LFY230, Fysik för lärare 2, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. ht 09 LFY230, Fysik för lärare 2, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Physics for teachers in secondary school 2, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och gäller fr.o.m. ht09. Ansvarig institution: Institutionen för fysik Medverkande institutioner: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 67%, Undervisning 33% Kursen ersätter stora delar av kurserna LFY120 och LFY220 och kan ej tillgodoräknas samtidigt som dessa i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Från Big Bang till nutid (fysik). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i fysik i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LFY130 med minst 15 hp godkända eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen ger en breddning av grundläggande kunskaper i fysik och en fördjupning i ämnesdidaktik, där bl. a bedömning och betygssättning behandlas. Kursen innehåller både teoretiska och laborativa inslag, där de senare syftar till att utveckla studentens experimentella förmåga. Sidan 1 av

2 Miljöfysik, 7 hp varav ämnesteori 5 hp, laboration 1 hp och didaktik 1 hp Jorden som ett system. Översiktligt om betydelsen av klimat. (Jordens klimat, växthuseffekten, aerosoler och atomvintern. Polarområdenas betydelse för atmosfär och oceancirkulation). Luftföroreningar. Skogsskador. Exempel på biologiska effekter av miljöföroreningar. Vatten och havsföroreningar. Meteorologiska grundfenomen i samband med föroreningsspridning. Atmosfäriska rörelser och spridning av föroreningar. Inverkan av regn och inversions skikt. Modeller för lokal, regional och global spridning. Gaussisk dispersion. förståelse av klimat och klimatväxlingar. Aerosolfysik. Centrala begrepp i aerosolfysik: partikelstorleksfördelning, ämnessammansättning, koagulation, kondensation, sedimentation, växelverkan med elektromagnetisk strålning. Beskrivning av aerosoltransport innefattande meteorologiska begrepp som trajektoria, omblandningshöjd, stabil respektive instabil skiktning, inversion. Beskrivning av en aerosol: droppbildning, urtvättning och deposition. Med stöd i exempel från verkliga fall av aerosoltransport påvisas effekter av spridning av hälsovådliga eller skadegörande ämnen. förståelse av gaser och gasblandningar. Omgivningsradiologi. Elementära fakta om radioaktiva ämnen och joniserande strålning, storheter, enheter och mätmetoder. Radioaktiva ämnens transport via luft, vatten och näringskedjor till människan. Radioaktiva ämnen som spårämnen. Exempel på inträffade utsläpp och nedfall av radioaktivt material och deras konsekvenser. Jämförelse med modeller. förståelse av strålning och radioaktivitet. I delkursen diskuteras frågor kring hållbar utveckling. Delkursen anknyter också till det allmänna utbildningsområdet (AUO), särskilt till kursen LAU170. Sidan 2 av

3 Modern fysik, 7 hp varav ämnesteori 5 hp, laboration 1 hp och didaktik 1 hp I delkursen ingår: svartkroppsstrålning, atomers struktur, Bohrs atommodell, Schrödingerekvationen, Heisenbergs osäkerhetsrelation, energiskalor inom fysiken, energikällor, atomkärnans struktur och kärnreaktioner, degenererad materia, Fermis elektrongas, teorin för fasta material, relativitetsteori och kosmologi. tillämpningar ges inom kemisk fysik. undervisning grundad på forskning kring barns och ungdomars föreställningar och förståelse av atomer, atomkärnor, fasta material och relativitetsteori. Ellära, 7 hp varav ämnesteori 4,5 hp, laboration 1,5 hp och didaktik 1 hp. Kursen behandlar energitransport från producent till konsument samt hemmets elförsörjningssystem. Laborativa inslag ger kunskap om enklare elektriska kretsar och enkla elektriska mätsystem. Didaktiken behandlar hur dessa moment kan användas inom undervisningen vid grund och gymnasieskolan. Vanliga föreställningar om begreppen fält, spänning, ström och resistans diskuteras. Innebörden av sekvenstänkande om elektrisk ström och konsekvenser för förståelse av elektriska kretsar behandlas. Konkreta förslag till undervisning presenteras. Elektriska kretsar, komponenter och mätinstrument. Elsäkerhet. Lik och växelspänning, ström och strömkällor Elektriska laddningar och fält, fältstyrka Magnetiska fält, induktion och induktans. Jordens magnetfält och vad det betyder för livet på jorden. Datainsamling med hjälp av datorer Magnetosfären och solvinden. Mikrovågor och satelliter förståelse av elektriska och magnetiska fenomen. Sidan 3 av

