Betydelsen av pedagogers kompetens och arbetsätt i naturvetenskap för barns lärande i förskolan

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng på grundnivå Betydelsen av pedagogers kompetens och arbetsätt i naturvetenskap för barns lärande i förskolan The Importance of Teachers' Competences and Working Methods of the Natural Sciences for Children s Learning in Preschool Pinar Ahmad Lärarexamen 210hp Naturvetenskap och lärande Examinator: Agneta Rehn Handledare: Anna Jobér

2 2

3 Sammanfattning Syftet med min studie är att undersöka hur ett antal pedagoger arbetar med naturvetenskap i förskolan med fokus på vilka hinder och möjligheter de ser för att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter och hur de bedömer sin egen kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. För att få ett stort antal svar från olika pedagoger har jag använt mig av en enkätundersökning med öppna frågor. Jag har valt ut fem förskolor i större stad i Skåne. På varje förskola har jag delat ut fem enkäter. Jag samlade totalt in 15 ifyllda enkäter. Resultatet visar att alla pedagoger har arbetat med biologidelen inom naturvetenskap och att de flesta arbetar dagligen och spontant med naturvetenskap. När det gäller vilka hinder och möjligheter de ser i arbetet med naturvetenskap uttrycker pedagogerna att de till viss del saknar material, plats, tid och kompetens. Alla pedagoger önskar höja sina kompetenser genom fortbildning i ämnet naturvetenskap. Nyckelord: Förskola, naturvetenskap, pedagogers kompetens, utbildning, enkätstudie. 3

4 4

5 Innehåll 1. Inledning Syfte Litteraturgenomgång Förskolans läroplan Varför naturvetenskap i förskolan? Pedagogens kompetens för att undervisa i naturvetenskap Faktorer som kan utveckla barns förmåga till lärande Samspelets betydelse mellan barn och pedagoger Pedagogens sätt att arbeta med frågor Pedagogens sätt att arbeta med experiment Metod Datainsamlingsmetod Urval Genomförande Forskningsetik Tillförlitlighet Bearbetning Resultat Förskolepedagogernas bakgrund Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan? Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan? Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan? Sammanfattning av resultat Diskussion Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan?

6 6.2 Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan? Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan? Avslutning Fortsatta undersökningar Referenser Bilaga Bilaga

7 1. Inledning Jag är en person som är intresserad av naturvetenskap. På gymnasiet läste jag naturvetenskapsprogrammet och sedan valde jag studera till lärare i förskolan och de tidiga skolåren med inriktning naturvetenskap och lärande. Under min VFT (verksamhetsförlagd tid) på förskolan har jag uppmärksammat att matematik och svenska ofta förekommer i samtal med barn. Det uppträder varje dag under måltider, samlingssånger och i olika aktiviteter. Detta får mig att tänka på om man anser att matematik och svenska är de viktigaste ämnena och att man helt enkelt inte prioriterar andra ämnen, så som exempelvis naturvetenskap. Många forskare som Harlen (1996), Lindahl (2003), Sjöberg (2000) visar att det är viktigt att börja med naturvetenskap i tidig ålder. Jag har även, under min VFT, observerat att det uppträder en viss svårighet kring de naturvetenskapliga ämnena hos lärarna. Detta gör helt enkelt att barn inte får tillräckligt med kunskap för att kunna skapa sig en naturvetenskaplig grund. Flera forskare, bland annat Andersson (2008), Harlen (1996) menar för att skapa intresse hos barn krävs det att pedagoger ska ha bra kunskap i detta område och använda sig av varierande undervisning som passar barns ålder. Detta kan göras till exempel genom att använda sig av experiment eller att planera sin undervisning som lek, bild och andra estetiska uttrycksformer. Under min VFT var jag med om att en förskollärare utförde olika naturvetenskapliga experiment med barnen, dock lyckades hon inte med experimenten då hennes egen kompetens begränsade henne. Till min förvåning förstod hon inte själv att experimenten inte fungerade på grund av hennes bristande kunskap, utan skyllde istället på materialen. Hela situationen gjorde mig förvirrad och detta ligger till grund till att jag vill undersöka varför naturvetenskap inte har en stor plats i förskolan. De internationella undersökningarna TIMSS 2007 (Skolverket, 2008) och PISA 2006 (Skolverket, 2007) har visat att intresset för de naturvetenskapliga ämnen har minskat bland elever, vilket har lett till att färre söker sig till de naturvetenskapliga utbildningarna. Orsakerna till detta kan vara exempelvis bristande undervisning, att det upplevs som svårt att förstå, eller brist på värderingsdiskussioner och negativ inställning till naturvetenskap i media och samhälle (Sjöberg, 2000). Därför menar jag att undersöka hur lärare arbetar med och uttrycker sig kring naturvetenskap har stor betydelse, inte bara för mig som blivande lärare men i ett större samhällsperspektiv. 7

8 2. Syfte Syftet med min studie är att undersöka vad pedagogerna har för uppfattningar om att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Vilka hinder och möjligheter ser de? Hur kan detta relateras till vad de säger om sin egen kompetens? Jag kommer att använda följande frågeställningar i min studie: Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan? Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan? Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan? 8

9 3. Litteraturgenomgång 3.1 Förskolans läroplan Förskolan fick sin första läroplan år 1998 och det fanns ett strävansmål mot naturvetenskap: utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur (Lärarens handbok, 2008, s 24). I den reviderade läroplanen för förskolan, har det tillkommit många förändringar och fler mål inom ämnet naturvetenskap. Målen i den reviderade läroplan är följande. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö98, Skolverket, 2010, s 10) Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen - stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö98, Skolverket, 2010, s 11). Det finns alltså tydliga riktlinjer för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. 3.2 Varför naturvetenskap i förskolan? Läroplanen för förskolan anger att man ska arbeta med naturvetenskap, men vad säger tidigare forskning? I boken Naturvetenskap som allmänbildning (Sjöberg, 2000) kan man läsa om de fyra anledningarna till varför man ska utveckla sina naturvetenskapliga kunskaper och de anledningarna kallar Sjöberg (2000) för ekonomiargumentet, nyttoargumentet, demokratiargumentet och kulturargumentet. Första argumentet, ekonomiargumentet, säger att en individ ska kunna förberedas för ett yrke som har med teknologi att göra. Nyttoargumentet går ut på att kunskaperna hjälper en individ att klara 9

