströms Paviken i november månad (Söderman, muntl.). Resultat från provfisket redovisas i tabell

48 Lokal Mafrids Figur 29. Kartbild över Västergarnsån, eller Idån, uppströms Paviken. Bild 27. Småspigg dominerade numerärt i Västergarnsån. Fiskart Antal fångade Antal/1 m 2 Biomassa (g) Biomassa/1 m 2 (g) Abborre ,7 Småspigg ,2 181,25 131,5 Sutare 1,5 13 6,5 Totalt ,7 832,3 593,7 Tabell 31. Resultat från provfiske i Västergarnsån, lokal Mafrids. Tillståndsklassning 25: 3 (Tabell 32) Avvikelseklassning 25: 1 (Tabell 34) Åtgärdsförslag: Plantering av skuggande träd längs kanterna och utplacering av stenar i blandade storlekar. Intressant vore även att undersöka om havsöring passerar Paviken i samband med lekvandring och smoltutvandring. 46

49 Alla vattendrag En sammanfattande jämförelse avseende individtäthet och biomassa illustreras i figur 3 och 31. Antal individer Biomassa antal / 1 m vikt (g/1m2) Hörsneån Malmunde Appelqvist Elingsfors Martebokanalen Själsö övre Vaste nedre Vaste övre Borum Mafrids Hörsneån Malmunde Appelqvist Elingsfors Martebokanalen Själsö övre Vaste nedre Vaste övre Borum Mafrids Figur 3. Skattad individtäthet i respektive provfiskelokal vid elfiskeinventeringen 25. Figur 31. Skattad biomassa i respektive provfiskelokal vid elfiskeinventeringen 25. Tillståndsbedömningar Tillståndsbedömningen av de provfiskade vattendragen redovisas i tabell 32. Vattendrag Lokalnamn Antal Biomassa (g) Antal fiskar Andel Reproduktion Samlat Klassning arter per 1 m 2 per 1 m 2 laxfisk av laxfisk index Gothemsån Hörsneån 3 (2) 747 (2) 55 (3),19 (4) 1, (1) 2,4 2 Gothemsån Malmunde 2 (3) (1) 245 (1),99 (2) 1, (1) 1,6 1 Ireån Appelqvist 2 (3) (1) 215 (2),99 (2) 1, (1) 1,8 1 Ireån Elingsfors 2 (3) 37 (3) 54 (3) (5) - 3,5 3 Ireån Martebokanalen 2 (3) 292 (3) 75 (2),67 (4) 1, (1) 2,6 3 Själsöån Själsö övre 1 (4) 1 25 (2) 124 (2) 1, (1) 1, (1) 2 2 Vasteån Vaste nedre 1 (4) 9,6 (5),6 (5) (5) - 4,75 5 Vasteån Vaste övre 2 (3) 99 (4) 1,4 (5) (5) - 4,25 5 Snoderån Borum 4 (2) 2 (4) 132 (2),3 (5) 1, (1) 2,8 3 Västergarnsån Mafrids 3 (2) 594 (3) 111 (2) (5) Tabell 32. Sammanfattande data och klassning (inom parentes) för provfiskade vattendrag 25. För förklaring av klassningarna, se tabell 7 och 8. Sammanfattningen visar att samlat index varierar mellan 1,6 (Malmunde) och 4,75 (Vasteån nedre) vilket motsvarar en variation i tillståndsbedömning och klassning mellan 1 och 5. Generellt kan sägas att de lokaler där öring förekommer i relativt höga tätheter också har en låg klassning, vilket motsvarar ett art- och individrikt fisksamhälle (Malmunde, Appelqvist, Hörsneån och Själsöån övre). Vasteån har visserligen förutsättningar för öring och även annan 47

