IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser"

Transkript

1 IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser En regiongemensam förstudie inom ramen för Plug In 1

2 Innehållsförteckning 1 Syfte och deltagande 1.1 Övergripande syfte med förstudien 1.2 Deltagande regioner 2 Mål 3 Metod 3.1 Kartläggning och insamling av material 4 Kommunalt informationsansvar 4.1 Kommunalt informationsansvar föreslås bli ett aktivitetsansvar 5 Användare och arbetsmoment 5.1 Vilka är användare av systemet? 5.2 Arbetsmoment och arbetsuppgifter idag 6 Information och dokumentation 6.1 Hur dokumenteras det idag? 6.2 Förutsättningar 6.3 Information och innehåll 6.4 Särskilda utmaningar 6.5 Statistik 7 Tekniska förutsättningar 7.1 System som kan läsa varandra 7.2 Arbetsmetod 7.3 Systemets tillgänglighet 7.4 Säkerhet - Begränsa behörighet för användare 7.5 Hantering i vardagen 8 Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor 8.1 Systemstöd 8.2 Månadsvisa betalningar 8.3 Krav på gemensamma riktlinjer 9 Begrepp och definitioner 9.1 Information i systemet 9.2 Gemensamma definitioner 10 Rekommendationer utifrån förstudien BILAGA 1: Vilka IT-system har du i ditt arbete som hanterar elevinformation? BILAGA 2: Frågeguide BILAGA 3: Personer, personalkategorier och myndigheter inblandade i en ungdoms avbrott BILAGA 4: Uppgifter i systemet BILAGA 5: Begrepp och definitioner att enas om 2

3 1. Syfte och deltagande 1.1 Övergripande syfte med förstudien Det viktigaste skälet till efterfrågan av ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser är behovet av att med säkerhet veta var hemkommunens egna ungdomar är och vilken sysselsättning de har. Alla berörda parter såsom hemkommun, skolkommun, avlämnande skola samt mottagande skola ska snabbt bli varse förändringar som sker med de egna ungdomarna för att snabbt kunna sätta in tidiga och rätt insatser samt att säkra deras övergångar. Under det utredande och utvärderande arbetet av projektet Plug In blev det tydligt att det på såväl nationell som regional och lokal nivå finns svårigheter att få in statistik om elever som riskerar avbrott från gymnasieskolan samt de som redan har gjort studieavbrott. Därför framkom ett förslag om att inom ramen för Plug In genomföra en kartläggning för att se över behovet av ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser med tillhörande statistik. En skrivelse togs fram innehållande förslag om att deltagande regioner/kommuner i Plug In skulle gå samman och genomföra en förstudie. I förstudien skulle varje region/kommun beskriva sina förutsättningar för och behov av ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser med tillhörande statistik tog styrgruppen i Plug In mot bakgrund av ovanstående beslut om att: En förstudie för ett gemensamt system för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser inleds inom Plug In. Förstudien projektleds inom ramen för PlugInnovation och finansieras inom ramen för Plug In. PlugInnovation tog hösten 2013 fram underlag och arbetsmaterial för genomförande av förstudie och kartläggning och i november påbörjades kartläggningsarbetet i deltagande regioner och kommuner. Kunskapsinhämtning dokumenterades av respektive region. I februari och mars 2014 inkom deltagande regioner med sina respektive underlag till Göteborgsregionen och PlugInnovation. Underlagen har därefter sammanställs till detta gemensamma visionsdokument. Frågan om avbrott och ungdomar som riskerar att avbryta sina studier eller som har avbrutit är högaktuell sedan Utbildningsdepartementet lagt fram propositionen Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (2013/14:191). I den föreslås bland annat ändringar i skollagen och ett förtydligat ansvar för stat och kommun gällande det kommunala informationsansvaret (KIA). Dessutom föreslås att kommunerna för register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att de dokumenterar sina insatser på ett lämpligt sätt. Informationsansvaret övergår därmed i ett aktivitetsansvar. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari Ur ett individperspektiv innebär dokumentationen av utbildningsrelaterad information ökad möjlighet till rätt insatser när detta behövs. Om en elev byter skola eller flyttar mellan olika kommuner/regioner följer nödvändig utbildningsrelaterad information med och en överlämning underlättas. Ett modernt IT-stöd ska möjliggöra en enkel överföring och snabb avisering till alla berörda parter vid förändringar. Informationen i ett IT-stöd bör också kunna bidra inom andra områden. Till exempel kan informationen ge underlag för regional och kommunal utbildningsplanering, men också ett entydigt och klart underlag kring interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor. Detta är idag ett arbete som är tidskrävande för många kommuner, särskilt större kommuner eller kommuner med många elever som läser på annan 3

4 ort. Ett IT-stöd för det kommunala informationsansvaret och för hantering av interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor är omgärdat av en mängd olika regler och till dessa också undantag. Genom en förstudie där processen beskrivs definieras också reglerna och en kravspecifikation för systemet kan bli resultatet. Det är själva komplexiteten av systemet som behöver klarläggas och utifrån det kan graden av styrning bestämmas och friheten att välja anpassas. En kartläggning behöver också göras av vilka övriga system som finns och används inom regionen och som IT-stödet behöver utbyta data med (se bilaga 1). Det kan gälla antagningssystem, elevregistreringssystem på grund- och gymnasieskola samt ekonomisystem. Ett modernt IT-stöd ska enkelt kunna utbyta data med andra system och det är mycket viktigt att IT-stödet bygger på principen om öppen data. En förstudie är också viktig för att ge lika förutsättningar och likvärdig ingång till ett gemensamt systemstöd. Deltagande regioner och kommuner har kommit olika långt i sitt arbete med att systematisera datainsamling av elevinformation och studieavbrott. Det finns också olika regionala och lokala förutsättningar. En väl förankrad förstudie av detta slag blir en kunskapsprocess där de som kan komma att beröras av införandet av ett IT-stöd involveras och i det får en förförståelse om vad införande av ett system kan komma att innebära. Arbetet ska också inbegripa att identifiera och kravspecificera minsta gemensamma nämnare för ett system och att utifrån detta sammanställa ett gemensamt visionsdokument med kravspecifikation. Arbetet ska syfta till att ringa in de processer och funktioner som systemet ska stödja för att vara ett effektivt verktyg för det kommunala informationsansvaret, men också för hantering av interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor samt för utbildningsplanering. Resultatet blir här ett samlat visionsdokument med tillhörande kravspecifikation kring ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser med tillhörande statistik. Deltagande regioner/kommuner skapar på detta sätt ett tillräckligt underlag och kunskap för beslut om hur man vill gå vidare med frågan. 1.2 Deltagande regioner Regionerna som har deltagit i förstudien samt ansvarig inom respektive region är: Göteborgsregionen: Sandra Svensson och Sandra Ström Jämtland: Ilkka Kemppainen (Regionförbundet Jämtlands län) Kalmar/Södra Småland: Leliis Bahlerud-Wahlberg (Kalmarsunds gymnasieförbund) och Lennart Werner (Regionförbundet Kalmar län) Västerbotten: Ann-charlotte Svensk Östsam: deltagit med färdig kravspecifikation 4

5 2. Mål Målet med ett IT-stöd är att det ska stödja det kommande dokumentationskravet och rapporteringen för det kommunala informationsansvaret (KIA). Det ska också utgöra ett underlag för interkommunala ersättningar (IKE) och utbildningsplanering. Samtidigt bör systemet bidra till att elevadministrationen blir mer effektiv. Ett IT-stöd för hantering av dessa uppgifter är lagens förlängda arm och med ett bra och utvecklat sådant går det att säkerställa att ovanstående regler och förordningar upprätthålls. Göteborgsregionen har idag, som enda region inom ramen för projektet Plug In, ett ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) som stödjer det kommunala informationsansvaret. 3. Metod 3.1 Kartläggning och insamling av material Intervjuer, enkäter och workshops har skett med: KIA-handläggare (kommunalt informationsansvar) IKE-handläggare (interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor) rektor på kommunal och fristående gymnasieskola administratör på kommunal och fristående gymnasieskola studie- och yrkesvägledare på kommunal gymnasieskola systemadministratör utbildningsplanerare gymnasieantagning utredare verksam inom kommunal vuxenutbildning gymnasieansvarig inom kommunal gymnasieskola nätverksgrupper En frågeguide (bilaga 2) att förhålla sig till har funnits till hands och använts i varierande grad vid insamlingen. Informationen som har framkommit från de deltagande regionerna i förstudien har varit mycket snarlik och det är således likheterna som har fått styra i rapporten. Dock nämns även avvikelserna. Några åsikter har också varit motstridiga varför framlagda uppgifter bör diskuteras vidare om ett system skall ta form. I dokumentet återkommer förkortningarna KIA=kommunalt informationsansvar och IKE=interkommunal ersättning. 5