10 av vardagslivet, då vår vardag är baserad på teknologi. Om vi inte har de kunskaper som krävs är det svårt att dra nytta av all kapacitet som man kan åstadkomma. Demokratiargumentet innebär att det är viktigt att ha goda kunskaper inom naturvetenskap när man ska diskutera de politiska aspekterna i ett samhälle. Det sista argumentet, kulturargumentet, innebär att naturvetenskapen är en viktig del av människans kultur. 3.3 Pedagogens kompetens att undervisa i naturvetenskap Ett antal forskare, bland annat Thulin (2006) och Elm (2008), menar att pedagogens kompetens är en mycket viktig faktor i förskolan. Lee Shulman är en amerikansk utbildningsforskare (Wickman & Persson, 2009). Han myntade begreppet lärares kunskapsbas, som syftar på att en pedagog behöver en viss kunskap för att kunna undervisa. Det omfattar ämneskunskaper och kunskaper om arbetsmetoder. Det första innebär att pedagogen behöver kunna sitt ämne bra och det andra innebär att pedagogen behöver övningar, erfarenheter och goda idéer för att kunna förmedla sina ämneskunskaper till barnen i undervisningen. Gustafsson och Myrberg (2002), samt Andersson (2000) kom fram till att pedagogens kompetens har störst betydelse för vad barnen lär sig i skolan. Det är viktigt att pedagogen har en bra kunskap för att kunna prestera en lektion där barnen ges bra förutsättningar att kunna utveckla sin förståelse, på så sätt lär sig barnen det som är målet med undervisningen. Susanne Thulin (2006) skriver i sin avhandling om hur pedagoger och barn kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen i förskolan. Hon menar att det finns flera orsaker till att pedagoger inte har tillräcklig kompetens när det gäller vissa innehållsområden. Det märks tydligt då barn ställer frågor utan att få något svar samt att pedagogerna utrycker sig på lekinspirerade sätt samt ger djur mänsklig gestalt. När barnen frågar betyder det att de vill veta och att de är intresserade. I den situationen utgör pedagogens förklaring en väldigt stor del för barnens fortsatta intresse (Elstgeest, 1996). Thulin (2006) anser att, för att barn ska få utveckla kunskap om naturvetenskapliga fenomen är det viktigt att man förklarar fenomenen ur ett 10

11 barnperspektiv, i vardagliga situationer och gärna integrerat med andra ämnen. Thulin (2006) efterlyser att förskolan har en ämnesdidaktisk diskussion när det gäller olika aspekter till innehåll, ge pedagoger möjlighet att utveckla sin kunskap, samt att fundera över vad det innebär att arbeta med olika innehåll. När Annika Elm (2008) genomförde sin undersökning i förskolan och förskoleklass om naturvetenskapliga aktiviteter kunde hon konstatera att barnen inte själva fick komma med egna initiativ gällande naturvetenskapen. I hennes undersökning förklarades det att pedagogerna ansåg att naturvetenskap var det som innefattade uppgifter gällande djur och natur. Pedagogernas brist på kunskap inom naturvetenskap gjorde det svårt för dem att ange detaljerat när de arbetade med naturvetenskap i andra situationer, likt det Thulin (2006) påpekade i sin avhandling. För att kunna möta och förstå barns frågor angående naturvetenskap samt hjälpa dem att gå vidare med sina undersökningar är det viktigt att pedagogen har en kompetens inom ämnet. Detta menar Elfström m.fl. (2008) som också poängterar att barn ofta har en viss kunskap om naturvetenskapliga fenomen och vill lära sig mer, men att pedagogerna i förskolan istället väljer att inte lyfta deras frågor och starta en diskussion på grund av sin egen kunskapsbrist. Därför underviker pedagogerna enligt Elfström m.fl. (2008) att arbeta med just naturvetenskap och istället arbeta med andra aktiviteter, såsom bild eller matlagning. Att pedagogerna i förskolan väljer att undvika att arbeta med naturvetenskap är inget positivt för barns lärande och utveckling. Vilket bland annat Harlen (1996) också påpekar. Hon skriver att det är viktigt att börja tidigt med naturvetenskap för att barnens förmåga att förstå sin omvärld förbättras. För att barn skall få så bra kunskap inom naturvetenskap behöver de skapa sig ett förråd av begrepp och lära sig olika sätt att samla information och pröva idéer. Det underlättar för dem att ta beslut och lösa problem i sin vardag. Harlen (1996) menar också att det är lika viktigt att börja med naturvetenskap som med matematik och svenska, eftersom att tekniken utvecklas hela tiden och det visar sig i olika områden. Dessutom skriver Harlen (1996) om ett annat argument till varför det är viktigt att börja tidigt med naturvetenskap och använda naturvetenskapliga arbetssätt. Hon menar att barns attityd till naturvetenskap utvecklas tidigare än till andra ämnen och att detta kan bevisas. Harlen (1996) påpekar även att barn i 11-eller 12 års ålder redan har skapat sig en uppfattning om ämnet och på så sätt hunnit bestämma sig ifall ämnet passar dem eller 11

