Moralisk kompetens i näringslivet: ett institutionellt perspektiv.

Transkript

1 Magnus Jiborn Filosofiska institutionen Lunds universitet Föredrag Trondheim Moralisk kompetens i näringslivet: ett institutionellt perspektiv. NCC För ett par år sedan (hösten 2002) lanserade ett av de största svenska byggföretagen, NCC, i samarbete med Uppsala universitet ett omfattande utbildningsprogram i etik för chefer inom koncernen. - UNDER HÖSTEN kommer tusen personer att genomgå denna utbildning, med påföljande test, sade NCCs VD Alf Göransson då etiksatsningen presenterades för media. - När man har gjort testet får man skriva på att man har läst och förstått, fortsatte han. Sedan kopplar vi det till anställningsavtalet för de anställda. Efter genomgången kurs, menade man på NCC, skulle ingen av cheferna längre behöva tveka om vad som är moraliskt rätt och fel. Bakgrunden till NCCs etiksatsning var en rad skandaler som skakat företaget och hela byggbranschen: avslöjanden om olagliga karteller och omfattande byggfusk liksom rapporter om rasism, sextrakasserier och könsdiskriminering på byggarbetsplatserna hade solkat branschens rykte under flera år. NCCs agerande kan säkerligen delvis ses som en form av kriskommunikation; att skicka cheferna på etikkurs var ett sätt för företagsledningen att signalera utåt att man tagit till sig kritiken och var beredd att göra något åt problemen. Visade sig lyckosamt: lyckades delvis vända på bilden av företaget och fick mer positiva rubriker. Men tanken var väl också att kursen skulle vara ett sätt att försöka åtgärda problemen, att man genom att öka kunskaperna i etiska frågor

2 inom företaget ska kunna undvika framtida skandalrubriker och därmed, förhoppningsvis, lyckas återställa förtroendet för företaget. Så frågan är vad är det man ska lära sig, och på vilket sätt kan en etikubildning vara ett sätt att komma tillrätta med problemen. NCC inte ensamma. På senare år ett brett utbud av kurser och utbildningar i etik som vänder sig till företag, särskilda branscher eller yrkeskategorier. Syftet med dessa utbildningar sägs ofta vara att bidra till en ökad moralisk kompetens. Behov av moralisk kompetens inom näringslivet. Inom många yrken, sjukvårdspersonal, socionomer, men också informatörer, konsulter, ingenjörer, chefer sägs moralisk kompetens utgöra en del av den professionella kompetensen. Motiv för att satsa på moralisk kompetens: - Förtroende - Stärka varumärke - Undvika risker (negativ publicitet, - Långsiktiga relationer - Lättare att rekrytera personal - Konkurrensfördelar Men vad innebär egentligen moralisk kompetens? Är det något man kan lära sig? Är det något som man kan ha nytta av i ett företag eller en organisation? Och är moralisk kompetens inom näringslivet något önskvärt ur ett samhällsperspektiv? Mitt syfte är att analysera begreppet moralisk kompetens. Går det att ge en meningsfull innebörd? Att vara kompetent på ett område innebär (i normalt språkbruk) att ha tillräcklig förmåga att utföra någon uppgift eller aktivitet på ett tillfredsställande sätt enligt någon standard. Kompetens förutsätter kunskap men brukar också handla om praktiska färdigheter, förmåga att handla. Know how. En människa är inte klok enbart i kraft av sitt vetande utan för att hon också är i stånd att förverkliga detta vetande i praktiken Kompetent snickare, forskare: Ekonomisk kompetens, ledarkompetens. Aristoteles, Nichomachiska etiken Förutsätter också att man kan göra en sak bättre eller sämre. Förutsätter bedömningskriterier,

