VÄSTERNORRLAND Storgatan 3, Härnösand

Transkript

1 VÄSTERNORRLAND Storgatan 3, Härnösand

2 Verksamhetsberättelse MLL INNEHÅLL SIDA I. FÖRBUNDETS SYFTE 3 II. VERKSAMHETSIDÉ 3 III. FÖRBUND OCH STYRELSE 4 IV. TRAFIKOLYCKSFALLSUTVECKLINGEN 5 V. VERKSAMHET/ PROJEKT 6 1. Nätverk och medlemsorganisationer 7 2. Konsumentinformation /NTF Konsument 8 3. Barnsäkerhet Nationella projekt 10 VI. KOMMUNERNAS TS-ARBETE 14 VII. SLUTORD 18 2

3 I. FÖRBUNDETS SYFTE Förbundet bildades 1971 för att verka för ökad trafiksäkerhet i länet. I detta syfte verkar förbundet bl. a. för - att inom länet stödja, planera, organisera och samordna frivilligt trafiksäkerhetsarbete - att vara NTF:s regionala organ - att samarbeta med organisationer, myndigheter, institutioner, företag och andra organ. - att i sitt arbete samverka med Trafikverket, Landstinget och Kommunförbundet i länet. - att stödja och samordna det frivilliga lokala trafiksäkerhetsarbetet och samarbeta med kommunerna och deras trafiksäkerhetsorgan. Som medlemmar i förbundet kan ingå: * länsorganisationer eller motsvarande * landsting och kommuner * regionala myndigheter Företag kan mot avgift beviljas stödjande medlemskap. Förbundets beslutande organ är årsmöte och styrelse. II. VERKSAMHETSIDÉ NTF ska skapa opinion för rätten till en trygg och säker trafik, där ingen accepterar att någon dödas eller skadas allvarligt. NTF ska öka både människors vilja att ställa krav och deras förmåga att själva bidra till varaktiga lösningar. NTF ska medverka till att ge insikt om trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan. 3

4 III. FÖRBUND OCH STYRELSE 2015 Ordförande: Anette Lövgren, Landstinget tom den 25/6 Charina Nordwall, Yrkesförsrrådet from den 26/6 Ordinarie Suppleanter Anita Hjeltman, Bilkåren H-sand Gunlög Jacobsson, Landstinget Lars Lövgren, Ånge Kommun * Kjell Mycklén, SPRF/Äldrerådet Åke Johansson, Sundsvalls kommun Christoffer Jonsson, Länsförsäkringar Leif Jonsson, Härnösands kommun Karin Lövkvist, FMK Anna-Lena Fjellström, Timrå kommun Nils Modin, Sollefteå kommun Rune Larsson, Motormännen Jan Arnström, RTP Henrik Sjögren, Länsförsäkringar * from den 26/6 Kjell Mycklén ordinarie ledamot då Anette Lövgren avsagt sig alla uppdrag för Landstinget. Fet stil = nyval ARBETSUTSKOTT Anette Lövgren, Ordförande tom 25/6 Rune Larsson, Ledamot Mona-Lill Landström, sekr. Charina Nordwall, Ordförande from 26/6 Leif Jonsson, Ledamot VERKSAMHETSLEDARE Mona-Lill Landström BOKFÖRING Revidacta Revision AB REVISORER Ordinarie Suppleanter Sara Deutschmann, Revidacta Mats Danielsson, Förtroendevald revisor Eva Höglund, Revidacta Kjell-Åke Johansson, Härnösand VALBEREDNING Lars-Olof Olsson, Örnsköldsvik, sammankallande K-G Ström, Sollefteå Ruby Ottosson, Örnsköldsvik 4

5 IV. TRAFIKOLYCKSFALLSUTVECKLINGEN I vägtrafiken har enligt preliminära uppgifter 260 personer omkommit under Det är en minskning jämfört med Olycksbarometer Sverige Döda och allvarligt skadade i trafiken (Prel.stat.) Dödade Svårt skadade Perioden Januari - december Under 2015 skadades 2397 personer allvarligt. Under perioden januari- december har antalet omkomna cyklister och gående minskat jämfört med samma period året innan. Till och med den 31:a december 2015 har 17 cyklister omkommit jämfört med 33 under 2014, motsvarande siffror för gående är 27 jämfört med 52. Svårt skadade cyklister var under personer och gående 262 personer Olycksbarometer Västernorrland Döda och allvarligt skadade i trafiken (Prel. stat.) 14 Döda Svårt skadade Perioden Januari-december I Västernorrland kan vi konstatera en minskning av antalet omkomna i trafik. VÄSTERNORRLAND 5