12 inte. Eftersom många barn kommer till högstadieundervisningen i naturvetenskap med brister i de naturvetenskapliga begreppen och missuppfattningar leder det till att de inte hänger med i undervisningen i naturvetenskap. Detta är en av anledningarna till att många uppfattar ämnet som både svårt och tråkigt. Flera forskare, bland annat Sjöberg (2000) och Lindahl (2003) påpekar starkt att det är viktigt att börja med naturvetenskap redan i tidig ålder. Lindahl (2003) har i sin avhandling skrivit om en anledning till varför det är viktigt att börja tidigt med naturvetenskap i de yngre åldrarna. Anledningen är den att många barn redan i årskurs 5 och kanske ännu tidigare, har tankar om sitt yrkesval och därmed sitt gymnasieval. Därför är det ytterst viktigt att barnen får en positiv bild av naturvetenskap långt tidigare än vad som görs idag. I detta arbete utgör pedagogens kompetens en viktig faktor. 3.4 Faktorer som kan utveckla barns förmåga till lärande Pramling Samuelsson (1994) påvisar viktiga faktorer för att barn ska kunna lära sig saker. Dessa faktorer kan användas vid undervisning med barn i olika åldrar. Det handlar om att skapa meningsfulla situationer för de barn som är inblandad i undervisningen. Det är viktigt att barn är intresserade av innehållet för att de skall kunna yttra sig och tänka igenom samt begripa att innehållet är meningsfullt. Pedagogens uppgift är att försöka få barnen att berätta, för att kunna ta reda på hur de tänker. Det är också viktigt att pedagogen ställer utmanande frågor, på så sätt kan barnen uppfatta att deras idéer, tankar och svar är viktiga och intressanta. Detta skapar inte bara självförtroende hos barnen utan också en atmosfär där de kan känna sig trygga. Självförtroendet och tryggheten utvecklar deras förmåga att yttra sig. Detta är en lämplig egenskap för att de senare skall kunna diskutera i undervisningen, som syftar till utveckling av vetenskapliga begrepp. Idéer, tankar och åsikter från en grupp barn bildar ett viktigt innehåll i undervisningen (Pramling Samuelsson, 1994). När detta innehåll används som ett hjälpmedel skapas en möjlighet för barn att få kunskap om andras tankar. Detta hjälpmedel ger dem emellertid även en bas för att kunna ändra perspektiv. Det är viktigt för att kunna utveckla den egna uppfattningen. Pedagogen formar alltså utvecklingsmöjligheter av olika slag genom att tidigt under barnets skoltid låta dem upptäcka mångfalden. När barnet börjar 12

13 jämföra sina tankar med andra barns tankar betyder det att han/hon börjar resonera över sina egna tankar. Detta är ett grundläggande villkor för att förbättra begreppsförståelse inom naturvetenskap anser Pramling Samuelsson (1994). 3.5 Samspelets betydelse mellan barn och pedagoger Att pedagogen har betydelse för barnets lärande och utveckling blir tydlig med en socialkonstruktivistisk syn på lärandet. Vygotskij är en av världens mest ledande psykologer, som har en socialkonstruktivistisk syn på lärandet (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Han menar att individen utvecklas genom samspel med den sociala omgivningen. Samspelet har en grundläggande betydelse för att barn skall öka sina erfarenheter och med hjälp av språket kan man reflektera, testa och kommunicera kunskap. Språket och samtalet är två viktiga verktyg för att utveckling och lärande skall ske. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) har kommit fram till att det är viktigt att samtal förs på olika nivåer för att barn skall lära sig något. För att kunna föra samtal på olika nivåer måste pedagogen ställa frågor och diskutera tillsammans med barnen, då språket hjälper barnen att utvecklas. Det är inte bara det talade språket samt skriftspråket som har betydelse för barns kunskapsutveckling utan även bildspråket (Elfström m.fl., 2008). Sterner anser (Björkman, 2008) att det finns flera anledningen till varför det är bra att använda bildspråket. Barnen kan med hjälp av bildspråket, lättare se detaljer och blir bättre på att beskriva sina teorier. Sterner (ibid.) menar också, likt Sjöberg (2000) och Lindahl (2003) att arbeten med naturvetenskap i förskola och de lägre åldrarna skapar fler tillfällen till bra språkutveckling och därmed en kunskapsutveckling. Vygotskijs observation tyder på att barnen inte själva kan upptäcka naturvetenskapliga begrepp, utan att de måste få hjälpa av andra människor, exempelvis en pedagog, som förklarar och diskuterar begreppen tillsammans med barnen (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Den nya kunskapen som barnen får med hjälp av samtal med andra kallas för den proximala utvecklingszonen. Vygotskij framhåller också att undervisning är viktig för barnens kunskapsutveckling, men att barnen själva måste anstränga sig för att kunskapen skall vara bestående. För att det skall ske en 13

14 kunskapsutveckling hos barnen måste samarbetet och samspelet mellan barn och pedagog vara god (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Andersson (2008) menar att det är viktigt att samspelet mellan barnen och pedagogen är bra, då det i sin tur skapar en förutsättning för barnen att utveckla sina naturvetenskapliga förståelser till dem bästa. Elstgeest (1996) skriver om olika sätt att stimulera barn till naturvetenskap, som har betydelse för barns lärande. Uppmuntran måste riktas mer mot barnens ansträngningar än mot resultat, genom att acceptera och lyssna på barnens svar när de kommer fram till något genom sina undersökningar och försöka använda deras funderingar för vidare undersökningar. Elstgeest (1996) menar att man måste övertyga barnen om att man är intresserad av deras arbete. När barnen känner att pedagogens intresse är äkta, hjälper det barnen att känna förtroende och att våga diskutera mer. Det handlar även om att respektera barnens idéer och inte övertyga dem till en förklaring som inte är begriplig för barnen. Att låta barnens kunskap utvidgas genom iakttagelser och att ta tillvara barnens funderingar är en bra början för kommande undervisning. Att skapa en miljö där barnen känner sig trygga samt ha tillräckligt med material att arbeta med är även en viktig del för att kunna stimulera barnens lärande i naturvetenskap. Andersson (2008) nämner att ett tillåtande klassrumsklimat där barnen vågar diskutera sina idéer och föra fram sina tankar är en aspekt som gynnar lärandet med förståelse. Ett annat viktigt hjälpmedel i barnens miljö är leken. Det menar Persson (2006) i sin studie, där han undersökte hur lek och drama hjälper barnen att använda sig av naturvetenskapliga begrepp och utveckla förståelsen för dem. Elfström m.fl. (2008) påpekar även tyngden av pedagogisk dokumentation. De menar att det är ett bra hjälpmedel för kunskapsutvecklingen hos barn. Den hjälper till vid pedagogernas reflektioner samt tolkningar av barnens arbeten. 3.6 Pedagogens sätt att arbeta med frågor Ideland och Malmberg (2010) refererar till Elstgeest när de skriver om olika typer av frågor som ingår i naturvetenskapliga arbetssätt och som har påverkan på barns lärande. De frågorna leder till att ställa hypoteser samt utföra undersökningar. Frågor som är reproduktiva frågor innebär att barn får svar direkt från pedagogen eller att de hämtas ur läroboken. Den här typen av frågor låter inte barn försöka själva. Resonerande frågor 14