6 4. Kommunalt informationsansvar Ungdomar som ingår i det kommunala informationsansvaret är de som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år. De ungdomar som genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning, utbildning inom gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning ingår dock inte. Kommuner har idag en skyldighet att löpande hålla sig informerade om vad dessa ungdomar är sysselsatta med för att kunna erbjuda åtgärder. Främst ska detta vara i form av studier men kan även innebära annan meningsfull sysselsättning. 4.1 Kommunalt informationsansvar föreslås bli ett aktivitetsansvar I propositionen Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (2013/14:191) föreslås bland annat ändringar i skollagen om ett förtydligat ansvar för stat och kommun för ungdomar som idag ingår i det kommunala informationsansvaret. Kommunerna ska då dels hålla sig informerade om vilken sysselsättning ungdomar under 20 år har, men ansvarar även för att erbjuda en aktivitet för de ungdomar som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Dessa åtgärder ska i första hand motivera till utbildning men kan också innebära annan sysselsättning. Dessutom föreslås att kommunerna för register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och dokumenterar sina insatser på ett lämpligt sätt. Informationsansvaret övergår därmed i ett aktivitetsansvar. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari Gymnasieskolan ska också meddela elevens hemkommun om en elev utan giltigt skäl är frånvarande från studier i betydande utsträckning för att öka möjligheten till preventiva insatser. I och med propositionen ska ansvaret tydliggöras för den gymnasieskola där ungdomen studerar. Informationsansvaret och därtill en ekonomisk reglering föreslås bli en anmälningsskyldighet gentemot hemkommunen exempelvis om eleven är frånvarande från undervisningen i en större omfattning. Möjligheten till tidiga preventiva insatser ökar då. De flesta deltagande intervjupersonerna uttrycker inga särskilda tankar kring den eventuella övergången från kommunens informationsansvar till kommande aktivitetsansvar. Vissa regioner menar att de redan idag kan erbjuda ungdomar aktiviteter och därmed redan tar ett visst aktivitetsansvar. Andra menar att de idag endast kan erbjuda studier och därför kommer att behöva ändra sitt utbud vid ett införande av aktivitetsansvar. Många jobbar redan idag med att hitta individanpassade lösningar som ofta handlar om aktivitet på ett eller annat sätt. Skillnaden för dem uttrycks snarare i att dokumentationen behöver kunna göras, följas och till viss del delas med berörda intressenter. 6

7 5. Användare och arbetsmoment 5.1 Vilka är användare av systemet? Ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser ska gagna kommunernas arbete med det kommunala informationsansvaret. Andra användare av liknande system är personer som arbetar med interkommunal ersättning (IKE) mellan gymnasieskolor och bidrag till fristående skolor. Oftast är detta ekonomer utifrån varierande placering, vanligen ekonomienhet eller skolenhet på kommun eller direkt på respektive gymnasieskola. Flera regioner delar bilden av att rådande kultur mellan förvaltningar skiljer sig vilket leder till att informationen blir olika beroende på vem som har agerat. Flera vittnar också om att arbetet ofta är mycket personbundet, där ansvarig för arbetsuppgiften hittar sitt eget sätt att ta sig an uppgiften. Vissa har fått uppgiften mer eller mindre tilldelad, medan andra har valt arbetsområdet av egen vilja. Personer som arbetar med det kommunala informationsansvaret (KIA) kan exempelvis ha helt olika utgångsläge i att antingen vara administrativ kommunövergripande personal som blir uppsökande gentemot ungdom eller personal på en gymnasieskola som är mitt ute i pågående verksamhet. För vissa utgör uppdraget en betydande del av personens anställning, medan andra har en ytterst liten tid avsatt för att hantera uppgiften. För vissa kan arbetet i fråga vara ett näst intill dagligt återkommande inslag, för andra ett mer sällan förekommande arbete. Av denna anledning finns det skäl att utveckla ett system utifrån bådas behov. 5.2 Arbetsmoment och arbetsuppgifter idag Mycket av KIA-handläggarnas arbete liknar ett detektivarbete när de ska lokalisera de unga. Det kan exempelvis handla om att ungdomarna inte svarar i telefon, att telefonnumret inte stämmer och att handläggarna då får söka efter det på andra ställen och via andra kanaler. De flesta handläggare har en handlingsplan och prioriteringslista som de arbetar efter med telefonsamtal, brev och hembesök. Flera regioner vittnar om att det förebyggande arbetet är viktigt och en del KIA-handläggare är med på bland annat elevvårdssamtal och elevvårdskonferenser. Några av de metoder som erbjuds ungdomarna är coachande samtal, vägledning, konsekvensbeskrivningar, samtal kring framtidsvisioner, flexibelt schema och praktik på arbetsplatser. Det handlar mycket om att skräddarsy individuella lösningar med målet att få ungdomen tillbaka till studier. Flera handläggare poängterar också vikten av att ungdomarna är delaktiga i det förebyggande arbetet. Uppgifter skiljer sig ofta mellan olika skolors eller kommuners system. Det kan stå på ett ställe att eleven går på en specifik skola samtidigt som flera handläggare vittnar om att de ofta känner att de behöver ringa och kontrollera att uppgiften stämmer. De kan använda ett ytterligare system för att kontrollera exempelvis folkbokföringsadressen och ett tredje för sin egen hantering. 7

8 6. Information och dokumentation 6.1 Hur dokumenteras det idag? Vad och hur dokumenterar KIA-handläggare idag och hur kan ett framtida system öka kvalitén i uppföljningsarbetet? Rutiner för dokumentation ser väldigt olika ut och då det saknas datasystem för passande hantering av informationen som efterfrågas består dokumentationssättet ibland av hemsnickrade lösningar i form av fysiska pärmar eller Excel-dokument. Arbetet är ofta personbundet, vilket leder till att dokumentationen lätt blir sårbar. Likaså arbetar flera aktörer ofta med samma typ av information i egna arkiv, vilket inte sällan leder det till dubbelarbete. Flera regioner vittnar också om att koppling mot folkbokföringsregister inte är fullständigt i alla system som används, vilket innebär att flera system behöver användas för att få en helhetsbild. Utan systemstöd finns en ökad risk för felregistrering. Ofta är också fallet att andra intressenter på en skola inte har tillgång till den egna dokumentationen och därför måste meddelas muntligt eller skriftligt (utanför det egna systemet) när ett nytt ärende uppstår eller när en förändring sker. Skolsköterska och annan elevvårdspersonal dokumenterar oftast i slutna datasystem med krav på högre sekretess. Avsaknad av rutiner i arbetet och ett gemensamt datasystem försvårar det systematiska kvalitetsarbetet. Flera regioner uttrycker även svårigheten i att det inte går att dela information med andra förvaltningar eftersom det saknas behörighet. När information väl nås kan det visa sig att ungdomen inte längre är aktuell. En betydande variabel i arbetet med det kommunala informationsansvaret är att det skiljer sig mycket mellan olika kommuner huruvida ungdomarna studerar i hemkommunen, i närliggande kommun eller på fristående gymnasieskola. Många intervjupersoner i flera regioner upplever kontakten med fristående skolor som bristfällig. Vissa kommuner inom en av regionerna har 80-90% av sina ungdomar i andra kommuners skolor vilket försvårar arbetet med uppföljningsansvaret. Likaså upplevs hanteringen vid inflyttning och ensamkommande problematiskt i flera regioner. Arbetsuppgifter gällande elevinformation och avbrottsrelaterade händelser ser olika ut både mellan och inom kommuner och mellan och inom olika skolor. Storleken på kommun eller skola är också av betydelse, då det för kommuner eller skolor med mindre antal elever i ett begränsat område kan vara möjligt att ha en näst intill personkännedom för ungdom, medan det för större kommuner och skolor är svårare att få en relation till var och en av de berörda ungdomarna. 6.2 Förutsättningar För att information i ett system ska vara tillförlitligt behöver användare och brukare veta att informationen är uppdaterad och stämmer överens med verkligheten. Detta förutsätter att det är ett aktivt arbetsverktyg där alla verkligen registrerar och där informationen stämmer, annars kan det istället leda till dubbelarbete och alternativa kontroller. För att korrekt information skall finnas krävs en snar rapportering. Motiven för berörda kommuner och skolor behöver därför vara såpass tydliga och relevanta att en ständig uppdatering vid förändringar blir självklar. Flera regioner vittnar om att det ibland kan ta så mycket som 6 månader innan man får information/får tag i informationen. Det är många gånger avgörande när något skett, inte bara att det skett. Ett system som avgör ekonomisk reglering är ett motiv till att uppnå den löpande snara registreringen som propositionen föreslår ska gälla. Skolorna behöver också känna ett utbyte av systemet, exempelvis i att det är lättillgängligt att få tag i en ungdoms tidigare betyg. System kan också vara ett stöd för vidare rapportering av uppgifter till exempelvis SCB vilket utgör en starkare motiv till att använda systemet. 8