50 fisk men vandringshindret strax uppströms mynningen gör ån i stort sett fisktom och förklarar den höga klassningen, 5, art- och individfattigt fisksamhälle. Medelvärdet av de olika lokalernas klassningar, 2,8, motsvarar ett fisksamhälle med genomsnittlig art- och individrikedom. Avvikelser Graden av avvikelse från det som anses vara typiskt i icke alltför påverkade vatten redovisas för respektive parameter och som ett samlat index samt en slutlig avvikelseklassning i tabell 33 och 34. Vattendrag Lokalnamn Antal arter Biomassa (g) per 1 m 2 Antal fiskar per 1 m 2 Andel laxfisk Reproduktion av laxfisk Andel främmande arter Samlat index Gothemsån Hörsneån ,5 1 Gothemsån Malmunde ,3 1 Ireån Appelqvist ,3 1 Ireån Elingsfors ,4 1 Ireån Martebokanalen ,7 1 Själsöån Själsö övre ,5 1 Vasteån Vaste nedre , 3 Vasteån Vaste övre ,4 3 Snoderån Borum ,2 1 Västergarnsån Mafrids ,8 1 Tabell 33. Tabellen visar klassningen av avvikelse för respektive variabel och vattendrag, ett samlat index samt den slutliga klassificeringen avseende avvikelser. Avvikelseklassificeringen anger i vad mån fiskfaunans egenskaper skiljer sig från dem som är typiska i icke alltför påverkade vatten. Klassning Vattendrag Lokalnamn Klass Bedömning Gothemsån Hörsneån 1 Liten eller obetydlig avvikelse Gothemsån Malmunde 1 Liten eller obetydlig avvikelse Ireån Appelqvist 1 Liten eller obetydlig avvikelse Ireån Elingsfors 1 Liten eller obetydlig avvikelse Ireån Martebokanalen 1 Liten eller obetydlig avvikelse Själsöån Själsö övre 1 Liten eller obetydlig avvikelse Vasteån Vaste nedre 3 Tydlig avvikelse Vasteån Vaste övre 3 Tydlig avvikelse Snoderån Borum 1 Liten eller obetydlig avvikelse Västergarnsån Mafrids 1 Liten eller obetydlig avvikelse Tabell 34. Avvikelseklassning och slutlig bedömning av provfiskade vattendrag 25. Resultaten visar sammanfattningsvis att alla lokaler utom de i Vasteån uppvisar en liten eller obetydlig avvikelse (1). Vasteån utmärker sig som det enda av de provfiskade vattendragen som uppvisar en tydlig avvikelse (3) vilket inte är förvånande genom att ån visade sig vara i stort sett fisktom. 48

51 Diskussion Både sjöar och vattendrag på Gotland har kraftigt modifierats av människan under det senaste seklet, i takt med den kraftiga moderniseringen av jordbruket. Sjöar har sänkts, våtmarker har dikats ut och vattendrag har rätats och fördjupats. Allt för att vinna större arealer till odling och för att överskottsvatten snabbt ska transporteras bort från landskapet. Dessa åtgärder har självklart påverkat det biologiska livet i gotländska vatten, inte minst fisksamhället. Provfisket 25 omfattade 4 sjöar och 6 vattendrag. Sjöarna var Tingstäde träsk, Norrsund, Mjölhatte träsk och Bogeviken. De vattendrag som provfiskades var Gothemsån (2 lokaler), Ireån (3 lokaler), Vasteån (2 lokaler), Själsöån (1 lokal), Snoderån (1 lokal) samt Västergarnsån (1 lokal). Ytterligare nio lokaler i 6 olika vattendrag ska inventeras under 26. De bedömningsgrunder som finns idag och där en revidering pågår kan inte sägas vara direkt överförbara till Gotland där förhållandena är speciella och ofta skiljer sig avsevärt från dem på fastlandet. En långsiktig övervakning av sjöar och vattendrag på Gotland bör därför i första hand ta fasta på förändringar och avvikelser i förhållande till öns egna vattenförekomster och ett gotländskt index vore därför att föredra (se även Länsstyrelsen Gotlands län, 24). Av de sjöar som provfiskades 25 har Tingstäde träsk den rikaste fiskfaunan. Antalet fångade individer per ansträngning är ungefär det dubbla i förhållande till mängderna i Norrsund och i Mjölhatte träsk. Sedan provfisket 1999 har fångsterna i Tingstäde träsk tredubblats, räknat på antal individer. Orsaken är att gärsen ökat kraftigt samt att rekryteringen av abborre ser ut att vara betydligt bättre än Tingstäde träsk är den enda av de provfiskade sjöarna som får klassningen art- och individrikt fisksamhälle (1) och som uppvisar en liten eller obetydlig avvikelse från det som anses typiskt (1). Okulära observationer visar att grunda områden, vilka är svåra att täcka med nätfiske, hyser stora mängder juvenil abborre, gädda och även ansenliga mängder vitfisk av olika årsklasser. Därmed kan unga årsklasser av olika arter dessutom vara underrepresenterade i provfiskestatistiken vilket i så fall ytterligare pekar på att sjön rymmer ett art- och individrikt fisksamhälle. I motsats till Tingstäde träsk har enligt resultaten från provfisket förhållandena i Norrsund försämrats. Både mängden mört och abborre har gått ned och antalet individer per ansträngning är bara ca en tredjedel av 1999 års nivåer. Att uttala sig om orsakerna till förändringen är vanskligt men man kan konstatera att dagens situation är jämförbar med den som rådde Det är dock viktigt att komma ihåg att vid provfiskena både 1981 och 1999 gjordes betydligt färre ansträngningar än 25, vilket påverkar möjligheterna till direkta jämförelser. Både 1981 och 1999 genomfördes 3 nätansträngningar i Norrsund till skillnad från 25 då 8 ansträngningar gjordes. En tydlig skillnad mellan Tingstäde träsk och Norrsund är att i Tingstäde dominerar abborre på ett helt annat sätt än i Norrsund, där biomassan av mört i alla tre provfisken (25, 1999, 1981) varit jämförbar med den för abborre. Trots den förändring som skett enligt provfiskeresultatet 25 behåller Norrsund ändå den klassning den hade 1999, nämligen 2, och avseende avvikelser från det som anses vara typiskt, får sjön också klassningen 2, vilket motsvarar liten avvikelse. Mjölhatte träsk har tidigare inte provfiskats med nät och här genomfördes 25 ett inventeringsfiske, d v s ett fiske med ett lägre antal ansträngningar än i ett standardiserat 49