15 leder till att sätta igång samtal där barnen får berätta om sina observationer, vilket hjälper barnen att utbyta idéer som i sin tur hjälper de att förstå. Produktiva frågor innebär att barnen själva får ta reda på svaret. Den här typen av frågor ökar barnens förmåga att observera och utföra undersökningar, menar Elstgeest (1996). De sätter igång tankar och öppnar barnens sinnen och leder till att deras förtroende stärks då de lär sig att lita på sina egna iakttagelser. Frågor av detta slag används till exempel vid exkursioner i naturen, när en grupp barn arbetar med samma innehåll. Det är viktigt att använda produktiva frågor för att underlättar utomhuspedagogiken. Pedagoger och barn måste förbättra sig på att ställa produktiva frågor, hävdar Elstgeest (1996). För att kunna använda produktiva frågor får man hjälp av fyra frågetyper, som uppmärksamhetsfrågor, räkna och mäta frågor, jämförelse-frågor och vad-händer-om-frågor. Dessa frågor stimulerar barnens tankeförmåga och öppnar vägar till kunskap. Sterner (Björkman, 2008b) menar precis som Ideland och Malmberg (2010) att det är viktigt att ställa produktiva frågor och de nämner även att det krävs en viss skicklighet för att kunna ställa frågorna. 3.7 Pedagogens sätt att arbeta med experiment Det är viktigt att ge möjlighet för barn i förskolan att experimentera med sin omgivning (Lagerholm, 2009). Det hjälper barnen att utvecklar sina begrepp anser Lagerholm (2009). Andersson (2008) och Eskilsson (2001) skriver om att eleverna långt upp i klasserna saknar naturveteskapliga begrepp. I läroplanen för förskolan (Lpfö98, Skolverket, 2010) står det inte att barnen ska experimentera för att utvecklas, däremot betonar läroplanen leken för barns lärande och utveckling. Genom leken kan barnen arbeta med sin omvärld och sina erfarenheter. Experiment kan uppfattas som lek för barnen och genom det får barnen nya erfarenheter (Lagerholm, 2009). Andersson (2008) menar att om pedagogerna vet hur de kan förbättra barnens experimenterande, hjälper de barnen att bredda sina erfarenheter, vilket kommer att skapa en grund för att fortsätta undersökningar i skolan. De tidigare erfarenheterna inom naturvetenskap hjälper eleverna att fortsätta utvecklas och fördjupa sin kunskap. Eskilsson (2001) tar exempel om gaser (luft) och skriver att barn saknar vardagliga 15

16 erfarenheter om det. Det är därför viktigt att börja experimentera och undersöka begreppet luft redan på förskolan. Pedagogens uppdrag är att få barnen engagerade genom att undersöka, upptäcka och samtidigt hjälpa dem att ge en struktur åt sina experiment och börja ställa hypoteser för att bygga upp och utveckla sin begreppsstruktur. Ausubel (1978) påpekar att om experiment skall bli mer inspirerande för alla barn krävs det att barnen själva får ställa sina frågor och söka svar. Detta då svaren har betydelse och leder till att barnen ändrar sin syn på olika sammanhang. Genom att barnen skapar sig flera erfarenheter lär de sig även fler nya begrepp. Vidare skriver han om hur viktigt det är att skapa en öppen och tillåtande miljö där barn kommer in i samtal med andra, likt det Andersson (2008) också menade. Jag kan därför konstatera att barn lär sig att sätta ord på sina erfarenheter och lärarens roll blir att föra in naturvetenskapliga begrepp. Enligt Persson Gode (2008) är det en fördel för barnen att på egen hand skapa en hypotes kring experiment. Det är viktigt att man som pedagog låter dem fundera och reflektera kring vad som skall hända innan experimentet utförs. Genom det blir experimentet mer betydelsefullt för barnen då det kan uppfattas som en prövande hypotes istället för ett experiment utan mening. 16

17 4. Metod Det finns två olika typer av metoder inom forskning som man väljer för att genomföra en undersökning. Det är kvalitativa respektive kvantitativa metoder. Halvorsen(2003), Johannessen och Tufte (2003), samt Hellevik (2002) skriver om skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativ metoder. De menar att kvantitativa undersökningar ger en bredd i undersökning och det är möjligt att generalisera, men att detta är omöjligt i kvalitativa undersökningar. Där återfinns kvalitativa undersökningar mer i löpande text och citat, medan kvantitativa undersökningar innefattar mer tabeller och figurer. Larsen (2012) påpekar att dessa skillnader i metoderna inte behöver överensstämma i alla fall. Det finns kvantitativa undersökningar som gör det möjligt till fördjupning. Det behöver alltså inte endast vara möjligt att gå på djupet genom en kvalitativ undersökning. Vidare anser Larsen (2012) att de flesta tänker att intervju är en form av kvalitativ metod, men det beror på vilken typ av intervju man utför. En strukturerad intervju bedöms som en kvantitativ metod. Jag har valt att använda mig utav enkätundersökning som oftast är kvantitativ, men i min undersökning har jag använt mig av öppna frågor där pedagogerna ges möjlighet till att ge ett mer utförligt svar, vilket leder till att svaren blir mer kvalitativa. De öppna frågorna kan också användas vid en intervju, men jag anser att enkäterna kan ge mig en större bredd, då det ger mig möjlighet till ett större urval. Enkät och intervju passar som metod till mitt syfte i undersökningen. Anledning till att jag inte valt att använda mig av intervju som metod beror på att intervjuer är mer tidskrävande, samt att det inte betyder att svaren behöver bli mer trovärdiga eller sanningsenliga. 4.1 Datainsamlingsmetod För att få svar på mina frågeställningar bestämde jag mig för att använda mig av enkäter som jag delade ut på ett antal förskolor. Det finns både för- och nackdelar med enkäter. Det är även något som Larsen (2012) påpekar. Fördelen med enkäter är att personen kan besvara frågorna anonymt och på så sätt inte känna sig blottad. Enkäterna skapar möjlighet för pedagogerna att tänka efter innan de svarar på frågorna på ett annat sätt i jämförelse med en intervju. Att använda enkäter kräver även mindre tid och på så sätt kan man få med ett större antal pedagoger. Det kan även vara lättare att analysera 17