9 6.3 Information och innehåll Användarvänlighet Det ska vara enkelt och användarvänligt att dokumentera, exempelvis med listor att välja ur och med få men tydliga kategorier. Detta är något som flera av regionerna har önskemål om. En sökfunktion skulle också underlätta arbetet. För att ett IT-stöd ska fungera behövs tillgång till användarsupport för hjälp och anvisningar för hur saker ska registreras och arbetas med i systemet. Listor och rapporter Önskemål finns om att kunna skapa egna listor och rapporter som kan sparas utifrån valda sorteringar och kategorier såsom program, klass och läsår. Detta vittnar samtliga regioner om. Rapporter i form av dagsredovisningar av händelser per skola skulle också underlätta. Kanske i form av en funktion liknande Follow me där man kan följa en ungdom, dels som en siffra i statistiken och dels på personnummer. Ärendehantering och kommunikation med andra Systemet bör innehålla någon form av ärendehantering med avisering som kategoriserar ärenden, saker att göra och ger en möjlighet att kunna bocka av tillhörande uppgifter, påminnelser (tex som Microsoft Outlooks Uppgifter och Kalender). Det kan vara effektfullt att dokumentera i olika kategorier, exempelvis utifrån de som är uppföljda, de uppföljda som tackat nej samt deltagande i projektinsatser. Från flera regioner nämns också relevansen i att kunna följa ungdomens aktiviteter över tid. I detta avseende är det önskvärt att kunna lägga till en fil till en ungdom. För att användaren ska hållas uppdaterad om förändringar i systemet gällande dennes skola eller elev kan en avisering om aktuell förändring ske. Flera regioner vittnar om att de önskar någon form av signalsystem som flaggar för när en ungdom har mycket frånvaro, något som förutsätter inrapportering. Aviseringar i systemet kräver dessutom att användaren aktivt använder systemet för att andra varianter såsom e-post ska kunna göra sällananvändare uppmärksamma på att förändring skett. Om aviseringar av detta slag ska finnas föreslås också en möjlighet att som användare själv kunna välja vilka delar som ska aviseras och helt kunna avaktivera funktionen exempelvis för dagliga användare. I och med det helhetstänk runt ungdomen som föreslås råda kommer behovet av information och kommunikation mellan berörda parter bara att öka. Idag upplever flera regioner svårigheter i att få tag i dels information och dokumentation kring elev men också kontaktuppgifter. I den egna kommunen fungerar arbetet ofta bra, men för elever som går på skola i annan kommun är det svårare att få tag i någon alls och framförallt uppdaterad information. Kontakt och informationsutbyte mellan kommun och fristående skola skiljer sig mellan regionerna. I flera regioner finns inget väl fungerande samarbete med samtliga fristående skolor medan det i andra fungerar som vilken skolkontakt som helst. I arbetet runt elever som riskerar att göra avbrott eller har gjort avbrott är ofta flera personer, personalkategorier och myndigheter inblandade (se bilaga 3). Förslag har uppkommit om att kunna kontakta både utomstående aktörer och direkt berörda aktörer som elevens hemkommun, för att exempelvis i tid kunna uppmärksamma hög frånvaro eller förlängd studietid. Kontaktuppgifter till berörda blir ännu viktigare genom propositionens förslag på ändringar och på ett förtydligande ansvar för stat och kommun. Det ska därför vara lätt att föra dialog med andra i form av meddelandefunktion inom systemet som exempelvis e- post eller sms. Eleven själv skulle också kunna rapportera studieavbrott till hemkommun via en webbplats och därigenom få kontaktuppgifter till berörd informationsansvarig. En region har tagit upp att ett utbyte ungdomar emellan kan vara av vikt, exempelvis en Facebookgrupp. Informationsmaterial Information såsom regler för samverkansavtal, överenskommelser om ekonomiska regleringar och 9

10 eventuella avvikelser från gällande regler behövs för att stödja användaren. Samlat material kring dessa frågor att ta del av vid behov behöver finnas, likaså kan viss information behöva finnas tillgänglig i direkt anslutning till användarens pågående aktivitet i systemet. Juridiska aspekter och hantering av känslig information Något som flera grupper och regioner har uttryckt som önskvärt men också svårhanterligt är frågan om överlämningsinformation när en ungdom går från en skola till en annan. Uppgifter om att ungdomen gått i någon form av specialskola eller haft stöd i undervisning eller socialt upplevs vara relevanta men svårhanterliga uppgifter. Ett sätt att hantera detta är att det finns en markering på elever där det finns överlämningsinformation samt koppla kontaktuppgifter till avlämnande skolas överlämningsansvarig för vidare information. På så sätt behöver inga känsliga uppgifter ligga i själva systemet. Elevens samtycke kring information kan också vara en fråga för vidare diskussion. När det gäller anteckningsmöjligheter i form av fritext är åsikterna motstridiga. Fritext innebär alltid en risk då det etiska förhållningssättet i att undvika känsliga uppgifter och värderande information kan frångås. Fritexten skulle kunna vara kopplad till användare eller vara styrd av behörighetsgrupp, alternativt kunna exporteras till exempelvis Excel för att där kunna göra egna kommentarer. Text kan inte heller följas statistiskt. Flera av intervjupersonerna poängterar att de vill kunna dokumentera dagligen för att på så sätt följa individens utveckling, vilken sysselsättning denne har och vilka åtgärder som är insatta. Personuppgiftslagens (PuL) (1998:204) syfte är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Det är av yttersta vikt att ta hänsyn till PuL i det kommande IT-stödet. Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, till exempel insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring (3 PuL) 6.4 Särskilda utmaningar Flera regioner menar att vissa elevgrupper kan behöva hanteras på annat sätt. Systemet behöver kunna stödja hantering av person- och kontaktuppgifter för elever med skyddad identitet och papperslösa, elever på gymnasiesärskola kring andra behörigheter och valbara skolalternativ, elever på individbaserade introduktionsprogram med alternativa typer av studievägar och genomförande samt elever på skolor utanför elevens hemkommun där information om utbildningen kan vara mer svåråtkomlig. Vilka uppgifter som ska visas och sparas för dessa grupper får dock begränsas. För elever med skyddad identitet eller med boende i familjehem kan det vara upp till tre kommuner som är berörda då mottagarkommun/hemkommun, boendekommun och skolkommun kan vara helt olika. Vad ska hända när ungdomen inte längre utgör aktivitetsansvar för kommunen? Vilken data om ungdomen ska sparas och varför, var och hur länge? När uppgift om individen inte längre tjänas som underlag för det kommunala informationsansvaret bör uppgifterna avidentifieras men fortfarande vara tillgänglig för hantering i statistisk form. Det finns inte sällan anledning för KIA-handläggare att få fram historik på ungdomar som inte längre följer under informationsansvaret. Vissa intressenter skulle ha god nytta av tillgång till uppgifter från systemet, exempelvis vuxenutbildningen som efterfrågar ungdomens betyg från grund- och gymnasieskolan om de återkommer till utbildning i vuxen ålder. Riksarkivets rekommendationer och krav kan vara vägledande i frågan. 10