6 Diagrammet nedan visar vägen till det nya trafiksäkerhetsmålet Siffrorna anger de kritiska dödstalen för varje år fram till målåret. De svarta staplarna visar det verkliga antalet omkomna per månad i landet. V. VERKSAMHET / PROJEKT Inledning Det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet uppvisar även i år en stor bredd av olika åtgärder. I verksamhetsberättelsen nedan redovisas genomförda insatser inom verksamhetsområdet nätverk och medlemsorganisationer och de olika projekt som genomförts under året, såväl centrala NTF projekt som projekt finansierade av Landstinget i Västernorrland. Dessutom redovisar vi övriga verksamheter genomförda på uppdrag av Säker Trafik Vänerland AB. 1. NÄTVERK OCH MEDLEMSORGANISATIONER Interna nätverk Årsmötet 1. Årsmötets öppnande Förbundsordförande Sven-Åke Vest hälsade alla varmt välkomna till årsmötet med att börja med en tyst minut för Lars G Norberg som gick bort den 15 december 2014 därefter förklarade ordförande detta årsmötet för öppnat. Thomas Nyberg, enhetschef Närpolisen Härnösand berättade om den nya organisationen som polisen står inför. Han berättade att Polissverige är indelat i sju regioner och i Västernorrland kommer det att delas in i 3 lokala polisenområden. Men stationer kommer att vara kvar. Många funderingar och frågor kom på detta. Därefter var det Linda Karlsson Härnösands Kommun. Linda K berättade om Härnösands kommuns mål och vision om att staden och kommunen ska bli en cykel och gångvänlig kommun. Även här kommer det många frågor och funderingar. 6

7 Styrelse /AU Styrelsen har under året sammanträtt vid fem tillfällen. Arbetsutskottet har haft sex sammanträden. Charina Nordwall har deltagit på NTF kongress den 16/4 och i central ordförandekonferens i Stockholm, 9/11. Äldreråd Rådet arbetar för att trafiksystemet ska utformas med hänsyn till äldres förutsättningar och behov av mobilitet med bl a följande utgångspunkt: Alla trafikanter måste få bättre insikt om äldres förutsättningar och behov i trafiken. Äldre bilförares nyktra körning, goda hastighetsanpassning och höga bältesanvändning skall framföras som ideal för alla bilister. Rådet skall förmedla nyheter och sprida information och kunskap om trafiksäkerhetsläget. Ta initiativ till och ge förslag på trafiksäkerhetsförbättringar. Aktivt medverka i trafiksäkerhetsarbetet inom pensionärsföreningarna genom trafikombuden. Förbundets äldreråd har under året sammanträtt vid fyra tillfällen. Ordförande i rådet är Ove Sundström, SPF. Övriga ledamöter är Rolf Wirén, vice ordförande, PRO Medelpad och Nils Österman, SPF, samt Gunnar Olsson, SKPF, PRO Ångermanland representeras av Henry Jönsson och Sven-Erik Jonsson, RPG, Kjell Mycklén, SPRF samt Gunnar Rhodin, SPF Rådet har fortsatt sina insatser för att utbilda föreningarnas lokala trafiksäkerhetsombud och att marknadsföra cirkelverksamhet med särskild inriktning på trafiksäkerhet för äldre. Förbundet har medverkat i eller samarrangerat fem endagsutbildningar i Härnösand, Sollefteå Sundsvall med sammantaget c:a 150 deltagare i form av lokala trafik-säkerhetsombud i länet. Genom TS-ombuden i lokala pensionärsföreningarna har under året uppskattningsvis cirka personer fått trafiksäkerhetsinformation på möten i olika aktuella frågor. Äldrerådet och TS-ombuden har även varit engagerade i olika projekt, t ex cykelhjälmsmätningen. TSombuden har dessutom vid många olika tillfällen informerat om cykelhjälmar. I opinionsbildningssyfte har tio olika insändare producerats av äldrerådet som publicerats i fyra tidningar varav en debatt som hade 432 delningar på nätet. Yrkesförarråd Det regionala yrkesförarrådet har under året sammanträtt vid fyra tillfällen och där behandlat ett antal frågor som berört trafiksäkerheten för denna yrkesgrupp. Det regionala rådet har under året haft följande sammansättning: Janne Halvarsson, SEKO Göran Danielsson/Carina Ahlfeldt, Åkeriförbundet Anna Bengtsson, Trafikverket Charina Nordwall, Transport, Ordf. Gunnar Nyberg Transport, avd.32 Christer Brink, Arbetsmiljöverket Johan Dyrander, Polisen Anders Norlin, Kommunal Mitt Lars Kempe SEKO Väg och Ban Christoffer Hallgren, Polisen Henrik Widell, Polisen Patrik Burelid, Kommunal Hans-Åke Zackrisson, Transport Kjell Strömstedt, Taxiklubben En debattartikel om nerskärningen inom Trafikpolisen har skickas från yrkesförarrådet. 7