18 enkäterna än intervjuer. Den främsta nackdelen med enkäter är att det kan ske missuppfattningar samt att respondenterna väljer att avstå frågor som de tycker är svåra att besvara. En annan nackdel är att man inte kan gå djupare in på det skrivna svaret. I min enkättundersökning (se bilaga 1) använde jag mig av 10 frågor. De flesta frågorna är öppna. Det betyder att respondenten kan besvara frågorna så utförligt som möjligt. Detta kan betyda att svaren tenderar att bli långa, men mer individuella. Larsen (2012) anser att det finns två viktiga fördelar med att använda sig av öppna frågor. Genom att använda sig av öppna frågor kan jag lättare se om respondenten har förstått frågeformuleringen. Det ger även möjlighet till respondenten att besvara frågorna mer fritt, utan att svaret redan är bestämt och på så sätt påverkar respondentens svar. Enkätfrågorna är anpassade till examensarbetes syfte för att ta reda på hur pedagogerna arbetar med naturvetenskap på förskolor. Hur pedagogerna bedriver naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt hur pedagogerna upplever sin egen kompetens inom naturvetenskap. Min ambition har varit att ha tydliga och kort formulerade enkätfrågor. 4.2 Urval Jag valde att använda mig av ett slumpmässigt urval i min undersökning. Min enda tanke med mitt urval var att skulle besöka olika förskolor och fråga om pedagogerna på de respektive förskolorna var intresserade av att delta i min undersökning, om inte, så skulle jag gå vidare till en annan förskola. Jag valde totalt fem olika förskolor utan att ta hänsyn till var förskolorna var belägna samt om de är kommunala eller privata förskolor. Då jag ville kunna få en bred uppfattning utav min undersökning, la jag inte någon vikt vid genusperspektivet. Jag ansåg att detta inte var väsentligt för min studies syfte. Jag valde att rikta enkäten endast till pedagogerna och inte barnskötare. 4.3 Genomförande Jag valde att dela ut enkäter på fem förskolor i en större stad i Skåne. Jag tog själv kontakt med rektorn eller personalen på de förskolor som jag valde. Detta för att få accepterat att jag får dela ut enkäter till personalen på de utvalda förskolorna. Jag 18

19 presenterade mig samt bifogade ett informationsbrev, med information om mig själv och min utbildning, samt vad mitt examensarbete handlar om och dess syfte(se bilaga 2). När jag delade ut enkäterna ville jag gärna att de spreds på hela förskolan och inte endast besvarades av en avdelning, för att få ett så brett urval som möjligt. Detta gjorde att jag kunde ta reda på hur de olika avdelningarna arbetar med naturvetenskap på förskolan och således få en mer trovärdig slutsats i min undersökning. På varje förskola delade jag ut fem enkäter, vilket innebar att jag delade ut 25 enkäter totalt. Jag bestämde tillsammans med personalen på de olika förskolorna när jag skulle komma tillbaka för att hämta de besvarade enkäterna. När jag kom till de olika förskolorna för att berätta om min undersökning möttes jag av personal som direkt svarade att de inte läst naturvetenskap eller att de inte var NO-lärare. Jag uppfattade det då precis som barnen, att också pedagogerna uppfattade naturvetenskap som något svårt och främmande. 4.4 Forskningsetik Johansson och Svedner (2006) framhåller att examensarbete ska bygga på att respektera alla deltagare i en undersökning. Detta kan göras genom att man ger deltagarna en tydlig beskrivning av undersökningssyftet, vara tydlig med att framföra att de har rätt att ställa frågor om undersökningen samt avbryta undersökningen när som helst och att deras identitet inte kommer att blottas. I min undersökning anser jag att jag har uppfyllt forskningsetiken. När jag delade ut enkäterna på de olika förskolorna, följde ett informationsbrev med (se bilaga 2) och i detta kunde respondenterna läsa om undersökningssyftet, hänvisningar ifall det uppstod frågor samt om deras anonymitet och rätten att avbryta undersökningen när som helst. Anonymiteten samt att det var frivilligt att delta i undersökningen var grunden för min undersökning. Deltagarnas svar var angelägna för mig. 4.5 Tillförlitlighet Larsen (2012) menar att validitet handlar om relevans. Det är viktigt att samla relevant information till den undersökning som man gör. I min metod har jag endast utgått från en enkätundersökning. Då jag fick svar på mina frågeställningar till min undersökning, tyder det på att min validitet var god. Reliabilitet innebär således att det finns en 19

20 pålitlighet. En regel säger att om det finns en hög validitet, förutsätts det att det finns en hög reliabilitet (Gunnarsson, 2002). Min reliabilitet visar sig även vara god, då mitt resultat på min undersökning överensstämmer med vad andra forskare, bland annat Thulin (2006) och Elm (2008) har kommit fram till. Jag tror att jag möjligtvis hade kunnat få mer utförliga svar på mina frågeställningar och högre validitet samt reliabilitet om jag även utfört intervjuer. Jag tror att detta hade kunnat ge mig större möjlighet till att kunna fördjupa mig i frågorna och ställa följdfrågor, för att lättare förstå pedagogernas svar. Larsen (2012) menar även att om man vill få bättre validitet och reliabilitet måste man kombinera olika metoder. Jag tror att det hade varit bra om jag hade lagt till en fråga till i min enkät. Jag hade då velat få svar på vilket syfte pedagogerna har med det de gör under temaarbeten, eller experiment, samt vilka begrepp som är viktiga att ta upp och diskutera tillsammans med barnen. 4.6 Bearbetning Jag lämnade ut 25 enkäterna till fem olika förskolor och hämtade dem en vecka senare. Jag fick in sammanlagt 15 svar på mina utdelade enkäter. Jag kunde sedan börja mitt arbete med att sammanställa de olika svaren. I datainsamlingsmetoden nämnde jag att alla enkätfrågor var öppna frågor. Detta medförde att det är svårare att tolka, samt sammanställa svaren, men enkätsvaren gav mig en bättre bredd. För att göra mitt arbete lättare, har jag valt att göra en tabell över de tre första frågorna. Pedagogernas arbetssätt redovisas i tabell 2, i resultatdelen. Angående resten av frågorna på enkäten valde jag att välja ut citat utifrån pedagogernas svar för att lättare kunna påvisa deras tankar och svar. Jag har även sammanställt pedagogernas svar i löpande text. 20

21 5. Resultat I det här kapitlet presenteras pedagogernas svar från enkäterna. Där jag först redovisar pedagogernas bakgrund och därefter utgår från de tre frågeställningarna och redovisar svaren i löpande text med inlägg av citat. Sist finns en sammanfattning av svaren. 5.1 Förskolepedagogernas bakgrund I tabell 1 nedan visas pedagogerna svar på de tre första enkätfrågorna när det gäller utbildning/examensår, antal verksamma år inom förskolan och pedagogernas ålder. Några av pedagogerna hade dubbel behörighet, både förskollärare och grundskollärare. De flesta tog examen efter år Det var endast tre stycken av pedagogerna som tog examen på åttiotalet samt två stycken som tog examen på nittiotalet. Pedagogerna är mellan 28 och 55 år och har arbetat inom förskola mellan 1 och 27 år. Tabell 1. Beskriver pedagogernas ålder, vilket år de examinerades samt utbildning. Utbildning Examen år Verksam inom förskolan Ålder Pedagog Pedagog 2 (Dubbel behörighet) Pedagog Pedagog 4 (Dubbel behörighet) Pedagog Pedagog 6 (Dubbel behörighet) Pedagog ,5 39 Pedagog Pedagog Pedagog Pedagog Pedagog 12 (Dubbel behörighet) NA 2,5 35 Pedagog NA 46 Pedagog Pedagog ,

22 5.2 Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan? På frågan i enkäten "Hur ofta arbetar pedagogerna med naturvetenskap på sina förskolor" svarade de flesta dagligen, medan ett fåtal av pedagogerna svarade en gång i veckan. På nästa fråga i enkäten besvarade pedagogerna hur de känner inför och upplever naturvetenskap i förskolan? Tre av 15 angav att det varken är lätt eller roligt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, jämfört med andra ämnen såsom matematik och svenska. En av pedagogerna menade att Jag har betydligt mer kunskap om matte och språkinlärning (P7). P9 skriver För att det inte kommer mycket naturvetenskap i vardagliga situationer jämför med svenska och matematik. P6 menade Jag hade svenska/matte som sidoämnen i min utbildning och känner därför mig säkrare och har mer kunskaper i dem. De flesta av pedagogerna menar att naturvetenskap är ett ämne som kan arbetas med på olika nivåer. De tycker att det handlar mer om att möta barnen på deras nivå än att relatera naturvetenskap till något svårt. Något som en del av pedagogerna skriver är att det inte krävs speciellt mycket för att kunna utföra naturvetenskapliga aktiviteter, då det mesta finns runt omkring förskolan. Barnen kan lätt utforska och använda fler av sina sinnen i närmiljön. P1, P12 och P4 skriver att de uppskattar att arbeta med naturvetenskap på grund av att de själva anser att det är kul att vara ute. P6 och P7 tycker inte att naturvetenskap är särskilt lätt att arbeta med. Den fjärde frågeformuleringen i enkäten handlade om vad naturvetenskap innebar för pedagogerna. Svaren blev tämligen lika och handlade mycket om att naturvetenskap innebär att vara i naturen, diskutera om växter, djur och människa, att se hur saker fungerar omkring oss samt att experimentera, uppleva och upptäcka naturen i sin vardag. När det gäller nästa fråga i enkäten, angående hur pedagogerna arbetar med naturvetenskap och på vilket sätt, vilken även redovisas i Tabell 2 nedan, svarade de flesta pedagoger att de arbetar tematiskt kring olika djur. De brukar berätta för barnen om hur djuren lever, var de håller till, vad de äter och vad de gör på vintern. Det arbetade även i tema om växter och frukt, t.ex. hur frukten transporteras hit. De tog 22

23 även upp kroppen genom att göra bok om mig själv. P4, P6 och P14 jobbade även med källsortering på deras förskolor. Det gjorde de bland annat genom att låta barnen lägga teckningar, som inte är till någon nytta, i pappers insamling. P8 nämnde att de använder drama när de arbetar med naturvetenskap och tre pedagoger nämnde att de experimenterar. En av dem experimentera med vatten/ is och magnet (P5). Den andra P14 nämner att de experimenterar med att låta barnen framställa eget salt. Den sista nämnde P9 beskriver inte vad de experimenterar med när de arbetar med naturvetenskap, utan skriver endast att de experimenterar. Tabell 2. Beskriver vad pedagogerna arbetar med inom naturvetenskap samt hur de arbetar med det. På vilket sätt? Vad gör du då? Pedagog 1 Låta barn själv prova och utforska Vattenhjul, regn, sand Pedagog 2 Samtal, promenad Mat innehåll, hur man odlar Pedagog 3 Tema. Vi får hjälp av litteratur & internet Djur, spindlar och sniglar Pedagog 4 Vi tittar på, ritar av, slår upp på nätet, lägga skräp teckningar i pappers insamling Djur, växter och källsortering Pedagog 5 Experiment, bakar Magnet, vatten/is (lätta & tunga) Pedagog 6 Skapande aktiviteter Djur, träd, regn, vatten och sopsortering Pedagog 7 Samtal, visa och diskutera Promenad ute i naturen Pedagog 8 Läser, räknar, drama, leker, bild och form Studio besök till Sea U vid Ribesberg Pedagog 9 Aktiviteter och experiment Ute i skogen Pedagog 10 Gör bok om mig själv, Tema om kropp Pedagog 11 Pratar om, svara på barns frågor. Kollar fakta via Djur, människa och vara rädda om böcker/internet om vi inte kunde svara kring oss Pedagog 12 Kreativa sätt Använd naturen som inlärning Pedagog 13 Pedagog 14 Just nu inte på grund av vi har små barn Slänga de i olika kärl, göra eget salt, Transportmedel hit. Sopsortering, experiment, frukttema och plantering Pedagog 15 Talar om Djur, natur 23