11 6.5 Statistik Den data som ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser samlar in ger ett betydande statistiskt underlag som kan användas för planering, uppföljning och mätning av effekter på genomförda insatser. IT-stödet behöver kunna tillhandahålla statistik som är avidentifierad och gärna kopplad till visuell presentation för analys. Statistiken ska vara anpassad till användare utifrån användningsområden och bestå av olika parametrar och dimensioner. Det kan handla om rapportering till förvaltning, politiker, andra samverkansparter för t ex lägesrapporter vid projekt. Statistik kan också tas fram för regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering av utbildningsplatser, något flera regioner har uttryckt önskemål om. Exempelvis behöver hemkommun kunna följa avbrottsstatistik för sina egna ungdomar oavsett om de är inskrivna på en skola utanför den egna hemkommunen eller på en fristående gymnasieskola. Detta för att kunna planera insatser, men också följa upp genomförda sådana. För gymnasiekommun eller enskild gymnasieskola kan det vara viktigt att veta när studieavbrottet sker för de elever som läser i kommunen eller på skolan. Statistik framtaget ur ett IT-stöd för elevinformation kan exempelvis ge information om tidpunkt när studieavbrotten sker för visst gymnasieskola och/eller för visst gymnasieprogram; vilken årskurs och vilken tid på året. Det kan också ge uppgift om det är elever med visst betygsmedelvärde som gör avbrott, hur könsfördelningen ser ut för studieavbrott och hur genomströmningen ser ut för visst program. Flera intervjupersoner i flera regioner vittnar om att det är idag är stora skillnader vilken typ av statistik som inhämtas regionalt, vilket försvårar interkommunala jämförelser. En del kommuner har en statistikmodul kopplat till elevregistret, medan andra tar fram sin statistik genom bearbetning av rådata i en Excelfil, vilket är tidsödande. Exempel på vilken statistik som i realtid kan tas fram baserat på ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser ges i det statistikverktyg som utvecklats inom projektet Plug Innovation. Mer information finns på Propositionen 2013/14:191, Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, ger ett kommande rapporteringskrav till Skolverket/SCB för nationell statistik sannolikt blir aktuellt. IT-stödet bör därför utgå ifrån de begrepp och definitioner som sätts nationellt kopplat till rapporteringskravet. Detta är också nödvändigt för att möjliggöra interkommunala jämförelser. IT-stödet bör också ge olika alternativ för export av statistiskt underlag exempelvis via Excel eller via fil för vidare bearbetning. 11

12 7 Tekniska förutsättningar 7.1 System som kan läsa varandra Då både kommuner och skolor använder sig av flera olika datasystem i sina verksamheter, finns elevinformation och relevanta uppgifter gällande avbrott utspritt på olika ställen. Liknande information delas med flera andra verksamheter. Dels nationella myndigheter som Skolverket, Centrala studiestödsnämnden CSN, Statistiska centralbyrån SCB, Migrationsverket och Universitets- och högskolerådet UHR, dels regionala och lokala verksamheter som kollektivtrafik i respektive region eller ekonomisystem i kommunerna. Flera regioner håller med om att det behövs undersökas om det finns möjlighet av utbyte verksamheter emellan, för effektivisering av informationshämtning/lämning. Alla sätt som kan påverka tidsåtgång, säkerhet, rutiner och att uppgifterna är korrekta, blir därför intressanta. Som exempel importeras Göteborgsregionens ungdomar från antagningsdatabasen in i ungdomsuppföljningssystemet. 7.2 Arbetsmetod När ett nytt system ska utvecklas är det av största vikt att berörda användare får chans att uttrycka sig och sina önskemål och vara med under resans gång. Ett vardagligt arbetsverktyg har störst chans till framgång hos användare när verktyget stödjer arbetet på rätt sätt. Användare behöver därför få vara delaktiga i utvecklingen av ett nytt arbetsverktyg och löpande rådfrågas kring avgörande vägval. Då verksamheten fortskrider under utvecklingens gång finns det också fördel i att använda ett inkrementellt arbetssätt där utvecklingen sker i små steg istället för i ett intensivt projekt under kort tid. Den politiska förankringen uttrycks också som en viktig del i beslutsgången kring ett nytt IT-stöd. Verksamheten utvecklas och nya ställningstagande behöver kunna göras allt eftersom arbetet fortskrider. 7.3 Systemets tillgänglighet Systemet behöver antingen en webbmodul eller vara helt webbaserat för att möta dagens krav på flexibla arbetsplatser, vilket också är ett önskemål från flera regioner. En anpassning för mobila enheter kan också vara aktuell då berörda användargrupper till viss del arbetar kvällar och helger och utanför kontorsmiljö. 7.4 Säkerhet - Begränsa behörighet för användare Om olika slags användare ska ha tillgång till ett datasystem behöver behörigheten till systemet vara flexibelt. Vid utbyte av information med andra blir det än viktigare att ha ett etiskt förhållningssätt till vad som skrivs om ungdomen. I intervjuerna uttrycks en risk kring både säkerhet och hantering när flera aktörer ska handskas med samma innehåll. En intervjuperson uttryckte det i att registrera händelse, inte mående. Läsarbehörighet och olika redigerarbehörigheter är en förutsättning för att vissa av de uppgifter som systemet föreslås hantera ska kunna vara möjliga, vilket flera grupper och regioner vittnar om. Dessa varianter av behörigheter kan dels styras av vilken typ av användare som är inloggad men också beroende på vilken typ av ungdom eller uppgift som ska visas. Exempelvis föreslås att endast se fullständigt personnummer på de elever som tillhör användarens kommun eller skola, vilket flera håller med om, men man vill samtidigt kunna följa en elev vid exempelvis flytt. Behörigheterna blir på det sättet både negativt begränsade (se endast det du har rätt att se) men också positivt begränsade (se endast det du behöver se). Flera intervjupersoner uttrycker en oro runt säkerheten i ett kommande systemet som tillhandahåller så mycket information och så många olika användargrupper. Det är viktigt att det finns någon form av back 12

13 up vid en eventuell krasch av systemet. 7.5 Hantering i vardagen Då den dagliga verksamheten ofta gör att personalen mitt i en arbetsuppgift får ta itu med annat, uppgavs önskemål om att hållas inloggad en längre tid för att undvika automatisk utloggning och risk för att uppgifter ej sparats. Å andra sidan nämndes att det för personal i fältarbete inte ska innebära någon risk att ha med sig dator/surfplatta/mobil med information om elev som kan hamna i orätta händer om exempelvis en situation plötsligt skulle uppstå där personen måste lägga ifrån sig enheten. 13