8 2. KONSUMENTINFORMATION / NTF KONSUMENT Information /Service Antalet samtal till butiken av konsumentupplysningskaraktär fortsätter att vara stort. Under år 2015 har vi haft c:a 500 telefonförfrågningar/besök i butiken. Statistiken är dock inte riktigt rättvisande bl a beroende på att våra öppethållandetider och tillgänglighet varierar. På grund av arbetets utåtriktade karaktär tvingas vi t ex under året ha kansliet obemannat under ett antal dagar. Informationscentral/butik Kansliet på Storgatan i Härnösand fungerar också som en informationscentral för trafiksäkerhetsmaterial. Här hyrs och lånas olika hjälpmedel som DVD-filmer, krocksläde, hastighetsmätutrustningar, reflexmätare, utställningar och annat utbildnings- och informationsmaterial. Här finns även möjlighet att hyra bilbarnstolar under kortare tidsperioder. - en lokal trafiksäkerhetsportal. I slutet av 1998 producerades vår första hemsida med konsumentinformation och nyheter på trafiksäkerhetsområdet. Hemsidan har sedan dess kontinuerligt utvecklats med ett antal nya funktioner, bl a direktlänkar om aktuellt väglag i länet och krocktester på bilar. Många nya sidor och funktioner har tillkommit. Nytt material i form av press och mediainformation, både lokal och central, läggs ut kontinuerligt, tillsammans med aktuell trafikinformation och konsumentmaterial. En särskild skolportal, Trafiken i skolan, med länkar till utbildningstips och material för trafiksäkerhetsarbetet i skolan. Trots att vi haft små resurser att marknadsföra hemsidan i lokala media ökar antalet träffar under den tid vi har haft möjlighet att följa utvecklingen. Totalt hade vår hemsida drygt 4491 unika besökare under 2015 en ökning från 2014 (3.160 unika besökare.) Opinionsbildning / Media I syfte att föregå med gott exempel i trafiksäkerhets- och miljöarbetet har förbundet även under detta år använt tjänstebil fem stjärnor enligt EuroNcap. Bilen är utrustad med bl a alkolås, ISA och antisladdsystem. Bilen är också stripad med detta budskap tillsammans med webbadress och används förutom till transporter även för demonstration av säkerhetsutrustning. Bilen är också utrustad med Econen bränslemätare för utbildning i sparsam körning. 8

9 Mediaexponering Genom en tjänst på Internet, Retriever, kan vi mäta vilken genomslagskraft förbundets samlade verksamhet har haft i media. Det handlar alltså både om reportage kring de olika projekt som NTF Västernorrland genomför och vår opinionsbildande verksamhet i form av insändare och debattartiklar i länets media. Den statistik som redovisas ovan är dock inte heller fullständig utan innehåller visserligen artiklar på webben från alla fyra tidningar i länet men tidningsartiklar endast från ett par av länets tidningar, där ordkombinationen NTF förekommit. Enligt Retriever omfattar materialet 641 artiklar under Rådgivning, stöd, opinion Vi har under året även haft kontakt med människor som vill ha hjälp med skrivelser och kontakter med beslutsfattare. Hastighetsmätningar och annan dokumentation är det som man främst vill ha hjälp med. Ett antal sådana mätningar har genomförts. Dessutom har vi stöttat personer som kontaktat oss med telefonsupport och faktamaterial. De vanligaste trafiksäkerhetsproblemen rör höga hastigheter vid skolvägar, av- och påstigningsplatser eller i bostadsområden. Förbundet har även avgivit ett flertal remissvar till kommun och Trafikverket avseende bl a cykelplaner och förstudier. NTF Västernorrland finns nu på Facebook. Där finns nyheter och nya rapport mm. Gå in och gilla sidan. 9