24 I min undersökning ville jag även få svar på frågan vilka för- nackdelar pedagogerna tyckte att det finns med att börja tidigt med naturvetenskap i förskolan. Alla pedagoger angav i studien att det bara finns fördelar med att börja tidigt med naturvetenskap i förskolan. De kunde inte komma på några nackdelar. Mina pedagoger anser följande. P12 säger att intresse för miljö och en hållbar utveckling ökar förhoppningsvis. Det gör även P8 som också säger att barnen måste lära sig att ta hand om miljö och få ett intresse som gör att de vill utbilda sig och arbeta för att rädda den miljön. Vi måste få en hållbar utveckling av miljö. Detta framkommer också hos P14 som säger att lära barn från början när de är små är bra och det blir naturligt för dem t.ex. sopsortering och miljötänk. I likhet med P2 som menar att göra barn medvetna om vår närmiljö, ta hand om naturen och inte skada djuren, insekter, växter sopsortering och inte skärpa ner våra gator. Rita, klottra, skada allt sådant måste man lära barn och börja tidigt, och mycket mera. P10 anser att en jord som vi ska RÄDDA! Lär barnen att skydda och respektera djur natur och människor. Det kommer också fram hos P11 som nämner att vinna ju tidigare barn lär sig om sig själv/djur och natur samspelet orsak/verkan ju lättare få vi barnen att inse att vi bara har en värld och vi kan inte köpa en ny på Coop Forum! P6 tycker att det är viktigt att barnen får redan nu inblick i naturvetenskap, det skapar förståelse för barnen om naturens kretslopp och de får svar på många tankar och idéer. Detta svar är liknande med det P4 anser, nämligen det utvecklar barnets förståelse för sin omgivning och vardags fenomen. Samma tendens kan jag urskilja i P1s svar, som tycker att barnen undersöker och utforskar världen från sina egna förutsättningar och vill samtala med andra om detta. Vi som lärare måste ta tillvara på detta och vara påhittiga så att vi kan möta alla barns utforskande i olika sammanhang i vår verksamhet. P15 menar att barn blir förberedda för skolan. Citaten visar att flesta av pedagogerna arbetar mycket med miljöfrågor och människors samspel i naturen. Naturvetenskap för pedagogerna innefattar endast miljö och inte andra naturvetenskapliga moment. 24

25 5.3 Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan? En fråga jag ställde till pedagogerna handlade om vilka hinder och möjligheter de upplevde med att arbeta med naturvetenskap t.ex. när det gäller val av material eller arbetsplatser. Några av pedagogerna (6, 7, 9, 11, 15) har angivet att det finns olika faktorer som hindrar dem att arbeta med naturvetenskap t.ex. brist på personal, material, tid eller kunskap. P3 skriver att det är lite svårt att arbeta med ämnet i stadsmiljö. Hon menar att barnen från stadsmiljön inte naturligt har någon tillgång till naturen förutom parker i staden. P4 beskriver att den egna bristen på fantasi kan vara ett hinder inom det naturvetenskapliga arbetet. 5.4 Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan? När det gäller pedagogens kompetens, om den är tillräckligt för att arbeta med naturvetenskapliga ämnen eller om det behövdes en höjning av kompetensen inför att undervisa i naturvetenskapliga ämnen. I min undersökning kom jag fram till att hälften av pedagogernas svar antyder att de inte har tillräckligt med kompetens för att arbeta med de naturvetenskapliga ämnena. Även de som ansåg att det hade kompetens inom området upplevde, precis som de som ansåg att de inte hade kompetens, att de behöver höja sin kompetens inom ämnet oavsett tidigare kunskap. Detta visar att alla tillfrågade vill utveckla sin kompetens inom ämnet naturvetenskap genom fortbildning, där de kan utveckla nya idéer, tankar och kunskap för att kunna arbeta mer med naturvetenskap på förskolan. En av pedagogerna har skrivit att kompetensutveckling är alltid nyttigt och kul! Man kan alltid lära mer och mer och mer. 25

26 5.5 Sammanfattning av resultat För de flesta pedagogerna innebär naturvetenskap natur, djur, växter, miljö, kretslopp, experimentera och upptäcka hur saker och ting fungerar omkring oss. Detta upptäckte jag när jag läste enkätsvaren där pedagogerna har nämnt biologi när jag har ställt frågan "Vad är naturvetenskap?" Ingen har nämnt fysik eller kemi m.m. De har nämnt ordet biologi i olika termer som till exempel träd, djur, växter, människa och att vara i naturen. De flesta pedagogerna skrev att det är lätt och roligt att arbeta med naturvetenskap och en pedagog tyckte att det är roligt men att det inte var lätt, då hon ansåg att naturvetenskap är ett nytt ämne i förskolan. De flesta jobbar dagligen med naturvetenskap, tämligen spontant, men tre pedagoger nämnde att de jobbar med naturvetenskap en gång i veckan. När det gäller vad de gör när de jobbar med naturvetenskap och på vilket sätt de arbetar, så svarade några att de jobbar tematiskt kring djur, växter, kropp, källsortering och att några experimenterar med vatten och några säger att de arbetar med naturvetenskap genom lek och samtal. Det fanns bara en pedagog som skrev att de brukar använda sig av drama inom ämnet. Detta betyder att pedagoger arbetar med naturvetenskap på olika sätt. Några pedagoger nämner att brist i kunskap, material, plats, tid och pedagogens egen fantasi hindrar dem i arbetet med naturvetenskap. Hälften av pedagogerna har inte tillräckligt med kompetens men alla pedagoger i studien vill höja sin kompetens inom det naturvetenskapliga området för att de ska få möjligheter till nya tankar, idéer och kunskaper. Mer än hälften av pedagogerna menar att det finns fördelar med att börja tidigt med naturvetenskap med förskolebarn för att lära barn att ta hand om miljö och hållbarhetsutveckling. 26