14 8 Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor 8.1 Systemstöd Gymnasieekonomer använder i flera regioner nuvarande elevregistreringssystem för att kontrollera vilka elever som går på vilken skola och för att kunna säkerställa rätt utbetalning. I många fall får ansvarig idag bara en faktura, och får utifrån det börja leta vidare i ärendet. Ett par regioner nämner att fakturorna inte sällan är bristfälliga i information kring elev och utbildning, vilket gör att man behöver ta reda på rätt person att kontakta i ärendet. Informationen för de sedan över till sitt egna arbetsverktyg och eventuellt faktureringssystem, vilket innebär ett dubbelarbete. I synnerhet i början av terminen när det är många registreringar och skolbyten. Dessutom har olika kommuner olika faktureringssystem vilket försvårar arbetet. Den information som finns med i systemet är i stort sätt samma, men vilka kolumner som visas och hur uträkningar görs kan skilja sig från system till system eller mellan skolorna. Tiden som löper mellan skolstart och fakturans ankomst till hemkommun kan ibland vara flera månader. I ett KIAperspektiv är det en väldigt lång tid, då det kan betyda att den eleven har haft en mycket hög frånvaro eller gjort ett avbrott under dessa månader. Ett tidigare förebyggande arbete hade i vissa fall kunnat påverka ungdomens situation. Fler användare nämner att prislistan eller prislistorna som finns behöver vara inbyggda i systemet och uppdelat på kostnad per termin och månad. Vissa nämner att man idag skickar eller mejlar prislistor mellan kommuner och skolor. Dessutom kan ungdomar generera olika tillägg och avdrag, som ex elever med särskilt stöd, modersmålsersättning och skolskjuts. Själva systemet bör kunna hantera debitering mellan skolorna. Ett stöd för ekonomiskt arbete kring elevinformation uttrycks från flera håll som efterlängtat sedan en längre tid tillbaka. Kontaktinformation som vem som ansvarar för IKE i respektive kommun upplevs också kunna underlätta hanteringen. 8.2 Månadsvisa betalningar Det försvårar arbetet för flera att faktureringsintervallen skiljer sig åt mellan kommuner och skolor. Inom en region sker avstämning och utbetalning två gånger per läsår mellan kommuner jämfört med månadsvisa utbetalningar för fristående skolor. Fördelen med månadsvisa betalningar kan vara att fulinskrivningarna minskar medan nackdelen kan vara att arbetsbelastningen ökar. Flera regioner har problem med dubbelbetalningar då fördröjningarna av fakturor exempelvis inneburit att elever tyckts vara registrerade på flera skolor samtidigt. Detta skulle kunna undvikas genom att exempelvis avisera inblandade när information om var ungdomen befinner sig skiljer sig åt, och dröja med utbetalning tills skolorna löst skillnaden. Då önskemålen skiljer sig exempelvis gällande förslag om månadsvisa betalningar bör ett IT-stöd kunna erbjuda varierande lösningar. 8.3 Krav på gemensamma riktlinjer En region nämner att man saknar gemensamma riktlinjer för utbetalningar i juli och augusti. Vilken skola ska få utbetalning om eleven i fråga gör ett eller flera skolbyten innan skolstart? Här gör kommunerna olika. Som ett exempel från Skånes IT-stöd för IKE, så får skolan som har eleven inskriven den 15 september ersättning för sommarmånaderna. En preliminärbetalning görs 15 juli och 15 augusti, men är eleven inte inskriven på skolan den 15 september får de betala tillbaka ersättningen. Den skola som har eleven inskriven 15 juli får också betalt för perioden 15 juni till 15 juli. 14

15 9 Begrepp och definitioner 9.1 Information i systemet Om ett system ska hanteras av olika regioner/kommuner behöver man tillsammans enas om uppgiftsinnehåll. I bilaga 4 listas förslag på information att ha med i ett system för att ytterligare bredda och tydliggöra för berörda användare. Svårigheten i att enas om information som kan finnas med, uttrycks samtidigt i att användare behöver vara klara över i vilket system arbetsuppgiften och utförandet hör hemma. Ex nämndes i intervjuerna att om frånvaro arbetas med aktivt i ett system och sedan ska föras över till ett annat, behöver allt ske så automatiskt att ingen extra handpåläggning krävs som då blir dubbelarbete för utföraren. Det är en skillnad i att använda ett system för aktiv rapportering mot att ha ett system för tillfälliga filöverföringar och matchningar. 9.2 Gemensamma definitioner Det finns idag fastställda definitioner kring området utbildning, kallad EMIL-standard. Till stor del täcker standarden uppgifter gällande elevinformation, men det finns inga nationellt fastställda definitioner av begrepp inom området för avbrottsrelaterade händelser. Några aktörer har satta definitioner för insamling av sin data (ex CSN som definierar när en elev inte längre är berättigad till studiestöd), men definitionen speglar i mångt och mycket vad inhämtande verksamhet efterfrågar. I dagsläget är det ej klart vad Skolverket vill få in för uppgifter, och på vilket sätt, runt kommuners aktivitetsansvar. I bilaga 5 listas förslag på begrepp där gemensamma definitioner behöver finnas för att säkerställa att alla inblandade talar om samma sak. För att kunna jämföra begrepp behöver definitionen vara densamma för alla berörda användargrupper. Definieras begreppet olika, jämförs också olika uppgifter. Då användargruppernas bakgrund och yrkeskompetens också skiljer sig åt (till skillnad från ex elevinformationssystem där kanske endast skoladministratörer agerar) blir en beskrivning av begreppet nödvändigt. Ska begreppet dessutom åtföljas av konsekvenser, behöver en gemensam definition säkerställas. Till viss del kan de olika användargruppernas behörighet i systemet styra åtkomsten till tillgängliga begrepp. Ett fåtal beskrivna och definierade begreppsrubriker gör en jämförelse möjlig och för att ge användaren chans till något mer beskrivande dokumentation kan undergrupper finnas. 15

16 10 Rekommendationer utifrån förstudien Utifrån förstudien redogör utredarna i detta avsnitt för ett antal rekommendationer för region som vill gå vidare med att upphandla eller utveckla IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser. Ett samordnande IT-stöd Ett samordnande IT-stöd förordas och med samordnande menas ett system som utbyter data med kommunernas och skolornas egna IT-system så som elevregistreringssystem och ekonomissytem. Inte ett system som ersätter kommunens/skolans egna. Att enkelt kunna utbyta data med andra system är ett grundläggande krav. IT-stödet behöver till detta även ett gränssnitt för att kunna visualisera underlag utifrån respektive användargrupps behov samt för manuell rapportering i de fall det behövs. Systemet behöver vara webbaserat, för lätt åtkomst i olika miljöer. För att underlätta rapporteringen rekommenderas ett IT-stöd som innefattar både användning inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och användning för interkommunal ersättning (IKE) och bidrag till fristående skolor. Detta eftersom ekonomisk rapportering med all sannolikhet prioriteras av rapporterande part (gymnasieskola). Om två separata IT-system för KAA och IKE kommer sannolikt det IT-system som används för ekonomiskt underlag (IKE och bidrag till fristående skolor) att prioriteras, vilket medför ett sämre underlag för det kommunala aktivitetsansvaret. Ett system möjliggör även direkt kommunikation mellan de som handlägger KAA och de som handlägger ekonomin, då uppgifterna kring ungdom i stort sett är detsamma för båda typerna av användare. På vissa skolor är det också samma person som handlägger KAA och ekonomi. KAA kan i ett IT-stöd komplettera gymnasieskolorna som rapporterande part, vilket borgar för ett mer korrekt underlag för den ekonomiska hanteringen. Att rapportera till ett system istället för flera är också bra ur perspektivet att minska administrationsbördan på skolorna, som redan rapporterar elevuppgifter till en rad olika instanser. Av samma anledning är det angeläget att i de fall det är möjligt automatisera rapporteringen från rapporterande part. Rapportering av uppgifter När det gäller manuell rapportering i IT-stödet kontra automatiserad så bör särskild hänsyn tas till hur kontroll av uppgifter kan göras. Erfarenheterna ger att när information/data automatiskt överförs mellan system så sker naturligt inte samma kontroll av uppgifterna som när de rapporteras manuellt. Effektiviteten i en automatisk överföring bör därför vägas mot att uppgifterna som lämnas är korrekta. Ett IT-system med automatisk hantering behöver därför enkelt kunna identifiera avvikelser och uppmärksamma på eventuella felaktigheter, men också kunna påvisa och visualisera avvikelser som är svåra för IT-systemet att bedöma utan som behöver avgöras av person. En automatisk överföring är också beroende av att rapporterande part har motsvarande uppgift som efterfrågas i sitt IT-system. Regional förankring Riktlinjer och rutiner kring rapportering är av avgörande betydelsen för kvalitén på datan. Det gäller särskilt enighet kring när rapportering för olika händelser för elev skall göras. En regional överenskommelse och ett samförstånd kring vad som gäller kring rapportering lägger grunden för ett välfungerande IT-stöd. Med ett nytt IT-stöd behöver rutiner och riktlinjer framarbetas. I detta är det mycket viktigt att samtliga användargrupper hörsammas, i synnerhet gymnasieskolorna som är rapporterande part. Goda motiv för användning behöver framhållas, som exempelvis möjligheten att följa ungdomars betyg genom åren för att kunna få till stånd en god utbildningsplanering eller flexibiliteten i sortering och anpassning av data för vidare hantering efter skolas behov. 16