10 3. BARNSÄKERHET Barnavårdscentraler Under året har 30 utbildnings- och informationsträffar genomförts på BVC centraler runt om i länet varav ett tillfälle för invandrarkvinnor. Sammantaget har vi på detta sätt nått c:a 218 nyblivna föräldrar med aktuell kunskap trafiksäkerhet för små barn. Dessutom har vi genom utskick distribuerat nytt konsumentmaterial till alla BVC/MVC Uthyrning skyddsutrustning Under hela året har förbundet erbjudit korttidsuthyrning av skyddsutrustning för barn i bil vid tillfälliga behov. Det är en tjänst som är mycket uppskattad och utnyttjas av t ex många moroch farföräldrar med barnbarn på besök. Antalet uthyrningstillfällen under fjolåret var c:a 350 tillfällen. Det innebär förutom information och rådgivning i samband med uthyrningen även praktisk monteringshjälp i många fall. Plus-test Förbundet har medverkat i lanseringen av Plus-test till barnfackhandeln med broschyrställ och broschyrer om Plus testet som är ett kompletterande test som görs på stolar avsedda för den svenska marknaden. Alla plustestade stolar är E-godkända för montering på samtliga platser i bilen. En plustestad stol garanterar att barnet inte utsätts för livshotande höga nackkrafter vid en frontalkollision. Man bör välja en plusmärkt stol upp till 25 kg eftersom den tillåter barnet att sitta bakåtvänt och i samma skydd tills det är dags att byta till en framåtvänd bältesstol eller kudde. 4. Nationella projekt En stor del av NTF organisationens verksamhet sammanfaller med de s.k nationella projekten. De initieras och ansöks numera från NTF centralt och finansieras av Trafikverket. Genom projekten skapas stora mervärden i organisationen. Trafiksäkerheten nyttiggörs i praktiska handlingar på en rad viktiga områden. Under 2015 genomfördes 11 nationella projekt. Följande projekt har genomförts: 1. Attityder till mopedåkning och trimning av mopeder 2. DDD skola 3. Mätningar Bältesanvändning 4. Mätningar. cykel- och mopedhjälmsanvändning 5. Mätningar hastighet tätort 6. NTF Konsument Marknadsöversikt cykelhjälm och belysning 7. GCM-passager och farthinder uppföljning av genomförda inventeringar Samband mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljö 9. Uppföljning GCM-passager och farthinder pilotkommuner med flera 10. Trafiken i skolan 11. Insatsveckor Attityder till mopedåkning och trimning av mopeder Syftet med projektet är att ta reda på om attityden till trimning är mer negativ än tidigare. Om den inte är det finns risken att antalet skadade/döda unga mopedförare ökar då antalet 15- åringar ökar från 2015 och framåt vilket kräver någon form av handlingsberedskap. Projektet skulle därför också kunna leda till ytterligare åtgärder/projekt. Västernorrland gjorde enkätundersökningen i två skolor i länet 10

11 DDD skola Syftet är att inspirera och vägleda skolpersonal på högstadiet och gymnasiet till ett aktivt arbete mot alkohol och droger i trafiken samt ge eleverna verktyg för att göra kloka val inom området. Västernorrland har besökt 20 skolor både i länet och i Jämtlands län. Bältesanvändning NTF:s årliga bältesmätning visar att 98 % av invånarna i Västernorrlands län använder bilbälte. NTF:s bältesundersökning 2015 som bygger på cirka observationer från landets samtliga kommuner, visar att bara förare i Halland, Jönköpings län och Västernorrlands län uppfyller det kravet. NTF:s bältesmätningar omfattar samtliga 290 kommuner i landet. Men det är många län som har långt kvar till det nationella målet år 2020 där 99 % ska använda bilbälte. Bältesanvändning i Västernorrland Procent Timrå Sundsvall Örnsköldsvik Ånge Härnösand Sollefteå Kramfors Cykel- och mopedhjälmsanvändning Det görs för lite för att öka säkerheten för Sveriges cyklister. Vi är oroliga för utvecklingen, i synnerhet eftersom det kommer ta tid att anpassa trafikmiljön utifrån det ökande antalet cyklister. Sveriges cyklister har inte tid att vänta. NTFs nationella mätning visar att cykelhjälmsanvändandet bland vuxna inte ökar, snarare tvärtom, därför anser vi att man så snabbt som möjligt måste införa allmän cykelhjälmslag annars kommer ännu fler cyklister dödas och skadas i framtiden, i Västernorrland ligger hjälmanvändning på 50 %, Mopedhjälmsanvändningen i Sverige ligger på 97 procent. Jämfört med cykelhjälmsanvändningen för barn under 15 år som också omfattas av lagkrav är den 30 procent högre på moped trots att hastighetskillnaderna mellan att cykla fort och att köra moped klass II inte är så stor. Vid en olycka är dessutom fallhöjden en viktig faktor för skador just på huvudet och då oavsett hastighet. 11

12 Cyklar med elmotor är redan ganska vanliga, de vi ser idag klassas som cykel och har en elmotor på 250 watt som förstärker kraften när man cyklar. Vid nyår öppnas dock dörren för en cykel med starkare elmotor på upp till en kilowatt. Enligt Transportstyrelsens förslag som varit på remiss och som kommer läggas fram i höst av regeringen ska de klassas som moped klass 2, vilket innebär krav på cykelhjälm, förarbevis och trafikförsäkring skadades över cyklister i trafiken. Motsvarande siffra för mopedister är Under de senaste åren har antalet skadade på moped ökat med 5 respektive 3 procent. Det beror dels på att antalet 15 åringar ökar men även på grund av att nivån varit mycket låg sedan man 2009 införde den nya AM behörigheten på moped klass 1 och krav på förarbevis för moped klass 2. I Västernorrland ligger hjälmanvändningen på 55 % 2015 en ökning med en procent. De vuxna cyklisterna använder inte cykelhjälm alls i den utsträckning som man skulle vilja. Hjälmanvändningen skiljer sig åt också mellan män och kvinnor. - Om man med en lag om hjälm för alla kan öka användningen till 70 procent är det möjligt att spara 10 liv om året, sett till landet som helhet. En 100-procentig användning kan spara 15 liv per år, säger Mona-Lill Landström, NTF Västernorrland Hjälmanvändningen bland mopedisterna ser bättre ut och där är vi inte långt ifrån målet Västernorrland ligger vi på 97 procent och målet till år 2020 ska ligga på 99 procent. Riksdagen beslutade 2009 om ett etappmål för trafiksäkerheten där antalet dödade ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel fram till år Det motsvarar att max 220 personer ska dödas i vägtrafikolyckor För att nå detta mål krävs det att alla som vistas i trafiken medverkar och för cyklisterna handlar det främst om att ta på cykelhjälmen. Cykelhjälmsanvändning 2015 Västernorrland 70% 60% 59% 65% 55% 55% 50% 47% 44% 48% 43% 40% 30% 20% 10% 0% Ånge Kramfors Örnsköldsvik Sundsvall Timrå Sollefteå Härnösand Totalt 12

13 Cykel Svårt och måttligt skadad 2014 Sollefteå kommun: 2 person Härnösands kommun: 5 person Örnsköldsviks kommun: 18 personer Sundsvalls kommun: 22 person Timrå kommun: 4 Kramfors: 5 Ånge: 0 Mätningar - hastighet i tätort Under har NTF genomfört hastighetsmätningar med fast radar (SR4) på 23 orter i landet. På varje ort genomfördes mätningar på tre olika mätplatser utifrån framtagna kriterier. Hastighetsmätningarna gjordes på gator med högsta tillåten hastighetsgräns mellan 40 och 70 km/tim. Analys av mätningarna genomfördes av VTI. Resultaten redovisades i en rapport. Uppföljning av indikatorn Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät. Att mätresultatet ska ge kommunerna underlag till riktade insatser för ökad hastighetsefterlevnad i tätort. Marknadsöversikten över cykelhjälmar och belysning Marknadsöversikten över cykelhjälmar och belysning som finns på den svenska marknaden, men kan ändå fungera som en hjälp för konsumenten att hitta t ex en cykelhjälm i extra stor eller extra liten storlek, och olika cykelbelysning samt jämföra priser och olika märken. GCM-passager och farthinder- uppföljning av genomförda inventeringar 2013 och 2014 Under 2013 och 2014 genomförde NTF-organisationen en GCM-inventering i totalt 82 kommuner i landet. Resultaten av inventeringarna är inlagda i NVDB, säkerhetsklassificerade och redovisade i en framtagen kartapplikation. Därmed finns ett underlag skapat som fortlöpande behöver dialogas och följas upp om förbättring säkerhetsklassning ska kunna utläsas. Under 2014 genomfördes en uppföljning av 2013 års inventeringar. Syftet är att via återkoppling av resultatet från 2013 och 2014 års inventering skapa förutsättningar för att andelen säkra GCM-passager på det kommunala vägnätet ska öka. Genomfördes i Örnsköldsvik, Sundsvall, Kramfors, Härnösand Samband mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljö Genom att använda det unika datamaterial som samlats in i samband med uppföljningen av hastighetsefterlevnaden i tätort har NTF möjlighet att studera samband mellan faktiska hastighetsnivåer, hastighetsgräns och utformning. VTIs analys, ger NTF möjligheter att föra dialog utifrån ett verkligt baserat underlag. Att skapa en dialog med berörda kommuner kring hastighetsgränser och faktiska hastighetsnivåer i relation till begreppet självförklarande väg i tätortsmiljö. Att utreda sambandet mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljöns utformning. Att avgöra om trafikingenjören i kommunerna, bara genom att titta på fotografier av mätplatserna, kan avgöra vilken hastighetsgräns som råder. Detta förväntas ge input till vilka miljöer den självförklarande graden är hög respektive låg och orsakerna till detta. Genomfördes i Härnösand, Kamfors, Sollefteå och Sundsvalls kommuner. 13

14 Uppföljning GCM-passager och farthinder- pilotkommuner med flera Under 2010 erbjöds åtta pilotkommuner att inventera GCM-passager och farthinder utifrån en metod som Trafikverket tagit fram. Under åren 2013 och 2014 har NTF fått uppdraget att genomföra inventering i 82 kommuner. Ytterligare tolv kommuner har genomfört alternativt påbörjat ett inventeringsarbete, utifrån det underlag som Trafikverket regelbundet hämtar från NVDB. Syftet är att följa upp resultaten från de inventeringar som pilotkommuner och övriga genomfört sedan Detta för att skapa förutsättningar för att andelen säkra GCM-passager på det kommunala vägnätet ska öka. Genomfördes i Timrå kommun. Trafiken i skolan 2015 Tillhandahålla stödmaterial till skolan för att underlätta arbetet med trafiken i skolan ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Förbundet har marknadsfört Trafiken i skolan till ett antal skolor och via telefonsamtal från lärare. Insatsveckor Att öka trafiksäkerheten genom att bidra till en ökning av bältesanvändningen, bidra till att andelen trafikarbete inom hastighetsgräns ökar samt att öka andelen trafikarbete med nyktra förare. Ett samarbete med Polisen Västernorrland och Jämtland. NTF Konsument Syftet med projektet är att ge konsumenten stöd i val av trafiksäkra produkter, tjänster och trafikmiljöer. NTF Konsument har funnits i många år, där basen är det som presenteras på hemsidan På hemsidan samlas relevant information som ur ett konsumentperspektiv påverkar trafiksäkerheten. Nya produkter dyker upp på marknaden och för konsumenten kan det vara svårt att välja, därför är det viktigt att hela tiden fylla på NTF Konsument med information om nya produkter och nya lagar, regler och rekommendationer. Upphandlade projekt Sparsam körning Säker Trafik Vänerland Förbundet har under 2015 varit delaktigt i utbildning av förare hos Länsstyrelsen Västernorrland. Säker Trafik Jönköping Förbundet har tillsammans med Motormännen, Sundsvall genomfört hastighetsmätningar av olika förtag i Västernorrland. 14

15 VI. KOMMUNERNAS TRAFIKSÄKERHETSARBETE Här följer en kortfattad sammanställning av trafiksäkerhetsåtgärder som kommunerna redovisat och genomfört under året. Ånge Från synpunktshanteringen kom det in två frågor om trafik: Fråga om vägunderhåll på Fränstavägen i Fränsta. Vägen är statlig. Åtgärd efter kritik på skadegörelse vid övergångsställ. Önskemål om fler handikapplatser vid vårdcentralen i Fränsta. Önskemål om åtgärd på dålig beläggning i Mallberget. Kritik på att vinterns sandningsgrus inte tagits bort i Fränsta, statlig väg. Önskemål om att ta bort en markeringsskärm Övriga aktiviteter Villaföreningen Myren gjorde tillsammans med NTF en hastighetsmätning vid västra infarten till Ånge längs rv 83. Reglering av parkering runt skolområdet för att skydda elevernas väg till skolan. Farthinder i form av blomlådor på tre ställen. Trafikverket har förberett för ATK, fartkameror längs E14 i Borgsjö, Ljungaverk och Fränsta. Parkeringen vid skolan i Alby reglerades efter en motion som kommit till trafiknämnden. NTF delade ut reflexvästar i skolorna. Planeringen för åtgärd i Östavall för att få ner hastigheten och förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter fortsätter. En gång och cykelväg finns med på trafikverkets prioriteringslista och en fartkamera. Kommunen sökte och fick bidrag för byggande av gång och cykelbro över Gimån i Torpshammar för att förhindra spårspring på järnvägsbron. Bron ska byggas under Gång och cykelväg planeras byggas av trafikverket i Ljungaverk. En åtgärd för att förbättra säkerheten vid järnvägsövergång till trädgårdstippen och reningsverket i Fränsta planeras av trafikverket. Sundsvall Sundsvalls kommuns arbete med att förbättra trafiksäkerheten i Sundsvall har bland annat inneburit: Upprustning av gator. Smalare körbanor, separerad gång- och cykelbana, träd m.m Köpmangatan etapp 1 mellan Strandgatan och Centralgatan. Fridhemsgatan Sidsjövägen, del Kullagergatan-Snickaregatan Bergsåkersbron färdigställdes GC-väg Lasarettsvägen Heffnerslänken, koppling mellan Heffnersvägen och Förrådsgatan Storgatan etapp 2, del Dalgatan-Floragatan Upprustning av Gång- och cykelvägar: GC-väg Ljustadalens centrum GC-väg Baldersvägen delen Bergfotsvägen - Gustav Adolfvägen GC-väg Bergsåker GC-väg Nygatan, sträckan förbi Södermalms skola Belysning Många gator och gång- och cykelvägar har fått ny eller förstärkt belysning. Beläggningsåtgärder Under 2015 utförde Gatuavdelningen en stor del beläggningsåtgärder på kommunala gator. Bland annat fick flera cirkulationsplatser ny beläggning och nya vägmålningar. Cirkulationsplats Kronolottsvägen- Granloholmsleden. Klökanvägen-Gesällvägen. Norra Förmansvägen- Gesällvägen. Hagavägen-Lasarettsvägen och Cirkulationsplats Gärde. 15

16 Grindar Under året har vi satt upp ca 40 grindar för att hindra biltrafik på gång- och cykelvägar. Vinterparkeringsförbud Vi har infört vinterparkeringsförbud mellan 1 december 30 april på flera gator för bättre framkomlighet och ökad säkerhet. Trafikanordningsplaner Arbeten på gator, trottoarer, cykelvägar eller liknande berör inte bara dem som utför arbetet utan även trafikanterna och de som ska gå efter vägen. Alla som ska utföra arbete på eller invid en kommunal väg ska ansöka om en trafikanordningsplan som visar hur trafiken ska ledas vid arbetsplatsen och vilka avstängningar och vägmärken som ska användas. Trafiksektionen har infört ett nytt system där vi handlägger och beviljar alla TA-planer, för att säkerställa att trafiksäkerheten vid vägarbeten är bra för alla. Projekt Vintercyklisten Vintercyklisterna genomförs för fjärde året i rad och är en kampanj för att öka cyklandet vintertid och vänder sig till Sundsvallsbor som tidigare inte cyklat regelbundet vintertid. 60 deltagare väljs ut av projektgruppen och det ska vara olika kön och åldrar om det är möjligt. Deltagarna utrustas med dubbdäck, reflexväst, sadelvärmare, ringklocka, cykelhjälm och cykelbelysning och ska under kampanjtiden cykla minst tre dagar i veckan till och från arbetet och rapportera in via webben hur långt de cyklat samt hur vägstandarden har varit, de kan också rapportera in trafikhinder eller andra faror längs vägen. Hållbart resande Projektet går ut på att få medborgarna att se över sina resvanor och att i större utsträckning välja att gå, cykla eller åka kollektivt. Med hållbart resande avses resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Arbetet med hållbart resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och att påverka resandet innan resan påbörjats. Reflex Syns du inte, finns du inte! Kampanj för att öka användandet av reflex. Vi har delat ut reflexer och informationsblad till gående och cyklister. Härnösand 2015 var ett förhållandevis magert år när det kommer till rena TS-åtgärder. Vi byggde färdigt sista etappen (Gånsviksvägen-Frideborgsgatan) på GC-banan längs Brännavägen. Förutom detta projekt byggdes ny hållplats med väderskydd på Kaptensgatan (kollektivtrafikåtgärd), vi rev 3 st "rödlistade" övergångsställen på huvudvägnätet samt ett antal mindre beläggningsåtgärder på GC-vägnätet. Dessutom har trygghetsvandringar genomförts Antal inkomna synpunkter/trafikmiljöärenden har jag ingen officiell statistik på men uppskattar antalet till ca 50 ärenden över året, de flesta gäller snöröjning, halkbekämpning, enstaka klagomål rörande hastighet samt önskemål om övergångsställen. Sollefteå Trafikplanering av plats för avlämning/hämtning på två skolor i Långsele resp. Sollefteå. Klipp-häcken kampanj med informationsbesök hos fastighetsägare som fått anmärkningar. Inventering av vägmärken på G/S-banor. Bättring av vägmarkering övergångsställen vid skolor. Siktröjning på kommunal mark vid övergångsställen/gångpassager i anslutning till skolor. Ny beläggning på G/C-bana vid gymnasium. Pågående spårsprings -utredning tillsammans med Trafikverket. Antal från allmänheten inkomna trafikmiljöärenden 12st (varav hälften skrotbilar). 16

17 Kramfors Busshållplatser på Finnmarksvägen Farthinder Finnmarksvägen Blomlådor 7 st trafikmiljöärenden Trafikmätningar mm Ett antal bred- tung transporter Utredning övergångsställen- NTF Timrå Ny gång- och cykelbro över järnvägen mellan Sörberge och Bergeforsen Ny gång- och cykelväg från Söråkers centrum som ansluter till Strandpromenaden Planarbete påbörjad för ombyggnad av Berglundavägen (tidigare E4:an genom Sörberge) samt Bölevägen mellan järnvägen och korsningen med Berglundavägen. Påbörjande av arbetet för ny tillfartsväg och avlämningsplats samt utökning av parkeringsplatser i samband med nybyggnation av kök och matsal vid Söråkers skolan Upprättande av policy för utsättning av fysiska hinder på gång- och cykelvägar och på gator med förbud mot fordonstrafik. Belysning utmed gång- och cykelvägen på Vältbottenvägen. Ny belysning i gång- och cykeltunnlar Medverkan i Skolbarnens Trafikkalender. Inköp av ny mätutrusning. Trafikmätningar genomförda. Hastighetsbegränsning 30 km/tim intill skola. 11 registrerade ärenden rörande trafikmiljöärenden har inkommit. Örnsköldsvik Vetevägen (vid Sundsskolan), två avsmalningar Hastighetsplanen med nya hastighetsbegränsningar i etapp 1 (Sörliden, Järved, Bonäset, Bjästa, Åmynnet) och etapp 2 (Gimåt, Brösta, Arnäs, Köpmanholmen) NTF:s inventering av GCM passager i Örnsköldsviks centralort Gc vägar på Krokvägen, Hästmarksvägen Tillgänglighetanpassning av två busshållplatser (Hästmarksvägen och Myrängsvägen) Alla Ärenden i Infracontrol kopplat mot TT gruppen (Trafiksäkerhet, Tillgänglighet och busshållplatser) ca 50 st 17

18 VII. SLUTORD Nu har ytterligare ett trafiksäkerhetsår passerat och 2015 har på många sätt varit ett händelserikt år. Vi konstatera att antalet trafikdödade i länet för år 2015 blev 8 personer, det är en minskning från 2014 med 6 personer. I landet som helhet däremot omkom under personer jämfört med 270 personer året innan. Även antalet svårt skadade ökade under året i landet men en minskning i länet. Det är fortfarande långt till trafiksäkerhetsmålet år 2020 som innebär max 220 omkomna. Fjolåret innebar en stor omställning inom NTF-organisationen då projektpengar från Trafikverket blev mindre. Även detta år tvingas vi redovisa ett underskott. Trots ett intensivt arbete med att finna nya intäkter genom försäljning av bl a utbildningstjänster, som trots att de också varit lyckade, inte har kunnat kompensera för det uteblivna organisationsstödet och det indragna regionala projektstödet från Trafikverket. De ideella organisationernas möjlighet att ta ansvar och bedriva ett effektivt opinionsbildnings- och trafiksäkerhetsarbete kommer också i framtiden att vara starkt beroende av samhällets stöd. Hur framtiden kommer att bli, vet vi inte idag men förutsättningar finns att NTF kommer att leva vidare. Förhoppningsvis ska vi kunna möta den bistra ekonomiska verkligheten genom att Trafikverket ger oss tillbaka det organisationsstöd som vi hade förut. Att förverkliga nollvisionen kräver därför en bred folklig förankring och acceptans, där information, utbildning och opinionsbildning är absolut nödvändiga verktyg, som i sin tur kräver resurser. Inte minst krävs resurser för att kunna utveckla och mobilisera det nätverk av ideella organisationer och 100-tals frivilliga trafiksäkerhetsfunktionärer som NTF-förbundet utgör på det regionala planet. En viktig uppgift under det kommande året blir därför att i samverkan med hela NTF-organisationen i landet finna finansieringsformer för framtiden. Till alla som stött och medverkat i vårt arbete riktar styrelsen sitt varma tack, samtidigt som vi trots de allvarliga ekonomiska utmaningarna under kommande år hoppas kunna engagera och stimulera ännu fler. Med dessa ord önskar vi den nya styrelsen lycka till i det fortsatta arbetet! För styrelsen Charina Nordwall Ordförande Mona-Lill Landström Verksamhetsledare 18