3 Ibland annan, formell innebörd: kompetent eller icke-kompetent (jmf domstol är komptetent, professorskompetent.) Moralisk kompetens? Förslag: förmåga att handla på ett tillfredsställande sätt i moraliskt laddade situationer, förmåga att resonera om och ta ställning till moraliska frågor. Enskilda personer, företag och myndigheter ställs genom sin verksamhet inför utmaningar som kan ta form av moraliska konflikter, ibland moraliska diemman. Moralisk kompetens är förmågan att hantera dessa utmaningar. Brytting, De Geer, Silfverberg (1993) Förutsätter en standard. Vad är ett tillfredsställande sätt? Förutsätter att man kan göra en sak bättre eller sämre. Vilken standard? Finns det objektivt giltiga moraliska normer som kan tjäna som en extern bedömningsstandard, eller är moraliska normer bara uttryck för subjektiva värderingar? För att kunna säga något om vad moralisk kompetens måste vi säga något om vår syn på moralen. KPA: Var kommer våra moraliska normer ifrån? För ett par år sedan, i samband med att alla svenska löntagare skulle välja pensionsförvaltare, gick de svenska kommunernas fondbolag, KPA, ut med en uppmärksammad kampanj där man hårt profilerade sig som det etiska alternativet. På reklamskyltar och filmsnuttar i TV kunde vi se en gråtande djävul, gråtande därför att ondskan nu var på tillbakagång i och med att Sverige fått en aktiefond som inte placerade pengar i omoraliska verksamheter: tobak, sprit, kärnkraft, olja och vapen. Ett ganska kaxigt och provokativt budskap. Detta är Ont, vad vi står för är Gott. Om man provocerar får man räkna med att folk blir provocerade och slår tillbaka. Utan debatt upphöjs allehanda stolligheter till allmänt accepterade sanningar, skrev t ex VDn för ett konkurrerande företag och krävde att man skulle rensa ut etik-geschäftet. Om KPA har rätt är majoriteten av Sveriges kommuner ondsinta, skrev DNs ledarsida och fortsatte, Det som gör KPA:s kampanj så anmärkningsvärd är att ett kommunägt företag driver linjen att energiproduktion är ett påfund av djävulen själv och att företag som levererar elektricitet och värme är omoraliska.

4 Det mest anmärkningsvärda var KPAs försvarslinje. Vi har frågat våra tilltänkta kunder om vad de vill ha. sade VDn på KPA, Carina Lundberg. Etiska placeringar som undviker alkohol, tobak, spelverksamhet och miljö kom högt på önskelistan Från ont och gott till marknadsundersökningar och vi ger kunden vad kunden vill ha alltså. Naturligtvis fick KPA kritik även för denna reträtt. T ex skrev SvD ledarsida att Ett fondbolag som satsar på etik borde också ha tänkt igenom en egen etisk uppfattning. När man får kritik bör man kunna komma med ett mer substantiellt svar än att man via marknadsundersökningar kommit fram till vad människor tycker är gott. Etik är, eller borde åtminstone betraktas som, något annat än den för tillfället rådande opinionen inom en viss krets. Frågan är: Finns det något mera substantiellt att bygga på än för tillfället rådande opinioner? Uppfattningen att moraliska normer ytterst bara är ett uttryck för personligt tycke och smak och därmed inte kan var objektivt giltiga brukar kallas moralisk subjektivism eller värdenihilism. En version: moraliska utsagor har inget sanningsvärde. Uttryck för personliga, subjektiva känslor. - Usch för barnarbete (mutor)! Vanlig uppfattning i metaetisk diskussion under 1900-talet, med företrädare som Bertrand Russel, Axel Hägerström ( ). Observera att inte innebär att allt är tillåtet eller att moraliska åsikter är meningslösa och inte ska tillmätas ngt värde. Ingen grund för rationell argumentation eller kritik av moraliska uppfattningar. Vi kan inte ha moralisk kunskap, moraliska argument meningslösa utom för att påverka motpartens känslor. Svårt att se vad moralisk kompetens skulle kunna innebära, förutom att ha ett känsligt finger i luften och ta reda på hur de moraliska opinionerna ser ut. Om homosexualitet uppfattas som omoraliskt eller om det uppfattas som moraliskt rätt att i första hand anställa etniska svenskar eller att gynna den egna släkten (man ska ta hand om sina egna) så bör en etisk fond som KPA ta hänsyn till det i sina etiska riktlinjer.

5 Om moralisk kompetens innebär att ha ett känsla för opinionsvindarna så kan man i o f s förklara varför det är till fördel för företaget. På samma sätt som det kan vara till fördel att ha känsla för trender osv. Undvika att stöta sig med allmän opinion. Svårare att förstå varför det skulle vara önskvärt ur ett samhällsperspektiv. Motsatt uppfattning: Rätt och fel oberoende av våra uppfattningar och rådande opinioner. Det existerar objektiva moraliska sanningar. Objektivism. Moralisk realism. Vi kan ha moralisk kunskap. Moraliska argument kan bedömas utifrån sanningskriterier. Moralisk kompetens: att veta vad som är objektivt rätt och fel, och ha förmåga att tillämpa detta i praktiken. Problem: hur vet vi vad som är rätt och fel? Var hittar vi moraliska fakta? Rachels: moraliska sanningar är truths of reason. Inte objektivt sanna i samma mening som t ex teorier inom fysik, kemi kan vara det. Moral truths are truths of reason; that is, a moral judgment is true if it is backed up by better reasons than the alternatives. (Rachels 2003, p 41) Vad är better reasons? Vilka kriterier? Objektiva kriterier eller subjektiva? Om moralisk kompetens innebär förmåga att handla i enlighet med objektivt giltiga moraliska principer så är det lätt att se varför moralisk kompetens är önskvärt ur ett större samhällsperspektiv. Svårare att se varför det är något som ligger i företagens egenintresse. Inget självklart samband mellan objektiv moral och företagsintresse. Slutsats: vare sig objektivism eller subjektivism kan förklara varför moralisk kompetens skulle vara något önskvärt ur både företagets och samhällets perspektiv. Institutionell syn Vad jag vill föreslå är en institutionell syn på moraliska kompetensen. Moraliska normer är uttryck för konventioner som har utvecklats genom naturlig evolution för att de fyllt en funktion, för samhället och för individerna. Historiskt går en sådan syn på moralen tillbaka på Thomas Hobbes (1651) och David Hume ( ). Hume förklarade uppkomsten av egendomsrättigheter, rättviseprinciper och normer om att t ex hålla löften utifrån sådana, spontant utvecklade konventioner.

6 And thus justice establishes itself by a kind of convention or agreement; that is, by a sense of interest, suppos d to be common to all, and where every single act is perform d in expectation that others are to perform the like. Hume A Treatise of Human Nature, Book III, Part II Moderna författare som följt i Humes fotspår: Robert Sugden (1986, 2004), Ken Binmore (1993, 1995), Brian Skyrms. Von Hayek. Modern, spelteoretisk formulering av Humes teori om konventioner har givits av David Lewis. Enligt Lewis är en konvention en regelbundenhet i beteende hos en grupp människor sådan att 1. nästan alla följer R 2. nästan alla förväntar sig att nästan alla ska följa R 3. var och en har skäl att följa R givet att hon förväntar sig att nästan alla ska följa R. 4. var och en har skäl, givet att hon förväntar sig att nästan alla (inklusive hon själv) ska följa R, att önska att var och en av de övriga ska följa R. 5. Existerar alternativ R som uppfyller 1-4. Återkommande problem som rör social interaktion. Vi kan skada varandra, vi konkurrerar om samma begränsade resurser, vi kan samarbeta för att effektivisera produktionen. Gemensamma intressen men också delvis konkurrerande intressen. Exempel: konkurrens om begränsade resurser. Normer utvecklats för att hjälpa oss att lösa sådana situationer. Skapar gemensam praxis och förväntningar på varandras beteende som hjälper oss att undvika onödiga konflikter. När väl en konvention har etablerats har var och en av oss skäl att följa den. Med en spelteoretisk term utgör konventioner jämviktspunkter. Exempel: Normer för köande på Kuba. Trafikregler. Egendomsrättigheter. Viktigt att följa, viktigt för alla att andra följer, anledning att tro att en sådan princip kommer att förknippas med starka känslor. Moraliska konventioner påverkar oss på flera sätt: 1. internalisering av normer (påverkar hur vi själva upplever en situation) 2. informella sanktioner 3. formella sanktioner Spontan ordning.

7 Lägg märke till att det ofta finns flera möjliga lösningar på samma problem, flera alternativa konventioner. Höger eller vänster, först till kvarn eller störst behov eller äldst går först e d. Poängen är att du som enskild individ inte kan göra så mycket åt situationen. Stabil socialt mönster jämviktspunkt. Konsekvenser av att se moralen som grundad på konventioner: Flera möjliga konventioner för samma problem. Olika normsystem i olika samhällen. Olika normsystem under olika tidsperioder Dynamiskt perspektiv: normer utvecklas kontinuerligt. Flera parallella normsystem samtidigt Mycket av de moraliska konflikter som vi ser i samhället kan hänföras till olika normsystem som ligger och skaver mot varandra. I Sverige en rad skandaler med nepotism i fackföreningar. Fackförbunden äger och förvaltar fastigheter, toppar inom fackföreningarna har givit sig själva och sina släktingar lägenheter i dessa fastigheter. Inte svårt att föreställa sig ett normsystem som tillåter eller t o m uppmuntrar nepotism. Karteller: inte svårt att tänka sig ett normsystem som uppmuntrar karteller. Lojalitet med vänner. Moraliska normer inbäddade i sociala institutioner förändras med dessa, inte någon extern, objektiv grund för att bedöma social institutioner. Moralisk bedömning sker inifrån inte utifrån. (Sugden) Konventioner och relativism Innebär inte det här synsättet att lämnar fritt spelrum för godtycke och kulturrelativism? I vissa kulturer starkt patriarkala normer som uppfattas som moraliskt bindande. Hedersmord, kvinnoförtryck, könsstympning, mutor, nepotism. Konvention så god som en annan. Finns det utrymme för moraliska argument? Kan vi hävda att sådana normer är fel? För företag/organisationer som verkar på en internationell marknad blir frågan om kulturrelativism brännande. Våra svenska/norska normer kommer ofta i konflikt med normer i andra länder: - läkare utan gränser och prostitution. - Mutor - Arbetsrätt

8 Så går det till i dessa länder. Räcker det? Moralisk förändring. Medger att normer förändras men verkar ha svårt att göra reda för att vi kan tycka att den rådande moralen är omoralisk. Svar: 1. Att moralisk bedömning sker inifrån en viss kulturell bakgrund innebär inte att vi inte kan uttrycka moraliska åsikter som går utöver den egna rådande kulturen. Jmf. Ken Binmore: relativist och samtidigt moralist. Hans värden kommer av en viss kulturell bakgrund. 2. Innebär inte heller att t ex hedersmord, mutor, dödsstraff är rätt eftersom det godtas inom de kultursfärer där det utövas. Inget motsägelse att jag anser att dödsstraff är moraliskt fel. 3. Inte godtyckligt. Det går att ge rationella argument. Utgår ifrån funktionella aspekter: Ingen fungerande lösning (Alla normer är inte stabila jämviktstillstånd) Jmf normer om att tala sanning. Alternativ som är bättre för alla, icke-optimala. Exempel: mutor, karteller. Dåligt för somliga (orättvist). Jmf konvention: var och en föredrar, givet att de själva följer R, att alla andra också gör det. Begränsar möjliga konventioner. Exempel: slaveri. Förnuftsskäl Utgår ifrån vad människor har rationella skäl att acceptera/stödja Institutionellt synsätt: begränsad moralisk relativism. Kompetens Att vara kompetent på ett område innebär (i normalt språkbruk) att ha tillräcklig förmåga att utföra någon uppgift eller aktivitet på ett tillfredsställande sätt enligt någon standard. Kompetens förutsätter teoretisk kunskap men brukar också handla om praktiska färdigheter, förmåga att handla. Know how. Bedömningskriterier, regler, som avgör vad som betraktas som ett väl utfört arbete inom området. Delas av en större grupp människor. Institutionellt synsätt: dessa regler socialt definierade, inbäddade i sociala institutioner.

9 Exempel: Byggnadssnickare. Inte objektiva kriterier för ett väl utfört byggnadsarbete, institutionella regler. (innebär inte att kriterierna inte är objektivt mätbara) Kompetens innebär att ha den teoretiska kunskap och praktiska förmåga som krävs för att utföra arbetet väl enligt socialt givna regler. Räcker inte. Betonar ytterligare en faktor: reflektion över de regler som styr verksamheten. Förmåga att lösa nya, oväntade problem, inte bara följa en uppgjord mall. Bedömningskriterierna på så gott som alla områden utvecklas ständigt, genom tekniska förändringar, ny kunskap osv. Våra kriterier för vad som är ett väl utfört arbete när det gäller husbygge skiljer sig ifrån vad som räknades som ett väl utfört arbete på säg 1600-talet. Förändringarna sker genom att de som är verksamma på området ändrar praxis och reflekterar över vad de gör, varför, om det finns alternativ, om saker kan göras bättre. Reflekterande element viktigt. Kompetens innebär också förmåga att vara aktivt och medvetet delaktig i att utveckla (eller bevara) reglerna. Observera att regler, även om de är konventionella, inte är alldeles godtyckliga. Ett hus har en funktion. Funktionen + fakta om hur världen är beskaffad i vissa avseenden (t ex hur olika material reagerar på fukt, påfrestningar av olika slag, hur människor är beskaffade) sätter gränser för vilka konventioner på området som är livskraftiga. Begränsningar. Moralisk kompetens och konventioner När en moralisk konvention är etablerad i ett samhälle kommer den att styra dels hur vi värderar olika handlingsalternativ som står till buds, dels hur andra värderar och bedömer vårt agerande. Definierar handlingsutrymmet. Handlingsutrymmet för marknadschef på NCC eller HM begränsas av moraliska värderingar kring hur olika situationer ska hanteras. Hennes egen uppfattning om vilka alternativ som är godtagbara och hur andra kommer att bedöma hennes agerande. Går hon alltför långt ifrån vad som anses godtagbart kommer hennes förtroende att raseras, det blir svårt att fortsätta. Michael Walzer: the moral reality of war. The moral reality of business.

10 Men konventioner utvecklas. Marknadschefen är samtidigt delaktig i att påverka de värderingar som i framtiden kommer att omgärda hennes yrkesroll, beroende på vad hon gör och hur väl hon lyckas med att förklara, motivera vad hon gör kommer hon antingen att stärka de rådande värderingarna, eller att bidra till att sätta en ny standard. Hur utvecklas moralen? Genom att vi bryter mot den! (Jmf internationell rätt) Finns ingen formell lagstiftare. Moralen utvecklas genom kreativa regelbrott som accepteras i efterhand. Dålig moral är ofta minst lika skadlig som brist på moral. Exempel: Tidigare sexualmoral. Patriarkala strukturer. Kreativa regelbrott är viktiga! Moralisk kompetens handlar, menar jag, om förmågan att hantera den här dubbla rollen, att kunna agera inom de ramar som rådande moraliska värderingar ställer upp men också att på ett medvetet sätt vara delaktig i att forma standarden på området. Förutsätter: - teoretiska kunskaper (kännedom om normativa teorier) - omvärldskunskap (kännedom om företagets verksamhet påverkar) - kännedom om egna och andras värderingar - förmåga att lyssna, analysera, resonera och fatta välgrundade beslut - Förmåga att reflektera över de konventioner som styr - Förmåga att kommunicera grunderna för beslut. Fördelar för företaget: - ökat handlingsutrymme - minskad risk för misstag - minskad känslighet för moralisk panik. Fördelar för samhället: - välgrundade beslut (som tar hänsyn till hela samhällets intressen) - bättre kommunikation om grunder för beslut - medvetet deltagande i att forma normer - bättre normer - minskad risk för moralpanik Institutionellt synsätt är problematiskt i många avseenden, men har också stora fördelar. Moralisk kompetens inte något mystisk utan liknar annan kompetens. Förklarar varför önskvärt.