17 Region som går in i ett gemensamt samarbete kring ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser behöver ta i beaktande att det tar tid att bygga upp en bra rapporteringsrutin och att det krävs löpande kontroll- och informationsinsatser för att säkerställa rapporteringen. Att koppla förvaltningen av ett IT-stöd till upptagningsområde för antagning och samverkan inom gymnasieregion rekommenderas Dokumentation Dokumentationen för det kommunala aktivitetsansvaret framhålls i förstudien som viktigt. Dokumentation kring ungdom görs idag på olika sätt och i olika verktyg. Det är en delikat fråga eftersom händelser kring ungdom kan innehålla känsliga uppgifter, men också eftersom viss informationen kan behöva delas mellan olika verksamheter och myndigheter. Alternativ för dokumentation behöver finnas för att värna enskild ungdom, men under säkra förhållanden. Här skulle begränsade åtkomst i form av olika behörigheter kunna vara en väg att gå. Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner i IT-stödet ska utgå ifrån nationella standarder i det fall det finns. Detta för att möjliggöra nationell rapportering, men också för att möjliggöra interkommunala jämförelser. I det fall det saknas nationella standarder behöver en gemensam definition arbetas fram av användargrupperna kring vilka begrepp som ska användas och hur de används i IT-stödet. Exempel på vad som omfattar begrepp och definitioner är: vad, hur och när rapport i IT-stödet skall ske exempelvis vilka åtgärder och sysselsättning för ungdom som ska rapporteras vad åtgärderna och sysselsättningarna innebär vad som är omfattande frånvaro vilka roller och ansvarsområden som gäller kring IT-stödet Tillgång till data Oavsett IT-stöd är fri tillgång till data avgörande för framtagning av statistik, men också för att dela information mellan olika IT-stöd oavsett vilka. Ett framtida IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser bör av dessa anledningar bygga på principen för öppen data. Externa användare Rapportering för externa aktörer utanför regionen t ex gymnasieskola och utbildningsförvaltning utanför den egna regionen, föräldrar och elever är också ett utvecklingsområde som behöver tas i beaktande för region som vill gå vidare med att upphandla eller utveckla ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser. 17

18 BILAGA 1: Vilka IT-system har du i ditt arbete som hanterar elevinformation? Agresso, Dexter, Excel, Extens, Folk,Goldware, GRUUS, Ilab, Indra, KID, KIR, Nova Schem, Omdöme24, Procapita, Raindance, Schoolsoft, Skola24, Tieto, Unison, Viva och Å-data. BILAGA 2: Frågeguide Intervjuare: Region/Kommun: Intervjuad person/personer (yrke, arbetsroll): KIA-handläggare (Kommunala informationsansvaret), Gymnasieekonom, Rektor - gymnasieskola, Administratör - gymnasieskola, Beslutsfattare (politiker, utbildningschef), Utbildningsplanerare (organisation och dimensionering av gymnasieutbildningar), Studie- och yrkesvägledare, Handläggare Gymnasieantagningen, Övrigt Arbetsmoment och arbetsuppgifter Beskriv ditt arbete och vilka arbetsmoment du gör i samband med hantering av elevinformation. När utför du arbetet? I vilket syfte? Med vilka verktyg? Information och innehåll Vilken information är viktig i ditt arbete? Vilken information behöver ett framtida systemet tillhandahålla dig i ditt arbete? Exempelvis vilka uppgifter om ungdom/elev behöver du) Vilka sorters händelser för en ungdom är viktiga för systemet att hålla reda på? Presentation av information och innehåll Hur vill du få informationen presenterad? Vill du kunna ta fram listor eller rapporter? Vad behöver listorna eller rapporterna innehålla? Dokumentation a) Vad behöver du dokumentera i ditt arbete? b) Hur dokumenterar du idag? c) Vem behöver du dela dokumentationen med? d) Hur skulle ett IT-stöd kunna bistå när det gäller din dokumentation? Utmaningar och svårigheter Vad är särskilt svårhanterligt t ex tidsödande? Beskriv de största utmaningar du upplever finns när det kommer till hantering av elevinformation i ditt arbete. Finns det information som saknas eller är svår att få tag på? Kontakt med andra När det gäller dina arbetsuppgifter, vilka kontakter behöver du ta externt när det gäller just elevuppgifter? Vad är det för information du behöver utbyta med andra? Önskemål om framtida IT-stöd Vilka är de viktigaste uppgifterna eller arbetsmomenten som ett system som hanterar elevinformation bör kunna lösa eller hantera i framtiden för dig i din arbetsroll? SOU 2013:13 Hur tror du att SOU 2013:13 kan komma att påverka dina arbetsuppgifter? T ex om informationsansvar 18

19 blir aktivitetsansvar, om det blir krav på nationell rapportering, krav på systematisk dokumentation Hur kan ett IT-stöd vara behjälpligt i detta? Begrepp och definitioner Vilka begrepp inom elevinformation använder du återkommande i ditt arbete och vad innebär dessa? T ex vad kallas olika insatser och aktiviteter för ungdom? Vad använder man för begrepp för elevs olika händelser, som t ex studieavbrott eller skolbyte? Delar du dessa begrepp med övriga kollegor och/eller externa kontakter eller är de "egna"? Vilka IT-system har du i ditt arbete som hanterar elevinformation? Vilka IT-system använder du i ditt arbete med elevinformation? (ange namn på system och beskriv funktionen med systemen). Vilka datorprogram använder du? Vilka arbetsmoment hjälper systemet dig att utföra eller hantera? Användarvänlighet Vad anser du är ett användarvänligt IT-stöd? Vad gör ett IT-stöd lätt att använda? Information och kommunikation Vem delar du information med? T ex andra kommuner eller förvaltningar, skolor, arbetskollegor, ungdom eller föräldrar. Vad delar du för information? Hur delar du information idag och hur skulle du vilja dela information i framtiden? Arbetsteknologi och kommunikation Beskriv din arbetsteknologi. Vilken teknik använder du i ditt arbete? Dator? Surfplatta? Mobiltelefon? Vad använder du för teknologi för kommunikation med andra t ex ungdom eller tjänsteman på elevs hemkommun. Statistik Tar du fram statistik eller underlag till statistik idag? Vad rapporterar du för statistik/underlag? Skapar du statistiken för egen räkning eller är det för annan mottagares räkning? Juridiska aspekter - PUL Vilka juridiska aspekter behöver du förhålla dig till i ditt arbete med elevinformation? Vilka uppgifter får du dela med andra tjänstemän, anhöriga? Vilka uppgifter får du inte dela? Beskriv begränsningar som är viktigt att ta hänsyn till i ditt arbete. Utmaningar och risker Ser du några utmaningar att arbeta med elevinformation och avbrottsrelaterad information i ett IT-stöd istället för att arbeta som du gör idag. I så fall vad? Upplever du att det finns risker? Hur skulle man kunna hantera utmaningar och risker på bästa sätt? 19

20 BILAGA 3: Personer, personalkategorier och myndigheter inblandade i en ungdoms avbrott Inom området Utbildning Gymnasieskola (rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare) Förvaltningschef Nämnden Vårdnadshavare Utbildningsplanerare (uppgiften kan utgöra underlag för utbildningsplanering) Sektor ekonomi Sektor skola Vägledningscentrum Andra utbildningsanordnare, ex vuxenutbildning, folkhögskola, universitet- och högskolor, distansutbildning Inom området IFO Förvaltningschef Nämnden Fältsekreterare/Socialsekreterare/BUP Räddningstjänsten Polis Läkare MiniMaria Inom området Arbetsmarknad Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsstyrelsen Nämnden Förvaltningschef Jobbcoach Företagare/Praktikplatser Kontakter inom olika myndigheter Centrala studiestödsnämnden CSN (närvaro på gymnasieskola för rätt till studiehjälp) Statistiska centralbyrån SCB (slutbetyg från gymnasieskola) Folkbokföringen/Skatteverket (folkbokföringsadress) Universitets- och högskolerådet UHR (rapportering av betyg inom universitet och högskola) Samordningsförbund Försäkringskassan 20

ELIN Gymnasienätverket ELEVINFORMATIONSSYSTEM FÖR GÖTEBORGSREGIONENS MEDLEMSKOMMUNER OCH FRISTÅENDE SKOLOR.