4 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 9 hp Den verksamhetsförlagda utbildningen skall tillsammans med den övriga undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån såväl akademiskt som yrkesmässigt perspektiv. Ett huvudsyfte med VFU:n är att göra det möjligt för studenterna att studera fysikens innehåll och roll i grundskolan. Detta innebär att studera vilket innehåll som undervisas och hur det undervisas. En viktig del är att träna bedömning och betygssättning. VFU:n syftar också till att studenterna skall kunna bilda sig en uppfattning om vilka kvaliteter i deras eget kunnande som måste utvecklas för att undervisa fysik i grundskolan och gymnasieskola och härigenom generera frågor som bearbetas inom den högskoleförlagda utbildningen (HFU). På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke. Genomförande Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, demonstrationer, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU:n är i huvudsak förlagd inom skolan och syftar till en progressiv utveckling av studentens förmåga att planera, undervisa och utvärdera. 5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenterna utvecklar en fördjupad förståelse av fysikens begrepp, dels utifrån fysikens vetenskapliga grund och dels utifrån de ingående momentens relevans för läraryrket. Efter genomgången kurs ska studenterna även ha fått en fördjupad insikt i naturvetenskapens och teknikens framväxt samt karaktär. De ska även ha en fördjupad insikt om vilka kriterier som utmärker vetenskap i motsats till pseudovetenskap. Efter avslutad kurs skall studenterna visa att de kan: beskriva, förklara och förutsäga företeelser i natur, vardag och samhälle rörande innehållet i kursens olika delmoment. använda sig av fysikens vetenskapliga metoder och modeller för att formulera hypoteser samt genomföra och tolka mätningar, observationer och experiment. använda sig av fysikens och ämnesdidaktikens vetenskapliga metoder, och självständigt kunna omsätta dessa i undervisning muntligt och skriftligt kunna presentera mer komplexa fysikaliska och ämnesdidaktiska problemställningar. beskriva, analysera och problematisera lärandets perspektiv och villkor, med stöd från ämnesdidaktisk forskning och utveckling samt i erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. möta enskilda elevers eller gruppers föreställningar om fenomen i världen och skapa förutsättningar för elevernas lärande om fysikaliska fenomen. Sidan 4 av

5 identifiera och diskutera etiska frågeställningar utifrån ett breddat naturvetenskapligt perspektiv, samt etiska frågeställningar som naturvetenskap ger upphov till. redogöra för olika undervisningsstrategier utifrån kursens olika områden, samt kunna reflektera över hur dessa bidrar till att alla elever lär sig redogöra för fysikexperiment och fysikdemonstrationer vilka genomförs i skolan samt reflektera över vilka möjligheter för lärande som de kan utgöra för både flickor och pojkar. förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till målen i skolans styrdokument självständigt planera och genomföra undervisning samt reflektera över sin egen undervisning utifrån teoretiska perspektiv. redogöra för den övergripande idéhistoriska utvecklingen inom vetenskapen, och vad som idag gör fysiken till en viktig vetenskap för samhället och medborgarna. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Examination sker genom obligatoriska seminarier, laborationer, demonstrationer och skriftliga tentamina. Obligatoriska inlämningsuppgifter av problemlösningskaraktär kan förekomma i delkurserna. Bedömning av VFU:n görs av kurs /inriktningsansvarige, didaktiklärare, lokal lärarutbildare, samt VFU ledare, vilka om möjligt bildar ett lärarlag. Vid bedömningen utvärderas förmåga att omsätta kursens innehåll och mål i undervisningssituationer, samt uppnådda färdigheter i pedagogisk verksamhet, ledar och medarbetarskap, bildningsarbete och vetenskapligt förhållningssätt. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på samtliga examinationer samt ingående VFU moment. För studerande som ej godkänts vid ordinarie prov och redovisningstillfälle erbjuds ytterligare provtillfällen. Vad gäller HFU delen äger student rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Sidan 5 av

6 Slutbetyg på kursen erhålls då samtliga delkurser och obligatoriska moment godkänts. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). På laborationerna ges endast betygen Godkänd och Underkänd. Anmälan görs till kursansvarig senast en vecka efter kursstart om ECTS betyg önskas. 9. Kursvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske i slutet av kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning skall lämnas till LUR Övrigt Jämlikhets och jämställdhetsaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Sidan 6 av