27 6. Diskussion I detta kapitel kommer jag att diskutera resultatet utifrån mina frågeställningar: Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan? Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan? Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan? 6.1 Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan? Alla pedagoger berättade om vad naturvetenskap innebär för dem. Min analys är att alla pedagoger i denna studie kopplade naturvetenskap till biologi. Naturvetenskap är ett väldigt stort ämne och omfattar olika ämnena såsom biologi, fysik, kemi, m.m. Naturvetenskap handlar om allt omkring oss (Sjöberg, 2000). Min tolkning är att pedagogerna främst har kunskap i biologi, då de arbetar mycket med växter, djur, natur och människa, men att de saknar kunskaper i såväl kemi som fysik. Som tidigare nämnts i litteraturgenomgången, menar Elm (2008) att pedagogernas kunskapsbrist medför att det blir svårt för dem att klargöra när de arbetar med naturvetenskap samt att pedagogerna, precis som i min studie, anser att naturvetenskap främst handlar om djur och natur. Jag själv anser att det finns olika kemiska processer och fysikaliska fenomen som sker i förskolan men att pedagoger är omedvetna om. Detta som till exempel när barnen åker på rutschkanan, vid målning, vid bakning och vid blandning av exempelvis vatten och sand. Det är inte många av pedagogerna i min studie som har angivet att de experimenterar när de arbetar med naturvetenskap. Endast tre av femton pedagoger gör detta, trots att det är viktigt att låta barn experimentera med sin omgivning, då det hjälper barnen menar Lagerholm (2009) att utveckla sina kunskaper. Enligt det jag lade märke till är att experiment med vatten är det mest vanliga när det gäller experiment inom 27

28 naturvetenskap. Ett exempel på det är experiment som låter barnen se vilka saker som flyter respektive sjunker i vatten, samt hur vatten omvandlas till is när det kyls ner. När sådana experiment utförs har jag, utifrån tidigare erfarenheter märkt att man med hjälp av experimenten inte tar upp de naturvetenskapliga begreppen och låter barnen få en fördjupad förståelse, utan man avslutar endast experimenten efter att ett resultat har setts utan någon djupare diskussion. Att experimentera är bra, om man gör det på ett naturvetenskapligt sätt och för att kunna utföra experiment på ett naturvetenskapligt sätt, krävs det att läraren har en förkunskap i ämnet för att kunna förmedla den kunskap som experimentet medför. Om inte det görs, blir experimentet tämligen betydelselöst och medför ingen kunskap till barnen (Andersson, 2008). Jag anser att pedagoger i förskolan måste hitta nya sätt, förändra rutiner och utföra olika experiment som barn är intresserade av, exempelvis experiment om luft, ljud och liknande, för att väcka barns nyfikenhet till naturvetenskapliga fenomen. Elfström m.fl. (2008) poängterar också att barn ofta har en viss kunskap om naturvetenskapliga fenomen sedan tidigare, men vill lära sig mer. Det betyder att barn själva vill utforska och behöver därför stöd från pedagogerna för att kunna utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen. Andersson (2008) menar att det ligger ett visst ansvar på pedagogerna till att skapa möjligheter för barnen att experimentera, samt förbättra deras experimenterande. Om det inte sker, kommer barnen inte att kunna utveckla sina erfarenheter och på så sätt inte utveckla sin kunskap inom naturvetenskap. En fördel med att låta barn själva skapa sig en hypotes kring ett experiment är att man låter dem reflektera och fundera på vad som skall hända, innan man utför experimentet. Det gör att experimentet får en mer betydelse för eleven och det kan då uppfattas som ett prövande av hypotesen istället för endast ett experiment utan mening (Persson Gode, 2008). Att använda olika metoder är viktigt för barns lärande, inte alla barn lär sig på samma sätt, det finns barn som lär sig bättre genom att se, höra eller själv utforska. Därför behöver vi som pedagoger använda olika sätt. Sjöberg (2000) och Harlen (1996) skriver att för att kunna skapa intresse hos barn krävs det att pedagoger använder sig av varierande undervisning som passar med barns ålder. Några pedagoger i studien arbetade med temaarbeten kring djur, växter och människokroppen. Temaarbete är givande för barns lärande, men det krävs att pedagogen dokumenterar vad barnen gör 28

29 under arbetet. Dokumentation är en resurs för pedagoger som hjälper dem att följa barnens kunskapsutveckling på ett djupare sätt och tänka, samt reflektera över deras eget arbetssätt (Elfström m.fl., 2008). Ingen av pedagoger nämnde att de dokumenterar barnens arbete inom temaarbetet eller deras eget arbetssätt. Några nämnde att barnen lär sig genom lek och samtal. I Lpfö 98 står det att Barn söker och erövrar kunskap genom lek, social samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtal och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnen lärande bli mångsidigt och sammanhängande" (Lärarens handbok, 2008, s 20). Enligt Vygotskij är språket och samtalet två viktiga verktyg för barnens utveckling och lärande (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Majoriteten av den tid som barnen är på förskolan ser pedagogerna att de leker. Det kan vara både inomhus och utomhus. Min analys är att pedagogernas har brist på kunskap i naturvetenskap vilket medför att de inte kan ta tillvara på barnens lek och på så sätt arbeta med kemi eller fysik. Det innebär att en pedagog med god kompetens inom naturvetenskap kan ta upp de två ämnena genom att använda den lek som barn är intresserad av. Det kan vara lekar som innefattar att barn blandar vatten med sand i sandlådan, att barnen målar och blandar olika färger, samt när de åker rutschkana och vid bakning etc. Pramling Samuelsson (1994) menar att det är viktigt att barn är intresserade av innehållet för att de skall kunna uttala sig och tänka igenom samt begripa att innehållet är meningsfullt. Därför är det extra viktigt att som pedagog möta barnen på deras nivå och genom deras intressen. Vissa av de tillfrågade pedagogerna nämnde att de genom samtal arbetar med olika saker inom naturvetenskapen, exempelvis djur och träd. Det är här viktigt att pedagogerna verkligen är uppmärksamma på hur de diskuterar de naturvetenskapliga delarna tillsammans med barnen och att deras frågor är formulerade på ett bra sätt. Detta är även något som Elstgeest (1996) påpekar. Att ställa produktiva frågor är i detta fall väldigt bra. Det får barnen att våga skapa sig en egen hypotes, för att sedan utforska och till sist få ett resultat. Att endast samtala utan att ha ett visst mål eller syfte är inte det bästa för att en kunskapsutveckling hos barn ska ske. Vygotskij menar att barn kommer att upptäcka naturvetenskapliga begrepp genom samtal med pedagoger (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). För att kunna få en så bra lärandeutveckling som möjligt är det viktigt att det sker ett samspel i social bemärkelse. Det hjälper barn att öka sina erfarenheter och deras kompetens. Språket blir därmed en 29