ELIN Gymnasienätverket ELEVINFORMATIONSSYSTEM FÖR GÖTEBORGSREGIONENS MEDLEMSKOMMUNER OCH FRISTÅENDE SKOLOR. 170331 Gymnasienätverket ELIN REGIONALT ELEVINFORMATIONSSYSTEM FÖR GÖTEBORGSREGIONENS MEDLEMSKOMMUNER OCH FRISTÅENDE SKOLOR GYMNASIESAMVERKAN INOM GR Regleras i samverkansavtal tillsammans med etiska regler

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar LIDKÖPINGS KOMMUN Antagen av Carina Bertilsson, chef för KAA, 160519 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR AKTIVITETSANSVARET... 3 Aktivitetsansvaret har tre

Läs mer

Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer

Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer Barn- och utbildningsnämnden Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer Antaget av Barn- och utbildningsnämnden (2015-10-01) Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Strömstads kommun Lagstiftning Skollagen

Läs mer

Handlingsplan KAA. Handlingsplan med rutiner för kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Sundbyberg HANDLINGSPLAN KAA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Handlingsplan KAA. Handlingsplan med rutiner för kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Sundbyberg HANDLINGSPLAN KAA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan KAA Handlingsplan med rutiner för kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Sundbyberg 2016-08-15 Antagen av Svante Tolf ansvarig chef för KAA Framtagen av Petra Wallin HANDLINGSPLAN KAA BARN-

Läs mer

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-04-12 Vår referens Ann-Sofie Nordh Direkttelefon 040-34 21 41 Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 11 Dnr 2013-163 Förslag till yttrande: Delbetänkande:

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017 KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017-03-27 Varför behöver vi ha en gemensam handlingsplan/strategi för KAA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas

Läs mer

Kommunala Aktivitetsansvaret

Kommunala Aktivitetsansvaret Kommunala Aktivitetsansvaret Handlingsplan och rutiner gällande det Kommunala Aktivitetsansvaret Utbildning och arbete Handläggare Albulena Ibishi Utbildning och arbete 0479-52 83 30 albulena.ibishi@osby.se

Läs mer

Regiongemensam elevenkät

Regiongemensam elevenkät 170518 Kvalitetsnätverket Regiongemensam elevenkät 2017 ÅRS UNDERSÖKNING 2017 ÅRS ENKÄT Nya frågor, målgrupper och indexberäkningar Anpassat till Skolinspektionens enkät Viss förändring i åk 2, särskilt

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus Kommunstyrelsen 2016-06-27 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:396 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Anvisningar för informationsansvariga i GRUUS. GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem

Anvisningar för informationsansvariga i GRUUS. GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem Anvisningar för informationsansvariga i GRUUS GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem Syftet med GRUUS är att alla berörda parter; avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun snabbt

Läs mer

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 KA - Det kommunala aktivitetsansvaret Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 Varför behöver vi ha en strategi för KA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas

Läs mer

Granskning av det kommunala informationsansvaret

Granskning av det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Christina Widerstrand Certifierad kommunal revisor december 2013 Granskning av det kommunala informationsansvaret Kristianstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus Kommunstyrelsen 2016-09-12 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:396 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar år i Sundbyberg

Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar år i Sundbyberg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Petra Wallin 2015-06-05 1 (5) Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar 16 20 år i Sundbyberg Kommunen har fram till och med december 201 haft skyldighet att, enligt

Läs mer

s- )>--' s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) 1. Tjänsteskrivelse, eor5-o9-15, Alitivitetsansvar 2015 2. Aktivitetsansvar2ols VALLENTUNA KOMMUN

s- )>--' s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) 1. Tjänsteskrivelse, eor5-o9-15, Alitivitetsansvar 2015 2. Aktivitetsansvar2ols VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Utbild n i ngsnä m ndens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2015-09-30 6 (1s) s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning

Läs mer

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd

Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd 1 Agenda 1. Informationsansvaret (uppföljningsansvaret) 2. Stöd i gymnasieskolan

Läs mer

Silvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen

Silvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen KONTAKTUPPGIFTER Hanna Bäck Enhetschef Vägval Ungdom 08-590 973 39 Hanna.back@upplandsvasby.se BEHÖRIGA FÖRETRÄDARE Upplands Väsby, 2015-12-31 Mathias Bohman, Kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby

Läs mer

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan BUN 37/2015 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan Vaxholms stad 2015-05-25 Post: 185 83 Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: 08-541 708 00

Läs mer

Granskning av informationsansvaret för 16-19 åringar i Borås Stad

Granskning av informationsansvaret för 16-19 åringar i Borås Stad RAPPORT Katrin Söderlind Granskning av informationsansvaret för 16-19 åringar i Borås Stad Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: 033-357154 Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret,

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-19 ÅR Halvårsrapport maj 2014 Datum: 2014-05-08 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Karolina Grip, Verksamhetscontroller Sammanfattning I Ungdoms-

Läs mer

Då den gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphörde 2014-06-30 ändras förutsättningarna för samverkan mellan Lysekil och Sotenäs.

Då den gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphörde 2014-06-30 ändras förutsättningarna för samverkan mellan Lysekil och Sotenäs. 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2014-09-30 Förvaltning: Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Handläggare: Pia Alhäll Telefon: 0523-61 32 90 E-post: pia.alhäll@lysekil.se SAMVERKANSAVTAL

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Ekonomifrågor enligt ekonomipolicyn Uppdatering av beslutsattestantförteckning Beslut om löpande uppdateringar av den av nämnden årligen fastställda förteckningen av beslutsattestanter. Attestfrågor enligt

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende uppföljningsansvar för ungdomar 16-20 år

Uppföljning av tidigare granskning avseende uppföljningsansvar för ungdomar 16-20 år Revisionsrapport* Uppföljning av tidigare granskning avseende uppföljningsansvar för ungdomar 16-20 år Täby kommun Oktober 2007 Charlotte Gränefjord *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Organisation och ansvarsfördelning...9. Kontakten med unga Nationella register och bestämmelser Uppsökande arbete för unga år...

Organisation och ansvarsfördelning...9. Kontakten med unga Nationella register och bestämmelser Uppsökande arbete för unga år... Kommunernas aktivitetsansvar 2016 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...6 Enkätundersökningen...8 Organisation och ansvarsfördelning...9 Kontakten med unga... 11 Individuella åtgärder.... 13 Samverkan...

Läs mer

Granskning av det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar år

Granskning av det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar år Granskning av det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar 16-20 år Ljusdals kommun December 2010 David Emanuelsson Sammanfattning... 2 Inledning... 1 Bakgrund... 1 Revisionsfråga och metod... 1 Resultat

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret

Läs mer

Tjänsteskrivelse Kommunens informationsansvar

Tjänsteskrivelse Kommunens informationsansvar ELISABETH JOHANSSON SID 1/4 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Kommunens informationsansvar Förslag till beslut Utbildningsnämnden tackar för informationen

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Rutin för skolpliktsbevakning

Rutin för skolpliktsbevakning Datum Diarienummer 2015-02 UBN- 2015 Rutin för skolpliktsbevakning Lagrum för skolplikt Skolplikt fastställs i 7 kap. skollagen där det framgår att skolplikt gäller alla barn från hösten det kalenderår

Läs mer

Tilläggsbelopp ska lämnas till de barn som har omfattande behov av särskilt stöd.

Tilläggsbelopp ska lämnas till de barn som har omfattande behov av särskilt stöd. RUTINER OCH ANSVARSFÖRDELNING VID EXTERNA PLACERINGAR rörande barn och elever folkbokförda i Kristianstads kommun, som har plats i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och/eller skolplacering i annan

Läs mer

SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN

SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN Uppdaterad: 2009-08-20 SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN 2 INNEHÅLL 1. Regler för behandling av personuppgifter 3 2. Organisation 6 3. Rutin för att anmäla

Läs mer

Avtal om samverkan, avseende gymnasieskolan och J30\3~Ö^&^ ] gymnasiesärskolan mellan Uppsala kommun och Tierps kommun

Avtal om samverkan, avseende gymnasieskolan och J30\3~Ö^&^ ] gymnasiesärskolan mellan Uppsala kommun och Tierps kommun I l IPPSALA KOMMUN j 2014-01- 1 6 Avtal om samverkan, avseende gymnasieskolan och J30\3~Ö^&^ ] gymnasiesärskolan mellan Uppsala kommun och Tierps kommun 1% 1 Parter Detta avtal har ingåtts mellan Uppsala

Läs mer

Övergångar. Inledning. Sekretess mellan verksamheter

Övergångar. Inledning. Sekretess mellan verksamheter Övergångar Inledning Detta dokument klargör vilka juridiska ramar som gäller då barn och elever går från en verksamhet till en annan. Som berörd tjänsteman är det viktigt att ha sikte på både de rättsliga

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Ödeshögs kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Ödeshögs kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport. Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av Ödeshögs kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 1. Bakgrund Inom GR finns sedan 1997 ett avtal gällande gymnasiesamverkan inom Göteborgsregionens intagningsområde

Läs mer

Rapport: Informationsansvaret, ungdomar år,

Rapport: Informationsansvaret, ungdomar år, 1 2012-05-07 Rapport: Informationsansvaret, ungdomar 16-20 år, Bakgrund I skollagen regleras kommunernas ansvar för uppföljning av ungdomar, 16 20 år, som befinner sig utanför utbildning eller arbete.