52 provfiske. Syftet var att mer kvalitativt undersöka sjöns fiskförekomst. Endast abborre fångades, dock i relativt god omfattning. Antalet individer och biomassa per ansträngning var likvärdigt med Norrsund, trots att endast en art registrerades. Den låga diversiteten ger sjön ändå en lägre klassning än Norrsund, 3, vilket dock får ses som ett grovt mått på sjöns tillstånd på grund av det låga antalet ansträngningar. Genom det artfattiga fisksamhället avviker också Mjölhatte träsk tydligt (3). Bogeviken vid Slite är mer att betrakta som en avsnörd havsvik än en insjö vilket också demonstrerades av den höga salthalten och av artsammansättningen med inslag av marina arter som strömming, skarpsill och skrubbskädda. Viken är kraftigt påverkad av hög näringsbelastning och reducerade och svavelväteluktande sediment. Bogeviken var den sjö där flest arter registrerades men de låga tätheterna ger ändå klassningen 3, vilket motsvarar ett fisksamhälle med genomsnittlig art- och individrikedom. Om Bogeviken inte haft sitt inslag av marina arter, skulle emellertid klassningen ha blivit sämre. Den låga individtätheten och biomassan gör att Bogeviken avviker tydligt (3) från det som anses vara typiskt. Genom Bogevikens ställning som avsnörd havsvik bör sjön i framtiden ej ingå i den regionala miljöövervakningen för sjöar. Resultaten från provfisken i vattendrag visar att det genom utseendet på den miljö lokalen representerar är förhållandevis enkelt att förutsäga hur fisksamhället ser ut. Öring återfanns i alla lokaler där strömsättning, beskuggning och tredimensionella strukturer i vattnet förekom. Där dessa element saknades förekom heller inte öring och fisksamhället domineras då ofta numerärt av småspigg (Hörsneån, Elingsfors, Borum, Mafrids). I lokaler som är opåverkade av dikningar och rensningar dominerade istället öring helt (Malmunde, Appelqvist, Själsö). Martebokanalen i Ireån utgör en sorts intermediär där ett stationärt bestånd av öring etablerat sig i ett sedan tidigare rensat och grävt vattendrag. Rensning har inte skett på länge och kanalen har därför återfått sin goda beskuggning vilket är grundläggande för förekomst av uppväxande öring. Vasteån som mynnar i Kappelshamnsviken skiljer sig tydligt från alla övriga lokaler. Ån har kvar sin ursprungliga karaktär och har alla grundläggande förutsättningar för ett bra öringbestånd. Ett vandringshinder strax uppströms mynningen hindrar dock all fiskvandring upp i ån. 3 individer (2 sutare, 1 gädda) fångades sammanlagt i de två provfiskade lokalerna. Dessa härstammar med största sannolikhet från Träskmyr, uppströms Vasteån. De miljöer som överensstämmer med goda förutsättningar för förekomst av öring (Malmunde, Appelqvist och Själsö övre) är också de med den högsta biomassan (se figur 31), om man undantar Vasteån, av skäl som redogjorts för ovan. Generellt kan sägas att lokaler där öring förekommer i relativt höga tätheter också har en låg klassning, vilket motsvarar ett art- och individrikt fisksamhälle (Malmunde, Appelqvist, Hörsneån och Själsöån övre). Där öring saknas, vilket ofta sammanfaller med en kraftig fysisk störning av vattendraget blir klassningen högre (sämre). I Vasteån som rymmer alla förutsättningar för ett gott öringbestånd saknas öring på grund av ett vandringshinder strax uppströms mynningen. Graden av avvikelse från det som anses vara typiskt i icke alltför påverkade vatten visar sammanfattningsvis att alla lokaler utom de i Vasteån uppvisar en liten eller obetydlig avvikelse (1). Vasteån utmärker sig som det enda av de provfiskade vattendragen som uppvisar en tydlig avvikelse (3) vilket inte är förvånande eftersom ån visade sig vara i stort sett fisktom. 5

53 När det gäller fiskförekomst i rinnande vatten brukar förekomst av öring ses som en indikator på vatten av god ekologisk status. Av den anledningen är det av stor vikt att arbetet med att återställa och underhålla reproduktions- och uppväxtlokaler för öring kan fortsätta och intensifieras. Arbete med återställning av vattendrag har under lång tid skett via olika fiskeoch båtklubbar och under det senaste decenniet även i projektform genom medfinansiering från EU. Den fysiska påverkan och den modifiering av vattendrag som skett på Gotland i samband med utdikningar har kraftigt begränsat öringens livsutrymme. Provfisket och erfarenheter från olika fiskevårdsåtgärder visar dock att det med relativt enkla medel går att åstadkomma en förbättring genom att arbeta med beskuggning och utplacering av sten och leksubstrat i vattendragen. De raka kanaler, utan trädbeskuggning längs kanterna, som idag är vanliga på Gotland innebär att näringsläckaget och igenväxningstakten av vattendragen är hög. Att anlägga skyddszoner i form av obrukad mark med träd och arbeta med återställning av våtmarker är därför ett betydelsefullt arbete för att uppnå fastställda miljömål samt direktiven inom vattenförvaltningen. 51

54 Referenser Fiskeriverket 26a. Nya bedömningsgrunder för fiskfaunans status i svenska sjöar. Slutrapport Fiskeriverket 26b. Nya bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten. Slutrapport, Fiskeriverket 24. Preliminär bedömning av ekologisk status utifrån fiskfaunan. Finfo 24:9. Fiskeriverket 21. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Finfo 21:2. Lindström, G Gotlands Fiskfauna. Berättelser om Gotlands Läns Hushållningssällskaps verksamhet Bil. 1. Visby 1894:1-31. Ljunggren, N., manuskript. Flodnejonöga, Lampetra fluviatilis, i gotländska vattendrag. En studie av artens ekologi och utbredning. Examensarbete i biologi, 2p. Högskolan på Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län 26. Inventering av makrofyter i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 26:3. Länsstyrelsen i Gotlands län 24. Provfiske i gotländska sjöar Rapport nr 6. Länsstyrelsens livsmiljöenhet. Länsstyrelsen i Gotlands län Inventering av fiskfaunan i gotländska sjöar och vattendrag. Regionalekonomiska enheten p. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 22. handbok för miljöövervakning Elfiske i rinnande vatten. Version 1:

55 Bilaga 1