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Handlingsplan för att främja närvaro 2 (9) Arbetet med

Läs mer

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN 2012-08-27 16 211 2012.0043 750 INFORMATIONS- OCH UPPFÖLJNINGSANSVAR FÖR UNGDOMAR 16-20 ÅR Au 120312 Föreligger skrivelse 2012-03-06 från kommunkontoret av vilket framgår att med anledning

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

På intranätet sök Grundskoleavdelningen, styr- och stöddokument samt på

På intranätet sök Grundskoleavdelningen, styr- och stöddokument samt på 1 Giltig frånvaro En elevs frånvaro är giltig om eleven är sjuk eller har ett liknande tillstånd som innebär att eleven inte kan delta i utbildningen i skolan. En elev har också giltig frånvaro när eleven

Läs mer

Ny rutin för rapportering inom det kommunala aktivitetsansvaret

Ny rutin för rapportering inom det kommunala aktivitetsansvaret Ny rutin för rapportering inom det kommunala aktivitetsansvaret Falun Borlänge-regionen AB Forskargatan 3 781 70 BORLÄNGE Sweden info@fbregionen.se Tel +46 243 24 80 40 www.fbregionen.se Utbildning är

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång när ska den förlängda skolgången anses avslutad och när ska den förlängda skolgången inte längre anses pågå

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång när ska den förlängda skolgången anses avslutad och när ska den förlängda skolgången inte längre anses pågå Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång när ska den förlängda skolgången anses avslutad och när ska den förlängda skolgången inte längre anses pågå Försäkringskassans ställningstagande Den förlängda

Läs mer

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen

Läs mer

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-08-21 Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till

Läs mer

Personuppgiftsbiträdesavtal

Personuppgiftsbiträdesavtal DNR 13-125/2325 SID 1 (9) Bilaga 9 Personuppgiftsbiträdesavtal Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm DNR 13-125/2325 SID 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Bromölla kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Bromölla kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport. Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av Bromölla kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Bromölla kommun Resultat Syfte och frågeställningar Metod

Läs mer

Uppdateringsinformation IST Regional Samverkan

Uppdateringsinformation IST Regional Samverkan Uppdateringsinformation 2016-11-22 IST Regional Samverkan 2.11.0 Innehållsförteckning Generellt för systemansvarig... 2 Byte till nästkommande läsår... 2 För administratörer för kommunala huvudmän... 2

Läs mer

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning Nordmalings kommun Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning efter tillsyn i Nordmalings kommun 2(14) Uppföljning av tillsyn i Nordmalings kommun genomförde tillsyn av Nordmalings kommun under våren

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun. Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skoli.nspektionen Gotlands kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Gotlands kommun 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m

Konsekvensutredning avseende förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m 2012-07-13 Dnr 62-2012:750 1 (9) Konsekvensutredning avseende förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m Generell beskrivning av problemet och vad som

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Anvisningar för registreringsansvarig i GRUUS. GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem

Anvisningar för registreringsansvarig i GRUUS. GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem Anvisningar för registreringsansvarig i GRUUS GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem Syftet med GRUUS är att alla berörda parter; avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun snabbt

Läs mer

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Revisionsrapport Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Vara kommun Charlotte Karlsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och förslag... 1 2. Inledning... 2 2.1

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer

!"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström

!#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström !"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström 24% av Sveriges ungdomar har fyra år efter uppropet inte fått slutbetyg i gymnasiet.!"#$%&' !"#$%&' Elever som är 16 år eller äldre och

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun.

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun. REVISIONSRAPPORT Granskning av Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor Vallentuna kommun Augusti 2003 Carin Markström (1) Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

GR med berörda nätverk och grupper har möjlighet att ge sina synpunkter och förslag på materialet nedan.

GR med berörda nätverk och grupper har möjlighet att ge sina synpunkter och förslag på materialet nedan. 1 (5) Synpunkter på förslag om nationell insamling för aktivietsansvaret GR medverkar tillsammans med 6 kommuner i en referensgrupp för statistikinsamlingen för aktivitetsansvaret. Ett förslag har skrivits

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa för ersättning vid förlängd studietid för gymnasieelever ...

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa för ersättning vid förlängd studietid för gymnasieelever ... modell plan policy program riktlinje för ersättning vid förlängd studietid för gymnasieelever regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:

Läs mer

Anita Ahlman Enhetschef Vuxnas lärande / rektor för upphandlad vuxenutbildning 0300-834583, anita.ahlman@kungsbacka.se

Anita Ahlman Enhetschef Vuxnas lärande / rektor för upphandlad vuxenutbildning 0300-834583, anita.ahlman@kungsbacka.se Det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet beskriver det systematiska kvalitetsarbetet i Kungsbacka kommun och innehåller information om både processen och metoden i gransknings- och uppföljningsarbetet

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Huddinge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Huddinge kommun ' Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2 (6) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690

Läs mer

BILAGA Personuppgiftsbiträdesavtal

BILAGA Personuppgiftsbiträdesavtal BILAGA Personuppgiftsbiträdesavtal Till mellan Beställaren och Leverantören (nedan kallad Personuppgiftsbiträdet) ingånget Avtal om IT-produkter och IT-tjänster bifogas härmed följande Bilaga Personuppgiftsbiträdesavtal.

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm 2005-03-02 Meddelad i Stockholm Mål nr Rotel 661 Sida 1 (5) KLAGANDE Barn- och utbildningsnämnden i Uddevalla kommun Ombud: Kristina Olinder Stadskansliet Uddevalla kommun 451 81 UDDEVALLA MOTPART Datainspektionen

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

Kommunala informationsansvaret

Kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Regnell Kommunala informationsansvaret Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2.

Läs mer

Handlingsplan Kommunalt aktivitetsansvar

Handlingsplan Kommunalt aktivitetsansvar Uppföljning Komma i kontakt med berörda ungdomar Samverkan Dokumentera Skaffa information om sysselsättning Koll Flexibilitet Erbjuda individuella Insatser Registrera information Bemötande Handlingsplan

Läs mer

Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58)

Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-11 Handläggare: Annika Risel Telefon: 08-508 336 07 Till Utbildningsnämnden 2011-12-15 Skolans dokument - insyn och sekretess

Läs mer

GRUUS med Inriktningar

GRUUS med Inriktningar GRUUS med Inriktningar eller GRINDA GR:s INriktningsDAtabas Mål Syftet med de nya funktionerna är att 1. Synliggöra fördelningen av antalet platser på gymnasieprogrammens inriktningar 2. Underlätta för

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Avtal MELLAN PERSONUPPGIFTSANSVARIG OCH PERSONUPPGIFTSBITRÄDE

Avtal MELLAN PERSONUPPGIFTSANSVARIG OCH PERSONUPPGIFTSBITRÄDE Avtal MELLAN PERSONUPPGIFTSANSVARIG OCH PERSONUPPGIFTSBITRÄDE 1. Personuppgiftsbiträdesavtalets syfte Detta Personuppgiftsbiträdesavtal syftar till att uppfylla stadgandet i 30 personuppgiftslagen (PuL)

Läs mer

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 2016-02-17 Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 Dessa riktlinjer klargör hur skolpliktsbevakningen sker i Ekerö kommun samt hur frånvaro följs upp och hanteras. Riktlinjerna

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning.

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning Syftet 2 Personuppgiftslagen (1998:204) 3 Behandling av personuppgifter för administrativa ändamål 6 Känsliga uppgifter 6 Personnummer på klasslistor 8 Uppgifter om familjemedlemmar

Läs mer

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedling om samverkan

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer