KALLELSE. 5 Handelspolicy för Katrineholms kommun KS/2014: Överlåtelse av gasreningsanläggning och tankställe m m för biogas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE. 5 Handelspolicy för Katrineholms kommun KS/2014: Överlåtelse av gasreningsanläggning och tankställe m m för biogas"

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 17 augusti 2015 kl Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokolljustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Entledigande och val av ledamot samt val av ersättare i bygg- och miljönämnden 4 Entledigande och val av ledamot i styrelsen till Katrineholm Vatten och Avfall AB KS/2015:296 2 KS/2015: Handelspolicy för Katrineholms kommun KS/2014: Överlåtelse av gasreningsanläggning och tankställe m m för biogas KS/2015: Gång och cykelplan, Katrineholms kommun KS/2015: Reviderade regler för indrivning av fordringar för Katrineholms kommun och de kommunalt ägda bolagen 9 Årsredovisning 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB KS/2015: KS/2015: Årsredovisning 2014 för Regionförbundet Sörmland KS/2015: Fastställande av 2016 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland KS/2015: Tillkommande ärenden 242 Torgerd Jansson ordförande Gunnar Westermark kanslichef G:\Gemensam\KF\2015\ \KF Kallelse Första docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.petterssonsjoberg@katrineholm.se 1 1

2 2 Dnr KS/2015: Entledigande och val av ledamot samt val av ersättare i bygg- och miljönämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Stefan Luukkonen (S) från uppdraget som ledamot i bygg- och miljönämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer Anna Harrsjö (S) som ny ledamot i bygg- och miljönämnden för tiden till och med den 31 december Kommunfullmäktige väljer Niklas Wallentin (S) som ny ersättare i bygg- och miljönämnden för tiden till och med den 31 december Ärendebeskrivning Stefan Luukkonen (S) har lämnat en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i bygg- och miljönämnden. Socialdemokraterna i Katrineholm nominerar nu Anna Harrsjö (S) som ny ledamot samt Niklas Wallentin (S) som ny ersättare i byggoch miljönämnden Entledigande av 2 2

3 3 Dnr KS/2015: Entledigande och val av ledamot till Katrineholm Vatten och Avfall AB Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Gunvor G Ericson (MP) från uppdraget som ledamot i styrelsen för Katrineholm Vatten och Avfall AB. 2. Kommunfullmäktige väljer XX som representant till Katrineholms Vatten och Avfall AB för tiden och till och med slutet av årsstämman Ärendebeskrivning Gunvor G Ericson (MP) har begärt att få bli entledigad från uppdraget som ledamot i styrelsen för Katrineholm Vatten och Avfall AB. Miljöpartiet de gröna i Katrineholm nominerar nu XX som ny ledamot i Katrineholm Vatten och Avfall AB. 3 3

4 '! + 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2014: Handelspolicy för Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar det redovisade förslaget till Handelspolicy för Katrineholms kommun. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till Handels policy för Katrineholms kommun. Syftet med handelspolicyn är att ge tydliga riktlinjer för handelsutvecklingen ikatrineholms kommun. Med hjälp av handelspolicyn kan fastighetsägare bättre planera sina investeringar utifrån kunskap om kommunens planering. Handelsföretag känner till spelreglerna i förväg på hur och var en etablering kan vara aktuell. En väl planerad och attraktiv handel i Katrineholms kommun ger stolta och nöjda invånare som väljer att handla på hemmaplan. Även shoppingturismen kan öka vilket gynnar besöksnäringen. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen för breddat underlag vid styrelsens sammanträde den 27 maj Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Handelspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-OS-28 Förslag till Handelspolicy för Katrineholms kommun Sammanställning över inkomna remissyttranden Inkomna remissyttranden (finns i akten) Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V). Förslag och yrkanden ~ Tony Rosendahl (V) yrkar att, under rubriken Riktlinjer för centrum, i meningen Centrum ska prioriteras för bostäder, shopping, restauranger/cafeer, ~ och service som utrymmesmässigt kan passa i området ska kontor tilläggas. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande ~, " 4 4

5 , \atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandes förslag till beslut med det av Tony Rosendahls (V) yrkande tillägget. Han finner att styrelsen beslutar i enlighet med detta. Justerandes sign Protokollsutdrag till -, ~~ Akten d~ Utdragsbestyrkande 5 5

6 6 1 (2) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Vår handläggare Sigrid Perlman Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Handelspolicy för Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Syftet med handelspolicyn är att ge tydliga riktlinjer för handelsutvecklingen i Katrineholms kommun. Med hjälp av handelspolicyn kan fastighetsägare bättre planera sina investeringar utifrån kunskap om kommunens planering. Handelsföretag känner till spelreglerna i förväg på hur och var en etablering kan vara aktuell. En väl planerad och attraktiv handel i Katrineholms kommun ger stolta och nöjda invånare som väljer att handla på hemmaplan. Även shoppingturismen kan öka vilket gynnar besöksnäringen. Ärendets beredning Samhällsbyggnadsförvaltningen har med utgångspunkt i den handelsutredning som togs fram 2013, samt i kommunens översiktsplan 2030 del staden, tagit fram Handelspolicy för Katrineholms kommun. Framtagandet har skett i samarbete med bland annat Svensk handel, Citysamverkan och fastighetsägare i kommunen. Som underlag har vi även genomfört workshops med Trafikverket, forskare, handel och fastighetsägare kring en hållbar handel. Handelsutredningen har skickats på remiss under hösten 2014 till handlare i stad och på landsbygd, fastighetsägare, Svensk Handel, Citysamverkan samt KFV Marknadsföring AB. I maj 2015 togs Handelspolicyn upp på kommunstyrelsen men återremitterades för breddat underlag. Tillägg har utifrån detta gjorts på avsnittet Utveckling i kommunens kransorter och på landsbygden samt E-handel. Dessutom har stycket om Katrineholms utveckling av torget tagits bort från avsnittet Framtida planer. Den omarbetade versionen har sedan skickats ut på kompletterande remiss till: Ica Nära Julitahallen Tempo Valla Björkviks handel AB Remissen skickades ut den 28 maj med A-post och vi bad handlarna att om möjligt inkomma med svar senast den 7 juni. Om de behövde längre tid bad vi dem höra av sig. K:\Beredningsmöten\2015\150617\ MSK\Handelpolicy skrivelse KS juni 2015.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 6 6

7 7 2 (2) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Inkomna synpunkter Under den kompletterande remissrundan i maj/juni 2015 har en synpunkt inkommit. Ica Nära Julitahallen skriver: Känner att riktlinjerna för landsbygden säger inte så mycket. Står inget konkret som man tänker göra mer än att man ska vara positiv och välvillig. Min känsla är att problemet är att det inte finns några lediga lägenheter. Skulle man satsa miljonerna på byggande så skulle våran köpkraft öka och utvecklingen går då åt rätt håll. Vi hoppas på att det byggs mer framöver för det kommer så stora utmaningar i investeringar i kyla och miljö som kostar mycket pengar. Tack för att jag fick tycka till. Ingen av de övriga har bett om förlängd remisstid. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vi håller med om att det är viktigt med utveckling av landsbygden och både detta och en utbyggnadsplan för bostäder finns beskrivet i den Översiktsplan för landsbygden som snart ska ut på samråd. Detta är alltså inte något som bör avhandlas i Handelspolicyn. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta Handelspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Förslag till Handelspolicy för Katrineholms kommun. Inkomna remissyttranden (finns i akten). Lars Hågbrandt Chef för samhällsbyggnadsförvaltningen Sigrid Perlman Utredare K:\Beredningsmöten\2015\150617\ MSK\Handelpolicy skrivelse KS juni 2015.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 7 7

8 8 Styrdokument HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag , 126 Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Giltighetstid 2015-XX-XX

9 9 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik Gäller från 2015-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX Förvaltarskap Handelspolicyn ligger inom kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområde. Uppföljning Uppföljning ska ske en gång per år genom avstämning mot Citysamverkansgruppen och Svensk Handel i Katrineholm. Om en Lövåsengrupp och en övergripande grupp för Handelsplats Katrineholm skapas ska uppföljning även ske mot dessa en gång per år. Policyn följs även upp internt på samhällsbyggnadsförvaltningen en gång per år i samband med årsredovisningen. 9 9

10 10 Varför behövs en handelspolicy? Med en handelspolicy vill Katrineholms kommun belysa sina ställningstaganden rörande handeln. De riktlinjer som presenteras i handelspolicyn har sin grund i kommunens Översiktsplan del staden och från den handelsutredning som genomfördes hösten Diskussioner som förts under hösten 2013 mellan handlare, fastighetsägare och Trafikverket rörande handelslokaliseringar och hållbarhet har också tagits hänsyn till. Kommunens roll i handelsutvecklingen är att se till helheten och att genom olika insatser stärka köpkraften. Med hjälp av en handelspolicy kan fastighetsägare bättre planera sina investeringar utifrån kunskap om kommunens planering. Handelsföretag känner till spelreglerna i förväg på hur och var en etablering kan vara aktuell. handel, service och mötesplatser. Det är en utmaning för kommunen att i dialog med fastighetsägare, medborgare och näringsidkare tillgodose en hållbar stadsplanering. Framtagen handelspolicy ska vara ett tydligt dokument för kommunens viljeriktning vad gäller utveckling av handeln. Det är ett komplement till Katrineholms kommun översiktsplaner. Den ska integreras och vara ett stöd i kommunens planering, vid dialog med fastighetsägare och näringsidkare samt tillämpas vid detaljplanläggning och bygglovprövning. Policyn antas av kommunfullmäktige och ska ses som ett levande dokument med återkommande revideringar. En väl planerad och attraktiv handel i Katrineholms kommun ger stolta och nöjda invånare som väljer att handla på hemmaplan. Även shoppingturismen kan öka vilket gynnar besöksnäringen. Alla handelsplatser konkurrerar ständigt om kunderna vilket gör att handeln kräver både uppmärksamhet, engagemang, omvärldsbevakning och utveckling från kommun, handlare och fastighetsägare i samverkan. Kommunens nya översiktsplan 2030, Katrineholms kommun del staden förespråkar en blandad bebyggelse i staden. Kommunens planering ska ge förutsättningar för en blandning av bostäder, arbetsplatser, Handelspolicy, Katrineholms kommun

11 11 4 Handelspolicy, Katrineholms kommun 11 Illustration: Andreas Bengtsson, Anna Carlsson och Johanna Enhörning (Stortorget, Klädd till fest). 11

12 12 Katrineholms kommuns handel idag Katrineholm har under de senaste åren utvecklat och stärkt sin position inom handeln. Främst har nyetableringar skett i centrum och i området Lövåsen. Det ökade utbudet gör att köpkraften från Katrineholm och de närliggande städerna hålls kvar i regionen. Idag bor cirka invånare i Katrineholms kommun men upptagningsområdet beräknas inrymma cirka personer. Kommunen räknar med att befolkningen ska öka med cirka 1 % per år, och har ett befolkningsmål på invånare till år Handeln är viktig för kommunens utveckling och attraktivitet. Den ger kommunens invånare ett bra utbud av varor och tjänster som förstärker kommunen som livsmiljö och ger möjligheter till nya arbetstillfällen. Framtida planer Här är ett axplock av aktiviteter som är på gång i Katrineholms kommun. En ny ljusplan för kommunen har tagits fram. Planen visar hur kommunen ska belysas för en ökad känsla av trygghet och för en vackrare stad under kvällar och nätter. För att utveckla Katrineholms city arbetar Katrineholms kommun, KFV Marknadsföring AB, fastighetsägare och Svensk handel tillsammans i en Citysamverkansgrupp Genom samarbete och aktiv marknadsföring fokuserar gruppen på att få mer attraktiv handel till city. Dessutom samarbetar gruppen kring bland annat utformning, öppettider och service utifrån den övergripande målsättningen att Katrineholm ska vinna utmärkelsen Årets stadskärna år Även Lövåsen-området är under ständig utveckling och kommunen tillhandahåller och marknadsför beredd, planlagd mark, för nya etableringar. Planer finns på att ytterligare stärka Katrineholm som gång- och cykelkommun och därigenom kunna binda samman centrum och det externa handelsområdet Lövåsen ytterligare. En gång- och cykelplan håller på att arbetas fram där förutsättningarna för gång- och cykel ska stärkas som ett komplement till bil- och kollektivtrafik. Handelspolicy, Katrineholms kommun

13 13 Foto: Hanna Maxstad Kommunens viljeinriktning Utveckling av kommunen Handeln bidrar till att stimulera Katrineholms kommuns utveckling, attraktionskraft och till att skapa ett livskraftigt samhälle där människor vill bo, leva och arbeta. Om kommunen kan erbjuda ett brett handelsutbud bidrar det på många sätt till tillväxt. Riktlinjer för kommunen som helhet Kommunen ska uppmuntra konkurrens genom att verka för att antalet aktörer ökar. Kommunen ska verka för etableringar som bidrar till ökad variation och utgör komplement till befintlig handel. Kommunen ska uppmuntra till att de etableringar som sker är sådana att de skapar ökat antal arbetstillfällen i Katrineholms kommun. 6 Handelspolicy, Katrineholms kommun 13 13

14 14 Utveckling av centrum Styrkan i en bra stadskärna är att erbjuda en mötesplats som inbjuder till att umgås och träffas på restauranger och caféer, samt att shoppa. Stora dragare är betydande om Katrineholm ska öka sin handelsomsättning. En ny butik stimulerar cirka 10 % av sin omsättning till övriga butiker. Riktlinjer för centrum Centrum ska prioriteras för bostäder, shopping, restauranger/caféer, kontor och service som utrymmesmässigt kan passa i området. Känslan som ska förmedlas är att centrum är den trevligaste och livligaste mötesplatsen i västra/centrala Sörmland. De offentliga rummen ska utformas attraktivt, tryggt och upplevelserikt med plats för möten, aktivitet, lek och rekreation. Kommunen ser gärna fler restaurangetableringar med mysiga miljöer och smaker för alla. Det bidrar till att skapa ett levande centrum med en inbjudande atmosfär. Kulturutbudet ska värnas och utvecklas. Offentlig konst och kulturevenemang ska vara ett naturligt inslag i centrum. Möjligheten att skapa ytterligare en offentlig scen i centrum bör undersökas. Det ska vara lätt att ta sig fram oberoende av på vilket sätt man som besökare väljer att ta sig dit. Centrum har potential att ytterligare utvecklas för fotgängare och cyklister. Bra och säkra bil- och cykelparkeringar ska erbjudas i närhet till centrum. Tillgängligheten är viktig i staden och handel, restauranger, caféer och det offentliga rummet behöver anpassas för personer med funktionsnedsättning. Att det finns dagligvaruhandel i centrum ska främjas. Kommunen ska fortsätta samarbeta med fastighetsägarna och butiksorganisationer genom Citysamverkan för att utveckla citykärnan med handel och omgivande miljö. Citysamverkan arbetar idag aktivt för att skapa bästa förutsättningar för handeln i centrum, exempelvis genom att utveckla en gemensam helhetssyn bland fastighetsägarna där nyetableringar diskuteras öppet. En parkeringsstrategi för Katrineholm ska tas fram. I denna ska bland annat behovet av kund- och pendlingsparkeringar utredas samt hur utformning och organisering av parkeringar ska se ut för att på bästa sätt möta framtidens behov. Handelspolicy, Katrineholms kommun

15 15 Foto: Hanna Maxstad 15 15

16 16 Utveckling av Lövåsen Lövåsen är kommunens stora halvexterna handelsplats med både dagligvaruhandel och storskalig sällanköpshandel som utvecklas till att bli regionens handelsområde. Lövåsen ligger på gång- och cykelavstånd från centrum vilket skapar möjligheter att se centrum och Lövåsen som områden som kompletterar varandra snarare än konkurrerar. Arbete pågår med att binda samman områdena ytterligare genom attraktiva gång- och cykelstråk. Riktlinjer för Lövåsen Känslan som ska förmedlas är att Lövåsen är den bästa externa handelsplatsen i västra/centrala Sörmland. Området ska upplevas som effektivt, lättillgängligt och trevligt. Kommunen kan erbjuda planlagda ytor för företagsetableringar och i anslutning till Lövåsen och Katrineholms logistikcentrum finns goda möjligheter till expansion. Den nya förbifarten skapar dessutom förutsättningar för framtida etableringar i ett bra logistiskt läge. Lövåsen ska gärna utvecklas till en handelsplats som blandar storskalig handel med övrig service. Kommunen ska främja en blandning av dagligvaruhandel och storskalig sällanköpshandel med övrig service som exempelvis bilservice och trädgårdscafé. Det ska vara enkelt och attraktivt att ta sig till Lövåsen-området, oavsett färdmedel. Kommunen ska aktivt arbeta för säkra och funktionella gång- och cykelvägar samt för en väl fungerande kollektivtrafik till området. Busshållplatser och vägen från dessa ska vara trafiksäkrade. Tillgängligheten är viktig vid vårt externa handelsområde Lövåsen och handel, restauranger, caféer behöver anpassas för personer med funktionsnedsättning. Området ska vara inbjudande att vistas i, och säkerheten för barnfamiljer ska prioriteras. Möjlighet till vila, lek och rekreation ska utredas. Den fysiska miljön ska vara ren från skräp. Möjligheten till en återvinningsstation i området ska utredas. Samverkan ska ske kring infrastrukturen i området. Det ska bli enklare att ta sig fram oavsett färdmedel. Kommunen ska fortsätta att utveckla samverkansgruppen kring Lövåsen tillsammans med fastighetsägare och butiksorganisationer för att ytterligare stärka den externa handeln och området Lövåsen. Det är viktigt att skapa en helhetskänsla i området. Handelspolicy, Katrineholms kommun

17 17 Utveckling i övriga staden Kommunen vill ha en hållbar handel. Det betyder för oss att Katrineholms invånare i största möjliga mån lätt ska kunna ta sig till handeln utan att vara beroende av bil. Det är möjligt inom Katrineholms stad men svårare att åstadkomma på landsbygden och i kransorterna. Både cykel- och gångbanor samt kollektivtrafiken behöver utvecklas för att fler ska ha möjlighet att välja andra alternativ än bil. Det är en avvägning om kommunen ska främja handel på många olika platser i staden eller försöka koncentrera handeln till ett par platser. Handelsutredningen visar att det finns risk att Lövåsen tappar några tiotal Mkr i omsättning i de andra butikerna om en stor dagligvaruhandel läggs på annan plats, ännu mer om den är mycket framgångsrik. Om andra butiker samlas runt dagligvarubutiken riskeras en uppsplittring av externhandeln till två externa handelsområden. På lång sikt kan en uppsplittring av externhandeln leda till minskad total försäljning på något hundratal Mkr eller mer jämfört med om externa handeln är samlad. Detta är mycket i en kommun som omsätter cirka 700 Mkr i sällanköphandeln. Riktlinjer för övriga staden Kommunen vill samla sällanköpshandeln i centrum och på Lövåsen. Dagligvaruhandel kan bli aktuell på andra platser, vilket ses som positivt ur ett hållbarhetsperspektiv då avstånden till handeln minskar och så även behovet av bilresor. Bostadsnära handel ger även goda förutsättningar för vardagsmotion. 10 Handelspolicy, Katrineholms kommun 17 17

18 18 Foto: Hanna Maxstad Utveckling i kommunens kransorter och på landsbygden Landsbygdshandeln står inför problematiken att allt fler butiker läggs ned på grund av olönsamhet. Minskad befolkning, ökad konkurrens och minskad köptrohet är tre orsaker. Kommunen har möjligheter att stötta och att skapa förutsättningar för att bedriva handel, men slutligen är det upp till marknaden själv att bedöma överlevnadsmöjligheterna. Cirka en tredjedel av kommunens invånare bor utanför tätorten och de allra flesta av dessa har inte närhet till handel. Speciellt för den äldre delen av befolkningen är detta ett problem som ska bemötas. Handelsetableringar utanför Katrineholms stad är positiva ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag finns dagligvaruhandel i tre av kommunens kransorter. Den bredbandsutbyggnad som kommunen avsatt 50 miljoner kronor till är av avgörande vikt för ett hållbart företagande på landsbygden. Riktlinjer för kommunens kransorter och landsbygd Kommunen ska ha markberedskap för dagligvaruhandel i kransorterna. Kommunen ska vara positiv till all typ av dagligvaruhandel på landsbygden och i kransorterna. Kommunen ska ha en välvillig tillståndsgivning för byggnadsåtgärder etcetera för dagligvarubutiker på landsbygden och i kransorterna. Handelspolicy, Katrineholms kommun

19 19 Foto: Josefine Karlsson Handelsplats Katrineholm Katrineholm vill fortsätta stärka sin position som handels- och mötesplats för hela KFVregionen. Riktlinjer för Handelsplats Katrineholm Dagens Citysamverkan och Lövåsensamverkan bör bindas ihop genom en gemensam handelsgrupp för stadens samlade handel Handelsplats Katrineholm. E-handel E-handeln svarar idag för cirka 10 % av svenskarnas sällanköp, men bara några promille av dagligvaruhandeln. Nationellt startar fler butiker e-handel i butiken som komplement och för att minska lagerhållningen. Traditionella e-handlare startar showrooms/pop-up butiker för att komma närmare sina kunder. Riktlinjer för E-handel E-handeln kommer att utvecklas och som kommun ska detta försöka ses som en möjlighet snarare än ett hot. Kommunen ska vara positiv till affärer som erbjuder drive in- lösningar där beställning görs på Internet och där konsumenten sedan hämtar upp sina varor på vägen hem. 12 Handelspolicy, Katrineholms kommun 19 19

20 20 En tillgänglig och jämställd handel Handelsutvecklingen är beroende av befolkningsstrukturen eftersom varupreferenserna är olika beroende på om man är ung, gammal, invandrare, kvinna, ensamstående, förälder, låginkomsttagare, etcetera. Om en kommun ska vara attraktiv att bo i måste villkoren vara sådana att alla kan organisera sitt vardagsliv effektivt, inklusive sitt behov av inköp. Dagligvarubutiker som finns tillgängliga så att till exempel ungdomar, äldre och funktionsnedsatta självständigt kan göra sina inköp har betydelse för individens livskvalitet. Riktlinjer för en tillgänglig och jämställd handel I Katrineholms tätort är det nära till det mesta. Den centrala staden ska förtätas inom en radie av 3 km från järnvägsstationen. Det behöver bli enklare att ta sig till Katrineholms stadshandel utan bil. Centrum och Lövåsen ska bindas samman med ett förstärkt gång- och cykelstråk. I Katrineholms kommun ska en blandad handel eftersträvas som vänder sig till olika målgrupper. Det är mycket viktigt att kommunen görs tillgänglig. Vid nyetableringar ska den fysiska utemiljön planeras både rörande biltrafik och kollektivtrafik men även utifrån ett gång- och cykelperspektiv. Cykelparkeringar med fastlåsningsmöjlighet ska eftersträvas. En god tillgänglighet för funktionsnedsatta ska finnas till och i alla butiker så långt det är möjligt. Katrineholms kommun ska upplevas trygg och handelsplatserna ska vara väl upplysta med underhållna vägar och omkringliggande ytor. Det är kommunens uppgift att i utvecklingen av de båda handelsplatserna, centrum och Lövåsen, iaktta strikt konkurrensneutralitet och inte till exempel genom införande av ensidiga taxor eller andra pålagor favorisera den ena handelsplatsen på bekostnad av den andra. Handelspolicy, Katrineholms kommun

21 21 Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle, Fredsgatan 38. Postadress: Katrineholms kommun, Katrineholm. Telefon: (klockan 8 17)

22

23

24

25

26

27

28 `.~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2015: Överlåtelse av gasreningsanläggning och tankställe m.m. för biogas Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner Katrineholm Vatten och Avfall AB:s planer på förvärv av gasreningsanläggning och tankställe mm för biogas, belägen på fastigheten Rosenholm 1, Katrineholms kommun. 2. Som en konsekvens av detta beslut ska ägardirektiv och bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB revideras så att dessa motsvarar de nya verksamhetsförhållandena för bolaget. Ärendebeskrivning Svensk Biogas i Linköping AB (SvB), Tekniska Verken i Linköping AB (TvAB) och Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) har enats om att KVAAB ska förvärva gasreningsanläggning och tankställe m m, beläget på fastigheten Katrineholm Rosenholm 1. Förvärvet av anläggningen innebär att KVAAB etablerar en ny verksamhetsgren, vid sidan om att äga Katrineholms kommuns vatten- och avloppsanläggning för produktion av allmänna vattentjänster och avfallshantering. I enlighet med kommunens ägardirektiv ska kommunfullmäktiges godkännande inhämtas i fråga om köp, försäljning eller större investeringar i bolagets anläggningar. Vidare, i fråga om planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet samt övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt. KVAAB vill därför ha kommunfullmäktiges godkännande att genomföra förvärvet så att frågan kan behandlas inom KVAAB:s styrelse. Ärendet har beretts av kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning. Under beredningen har kompletterande uppgifter inhämtats från Sörmland Vatten och Avfall AB. Kommunens jurist har tagit del av ärendets handlingar. Kommunens jurist har tagit del av ärendet och lämnat sina synpunkter. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Lars Härnström (M) samt Björnar Berg (VD, Sörmland Vatten och Avfall AB) Justerandes sign Utdrags estyrkande Protokollsutdrag till ~ Akten /"L 28 28

29 29 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Överlåtelse av gasreningsanläggning och tankställe m m för biogas Ärendebeskrivning Svensk Biogas i Linköping AB (SvB), Tekniska Verken i Linköping AB (TvAB) och Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) har enats om att KVAAB ska förvärva gasreningsanläggning och tankställe m m, beläget på fastigheten Katrineholm Rosenholm 1. Förvärvet av anläggningen innebär att KVAAB etablerar en ny verksamhetsgren, vid sidan om att äga Katrineholms kommuns vatten- och avloppsanläggning för produktion av allmänna vattentjänster och avfallshantering. I enlighet med kommunens ägardirektiv ska kommunfullmäktiges godkännande inhämtas i fråga om köp, förssäljning eller större investeringar i bolagets anläggningar. Vidare, i fråga om planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet samt övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt. KVAAB vill därför ha kommunfullmäktiges godkännande att genomföra förvärvet. Bolagets styrelse har vid sitt sammanträde den 11 juni ställt sig bakom köpet. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning. Under beredningen har kompletterande uppgifter inhämtats från Sörmland Vatten och Avfall AB. Kommunens jurist har tagit del av ärendets handlingar. Kommunens jurist har tagit del av ärendet och lämnat sina synpunkter. Sammanfattning av ärendet TvAB bedriver verksamhet som bl a innefattar produktion av biogas och SvB bedriver handel med bio- och fordonsgas. Dessa båda aktörer äger en anläggning avseende biogas, belägen i Katrineholms kommun, närmare bestämt på fastigheten Katrineholm Rosenholm 1. Anläggningen omfattar en gasreningsanläggning, ett tankställe för fordonsgas och två mobila gaslager samt tillhörande ledningar. Tankstället för fordonsgas försörjs med biogas, producerad i avloppsreningsverket och med biogas producerad i Linköping och av TvAB. TvAB har aviserat att man inte längre har för avsikt att driva tankstället i Katrineholm och har därför erbjudit Katrineholms kommun att överta tankstället. Alternativet är att det läggs ned. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 29 29

30 30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Diskussioner har förts mellan parterna, SvB, TvAB och KVAAB, som enats om att KVAAB ska förvärva anläggningen och fastigheten. Detta har resulterat i att förslag till avtal om överlåtelse, köpekontrakt och köpebrev upprättats. Dessa handlingar reglerar köpeskillingen och dess erläggande, avräkning av rörelsens intäkter och kostnader, försäkringar, garantier, ansvar m m. Enligt överlåtelseavtalet uppgår köpeskillingen till sammanlagt kronor. Förvaltningens bedömning och förslag Tidigare gjord förstudie av SVAAB om att driva och äga ett tankställe visar på negativa konsekvenser i händelse av att macken läggs ned. Inom de tre kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker finns cirka (aktuell siffra från 2013) registrerade som kan köras på metangas. Av dessa är cirka 100 registrerade endast för gas drift, varav ungefär hälften i Katrineholm. Dessa gasbilsägare påverkas direkt på ett negativ sätt om tankstället i Katrineholm försvinner. SVAAB:s entreprenörs renhållningsfordon i Katrineholm är gasdrivna. Till detta kommer att motsvarande fordon i Flens och Vingåkers kommuner kommer att vara gasdrivna från årsskiftet 2015/16. Gasdrivna fordon för renhållning har varit ett krav vid upphandlingen i Katrineholms kommun och syftar till att minska miljöpåverkan. Vid motsvarande upphandling i Flen och Vingåker, har gasdrivna fordon premierats. En nedläggning av tankningsställe för biogas i Katrineholm försvårar effektiv tankning av biogas. Alternativet kan vara att man tvingas konvertera renhållningsfordonen till traditionell dieseldrift. Konsekvensen är en negativ klimatpåverkan och ökade kostnader. En nedläggning av tankstället för biogas i Katrineholms kommun medför en ökad klimatpåverkan. De närmaste tankställena utanför Katrineholm finns i Nyköping, Örebro och Norrköping. För kommunens del, medför en nedläggning av tankstället att de egna biogasfordonen behöver bytas ut alternativt konverteras till bensin- eller dieseldrift. Detta medför kostnader. Vid användningen av biogas som drivmedel, minskar de fossila koldioxidutsläppen med ungefär 90 %, jämfört med bensin och diesel. Fordon med biogasdrift är ett sätt för kommunen att uppnå lokala miljömål. Ekonomiska aspekter Köpeskillingen för den aktuella gasreningsanläggningen och tankställe är kronor. Utgångspunkten är att överlåtelsen av anläggningen ska bära sina egna kostnader. Vidare, är en förutsättning att ägandet och driften av gasreningsanläggningen och tankställe ska hållas ekonomiskt skild från den ordinarie VA-verksamheten. SVAAB har gjort kostnadsberäkningar med olika tänkta scenarier för andelen egen producerat bränsle kontra färdigköpt bränsle för vidare försäljning vid tankstället i Katrineholm. Detta har gjorts då köp av färdig gas är dyrare än egenproducerad gas. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 30 30

31 31 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Beräkningarna visar att andelen egen producerad biogas måste vara 60 % eller högre för att verksamheten ska vara ekonomiskt försvarbar. SVAAB gör bedömningen att man kommer att kunna hålla minst denna produktionsvolym, vilket i så fall medför att verksamheten ger ett ekonomiskt överskott. Nedan redovisas i starkt sammanfattad form SVAAB:s ekonomiska kalkyl (siffrorna avser årsbasis): Andel eget fordonsbränsle: 20 % 60 % 70 % Intäkter av gasleveranser kr kr kr Kostnader kr kr kr Kapitalkostnader kr kr kr Resultat kr kr kr Kapitalkostnaderna består av avskrivningar på investeringarna samt en beräknad ränta. Intäkterna är beräknade utifrån uppgifter från svensk biogas och baseras på en volym av Nm3 (normalkubikmeter) till ett snittpris av 10,60 kr/nm3. Uppställningen visar på att vid en volym av egen producerat fordonsbränsle mot svarande 20 % av den beräknade försäljningsvolymen, medför det ett negativt resultat på cirka kronor. Vid motsvarande volym på 60 % ger verksamheten ett ekonomiskt överskott på kronor. Vid högre andel eget producerat bränsle blir överskottet högre. Juridiska aspekter Kommunens ägardirektiv säger att ändamålet med KVAAB är att äga Katrineholms kommuns vatten- och avloppsanläggning. Detta förtydligas i bolagsordningen som säger att syftet med KVAAB är att tillhandahålla anläggningar för produktion av allmänna vattentjänster och avfallshantering. Som redan påpekats inledningsvis, innebär förvärvet av gasreningsanläggningen och tankställe, att KVAAB får en ny verksamhetsgren. Kommunens jurist har inte några synpunkter på förvärvet som sådant. Dock innebär överlåtelsen att ägardirektiv och bolagsordning ska anpassas utifrån den nya situation och de nya förutsättningar som förvärvet medför för bolaget. Bedömning Det huvudsakliga argument som framförts som motiv för överlåtelsen är de miljömässiga fördelarna som det innebär att KVAAB äger och driver gasreningsanläggning med tillhörande tankställe. Inte minst då renhållningsfordonen i Katrineholms kommun är gasdrivna och att motsvarande fordon i Flen och Vingåker kommer att vara sådana från och med En viktig aspekt är de ekonomiska förutsättningarna för affären. Det ekonomiska underlag som SVAAB tagit fram visar på att det ska vara ekonomiskt försvarbart att producera och sälja biogas. Det är i detta sammanhang av vikt att peka på att biogas- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 31 31

32 32 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab verksamheten ska hållas strikt separerad från den ordinarie VA-verksamheten så att inte eventuella ekonomiska förluster drabbar VA-kollektivet. Som en konsekvens av överlåtelsen bör ägardirektiv och bolagsordning revideras och anpassas utifrån de nya verksamhetsförhållanden som uppstår. Förslag Mot bakgrund av ovanstående, föreslås kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att godkänna KVAAB:s planer på förvärv av gasreningsanläggning och tankställe m m för biogas. Som en konsekvens av ett sådant beslut, föreslås ägardirektiv och bolagsordning för KVAAB revideras så att dessa motsvarar de nya verksamhetsförhållandena för bolaget. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 32 32

33 ~ ~ -, ~~ + 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2015: Gång- och cykelplan, Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar det redovisade förslaget till Gång- och cykelplan för Katrineholms kommun. Ärendebeskrivning I Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun del staden, är beslutat att en gång- och cykelplan ska tas fram som en mer detaljerad beskrivning av kommunens gång- och cykelarbete framåt. Kommunstyrelsen inovember 2013 gav även samhällsbyggnadsförvaltningen Tuppdrag att under 2014 ta fram en gång- och cykelplan för Katrineholms kommun. Syftet med den gång- och cykelplan som tagits fram är att prioritera åtgärder som skapar en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där invånarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras. Gång- och cykelplanen har skickats på remiss till kommunala nämnder och råd, myndigheter, föreningar och cykelambassadörer med flera. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta Gång- och cykelplanen för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-OS-12 Förslag till Gång- och cykelplan för Katrineholms kommun. Sammanställning av inkomna remissvar på Gång- och cykelplan för Katrineholms kommun Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Lars Härnström (M), Mica Vemic (SD), Dunilla Magnusson (S), Inger Fredriksson (C), Ewa Gallhammar (FP) samt utredaren Sigrid Perlman och förvaltningschefen Lars Hågbrandt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande /`2 Protokollsutdrag till Akten 33 33

34 34 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Strategisk samhällsplanering Vår handläggare Sigrid Perlman Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Gång- och cykelplan, Katrineholms kommun Ärendebeskrivning I Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun del staden, är beslutat att en gång- och cykelplan ska tas fram som en mer detaljerad beskrivning av kommunens gång- och cykelarbete framåt. Kommunstyrelsen i november 2013 gav även samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att under 2014 ta fram en gång- och cykelplan för Katrineholms kommun. Planen skulle fastställas av kommunfullmäktige senast september Arbetet har tagit betydligt längre tid än beräknat. Vi har velat lägga mycket tid på processen. Både på att söka information och kunskap kring hur andra kommuner väljer att arbeta, men också att ta ställning för vad som passar vår kommun och vilka utvecklingspotential vi ser oss ha. Vi har även låtit remisstiden vara generös i tid för att få in värdefulla synpunkter på planen. Syftet med den gång- och cykelplan vi har tagit fram är att prioritera åtgärder som skapar en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där invånarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras. I Katrineholms stad är avstånden små och förutsättningarna att ta sig fram till fots eller med cykel är goda. Kommunen har en viktig roll att spela i att utveckla förutsättningarna för attraktiv, snabb och säker trafiksituation för de oskyddade trafikanterna. Genom att arbeta med gång- och cykelfrågor hoppas vi skapa ett ökat intresse för dessa bland kommunens invånare. Vi tror att teknisk utveckling och underhåll av gång- och cykelvägar är en viktig förutsättning för att få fler att gå och cykla. Men vi vet också att det är av oerhörd vikt att öppna människors ögon för att det är enkelt, roligt och effektivt att välja exempelvis cykeln framför bilen och att det är ett realistiskt alternativ för många. Arbetet med gång- och cykel måste bedrivas på många plan och vara långsiktigt och väl förankrat i vår organisation. Vi har valt att ha ett perspektiv på denna plan som sträcker sig fram till år K:\Beredningsmöten\2015\150617\ MSK\Tjänsteskrivelse gång- och cykel juni 2015 (2).docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 34 34

35 35 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Strategisk samhällsplanering Ärendets beredning Samhällsbyggnadsförvaltningen har med utgångspunkt i Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden, tagit fram en gång- och cykelplan för Katrineholms kommun. Arbetet med planen har skett både internt på samhällsbyggnadsförvaltningen där en projektgrupp har drivit frågorna, men också i samarbete med övriga berörda förvaltningar. Dessutom har kommunens cykelambassadörer haft en stor del i arbetet genom kontinuerliga möten kring kommunens cykelsituation. Gång- och cykelplanen har skickats på remiss till kommunala nämnder och råd, myndigheter, föreningar och cykelambassadörer med flera. En detaljerad sändlista finns som bilaga. Inkomna synpunkter En sammanställning av remissvaren samt samhällsbyggnadsförvaltningens ställningstaganden finns bifogat. Inkomna remissvar i sin helhet finns i akten hos samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta Gång- och cykelplanen för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Förslag till Gång- och cykelplan för Katrineholms kommun. Sammanställning av inkomna remissvar på Gång- och cykelplan för Katrineholms kommun Sändlista Remiss Lars Hågbrandt Chef för samhällsbyggnadsförvaltningen Sigrid Perlman Utredare K:\Beredningsmöten\2015\150617\ MSK\Tjänsteskrivelse gång- och cykel juni 2015 (2).docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 35 35

36 36 Styrdokument Gång- och cykelplan Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag , 125 Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Giltighetstid 2015-XX-XX

37

38 38 Historisk återblick Bilden är daterad 1897 och föreställer Katrineholms Velocipedklubb. Klubben bildades 1896 och är Katrineholms äldsta idrottsförening som fortfarande finns kvar, nu under namnet CK Ceres. Här förbereder sig deltagarna inför sin första tävling, den så kallade Claestorpsrundan: Värmbol Claestorp Djulö Kvarn och tillbaka till Katrineholm. Beslutshistorik Gäller från 2015-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX Uppföljning Planen följs upp internt på samhällsbyggnadsförvaltningen en gång per år i samband med årsredovisningen. Förvaltarskap Gång- och cykelplanen ligger inom kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområde

39 39 INNEHÅLL Förord 5 Varför ska vi satsa på gångoch cykel? 6 Syfte med vår gång- och cykelplan 6 Mål för gång och cykel 6 Hur många fler resor blir det? 7 Skillnader och likheter mellan fotgängare och cyklister 8 Fotgängare en del av det offentliga rummet 8 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 9 Cyklister bidrar till ett hållbart samhälle 9 Framtidens cyklar - lastcyklar och elcyklar 10 Övriga oskyddade trafikanter 10 Koppling till Regional cykelstrategi för Sörmland 12 Kopplingar till kommunala planer 13 Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun - del staden 13 Ljusplan 13 Trafiknätsanalys 13 Nuläge för Katrineholms kommun 14 Cykelfrämjandets Kommunvelometer 14 Resvaneundersökning 14 Fortsatt arbete framåt 15 Befintligt gång- och cykelvägnät samt utbyggnadsplan 16 Nuläge för gång- och cykelvägnätet 16 Vår ambition för gång- och cykelvägnätet 16 Kartor och illustrationer Prioriteringsordning för utveckling av gång- och cykelvägnät 24 Kriterier för bedömning av åtgärder i gång- och cykelvägnätet 25 Utformning av gång- och cykelvägar 28 Nuläge för utformning av gång- och cykelvägar 28 Vår ambition för utformning av gång- och cykelvägar 28 Cykelparkering och övrig service 32 Nuläge för cykelparkering och övrig service 32 Vår ambition för cykelparkering och övrig service 32 Vägvisning 36 Nuläge för vägvisning 36 Vår ambition för vägvisning 36 Drift och underhåll 40 Nuläge för drift och underhåll 40 Våra ambitioner kring drift och underhåll 40 Säker skolväg 44 Nuläge säker skolväg 44 Våra ambitioner gällande en säker skolväg 44 Turism 46 Nuläge för turism 46 Vår ambition kring turism för fotgängare och cyklister 46 Information och kampanjer 48 Nuläge för information och kampanjer 48 Vår ambition för information och kampanjer 48 Uppföljning och utvärdering 50 Nuläge för uppföljning och utvärdering 50 Vår ambition kring uppföljning och utvärdering 50 Referenser Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

40 f 40 FÖRORD Katrineholm växer och bostadsbyggandet är i full gång för att möta upp mot en ökad efterfrågan. Det är främst i en radie av 3 km från Katrineholm Central som utveckling av bostäder ska ske. När fler människor väljer att bo centralt ökar trafikmängden men också förutsättningarna att få fler att välja att gå eller cykla i sin vardag. Förutom staden har kommunen sju kransorter och en stor landsbygd. Flera av kransorterna har korta avstånd från Katrineholm och skulle kunna utveckla cykelpendlingen. Dessutom lockar den sörmländska landsbygden många, både Katrineholmare och turister, till att cykla och vandra på leder runt om i kommunen. Den vackra landsbygden i kombination med en levande handelsstad gör kommunen till ett attraktivt besöksmål. Att satsa på gång och cykel ökar valfriheten för människorna i vår kommun. Även personer utan tillgång till bil ska kunna ta sig fram säkert och enkelt. Det skapar förutsättningar för både män och kvinnor, flickor och pojkar, att forma sina liv och att ta del av samhällets möjligheter. När ett nytt område, ett nytt bostadshus eller en ny handelsplats planeras ska det redan från början förberedas för gång och cykel. Det skapar förutsättningar för en hållbar utveckling. Vi ser också cykeln som en viktig del i integrationen av våra nyanlända. Att ta sig fram till fots eller med cykel är en viktig vardagsmotion som främjar en god folkhälsa för kommunens invånare. Både fotgängare och cyklister bidrar även till en levande stad där människor möts och ser varandra vilket skapar en ökad trygghet. Kommunens befolkning blir äldre och fler människor blir beroende av att kunna ta sig fram till fots för att nå kommunens service. Underhåll av våra gångvägar blir därmed allt viktigare. Genom att satsa på att utveckla Katrineholms kommun för fotgängare och cyklister vill vi uppmuntra till rörelse, möten, liv och lust. Vi vill skapa ett Katrineholm som kommuninvånarna kan vara stolta över och prata gott om. Detta skapar i sin tur en konkurrenskraftig kommun som kan locka till både turism, jobb och boende. Göran Dahlström Kommunstyrelsens ordförande Lars Hågbrandt Chef för samhällsbyggnadsförvaltningen FAKTA Gång- och cykelplanen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen. Planen är antagen av kommunfullmäktige XXX. Planen är framtagen av en arbetsgrupp på samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med både interna och externa kompetenser. Kommunens cykelambassadörer har fungerat som referensgrupp. Inspiration är hämtad från andra svenska kommuners gång- och cykelplaner

41 41 VARFÖR SKA VI SATSA PÅ GÅNG- OCH CYKEL? Om fler Katrineholmare väljer att gå eller cykla i sin vardag kommer miljön och folkhälsan att förbättras. Det finns ett samband mellan den fysiska miljön och fysisk aktivitet. Att bostadsområdet uppfattas som tryggt, att det finns god belysning, hög täthet i staden, promenad och cykelvänlig infrastruktur och design är några av de faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten positivt. Syfte med vår gång- och cykelplan Syftet med vår gång- och cykelplan är att prioritera åtgärder som skapar en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där invånarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras. Mål för gång och cykel I Katrineholms stad är avstånden små och förutsättningarna att ta sig fram till fots eller med cykel är goda. Men kommunen har en viktig roll att spela i att utveckla förutsättningarna för attraktiv, snabb och säker trafiksituation för de oskyddade trafikanterna. I arbetet med gång och cykel krävs även ett aktivt samarbete med andra aktörer och intressenter för att nå långsiktigt hållbara lösningar. Trafikverket är en sådan aktör som har ansvar för många vägar där kommunens medborgare rör sig. Genom att arbeta med gång- och cykelfrågor hoppas vi skapa ett ökat intresse för dessa bland kommunens invånare. En stor del av arbetet med gång och cykel handlar om marknadsföring och kommunikation med medborgarna. Vi tror att teknisk utveckling och underhåll av gång- och cykelvägar är en viktig förutsättning för att få fler att gå och cykla. Men vi vet också att det är av oerhörd vikt att öppna människors ögon för att det är enkelt, roligt och effektivt att välja exempelvis cykeln framför bilen och att det är ett realistiskt alternativ för många. Detta arbete måste bedrivas på många plan och vara långsiktigt och väl förankrat i vår organisation. Vi har valt att ha ett perspektiv på denna plan som sträcker sig fram till år Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 0-vision för fotgängare och cyklister Vårt övergripande mål kring gång- och cykel är att vi ska nå 0-visionen. Det betyder att ingen fotgängare eller cyklist ska skadas allvarligt eller dö i trafiken. Andel resande med cykel i kommunen ska öka Andelen resande med cykel ska öka i kommunen och målsättningen är att dessa ska utgöra 21 procent av kommunens totala antal resor. (År 2030). Andelen resande till fots i kommunen ska öka Andelen resande till fots ska öka i kommunen och målsättningen är att dessa ska utgöra 21 procent av kommunens totala antal resor. (År 2030). Andelen resande till fots och med cykel ska öka i Katrineholms stad Andelen resande till fots och med cykel ska öka i staden och målsättningen är att dessa ska utgöra 55 procent av det totala antalet resor i staden. (År 2030). Andelen resande med cykel ska öka i Katrineholms stad Andelen resande med cykel ska öka i staden och målsättningen är att dessa ska utgöra 29 procent av det totala antalet resor i staden. (År 2030). Andelen resor till fots ska öka i Katrineholms stad Andelen resor till fots ska öka i staden och målsättningen är att dessa ska utgöra 26 procent av det totala antalet resor i staden. (År 2030)

42 f 42 Hur många fler resor blir det? Idag är det 15 procent av alla resor i kommunen som görs med cykel. År 2030 är målsättningen att kommunen har invånare. Om vi antar att lika stor andel av resorna även då görs med cykel innebär det en ökning från resor med cykel till resor med cykel varje vardag. Alltså drygt fler resor varje dag. Om vi utgår från målsättningen att 21 procent av resorna ska göras med cykel år 2030 och dessutom utgår från att antalet resor i Katrineholms kommun ökar proportionerligt till befolkningsökningen innebär detta att det år 2030 skulle genomföras resor med cykel jämfört med dagens resor per vardag. Alltså cirka 8000 fler resor än idag. Kvinnor genomför idag en något större andel cykelresor än män. Och något större andel cykelresor görs på vardagar jämfört med helgdagar. FAKTA Det har stor betydelse för miljön om vi kan ersätta en del av de korta bilresorna med att cykla eller gå, eftersom bensinförbrukningen och koldioxidutsläppen är 35 procent högre de första fem kilometrarna. Under de första tre kilometrarna av en resa är bilens utsläpp av avgaser 50 till 60 gånger högre per kilometer. FAKTA Alla vuxna, från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka. WHO anger att barn 5-17 år bör vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen beräknas antingen leva ett mycket stillasittande liv eller når inte rekommendationen för fysisk aktivitet ur hälsosynpunkt Foto: Hanna Maxstad

43 43 SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER Den här planen fokuserar på två stora trafikantgrupper - fotgängare och cyklister. Det är mycket som förenar dessa grupper men det är också saker som skiljer dem åt och som måste tas hänsyn till i planeringen. Fotgängare och cyklister tillhör båda gruppen oskyddade trafikanter och har stora behov av en säker trafikmiljö. Det är även viktigt att grupperna känner sig trygga så att de vågar röra sig ute på sina villkor. Enkelt uttryckt kan man säga att trafiksäkerhet handlar om den objektiva säkerhetssituationen, medan trygghet kan sägas handla om en upplevd säkerhetssituation. Trygghet påverkas i stort av: * trafiken och andra miljömässiga faror samt * brott och andra mänskliga faror. Både väghållaren och trafikanterna har ansvar för trafiksäkerheten. Väghållaren har ansvar för utformning och underhåll medan trafikanterna har ansvaret att följa trafikreglerna och visa hänsyn i trafiken. Motorfordonens hastigheter, framför allt i tätort, spelar en stor roll vid kollisionsolyckor med cyklister och fotgängare. Låga hastigheter ger bland annat lägre krockvåld och bättre förutsättningar för gott samspel mellan trafikanter. Bland de oskyddade trafikanterna finns många barn, äldre och funktionsnedsatta. Om vi kan skapa en bra miljö för dessa individer finns goda förutsättningar för en bra miljö för hela befolkningen. Fotgängare upplever ofta cyklister som en fara i trafiken då dessa kommer snabbt, är tysta och ofta konkurrerar om samma utrymme. Utifrån detta är det positivt att separera fotgängare och cyklister så långt det är möjligt. Mer om separering kan du läsa under avsnittet Utformning av gång- och cykelvägar. Fotgängare en del av det offentliga rummet Fotgängaren är inte bara en trafikant utan bidrar även till att ge det offentliga rummet liv. Den som går blir automatiskt en del av stadslivet, den ser och blir sedd av andra människor. Ju fler fotgängare som är ute på gatorna, ju mer attraktiv uppfattas staden. En resa till fots kan göras i högst varierande syften och miljöer och kan ske mellan målpunkter eller vara ett mål i sig. Detta är viktigt att ha med sig i planeringen. Även gånghastigheten är något att ta hänsyn till vid utformning av trafikmiljön, till exempel ordnade gångpassager och trafiksignalernas gröntider för fotgängare. För att fler ska välja att gå behöver gångnätet vara heltäckande, gent och sammanhängande och därmed skapa närhet till viktiga aktiviteter och platser. Det handlar om att se till att den närmaste och snabbaste vägen blir att gå genvägar är viktiga för fotgängare. Gångstråken ska vara säkra, trygga och intressant utformade för att miljön ska kännas attraktiv att använda. För många äldre är goda förhållanden för gång en förutsättning för mobilitet och självständighet. Gående orsakar sällan olyckor. Det är de gående själva som lever farligt. Trafiksäkerhetsutvecklingen har varit positiv under lång tid i Sverige, men det är fortfarande farligare att gå än att åka bil. Antalet olyckor med fotgängare inblandade har inte minskat på samma sätt som olyckorna med bara motorfordon inblandade Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

44 f 44 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Det är viktigt att gång- och cykelvägar blir tillgängliga för alla och att personer med funktionsnedsättning inte hindras och begränsas från att röra sig där. En person med funktionsnedsättning har en nedsatt eller saknad kapacitet i en eller flera kroppsfunktioner. Funktionsnedsättningen kan vara fysisk eller psykisk. Ett handikapp eller ett funktionshinder uppstår i mötet med en miljö som inte är anpassad efter de förutsättningar en person med funktionsnedsättning har. Vi behöver i vår planering förhålla oss till olika typer av funktionsnedsättningar; svårt att höra, svårt att se, svårt att röra sig, svårt att orientera sig och svårt att bearbeta, tolka och/eller förmedla information. För en god tillgänglighet på gång- och cykelvägar krävs bland annat: * Tydliga stråk och markeringar samt cykelparkeringar som inte konkurrerar med utrymme på gång- och cykelvägar. * Bra framkomlighet till busshållplatser, övergångsställen och gångpassager. * Gott med utrymme framför allt vid nybyggnation. Bland annat permobiler behöver stort utrymme. * Personer med nedsatt syn har stora svårigheter att överblicka omgivningen och uppfatta nivåskillnader i djup- och sidled. De behöver tydliga ledstråk, visuella kontrastmarkeringar och de som använder vit käpp är hjälpta av kännbara (taktila) markeringar. Gravt synskadade och blinda behöver tydliga riktmärken och akustisk vägledning. För en person med funktionsnedsättning kan det vara extra viktigt att drift och underhåll fungerar klanderfritt. Särskilt vintertid har många personer med funktionsnedsättning stora besvär med framkomligheten, då modd och snövallar kan ställa till problem. Synskadade kan ha svårt att hitta ledstråken och personer i rullstol kan ha svårt att ta sig fram på trottoarerna. Det är viktigt att snöröjningen sker med tanke på dessa grupper och att fullgod röjning även sker fram till hissar, ramper, pollare med riktningsangivning samt knappar vid trafikljus. Många är beroende av kollektivtrafiken för att kunna ta sig fram i samhället och snöröjning vid och i anslutning till busshållplatser och angöringsplatser är av största vikt. Utbildning av driftpersonal och väghållare behövs, i form av så kallade insiktsutbildningar, där man får prova på hur det känns att vara gravt synskadad eller ha nedsatt rörelseförmåga. Vi behöver även se över möjligheten till laddningsstolpar för elmoppe, permobil och elcykel i samband med några strategiska platser runt om i kommunen. Cyklister bidrar till ett hållbart samhälle Med cykel har du möjlighet att ta dig fram snabbare än med bil på korta sträckor. Cykeln kan användas vid allt från arbetspendling till rekreations- och turistresor. Cykeln är ett färdmedel som tar liten plats i staden, både vad gäller utrymme på vägnätet och utrymme för parkering. Den som cyklar behöver sällan uppleva trängsel i trafiken. Att cykla är miljövänligt och bidrar även till en bra vardagsmotion för den som använder cykeln dagligen Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 9

45 45 Ökat resande med cykel är en viktig del i att uppnå målen kring hållbara transporter, men fortfarande finns allvarliga problem med trafiksäkerheten för cyklister. Säkerhetsnivån för cyklister är en av vår tids största utmaningar inom trafiksäkerhetsområdet. Arbetet med cyklingens säkerhetsutmaningar har länge varit inriktat på hjälmanvändning och säkra passager. På senare tid har dock betydelsen av drift och underhåll fått ökad uppmärksamhet. För cyklisten är det viktigt med ett sammanhängande och säkert cykelvägnät. Allra flest människor väljer idag att cykla under sommarhalvåret men med bra och genomtänkt vinterväghållning samt en välutrustad cykel finns goda förutsättningar att kunna cykla även under vinterhalvåret. Då blir även cykelparkeringar med väderskydd viktigare. Framtidens cyklar - lastcyklar och elcyklar Vår inriktning är att försöka skapa en infrastruktur för cyklister där även lastcyklar och elcyklar får utrymme. Detta medför exempelvis bredare gång- och cykelvägar vid nybyggnation där utrymmet tillåter det. Även framtida snabbcykelstråk tror vi kan lämpa sig för dessa cyklister då där finns få hinder och långa sammanhängande rutter. Även en förbättrad vinterväghållning och bättre framkomlighet vid ombyggnation av vägbanan kommer underlätta för dessa grupper. Övriga oskyddade trafikanter Förutom fotgängare och cyklister finns andra oskyddade trafikanter, bland annat den som åker skateboard, inlines, sparkcykel, permobil, rullstol eller moped. Dessa har skiftande behov och anspråk på gång- och cykelvägnätet. Regelverket är inte helt enkelt när det gäller dessa grupper och var de hör hemma i olika trafiksituationer. Hastigheten är många gånger avgörande. Både elcyklar och lastcyklar börjar ta sig in allt mer på den svenska marknaden. Fler svenskar vill idag kunna storhandla och skjutsa barn med lastcykel, eller slippa bilpendling och i stället ta elcykeln. Både elcyklar och lastcyklar väger mer än en traditionell cykel och har även en lite större svängradie. Det krävs mer plats för omkörning då de även är bredare. Tyngden kan också betyda längre bromssträckor och att cykeln är svår att lyfta vilket skapar problem vid kantstenar och parkeringar som kräver att cykeln lyfts. Vi har inga siffror på hur många lastcyklar och elcyklar som idag finns i kommunen. Den kommunala organisationen har köpt in några elcyklar för personalens tjänsteresor Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

46 Foto: Hanna Maxstad

47 47 KOPPLING TILL REGIONAL CYKELSTRATEGI FÖR SÖRMLAND Regionförbundet Sörmland har tillsammans med länets kommuner tagit fram en regional cykelstrategi. I strategin skildras nuläge för Sörmland, en gemensam vision för cykel, regionala mål och strategier, samt en genomförandeplan. De regionala målen är: * Ökad cykling för folkhälsa och miljö. * Genom att få fler att cykla, samt att nuvarande cyklister cyklar oftare och längre, uppnås en friskare och mer välmående befolkning. Där cykeln väljs som alternativ till bilen uppnås positiva miljöeffekter. * Trygga och säkra cykelvägar. * Ett sammanhängande och tydligt cykelvägnät. Målet är att de standardkrav som ställs för cykling ska uppnås i de regionalt starka cykelstråken och på prioriterade turistcykelleder. Investeringar på starka regionala cykelstråk ska hålla hög trafiksäkerhetsstandard och upplevas trygga genom att de inte leds längs smala vägar med höga motorfordonshastigheter och flöden, utan vägren eller separering. På de starkaste cykelstråken ska separerade gång- och cykelvägar och planskilda korsningar och cykeltunnlar eftersträvas. Målet är att cyklister ska kunna färdas på säkra, attraktiva och lättillgängliga cykelvägar och turistcykelleder i Sörmland. För att uppnå detta behöver cykelvägnätet vara sammanhängande och tydligt skyltat. Ett sammanhängande nät går att åstadkomma genom att knyta ihop nätet på olika nivåer genom att knyta ihop cykelleder inom respektive tätort, bygga bort felande länkar till viktiga tätortsnära målpunkter samt att knyta ihop viktiga målpunkter och tätorter till sammanhängande cykelstråk. Målet är att på sikt länka samman hela länet genom att binda ihop cykelvägar och turistcykelleder, men även till viktiga målpunkter och tätorter utanför länet. Katrineholms kommuns gång- och cykelplan tar sin utgångspunkt i den regionala planen. Foto: Hanna Maxstad 47 47

48 f 48 KOPPLINGAR TILL KOMMUNALA PLANER Vår gång- och cykelplan visar hur vi vill utveckla kommunen till en ännu bättre plats för fotgängare och cyklister. Men det finns även fler kommunala planer där gång- och cykel har en stor roll. Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun del staden, Ljusplan och Trafiknätsanalys är några av dessa. Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun - del staden I översiktsplanen finns riktlinjer för utvecklingen kring gång och cykel i Katrineholm: * Andelen resande till fots och med cykel ska öka i Katrineholms stad och målsättningen är att dessa ska utgöra 55 procent av resandet i staden. * Gång- och cykeltrafiken samt kollektivtrafiken ska prioriteras i planeringen. * Utgångspunkten ska vara att gång- och cykeltrafikanter ska ha företräde i staden framför biltrafik. * Huvudstråk för cykel ska byggas ut. * En gång- och cykelplan för Katrineholms kommuns ska tas fram. * Möjligheterna att parkera med cykel enkelt och säkert ska utvecklas nära målpunkter. * En resvaneundersökning ska tas fram för att kunna mäta och jämföra andelen fotgängare, cykel-, kollektiv- och biltrafik. En översiktsplan för kommunens landsbygd tas fram under Ljusplan * Gång- och cykeltunnlar ska vara vackra, säkra och trygga passager. * Gång- och cykelvägar som är de stora stråken för cyklister och gångare ska ha sådan ljussättning att man känner sig trygg och säker. Prioriterade områden från ljusplanen: * Vingåkersvägen: Belysa gc-vägen mellan Kungsgatan och Nordanåsbron. * Gång- och cykeltunnlar: En tunnel per år ska göras trygg enligt ljusplanens riktlinjer. * Belysning är grundläggande och mycket viktig för gåendes och cyklisters trygghet när det är mörkt samt även för tillgängligheten för personer med synnedsättning. Belysning är även viktigt för gåendes och cyklisters säkerhet. Från en jämställdhetssynpunkt måste fordon, vägar och vägutrustning utformas så att alla trafikantgrupper på ett säkert sätt kan utnyttja vägen och dess närområden även i mörker. Trafiknätsanalys Vi arbetar med att ta fram trafiknätsanalyser för stad och kransorter. Huvudsyftet är att funktionsindela trafiknäten med hänsyn till trafikslagens anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet inom olika delar av näten. Detta underlagsmaterial ska vara vägledande vid det fortsatta trafikplaneringsarbetet med målet att skapa trafiksäkra miljöer för alla trafikantkategorier. Trafikmiljöerna ska bland annat vara utformade med hänsyn till oskyddade trafikanters anspråk på trafiksäkerhet, med tonvikt på barn, äldre och funktionsnedsattas behov på framkomlighet och tillgänglighet i trafiken. Kommunen har tagit fram en ljusplan. Mål från ljusplanen som rör gång och cykel är: Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 13

49 49 NULÄGE FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Cykelfrämjandets Kommunvelometer Cykelfrämjandet genomför årligen en granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt. Katrineholms kommun har deltagit 2014 och Katrineholm höjer sin poäng något från 2014 till I resultatet från 2015 framgår att Katrineholm satsar 123 kr per invånare och år på infrastruktur och underhåll för cykel vilket är klart under snittet på 286 kr per invånare och år. Vi har tydligt mindre cykelväg per invånare än snittet. 1,5 m cykelväg per invånare mot ett medel på 2,2 meter per invånare. ett tjänsteärende. Störst andel buss- och cykelresor görs bland skolresor. Även för fritidsresande och för att uträtta olika typer av ärenden (till exempel bank- eller postärenden) är cykeln ett viktigt färdmedel. Resor inom Katrineholms stad svarar för cirka 70 % av kommuninvånarnas resor. Av dessa resor görs hela 43 % med cykel eller till fots. Kvinnor väljer cykeln i lite högre utsträckning än män. 9 av 10 Katrineholmsbor har tillgång till en cykel. 45 % av invånarna cyklar åtminstone någon eller några gånger i veckan. Runt hälften av bilresorna i kommunen är under 5 km långa. Vi satsar även mindre än snittet på information och marknadsföring. En antagen gång och cykelplan ger oss goda möjligheter att utveckla oss inom området cykelpolitik och att höja poängen till nästa års granskning. Resvaneundersökning En resvaneundersökning har genomförts under våren 2014 på kommuninvånare i åldern år. Av invånarnas resor (hela kommunen) görs hela 63 % med bil och 15 % vardera med cykel eller gång. Kollektivtrafiken används mer sällan. Det finns dock en uttalad vilja bland kommuninvånarna att minska sitt bilresande. Var fjärde Katrineholmsbo reser idag med bil, men uttrycker en ambition att dra ner på sitt bilåkande. Av dessa har 44 % redan idag provat att dra ned på vissa bilresor, eller har tankar på hur det ska gå till. Vilket färdmedel man väljer påverkas starkt av vad man har för ärende. Sannolikheten att man tar bilen är högst om man ska hämta eller lämna någon, eller uträtta Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

50 f 50 FORTSATT ARBETE FRAMÅT Vi har nu gett en introduktion till varför vi vill utveckla förutsättningarna för gång- och cykel i vår kommun. Vi har även presenterat våra målsättningar till år Utifrån givna förutsättningar väljer vi nu att blicka framåt och se vilka områden som behöver utvecklas och vilka aktiviteter och investeringar som bör genomföras för att nå våra mål. Det viktigaste är att gång- och cykelfrågorna får komma in tidigt i all trafik-, stads- och kommunplanering. * Cykelparkering och övrig service * Vägvisning * Drift och underhåll * Säker skolväg * Turism * Information och kampanjer * Uppföljning och utvärdering I följande del av gång- och cykelplanen går vi igenom dessa områden och presenterar nuläge och framtida ambitioner. De områden vi pekat ut är: * Befintligt gång- och cykelvägnät samt utbyggnadsplan * Utformning av gång- och cykelvägar Foto: Hanna Maxstad Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 15

51 51 BEFINTLIGT GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄT SAMT UTBYGGNADSPLAN Nuläge för gång- och cykelvägnätet Katrineholms stad har idag ett relativt väl utbyggt gång- och cykelvägnät, där det på ett enkelt vis går att förflytta sig inom staden. Trots detta kan saknade länkar, osäkra överfarter, otrygga miljöer och hårt trafikerade gator verka begränsande för människor att vilja ta sig fram både till fots och med cykel. Där länkar saknas förpassas exempelvis cyklister till gator och trottoarer, vilket kan ge upphov till osäkra trafikmiljöer för såväl gång- och cykeltrafikanter som bilister. Onödiga stopp kan skapa osäkra trafiksituationer, exempelvis när gång- och cykelbanor utan förvarning byter sida av vägen. Allt för snäva utrymmen i gång- och cykelvägnätet är en annan typ av problematik som kan identifieras i staden. I stadens gång- och cykelvägnät förekommer enskilda trottoarer, kombinerade gång- och cykelbanor samt separerade gång- och cykelbanor. På separerade gång- och cykelbanor är det möjligt för cyklister att komma upp i högre hastigheter med god framkomlighet och flyt utan överhängande risk för konflikter med fotgängare. Längs kombinerade gång- och cykelbanor kan osäkra trafiksituationer uppstå, både för fotgängare och för cyklister, exempelvis när cyklister färdas med alltför höga hastigheter. I detta sammanhang blir det viktigt med tydlig skyltning för att undvika oklarheter gällande var respektive trafikantgrupp har tillåtelse att vistas och förflytta sig. Inom och mellan kommunens kransorter finns en del att utveckla för att nå kvalitativa gång- och cykeltrafikmiljöer. På vissa sträckor förekommer blandtrafik med alltför höga trafikflöden vilket ger upphov till osäkra miljöer att vistas i både för fotgängare och för cyklister. Vissa tydliga länkar saknas dessutom i kommunens kransorter, där åtgärder behövs för att skapa ett mer sammanhängande och säkert gång- och cykelvägnät. 16 Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun Det finns i dagsläget cykelvägar mellan Katrineholm och Forssjö och mellan Katrineholm och Valla, men potential finns för vidare utveckling av stråk för cykelpendling till och från fler kransorter. Vår ambition för gång- och cykelvägnätet I gång- och cykelplanen ligger vardagscyklandet i fokus vilket innebär att vi vill skapa goda villkor för i första hand skol- och arbetsresorna. Detta stämmer väl överens med strategierna i Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun del staden, om att skapa goda förutsättningar för alternativ till de korta bilresorna inom staden. Efter hand som gång- och cykelvägnätet förbättras kommer även villkoren för rekreations- och fritidscyklandet på köpet att förbättras. >> I Katrineholms kommun vill vi ha ett heltäckande, gent och attraktivt gång- och cykelvägnät. Det vill vi uppnå genom att: * Utgå ifrån målpunkter För att klassificera vad som är huvudstråk i gång- och cykelvägnätet har vi utgått från viktiga målpunkter. Exempel på viktiga målpunkter i staden är Katrineholm Central, områden för handel, stora arbetsplatser, skolor, sjukhuset, vårdcentraler och fritidsanläggningar. Alla större bostadsområden länkas ihop med huvudnätet för att underlätta att gå eller cykla till målpunkterna. Även i kransorterna har viktiga målpunkter legat till grund för klassificering av huvudstråk. Förutsättningarna är dock annorlunda på landsbygden jämfört med staden och viktiga målpunkter har därför viktats annorlunda. I landsbygdsorterna utpekas skolor, lokalhandel, kollektivtrafiknoder, större arbetsplatser, idrottsanläggningar och badplatser ut som viktiga målpunkter

52 f 52 * Klassificera gång- och cykelvägnätet Gång- och cykelstråk består av utpekade friliggande gång- och cykelvägar, cykelbanor, gångbanor eller blandtrafikgator som binder ihop stadsdelar, tätorter eller andra viktiga målpunkter. Målgruppen för stråken är främst vardagstrafikanterna. Stråken i denna plan utgörs av redan befintliga förbindelser eller av planerade utvecklingsstråk. Gång- och cykelvägnätet har delats in i tre nivåer. Nivåerna beskriver övergripande nyttjandegraden, standarden och ambitionen med underhåll. De olika nivåerna ligger till grund för prioritering och genförande av åtgärder inom gång- och cykelvägnätet. Utöver dessa tre nivåer tillkommer också utvecklingsstråk för gång- och cykelvägnätet. främst genom en prioriterad framkomlighet (färre hinder och stopp) samt genare vägar. Snabbstråken kan markeras med avvikande färg eller på annat sätt skiljas från den övriga trafiken. I utvecklandet av dessa är säkerheten en mycket viktig aspekt när det gäller möten mellan olika trafikslag. Nivå 2 Sekundärt nät Direkt kopplat till huvudnätet finns ett sekundärt nät där kvalitén också måste vara hög. Detta gäller särskilt i anslutningar till viktiga målpunkter som inte ligger i direkt anslutning till huvudnätet, exempelvis skolor och kollektivtrafiknoder. I det sekundära nätet kan det förekomma att gång- och cykeltrafikanter får dela utrymme och stråken inom det sekundära nätet ska liksom huvudnätet vara väl belysta. Nivå 1 - Huvudnät Nivå 2 Sekundärt nät Nivå 3 Övrigt nät Utvecklingsstråk Nivå 1 - Huvudnät Huvudnätet för gång- och cykeltrafik fångar upp och knyter samman viktiga målpunkter i staden och i orterna på landsbygden. Grunden för huvudnätet utgörs av befintliga gång- och cykelvägar. Längs med dessa stråk ska det vara hög standard, god framkomlighet och tydlig vägvisning. Det ska vara tryggt och säkert att ta sig fram, både för fotgängare och för cyklister. Stråken inom huvudnätet ska i huvudsak vara försedda med separerad gång- och cykelbana och vara väl belysta. Enligt Översiktsplan 2030 del staden ska gång- och cykeltrafiken ha företräde i staden framför biltrafik. Delar av huvudstråken som fångar upp de större målpunkterna i staden har prioriterats som snabbstråk. Dessa har valts med utgångspunkt i möjligheten att pendla med cykel till skola och arbete. Med snabbstråk menas att en cyklist på stråket ska kunna uppnå en högre genomsnittshastighet än vanligt. Detta uppnås Till det sekundära nätet hör även gång- och cykelvägar mellan Katrineholm och landsbygdens tätorter. Gång- och cykelplanen föreslår att det sekundära nätet utökas med stråk till Strängstorp, Bie, Baggetorp och Strångsjö för att möjliggöra cykelpendling till och från Katrineholm. På sikt kan dessa bli aktuella att vägvisa. Nivå 3 Övrigt nät Till det övriga nätet räknas vägar där gång- och cykeltrafik blandas med biltrafik. Det övriga nätet omfattar också alternativa vägar till huvudnät och sekundärt nät, exempelvis grusvägar, som i huvudsak inte behöver vägvisas, belysas eller kräver någon högre grad av underhåll som exempelvis snöröjning. Detta gäller både inom stad och inom kransorter. Utvecklingsstråk Utöver dessa tre nivåer; huvudnät, sekundärt nät och övrigt nät, tillkommer också utvecklingsstråk för gång- och cykelvägnätet. Utvecklingsstråken illustrerar ofta saknade länkar och kopplingar inom huvudnät och sekundärt nät, både inom och mellan kommunens orter. Tänkbara utvecklingsstråk föreslås också, baserat på utpekade framtida utvecklingsområden för bostäder, enligt Översiktsplan 2030 del staden, Katrineholms kommun Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 17

53 53 KARTA ÖVER FÖRSLAG TILL GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄT - KATRINEHOLMS STAD 53 53

54 f 54 KARTOR ÖVER FÖRSLAG TILL GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄT - KRANSORTERNA BIE BJÖRKVIK Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 19

55 55 FORSSJÖ SKÖLDINGE Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

56 f 56 STRÅNGSJÖ STRÄNGSTORP Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 21

57 57 VALLA ÄSKÖPING Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

58 f 58 ILLUSTRATION ÖVER KRANSORTER MED MÖJLIGT PENDELAVSTÅND FÖR CYKEL TILL KATRINEHOLMS STAD Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 23

59 59 Prioriteringsordning för utveckling av gång- och cykelvägnät Alla förbättrande åtgärder för gångoch cykelvägnätet kan inte genomföras samtidigt, därför har vi tagit fram en prioriteringsordning. Vid utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägnätet finns det ett antal parametrar att förhålla sig till; gång- och cykeltrafikanternas faktiska behov, var insatserna gör störst verkan (exempelvis där man kan förvänta sig en hög frekvens av gång- och cykeltrafikanter), kostnader för åtgärder i förhållande till användningsgrad samt samordning med andra projekt. Baserat på de riktlinjer och mål som formuleras i Översiktsplan del staden, Katrineholms kommun, där en övergång från att använda bil till att gå, cykla och åka kollektivt förespråkas, har ett första steg i prioriteringsordningen för åtgärder i gång- och cykelvägnätet tagits genom att genomföra en indelning i tre nivåer; huvudnät, sekundärt nät och övrigt nät. Utgångspunkt för prioriteringsordning av gång- och cykelvägnät blir att följa denna hierarkiska indelning där huvudnät får prioriteringsordning 1, sekundärt nät får prioriteringsordning 2 och övrigt nät får prioriteringsordning 3. Utöver detta tillkommer också tänkbara utvecklingsstråk för gång- och cykeltrafikanter, vilka i de flesta fall illustrerar saknade länkar i huvudnät eller sekundärt nät, alternativt har koppling till framtida utvecklingsområden för bostäder. Modell för prioritering av sträckor Prioriteringar görs för att Katrineholms kommuns gång- och cykelvägnät efter hand ska kunna byggas ut på ett bra och effektivt vis. För att kunna göra en prioritering av de etapper eller sträckor som är aktuella för utbyggnad, förbättring eller underhåll görs ett urval i två steg, där man i det första steget utläser om den aktuella sträckan omfattas av huvudnät, sekundärt nät eller övrigt nät, det vill säga prioriteringsordning 1, 2 eller 3. Inom gång- och cykelvägnäten finns i sin tur ett antal åtgärder (se underrubrik Kriterier för bedömning av åtgärder i gång- och cykelvägnätet) som har sina utgångspunkter i kriterierna trygghet, säkerhet, framkomlighet, attraktivitet och effektivitet. Ju fler åtgärder som krävs eller beröringspunkter som möts för en aktuell sträcka inom en viss typ av nät, desto högre upp hamnar sträckan i en prioriteringsordning. Detsamma gäller för kategorin utvecklingsstråk. På så vis kan olika sträckor tilldelas en prioriteringsordning och viktas mot andra sträckor. Tanken är att denna prioriteringsmodell ska ge en fingervisning angående vilka objekt som blir viktiga att satsa på i det vidare arbetet med utveckling och förbättring av Katrineholms kommuns gång- och cykelvägnät. Vid bedömning anses funktioner kopplade till säkerhet vara överordnade övriga kriterier och därför prioriteras i första hand åtgärder kopplade till denna aspekt. Detta har sin grund i nollvisionen, det vill säga inga omkomna eller allvarligt skadade i trafiken, och att vägar och gator ska anpassa till människans förutsättningar. Nivå 1 - Huvudnät Huvudnätet prioriteras högst då det fångar upp och sammankopplar viktiga målpunkter i stad och kransorter, samt bidrar till allmän tillgänglighet och ökad trygghet i trafikmiljön. Nivå 2 Sekundärt nät Sekundärt nät får en lägre prioriteringsgrad då effektiviteten i detta nät till viss del är beroende av ett väl fungerande huvudnät samt att användningsfrekvens måste viktas mot kostnad för utbyggnad. Fortfarande är det mycket viktigt med hög kvalitet inom det sekundära nätet då det exempelvis knyter samman stadens olika områden samt pendlings- och rekreationsstråk mellan kommunens olika orter Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

60 f 60 Nivå 3 Övrigt nät Övrigt nät får lägst prioriteringsgrad med anledning av en lägre användningsfrekvens av de typerna av vägar och stråk som ingår i denna kategori. I övrigt nät ingår exempelvis gång- och cykelstråk i blandtrafik, det vill säga länkar som är viktiga men där inga vidare åtgärder krävs. Utvecklingsstråk Utvecklingsstråk kan innefatta både framtida huvudnät eller sekundära nät. Förbättring av utvecklingsstråk bör ses över vid koppling till åtgärder inom befintligt huvudnät och sekundärt nät, vid möjlig samordning med andra planerade projekt, eller där man ser ett behov hos gång- och cykeltrafikanter kopplat till hög användningsfrekvens på en viss sträcka. Kriterier för bedömning av åtgärder i gång- och cykelvägnätet SÄKERHET * Säkra möten med andra trafikantgrupper (överfarter, utfarter, prioritet i korsningar, separerade gång- och cykelvägar). * Fritt från fasta hinder och onödiga stopp * Tillräckliga volymer längs med stråk (bredda befintliga gång- och cykelbanor). * Tydlig skyltning. * Hastighetsbegränsning i blandtrafik. * God kvalitet på beläggningar. * Nya stråk görs om möjligt där fler personer vistas, exempelvis utefter vägar och bostäder. Detta skapar en ökad känsla av trygghet då fotgängaren och cyklisten ser och blir sedda av andra, men också en minskad risk för brott. TRYGGHET * Väl belysta gång- och cykelvägar längs med sträckor och i korsningar. * Goda siktlinjer. FRAMKOMLIGHET * Saknade länkar i gång- och cykelvägnätet (kopplingar inom och mellan olika typer av nät samt utvecklingsstråk). * Förbindelse mellan viktiga målpunkter (barns skolvägar, arbetsplatser, handel, vård). * Snabbstråk. * Genhet. * Ljusa och tydliga kringområden. ATTRAKTIVITET * Orienterbarhet (vägvisning och tydlig identitet). * God komfort. * Cykelparkering. * Tjänster (cykelpump, gång- och cykelkartor, cykelgarage). EFFEKTIVITET * Samordning med andra projekt. * Statushöjande åtgärder (nät som behöver prioriteras upp en nivå). * Underhåll och drift. * Kostnad. Riktlinjer för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet Vi vill skapa tydliga gång- och cykelstråk som binder ihop stadsdelar, tätorter och andra viktiga målpunkter. Vi vill skapa ett heltäckande, gent och attraktivt gång- och cykelvägnät. Gång- och cykelvägnätet delas in i tre nivåer för att beskriva nyttjandegraden, standarden och ambitionen med underhåll. En prioriteringsmodell avgör vilka satsningar som ska genomföras på gångoch cykelvägnätet. Vardagsresandet står i fokus och det allra viktigaste är att göra det så säkert som möjligt för dem som väljer att cykla eller gå Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 25

61

62 Foto: Hanna Maxstad

63 63 UTFORMNING AV GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Nuläge för utformning av gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägarna i vår kommun är i dagsläget relativt funktionsdugliga. Med dagens flöden så uppstår heller ingen större trängsel. Dock behöver vi beakta att flödena nästintill kommer att fördubblas om vi når våra mål kring ökad befolkning och ökad andel fotgängare och cyklister. Detta måste vi ta hänsyn till vid om - och nybyggnation av gång- och cykelvägar, framförallt på huvudnätet. Det som framförallt är bristfälligt på dagens gång- och cykelvägar är separering och tydlighet vid separering, vilket omgående bör förbättras. Vår ambition för utformning av gång- och cykelvägar De nya gång- och cykelvägar som byggs behöver utformas på bästa möjliga sätt för att skapa ett attraktivt alternativ mot fordonstrafiknätet. Redan byggd gång- och cykelväg är svårare att påverka men här kan vi istället arbeta för att bland annat skapa säkra passager och tydlig separering där det är möjligt. Vi vill att vardagscyklandet ska vara i fokus. >> I Katrineholms kommun vill vi att fotgängare och cyklister ska ha en säker trafiksituation och känna sig trygga på sin väg. olyckorna, om inga särskilda åtgärder vidtas. Vid separering blir cyklister mindre synliga och dyker upp som en överraskning i korsningspunkterna. Det är därför viktigt att korsningarna utformas så att de oskyddade blir väl synliga. Den vanligaste typen av separering är mellan fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Man ska dock inte betrakta gång- och cykeltrafikanter som en homogen grupp. Skillnaden i hastighet mellan flanerande gångtrafikanter och arbetspendlande cyklister är stor. En gång och cykelväg med många trafikanter blandat kan upplevas som rörig och framkomligheten blir låg. På väl trafikerade gångoch cykelvägar ökar kollisionerna mellan cyklister och fotgängare. Detta kan därför vara skäl till separering även mellan dessa trafikslag. Separering mellan gång- och cykeltrafikanter är dock mer utrymmeskrävande än en kombinerad gång- och cykelväg. På gator där fordonstrafiken finns i liten omfattning och håller låg hastighet kan det säkraste alternativet vara att cyklister delar utrymme med biltrafiken istället för gångtrafiken. För att separeringen av gångbana och cykelbana ska efterlevas och fungera som tänkt är det mycket viktigt med en tydlig utformning. Exempel på skyltning för separering av fotgängare och cyklister. Det vill vi uppnå genom att: * Separera fordonstrafik, cyklister och fotgängare Separering av olika trafikslag är inte helt enkelt och måste ske med hänsyn till de olika trafikslagens mängd. Separering av oskyddade trafikanter från fordonstrafiken ger enligt olyckstatistiken ett något minskat antal olyckor, och framförallt mindre allvarligare olyckor. I korsningar där separeringen upphör ökar * Skapa tydlig utformning av gång- och cykelbanor På gång- och cykelvägar där vi vill separera fotgängare och cyklister ska cykelsymboler målas med täta mellanrum för att förtydliga att vägytan är en cykelbana. De placeras på strategiska platser såsom i korsningar och vid parkeringsutfarter Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

64 f 64 * Få hinder på nätet Vi eftersträvar gång- och cykelvägar utan stora uppförs- eller nedförsbackar. Hinder i form av kantstenar, höga kanter eller gupp ska inte förekomma. Utfarter från tomter ska utformas så att det inte uppstår gupp i cykelvägen. Att erbjuda cyklisterna ett jämnt ytskikt är viktigt för att skapa ett högkvalitativt cykelvägnät. Principen är att cykelvägar ska förses med jämna och hårdgjorda ytskikt i ett enhetligt material, såsom asfalt, för att skapa god komfort och trafiksäkerhet.på de snabbcykelstråk som planeras är det särskilt viktigt framkomligheten är god och att cyklisterna kan hålla hög fart utan att störas av hinder. * Skapa gena cykelvägar Att cykelvägen uppfattas som gen är också av betydelse för cyklisten. Uppfattas den som längre än den genaste vägen väljer cyklisten ofta inte den. Detta resulterar i cykling i blandtrafik med minskad säkerhet som följd. Det är därför viktigt att vid planering och projektering välja sträckningar som är så gena som möjligt. * Skapa säkra korsningar En passage tvärs mot trafiken är drygt 30 gånger riskablare än att cykla längs med. Utanför tätort handlar det om storleksordningen 150 gånger farligare. De viktigaste åtgärderna för säkrare korsningar för både fotgängare och cyklister är att få ner fordonshastigheterna, garantera sikt och skapa lättbegriplig reglering. Upphöjda övergångsställen och passager har visat sig halvera risken för personskadelyckor. Andra åtgärder är avsmalningar, refuger, gupp och liknande. * Skapa säkra passager Där oskyddade trafikanter korsar en fordonstrafikerad väg eftersträvas generellt sett att fordonen håller en så låg hastighet som möjligt. Detta kan åstadkommas med upphöjda passager. På gator där kollektivtrafikens eller fordonstrafikens framkomlighet är viktig bör andra åtgärder övervägas, exempelvis refuger. Passager längs gång- och cykeltrafikens huvudstråk kan ha annan färgsättning än övriga delar av vägen för att korsningen ska vara tydlig, såväl för de oskyddade trafikanterna som för bilisterna. Passagen ska också märkas ut med vägmarkeringar. Där cykeltrafiken passerar ska inte kantstenar finnas tvärs över cykelbanan. Regeringen ändrade lagstiftningen den 1 september 2014 och alla befintliga cykelöverfarter bytte namn till cykelpassage. Den nya cykelöverfarten liknar motsvarighet till övergångsställe och innebär en tydlig prioritering av cykeltrafiken. Cyklister har inte längre väjningsplikt när de kommer ut i körbana och trafik som ska korsa cykelöverfarten har väjningsplikt mot cyklande istället. Regleringen förutsätter att cykelöverfarten byggs så att fordonstrafiken inte lämpligen kan köra fortare än 30 km/timme. Det är utmärkt med ett nytt väjningsmärke för cykelöverfart samt den gamla cykelöverfartslinjen (sockerbitarna) och en väjningslinje för bilarna på körbanan. En cykelöverfart kan tänkas användas för att säkra trafiksituationen exempelvis vid skolor och för att prioritera cyklister över bilister på t.ex. huvudcykelnätet. B8. Cykelöverfart M16. Cykelpassage eller cykelöverfart M14. Väjningslinje Hastighetssäkrade passager har en stor olycksreducerande effekt. Fordonens sänkta hastighet vid passagen gör både att olyckor kan undvikas och att de kollisioner som ändå sker får lindrigare konsekvenser. Bilister är också mer benägna att lämna företräde på övergångsställen som är upphöjda. * Övergångsställen och cykelöverfarter Övergångsställen och cykelöverfarter ska bara anläggas som en framkomlighetsåtgärd för gående och cyklister där trafikmängden är stor och håller hög hastighet. Och dessa ska alltid kombineras med trafiksäkrande åtgärder, annars är det ingen trafiksäkerhetsåtgärd. Risken är större än på annan plats om det inte är hastighetssäkrat. Dessa åtgärder är ett sätt att prioritera fotgängare och cyklister framför bilister Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 29

65 65 * Sparsamt använda enkelriktade gator Enkelriktningar kan skapa problem för cyklister och kan göra att de tvingas till omvägar eller till sämre alternativ ur trafiksäkerhetssynpunkt, exempelvis starkt trafikerade gator. Enkelriktade gator bör därför minimeras och där de är tvungna att användas bör en separat cykelbana anläggas motsatt trafikens riktning. * Utforma snabbstråk för cykel På snabbstråken ska en cyklist kunna uppnå en högre genomsnittshastighet än vanligt. Standarden och framkomlighet ska vara god. Få hinder och stopp ska finnas och vägarna ska vara gena. Snabbstråken kan markeras med avvikande färg eller på annat sätt skiljas från den övriga trafiken. I utvecklandet av dessa är säkerheten en mycket viktig aspekt när det gäller möten mellan olika trafikslag. En närmare utredning behöver göras för att ta fram underlag kring hur snabbstråken ska utformas på bästa sätt. Riktlinjer för utformning Vi vill skapa gång- och cykelvägar som genom sin utformning är ett attraktivt alternativ mot fordonstrafiknätet. Vi vill vara förberedda för ett ökat tryck på gång- och cykelvägnätet. Vi vill att fotgängare och cyklister ska ha en säker trafiksituation och känna sig trygga på sin väg. Vi vill arbeta med separering av trafikslag men också med utformning av miljön så att de oskyddade trafikanterna blir väl synliga. Vi vill erbjuda ett högkvalitativt gångoch cykelvägnät för med komfort och trafiksäkerhet. Snabbcykelstråk är framtidens sätt att få fler att välja att bli vardagscyklister på sin väg till arbete eller skola

66 66 f Foto: Hanna Maxstad. Illustration: Lisa Ganestam Exempel på planskisser för utformning av gång- och cykelvägar Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 31

67 67 CYKELPARKERING OCH ÖVRIG SERVICE Nuläge för cykelparkering och övrig service Överlag finns det gott om cykelställ i vår kommun men på några platser i samband med vissa aktiviteter och vid fint väder kan det bli fullt i cykelställen. Speciellt vid skolor innan skolavslutning och vid Katrineholm Central. Även längs Köpmangatan kan det bli mycket cyklar under helger men det blir sällan kaotiskt. Vid platsbrist i cykelställen väljer cyklisten att ställa sin cykel bredvid. En del cyklar står kvar länge i cykelställen och tar upp onödig plats. Vi har idag en ganska god bild av cykelflöden och antal cyklar men det saknas skriftliga rutiner för drift och underhåll av cykelställ samt för omhändertagande av skrotcyklar. Vid torget finns idag en pumpstation som service till medborgarna och det finns en låsbar Pendula för 8 stycken cyklar på södra sidan av tågstationen. Runt stationsområdet finns på södra sidan 224 stycken cykelplatser i cykelställ. På norra sidan 44 stycken cykelplatser i cykelställ. Totalt 268 stycken platser. Vår ambition för cykelparkering och övrig service För många cyklister är en säker och smidig cykelparkering en avgörande faktor för om man väljer att ta cykeln. De som cyklar vill kunna ställa cykeln så nära dit de ska som möjligt, därför är det viktigt att placera cykelställen utifrån cyklistens behov istället för att placera cykelställ där det finns möjlig plats i stadsbilden. Det finns annars risk att cykelställen inte används och att cyklister istället väljer att ställa cykeln på gatan eller trottoaren. Cykelparkeringar behövs i huvudsak vid hemmet, vid arbetsplats, skola, affärer och i anslutning till kollektivtrafik. >> I Katrineholms kommun vill vi visa att cykeln har en självklar plats i det offentliga rummet. Cykelparkeringar och cykelpumpar ska vara lättillgängliga. Det vill vi uppnå genom att: * Få bättre samordning av cykelparkeringar Vi skulle behöva arbeta mer med att få fastighetsägare och näringsidkare att förstå vikten av att ha bra utformning på sin utemiljö så att fotgängare och cyklister enkelt och säkert kan ta sig fram. Bra utformade cykelparkeringar gör det också mer attraktivt för cyklister. * Närhet och riktning Det viktigaste är att vi i planeringen av cykelparkeringar tittar på hela det omgivande cykelvägnätet och analyserar var bästa placering är utifrån målpunkter och stora stråk. Vid Katrineholm Central ska vi även ta hänsyn till stationshusets placering, tunneln och perrongerna. * Framkomlighet och utformning Cykelparkeringar måste ta hänsyn till andra trafikantgrupper och inte hindra fotgängare från att komma fram. Vi ska signalera tydligt att det är en cykelparkering. På platser där det finns mycket skyltar uppsatta kan det dock vara bra att undvika ytterligare skyltning. Cykelparkeringen kan genom sin placering och utformning tala för sig själv. Här kan det bli aktuellt att markera området med till exempel en avgränsning eller avvikande markbeläggning. Cykelparkeringen bör vara utformad så att den väl använder sin yta, men vara avgränsad så att antalet cyklar på området begränsas Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

68 f 68 * Planera för framtiden Vi måste tänka på att inte endast planera för dagens behov av cykelparkeringar utan även skapa beredskap för ett ökat antal cyklar i framtiden. * Enkel och funktionell teknik För en snabb, smidig och attraktiv cykelparkering krävs det att tekniken i ställen är enkel, lättförståelig och funktionell. Ställ som underlättar fastlåsning av ramen är viktiga särskilt på platser där cyklarna står en längre tid. Vid korttidsparkering kan lokaliseringen nära en butiksentré vara mer prioriterat än säkerhet. Med en högre kvalitet och robustare utformning försvåras vandalism och underhåll och skötsel förenklas. Genom att vi lägger parkeringen synlig med en naturlig övervakning motverkas stöldrisken och upplevelsen av en trygg parkering ökar. Överblickbarhet och belysning är också viktigt. Framhjulsställ har dålig stöldsäkerhet och inbjuder dessutom till vandalism. Det är lätt att böja ner cykeln och förstöra framhjulet. Cykelställ med tak håller sadel, styre och pedaler torra. Väderskydd skyddar också cykeln mot att rosta. Det värde cyklister sätter på väderskydd beror på andelen långtidsparkering. Hög andel långtidsparkering ger motiv till att förse parkeringen med tak. gjorda för äldre cyklar med böjda och smala styren inte för raka och lite bredare styren som är vanligt på dagens cyklar. En typisk cykel idag är cm bred över styret. * Estetisk tilltalande Vi vill att cykelparkeringen har en genomtänkt utformning som passar in i omgivningen. Stationsmiljöer har ofta en egen karaktär genom sin arkitektur, och det är då viktigt att tänka på cykelparkeringen som ett väl utformat tillskott till detta. * Hantering av skrotcyklar Med en tydligt utpekad ansvarig förvaltare kan en kontinuerlig skötsel ske vilket bidrar till cykelparkeringens attraktivitet. En väl skött och underhållen parkering signalerar att frågan är prioriterad. Omhänderta skrotcyklar och felparkerade cyklar. Med tydliga skyltar om cykelparkeringsförbud utanför anordnade parkeringsplatser och delegation till personal att samla upp och flytta felparkerade cyklar underlättas skötseln. Omhändertagandet av cyklar som stått länge följer förordningen om borttagande av fordon och kan genomföras en gång per år för att hålla ordning i cykelparkeringen. * Gott om plats Vi vill att det ska vara bekvämt att komma in och ut ur parkeringen, annars är risken att cyklar parkeras utanför. Många cykelställ fungerar dåligt och begränsad plats för cykeln i stället gör att styret tar i. Ett cykelställ får därför oftast inte plats med så många cyklar som det finns platser i stället vilket skapar oordning runt om stället. Cykelställen är Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 33

69 69 * Cykelparkering i samband med kollektivtrafik Cykelparkering i samband med kollektivtrafiknoder behöver vara uppbyggda utifrån service, säkerhet, närhet, väderskydd, kapacitet samt bra anslutningar till cykelvägnätet i alla riktningar. På landsbygden och i våra kransorter är ambitionen att vi vid alla busshållplatser ska tillhandahålla cykelparkeringar med möjlighet att låsa fast cykeln. Vi bör även se över möjligheten till väderskydd. Kommunen ska även lobba för att cyklister ska kunna ta med sin cykel på buss och tåg, något som idag endast är möjligt i begränsad utsträckning på några landsortsbussar. * Cykelpumpar och cykelräkning som uppmuntrar till cykling Cykelräkning kan utgöra ett bra underlag för planeringen och kan göras under en vecka antingen under högsäsong eller lågsäsong på utvalda platser. Några kommuner har även permanenta mätare för cyklister, fotgängare och/eller biltrafik. Ett bra alternativ för oss skulle vara en kombinerad gång- och cykelräknare i Lövatunneln. Cykelpumpar behövs på några platser i staden för att visa att cykeln är ett viktigt transportmedel som gynnas i planeringen. Lämpliga platser att se över är vid högstadieoch gymnasieskolor samt Katrineholm Central. Riktlinjer för cykelparkeringar och övrig service Vi vill att det ska finnas säkra cykelparkeringar placerade utifrån cyklisternas behov. Vi vill skapa god samordning med fastighetsägare och näringsidkare för att skapa bättre förutsättningar för bra cykelparkeringslösningar. Cykelställen ska ha enkel, lättförståelig och funktionell teknik samt gott om plats. Cykelställen ska gärna ha väderskydd. Cykelställen ska vara underhållna och skrotcyklar ska hanteras kontinuerligt. Cykelparkeringar i samband med kollektivtrafik ska prioriteras. Vi ska få bättre kunskap om våra cyklister genom återkommande cykelräkningar. Allmänna cykelpumpar ska finnas tillgängliga för våra cyklister på lämpliga platser i staden. För att få en större kunskap kring cykelparkeringar bör vi utreda hur cyklarna parkerar på olika platser idag samt skapa en uppfattning runt hur cyklister rör sig med sina cyklar i staden, både vad gäller antalet cyklar liksom cyklisters beteende Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

70 Foto: Hanna Maxstad

71 71 VÄGVISNING Nuläge för vägvisning Idag saknar vi vägvisning för gång och cykel nästan helt. Inga gång- eller cykelvägar är officiellt namngivna som våra gator och vägar är. Detta är en brist både ur säkerhetsoch trygghetssynpunkt. Vägvisningen består av några enstaka skyltar. I övrigt saknar vi både vägnummer och stråknamn på, och längs med gång- och cykelvägarna. Vår ambition för vägvisning Gång- och cykelvägvisning bidrar till ökad orienterbarhet för fotgängare och cyklister och därmed ett attraktivare gång- och cykelvägnät. Det är en effektiv marknadsföring av att det är möjligt att gå eller cykla. En tydlig vägvisning visar att vi satsar på våra gång- och cykeltrafikanter och det kan även bidra till att fler väljer att gå eller ta cykeln istället för bilen. Vår vägvisning ska ange målpunkter och tydligt visa stråkens riktning. Den ska leda fotgängare och cyklister till de stråk och länkar som är mest trafiksäkra och prioriterade utifrån drift och underhåll. Principen är att vägvisa i varje vägvalspunkt. >> I Katrineholms kommun vill vi genom vägvisning få fler Katrineholmare och turister att hitta rätt i kommunen samtidigt som de inspireras till att låta bilen stå. Det vill vi uppnå genom att: * Skapa tydlig vägvisning för gång- och cykel Vägvisning består främst av skyltar. Men även orienteringstavlor och kartor hör till vägvisningen. Skyltningen måste vara logiskt uppbyggt med vägvisning mot slutmål samt delmål. Strukturen byggs upp av en kombination av fjärr- och närortsmodell, med både lokala och regionala målpunkter. På så sätt minimeras antalet skyltar samtidigt som de viktigaste målen kan skyltas redan på relativt långa avstånd. Vi vill att vår skyltning av gång- och cykelvägnätet ska vara lika självskrivet som skyltningen för biltrafik. Vägvisning för fotgängare och cyklister ska visa de vägar som vi rekommenderar till viktiga målpunkter. Det ger både nyinflyttade och övriga invånare bättre möjligheter att orientera sig och hitta snabba, säkra vägar. Vår skyltning ska vara enhetlig för hela kommunens gång- och cykelvägnät, och bör även vara enhetlig på regional nivå. Vår vägvisning sker i första hand till geografiska områden, till exempel bostadsområden eller tätorter. Vägvisning sker vid varje valpunkt med skyltar som har ett lättigenkännligt utseende. Huvudnätet för gång och cykel ska förses med tydlig vägvisning. Vår skyltning ska i första hand göras på huvudstråk, från huvudstråk kan vägvisning ske till vissa målpunkter och till andra cykelstråk. Vid större startoch målpunkter ska det finnas tydliga och lättlästa orienteringstavlor. Vi ska dessutom ha kartor över cykelvägnätet både digitalt och i pappersformat. Ett nytryck av cykelkartan med utmärkta cykelpumpar och prioriterade cykelparkeringar ska prioriteras Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

72 f 72 * Använda färgkodning vid vägvisning Stommen i vårt vägvisningssystem ska bestå av huvudstråk med olika färger. Cykelledsskyltar ska ange stråkens färg och riktning. För att inte skapa förvirring är det viktigt att inte använda de färger som redan används på cykelleder som passerar genom Katrineholms kommun. * Arbeta med enkel och tydlig vägvisning Vår utgångspunkt för gång- och cykelvägvisningen ska vara densamma som för biltrafiken, det vill säga kontinuitet och tydlighet. Vid sidan av att leda gående och cyklister till rätt stråk och till rätt länkar ska vägvisningen ange riktning och avstånd. I tidigare VGU (Vägar och gators utformning) finns ett kapitel om utmärkning av gångoch cykelvägar som ger god vägledning vid utmärkning och skyltning. Vår vägvisning kan kompletteras med områdesportar. Dessa är informationsskyltar som placeras på strategiska platser utmed huvudstråken. På områdesportarna kan bland annat kartor över det aktuella området finnas. Det är viktigt att skyltarna placeras rätt både i höjd och riktning väl synliga för gående och cyklister, men även så att ingen kan skada sig på dem. * Måla fler gång- och cykelsymboler Symboler på asfalten visar tydligt vilken yta som är avsedd för cyklister eller gående. Idag målas de endast i anslutning till korsningar. Hur ofta de ska upprepas ska sättas i förhållande till trafikflöden. Se även avsnittet Utformning av gång- och cykelvägar. * Arbeta med kompletterande vägvisning Förutom att underlätta orienteringen ska skyltning på strategiska platser längs våra huvudstråk och regionala stråk även visa avstånd till målpunkten. Avståndsangivelser ska skyltas för att medvetandegöra hur korta avstånd det faktiskt handlar om och locka till användande av andra transportsätt än bil. Längs cykelstråk som går genom parkmark och dylikt kan anslutande gators namn anges. Vi kan även skylta vägar med blandtrafik som ingår i det övriga nätet för att tydliggöra att de ingår i cykelvägnätet. Vår skyltningen av gång- och cykelbanor måste vara konsekvent. Skyltarna i respektive ände av ett stråk måste ha samma betydelse. * Utgå från vägmärkesförordningen I vägmärkesförordningen (2007) finns de bestämmelser som beskriver hur vi ska skylta för fotgängare och cyklister. Exempel på vägvisare ur vägmärkesförordningen Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 37

73 73 * Namnge gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägar och gång- och cykelstråk ska namnges på liknande sätt som gator och vägar. Det är viktigt, inte minst från säkerhetssynpunkt, att kunna beskriva var inom vårt gång- och cykelvägnät man befinner sig. Gång- och cykelvägar som inte löper i omedelbar anslutning till en bilväg ska namnsättas, vilka sedan också anges på kartor (cykelkarta samt på stadskartor). Namngivningen underlättar vägbeskrivningar och annan kommunikation för gång- och cykeltrafiken. Riktlinjer för vägvisning Vi vill skapa en vägvisning som utgår från målpunkter. Skyltningen ska vara enhetligt utformad och utgå från vägmärkesförordningen. Vägvisningen ska bestå av både skyltar, symboler på vägbanan och kartor. Förutom att underlätta orienteringen ska skyltning på strategiska platser även visa avstånd till målpunkter. Detta bidrar till att medvetandegöra hur korta avstånd Katrineholms kommun ofta har, och att det ofta är möjligt att låta bilen stå. Vi vill namnge gång- och cykelvägar för ökad känsla av trygghet men även för en ökad säkerhet då cyklister vid olycka läggare ska kunna ange sin position Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

74 Foto: Johan Eklöf

75 75 DRIFT OCH UNDERHÅLL Nuläge för drift och underhåll Våra ambitioner kring drift och underhåll I vår kommun är ansvaret för gator, vägar och gång- och cykelvägar delat mellan olika väghållare. Kommunen ansvarar för de flesta vägar i Katrineholms stad men även Trafikverket och privata fastighetsägare och samfälligheter är väghållare både i stad, i kransorter och på landsbygd. På de gator och gång- och cykelvägar som kommunen har ansvar för sköter serviceoch teknikförvaltningen drift och underhåll. Nämnden tar beslut om enligt vilka riktlinjer drift och underhåll ska gälla. Nuvarande regler för snöröjning på gång- och cykelvägar är från vintersäsongen Snöröjningen påbörjas vid ett förmodat snödjup av 5cm, dessutom ska dessa ytor i princip hållas halkfria. Service- och teknikförvaltningen sköter drift i form av snöröjning, halkbekämpning och sopning på samtliga gator och gång och cykelvägar där kommunen är väghållare. För trottoarer belägna utanför privata fastigheter ligger ansvaret på den enskilde fastighetsägaren enligt Kommunens författningssamling (KFS nr 2.06) som är antagen av kommunfullmäktige , 290. Problem uppstår när gång- och cykelvägar inte går hela stråket utan att cyklister blir hänvisade ut på gator på del av stråket. Det är större snöröjningsfordon på gatorna och snöröjningen sker ibland med stor tidsskillnad på gator jämfört med på cykelvägar. Vissa gator har ända upp till 12 cm snödjup innan snöröjning startas. Våra gång- och cykelvägar saltas ej utan sandas med kross på en maskinbredd. Många sidoytor saknas eller är för små för att lägga upp snö på. Det medför högre snöhögar eller minskad bredd på gång- och cykelvägar vilket ökar skaderisken i och med skymd sikt i korsningar och risk för halkolyckor. 40 Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun Vi står liksom hela Sverige inför en åldersboom. Fler och fler blir allt äldre vilket ställer ökade krav på våra offentliga miljöers tillgänglighet. Våra gång- och cykelvägar är i dag på många platser eftersatta gällande underhåll. Ska vi uppnå våra mål måste människor möta väl underhållna och attraktiva gång- och cykelvägar när de ger sig ut i kommunen. Att kunna ha en bra standard på gång- och cykelvägnätet både sommar och vintertid måste prioriteras. >> I Katrineholms kommun ska människor möta väl underhållna och attraktiva gång- och cykelbanor, alla dagar på året. Det vill vi uppnå genom att: * Förhindra rotinträngningar som kan orsaka ojämnheter Vi ska använda träd som inte har aggressivt rotsystem. Asfalten förstörs i förtid och ger en ojämn yta som medför ökad skaderisk. * Åtgärda mottagna anmälningar av brister Det bör alltid finnas en god rutin för att ta emot anmälningar av brister. I Katrineholm använder vi oss av Risklinjen där någon alltid svarar. Denna möjlighet ska finnas kvar men skulle också kunna kompletteras med fler moderna tekniska lösningar för medborgaren att rapportera in fel och brister. * Beskära buskar och träd Beskärning av skymmande buskar och träd längs gång- och cykelvägarna är viktigt av både säkerhets- och trygghetsskäl. Vi sätter ut annonser i tidningen med instruktioner till privata fastighetsägare, och vid uppdagade fel ska direkta kontakter tas med fastighetsägaren

76 f 76 * Snöröja och halkbekämpa Vi ska starta snöröjning vid 3 cm snödjup för att uppnå en bättre tillgänglighet och en säkrare trafikmiljö. Halkbekämpning och snöröjning ska ske tidigt på morgonen och ambitionen är att dessa ska vara snöröjda innan arbets- och skolstart. Vår ambition är även att prova på alternativa snöröjningsformer som exempelvis sopning av snö på gång- och cykelvägar. Denna form av sopsaltning kräver vidare utredning. På uppvärmda gång- och cykelvägar ska funktionen ses över så de är i drift när den behövs. Halka kan även orsakas av våta löv, ej upptagen vintersand, och trafiklinjefärg på exempelvis övergångsställen och på gång- och cykelvägen. Viktigt är att vintersand snarast efter vintersäsongen sopas upp liksom att löven ska sopas upp på hösten. Upptagning av vintersand och löv ska prioriteras på gångoch cykelvägar framför bilvägar. * Känsla av trygghet i en attraktiv miljö Vi vill jobba för en attraktiv miljö där vi trivs, mår bra och känner trygghet. En snabb borttagning av klotter samt regelbunden städning har stor betydelse för fotgängare och cyklisters trevnad och trygghet. I vår Ljusplan beskrivs tydligt våra ambitioner kring belysning. Vi ska arbeta aktivt för att våra gång- och cykelvägar ska kännas trygga för både pojkar och flickor, män och kvinnor. FAKTA Utifrån de kända olycksorsakerna är en förbättrad halkbekämpning, vinterdäck till cykeln och användning av cykelhjälm och skyddsjacka/-byxor de åtgärder som har störst potential att minska den stora mängden allvarligt skadade cyklister. Andra viktiga åtgärder är borttagande av löst grus, bra barmarksunderhåll och justering av kantstenar. FAKTA Åtta av tio cyklister som skadats allvarligt har gjort det i en singelolycka (nationellt sätt), lite drygt var tionde i en kollision med motorfordon. De vanligaste orsakerna till singelolyckorna kan relateras till drift och underhåll Foto: Håkan Stenström

77 77 * Förbättra underhåll För att planera rätt underhåll av gångoch cykelvägar måste en inventering av samtliga gång- och cykelvägar ske och ett åtgärdsprogram upprättas. Det finns brister gällande underhåll på asfalt, linjemålning, symboler, skyltning, belysning med mera. * Underlätta vid vägarbeten Vid vägarbeten, tillfälliga uteserveringar eller byggarbeten påverkar ofta cyklisters och fotgängares möjligheter att ta sig fram längs de stråk som normalt används. En totalavstängning innebär ofta att oskyddade trafikanter försöker ta sig förbi på inofficiella vägar som kan bli farliga. Entreprenören vill ofta inte ha någon trafik alls i närheten av arbetsområdet, men ställs krav att gående ska kunna passera brukar det gå att lösa på ett bra sätt. GCM-handboken ger ett antal råd gällande tillfälliga trafikanordningar: Om omledning måste ske är det viktigt att informera i god tid och att skapa en alternativ väg som är både attraktiv och tillgänglig. Jämnhet och tydlighet är viktigt för funktionshindrades framkomlighet. Förutom informationen om omledning genom skyltningen vid platsen bör information gå ut via media, vilket är särskilt viktig för personer med synnedsättning. Det är också viktigt att informationen går ut på vår webbplats och till taltidningen i länet. Vi ska ställa krav på entreprenörer i upphandlingar att skapa bra förutsättningar för de oskyddade trafikanterna. Riktlinjer kring drift och underhåll Vi åtgärdar anmälda brister snabbt för bibehållen standard på gång- och cykelvägnätet. Vi har kontinuerlig kontakt med fastighetsägare för att säkra sikten och säkerheten för fotgängare och cyklister. Snöröjning på gång- och cykelvägar startas vid 3 cm snödjup. Vi arbetar aktivt med belysning av tunnlar och stråk, för ökad trygghet. I våra upphandlingar har vi tydliga riktlinjer för omdirigering och återställning av gångoch cykelvägar Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

78 f 78 FAKTA Om alla cyklister skulle använda cykelhjälm skulle antalet allvarligt skadade minska med cirka 10 procent, antalet mycket allvarligt skadade med 35 procent och antalet omkomna cyklister med 25 procent. Sammantaget visar denna analys att cykelhjälm, tillsammans med halkbekämpning, är de åtgärder som ha enskilt största säkerhetspotentialen idag. Om vi endast ser till antalet omkomna cyklister är hjälm den viktigaste åtgärden. Att använda dubbdäck när det är halt ute bedöms ha en maximal potential att minska antalet skadade med procent Foto: Hanna Maxstad

79 79 SÄKER SKOLVÄG Nuläge säker skolväg I den resvaneundersökning som genomförts 2014 mäts resandet för personer från 15 år. Av samtliga svarande i undersökningen uppger drygt 38 procent att de åker buss 30 procent att de cyklar, 14 procent att de går, 11 procent att de åker bil och 6 procent att de åker tåg till skola/utbildning. Dessa svar kan tänkas vara representativa för högstadie- och gymnasieungdomar. När det gäller de yngre skolbarnen har vi inga färska mätningar kring gruppens färdmedel till skolan. Men ser vi på nationella studier pekar det mot en tydlig trend i Sverige att andelen barn som skjutsas i bil till och från skolan av sina föräldrar ökar. Detta leder till att trafikfarorna runt många skolor ökar och barnens möjlighet till spontan fysisk aktivitet minskar. Luftföroreningarna blir också större vilket leder till ökade risker att barnen och ungdomarna får astma och allergier. Fysisk inaktivitet är en av de stora anledningarna till att fler och fler barn drabbas av diabetes, övervikt/fetma och ryggproblem. Våra ambitioner gällande en säker skolväg Vårt ansvar är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en säker skolväg, men en 100 procent säker skolväg finns tyvärr inte. Vårt mål är att risken att skadas allvarligt eller att dödas minimeras. Vi vill också skapa skolvägar som upplevs trygga av barn och ungdomar. Varje förälder har ett ansvar för sina barn och tar också beslutet på vilket sätt barnen ska ta sig till skolan. Om vi arbetar aktivt med trygga och säkra skolvägar samt med påverkansåtgärder för ökad gångoch cykel hoppas vi att fler föräldrar väljer att låta bilen stå eller om bilen ändå är nödvändig, väljer att släppa av barnet en bit från skolan. >> Katrineholms kommun vill skapa säkra och trygga skolvägar som stimulerar till fysisk aktivitet. Det vill vi uppnå genom att: * Kartlägga och genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder Vi ska kartlägga barnens skolvägar och genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder där vi ser att det behövs. För barns skolvägar är det viktigt med väl upplysta gång- och cykelbanor samt upplysta passager över vägar där barnen rör sig. Barn är kortare än vuxna och syns därför inte lika bra bakom fordon (tillexempel vid övergångsställen eller hörn). Även reglering av hastigheter, tydlig skyltning, beskärning av buskar och träd, upphöjda övergångsställen och cykelöverfarter samt avsmalningar med refuger är åtgärder som vi kan behöva genomföra. * Visa prioriterade skolvägar för gång- och cykel Genom att skylta och informera om prioriterade skolvägar kan fler barn och ungdomar välja en säkrare gång- och cykelväg. Att möjliggöra för barn att gå och cykla till skolan på egen hand utan att behöva passera större vägar är det bästa för barnen. Med ett stort fokus på säkra och attraktiva gång- och cykelbanor i kombination med bra cykelparkering kan fordonstrafiken till skolområdet minskas Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

80 f 80 * Arbeta med attitydförändringar Genom att i skolan arbeta med informationskampanjer gentemot barn och föräldrar kan attityder ändras och fler kan bli positivt inställda till att välja andra alternativ än att skjutsa sitt barn i bil. Att påverka barn att vara positiva till hjälm kan också påverka deras vilja att bära hjälm genom hela livet. * Skapa säkra avlämningsplatser Genom att skapa säkra avlämningsplatser för de som väljer bilen kan vi skapa en bättre trafiksituation vid våra skolor. FAKTA Den ökande bilismen har begränsat barns rörelsefrihet, framför allt när det gäller deras lekområden, skolvägar och fritidsvägar. Om barn inte kan ta sig till skolan på egen hand kan det leda till följande konsekvenser: FAKTA Föräldrars skjutsande i all välmening kan få barnen att tro att bilen är det enda och bästa sättet att ta sig fram. Den inställningen är svår att påverka senare i livet. En individs rörelsemönster lärs till 90 procent in före 13 års ålder Kostnaderna för barnens resor ökar. Föräldrarna känner sig tvungna att skjutsa barnen till skolan, vilket leder till att trafiken ökar. Barnens vardagsmotion minskar. Barnens möjligheter att utveckla ett oberoende minskar. FAKTA Barn upp till 12 årsåldern saknar förutsättningar för att vid alla tillfällen visa ett trafiksäkert beteende. Det har såväl svenska som internationella studier visat. Barns förmåga begränsas av såväl syn- som hörselutveckling. De kan inte sprida sin uppmärksamhet de ägnar sig åt en sak i taget. De kan heller inte sätta sig in i bilistens tänkande och ta hänsyn till det Foto: Hanna Maxstad

81 81 TURISM Nuläge för turism Årligen besöker många turister vår kommun. Många av dem är här för något evenemang men många är även intresserade av att ta del av den vackra naturen i Sörmland. Turistbyrån förmedlar information om cykeloch vandringsleder. Människor som besöker kommunen för första gången har även behov av en god vägvisning för att enklare kunna ta sig fram till fots eller med cykel. Vi är en viktig aktör för att kunna utveckla turismen, då vi har en betydelsefull roll i den fysiska planeringen av kommunen. Vi har den stora koordinerande rollen för att utveckla infrastruktur, rekreationsmöjligheter och företagande inom besöksnäringen. Idag sköts turismfrågorna främst av marknadsföringsbolaget KFVmarknadsföring AB. De driver bland annat turistbyrån som ofta får frågor om cykel- och vandringsleder runt Katrineholm. Det finns idag en hälsotrend som gör att fler och fler väljer en aktiv semester. Idag finns ett antal cykel- och vandringsleder som går i och kring Katrineholm. Många av dem är välunderhållna medan andra har behov av tydligare vägvisning och uppdaterade kartor. Vår ambition kring turism för fotgängare och cyklister Vi vill kunna erbjuda turister ett brett utbud av aktiviteter och den som väljer att vandra eller cykla på sin semester ska få bra redskap för att kunna göra det på ett enkelt och trivsamt sätt. >> I Katrineholms kommun vill vi ge turister som vandrar eller cyklar en positiv upplevelse som uppmuntrar dem att komma tillbaka. Det vill vi uppnå genom att: * Erbjuda bra och uppdaterat kartmaterial Alla vandrings- och cykelleder behöver ha uppdaterade kartor och rutiner för hur dessa hålls aktuella. * Erbjuda underhållna och välskyltade leder Alla vandrings- och cykelleder ska vara väl underhållna och skyltade så att de både marknadsförs och fyller sitt syfte att vägleda. * Erbjuda en turistwebb och en mobilapplikation med brett informationsutbud En turistwebb har lanserats under 2014 och en mobilapplikation planeras under Planen är att komplettera dessa med kartor och guider över kommunens vandrings- och cykelleder. * Ge möjlighet till privatpersoner att låna cykel Idag finns möjlighet på Djulö Camping att hyra cykel. Det hela är ett samarbete mellan campingen och Svensk fastighetsförmedling. I framtiden hoppas vi att likande möjlighet ska kunna skapas inne i centrum. Riktlinjer för gång- och cykelturism Vi ska erbjuda väl underhållna och skyltade leder. Bra kartmaterial, turistwebb och mobilapplikation ska marknadsföra och vägleda turister Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

82 82 Foto: Hanna Maxstad 82 82

83 83 INFORMATION OCH KAMPANJER Nuläge för information och kampanjer Genom åren har en rad olika cykelkampanjer genomförts i kommunen. Många invånare cyklar redan idag men det sker även många kortare resor med bil inom staden. Det finns också problem i hur lagar och regler följs och hur cyklister och fotgängare samsas om utrymmet. Vår ambition för information och kampanjer Att lyckas få människor att välja att gå eller cykla istället för att ta bilen kräver inte endast fysiska åtgärder, mer gång- och cykelvägar eller bättre underhåll. Det behövs även påverkansåtgärder för att åstadkomma en attityd- och beteendeförändring hos människor. För att lyckas med att nå de uppställda målen att öka gång och cykelresornas del av den totala trafiken, måste stor vikt läggas på information och marknadsföring. Att få någon att ändra sitt beteende kräver ett brett angreppssätt med många insatser av olika karaktär. Människor är olika benägna till förändring och olika målgrupper kräver olika åtgärder. Vi ser alltså både att det finns behov av kampanjer och marknadsföring för att få fler att lämna bilen hemma, men också för att få fler att använda hjälm, lyse och så vidare. Vi ser målgrupperna barn- och ungdomar, nyanlända och anställda i Katrineholms kommun som viktiga målgrupper för påverkan. >> I Katrineholms kommun vill vi skapa attityd- och beteendeförändringar hos medborgarna som gör att fler väljer att gå eller cykla Det vill vi uppnå genom att: * Påverka barn- och ungdomar En individs rörelsemönster lärs till 90 procent in före 13 års ålder. Hur barn- och ungdomar tar sig till och från skolan är därmed högst avgörande för hur de senare i livet kommer transportera sig. Mer om detta har vi skrivit under avsnittet Säker skolväg. * Arbeta med cykeln som en del av integrationen Cykeln kan ha en stor del att spela i integrationen i det svenska samhället. Att kunna cykla innebär stora friheter och möjligheter att ta sig fram, snabbt och billigt, både till jobb, till skola och till fritidsaktiviteter. I vår kommun finns många nyanlända som vi tror skulle vinna mycket på att lära sig cykla. * Skapa förändring hos anställda i Katrineholms kommun Nära en av tio av kommunens befolkning är anställda av arbetsgivaren Katrineholms kommun. Om vi lyckas påverka de anställda att vid vardagsresor - till och från arbetet, kortare tjänsteresor och så vidare välja att ta cykeln eller en promenad- och att dessutom använda hjälm, skulle det ge ett stort genomslag på befolkningen i stort. Riktlinjer för information och kampanjer Barn och ungdomar i skolan är en grupp som är prioriterad i arbetet med att få fler att välja att gå eller cykla. Cykeln är ett redskap som kan leda till snabbare integration i det svenska samhället. Att få fler anställda i Katrineholms kommun att välja att gå eller cykla skulle få stort genomslag på kommunen i stort Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

84 f Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun 49 Foto: Josefine Karlsson

85 85 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Nuläge för uppföljning och utvärdering Under årens lopp har flera mätningar genomförts, men vi har inte haft någon bra kontinuitet i dessa. Vår ambition kring uppföljning och utvärdering Det är viktigt att följa upp de aktiviteter som vi genomför för att stärka Katrineholm som gång- och cykelkommun. >> Vi vill nå våra uppsatta mål genom att kontinuerligt följa upp vår verksamhet kopplad till gång och cykel. Det vill vi uppnå genom att: * Följa upp kommunens satsningar i både externa och interna mätningar För att kunna veta om vi gör rätt saker och om vi gör dem på ett bra sätt måste vi följa upp våra satsningar både genom att låta utomstående belysa vår verksamhet men också genom att själva se över och utvärdera det vi gjort. * Följa upp gång- och cykelplanen Även gång- och cykelplanen behöver kontinuerligt uppdateras och utvecklas för att följa med i vår utveckling. Exempel på uppföljning Cykelfrämjandets kommunvelometer Resvaneundersökning Cykelhjälmsmätning Mätning av antal fotgängare och cyklister vid strategiska platser Gång- och cykelplan i Katrineholms kommun

86 86 REFERENSER Cykelplan för en nära storstad , remiss Göteborgs stad, Trafikkontoret Gång- och cykelplan Piteå kommun 2011 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun Att bana väg för cykelbana CyCity Ökad cykling i kommuner och regioner Vägverket Vägmärkesförordningen Regeringen Fotgängarprogram , Malmö den gåvänliga staden Resvaneundersökning i Katrineholms kommun, 2014 Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun - del staden, 2014 Ljusplan Katrineholms kommun, 2014 Snabba cykelstråk. Idéer och inspiration. Trafikverket, 2014 VGU Vägar och gators utformning, Trafikverket 86 86

87 87 Katrineholms kommun, Katrineholm Telefon (vardagar kl. 8 17)

88 88 1 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Vår handläggare Sigrid Perlman, telefon Ert datum Er beteckning Sammanställning av inkomna remissvar på Gång- och cykelplan för Katrineholms kommun Sändlista Remissen har skickats ut enligt bifogad sändlista. LRF har bett att få planen på remiss vilket de fick den 2 mars. Två privatpersoner har tagit del av planen och inkommit med synpunkter som även presenteras i detta dokument. Remisstid Remissen har varit ute under perioden 16 februari till 5 april. Folkhälsoutskottet och service- och tekniknämnden har begärt och fått uppskov för att kunna ta upp ärendet på sina respektive ordinarie sammanträden. Inkomna synpunkter Synpunkter har inkommit från: 1. Julita Sockenråd 2. Handikapprådet 3. Pensionärsrådet 4. Länsstyrelsen 5. Vård- och omsorgsnämnden 6. Cykelambassadör Åke Jennische 7. Cykelambassadör Thomas Selig 8. Trafikverket 9. Västra Sörmlands Räddningstjänst 10. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken 11. Polismyndigheten i Södermanland 12. KFAB 13. CK Ceres G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 88 88

89 89 2 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning 14. Bildningsnämnden 15. SPF Seniorerna Näckrosen 16. LRF 17. Bygg- och miljönämnden 18. Service- och tekniknämnden 19. Privatperson Simon Andersson 20. Privatperson Magnus Lagher 21. Folkhälsoutskottet Nedan presenteras remissvaren i en något förkortad version. Fullständiga remissyttranden finns att tillgå genom samhällsbyggnadsförvaltningen. Julita Sockenråd Kommentarerna i korthet: Julita Sockenråd skulle vilja att några nät får en högre nivå. De uttrycker att gång- och cykelvägen från Äsköping ned till kyrkan skulle behövas av 3 viktiga anledningar: 1, kyrkan planerar att flytta ned sin barn- och ungdomsverksamhet till kyrkans församlingshus vid kyrkan och då krävs det att barnen och ungdomarna har en säker väg att gå/cykla på. 2, det är många äldre som går ned till kyrkan/gravarna och bör då få en säker väg att gå på. 3, Munkleden skulle få en naturlig sträckning. De uttrycker även att gång- och cykelvägen från Äsköping ned till Julita gård skulle behövas för att: 1, knyta ihop Munkledens promenadstråk som används mycket nu när Julitas elljusspår blivit nedlagt. 2, Besökare till Julita gård skulle på ett säkert sätt ta sig till Julita gård från Äsköping när de till exempel kommer med buss som vänder vid Äsköping. Kommentar Från Äsköping ned till kyrkan är fotgängare och cyklister idag hänvisade till vägen som har relativt lite fordonstrafik. Detta är Trafikverkets väg och vi framför synpunkten till dem. Om gång- och cykelväg inte blir aktuell kan trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att minska hastigheten vara aktuella. Sträckan Äsköping ned till Julita gård är ett föreslaget Utvecklingsstråk där kommunen vill utveckla en gång- och cykelväg. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 89 89

90 90 3 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Handikappföreningarna Katrineholm och KHR (kommunala handikapprådet) Kommentarerna i korthet: Handikapprådet skriver att när det gäller synpunkter på planen avseende gångvägar är det ganska lite beskrivet om olika funktionsnedsättningar och de åtgärder som krävs för att de personerna ska få en bra trafikmiljö. Hjälpmedel som rollator, rullstol, elmoppe eller permobil nämns inte. Möjlighet att ladda sin elmoppe/permobil i anslutning till några av de målpunkter som nämns i planen bör beaktas. En person i en permobil kräver avsevärt mer utrymme på en gångbana än en fotgängar utan funktionsnedsättningar. Åtgärder för att synskadade ska kunna använda gångstråken på ett säkert sätt beskrivs inte. Även gångbanor kan behövas markeras med gångbanesymbol, inte bara cykelvägen med cykelsymbol. Fler Pendulas behövs. Viktigt att snöröja cykelstråk och inte bara cykelvägar. Kommentar Vi håller med om att vi behöver utveckla gång- och cykelplanen med ökat fokus på tillgänglighet. Vi kommer att lägga till ett avsnitt kring detta. Vi håller även med om att tydlighet är viktigt vid skyltning och symboler men det gäller samtidigt att inte skapa ett rörigt intryck. Risk är då att människor inte tar till sig budskapet. Om cykelvägen exempelvis byter sida kan det bli aktuellt att förtydliga detta genom en gångsymbol alternativt pilar i vägbanan. Men vi tror framförallt på att arbeta mer med tydliga stråk och bra gång- och cykelvägar där det uppstår få funderingar kring vägval. Angående pendulas så utreder samhällsbyggnadsförvaltningen möjligheten att bygga ett helt nytt cykelgarage i anslutning till tågstationen. Detta skulle ersätta behovet att pendulas. Att snöröja cykelstråk ingår i gång- och cykelplanen. KPR (Kommunala pensionärsrådet) Kommentarer i korthet: KPR tycker att planen i allt väsentligt är bra och ligger rätt i tiden. Det finns några saker som KPR vill trycka lite extra på: G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 90 90

91 91 4 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Att övergångställen för cyklister och gångare markeras mycket tydligt både för dem och för övriga trafikanter. Bra/extra belysning på övergångställen när det är mörkt. Försöket som finns uppe på Vasabron kan vara ett gott exempel. Att tydliggöra var gångare och cyklister ska befinna sig när de använder gemensam gång och cykelbana är viktigt. Symboler och linjemarkeringar som planeras är bra och bör prioriteras. Utredningen gynnar gång och cykeltrafikanter. Det är bra tycker KPR. Men det personliga ansvaret i trafiken minskar inte för det. Det är viktigt att cyklar är rätt utrustade och att gångarna, när det är mörkt, bär reflexer. Det här ingår inte i utredningen men är ändå viktigt att poängtera. Ett konkret påpekande, på en plats som kan bli bättre, är övergångstället på Industrigatan, vid östra änden på gamla Setralagret. KPR tycker att det skall tas bort, samtidigt som befintlig gång och cykelbana på Industrigatans södra sida byggs ut till Ringvägen och där korsar nämnd gata. Kommentar Tydlighet för alla trafikanter ligger helt i linje med gång- och cykelplanens ambition. Att människor följer trafikregler och har laglig utrustning på sina cyklar är av yttersta vikt för en gång- och cykelvänlig kommun. Kampanjer och informationer kan bidra till att ge människor större kunskap och att de på så sätt kan ta ett större ansvar i trafiken. Angående Industrigatan så finns där idag inget övergångsställe utan en passage. Denna passage är skapad för att förbättra tillgängligheten för cyklister som tidigare valde att cykla på gatan. Det är ofta ett bättre alternativ att korsa en vägbana vid en korsning men här fanns inte det alternativet. Länsstyrelsen Kommentarer i korthet: Länsstyrelsen är mycket positiv till att Katrineholms kommun väljer att prioritera detta arbete och samla ansatsen i en lättillgänglig och överblickbar gång- och cykelplan. Ämnesområdesvisa synpunkter Detta är vad som beskrivs i stora drag: Kulturmiljö G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 91 91

92 92 5 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Tre delplaner berör riksintressanta kulturmiljöer: GC-planen för Forssjö berör riksintresset Eriksberg (D29) och GC-planen för Julita berör riksintresset Julitabygden (D25). GC-vägarna i Katrineholms stad berör riksintresset Katrineholm (D28). Ur riksintressesynpunkt är gång- och cykelvägar främst att betrakta som ett bra sätt att göra kulturmiljöerna tillgängliga för medborgare. Generellt för de tre riksintresseområdena är att befintliga alléer är miljöskapande och har betydelse för riksintressena. Befintliga alléer bör därför bevaras och underhållas. För riksintresset Eriksberg gäller att de ålderdomliga vägsträckningarna inom området behålls och utnyttjas för gång- och cykel, men att de inte bör rätas eller breddas eftersom upplevelsen av riksintresset då kan skadas. Eventuell belysning bör anpassas till miljön. Inom de flesta av de områden som GC-planeras finns fornlämningar, t.ex. stenåldersboplatser eller fyndplatser för stenyxor som ofta tyder på att där finns en boplats, men även milstolpar, gravar, gravfält, torplämningar m.m. Länsstyrelsen kan utifrån planen inte avgöra i vilken mån enskilda fornlämningar berörs, men har i detta skede inget generellt att erinra mot genomförandet. Flera lagskyddade fornlämningar kan komma att beröras av markingrepp i samband med anläggningsarbeten eller installation av belysning m.m. Mer detaljerade planer behövs för en sådan bedömning. Allmänt gäller för fornlämningar: Om det finns en fornlämning i närheten av en plats där markarbeten planeras, ska kommunen alltid samråda med Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen om fornlämningen ligger mindre än 100 meter från det planerade markingreppet. Om en fornlämning eller dess lagskyddade fornlämningsområde berörs av markingrepp kan arkeologisk för- och eventuellt slutundersökning bli aktuell. Exempelvis kan Nivå 2-vägen inom Katrineholms stad nordväst om Värmbolsvägen komma att beröra okända delar av stenåldersboplatsen Katrineholm 9:1. Utvecklingsstråket mot Julita gård kan beröra gravar från gravfältet Julita 31:1. Folkhälsa Aktiv transport att gå, cykla eller genom annan form av fysisk aktivitet förflytta sig till en viss målpunkt - är en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet. Att investera i gång- och cykelbanor i och omkring tätorter har ofta visat sig vara samhällsekonomiskt lönsamt tack vare att fysisk aktivitet kan motverka kroniska sjukdomar, minska sjukfrånvaron, minska produktionsbortfallet och motverka mänskligt lidande, vilket bidrar till att undvika stora kostnader för samhället. När beslut om infrastruktursatsningar fattas ska man inte heller glömma bort dess roll för att främja livskvalitet och motverka social isolering. Energi- och klimat Framtagandet av en gång- och cykelplan är ett viktigt steg på vägen för att nå nationella energi- och klimatpolitiska mål. Planen är ambitiös och genomarbetad. Som nämns i förslaget är det viktigt att satsa på uppföljning av de insatser som görs G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 92 92

93 93 6 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning inom ramen för planen. En strategi för uppföljning och utvärdering kan med fördel tas fram där resurser avsätts för detta. På så sätt minskar risken för att uppföljning och utvärdering inte hinns med. Konkret in i VP och följs upp. Länsstyrelsen anser att detta skulle kunna förtydligas i planen: Att samtliga tre nivåer av gång- och cykelnätverk redan finns idag och att indelning i dessa tre nivåer är ett sätt att underlätta prioritering av genomförandet av åtgärder. Färgskillnaden mellan Nivå 1 och 2 är i vårt exemplar marginell, överväg att skapa en större nyansskillnad mellan dessa eller byta färg på en av dem. Kommentar Länsstyrelsen kommer att kopplas in vid ingrepp som kräver samråd. Vi kommer att förtydliga de tre nivåerna för prioritering i planen. Färgsättning av nivåerna i kartorna är alltid svår. Vi tittar på om det går att tydliggöra genom annan färgsättning. Vård- och omsorgsnämnden Kommentarer i korthet: I remissvaret lyfts vikten av att tillgodose behoven hos personer som är äldre eller har en funktionsnedsättning och som har behov av särskilda anpassningar som borttagande av nivåskillnader och tydliga märkningar av gång och cykelbanor. De hänvisar även till Handisam s remissvar till regeringen om Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv (SOU 2012:70). De ser positivt på att drift och underhåll prioriteras upp men vill föreslå ett tillägg på underhållssidan att sandupptagningen på gång- och cykelvägar prioriteras på våren. Kommentar: Ett avsnitt kommer läggas till i planen kring tillgänglighet. Sandupptagningen är prioriterad på gång- och cykelvägar som är kommunens. Vi förtydligar detta i planen. Trafikverket har tyvärr inte samma prioritering på sina gång- och cykelvägar men vi arbetar för att påverka dem i denna fråga. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 93 93

94 94 7 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Cykelambassadör Åke Jennische Kommentarer i korthet: Ett utmärkt dokument som täckt in det mesta. Särskilt viktigt att cykelställen ska stå nära viktiga målpunkter. Inledningen i tre nivåer är bra. Snöröjning och sandning bör prioriteras på gång- och cykelbanor. Cykelställens utformning bör övervägas. Det kanske räcker med en tydligt markerad ruta. Cykelbanorna bör utmärkas tydligt med pilar där det är tveksamt hur de fortsätter vid korsningar och andra överfarter. Några frågor finns: Hur är det tänkt att arbeta med integration kopplat till cykeln? Ett sätt kan vara att samarbeta med frivilliga organisationer. Resonemanget om cykelöverfarter och cykelpassager måste förtydligas. Kommentar Angående cykelparkeringar och förslaget med en ruta så kommer vidare utredning av detta ske när vi tar fram en parkeringsstrategi för Katrineholms kommun. Vi skickar med förslaget på en ruta till detta arbete. Angående förslaget med pilar i vägbanan. Cykelbanorna bör märkas tydligt med pilar där det är tveksamt hur de fortsätter vid korsningar och andra överfarter. Pilar i vägbanan utgör en begränsad nytta eftersom inte alla cyklister upptäcker eller följer dem. Om cykelvägen byter sida exempelvis kan det bli aktuellt att förtydliga detta genom exempelvis pilar i vägbanan. Men vi tror framförallt på att arbeta mer med tydliga stråk och bra gång- och cykelvägar där det uppstår få funderingar kring vägval. Angående hur integration med cykel ska skapas kommer detta bli en fråga vid varje förvaltnings verksamhetsplanering. Det finns både företag och föreningar som kommunen skulle kunna anlita för att t.ex. lära invandrarkvinnor att cykla. Avsnittet cykelöverfarter och cykelpassager har förtydligats. Cykelambassadör Thomas Selig Kommentarer i korthet: Under Turism nämns inte ens Sverigeleden som ju går igenom kommunen. Lastcyklar och cykelsläp nämns inte alls, dessa kräver lite annorlunda planering vid ex. övergångsställen, trafikhinder osv. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 94 94

95 95 8 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Kommentar Ingen av lederna som går genom kommun nämns under avsnittet turism vilket är ett medvetet val. Detta är främst ett internt dokument där kommunens arbetssätt beskrivs. Det vi tycker är viktigt att poängtera i planen är främst vikten av att ha bra skyltning och bra informationsmaterial och kartor till alla leder. Under avsnittet vägvisning tar vi även upp att det är viktigt att färgval vid stråk osv. inte blandas ihop med befintliga färgmarkeringar vid leder. Ett avsnitt om lastcyklar har lagts till i planen. Trafikverket Kommentarer i korthet: Trafikverket anser planen vara väl genomarbetad, lättläst, innehåller tydliga riktlinjer och kopplas till bl.a. Regionala cykelstrategin och kommunens översiktsplan. De har inga egentliga synpunkter på planen med önskar framföra nedanstående synpunkter: Samverkan mellan väghållare I huvudsak nämns här att samverkan mellan olika väghållare är viktigt för att fotgängare och cyklister inte ska drabbas på grund av att väghållaransvaret går över till annan aktör mitt på ett gång- och cykelstråk. Vägvisning I huvudsak nämns här att samråd krävs med Trafikverket i samband med uppsättande av skyltar utmed stråk där Trafikverket är väghållare. Skyltarna kan kräva tillstånd och ska utformas enligt vägmärkesförordningen. Väg 56 Katrineholm - Bie I huvudsak nämns att Trafikverket i samband med framtagande av vägplan för Väg 56 utreder möjligheten och kostnaden för att bygga gång- och cykelväg på sträckan. Kommentar Vi kommer att samråda med Trafikverket när detta krävs och vi för gärna samtal kring gemensamma hållningar i frågor som drift och underhåll. Att det byggs gång- och cykelväg i anslutning till nybyggnation av 2+1 vägar ser vi som en förutsättning för att fotgängare och cyklister ska kunna ta sig fram längs dessa vägar. Framförallt Strängstorp som ligger väldigt nära Katrineholms stad ser vi som ytterst prioriterad men även utbyggnadsplaner för cykelväg till Bie ser vi stort behov av. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 95 95

96 96 9 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Västra Sörmlands räddningstjänst Kommentarer i korthet: Västra Sörmlands Räddningstjänst har inget att invända mot förslaget men de skickar med en att-tänka-på-punkt kring att deras stegutrustning utgör i den flesta fall alternativ utrymningsväg från lägenhet i flerbostadshus. För lägre byggnader där handstegar är tillräckligt kommer inte föreslagen plan påverka nämnvärt. För högre byggnader där utrymningen över maskinstege utgör alternativ utrymningsväg, vill vi tycka på att åtgärder kring cykelbanor (t.ex. träridåer, se konceptbild s. 29 i förslaget) inte får påverka våra möjligheter att nå berörda lägenheter. Kommentar: Vi får samråda med Sörmlands räddningstjänst i oklara fall vid nybyggnation av gång- och cykelväg. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken Kommentarer i korthet: Inledningsvis ser Sörmlands kollektivtrafikmyndighet positivt på kommunens ansats och arbete med en gång och cykelplan. Planen är väl genomarbetad. De ser också positivt på att gående, cyklister och kollektivtrafik är prioriterade i ÖP De ser också att det är positivt att Katrineholms prioriterade områden i gång och cykelplanen även sammanfaller med bussterminal, tågstation och pendlarparkering som utgör viktiga noder för kollektivtrafiken. De påpekar att det hos några kommuner finns parkeringsnormer för cykelparkeringar vid viktiga noder i staden. Planen skulle kunna utvecklas med tankar om detta. De anser att det vore önskvärt om planen kunde utvecklas något under rubriken Cykelparkering i samband med kollektivtrafik. De skriver att kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik har en potential att utvecklas. Eventuellt skulle ett helt nytt koncept för pendlarparkeringar för bil i och cykel kunna utvecklas. Fler samarbeten kan behövas och frågan påverkar även kollektivtrafikens attraktivitet och blir en del i ett hållbart resande. Det är viktigt att gång- och cykelvägspassager vid busshållplatser görs så trafiksäkra som möjligt så inte avstigande från en buss kolliderar med cyklister. Det är ofta att föredra att cykelvägar dras bakom regnskydd vid busshållplatser för att minimera denna risk. Viktigt att prioritera stråk och mycket positivt at vi har höga ambitioner avseende drift och underhåll samt vikten av god belysning, säkra passager och trygghetsskapande åtgärder. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 96 96

97 97 10 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Kommunen bör överväga om planen ska kompletteras med en rubrik om tillgänglighetsperspektiv för personer med funktionsnedsättning. Bifogat finns Riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland. Kommentar Under 2015 ska kommunen påbörja en parkeringsutredning i vilken vi kommer ta med utredning kring cykelparkeringar. Därav väljer vi att inte ta med några parkeringsnormer i planen i dag. Vi är positiva till att utveckla kollektivtrafik och cykel. Idag ingår i kollektivtrafikavtalet att cykel ska kunna tas med på bussen, men detta borde utvecklas och informeras mer kring. Vi är öppna för samtal och samarbeten kring denna utvecklingsfråga. Passager vid busshållplatser ska vara trafiksäkrade och våra riktlinjer är att cykelväg dras bakom regnskydd. Under året kommer kommunen arbeta fram en kollektivtrafikplan. Här kommer vi fortsätta arbetet för att alltid ha säkra passager över vägar vid busshållplatser. Planen kommer att kompletteras med ett avsnitt kring tillgänglighet. Polismyndigheten i Södermanlands län Kommentarer i korthet: Polisen har inget att erinra och skriver i huvudsak att planen i sin helhet är i linje med Polisens verksamhetsplaner för trafiksäkerhetsarbetet i ett långsiktigt perspektiv. Kommentar Vi ser det som positivt att vårt arbete går i linje med Polismyndighetens trafiksäkerhetsarbete. Katrineholms Fastighets AB (KFAB) Kommentarer i korthet: Ser positivt på de viljeriktningar som skissas för utvecklingen av gång- och cykelplan för Katrineholms kommun. De ser stora möjligheter med de ambitioner kommunen har med avseende på att prioritera åtgärder som skapar en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där invånarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras. KFAB ser positivt på att utveckla gång och cykelvägarna i anslutning till de större bostadsområdena för att förenkla till hyresgästerna. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 97 97

98 98 11 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning De tror även att fler kommer välja gång och cykel om kommunen satsar på utbyggnad, drift och underhåll. Stora samhällsekonomiska vinster torde finnas att uppnås med en säkrare hantering av gång- och cykelvägar framförallt vintertid. Kommunen bör satsa på att få till ytterligare påverkansåtgärder för att påverka kommuninvånarna och få till ett annat beteende och attityder till en hälsosammare livsföring. Kommentar Vi ser det som positivt att KFAB värnar kommunens gång- och cykelarbete. CK Ceres Kommentarer i korthet: CK Ceres tycker det är positivt att kommunen värdesätter att cykeltrafiken har sin plats i trafikplaneringen precis på samma sätt som övrig bil- och kollektivtrafik. Målen är enligt deras uppfattning det mest väsentliga i hela planen och det som vidare arbete syftar till att uppnå. Men målen anses vara felaktigt utformade. De anser att det är förvirrande med alla procenttal och att det dessutom görs extra förvirrande när kommunens siffror blandas med stadens siffror. Att enbart sätta procenttal för kommunen såväl för staden är enligt deras mening att göra det lite för enkelt för sig och förminskar planens intentioner. Här kan man tänka sig att ett procenttal används och kompletteras med andra typer av mål. Ett skulle kunna vara att invånarna upplever att Katrineholm verkar och driver en cykelvänlig kommun. Även andra mål kan tänkas som inte utformas som procenttal. De anser även att det är svårt att veta hur dessa procenttal kommer slå mot aktiviteterna. Planen behöver enligt dem bättre målsättning samt kanske också ett antal mätbara delmål. Prioriteringsmodellen på s. 22 och 23 anses enbart bibehålla och förbättra dagens befintliga huvudnät främst i Katrineholms stad. Ett utvecklingsstråk kommer sist i listan om det ens finns med i modellen vilket är oklart. De ser gärna att kommunen utvecklar en mer offensiv modell där även utvecklingsstråken ges en mer framskjuten roll. De anser inte att modellen gynnar nybyggnationer från kommunens tätorter som idag inte har cykelvägar till Katrineholms stad. Fler cykelvägar mellan tätorter skulle uppmuntra såväl pendling som motionscykling i en större omfattning. Planen måste enligt dem ge utrymme till att skapa sådana positiva spiraler. De saknar också ett resonemang om vem som äger planen och hur det framtida arbetet ska äga rum. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 98 98

99 99 12 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Kommentar Angående måldiskussionen. Vi tycker att det är viktigt att särskilja våra ambitioner kring staden Katrineholm och kommunen i stort. Förutsättningarna skiljer sig så pass mycket åt och skilda mål tror vi kommer att visa tydligare vilka förändringar som sker över tid. Vi håller med om att målen har hög detaljeringsgrad och många procentsatser. Detta är för att vi ska kunna följa upp dem genom vår resvaneundersökning. Mer abstrakta mål skulle bli mycket svårare att mäta och följa upp. Vår prioriteringsmodell bygger på att satsa på gång- och cykelvägar där vi har flest fotgängare och cyklister och där vi ser förutsättningar för en stor ökning av resor om gång- och cykelväg byggs. Detta gynnar tätortsnära utveckling. Utbyggnad mellan kransorter eller mellan kransorter och centralorten Katrineholm är mycket kostsamma och i vissa fall om avstånden är långa ser vi att efterfrågan är liten. Dessutom är det Trafikverkets vägar vilket gör att vi inte förfogar över byggnationerna själva. Vid 2+1 väg ser vi det som mycket prioriterat att även bygga gång- och cykelväg i anslutning eftersom det är en förutsättning för denna grupp att kunna ta sig fram. I dessa frågor sker löpande samtal med Trafikverket. Gång- och cykelplanen planeras att antas av kommunfullmäktige men förvaltas av samhällsbyggnadsförvaltningen. Det innebär att när planen är antagen har alla kommunala förvaltningar i uppdrag att förverkliga den genom att arbeta in detta i sina verksamhetsplaner. Politiken har ansvar för att efterfråga uppföljning av mål och att tillsätta medel för genomförandet. Bildningsnämnden Kommentarer i korthet: Bildningsnämnden anser att planen är positiv ur flera aspekter, bland annat trafiksäkerhet, miljö och ökade möjligheter för medborgarna att ta del av samhällslivet. Nämnden uppskattar särskilt att säkra skolvägar är ett prioriterat område i planen och de föreslagna aktiviteterna som anges är bra. En idé är att likväl vägvisningen vid skolorna ska fortsätta och vägvisa ut till stora arbetsplatser för att uppmuntra föräldrar att cykla med sina barn till skolan och sedan fortsätta till sitt arbete. En annan tanke är att tillföra en aktivitet med målet att påverka män att i större utsträckning välja cykeln som färdmedel. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se 99 99

100 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Kommentar Idén med vägvisning vidare från skolorna är intressant men vi tror att ett mer realistiskt alternativ är att genom skyltar visa vilka avstånd det är mellan viktiga målpunkter i kommunen. Att påverka män att välja cykeln i större utsträckning kan ge resultat. Skillnaden mellan könen är inte så stor men tanken på riktade insatser tar vi med oss. Det gäller att utgå från varje målgrupp och se vilka aktiviteter och kampanjer som kan få just den målgruppen att förändra sitt mönster. SPF Seniorerna Näckrosen Kommentarer i korthet: Ger idé på att vid nytryck av cykelkartan märka ut var cykelpumpar och vissa cykelparkeringar finns. Detta skulle underlätta även för cyklister. Kommentar Bra idé som vi självklart tar med oss. LRF Kommentarer i korthet: Vid byggnation på åkermark måste man ta hänsyn till befintlig dränering. Eventuell söndergrävd dränering i samband med byggnation måste återställas till ursprunglig funktion. Kommentar Det tar vi självklart med oss inför fortsatt arbete. Bygg- och miljönämnden Kommentarer i korthet: Nämnden tillstyrker förslaget till gång- och cykelplan. Kommentar Då vet vi att förslaget är på rätt väg. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

101 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Service- och tekniknämnden Kommentarer i korthet: Nämnden är positiv till planen men ser det som viktigt att påpeka att de underhållsnivåer som specificeras ställer högre krav än dagens, vilket innebär merkostnader för service- och teknikförvaltningen. Både i form av investeringar (maskiner för saltsopning, skyltar mm. och driftkostnader i form av bland annat ökat underhåll, tidigare snöröjning av flera cykelvägar och utökat användande av salt. Det sistnämnda bör också diskuteras ur miljösynpunkt och ställas i relation till andra faktorer som till exempel minskade olyckor. Om underhållsnivåer för snöröjning antas enligt cykelplanen bör en översyn göras av samtliga nivåer för den totala snöröjningen i kommunen då idag antagna nivåer bygger på varandra. Vad gäller avsnittet Drift och underhåll anser nämnden att sakinnehållet är bra men att punkterna Detta vill vi uppnå genom att bör sorteras om baserat på hur stor påverkan de har för trafikmiljön. Ny ordning föreslås bli: 1. Förbättra underhåll 2. Snöröja och halkbekämpa 3. Känsla av trygghet i en attraktiv miljö 4. Underlätta vid vägarbeten 5. Åtgärda mottagna anmälningar av brister 6. Beskära buskar och träd Även Riktlinjer kring drift och underhåll anser nämnden ska sorteras om enligt följande: 1. Vi åtgärdar anmälda brister snabbt för bibehållen standard på gång och cykelvägnätet 2. Snöröjning på gång och cykelvägar startas vid 3 cm snödjup. 3. Vi arbetar aktivt med belysning av tunnlar och stråk, för ökad trygghet. 4. I våra upphandlingar har vi tydliga riktlinjer för omdirigering och återställning av gång- och cykelvägar. 5. Vi har kontinuerlig kontakt med fastighetsägare för att säkra sikten och säkerheten för fotgängare och cyklister. Kommentar Planens förslag kommer innebära merkostnader i drift och underhållsbudgeten. Men det kommer att ge stort genomslag på möjligheten för fotgängare och cyklister att säkert röra sig i Katrineholms kommun. Det kommer även öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Angående sopsaltningen finns kunskap att hämta från andra kommuners erfarenheter, bland annat Örebro. Vi kommer utreda detta vidare. Det är inte prioriteringsordningar som visas under punkterna Detta vill vi uppnå. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

102 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Privatperson Simon Andersson Kommentarer i korthet: Angående: På gång- och cykelvägar där vi vill separera fotgängare och cyklister ska cykelsymboler målas med täta mellanrum för att förtydliga att vägytan är en cykelbana." (s26) Som komplement till cykelsymboler kan streckad mittlinje målas i cykelbanan. D.v.s. en heldragen linje mellan gångbanan och cykelbanan samt en streckad linje mellan cykelbanans två körfält. Detta för att förtydliga att det rör sig om ett utrymme för fordon, som cykeln är. Även stopplinjer vid trafikljus på cykelbanan är önskvärt av samma skäl. Angående: Hinder i form av kantstenar, höga kanter eller gupp ska inte förekomma." (s27) På många kombinerade gång/cykelpassager idag så är cykelbanan kantfri medan gångbanan har en skarp kant. hjulburna fotgängare (barnvagnsförare, rullstolsburna m.fl.) väljer därför i många fall cykelpassagen vilket kan medföra konflikt med cyklister. Jag föreslår att även gångbanor byggs kantfria, men med vita, taktila plattor nedsänkta i nivå med asfalten. Angående: De viktigaste åtgärderna för säkrare korsningar för både fotgängare och cyklister är att få ner fordonshastigheterna, garantera sikt och skapa lättbegriplig reglering. Upphöjda övergångsställen och passager har visat sig halvera risken för personskadelyckor." (s27) Upphöjda passager är bra, men det måste ses till att de får en bra utformning även för framkomlighet, utöver säkerhet. Ofta byggs upphöjningen så att den är förskjuten i sidled från bilvägen. Detta gör att cyklister tvingas svänga för ett egentligen onödigt hinder. Där separerande linje finns så leds dessutom fotgängare upp på cykelbanan om de fortsätter rakt fram utan att svänga (=konfliktsituation). Angående: "Den 1 september 2014 bytte alla befintliga cykelöverfarter namn till cykelpassage. Trafikreglerna blir exakt lika vad som gäller för cykelöverfart idag." (s27) Detta påstående stämmer inte helt och hållet. I 6 kap. 6 Trafikförordningen krävs det att cyklister sänker farten innan de passerar en cykelpassage. Denna bestämmelse fanns inte tidigare. Alla gamla cykelöverfarter, som numera är cykelpassager, har därför blivit juridiska farthinder. Angående: "På gator där kollektivtrafikens eller fordonstrafikens framkomlighet är viktig bör andra åtgärder övervägas, exempelvis refuger."(s27) I texten rekommenderas att andra hastighetssänkande åtgärder än upphöjningar används där kollektivtrafiken behöver god framkomlighet. Idag används dock "slalomavsmalningar" vid många övergångsställen vilket minskar framkomligheten för busstrafiken kanske än mer än upphöjningar gör. Skulle inte att alternativ till upphöjd passage på kollektivtrafikgator kunna vara s.k. busskuddar? G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

103 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Angående: Enkelriktade gator bör därför minimeras och där de är tvungna att användas bör en separat cykelbana anläggas motsatt trafikens riktning. (s28) En möjlighet vid enkelriktade gator är att tillåta cykeltrafik i motriktningen. Då detta inte kan göras med äkta enkelriktade gator kan man använda vägmärke C3 istället för C1 där infarten är förbjuden för motortrafik. Detta förekommer i exempelvis Göteborg och Norrköping. Detta kanske kan vara aktuellt på Hantverkaregatan mellan Djulögatan-Fredsgatan? Om en cykelbana ändå anläggs i motriktningen, och endast den riktningen, är det viktigt att det tydligt märks ut att cykelbanan är enkelriktad. Cykelbanan på Fredsgatan mellan Kungsg.- Hantverkareg. är en sådan "motriktad" cykelbana där det är mycket otydligt att man endast får cykla i ena riktningen. De flesta cyklister använder banan i båda riktningar trots att den är i smalaste laget. Cykelbanan borde skyltas med skylt C1 och kanske tilläggsskylt Enkelriktad Cykelbana från det håll man inte får cykla. Angående: I vägmärkesförordningen (2007) finns de bestämmelser som beskriver hur vi ska skylta för fotgängare och cyklister. (s35) Mycket positivt att kommunen avser utforma skyltningen efter gällande standarder. Angående: Vår ambition är även prova på alternativa snöröjningsformer som exempelvis sopning av snö på gång- och cykelvägar. (s39) Positivt att kommunen vill prova alternativa snöröjningsformer. Tycker dock att s.k. sopsaltning av cykelbanorna borde bli standard, åtminstone på snabbnätet och delar av övriga huvudnätet. Det ger en oöverträffad framkomlighet och säkerhet under vintern. Vid vanlig plogning ligger det alltid kvar ett tunnare lager snö efteråt, som sedan smälter vid plusgrader och åter fryser till en ojämn isskorpa vid minusgrader med en mycket hal cykelbana som följd. Samtidigt är de stora intilliggande bilvägarna ofta helt rena från snö och is. Med saltning slipper man dessutom det kvarliggande gruset på våren som paradoxalt nog orsakar en betydande andel halkolyckor. Angående: Om vi lyckas påverka de anställda att [ ] välja att ta cykeln eller en promenad [ ] skulle det ge ett stort genomslag påbefolkningen i stort. (s46) Positivt att kommunen avser uppmuntra sina anställda till ökat cyklade. Ett sätt att göra detta borde vara att införa/höja parkeringsavgifter vid de kommunala arbetsplatserna Kommunen borde även föra samtal med Landstinget om att göra detsamma för de anställda vid Kullbergska sjukhuset. Detta skulle ligga i linje med översiktsplanen. Relaterat till rubriken Information och kampanjer är också kommunens hemsida. Kommunen behöver uppdatera, utöka och flytta cykelinformationen på sin hemsida om man vill visa att man tar cyklande på allvar. Idag ligger all cykelinformation under "Kultur och Fritid -> Friluftsliv" när det borde ligga under "Resor och Transporter". G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

104 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Andra punkter som inte har tagits upp i Gång- och Cykelplanen: Möjlighet till kommunal lådcykelpool? Då de allra flesta i kommunen redan äger en vanlig cykel, men har behov av bil vid hämtning och lämning skulle lådcyklar vara ett bra komplement för att minska bilberoendet. Men då dessa cyklar är dyra i inköp och kanske endast behöver används ibland vore en gemensam cykelpool ett attraktivt alternativ. -Konflikter mellan cyklister och kollektivtrafik. Busshållplatser är ofta utformade med en ficka för bussen, som då stjäl utrymme från cykelbanan samtidigt som väntande på bussen står i vägen för cyklisterna. Förutom sämre framkomlighet för cyklister ger detta en oattraktiv hållplatsmiljö för bussresenärer. Jag anser att busshållplatser i stadsmiljö, där så är möjligt, ska utformas som s.k. klackhållplats eller liknande där hållplatsområdet placeras mellan cykelbanan och bilvägen. Bilar kan tvingas vänta nån minut bakom bussen, men bussar, cyklar och fotgängare kommer alla att gynnas av denna åtgärd. Exempel på dåligt utformade hållplatser idag är hpl Nävertorpsskolan, hpl Upplandsgatan samt de flesta av stadsbussens hållplatser öster om Resecentrum. Riktlinjer för hur cykelbanor ska utformas. Jag saknar mätbara värden av hur cykelbanor ska utformas. Vilken är den önskade bredden på cykelbanor och gångbanor? Hur nära ska stolpar placeras kanten? Etc. Ofta byggs nya cykelbanor med olika standard från gång till gång beroende på entreprenör. Gångtunnlar Det nämns att gångtunnlar ska göras säkrare med bl.a. förbättrad belysning. Jag tycker dock att gångtunnlar är en otidsenlig 1960-talslösning på trafiksäkerhetsproblemen. Tunnlarna är otrygga och flera personöverfall har inträffat i anslutning till dessa gångtunnlar i Katrineholm. Jag tycker att många gångtunnlar i stadsmiljö skulle kunna tas bort och ersättas med en hastighetssäkrad plankorsning. Och att tunnlar endast ska användas vid korsning med större väg (t.ex. Norrköpingsvägen) eller järnväg (Lövatunneln m.fl.). Med en sänkt hastighet på vägnätet ges ökade förutsättningar till säkra plankorsningar. Exempel på gångtunnlar jag anser ska byggas igen är: - Nävertorpsskolan (intill bron över järnvägen): sedan denna tunnel byggdes har övergångsstället byggts om och hastighetssäkrats, dessutom är gångtunneln en omväg jämfört mot övergångsstället. - Tunneln vid ICA Speceritjänst. Ersätt med med en ny hastighetssäkrad plankorsning - Tunneln vid Stavstuguvägen/Källmogatan/ Ersätt med med en ny hastighetssäkrad plankorsning Dessa tre tunnlar ligger alla längs med Stora Malmsvägen som trots att den går genom bostadsområden har en landsvägskaraktär. Nya övergångsställen tillsammans med en trottoar på gatans södra sida kan ge den en med stadsmässig karaktär. Detta borde även i längden innebära en ekonomisk besparing då man slipper kostnaden för belysning, klottersanering mm vid dessa tunnlar. Anser dock att de G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

105 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning gångtunnlar som framöver finns kvar givetvis ska få förbättrad belysning mm. Norrköping är f.ö. ett exempel på en kommun där gångtunnlar kontinuerligt byggs bort eller planeras att byggas bort för att förbättra den sociala säkerheten och tryggheten. Cykelfartsgator skulle kunna vara aktuellt som alternativ till cykelbana på vissa sträckor. Exempelvis Dalagatan som är för smal för en separat cykelbana. De blå 30km/tim-skyltarna kan bytas ut mot motsvarande blå 20km/tim samtidigt som gatan utformas så att bilar inte kan åka mycket snabbare än så. Cykelfartsgator, även om det inte är ett juridiskt begrepp (än), finns i Linköping och Göteborg. Trafiksignaler Tycker att trafiksignalerna ska minska till antalet inom staden eller allra helst avskaffas helt och hållet. Med ombyggnad av Banansvängen vid Mejerigatan och den planerade omdaningen av Vasavägen/Eriksbergsvägen till en stadsgata så är man på god väg. Ersätt med cirkulationsplatser eller hastighetssäkrade korsningar/passager (som vid Västra Skolan). Den kanske allra största flaskhalsen i cykelnätet är trafiksignalerna vid Västgötagatan/Vingåkervägen. Här byter cykelbanan sida av vägen i nordsydlig riktning. Som cyklist måste man därför stå och vänta på grönt två gånger. Dessutom måste cyklister trycka på en knapp för att få grönt även om den parallella biltrafiken har grönt. Att ersätta denna trafikljuskorsning med en cirkulationsplats skulle ge stora tidsvinster. Om dessa eller andra trafiksignaler dock behålls bör de utformas så att cyklister automatiskt får grönt när den parallella biltrafiken har grönt utan att någon knapptryckning krävs. Detta förkommer i många andra städer. Användandet av s.k. shared space-ytor, hur ställer sig kommunen till detta? Som alternativ till diverse skydd i en korsning utformas den som ett torg där tillsynes inga trafikregler råder. (Se exempelvis Skvallertorget i Norrköping som korsas av bilar per dygn). Kan detta vara ett alternativ till trafikljus vid exempelvis korsningen Djulögatan-Vasavägen intill det nya parkstråket (och på andra platser)? Förslag på utvecklingsstråk för gång/cykel Cykelbanan längs Vasavägen, korsningen vid Oppundavägen, förbi Södra Skolan är onödigt krokig om man cyklar i nord-sydlig riktning. Då detta ingår i snabbstråket skulle cykelbanan kunna rätas ut för ökad framkomlighet. Genom att räta ut Vasavägen (bilvägen) mellan Skogsborgsgatan och Oppundavägen så att den går över den gamla bensinmackstomten så kan cykelbanan fortsätta rakt fram genom Södra skolan. Då slipper man fler 90graderssvängar samtidigt som sträckan kortas med ca 70 meter. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

106 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Kommentar: Inkomna synpunkter och idéer är mycket ambitiösa. En del av dem passar in i gångoch cykelplanen och en del tar vi med oss i annat utvecklingsarbete på förvaltningen. Angående separering av fotgängare och cyklister kan vi konstatera att det tyvärr sällan finns utrymme att skapa två separerade cykelbanor. Vid nybyggnation där utrymme finns försöker vi skapa bredare gång- och cykelväg. Vi håller även på att ta fram ett dokument med Riktlinjer för separering av gång- och cykelbanor. Angående hinder i form av kantstenar och höga kanter. Vi är medvetna om problematiken samtidigt som detta faktisk är en tillgänglighetsfråga där synskadade ska ha en kant innan gatan för att kunna känna denna med sin käpp. Detta tycker vissa fungerar bättre än plattor. Angående korsningar och passager. Vid snabbcykelstråken blir det extra viktigt med få hinder. Men avsmalningar inför en korsning är idag ett sätt att faktiskt arbeta för att få ner hastigheterna för cyklister inför en korsande vägbana. Angående cykelpassager. Detta avsnitt har skrivits om för att bli korrekt. Angående refuger och busskuddar. Kommunen har övervägt busskuddar tidigare men inte tyckt att det passar in i vår infrastruktur. Utryckningsfordon har även svårt att köra över dessa. Angående enkelriktade gator. Använder vi skylten motorfordonstrafik förbjuden försvårar det parkringsövervakningen så det är inte aktuellt i nuläget. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

107 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Angående att påverka de anställda att välja cykeln framför bilen. Vi tar med oss förslaget på parkeringsavgifter som utredningsuppdrag till parkeringsstrategin som ska tas fram. Angående utveckling av webben. Bra synpunkter som vi tar med oss i framtida arbete. Vi håller med om att Resor och Transporter är en bättre ingång. Angående kommunal lådcykelpool. Det är en god idé som vi hoppas att någon privat aktör kan förverkliga men vi ser det inte som en fråga för kommunen. Angående klackhållplatser. Detta är en fråga vi tar med oss och tittar närmare på. Angående utformning av cykelbanor. Det är främst platsens förutsättningar som påverkar hur cykelbanorna utformas. Även om vi har en klar bild av utformning vid nyproduktion måste den ofta anpassas utifrån omgivningen. Vi håller dock på att ta fram bland annat ett dokument med Riktlinjer för separering av gång- och cykelbanor. Angående gångtunnlar så ser vi att det viktigaste är att de blir säkra och trygga i sin utformning. I ett längre perspektiv kanske det blir aktuellt att eventuellt avveckla någon tunnel. Angående cykelfartsgator och specifikt Dalagatan har vi en utvecklingsplan för den gatan vilken är att stänga av den södra sidan för trafik och bara tillåta gång och cykel. Angående trafiksignaler så ligger det i linje med våra planer att successivt avveckla de flesta trafiksignaler i staden. Angående shared space-ytor så ligger det i linje med flera utvecklingsprojekt i kommunen, bland annat finns sådana lösningar med i gestaltningsprogrammet för Genomfarten. Angående utvecklingsstråk vid Södra skolan. Vi ser att det inte är så lämpligt att dra cykelbanan över skolgården. Dessutom planeras förbättringar vid överfarten. Det kan även bli aktuellt med nybyggnation i anslutning till skolan. Privatperson Magnus Lagher (genom Karin Engvall) Kommentarer i korthet: Förvisso kuriosa, men de historiska bilderna på det som blir CK Ceres antyder att cykling är en sport. Kanske för vissa men långt ifrån alla. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

108 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Bildmtrl - uteslutande reflexvästar och cykelhjälmar. Kan ha en negativ inverkan, Vi "kräver" speciell uttstyrsel, dessutom ngn bild på en felburen hjälm med tveksamt skydd... Man använder uttrycket "oskyddade trafikanter" ett problematiskt uttryck som antyder att enbart bilister är skyddade. Vem vill då inte vara skyddad? Ytterligare en kanske omedveten påverkan att inte välja cykel. Ang snöröjning - att ta med krav på snöröjning av hela gång/cykelbanans bredd för att undvika konflikter fotgängare och cyklister. Att omgående undersöka möjlighet till effektivare metoder ex sopsaltning före sandning. Ang cykelparkering även ta hänsyn till lastcyklar (cargobikes) speciella krav. Kanske fundera över parkeringsnormer. Kommentar: Vi förstår att våra bilder förmedlar mycket till läsaren men anser ändå att vi valt bilder som står för kommunens värderingar. Vi ser bilden från CK Ceres som just kuriosa och ett sätt att lyfta fram en anrik förening i Katrineholm. För oss är säkerheten för cyklister det i särklass viktigaste målet varav det är naturligt att alla våra bilder skildrar cyklister som bär hjälm. Uttrycket oskyddade trafikanter är ett vedertaget begrepp och vi har inte hittat något bättre samlingsnamn än detta. Angående snöröjningen så är det viktigt att försöka skapa bra med utrymme, men samtidigt måste snön ibland läggas upp tillfälligt eller mer permanent i vallar/högar. Vi får titta närmare på hur detta kan göras så bra som möjligt för cyklister och fotgängare. Angående Lastcyklar och parkering. Vi lägger till ett avsnitt i planen om Lastcyklar. Frågan om parkering skickar vi med till den parkeringsutredning som ska genomföras i slutet av detta år. Även parkeringsnormer kommer tas upp i denna utredning. Folkhälsoutskottet Kommentarer i korthet: Utskottet uttrycker tillfredställelse över att förslaget lyfter fram folkhälsoaspekten, det vill säga den positiva inverkan som att gå och cykla har på hälsan och välbefinnandet. Vidare, att man i förslaget pekar på gång- och cykelvägar, tillsammans med god belysning och högtäthet, som en trygghetsfaktor. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

109 (22) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Utskottet ser det också som positivt att man i planen har en genusmedvetenhet. Detta kommer bl a till uttryck i att man talar om att kvinnor utgör en större andel av cyklisterna än männen. Gång- och cykelplanen har fokus på gångtrafikanter och cyklister och att dessa båda grupper är oskyddade trafikanter. I gruppen oskyddade trafikanter ingår barn, äldre och personer med olika former av funktionsnedsättningar. Utskottet instämmer till fullo i detta men menar samtidigt att det saknas skrivningar om personer som är rullstolsburna, har rullator eller permobil. Dessa gruppen är utsatta i trafiken och ingår därför bland de oskyddade trafikanterna. I övrigt, är det folkhälsoutskottets uppfattning att förslaget till gång- och cykelplan för Katrineholms kommun ligger helt i linje med vad som anges dokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Kommentar Vi kommer att lägga till ett avsnitt kring tillgänglighet för funktionsnedsatta och även förtydliga att denna grupp tillhör de oskyddade trafikanterna. G:\Stab\Strategigrupp\Cykel\gång- och cykelplan\inkomna synpunker remissomgång\sammanställning av inkomna remissvar.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Trädgårdsgatan 1 Telefax: E-post: sigrid.perlman@katrineholm.se

110 ~..~.. ~ 110 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2015: Reviderade regler för indrivning av fordringar för Katrineholms kommun och de kommunalt ägda bolagen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar godkänna upprättat förslag till det reviderade anvisningsdokument Regler för indrivning av fordringar. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog den 18 december 1995, 308, Regler för indrivning av fordringar för Katrineholms kommun. Sedan reglerna antogs har det skett förändringar ihur arbetet sker. Ekonomi- och upphandlingsavdelningen har därför tagit fram ett underlag för revidering av regler för indrivning av fordringar. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktigebesluta godkänna upprättat förslag till regler för indrivning av fordringar. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse, Förslag till reviderade Regler för indrivning av fordringar Justerandes sign `~~~ ~0'~ Protokollsutdrag till Akten Utdragsbestyrkande

111 111 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Vår handläggare Christina Karlsson, tf redovisningschef Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Reviderade regler för indrivning av fordringar för Katrineholms kommun och de kommunalt ägda bolagen Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog , 308 regler för indrivning av fordringar för Katrineholms kommun. Sedan reglerna antogs har det skett förändringar i hur arbetet sker. Ekonomi- och upphandlingsavdelningen har därför tagit fram ett underlag för revidering av regler för indrivning av fordringar. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna upprättat förslag till regler för indrivning av fordringar. Christina Karlsson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: sari.nilsson@katrineholm.se

112 112 Styrdokument Regler för indrivning av fordringar Kommunstyrelsens förslag , 127 Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX Giltighetstid

113 113 REGLER FÖR INDRIVNING AV FORDRINGAR Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum (3) Beslutshistorik Antagen av kommunstyrelsen , 224 Ändring av kommunstyrelsen , 132 (befattn.benämningar 4, 6 och 7 ) Ändring av kommunfullmäktige , 308 (Lag om upphävande av lagen om hundskatt SFS 1995:1209) XX, XX Förvaltarskap 1 Inom kommunstyrelsens ansvarsområde, kommunledningsförvaltningen Uppföljning Hur: Regleras i gällande internkontrollplan När: I enlighet med internkontrollplanen 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

114 114 REGLER FÖR INDRIVNING AV FORDRINGAR Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum (3) Regler för indrivning av fordringar 1 Dessa regler gäller för kommunens samt de kommunalt ägda bolagens Katrineholms Fastighets AB (KFAB) och Katrineholms Industrihus (KIAB) indrivning av fordringar. 2 Kommunledningsförvaltningens ekonomi- och upphandlingsavdelning ska med debiteringsunderlag som grund utfärda faktura avseende kommunens och de kommunalt ägda bolagens fordran samt ombesörja erforderlig kravverksamhet. 3 Betalningsvillkor ska om ej annat avtalats vara 30 dagar från utskriftsdatum. På fakturan ska kontaktuppgifter framgå dit kunden kan vända sig vid frågor om fakturan. Avtal ska innehålla information om att påminnelseavgift och dröjsmålsränta tas ut. 4 I de fall betalning inte sker i föreskriven tid ska betalningspåminnelse och/eller krav sändas ut. Påminnelseavgift och dröjsmålsränta tas ut med belopp enligt vid faktureringstillfället gällande lag. 5 I undantagsfall kan ekonomichefen ge anstånd eller upprätta avbetalningsplan för högst 6 månader. 6 Om kunden bestrider fordran helt eller delvis ska den förvaltning som tillhandahållit den fakturerade tjänsten informera ekonomi- och upphandlingsavdelningen om det omgående så att krav ej skickas ut innan beslut fattats. 7 I de fall där inkassoåtgärder har vidtagits ges ekonomichefen rätt att underteckna erforderliga handlingar för indrivning av kommunens fordran. 8 Fordran som med hänsyn till sitt ringa belopp i jämförelse med kostnaderna för indrivningsförfarandet ej bör föranleda inkassoåtgärder kan avskrivas av handläggare på ekonomi- och upphandlingsavdelningen

115 115 _. '/ I ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMi1NSTYRELSEN Blad Dnr KS/2015: Årsredovisning 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och dess enskilda medlemmar samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har överlämnat årsredovisning för 2014 jämte revisionsberättelse och revisorernas granskning av årsredovisningen till kommunen för erforderlig hantering. Årsredovisningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är ett omfattande och informativt dokument som omfattar en förvaltningsberättelse och redovisning av räkenskaper. Resultatet för 2014 var kronor (budgeterat årsresultat var kronor). Förbundsdirektionens bedömning är att verksamheten under året genomfördes inom budgeterade ekonomiska ramar. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-OS-12 Protokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, , 3 Årsredovisning 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsberättelse 2014 Granskning av årsbokslut 2014, Revisorernas bedömning av delårsrapport, Granskning av delårsrapport 2014 Granskning av administrativa interna kontroller Justerandes sign Protokollsutdrag till ~~~ ~~~ Akten Utdragsbestyrkande

116 116 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har överlämnat årsredovisning för 2014 jämte revisionsberättelse och revisorernas granskning av årsredovisningen till kommunen för erforderlig hantering. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet kommunstyrelsens räkning. Sammanfattning Årsredovisningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är ett omfattande och informativt dokument som omfattar en förvaltningsberättelse och redovisning av räkenskaper. Resultatet för 2014 var kronor (budgeterat årsresultat var kronor). Förbundsdirektionens bedömning är att verksamheten under året genomfördes inom budgeterade ekonomiska ramar. Vid sitt sammanträde den 19 februari godkände direktionen årsredovisningen och beslutade skicka ut den till medlemskommunerna för vidare hantering. Revisorerna säger i sin berättelse för 2014 att direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ur ekonomiskt synvinkel på ett tillfredsställande sätt. Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen varit tillräcklig samt att det redovisade resultatet är förenligt med finansiella mål. Revisorerna tillstyrker därför att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och dess enskilda ledamöter. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag Kommunledningsförvaltningen har vid en genomgång av årsredovisningen, revisionsberättelse och granskningsrapporter inte funnit något att invända. Förvaltningen förslår därför att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att bevilja ansvarsfrihet för direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och dess enskilda medlemmar samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

117 117 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Ärendets handlingar Protokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, , 3 Årsredovisning 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsberättelse 2014 Granskning av årsbokslut 2014, Revisorernas bedömning av delårsrapport, Granskning av delårsrapport 2014 Granskning av administrativa interna kontroller För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

118 118 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 LÄNSTRAFIKEN ÅRSREDOVISNING 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

119 2 119 Innehåll Myndighetens ordförande har ordet 3 VÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Inledning 6 Viktiga händelser under året 12 Verksamheten ur olika perspektiv 14 Vår måluppfyllelse 29 Årets arbete med internkontroll 40 Verksamhetens förväntade utveckling 41 VÅRA RÄKENSKAPER 45 Finansiell redovisning 46 Redovisningsprinciper 54 Revisionsberättelse 55 Bilden på framsidan visar en stadsbuss på bussterminalen i Nyköping, en knutpunkt som inom några år ska flyttas till ett nytt resecentrum. Bilden får också symbolisera den starka resandeökningen i många av våra stadstrafikområden. I Nyköping infördes ett nytt linjenät för stadstrafiken sommaren 2010 med fler avgångar och rakare linjesträckningar. Under 2014 förbättrades trafikutbudet ännu mer för att möta det ökade resbehovet som uppstått på grund av att samtliga kommunens högstadieskolor samlats till en skola vid Tessinområdet. Resandet i Nyköpings stadstrafik under den senaste femårsperioden har ökat med över 40 procent genom dessa nya satsningar. Under samma period har resandet med månadskort ökat med 120 procent, främst genom arbetspendling blir sannolikt det sista året som bussarna ser ut som på bilden, eftersom vi planerar att ändra både profil och varumärke under året. Foto, omslag och baksida: Matthias Pfeil Textredigering och form: Scripta mandata Tryck: Arkitektkopia, Nyköping mars 2015 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

120 120 3 Myndighetens ordförande har ordet: Strategiskt läge i gynnsamma Sörmland Att få verka inom kollektivtrafiken innebär främst att göra insatser för nyttor på andra håll. Det handlar om att erbjuda medborgare trygga och stabila resor till och från sin sysselsättning till arbete eller studier. En stor del av myndighetens verksamhet innebär också att skapa förutsättningar för att fordonen över huvud taget kommer fram, att infrastrukturen finns och är utrustad med kapacitet och tillförlitlighet. Attraktiv livsmiljö och dynamisk tillväxt Goda kommunikationer är helt avgörande för den enskilda människans möjlighet att pendla till arbete och studier, för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv livsmiljö, för regionens dynamiska tillväxt helt enkelt för ett friskt och livskraftigt Sörmland och Mälardalen. Det var så Sörmlands kommuner och landsting tänkte när vi gick in och finansierade en del av Citybanan. Det var så vi tänkte när vi fattade beslut om borgen för att försäkra oss om tillgång till tågfordon. Det var nog så man tänkte inför bygget av Svealandsbanan och alldeles säkert även när vi nu står inför byggande av Ostlänken. Moderniserad kollektivtrafik med ny teknik 2014 genomfördes insatser för att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Året ägnades även till upphandling och förberedelser för att modernisera kollektivtrafiken i Sörmland med stöd av ny teknik. Det är arbeten som under kommande år tar fortsatta steg i riktning för ett sammanhållet system som upplevs som enkelt och lättillgänglig för medborgare. Ökat resandet med tåg och buss glädjer 2014 ökade resandet med kollektivtrafiken, trots minskade elevkullar. Det är en utveckling som glädjer, som jag vill se mer av och som kan göras möjlig genom att landstinget och länets kommuner fortsätter att utveckla kollektivtrafiken. Tågtrafiken mellan Eskilstuna och Örebro samt mellan Gnesta och Järna utökades. Det gjorde även busstrafiken och allra mest mellan Strängnäs och Södertälje. Genom beslut under 2014 om Ny Trafik 2017 får hela Sörmland och Mälardalen utökad regionaltågtrafik så snart som den tillkommande kapaciteten genom Citybanan kan tas i anspråk. Ni alla som varje dag arbetar för att kollektivtrafiken ska fungera och fortsätta vara navet i det hållbara samhället Varmt tack för ert engagemang! Åsa Kullgren (S) ordförande Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

121 4 121 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

122 122 5 Foto: Matthias Pfeil??? VÅR FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Läs om organisationen, om de viktigaste händelserna under 2014, om verksamheten under året ur olika perspektiv, om årets måluppfyllelse och om de framtida utmaningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

123 6 123 Inledning Vardagsresandet i fokus För Sörmland, ett län där många invånare har sin arbetsplats utanför länet, har kollektivtrafiken en särskilt viktig roll i vardagen. År 2014 gjordes nära 10 miljoner påstigningar i den busstrafik som upphandlats av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Till detta kommer 2,4 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Summerat på Sörmlands omkring invånare motsvarar detta nästan 50 påstigande per person och år. Myndighetens verksamhet är således något som berör många sörmlänningar, direkt eller indirekt, bland annat som pendlare, skolelev, förälder, patient eller förare. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken har således en uppgift som måste vårdas, utvecklas och ständigt förbättras. Flera perspektiv måste tillgodoses med fyra tågbanor som trafikerar länet och busstrafik, som varje dag kör drygt km på länets vägar, motsvarande mer än 700 enkelresor mellan Eskilstuna och Nyköping eller nästan resor mellan Katrineholm och Vingåker. Tillgänglighet, attraktivitet, effektivitet, miljö och regional utveckling är perspektiv som har identifierats i länets regionala trafikförsörjningsprogram. Programmet ska uppdateras under Det finns skäl att då lyfta transportsystemets uppgift och flera viktiga perspektiv, som trafiksäkerhet, framkomlighet och vilken roll kollektivtrafiken ska spela som en del i det totala transportarbetet. Samtidigt ska det långa perspektivet förstärkas med sikte på Verksamheten stabiliseras När myndigheten gick in i 2014 var det med tydligt uppdrag från våra medlemmar att skapa stabilitet i ekonomin, att säkra den för länet så viktiga tågtrafiken, att öka resandet och göra våra resenärer nöjdare. På flera punkter kan vi säga att vi har lyckats. Ekonomiskt hade vi 2014 kontroll på våra kostnader som följde budget. Budgetföljsamheten när det gäller biljettintäkter var betydligt bättre 2014 än 2013 även om budget inte nåddes helt. Den tågplan som fastställdes av Trafikverket den 7 september 2014 innebar vissa förbättringar för regionaltågstrafiken på länets banor, även om exempelvis restiderna fortsatt är alldeles för långa på grund av många s.k. förbigångar. Samtidigt kommer de närmaste åren att innebära påfrestningar för länets tågresenärer som en följd av att Årstabroarna i Stockholm börjar renoveras från april månad Ur vårt perspektiv ser vi fortsatta brister i såväl tågplaneprocessen som tilldelning av tåg- lägen. Det är angeläget att utveckla planeringsprocessen och tilldelning av tåglägen i dialog med Trafikverket, branschorganisationer och nationella beslutsorgan. Resandet ökade under 2014 jämfört med föregående år. I busstrafiken ökade antalet påstigande med 4 procent (exklusive skolkort). Särskilt gynnsam har utvecklingen varit inom stadstrafiken i Strängnäs och i landsbygdstrafiken i Eskilstuna, Vingåker och Gnesta kommuner. Samtidigt ser vi andra linjer och områden, där potentialen är hög men där resandet inte riktigt tar fart trots ett bra utbud. Här ser vi skäl att framöver arbeta med såväl prissättning som kvalitet och tidtabellsutformning. Resandet i den regionala tågtrafiken ökade med knappt två procent i länet enligt statistik från SJ. En stor del av länets medborgare är fortfarande inte nöjda med länets kollektivtrafik. Här ser vi framtida satsningar på tekniska system med förbättrad störningsinformation, moderna trafikavtal med fokus på kvalitet och ökat resande samt en utbyggd kundtjänst en följd av att myndigheten fått i uppdrag att samordna den särskilda kollektivtrafiken som viktiga verktyg för att vända utvecklingen. Utvidgat trafikansvar, ny teknik och nya fordon Myndigheten fick under första halvåret i uppdrag att upphandla transportörer för främst den särskilda kollektivtrafiken. Detta följdes av uppdrag att även etablera verksamhet för beställning och samordning av resorna i den särskilda kollektivtrafiken. Från sommaren 2015 kommer därför även färdtjänst, sjukresor och i viss mån skolskjutsar att ingå i myndighetens uppdrag. I februari 2016 öppnar Servicecenter Sörmland en utbyggd kundtjänst för hantering av kundärenden, trafikupplysning, beställningsmottagning och samordning av resor påbörjades även en upphandling av nya tekniska system för betalning och validering av biljetter för såväl busstrafiken som den regionala tågtrafiken. Systemen ska även hålla reda på våra 240 bussar i realtid och ge ständigt uppdaterad information om var bussen befinner sig till såväl resenärer som trafikledning och kundtjänstmedarbetare. Möjligheterna att betala resan och fylla på sina resekort via digitala kanaler, ombord på bussen eller genom ett utvecklat nät av försäljningsombud ger förutsättningar för att vår trafik upplevs som enklare, modernare och bättre än tidigare inleddes även upphandling av nya fordon för den regionala tågtrafiken av Transitio på uppdrag av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen. Förhoppningen är att de första tågen ska kunna vara på Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

124 124 7 plats på någon av Sörmlands banor under 2017/2018. Parallellt ska den sömlösa Mälardalsresan förverkligas och inte minst en ny depå för regionaltågstrafiken i Eskilstuna etableras. Myndigheten växer och mognar 2014 var också året då myndigheten började bli vuxen. Från att ha varit nyetablerad när vi gick in i 2014 är känslan att den var mer mogen när vi lämnade året. Detta innebär att kraven höjs från såväl medarbetare som medlemmar när det gäller interna processer och rutiner. I december 2014 genomförde myndigheten sin första medarbetarenkät med samtliga medarbetare. Vi fast- ställde myndighetens värdeord och samtliga medarbetare som så önskade fick göra en profilanalys för att bättre förstå varandras beteende. I slutet av året initierades en omfattande organisationsöversyn nödvändig för att hantera vårt växande uppdrag och för att skapa stabilitet i de processer som pågår. Valåret 2014 Under 2014 hölls allmänna val i Sverige till riksdag, landsting och kommuner. Som en följd av de allmänna valen fick myndigheten en ny direktion. Denna konstituerade sig den den 8 januari 2015, då myndighetens ledamöter och ersättare för perioden fastställdes, se faktaruta. Myndighetens ledamöter och ersättare (per den 19 februari 2015) Landstinget Sörmland Ledamöter: Mattias Claesson (C), Ingrid Jerneborg Glimne (M), Åsa Kullgren (S) tillika myndighetens ordförande, Magnus Leivik (M) och Carl Werner (MP) Ersättare: Ann-Sofie Jacobsson (MP), Christer Kax Sundberg (FP), Jan Norberg (Våfp), Christina Södling (S) och Ulf Westerberg (M) Eskilstuna Kommun Ledamot: Sarita Hotti (S) Ersättare: Ingrid Sermeno Escobar (MP) Nyköpings kommun Ledamot: Urban Granström (S) Ersättare: Anna af Sillén (M) Oxelösunds kommun Ledamot: Catharina Fredriksson (S) Ersättare: Dag Bergentoft (M) Flens kommun Ledamot: Jan-Erik Larsson (S) Ersättare: Roger Tiefensee (C) Strängnäs kommun Ledamot: Jacob Högfeldt (M) Ersättare: Leif Lindström (S) Katrineholms kommun Ledamot: Göran Dahlström (S) Ersättare: Lars Härnström (M) Vingåkers kommun Ledamot: Anneli Bengtsson (S) Ersättare: Timo Granetin (M) Trosa kommun Ledamot: Daniel Portnoff (M) tillika vice ordförande Ersättare: Ann-Sofie Soleby-Eriksson (S) Gnesta kommun Ledamot: Ann-Sofie Lifvenhage (M) Ersättare: Johan Rocklind (S) Under år 2014 avgick en ledamot, Maria von Beetzen (M), Strängnäs, från direktionen och Jacob Högfeldt (M) ersatte. Följande ledamöter som verkade under 2014 har som följd av de allmäna valen avgått från direktionen i samband med årsskiftet: Jens Persson (C), Strängnäs, Thomas af Bjur (FP), Landstinget och Gustaf Wachtmesiter (M), Landstinget som ordinarie ledamöter. Jimmy Jansson (S), Eskilstuna, Tomas Norander (M), Flen, Ann-Marie Wigertz (M), Nyköping, Jan-Olof Blomster (FP), Landstinget, Marie- Louise Mustaniemi (KD), Landstinget, Gunnar Söderberg (MP) Landstinget och Greger Tidlund (S), Landstinget som ersättare. Härutöver avgick direkt efter nyåret Magnus Johansson (MP), Eskilstuna, från samtliga politiska uppdrag och ny ledamot från Eskilstuna har utsetts. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

125 8 125 Vid sammanträdet beslutades även att fastställa Åsa Kullgren som myndighetens ordförande och Daniel Portnoff som myndighetens vice ordförande. Direktionen beslutade även att under perioden arbeta genom arbetsformen presidium. Presidiet består av direktionens ordförande, vice ordförande och ledamot från den medlemskommun med störst andel trafikarbete. Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har ett omfattande samarbete internt, med kommunalförbundets medlemmar och övriga regionala organ i Sörmland och Mälardalen samt på nationell nivå. Även våra relationer med trafikbolag och övriga leverantörer ska präglas av samverkan för att skapa förutsättningar för en god leverans. Myndigheten deltog i eller sammankallade till följande prioriterade ordinarie forum under 2014: En bättre sits - En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av företrädare för såväl politiken som för tjänstemän och i nära samverkan med Regionförbundet Sörmland. RKTM-träffar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till tre chefsträffar under 2014 där myndigheten deltog vid samtliga. RKTM-träffar MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Trafikplan 2017 (numera benämnt Ny Trafik 2017), där myndigheten har deltagit i såväl politisk styrelse som tjänstemannaberedning. Nätverket för kollektivtrafikhandläggare Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Länspensionärsråd samt Rådet för funktionshindersfrågor Myndigheten har under året berett frågor kopplade till arbetet med upphandling av serviceresor. Hel- och delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar En av de större förändringarna är att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet under året sålt hela sitt aktieinnehav, 13 procent, i Smartpak AB i enlighet med tidigare beslut. Bolaget såldes den 16 juni 2014 till Bring Parcels AB och Engagemang vid årsskiftet 2014/15 Medlemskap SKL/Pacta Svensk Kollektivtrafik Hel- och delägda bolag och intressebolag Länstrafiken Sörmland AB 100 % Mälardalstrafik AB (MÄLAB) 13 % AB Transitio 5 % Samtrafiken Sverige AB (30 aktier) samtliga tidigare aktieägare Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Länstrafiken Örebro, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Jönköpings Länstrafik, Västtrafik och Bussgods i Stockholm AB överlät sina innehav. Den planerade processen med försäljningen var utsträckt och styrelsens arbete i Smartpak AB har inneburit extra sammanträden. Myndighetens ekonomiska konsekvenser av försäljningen noteras till kr och var obudgeterade. Med anledning av försäljningen av Smartpak AB har även Länstrafiken Sörmland AB under året sagt upp medlemskapet i Bussgods ekonomisk förening med utträde i årsskiftet 2014/15. Det helägda bolaget Länstrafiken Sörmland AB har i uppdrag att biträda myndigheten med att förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som myndigheten ansvarar för enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Under 2014 har styrelsen för Länstrafiken Sörmland AB bestått av ledamöterna Åsa Kullgren, tillika styrelsens ordförande; Daniel Portnoff och Magnus Johansson. Länstrafiken Sörmland AB äger liksom tidigare 33 procent av aktieinnehavet i Länstrafiken Mälardalen AB. Sörmlands andel i det gemensamt med Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland ägda bolaget Mälardalstrafik AB (MÄLAB) uppgår till 13 procent. MÄLAB är i sin tur aktieinnehavare i TiM AB (Trafik i Mälardalen) till 50 procent och SJ AB innehar den andra hälften. Styrelsen för MÄLAB har med anledning av beslut kopplade till Ny Trafik 2017 under året haft ett intensivt arbete. Den 4 juni 2014 hölls ordinarie årsstämma med bland annat val av styrelseledamöter och suppleanter. Åsa Kullgren och Magnus Leivik valdes till ordinarie ledamöter och Daniel Portnoff samt Magnus Johansson till suppleanter för Sörmlands räkning och för tiden fram till kommande stämma. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

126 126 9 Foto: Matthias Pfeil Sörmland har hittills ingen plats i vare sig styrelse eller ägarråd i AB Transitio men kommer som följd av finansiellt engagemang i tågfordon under kommande år ges plats i ägarrådet utifrån nu rådande bolagsordning. Samtrafiken i Sverige AB är ett tjänsteutvecklingsföretag, ägt gemensamt av 36 trafikföretag inklusive Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Bolagets uppgift är att göra kollektivt resande enklare samt mer tillgängligt och pålitligt, främst genom att utveckla tjänster för trafikföretag och resenärer samt förse branschen med kunskap och data om resandet i Sverige. Under året har en överlåtelse av aktieinnehavet i Samtrafiken skett från Länstrafiken Sörmland AB till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Det framtida uppdraget för Samtrafiken har konceptuellt formulerats genom att ett antal ägare under året har genomfört en översyn och föreslagit att Samtrafiken köper aktierna i utvecklingsbolaget X2AB samt att en aktiv och handlingskraftig utvecklingsfunktion inrättas i Samtrafiken Sverige AB. Sörmland har ställt sig bakom detta förslag. Härutöver har vi under året medverkat i ett betal- och biljettprojekt inom ramen för just X2AB. Vad gäller medlemskapen i SKL/Pacta samt Svensk Kollektivtrafik, har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anmält utträde från den senare för att skapa tydlighet, kraft och effektivitet och därigenom stärka den nationella samverkan och utvecklingen. Under 2015 kommer ett nationellt arbete att bedrivas, kopplat just till nationella framtida uppdrag och organisering. Myndighetens principer Utformningen av myndigheten tog sin utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en organisation, lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. I samband med nu initierad organisationsöversyn kommer även myndighetens principer att ses över och revideras utifrån nuvarande förutsättningar. Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus innebär närhet till beslutsfattande, tydlig distinktion mellan strategi och drift samt värdeskapande interaktion och tydligt ägarskap för samtliga intressenter. Kunden i centrum innebär ett tydligt ägarskap för kunden, en kontaktyta samt fokus på medborgarnas behov Effektiv organisation innebär fokus på kärnprocesser, mest kostnadseffektiva lösningar när det gäller stödprocesser samt flexibla och integrerade roller med maximalt tre hierarkiska nivåer. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

127 Direktionens sammanträden under 2014 Myndighetens direktion, som är vårt beslutande organ, har under 2014 sammanträtt vid sex tillfällen. I enlighet med fastställd sammanträdesplan har fyra ordinarie sammanträden hållits. Utöver detta har direktionen sammanträtt vid två tillfällen under året. Vid direktionens ordinarie sammanträden har regelmässigt informerats om frågor rörande pågående arbete, främst hos MÄLAB, kopplat till Ny Trafik 2017 samt i processen En bättre Sits. Frågor om Tågplan och/eller säkring av tåglägen har hanterats vid direktionens samtliga ordinarie sammanträden. Även frågor kopplade till samordningen av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken i Sörmland har hanterats vid direktionens sammanträden. De har handlat om beslut och uppföljning av den förstärkta avtalsuppföljningen. Från och med oktobersammanträdet har även information om nuläge i upphandling av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland samt pågående etablering av Servicecenter Sörmland varit återkommande informationspunkter Ordinarie sammanträden Årsredovisning 2013 och projektorganisation för samordning av den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken i Sörmland fastställdes. Beslut om: samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige överenskommelse om behörighet för SLL att fatta beslut om allmän trafikplikt för pendeltågstrafik i Södermanlands län, resursförstärkning av Landstinget Sörmlands och åtta kommuners innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor remissversion av riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland samråd om budget 2015 ( ) samråd och eventuellt tecknande av option i trafikavtalen i Nyköping/Oxelösund/Trosa/Gnesta respektive Katrineholm/Flen/ Vingåker komplettering av ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland AB om finansiella mål aktieöverlåtelse av ägandet i Samtrafiken i Sverige AB Information om bland annat: trafikstarten den 15 december 2013 upphandling av utökad trafik på Svealandsbanan tilldelningsbeslut Skärgårdstrafik i Nyköpings kommun SmartPak AB Fastställande av delårsbokslut 1, 2014 samt trafikbokslut 2013 med årlig rapport. Beslut om budget 2015 med flerårsplan för länsgemensamma kostnader och Verksamhetsplan Övriga beslut om: utökning av verksamheten hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet genom att etablera funktioner för beställning, samordning och kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken inledning av upphandling av persontransporter planeringsprocess och beslutsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet strategisk inriktning vid kravställning av färdbevis- och realtidssystem i Sörmland riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland fråga om allmän trafikplikt för sträckan Trosa Liljeholmen Information om bland annat: revisorernas granskning av årsredovisning 2013 pågående beslutsprocess Ny Trafik 2017 samt övriga frågor kopplade till detta pågående busstrafikavtal samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av allmän och särskild kollektivtrafik pågående projekt om samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

128 Fastställande av delårsrapport 2, 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Övriga beslut om att: utfärda kungörelse till första sammanträde för ny direktion inleda arbete med att uppdatera Trafikförsörjningsprogram inleda arbete med harmonisering av resevillkor i Mälardalen inleda arbete med kommunöversyner godkänna aktieöverlåtelseavtal avseende Samtrafiken i Sverige AB hemställa till medlemmarna om att överlåta avtal om Beställningscentral för samhällsbetalda resor Information om bland annat: tidtabell 2015 och trafikavtal för Nyköping/Oxelösund/Trosa/Gnesta respektive Katrineholm/Flen/Vingåker försäljning av Smartpak AB pågående arbete nytt Betalsystem och system för realtidssystem inrapportering av uppgifter till Finansdepartementet ägarinitiativ om Svensk Kollektivtrafik, X2AB och Samtrafiken Sverige AB Information via inbjudna gäster från AB Transitio om bolagets organisation samt om det pågående arbete med fordonsavrop kopplat till Trafikplan Beslut om: nominering av representanter till valberedningen för AB Transitio styrelse fastställande av verksamhetsplan 2015 (16-17) fastställande av budget 2015 (16-17) avseende trafikkostnader sammanträdesplan 2015 utträde ur medlemsföreningen Svensk Kollektivtrafik nominering av stämmoombud i Samtrafiken i Sverige AB samt instruktion till stämmoombudet hemställan till medlemmarna om att överlåta avtal för transportörer till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fastställande av prissättning fastställande av kvalitetspolicy för verksamheten. Informeration om bland annat: revisionens utlåtande om delårsrapport 2, 2014 förslag till utvecklingsuppdrag för Samtrafiken i Sverige AB Citybaneavtalet förberedelse för upphandling av busstrafik frågan om lokalisering av verksamhet pågående arbete Betal- och RealtidssystemsUpphandling i Sörmland (BRUS). Extra sammanträden Under året har direktionen, utanför ordinarie agenda, sammanträtt vid två tillfällen Beslut om att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska etablera verksamhet i den tidigare resebutiken vid Eskilstunas centralstation. Övriga beslut om: överenskommelse om behörighet för SLL att fatta beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Södermanlands län överenskommelse om behörighet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt för busstrafik mellan Trosa kommun och Liljeholmen i Stockholms kommun. Information om inriktning av affärsmodell vid anskaffande av tågfordon, om inriktning av kommande modell för borgen vid inköp av tågfordon och om förändringar i administrationen för Citybanedelegationen Vid sammanträdet fattades beslut kopplat till Ny Trafik 2017, bland annat om anskaffning, finansiering och förvaltning av fordon. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

129 Viktiga händelser under året Januari Väntsalen vid Eskilstuna busstation stängs på grund av skadegörelse. Februari En allvarlig olycka inträffar mellan Eskilstuna och Strängnäs när en buss på linje 220 kör av vägen i höjd med Eksåg. En person skadas allvarligt. SJ meddelar resebutikerna i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm ska stängas. Mars Beslut fattas att myndigheten etablerar kundtjänst vid Eskilstuna station. Katrineholms kommun beslutar att turistbyrån tar över verksamheten vid resebutiken i Katrineholm. April Station360 i Eskilstuna station invigs den 1 april som servicekontor för Länstrafiken samt ombud för Trafik i Mälardalen (TiM) och SJ. M/S Thor Skärgårdsturer tar över som ny entreprenör för skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun. Maj Myndighetens direktion beslutar att inte fatta trafikpliktbeslut för sträckan Trosa Liljeholmen. Trosabussen blir därmed från juni 2015 den första tidigare upphandlade linje att bli kommersiell sedan den nya lagen om kollektivtrafik trädde i kraft Myndighetens direktion beslutar att myndigheten ska etablera funktioner för beställning, samordning och kundtjänst även för den särskilda kollektivtrafiken Juni Regionens tågsatsning blir fastställd i och med att samtliga medlemmar i respektive fullmäktigeförsamlingar beslutat om detta. Förfrågningsunderlag om upphandling av transportörer för serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmlands publiceras. En strejk i tågtrafiken riskerar att påverka Gnestapendeln men blåses av. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

130 Juli Mellösabron mellan Flen och Hälleforsnäs stängs av, med omledning av busstrafik som följd, fram till november månad. Förslag till tågplan för 2015 redovisas av Trafikverket. Augusti Ny högstadieskola invigs i Nyköping, vilket innebär större omläggning av busstrafiken i samband med terminsstarten. Oktober Tilldelning av transportörer sker i upphandling av serviceresor i Sörmland. Flera av tilldelningsbesluten överprövas. Myndighetens direktion beslutar att arbete ska inledas med uppdatering av länets trafikförsörjningsprogram. September Allmänna val hålls med förändringar inom såväl landstinget som i flera kommuner i länet. Första spadtaget tas för dubbelspårsutbyggnaden Strängnäs- Härad och för nytt resecentrum i Strängnäs. En buss på linje 759 mellan Nyköping och Gnesta börjar brinna på E4 i höjd med Tystberga trafikplats. Ingen resenär kommer till skada men bussen blir helt utbränd. November Samråd hålls inför upphandling av busstrafik i södra och mellersta Sörmland. Detaljerat förfrågningsunderlag för upphandling av nya tekniska system annonseras. December Ny tidtabell med bland annat utökad trafik Strängnäs Södertälje, ny linje mellan Torshälla och Mälarsjukhuset och fler direktförbindelser Eskilstuna Örebro på Svealandsbanan och utökad trafik på Gnestapendeln. Beslut tas vid MÄLAB:s styrelse att förlägga depån för regionaltågstrafiken i Eskilstuna. Invigning av den ombyggda bussdepån i Trosa. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken Foto: Matthias Pfeil

131 Verksamheten ur olika perspektiv I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fyra perspektiv: Medborgarperspektivet om nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken och avtalen under 2014, medarbetarperspektivet om vår personalsituation och kompetensutveckling samt ekonomiperspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling. Foto:Matthias Pfeil Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

132 MEDBORGARPERSPEKTIV Information och kommunikation Ett tjugotal pressmeddelanden har distribuerats under det gångna året. Det har bland annat handlat om trafikjusteringar i busstrafiken, lansering av Sommarlovskortet 2014 samt kring Ny Trafik 2017 (tidigare Trafikplan 2017) och att Station360 blir försäljningsombud åt SL. Myndigheten arrangerade tillsammans med Åkerbergs Trafik AB en gemensam pressträff kring Trosabussens framtid den 2 juni. Där informerades om det beslut som togs av direktionen den 15 maj och som innebär att inte fatta trafikpliktbeslut för busstrafiken mellan Trosa och Liljeholmen. Linjen blir därmed den första upphandlade busslinje som övergår till att bli kommersiell sedan den nya lagen om kollektivtrafik trädde i kraft den 1 januari. Detta fick uppmärksamhet nationellt, i första hand genom branschmedia. Övervägande har myndigheten synts i lokala media (tidningar och radio), bland annat om följande: invigning av resebutik i Eskilstuna (Station360), regionens satsning på tågen, Tågplan 2015, Trosabussen blir kommersiell, byggande av busskörfält i Eskilstuna, tågstrejk i juni som riskerade att omfatta Gnestapendeln, Pimpade busskurer i Eskilstuna (en aktivitet genom trepartsamverkan i Eskilstuna), färdtjänst i sörmländsk regi samt beslut kring samordning och etablering av en beställningscentral genom kollektivtrafikmyndigheten. Myndigheten har även deltagit i P4 Sörmlands eftermiddagsprogram för att svara på frågor från lyssnarna. Under årets allt mer intensifierade valdebatt har också kollektivtrafiken uppmärksammats särskilt. Bland frågor som lyfts på lokal och regional nivå kan nämnas eldriven busstrafik, avgiftsfri kollektivtrafik för barn, ungdomar och pensionärer samt kapaciteten i järnvägens infrastruktur. Framöver behöver information- och kommunikationsinsatser framför allt koncentreras till samordningen av särskild och allmän kollektivtrafik, införande av nya tekniska system och etableringen av Ny Trafik Under kommande år avser myndigheten att ersätta varumärket Länstrafiken Sörmland och såväl grafisk profil som digitala kanaler ska ses över. Kundtjänst Kunder och medborgare kan kontakta kundtjänst via e- post, telefon eller genom att besöka kundcenter och Eskilstuna Station360. Under 2014 har kundtjänst registrerat ungefär ärenden om bland annat önskemål och synpunkter om linjesträckningar, trafikplaneringsfrågor, reklamationer och synpunkter på entreprenör. Under 2014 gjordes i genomsnitt drygt 80 besök per dag i kundcenter (måndag fredag). Vid tidtabellsskiften ökar antalet besök per dag, eftersom resenärer önskar få hjälp med en utskriven tidtabell. I kundcenter kan resenärer även köpa Länstrafikens reskort och färdbevis över disk samt få upplysning om kollektivtrafikfrågor. Eskilstuna Station360 har under året haft i genomsnitt 200 besökande per dag. Station360 är ombud för SJ, SL, TiM och Tågkompaniet. Frågor från kund handlar framför allt om upplysning av tåg-och busstider samt om försäljning av resor. Genom det utökade uppdraget att etablera funktioner för bland annat beställningsmottagande och övrig kundtjänst även för den särskilda kollektivtrafiken kommer befintlig kundtjänst av den allmänna kollektivtrafiken att utökas. En samordning kommer att ske mellan allmän kollektivtrafik och särskild kollektivtrafik. Servicenivåer och öppettider kommer att arbetas fram under MÄLAB utreder för närvarande hur trafikupplysning och kundtjänst för tågtrafiken ska tas om hand. Attityder och nöjdhet personer som har intervjuats i Svensk Kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under perioden januari till december Svaren visar att allmänhetens nöjdhet samt nöjdheten med senaste resan har förbättrats något jämfört med året innan. Samtidigt har kundernas nöjdhet sjunkit marginellt. I riket har intervjuer genomförts under perioden. Myndigheten har som inriktning att minst uppnå samma värden som riket, något som inte heller uppfylls under I synnerhet allmänhetens värde ligger tydligt under rikets nivå, vilket visar att kollektivtrafiken har lågt förtroende hos medborgare i länet. Andel nöjda i Sörmland och riket i procent enligt KOL- BAR. Förändringen sedan 2013 inom parantes. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

133 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIV Nytt regionaltågssystem i Mälardalen Ny Trafik 2017 Inför det planerade öppnandet av Citybanan 2017 har samverkan intensifierats mellan de sex ägarlänen till MÄLAB (Mälardalstrafik AB); Sörmland, Stockholm, Uppsala, Östergötland, Västmanland och Örebro. En överenskommelse att verka för att genomföra Ny Trafik 2017 fattades den 11 december Ny Trafik 2017 innebär att, med start från år 2017 (dec 2016), ska länen tillsammans etablera ett nytt gemensamt regionaltågssystem. Den nya trafiken har utformats utifrån samma regionala mål som motiverade bygget av Citybanan och ska möta de särskilda behov som finns för arbetspendling och annat vardagsresande. En hörnsten är att trafikutbudet ska vara stabilt och förutsägbart, så att medborgare och näringsliv ska vara säkra på att tågen kommer fortsätta gå under överskådlig tid. Grunden för den gemensamma trafiken är timmestrafik på de flesta sträckor i stort sett hela dagen, förstärkt med insatståg morgon och kväll. Jämfört med idag innebär detta att trafiken utökas med 30 procent. För att underlätta bytesresor till anslutande trafik ska tidtabellsplaneringen samordnas med den länsvisa buss- och spårtrafiken. Ett nytt prissystem ska också införas med 30-dagarskort som gäller för resor i både regionaltåg, t-bana, buss och pendeltåg utan krav på tillägg. Trafiken ska bedrivas med ändamålsenliga, snabba och moderna tåg. Under 2014 har ett flertal projektgrupper bildats och påbörjat förberedelserna inför Ny Trafik Frågan kring placering av depå för trafiken har utretts, där Eskilstuna har identifierats som bästa plats. Upphandling av fordon (AMT-projektet) påbörjades under året av Transitio. Ett antal projekt drivs också kring upphandling av trafiken, inklusive övergångsavtal för att säkra trafiken innan nya fordon finns på plats. Kopplat till biljetter och priser finns projekt kring biljettsystem, affärsregler för trafiken, säljkanaler och produkter och priser. Trafiken och avtalen Tågtrafik För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. MÄLAB har fyra tågtrafikavtal där SJ är utförare: Svealandsbanan Sörmlandspilen på Västra stambanan Linjen Sala Eskilstuna Norrköping Linköping (UVEN) Nyköpingsbanan, som är en del av Södra stambanan. Det femte tågtrafikavtalet är mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Stockholms läns landsting (SLL) och avser trafiken på den så kallade Gnestapendeln. Programorganisation för Ny Trafik Bild: MÄLAB Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

134 Tåg med SJ-avtal har MÄLAB förvaltat på uppdrag av myndigheten och övriga delägare. MÄLAB har även i uppdrag att vara gemensamt samarbetsforum för den regionala tågtrafiken i Mälardalen. MÄLAB har också ramavtal med flera operatörer. Dessa ramavtal kan användas vid eventuella nya upphandlingar. Under 2013 har ett avrop från ramavtalet gjorts för utökad trafik på Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Örebro och denna trafik har kommit igång till tidtabellskiftet i december Sörmlands kostnader för regionaltågen och Gnestapendeln uppgick under 2014 till 117 miljoner kronor, varav trafikavtalet på Svealandsbanan var nära 22 miljoner kronor, Sörmlandspilen 47,7 miljoner kronor, UVEN 13,7 miljoner kronor, Nyköpingsbanan 22,6 miljoner kronor samt Gnestapendeln drygt 11 miljoner kronor. Avtalet för länskortsgiltighet på regionaltågen medförde ytterligare kostnader på 13,8 miljoner kronor. Planeringsprocessen för tågtrafiken präglades 2014 främst av nyheten att MTR:s trafikstart skulle senareläggas samt att Citytåg inte alls skulle komma igång med någon snabbtågstrafik mellan Stockholm och Göteborg. Tillsammans med MÄLAB fokuserade myndigheten därför i den så kallade ad hoc-processen (kortsiktiga) på att bibehålla Sörmlandspilens tidtabell, som annars hade försämrats successivt under året. Planeringsprocessen inför tågplan 2015, som i stort sett pågick parallellt med ad hoc-processen enligt ovan, har generellt varit mer ordnad jämfört med året innan. I detalj har tågplaneprocessen handlat mycket om skapa en attraktiv tidtabell med så få förbigångar som möjligt för regionaltågen utmed Västra stambanan (Sörmlandspilen). Under planeringsprocessen aviserade SJ också sitt beslut att förändra uppehållsbilden på snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Göteborg från december 2014 för att möta den nya trafiken som MTR express planerar att etablera på sträckan Detta har medfört färre uppehåll med snabbtåg, i bland annat Katrineholm. Ett annat fokusområde i arbetet var att hitta bra lösningar för perioden april juli 2015, när gamla Årstabron i Stockholm renoveras och kapaciteten för södergående tåg från Stockholm begränsas. Resandet med tågtrafik När det gäller själva trafiken så har antalet påstigande på tågen (inkl. Gnestapendeln) utvecklats positivt på samtliga banor utom Svealandsbanan. Nyköpingsbanans markanta uppgång beror på en avstängning av banan under sommaren 2013, vilket påverkade resandet 2013 (=jämförelseperiod) negativt. Men även om man jämför antalet påstigande med 2012 så har resandet ökat (drygt fyra procent). Sörmlandspilens ökning kan åtminstone delvis förklaras med en överflyttning från SJ:s kommersiella trafik i Katrineholm, men även övriga stationer längs Sörmlandspilen har haft en positiv utveckling. Förändringar på UVEN är enbart marginella. Minskningen på Svealandsbanan kan till stora delar förklaras med banarbeten runt Strängnäs (med totalavstängning v 28 och 46) samt parallell busstrafik mellan Eskilstuna och Kungsör. För Gnestapendeln, som är del av SL:s pendeltågsystem, har att antalet resor från Gnesta ökat igen och man är nu tillbaka på 2012 års nivåer. Minskningen 2013 berodde antagligen på en del banarbeten samt en tillfällig minskning av pendlare till skolor. Antalet påstigande per station i länet är störst i Eskilstuna ( påstigande), följt av Katrineholm ( påstigande på regionaltågen) och Nyköping ( ). I tabellen redovisas enbart resandet med SJ färdbevis, dvs. exkl. påstigandet med läns-/skolkort och exkl. SJ:s kommersiella trafik. Resandet med läns-/skolkort på regionaltågen i länet beräknas uppgå till cirka resor årligen. Linje/bana Ant. påstigande Förändring Svealandsbanan (Sthlm-Eskilstuna-Arboga) därav i Sörmlands län % - 2 % Sörmlandspilen (Sthlm-Katrineholm-Hallsberg) därav i Sörmlands län % + 3 % Nyköpingsbanan (Sthlm-Nyköping-Linköping) därav i Sörmlands län % + 9 % UVEN (Sala-Eskilstuna-Katrineholm-Linköping) därav i Sörmlands län % + 1 % Gnestapendeln (Gnesta-Södertälje) Gnesta (samtliga färdbevis) i.u % Totalt påstigande tåg i länet % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

135 Busstrafik Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter, medan de lokala linjerna trafikeras i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i tätorterna Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) har vi tillsammans med Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom tjänstekoncessionsavtal. Avtal i busstrafiken Avtalsområde Nyköping/Trosa: Nobina ( 2019) Avtalsområde Katrineholm/Flen/Vingåker: Nobina ( 2019) I januari 2015 kom myndigheten efter förhandling överens med Nobina om förlängning om ett år av ovanstående avtal. Från den 1 januari 2016 kommer trafiken i avtalsområdena att drivas med 100 % förnybart bränsle. Om kvaliteten i de levererade tjänsterna ökar och säkerställs på en tillfredsställande nivå förlängs avtalet med ytterligare två år. Avtalsområde Eskilstuna: Veolia ( 2020) Avtalsområde Strängnäs: Bergkvarabuss ( 2021) Trosabussen: Åkerbergs Trafik Under året beslutades att trafikavtalet för Trosabussen inte handlas upp utan övergår till att bedrivas på helt kommersiella grunder av nuvarande entreprenör Åkerbergs Trafik AB. Antal påstigande i stadstrafiken samt förändring i procent under 2014 jämfört med Stadstrafik Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt därav allmänhet därav med periodkort Katrineholm, totalt därav allmänhet därav med periodkort Nyköping, totalt därav allmänhet därav med periodkort Strängnäs, totalt därav allmänhet därav med periodkort % 2 % 5 % -5 % 2 % 12 % 3 % 2 % 6 % 8 % 13 % 11 % År 2014 gjordes nästan tio miljoner påstigningar inom Länstrafikens upphandlade busstrafik (exklusive Trosabussen), en ökning med knappt två procent jämfört med året innan. Som synes i diagrammet är det den regionala landsbygdstrafiken (+ 5 %) samt stadstrafiken (+2 %) som har bidragit positivt, medan antalet resenärer minskade i den lokala landsbygdstrafiken (- 2 %). Antalet påstigande i stadstrafiken har ökat i samtliga städer förutom Katrineholm, där en viss överflyttning av resandet till landsbygdslinjer skedde under året. Utvecklingen inom landsbygdstrafiken var positiv totalt sett, men negativ i en del kommuner. Resandet med busstrafik Trafikåret 2014 inleddes den 15 december Jämfört med föregående års tidtabellskifte, då stora delar av linjenätet för landsbygdstrafiken gjordes om med flera nya linjer och flera som upphörde, var ändringarna denna gång betydligt mindre omfattande. I stället handlade mycket om att konsolidera, vidareutveckla och förbättra landsbygdstrafiken något som även varit ledande i arbetet med tidtabeller inför trafikåret Under 2014 koncentrerades de större justeringarna i busstrafiken till Nyköpings kommun inför terminsstarten i augusti, som en följd av att kommunens högstadieskolor då samlades till Tessinområdet. Antal påstigande i den upphandlade busstrafiken (exklusive Trosabussen). Observera att skalan börjar på 1 miljon påstigande. Observera även att en omfördelning av vad som är regional och lokal landsbygdstrafik gjordes inför trafikåret Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

136 Antal påstigande i landsbygdstrafiken samt förändring i procent under 2014 jämfört med Landsbygd Påstig. Förändr. Eskilstuna, totalt därav allmänhet därav med periodkort Flen, totalt därav allmänhet därav med periodkort Gnesta, totalt därav allmänhet därav med periodkort Katrineholm, totalt därav allmänhet därav med periodkort Nyköping, totalt därav allmänhet därav med periodkort Oxelösund, totalt därav allmänhet därav med periodkort Strängnäs, totalt därav allmänhet därav med periodkort Trosa, tot. (exkl. Trosabussen) därav allmänhet därav med periodkort Vingåker, totalt därav allmänhet därav med periodkort Utanför länet därav allmänhet därav med periodkort Landsbygd, totalt därav allmänhet därav med periodkort resor med regionala linjer % 12 % 17 % 1 % 2 % 2 % 6 % 11 % 3 % 1 % 9 % 13 % - 1 % 1 % - 1 % - 3 % 0 % - 2 % 1 % 6 % 5 % - 4 % 3 % 3 % 2 % 13 % 22 % - 3 % - 2 % - 4 % 1 % 5 % 6 % 5 % Den totala resandeutvecklingen tyngdes av en negativ utveckling av resor med skolkort inom framför allt den lokala landsbygdstrafiken, där skolkortsresor minskade med drygt sex procent. Det beror främst på minskat elevunderlag i mindre tätorter och på landsbygden. Med undantag av resor med skolkortsprodukter (allmänhetens resor) har utvecklingen varit positiv i samtliga områden och resandet totalt i länet har ökat med nästan fyra procent. Glädjande är också att resandet med periodkort har ökat i de allra flesta områdena. I landsbygdstrafiken utmärker sig Vingåkers kommun genom en markant uppgång av resandet. Strängnäs stadstrafik har under 2014 haft en mycket positiv utveckling, där allmänhetens resande ökade med tretton procent. I Eskilstuna, Nyköpings och Katrineholms stadstrafik ökade allmänhetens resande med två procent. Trosabussen Trosa Stockholm/Liljeholmen, som bedrivs med ett tjänstekoncessionsavtal med Åkerbergs trafik, hade en stabil utveckling under 2014 med drygt resenärer. Antal resor med skolkort ökade under året och beläggningen på bussarna var särskilt god i samband med större evenemang i Trosa. Totalt antal påstigande i busstrafiken samt förändring i procent under 2014 jämfört med Totalt Påstigande Förändring Landsbygd och stad därav allmänhet därav med periodkort % 4 % 6 % Särskild kollektivtrafik Ökad samordning Myndigheten har under 2014 tecknat överenskommelser med samtliga kommuner och Landstinget Sörmland att upphandla och samordna särskilda persontransporter i länet enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik 2 kap. 12. En projektorganisation bildades för att samordna särskild kollektivtrafik och allmän kollektivtrafik med medlemmarna som projektägare. Arbete med en ny upphandling av transportörer inleddes efter beslut av myndighetens direktion den 15 maj Då beslutades även om etablering av samordningstjänster i egen regi med driftstart den 1 februari Det nya transportörsavtalet innefattar numera genom option Strängnäs kommuns särskilda persontransporter och myndighetens egna allmänna anropsstyrda kollektivtrafik. Myndigheten har även under 2014 fått i uppdrag att förstärka avtalsuppföljningen i nuvarande transportörs- Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

137 avtal med anledning av återkommande kvalitetsbrister i detta. Den förstärkta avtalsuppföljningen har i samarbete med den ordinarie avtalsuppföljningen genomfört rutinmässiga kontroller och uppföljningar med månadsvisa rapporter till avtalsgruppen. För att tyddliggöra ansvar och hantering i övergångsperioden mellan nuvarande avtal och nya transportörsavtal samt etablering av samordningstjänster i egen regi har myndigheten inför 2015 förfrågat om att innevarande avtal överlåts till myndigheten. Uppdraget till myndigheten att samordna och upphandla den särskilda kollektivtrafiken i länet ger möjlighet till bättre samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik och ett mer integrerat trafiksystem. Det kan ske genom att nyttja befintliga resor eller fordon mer effektivt med en högre beläggningsgrad och mer samåkning mellan resenärsgrupper. Anropsstyrd trafik Den anropsstyrda trafiken, som idag finns inom myndighetens uppdrag, består av skärgårdstrafik i Nyköpings kommun, kompletteringstrafik och linjelagd trafik där resan måste beställas på förhand. Beställning görs via myndighetens kundtjänst med undantag för skärgårdstrafiken, som beställs direkt hos skepparen. Just skärgårdstrafiken fick i april 2014 en ny utförare i form av M/S Thor. I övrigt skedde enbart mindre förändringar i den anropsstyrda trafiken. Under 2015 genomförs kommunöversyner, där möjligheterna att utveckla denna trafik kommer att utredas. Detta ska göras utifrån de nya förutsättningar som det nya uppdraget innebär, kopplat till serviceresor som beskrivs ovan. Allmänhetens intäkter per biljettyp/produkt 2014 (i kronor). Citybaneavtalet Länstrafiken Sörmland AB är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala, Västmanlands och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan m.m. gentemot staten. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna och via myndigheten för att fullgöra planen. I januari 2014 utbetalades 106 miljoner kronor för 2014 års medfinansiering och i januari 2015 kommer 180 miljoner kronor att betalas för Utbetalningarna till Trafikverket sker från Länstrafiken Sörmland AB. Produkt- och intäktsutveckling Biljettintäkterna under 2014 från allmänheten uppgick till närmare 106 miljoner kronor (+ 4 %) och intäkter från skolkorten till 58,7 miljoner kronor (- 3 %). Därmed återspeglas resandeutvecklingen för både allmänheten och skolkorten ganska väl i intäktsutvecklingen. Störst betydelse för intäkterna har produkterna Pendlarkort, Rabattkort, kontantbiljetter samt Stadskort. Dessa produkter tillsammans genererade över 80 procent av intäkterna från allmänheten. Jämfört med 2013 så har intäkterna per biljettyp förändrats enligt följande: Ungdomskort + 9 % Sörmlandskort + 8 % Stadskort + 6 % Pendlarkort + 4 % Kontantbiljetter +3 % Rabattkort 3 %. Denna fördelning av intäkter per produkt motsvarar i stort fördelningen för resandet per produkt. Större avvikelser finns dock för Pendlarkort och kontantbiljetter, som tillsammans genererar 44 procent av intäkterna men bara 32 procent av resandet. Det omvända förhållandet gäller Stadskort, som står för 15 procent av intäkterna men för 25 procent av resandet. Produkt- och resandeutveckling Skolkort är den vanligaste produkten med mer än 3,6 miljoner resor i samtliga områden. Antalet resor med skolkort har dock minskat. En del av denna minskning kan förklaras med att skolor i högre utsträckning har valt att tillhandahålla Ungdomskort i stället för traditionella skolkort. Det syns också i den markanta uppgången i statistiken för Ungdomskort, särskilt för stadstrafiken i Strängnäs. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

138 Antalet resor med de klassiska periodkorten, dvs. Pendlar-, Stads- och Sörmlandskort, ökade i såväl stadstrafik som landsbygdstrafik. De delvis omfattande trafikförändringarna, som genomfördes i länet de senaste åren, syftade främst till att skapa en mer attraktiv trafik för arbetspendlare och utvecklingen kan ses som ett resultat av just detta arbete. En viss positiv påverkan på siffrorna har också Migrationsverkets anläggningar för nyanlända i länet, där Pendlarkort delas ut i ett antal boenden. Antalet kontantresor har ökat med drygt två procent med en positiv utveckling för främst vuxenresor. Antalet resor med mobilbiljetter, som ingår under kontant, har fortfarande begränsad betydelse i länet och används främst inom stadstrafiken. Resandet med Rabattkort innebar totalt sett inga stora förändringar under året. Rabattkort Senior utvecklades mycket positivt, medan Rabattkort Ungdom och Vuxen minskade något. Bland övriga produkter fortsätter Shoppingkort att minska, medan Sommarlovskort ökade. Förändringen av andelen resor per produkt och område 2014 jämfört med Antalet påstigande på Länstrafikens bussar efter typ av biljett 2013 (endast produkter med störst betydelse redovisas). Produkt/Biljettyp (urval) Kontant därav skolungdom därav vuxen Rabattkort (Ungdom, Vuxen, Senior) därav Ungdom därav Vuxen därav Senior Antal påstigande, buss med resp. typ av biljett Förändring jämfört med % 1 % 5 % 1 % 1 % 2 % 16 % Andel resor i procent med Länstrafikens produkter efter område I diagrammet framgår att valet av de olika produkterna skiljer sig åt något mellan de olika områdena. Exempelvis har Ungdomskort i stadstrafiken Eskilstuna bara marginell betydelse, vilket beror på att s.k. Elevkort delas ut gratis till samtliga skolelever. Andelen resor med skolkort är störst i Eskilstuna och den lokala landsbygdstrafiken, men liten i Nyköpings stadstrafik. Pendlar- och Stadskort % Sörmlandskort % Ungdomskort % Skolkort inkl. Elevkort % Övriga därav Sommarlovskort därav Reskort enkel därav Shoppingkort % 20 % 5 % - 32 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

139 Trafikstödjande funktioner och system Depåerna i Sörmland Under 2014 har ordinarie plan för drift och underhåll på våra sju depåer realiserats. Extra fokus har lagts på att förbättra bussvärmeramperna inför vintersäsongen. En genomgång och besiktning av depåernas arbetsgravar i verkstadslokalerna har också genomförts under året. Depån i Trosa, där ett förläggande om tvättanläggningen för buss har funnits, har under året renoverats med ny tvätt- och reningsanläggning. Den upprustade depån togs i drift under november Vid Eskilstunadepån pågår ett arbete tillsammans med Eskilstuna energi och miljö för att leva upp till de krav som ställs av berörda myndigheter om hantering av biogas. Bakgrunden är att uppgraderad biogas behandlas på motsvarande sätt som naturgas. Parallellt pågår ett arbete för att säkra depåns kapacitet i takt med att kollektivtrafiken i Eskilstuna växer. Arbetet med våra sju bussdepåer kommer även under de närmaste åren att ta resurser i anspråk. Under år 2015 planeras arbetet påbörjas med att ta fram en fastighetsplan på kort och lång sikt. Fastighetsplanen ska bli ett stöd i kommande budget- och planeringsprocesser. Planerna på att i större utsträckning köra fossilfritt kommer även att kräva åtgärder i infrastrukturen på depåerna. De tekniska systemen Under året inleddes en översyn av förvaltningen av myndighetens IT-miljö. Orsaken är att systemförvaltningen inte hanterades i samband med avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen utan ligger kvar hos Landstinget Örebro (nu Region Örebro Län). Översynen syftar att beskriva de tre vägvalen; förvaltningen ligger kvar hos Region Örebro Län, den sker hos Landstinget Sörmland eller hos annan förvaltare. Dagens biljettsystem i Sörmland installerades under 2001/2002 och ska nu bytas ut till ett modernt system, anpassat efter såväl dagens som framtidens krav. Under våren inhämtades kunskap från marknaden om hur ett modernt system bör vara utformat och presenterades i en förstudie. En intern arbetsgrupp med stöd av en I upphandlingen för BRUS ingår att leverera ett betalsystem (biljettsystem) och realtidssystem för samtliga kontrakterade bussar i Sörmlands län samt en automatisk trafikanträkningsfunktion, så kallad ATR, för bättre insamling av statistik av resande. Bild: Karl Jilg Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

140 extern projektledare har därefter arbetat fram ett kravställningsmaterial inför upphandling. Projektet kallas BRUS (Betal- och Realtidssystems Upphandling i Sörmland). Upphandlingsprocessen inleddes i september 2014 med anbudsöppning i mitten av januari 2015 och beräknad tilldelning i februari. Inriktningen är att betalsystemet ska vara helt driftsatt under våren Realtidsfunktionen ska vara i drift kring halvårsskiftet 2016, då också nuvarande realtidssystem kommer att avvecklas för Sörmlands del. En eventuell utlöst option för MÄLAB kommer att effektueras i december Inom ramen för BRUS pågår även kringaktiviteter, såsom strategi för prissättning, produktutbud och utveckling av nya försäljningskanaler. Planeringsverktyget Rebus är i full drift och endast få tekniska störningar har skett under året jämfört med 2013, då systemet var behäftat med många buggar och en del tekniska störningar. Under året har förberedelser gjorts för att bryta isär befintlig gemensam trafikdatabas med Västmanland och Örebro. Databasen kommer att delas under feb-ruari Under 2014 påbörjades även arbetet med att identifiera krav inför upphandling av planeringssystem för beställningsmottagning och samordning i den särskilda kollektivtrafiken och annan anropsstyrd trafik. Upphandling kommer ske under första halvåret Tidigare utredning har påvisat att kommunikationsradiosystemet efter service- och underhållsåtgärder är funktionellt i förhållande till de alternativ som finns. Under 2015 kommer fortsatt arbete med underhållsåtgärder att ske. BRUS innehåller även en option tillsammans med MÄLAB, där systemet även ska hantera resandet i regionaltågstrafiken inklusive automater för försäljning och valdiering vid plattform och viss handhållen ombordutrustning för tågvärdar och taxifordon. Bild: Karl Jilg Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

141 MEDARBETARPERSPEKTIV Värdegrund Övergripande strategiskt mål Grundprinciper Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. På Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har medarbetarna en nyckelroll att bidra till att uppfylla myndighetens mål utifrån uppdrag, kompetens och samverkande arbetssätt. Under 2015 kommer strategiska mål för personalperspektivet beslutas. I detta arbete kommer åtaganden, indikatorer och aktiviteter att fastställas, så att målen går att följa upp på ett tydligt sätt. Vår värdegrund säger att vi är Den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd. De strategiska målen inom personalperspektivet tar sin utgångspunkt i den övergripande formuleringen att Vårt arbete kännetecknas av stolthet och engagemang över att bidra till samhällsutvecklingen. Värdegrund och målen ska säkerställa att vi arbetar efter organisationens grundprinciper strategisk ledning, kunden i centrum och effektiv organisation. Under 2014 har myndigheten stärkt sin kompetens inom HR-perspektivet. Hittills har inte mål för medarbetarperspektivet fastställs men förslag, enligt faktaruta, kommer att behandlas under Utifrån dessa mål ska indikatorer tas fram som kan mätas genom medarbetarenkäten med möjlighet till tilläggsfrågor, HMEindex samt personalstatistiken i Heroma. Personalredovisning Den sista december 2013 var 23 personer anställda på Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Den stora personalökningen har fortsatt under 2014 och den sista december 2014 var 34 personer anställda på Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet varav 31 tillsvidareanställda. Andelen heltidsanställda var 94 procent, där 34 anställda motsvarar 32.1 årsarbetare. Könsfördelningen uppgick den 31 december till 62 procent kvinnor och 32 procent män. Sjukfrånvaron har den ökat under 2014 jämfört med föregående år. Trots det ligger sjukfrånvaron fortfarande lågt. Kvinnorna står för den största delen av sjukfrånvaron och av den totala sjukfrånvaron framträder framför allt korttidsfrånvaron. Ingen långtidsfrånvaro över 59 dagar har förekommit under Aktiviteter som utförts och planeras Inför 2014 års medarbetarsamtal utvecklades material som byggdes utifrån myndighetens värden. I detta ma- Förslag till strategiska mål inom medarbetarperspektivet på Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet: Sörmlands Kollektivtrafikmyndiget är en attraktiv arbetsgivare med professionella och lyhörda medarbetare. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets personal upplever en hållbar arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. terial finns även en individuell kompetensutvecklingsplan med för att nå verksamhetens mål och för att attrahera, rekrytera och behålla kompetens. Vid nyrekryteringar har myndigheten engagerat egen kompetens och ibland tagit hjälp av Landstinget Sörmland eller externt. Myndigheten kommer att fortsätta växa med anledning av tillkommande uppdrag. Därför behöver rekryteringsprocessen säkerställas och myndigheten söker etablera samarbete med flera av medlemmarna där möjlighet finns. En medarbetarenkät har för första gången genomförts och gett medarbetarna möjlighet att ge sin syn på vilka områden som myndigheten ska arbeta med för att bli än attraktivare som arbetsgivare. I medarbetarenkäten ser vi också var myndighetens styrkor finns och vad som Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid, % Totalt för alla arbetstagare 1,4 1,9 varav kvinnor 1,8 2,7 varav män 0,5 0,7 Personer upp till 29 år 2,9 3,1 Personer år 1,3 1,0 1) Personer år 3,6 Personer år 1,4 0,1 1) Personer över 60 år 0 1) Annan åldersuppdelning för 2013: år resp. 50 år och äldre. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

142 ska vårdas. Under februari/mars kommer medarbetarna att tillsammans arbeta fram handlingsplaner, både på funktionsområdesnivå och på myndighetsnivå. Återkommande verksamhetsdagar för all personal fullföljdes enligt plan vid fyra tillfällen under 2014 och är inbokade för Under dessa sammankomster genomförs gemensamma aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen. Den första verksamhetsdagen 2015 tar avstamp i medaretarenkäten, där en gemensam handlingsplan ska tas fram för myndigheten. Under 2014 tecknades avtal för företagshälsovård med Previa och från 2015 har vi samma avtal hos Previa som Landstinget Sörmland. I slutet av 2014 tecknade myndigheten ett avtal för glasögon vid bildskärmsarbete. Arbetet med policys och riktlinjer kommer att ta fart under Under tiden stödjer vi oss på Landstinget Sörmlands policys och riktlinjer i den mån vi inte har arbetat fram egna. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har under de senaste två åren utvecklat och utökat sin verksamhet och det beräknas fortsätta under de kommande åren. Det medför att vi behöver ta reda på om verksamheten bedrivs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt, så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. En organsationöversyn ska således genomföras första kvartalet 2015 med aktiv medverkan från all personal. Verksamhetsdagar är viktiga för att medarbetarna under trivsamma former ska få tillfälle till goda samtal om hur verksamheten kan förbättras. Foto: Annika Broman Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

143 EKONOMISKT PERSPEKTIV Årets resultat Budgetföljsamhet Årets resultat för myndigheten uppgår till kr. Myndighetens medlemmar har betalat tkr i medlemsbidrag under året, vilket är tkr mindre än budgeterat. Detta betyder att myndigheten totalt sett utförde verksamheten inom ramen för budget. En bidragande orsak till det goda resultatet 2014 är ersättning från trafikentreprenörerna för brister i trafiken. Myndigheten budgeterar inte för viten från trafikentreprenörerna, även om ersättningen med stor sannolikhet betalas ut. Vitena 2014 uppgår till tkr, vilket kan jämföras med tkr för föregående år. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget i myndighetens olika kostnadsgrupper. Trafikkostnaderna, som utgör den i särklass största delen av kostnaderna, har stigit med två procent jämfört med Trafikkostnaderna 2014 har gynnats av en för myndigheten fördelaktig indexutveckling. Ökade kostnader i busstrafiken för förstärkningstrafik och extra beställningar som har tillkommit under året kompenseras av den låga indexutveckligen. Trafikkostnaderna visar sammantaget en positiv budgetavvikelse på tkr. Trafikkostnader, busstrafiken, tkr Budget Utfall Avvikelse Landsbygdstrafik % Stadstrafik % Eskilstuna % Strängnäs % Katrineholm % Nyköping % Förvaltningskostnaderna och övriga trafikrelaterade kostnader såsom kostnader för tekniska system, försäljning och infrastruktur har varit lägre jämfört med budget. Förvaltningskostnaderna uppgår till tkr och uppvisar en positiv avvikelse mot budget, motsvarande tkr. Den positiva budgetavvikelsen kan främst förklaras av lägre personalkostnader, men även konsultkostnader, lokalkostnader och föreningsavgifter har varit lägre jämfört med budget. Försäljningen av Smartpak AB har påverkat förvaltningskostnaderna negativt med 650 tkr, men myndigheten har under året vidtagit åtgärder för att kunna kompensera budgetavvikelsen. De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till tkr 2014, vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. De ökande kostnaderna jämfört med tidigare år består främst av ökade underhållskostander för biljettmaskiner samt högre banavgifter. För de investeringar som utförs avseende tekniska system med stöd av medel ur Länsplanen ingår medfinansiering med 143 tkr under året. Trafikrelaterade kostnader,, tkr Trafikrelaterade kostnader totalt Budget Utfall Avvikelse % Tekniska system % Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer) Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Intäktsutveckling % % % Biljettintäkter från medborgarna, bestående av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av myndighetens medlemmar, uppgår till tkr. Intäktsutvecklingen ligger på en något lägre nivå än budget, vilket beror på en snöfattig vinter och mild vår som inneburit lägre biljettintäkter i stadstrafiken än förväntat. Biljettintäkterna från medborgarna följer den resandeutvecklig som skett. Övriga intäkter består av viten samt reklamintäkter och visar en positiv budgetavvikelse på tkr. För 2014 budgeterades inte för viten (se ovan) och inte heller för reklamintäkter, då något reklamavtal inte fanns på plats vid budgetläggning. Nya uppdrag I mars 2014 fick myndigheten via medlemmen Eskilstuna kommun ett utökat uppdrag utanför verksamhetsplanen, vilket innebar att Station360 invigdes den 1 april. Inför etableringen budgeterade myndigheten för kostnader för Station360 och intäkter från provisioner beräknades baserade på tidigare försäljningssiffror. Årets kostnader ligger inom lagda budgetramar, men intäkterna har inte nått upp till den budgeterade nivån. Den totala nettokostnaden för Station360 uppgår till tkr. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

144 Under perioden har beslut om resursförstärkning i gällande avtal för färdtjänst och sjukresor fattats, vilket innebar ökade kostnader motsvarande 618 tkr. Under perioden har även beslut om etablering av beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken fattats, vilket resulterade i utökade kostnader med 952 tkr. Balanskrav Balanskravsutredningen visar att myndighetens balanskravsresultat för 2014 klarar kommunallagens balanskrav, dvs. intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Årets resultat enligt resultaträkningen 2 tkr Avgår realisationsvinster 0 tkr Balanskravsresultat 2 tkr Pensionskostnader Myndighetens pensionskostnader uppgick till 851 tkr, vilket kan jämföras med 563 tkr för Den största posten är den avgiftsbestämda ålderspensionen, som årligen betalas ut för placering av den enskilde arbetstagaren. Myndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Den avgiftsbestämda ålderspensionen i pensionsavtalet KAPKL redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en upplupen kostnad i balansräkningen. Pensionskostnader, belopp i tkr Avsättningar till pensioner inkl. särskild löneskatt Finansiell kostnad 3 1 Avgiftsbestämd ålderspension Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension Övriga pensionskostnader 12 9 Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Myndigheten har en soliditet på 11 procent, vilket kan jämföras med 18 procent föregående år. En av anledningen till den försämrade soliditet är att medfinansieringen av Citybanan ligger i balansräkningen vid årsbokslutet. Medfinansieringen 2015 uppgår till 180 mnkr och medfinansieringen 2014 till 106 mnkr. Likviditeten visar myndighetens kortsiktiga betalningsförmåga, dvs. förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Vid periodens utgång hade myndigheten en likviditet på 100 procent, vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Likviditeten har under året förbättrats genom förändrade betalningsvillkor på medlemsavgifterna. Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Under räkenskapsåret har myndigheten köpt kontorsinventarier till ett värde av 246 tkr och årets avskrivningar uppgår till 944 tkr. Samlad redovisning I kommunkoncernen ingår myndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Bolaget ska på uppdrag av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda myndigheten med att förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som myndigheten ansvarar för enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 467 tkr. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar, motsvarande tkr, varav 336 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattas ha ett övervärde motsvarande tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Övriga investeringar består främst av investeringar i Länstrafiken Sörmlands depåer. Bussdepån i Trosa har under året fått en ny tvätt- och reningsanläggning till ett anskaffningsvärde på tkr. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 102 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland gemensamt, vilket tyder på mycket god betalningsförmåga. Kommunkoncernens soliditet är 11 procent per sista december Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

145 Finansiella mål Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit följande finansiella mål: Årets resultat ska vara positivt. Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst fem procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt nu känd subventioneringsnivå. Årets resultat uppgick till kronor. En viktig del i myndighetens finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamhet och arbetet med budget i balans kommer att fortsätta under kommande år för att skapa en långsiktig stabilitet i ekonomin. Årets förvaltningskostnader står för fyra procent av myndighetens totala kostnader enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten uppgick till 18,2 procent av de totala intäkterna, vilket är en ökning med 0,3 procent jämfört med tidigare år. Totalt sett uppfyller myndigheten samtliga finansiella mål som förbundsdirektionen fastställt i budget Foto: Fredrik Hjerling Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

146 Vår måluppfyllelse Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar för att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Myndigheten har fem funktionsmål inom områdena Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling med indikatorer för uppföljning. Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom dessa funktioner, som beskrivs närmare på följande sidor samt perspektiven ekonomi och personal. Den samlade bedömningen är att vi i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den slutsatsen är flera och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resandeutveckling och intäktsutveckling. Till detta hör även de beredningar som lett till beslut under perioden för att stärka stomtrafiken i stråken Strängnäs Södertälje, Eskilstuna Örebro samt (Södertälje) Järna Gnesta med start från december 2014 och med finansiering från Landstinget Sörmland. Under perioden har också beslutats om satsningar på förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken från 2017 med möjlighet att resa på ett kort. Det innebär samordning, optimering och effektivisering av länets samlade resurser och återspeglas i såväl tåg- som busstrafiken samt i Serviceresor och kringtjänsterna bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning, betallösningar m.m. Härutöver kommer att en attraktiv, nu samhällsbetald linje, Trosabussen, övergår till att bli kommersiell under I slutet av 2014 gjordes för första gången en medarbetarenkät, vilket gör att vi framöver får möjlighet att följa upp nyckeltal inom medarbetarområdet, såsom socialt klimat, delaktighet, ledar- och medarbetarskap, medarbetarkraft och sammantagen prestationsnivå. Det ger också ökade möjligheter att skapa handlingsplaner och förutsättningar för god hälsa och övriga variabler. Sjukfrånvaron ligger fortsatt på en låg nivå och består av korttidsfrånvaro. Nöjdheten med våra tjänster fortsätter att vara för lågt och bedöms inte uppfylla målen. Särskilt allmänhetens nöjdhet ligger lågt, under medel för riket. Måluppfyllelsen mäts mot utfallet i den nationella nöjdheten, där vi minst bör ligga i linje med den nationella nivån av nöjdhet. Förvaltningen av våra fastigheter fortsätter på en nivå så att de håller en god funktion. Fastigheterna står inför naturliga behov av reinvesteringar med hänsyn till ål- Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

147 Foto: Matthias Pfeil der och slitage. Under tiden ökar behovet av drifts- och underhållsåtgärder. Under året genomfördes en viktig renovering av bussdepån i Trosa. Satsningar och förbättringar av de tekniska systemen under året med samråd och kravställning har lett till en inbjudan om ansökan att lämna anbud på Betal- och biljettsystem inklusive realtidssystem. Detta är en viktig aktivitet med planerad tilldelning i februari 2015, dels för att fortsätta säkra våra intäkter och dels för att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken. Satsningarna på de tekniska systemen är delvis finansierade genom stöd av medel ur Länsplanen. Den under perioden utlysta upphandlingen av Serviceresor och annan anropsstyrd trafik gör det möjligt att samordna, optimera och effektivisera länets samlade trafikresurser och förväntas, isolerat, få ett högre totalpris än idag. Genom att öka graden av samordning i trafikuppläggen förväntar vi att kunna effektivisera de samlade kostnaderna för kollektivtrafik. Detta är ett arbete som ännu inte fått resultat och får utfall först i åren 2015 och framåt. De riktlinjer för tillgänglighet, som antagits under perioden, kommer att fungera som stöd för att de åtgärder som görs anpassas. Årets resultat påverkas i hög grad av faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll. Till exempel hade en mild vårvinter och höst negativ påverkan på resande och intäkter i flera stadstrafikområden, medan indexutvecklingen under året har varit till myndighetens favör. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

148 TILLGÄNGLIGHET Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet. De indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse för tillgänglighet visar på en oförändrad och i vissa fall en något förbättrad situation. Mål kopplade till tillgänglighet är generellt långsiktiga i sin karaktär och är svåra att värdera för kortare perioder. För indikatorn nöjdhet bland kunder och allmänhet kan vi inte anses ha nått måluppfyllelse förrän vi ligger i linje med den nöjdhet nationellt sett. För nöjdhet allmänhet ligger vi allvarligt lågt. Lägger vi till de beslut som fattats om överlåtelse av uppgifter för att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken är vår samlade bedömning av god ekonomisk hushållning för funktionsområde tillgänglighet ändå att måluppfyllelsen är god. Så här har vi arbetat under 2014 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Myndigheten deltar i arbetet kring vilka hållplatser, gångvägar etc. som bör prioriteras för varje år inom ramen för Länsplanen. Under 2014 har bland annat hållplatser centralt i Katrineholm och Gnesta prioriterats. Myndigheten deltar aktivt i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs respektive Nyköping. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. Myndigheten har tillsammans med Eskilstuna kommun arbetat fram förslag till att införa busskörfält i Eskilstuna för ökad framkomlighet. Myndigheten deltar även i pågående åtgärdsvalstudie för sträckan Eskilstuna Västerås och har deltagit i åtgärdsvalstudie om genomfart Eskilstuna. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Myndigheten har under 2014 fått i uppdrag att även ansvara för upphandling av färdtjänst, sjukresor och i förekommande fall skolskjuts. Under året har riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland beslutats av myndighetens direktion. Nästa steg blir att ta fram en handlingsplan. Utveckla informationen gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Samråd och informationsmöten med dessa grupper sker regelbundet. Under året har behov hos synsvaga identifierats när det gäller utformning av tidtabeller och deras läsbarhet, vilket behöver åtgärdas under Uppföljning av funktion tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 60 % (62 % 2013). Motsvarande för riket är 62 %. Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 42 % (40 % 2013). Motsvarande för riket är 51 %. Kunderna anger att nöjdheten med senaste resan är 80 % (78 % 2013). Motsvarande för riket är 81 %. Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel bussar med låggolv = 89 % (214 av 240). Andel bussar med ramp/lift = 100 % (240 av 240). Andel bussar med audiovisuellt utrop = 15 % (35 av 240). Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser utökas successivt, i synnerhet inom länets tätorter. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

149 ATTRAKTIVITET Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Resandet har ökat under 2014 och beräknas fortsätta göra det. Därmed följer en positiv intäktsutveckling, om än inte helt i enlighet med budget. Nöjdheten ligger förhållandevis still på en låg nivå, vilket bedöms allvarligt. Under året har arbete med ny webbplats inletts, vilket i kombination med nytt betalsystem kommer stärka försäljningskanaler och förenkla för våra kunder. Ett profilarbete, som harmonierar med regionens satsning på tågtrafik, har inletts under perioden. Det fortsatt ökande resandet, beslut som ger mer trafik i stomstråk från december 2014 samt viktiga beslut kopplade till Ny Trafik 2017, med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken från 2017, innebär att den samlade bedömningen är positiv vad gäller måluppfyllelse. Så här har vi arbetat under 2014 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter Under 2014 har trafikutbudet i det starka stråket Strängnäs Södertälje förstärkts genom utökad trafik. Utökad tågtrafik mellan Eskilstuna och Örebro samt fler avgångar på Gnestapendeln är andra åtgärder som genomfördes i samband med tidtabellsskiftet i december Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Informationsarbetet har i stor utsträckning formats av de trafikjusteringar som genomförts under året. Under året har ett arbete med ny profil och webbplats initierats. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under året har samråd inför upphandling hållits med anledning av att busstrafik i södra och mellersta Sörmland förbereddes för att upphandlas. I detta arbete avsågs trafikavtalen utvecklas i riktning mot större hänsyn till resande och kvalitet i trafiken och med utgångspunkt från nationella modellavtal. Under året beslutades att inte enskilt fatta trafikpliktsbeslut för sträckan Trosa-Liljeholmen. Uppföljning av funktion attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Se funktionsmål Tillgänglighet. Antal påstigande (exklusive skolkort) Under 2014 har knappt 6,1 miljoner resor med buss registrerats (exkl. skolkort) vilket är en ökning med nästan fyra procent jämfört med Antal påstigande i tågtrafiken i länet ökade med knappt två procent till närmare 2,4 miljoner. Trosabussens resande var i stort oförändrat jämfört med Restidskvot i större pendlingsrelationer Restidskvoten för viktiga pendlingsrelationer skiljer sig mellan olika relationer. Generellt sett är förbindelserna med tåg konkurrenskraftiga, medan de högsta restidskvoterna, dvs. de med ett värde långt över 1, oftast är resor mellan orter längs motorvägar eller mellan orter där det krävs ett byte. Punktlighet SJ:s mål för punktligheten i TiM-trafiken är 92 procent. Punktlighetsstatistiken visar att målet bara delvis nås. Under framför allt våren och hösten 2014 fungerade trafiken bra utan stora störningar. Det som påverkade kvaliteten i tågtrafiken negativt under året var huvudsakligen ett urspårat godståg i Huddinge i januari samt åskväder under sommaren. För busstrafiken saknas i dagsläget tillförlitlig statistik. Sådan kommer dock att utvecklas med kommande satsning på nytt realtidssystem. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Enligt Svensk Kollektivtrafiks nationella mätning är marknadsandelen för Sörmlands 13 procent, vilket är samma nivå som Under 2014 har marknadsandelar på nytt räknats fram för de viktigaste stråken. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

150 Restidskvot i större pendlingsrelationer. Mest utvecklingspotential har relationer som ligger långt till höger i diagrammet (=förhållandevis lång restid med buss/tåg) och högre upp i diagrammet (=många pendlare). Kollektivtrafikens marknadsandel per stråk, arbets- och studieresor. Beräkningarna grundas delvis på förenklade antaganden, där resultatet ska ses som ett riktvärde. Analysen av marknadsandelar visar tydligt att det finns ett samband mellan låg restidskvot och hög marknadsandel för kollektivtrafik. De relationer som har absolut högst marknadsandel trafikeras med tåg såsom Katrineholm Södertälje/Stockholm och Eskilstuna Stockholm. Lägst marknadsandel har ett antal relationer utan direkt tågförbindelse, t.ex. Nyköping Oxelösund, Nyköping Katrineholm och Mariefred/Åkers Styckebruk Södertälje. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

151 MILJÖ Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar. Miljö är som funktionsområde långsiktigt till sin karaktär och styrs i hög grad av entreprenörsavtal. Mer direkta miljöåtgärder kan tas av myndighetens samlade medarbetarstyrka, t.ex. att i första hand prioritera kollektiva resmöjligheter vid tjänsteresor, källsortera samt vara sparsam med utskrifter. Härutöver har viktiga åtgärder tagits, bland annat när det gäller ombyggnad av depån i Trosa samt steg mot att kunna nyttja mindre fordon på lågt belagda turer. Våra entreprenörers arbete med energieffektivare körsätt har under året gett tydlig effekt genom minskade utsläpp, trots att trafikarbetet har ökat något. Den samlade bedömningen är därför positiv när det gäller måluppfyllelse. Så här har vi arbetat under 2014 Öka satsningen på förnybara bränslen Alla bussar som tillhör Veolias och Bergkvarabuss avtal i Eskilstuna och Strängnäs körs på förnybara bränslen. Enligt en nyligen tecknad överenskommelse med Nobina kommer samtlig trafik även i dessa avtalsområden att bedrivas med förnybart bränsle senast från den 1 januari I Eskilstunas stadstrafik kommer en buss, som till 100 procent drivs med el, att köras under ett par veckor i mars 2015 som demonstration av kommande teknik. I slutet av 2015 planeras att två elbussar sättas in i ordinarie trafik i Eskilstuna. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Lågt belagda linjer har under året trafikerats med taxifordon i större utsträckning än tidigare år. Ytterligare överföring av sådan trafik från buss till taxi har gjorts från trafikstarten i december Kommunöversyner med syfte att identifiera linjer och avgångar som kan trafikeras med mindre fordon initierades och kommer att genomföras under Uppföljning av funktion miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Av 240 bussar körs 104 på förnybara bränslen. 51 bussar går på fordonsgas. 53 bussar med dieselmotor använder RME (rapsmetylester) som bränsle. Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. Andelen fordon som drivs med förnybart bränsle är därmed oförändrat jämfört med Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Kväveoxid (NO x ) 50 ton och 5,22 gram/resa (60 ton och 6,39 gram/resa 2013) Partiklar (P) 0,38 ton och 0,04 gram/resa (0,43 ton och 0,05 gram/resa 2013) Kolväten (HC) 3,3 ton och 0,35 gram/resa (3,6 ton och 0,39 gram/resa 2013) Utsläppen per kilomenter fortsätter att minska, främst beroende på sänkt bränsleförbrukning. Även de totala utsläppen har minskat, trots viss ökning av trafikarbetet. Orsaken är i första hand våra trafikbolags arbete med att minska bränsleförbrukningen. Veolia installerade ett övervakningssystem i samtliga bussar under 2013 och har under 2014 arbetat aktivt med coacher som stöttar förarna att köra bränslesnålt, vilket lett till tydliga bränslebesparingar. Även Nobina har ett övervakningssystem som gör att förarna kan följa sin körning och därmed anpassa denna så att bränslebesparingar uppnås. Bergkvarabuss har haft sparsam körning som del av sin fortbildning av förare under året. Observera att samtliga miljövärden i detta avsnitt har hämtats från fordonsdatabasen Frida i januari månad Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

152 Beräkning av den genomsnittliga teoretiska emissionsmängden för linjetrafiken samt Svensk kollektivtrafiks baskrav för buss respektive år. Källa: Miljödatabasen Frida, januari Foto: Matthias Pfeil Baskrav, g/kwh Resultat, g/kwh Resultat, g/km Resultat, utsläpp i ton Kväveoxid 2,4 2,0 2,0 2,5 2,3 1,9 3,6 3,3 2, Partiklar 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,02 0,02 0,02 0,41 0,43 0,38 Kolväten 0,12 0,11 0,11 0,23 0,20 0,18 3,80 3,62 3,33 Koldioxid Energiförbrukning per resa. Energiförbrukningen 2014 för den uppskattade genomsnittsresan är 0,007 kwh. Bränsle Total energianvändning, mwh Totalt Diesel/RME Fordonsgas Energianvändning, kwh/km Totalt 4,1 4,0 3,8 Genomsnittlig drivmedelsförbrukning, liter per mil Totalt 4,2 4,1 4,0 Diesel/RME 3,5 3,4 3,4 Fordonsgas 7,6 7,3 6,5 Procentandel fordonskm med förnyelsebart bränsle Totalt 27,9 33,9 43,3 Biodiesel (RME) 9,0 17,2 26,4 Fordonsgas 18,8 16,6 16,9 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

153 EFFEKTIVITET Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet. Under 2014 har beslut tagits som gör det möjligt att samordna, optimera och effektivisera länets samlade resurser. Detta återspeglas såväl i trafikslagen tåg, buss och Serviceresor som i kringtjänster, t.ex. bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning och betallösningar. Periodens utfall av ökade intäkter, trots oförändrade biljettpriser, samt att beslut tagits att efter Trosabussens avtalsperiod låta trafiken bedrivas på kommersiell basis, har särskild betydelse för funktionsområde effektivitet. Tillsammans gör detta att den samlade bedömningen av funktionsområde effektivitet kan sammanfattas som positiv. Så här har vi arbetat under 2014 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se funktionsmål Miljö. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Under året har inga prisjusteringar gjorts och priserna är därför oförändrade gentemot 2013 års nivå. I samband med beslut om upphandling av nya tekniska system har myndighetens direktion fastställt principiell inriktning för en ny zonstruktur som ligger till grund för taxesystemet. Tanken är att skapa ett mer lättförståeligt prissystem med konkurrenskraftig prissättning. En översyn av prissättningen har inletts. Även pris- och produktsortiment för den regionala tågtrafiken utreds för närvarande av MÄLAB. Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Myndigheten beslutade i maj att inte belägga sträckan Trosa Liljeholmen med trafikplikt. Trafiken med den s.k. Trosabussen kommer därmed att bedrivas helt kommersiellt från det att nuvarande avtal med Åkerbergs Trafik AB löper ut i juni Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Befintliga avtal bygger till viss del på branschgemensamma dokument, t.ex. fordonsspecifikation. Nya avtal kommer att utgå från nationella modellavtal som tagits fram i ett samarbete mellan trafikbolagens och myndigheternas branschorganisationer. I upphandlingen av nytt betalsystem ställs krav på standardkomponenter och öppna gränssnitt. Uppföljning av funktion effektivitet Intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten, dvs. skolelever exkluderade, uppgick till närmare 106 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med fyra procent. Intäkter från skolkorten uppgick till 58,7 miljoner kronor, en minskning med tre procent jämfört med året innan, vilket beror på minskade elevkullar. Kostnadstäckningsgrad totalt och per linje/stråk Med kostnadstäckningsgraden avses den andel av trafikkostnaderna som täcks av biljettintäkter. Totalt uppgår täckningsgraden för 2014, inklusive skolkortintäkter, till knappt 37 procent, vilket är något lägre än Det kan delvis förklaras av utökat förstärkningsbehov under året. Nästan 20 av de totalt närmare 140 linjerna når en täckningsgrad på cirka 50 procent eller mer. Av de regionala linjerna har linjerna 715 Nyköping Oxelösund, 780 Katrineholm Flen, 730 Katrineholm Vingåker samt 820 Eskilstuna Strängnäs högst täckningsgrad (50 60 procent). Högst kostnadstäckningsgrad per område ger stadstrafiken i Eskilstuna. Nettokostnad per personkilometer Nettokostnaden per personkilometer uppgick för 2014 till 2,07 kr (3,98 kr exklusive skolkort). Jämfört med året innan är det en mycket marginell ökning med 3 öre. Bortser man från skolkorten har nettokostnaden däremot minskat med 6 öre, tack vare allmänhetens positiva resandeutveckling. Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 km. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt Inga anmälningar (eller avanmälningar) inkom till myndigheten under Under året beslöts att inte belägga sträckan Trosa-Liljeholmen med trafikplikt. Trosabussen kommer därmed efter nuvarande avtalsperiod att trafikeras på kommersiella villkor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

154 Foto: Matthias Pfeil Kostnadstäckningsgraden 2014 ligger i samtliga områden under 50 procent, även om man lägger till intäkterna från skolkorten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

155 REGIONAL UTVECKLING Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion. Sörmland som län är starkt knutet till angränsande län i Östra Mellansverige, i synnerhet till Stockholms län, med mer än hälften av den dagliga pendlingen över länsgräns. För Sörmlands regionala utveckling är den samlade bedömningen för perioden positiv i och med de avgörande beslut som har tagits, kopplade till Ny Trafik Den nya regionaltågstrafiken förväntas ge betydande effekt på länets utveckling och leda till en ytterligare integrerad arbetsmarknad i Mälardalen. Även de beslut som fattats om Ostlänken ger betydande effekt på länets utveckling. När trafiken är igång via Ostlänken kommer helt nya resandemönster att utvecklas. Så här har vi arbetat under 2014 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Vi deltar även i arbetet med att förbättra möjligheterna till tillgänglighet vid sjukhusentréerna till Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings Lasarett. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Myndigheten deltar i processen En Bättre Sits med att utveckla ny gemensam systemanalys. Under 2014 har myndigheten deltagit i projektgrupper kopplat till MÄLAB:s arbete med ny regionaltågstrafik (Ny Trafik 2017) tillsammans med övriga län. Det handlar om såväl varumärkesprofiler, trafikutbud, fordonsfrågor som pris- och produktfrågor. Myndigheten har också utifrån arbetet med upphandling av nya tekniska system verkat för möjligheten att skapa samfunktion mellan Sörmlands och Stockholms biljettsystem. Uppföljning av funktion regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Pendlingsbenägenheten påverkas av en rad faktorer, bland annat av tillgången till attraktiv kollektivtrafik och infrastruktur. Genom förbättrade möjligheter till arbetspendling, främst genom fler och snabbare förbindelser, stimuleras rörligheten som i sin tur underlättar matchningen på arbetsmarknaden. I nästan samtliga kommuner har både in- och utpendlingen ökat mellan 2006 och 2013, vilket kan ses som ett tecken på en allt mer integrerad region. Kommunerna Gnesta, Trosa och delvis Strängnäs är till en hög grad integrerade i Stockholms arbetsmarknad, medan däremot Oxelösund är särskilt beroende av inpendlingen från främst Nyköping. Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län Utbud och restid är viktiga faktorer för att beskriva trafikens attraktivitet. Hög turtäthet och korta restider öppnar för daglig pendling och därmed ökar antalet arbetsplatser som kan nås från respektive ort. Men bra buss- och tågtrafik har också en viktig roll för tillgången till högre utbildning. En attraktiv kollektivtrafik utgör därmed ett viktigt verktyg för regional tillväxt och utveckling. Diagrammet på nästa sida visar att turutbudet på de allra flesta förbindelserna uppgår till minst 10 dubbelturer, vilket anses vara ett minimalutbud för att gära det möjligt att arbetspendla. Benägenheten till daglig pendling minskar markant när restiden (enkel väg) överskrider 60 minuter. Generellt kan sägas att pendlingen till Södertälje C avviker negativt genom dåligt utbud och/eller lång restid, trots den omfattande pendlingen dit. Genom trafikförändringar under de senaste åren har vissa relationer fått förkortad restid och fler avgångar som följd. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

156 Antalet turer och restiden mellan för arbetspendlingen viktiga tätorter. Om det finns flera färdsätt har endast hänsyn tagits till det snabbaste färdsättet (anses vara förstahandsvalet) i redovisningen av restid och utbud. Exempel: Utöver 10,5 dubbelturer med tåg mellan Vingåker och Katrineholm (som redovisas ovan) körs många dubbelturer med buss som dock inte redovisas pga. relativt lång restid. Bubblornas storlek motsvarar antalet arbetspendlare mellan tätorterna enligt SCB 2011/12. ca 500 pendlare Kommun Andelen inpendlare av dagbefolkningen Andelen utpendlare av nattbefolkningen Eskilstuna 14 % 15 % 15 % 17 % Flen 24 % 26 % 33 % 35 % Gnesta 25 % 27 % 55 % 55 % Katrineholm 21 % 22 % 23 % 24 % Nyköping 19 % 21 % 24 % 24 % Pendling in i och ut ur kommunerna och över länsgräns. Definition dagbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med arbetsplats i regionen (=resp. kommun i länet) Definition nattbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med bostad i regionen (=resp. kommun i länet) Oxelösund 37 % 42 % 34 % 40 % Strängnäs 19 % 21 % 42 % 43 % Trosa 27 % 28 % 51 % 52 % Vingåker 25 % 29 % 39 % 43 % Länet totalt (pendlare över kommun- och länsgräns) 19 % 21 % 27 % 28 % Enbart pendlare över länsgräns 8 % 9 % 17 % 18 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

157 Årets arbete med internkontroll Årets arbete med internkontroll har utgått från den beslutade internkontrollplanen, som syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv verksamhet med tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Kontrollen visar att myndigheten fortsatt behöver arbeta med att upprätta processer och rutiner samt säkerställa att dessa följs. Myndighetens internkontrollplan omfattar fjorton områden inom administration, ekonomi och annan verksamhet. Internkontrollplanens kontrollmoment utgår från olika process- och rutinbeskrivningar för respektive områden. Hur kontroller ska bedrivas beskrivs i respektive rutinbeskrivning. Eventuella avvikelser ska följas upp och åtgärdas senast sex månader efter genomförd internkontroll. Avrapportering ska göras till direktionen i samband med årsbokslutet. Följande områden ingår i internkontrollplanen och respektive områdes status (per november 2014): Redovisning leverantörsfakturor. Befintliga rutiner kring avstämning av leverantörsreskontra behöver utvecklas och formaliseras. Status: Attestordningen är uppdaterad och förbättrad rutinbeskrivning för avstämning av leverantörsreskontra beräknas vara klar Redovisning fakturor. Dokumenterad rutinbeskrivning saknas. Status: Attestordningen är uppdaterad med regler för fakturering och kreditering. Förbättrad rutinbeskrivning för avstämning av kundreskontra beräknas vara klar Moms och skatter. Rutinen fungerar men behöver förbättras. Status: Den övergripande rutinen för momsredovisningen beräknas vara klar Löner. Dokumenterad rutin saknas. Status: Den övergripande rutinen för löner beräknas vara klar Arvoden och reseräkningar. Rutinen fungerar men behöver utvecklas. Status: Komplettering av rutinen för arvoden och reseräkningsar beräknas vara klar Hand- och växelkassa. Dokumenterad rutinbeskrivning saknas för hur kontroll ska ske av att växelkassa är korrekt. Status: Ny övergripande rutin är upprättad och under beredning. Kontokort. Dokumenterad rutinbeskrivning saknas. Status: En rutinbeskrivning är upprättad hur hanteringen av kontokorten ska ske. Denna är dock inte komplett utan behöver kompletteras med information angående förvaring av kort och koder samt en rutinbeskrivning vid agerande om kort tappas bort. Representation. Dokumenterad rutin saknas. Status: Ny rutin är upprättad och under beredning. Diarium och posthantering. Dokumenterad rutinbeskrivning för posthantering finns men är inte aktuell. Dokumenterad rutinbeskrivning för diariet saknas. Status: Rutinen för posthanteringen är uppdaterad. En rutinbeskrivning för diarieföring är upprättad men bör kompletteras med en rutinbeskrivning hur sekretessbelagda ärenden ska hanteras samt en gallringsrutin för gamla ärenden. Delegationsordning. Nuvarande delegationsordning behöver uppdateras samt en intern delegationsordning tas fram. Status: Delegationsordningarna behöver ses över och akutaliseras när myndighetens nya organisation är beslutad. Attestordning. Rutinbeskrivning behöver utvecklas avseende stickprov. Status: En rutinbeskrivning finns framtagen men är inte behandlad och beslutad. Inköp- och upphandling. Det saknas en dokumenterad rutinbeskrivning. Status: Rutiner för inköp inklusive rutin för direktupphandling är under framtagande och beräknas kunna vara klar under februari Det är även inplanerat ett undervisningstillfälle vad gäller detta under början av mars Vad gäller attestordningen är denna uppdaterad genom beslut i direktionen den 8 januari Kris och säkerhet. Rutinen fungerar enligt rutinbeskrivningen men behöver utvecklas. Status: Intern och extern krishanteringsplan bereds och ska fastställas under februari månad. Slutredovisning av projekt. Rutinen saknas. Status: Rutinen är under utarbetande och beräknas vara klar Arbetsmiljö och jämställdhet. Myndigheten saknar ett systematiskt jämställdhetsarbete. Status: Arbetsmiljöpolicy bereds och ska fastställas under våren. Varje chef får en individuell genomgång från HR-ansvarig i systematiskt arbetsmiljöarbete senast genomförd vid utgången av april. Plan för lika behandling ska beredas och fastställas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

158 Verksamhetens förväntade utveckling Med sikte på 2030 kommer myndighetens strategiska agenda att formuleras än tydligare under året Agendan ska ge visshet om vilka frågor som ska drivas, kopplat till stark regional och storregional utveckling som ger nytta, och vilka frågor som ska prioriteras ner eller helt enkelt utgå. Baklänges fungerar agendan även som myndighetens årsplan. För att få en stark utväxling med bred involvering i länet behöver myndighetens forum för beredning göras tydlig. Parallellt upprättar myndigheten Servicecenter Sörmland, som ska hantera uppgifter som kräver minutoperativt angreppssätt med hög grad av fingertoppskänsla inför de omedelbara ställningstaganden och som leder till nöjdhet, enkelhet och trygghet vid användning av boknings- och transportörtjänster. Genom att fortsätta samordna den särskilda kollektivtrafiken men även genom att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken kommer både trafikens utformning och kringtjänster som bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning och betallösningar att optimeras och konsolideras. Målet med dessa insatser är att verksamheternas resurser används effektivt och med låg miljöpåverkan. Beslut från kommunalförbundets medlemmar om att överlåta delar av ansvaret för den särskilda kollektivtrafiken innebär möjligheter att fortsätta utveckla kollektivtrafiken i länet som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Sörmlands gynnsamma läge innebär en fortsatt utmaning och den förväntade utvecklingen handlar om regionbildning och eventuell regionförstoring. Bilateralt behöver starka band fortsätta knytas mellan attraktiva noder, såsom Eskilstuna Västerås/Örebro, Nyköping Norrköping/Linköping, Katrineholm/Norrköping och Strängnäs Enköping/Uppsala. Ökad nationell samordning De nationella arenorna för kollektivtrafikfrågor kommer framöver att samordnas i större utsträckning än idag. För närvarande är de flera till antalet och med liknande uppdrag. Ett översynsarbete har initierats av ett antal ägare och förslagen kan få verksamhetseffekt under Härutöver kommer verksamheten under kommande år även att påverkas av beslut på nationell nivå: Trafikpliktsbeslut, kopplade till den regionala tågtrafiken i regionen, har under 2014 överklagats och rättsprocess pågår. Utfallet kommer att innebära vägledande praxis och att den förhållandevis nya lagstiftningen, lag om kollektivtrafik, när dom vunnit laga kraft, kan stödjas av praxis. Kommande beslut hos Trafikverket med påverkan på Järnvägsnätsbeskrivning och kapacitetstilldelning av spår. För närvarande utreder Trafikverket förutsättningarna för förändrade prioriteringskriterier, vilka sannolikt leder till att regionaltågs- och pendeltågstrafiken klassas annorlunda än idag. Frågan om en ny samlad lagstiftning som omfattar såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken utreds. En sådan skulle underlätta ytterligare samordning men kanske främst fungera förenklande. Foto: Matthias Pfeil Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

159 Kundnöjdheten behöver förbättras Kunders och medborgares förtroende och nöjdhet med kollektivtrafiken är allvarligt låg och ett område för fokus och förändring. Investeringar i tekniska system för realtidsinformation kommer att ge utökade förutsättningar att sprida information om förseningar och störningar i trafiken ett område där vi idag ligger särskilt lågt i kundnöjdhet. Investeringen kommer att byggas med kundgränssnitt, som innebär att resenären i sin mobil eller dator kan se var tåget/bussen/servicebilen är. Samtidigt ges kundtjänst tillgång till bättre och mer precisa informationsunderlag i kontakt med kund. På nationell nivå pågår bland annat projektet Tillsammans för tåg i tid med ett antal aktörer. Punktligheten riskerar utsättas för ytterligare utmaningar på grund av eftersatt underhåll genom många banarbeten och utbyggnadsprojekt under kommande år. Den utökade tågtrafiken på bland annat Västra stambanan kan också vara en faktor som utmanar. Satsningar med resultat kommande år Från 2015 och framåt kommer effekt av satsningarna på de tekniska systemen. Idag har vi uppdämda behov dels för att säkra våra intäkter i trafiken, dels för att öka användarvänligheten. Satsningen tillgodoses genom att vi tillförs 36 miljoner kr ur Regional plan för infrastruktur i Sörmland och bedömningen är att vi kommer att få bra funktionalitet för medlen. Utifrån nya förutsättningar med utökat uppdrag att även inkludera särskild kollektivtrafik, ny regionaltågstrafik och satsningar på tekniska system med nya biljettprodukter och försäljningskanaler som följd har ett arbete inletts med att förändra profil och varumärke för länets kollektivtrafik med effekt senast Bland annat kommer våra digitala kanaler att utvecklas, inklusive en ny webbplats. Nya sätt att ta betalt och eventuellt förändrad prissättning innebär också en osäkerhet om biljettintäkternas nivå under kommande år. Under 2015 avser vi att modernisera profilen för våra tjänster och tanken är att det ska gå att identifiera sig lokalt, regionalt, storregionalt och förhoppningsvis nationellt, och den nuvarande profilen Länstrafiken kommer att fasas ut. Under perioden 2015 och framåt kommer investeringsbehoven för våra depåer att öka. Det beror på krav både på miljö och kapacitet men även på behov av annat fastighetstekniskt underhåll. Plan och strategi med kalkyl för depåverksamheten på längre sikt ( ) för en mer långsiktig bedömning kommer att tas fram under Från 2016 kommer samtlig busstrafik att drivas med förnybara bränslen. Depåerna för avtalsområdena i södra och mellersta delarna av länet kommer redan under 2015 att behöva anpassas för detta. 2017, eller så snart den utökade kapaciteten som följd av Citybanans öppnande kan tas i anspråk, realiseras Ny Trafik i Mälardalen, ett storregionalt stomnät för tågtrafiken. I denna satsning ingår möjligheten att resa på ett kort och successiv infasning av nya fordon. Nuvarande kalkylering av de ekonomiska effekterna för Trafikplan förutsätter trafikutbudet i enlighet med etapp 1. Med anledning av avrop/anskaffning och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter samt strategisk utrustning kommer kollektivtrafikmyndigheten att ingå borgensförbindelse upp till en ram på totalt miljoner kronor. Ostlänkens placering genom länet har betydande påverkan för länets framtida tillväxt. Här är väsentligt med noggranna övervägningar, kalkylering och involvering i processen är Ostlänken på plats och ny trafik och nya resandemönster har utvecklats i länet. I samband med ombyggnaden av länets sjukhus, vilka är viktiga målpunkter för många resenärer, är det viktigt att säkerställa att kollektivtrafiken får en framträdande plats med hög tillgänglighet. Utbyggnaden av dubbelspår mellan Strängnäs och Härad med nytt resecentrum i Strängnäs beräknas vara färdigställt 2018 och kommer under ombyggnadsperioden att innebära störningar i trafiken. Samlad bedömning av utvecklingen Sammantaget kommer myndighetens verksamhet att fortsätta förändras och få ett bredare, men mer samordnat och tydligt upplägg. Såväl trafikupplägg som organisation kan med det utökade uppdraget effektiviseras. Den större organisationen behöver byggas för fortsatt samordning mellan etablerings- och driftarbete, som har en kortare sikt, samtidigt som det långsiktiga strategiska arbetet säkerställs. De båda tidsperspektiven behöver behandlas så att båda, vid arbetstoppar och påfrestning, fungerar oberoende av varandra. Hur utvecklingen ska säkerställas kommer den pågående organisationsöversynen att ge svar på. Vi ska ha en organisation som är väl lämpad för sitt uppdrag och rustad för att driva den för länet viktiga strategiska utvecklingen i de regionala och storregionala kollektivtrafikfrågorna, samtidigt som stora delar av myndighetens verksamhet fungerar minutoperativt. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

160 Foto: Matthias Pfeil Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

161 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

162 Foto: Matthias Pfeil VÅRA RÄKENSKAPER Här kan du läsa mer om den finansiella redovisningen, dvs. vår resultaträkning, balansräkning, redovisning av drift etc. samt revisorernas berättelse. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

163 Finansiell redovisning Driftsredovisning Intäkter, belopp i tkr Budget Utfall 2014 Prognos 2 Avvikelse mot budget, % Intäkter från medborgarna % varav Biljettintäkter % Biljettintäkter landsbygd % Biljettintäkter stadstrafik % Övriga intäkter varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna % varav Medlemsavgifter % Skolkort % Summa intäkter % Tabellen fortsätter på nästa sida. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

164 Driftsredovisning forts. Kostnader, belopp i tkr Budget Utfall 2014 Prognos 2 Avvikelse mot budget, % Förvaltningskostnader % varav Personalkostnader, intern personal % Arvoden inkl. konsulter % Lokalkostnader % Förbrukningsinventarier % Föreningsavgifter (MÄLAB, Svensk Kollektivtrafik) % Övrigt kontorsrelaterat % Trafikrelaterade kostnader % varav Tekniska system % Försäljningskostnader % Infrastrukturkostnader (depåer m.m.) % Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) % Trafikkostnader % varav Landsbygd buss % Stadstrafik % Tåg % Anropsstyrd trafik % Summa kostnader % Årets resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

165 Resultaträkning och balansräkning Belopp i tkr Not Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Utfall 2014 Utfall 2013 Samlad redovisning Utfall 2014 Budget Utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Övriga bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Belopp i tkr Not Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Utfall 2014 Utfall 2013 Samlad redovisning Utfall 2014 Utfall 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella Finansiella 6, S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa/bank S:a omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat S:a eget kapital Avsättningar för pensioner Skulder Kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

166 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster Avskrivningar Avsättningar Vinst försäljning av anläggningstillgångar 10 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) kundfordringar Ökning (-) minskning (+) fordringar Ökning (+) minskning (-) leverantörsskulder Ökning (+) minskning (-) övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

167 Noter Belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Skolkortsintäkter Övrigt Not 2 Verksamhetens kostnader Trafikkostnader Övriga kostnader varav Löner och ersättningar Sociala avgifter Not 3 Medlemsbidrag Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Not 4 Övriga bidrag Uppstartsbidrag - Sörmlands Regionförbund Not 5 Materiella Trafikinventarie Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffninsvärde Ackumulerade avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

168 Belopp i tkr Forts. not 5 Bilar och andra transp medel Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar bilar o andra transp medel varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Inventarier i annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar inventarier i annans fastighet varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar övr mask o inventarier varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Fastigheter i Länstrafiken Ingående värde Ack avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

169 Belopp i tkr Forts. not 5 Byggnader och mark Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar byggnader och mark varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar mark och markanläggningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Reningsanläggning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar reningsanläggning varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 6 Ägt företag Aktier i Länstrafiken Sörmland, ägt till 100 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

170 Belopp i tkr Not 7 Andelar i intresseföretag Antal Kvotvärde, belopp i kr Sörmlands Samlad redovisning Kollektivtrafikmyndighet Bokför. värde Bokför. värde Bokför. värde Bokför. värde Transitio AB Mälardalstrafik AB Smartpak Sverige AB Länstrafiken i Mälardalen AB Samtrafiken i Sverige AB Bussgods Ekonomisk Förening Summa Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har under räkenskapsåret 2014 sålt samtliga aktier i Smartpak Sverige AB. Länstrafiken Sörmland AB har under räkenskapsåret 2014 sålt samtliga aktier i Samtrafiken i Sverige AB till Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Not 8 Omsättningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Not 9 Kassa/bank Avser banktillgodohavanden som ingår i Landstinget Sörmlands koncernstruktur där Kollektivtrafikmyndigheten har tkr i kredit. Not 10 Avsättningar Ingående avsättning Nyintjänad pension Ränteförändring Särskild löneskatt Utgående avsättning Not 11 Skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

171 Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisningen. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader. Intäkter och kundfordringar Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter. I den sammanställda redovisningen har koncernintern försäljning eliminerats. Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda säkra kundfordringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs. med samma belopp varje månad. Avskrivningar av kontorsinventarier påbörjas perioden efter mottagen faktura och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar på övriga anläggningstillgångarna påbörjas när investeringen är färdig att tas i bruk och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld samt därpå upplupna sociala avgifter, debiterad med procentuellt omkostnadspålägg, redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år som de intjänas. Pensionsskulden är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell, RIPS 07. Kollektivtrafikmyndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Kollektivtrafikmyndighetens pensionsåtagande är återlånade i sin helhet. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag samt rådet för kommunalredovisning och utformats enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningen motsvarar ägd andel (100 procent) och att det egna kapitalet Länstrafiken Sörmland hade vid förvärvet eliminerats. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av verksamhet och ekonomiska ställning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB. Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på komponentavskrivning. Kollektivtrafikmyndigheten har påbörjat arbetet med komponentavskrivningar i den sammanställda redovisningen och målsättningen är att kunna tillämpa komponentavskrivningar för alla nya aktiveringar som sker från och med Maskiner och inventarier % Kontorsinventarier 20 % Byggnader 2 4 % Markanläggningar 3,5 5% Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

172 Revisionsberättelse för 2014 Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun, Flens kommun, Gnesta kommun, Katrineholms kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Trosa kommun, Vingåkers kommun samt Landstingsfullmäktige i Sörmlands läns landsting. Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet (org. nr ). Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt, i allt väsentligt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionens ledamöter samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade revisionsskrivelser och rapporter. Nyköping den 2 mars 2015 Till revisionsberättelsen hör bilagorna De sakkunnigas rapporter (nr 1 3). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

173 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING, Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken

174

175

176 176 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 ~ v_ ~~~C~~ ~~'~~'~~ ~ ~ ~~~~ p_ ~~ ~ ~ ~I I ~ =p; ö~0 ~ ~oo~. ~ ~ o 0000 ~ao P 0000~ ~-~_ '_ 4 y ~ ~~~ ö.o oonö ~.,, 0000 o, ~ o Dö ~ ~~~''1~0~ per" ~,, ~~~_ ~~~~, ~ ~_- ~örmland~ Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut

177 177 ~~ building d åetter worki~q werjd Innehåll 1. Inledning Förbundets resultat- och balansräkning Resultaträkning samt prognos Balansräkningen Bolagets resultat- och balansräkning Resultaträkning Balansräkningen Sammanställd redovisning Kommentarer till årsredovisningen Förbundets årsredovisning Bokslutsprocess Sammanfattande slutsatser av årets revision

178 178 8utl~ini~ a V2ett~r ~rorking world 1. Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sörmlands läns kollektivtrafikmyndighet har vi granskat årsbokslutet samt årsredovisningarna för förbundet och för dess helägda dotterbolag, Länstrafiken Sörmland AB, med avseende på verksamhetsåret R@1iiSiG~ieii ilåi iiitcilis i eiiiiyh2t iil~~i k~iiiliiiiilåliåyen, i(viili7iiåiiålå ~e~~visn~~~~sla~~~~ Såiiit god revisionssed i Sverige. Vad gäller bolaget har granskningen utförts även i enlighet med aktiebolagslagen samt årsredovisningslagen. Syftet med denna rapport är främst att ge förbundets förtroendevalda revisorer information om årsbokslutet 2014, samt att redovisa de väsentligaste noteringarna som framkommit vid granskningen av bokslutet och årsredovisningen. Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mkr) om inte annat anges. Granskningen har omfattat följande områden Arsredovisning: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter/Tilläggsupplysningar Allmänna granskningsåtgärder: Verifikationsgranskning Kontroll av inbetalning av skatter och avgifter Genomgång av beslut i protokoll

179 179 wilding d be#ter working vadd 2. Förbundets resultat- och balansräkning Vi har granskat ärsredovisningen per 31 december 2014 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 december 2014 ett positivt resultat om 2 tkr (2 tkr). Budgeten för helår uppgår till 1 tkr. Eventuella överskott återbetalas till medlemmarna och justeras i samband med årsbokslutet. Medlemsbidragen uppgår till 450 mkr i jämförelse med föregående år om 430 mkr, vilket hänför sig till en växande verksamhet där ökade bidrag krävts. Budget för 2014 uppgick till 455 mkr. Verksamhetsintäkterna uppgär till 192 mkr i jämförelse med 191 mkr föregående år, och budgeterades till 187 mkr. Avvikelsen mot budget hänför sig till viten som ej budgeterats för. Verksamhetsintäkterna uppvisar en marginell ökning jämfört med föregående år där biljettintäkterna ökar, men intäkterna för gymnasiekort minskar p.g.a. mindre elevkullar. Högre vitesarvoden i år. Verksamhetens kostnader uppgär till 641 mkr i jämförelse med 627 mkr föregående år vilket framför allt är hänförligt till en utökad och ständigt växande verksamhet, med främst utökat antal anställda och utökade trafiktjänster. De finansiella intäkterna uppgår till 456 tkr i jämförelse med 153 tkr föregående år, vilket är hänförligt till förskottsfakturering till medlemmarna till skillnad från tidigare år. Vidare ingår en ränteintäkt från bolaget, vilken har justerats i bolagets resultaträkning då den varit fullt ut verifierabar. Korrigering av räntan kommer dock att justeras i förbundets resultat under De finansiella kostnaderna uppgår till 759 tkr där en realisationsförlust vid avyttring av aktier i "Smartpak AB" som uppgår till 680 tkr. Denna transaktion utgör förklaringen till ökningen jämfört med föregående år samt avvikelser mot budget. Vår bedömning är att det redovisade resultatet ger en rättvisande bild av myndighetens verksamhet med avseende på perioden 1 januari till och med den 31 december Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under perioden har mindre investeringar gjorts där merparten är hänförliga till inventarier. Det bokförda värdet har minskat vilket beror på räkenskapsenliga avskrivningar. Det noteras att förbundet inte har materiella anläggningstillgångar där uppdelning i komponenter är en väsentlig fråga. Förbundet bör dock ta kravet om komponentredovisning ibeaktande vid framtida investeringar C~

180 180 Elf building a beter woekinq wand Finansiella anläggningstillgångar Under året har myndigheten avyttrat 143 andelar i Smartpak Sverige AB med en realisationsförlust om 0,7 mkr. Vår granskning har inte föranlett några noteringar. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har ökat med ca 95 mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av ökade interimsfordringar då det i d comb r 2013 fakturerades ut slutregleringar av medlemsavgifterna. Då myndigheten visade ett försämrat resultat föregående år i jämförelse med prognos/budget medförde det ytterligare fakturering för förlusten till medlemmarna i samband med bokslutet. För räkenskapsåret 2014 har myndigheten istället en positiv avvikelse i jämförelse med föregående år. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till ca 149 mkr i bokslutet vilket innebär en ökning med 53 mkr jämfört med årsbokslutet Ökningen förklaras främst av ändrade betalningsvillkor för inbetalning för medlemsavgifter. Granskningen har inte föranlett några noteringar. Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsätaganden och uppgår till 399 tkr i jämförelse med 146 tkr förgående år, vilket förklaras av ett ökat åtagande då antalet anställda ökat. Avstämning har skett mot KPA u.a. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har ökat jämfört med föregående år, 321 mkr i jämförelse med 173 mkr. Förändringen hänför sig främst till ökade leverantörsskulder med 57 mkr, interimsskulder om 66 mkr vilket hänför sig till utökad verksamhet samt viss förskottsfakturering. Vidare har förbundet erhållit ca 18 mkr från Trafikverket som finansiering för ett nytt biljettsystem. Vi har utfört aystämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits. 3. Bolagets resultat- och balansräkning 3.1. Resultaträkning Bolagets intäkter avseende hyror är i nivå med föregående år. Övriga intäkter har minskat med 378 tkr jämfört med föregående år, posten avser ytterligare fakturering för el, städ och reparationsarbeten. Övriga externa kostnader uppgår till tkr och har minskat med 389 tkr i jämförelse med föregående år. Posten avser främst tomträttsavgäld samt reparationer och underhåll av både inventarier och fastigheter. Avskrivningarna uppgår till 3,5 mkr vilket är en minskning med ca 1 mkr i jämförelse med föregående år. Vilket beror på allt lägre restvärden då den ekonomiska livslängden går mot sitt slut

181 181 ~uhdn'ng a better w+~rkinq wa~rl+d Ränteintäkterna är i nivå med föregående år och räntekostnaderna lägre. Lägre räntekostnader beror på att enjustering gjordes i samband med bokslutet då en räntekostnad inte kunde bedömas som rörelsegill i bolaget. Räntekostnad har förts över till förbundet för vidare utredning Balansräkningen Fastigheternas bokförda restvärden har minskat i takt med avskrivningar enligt plan. Inga ytterligare aktiveringar har gjort under verksamhetsåret. Posten maskiner och inventarier har ökat på grund av nyanskaffningar, bland annat rörande ny tvätthall till bussdepån i Trosa samt nya värmeramper i Flen och Katrineholm. Avskrivningar har gjorts enligt plan. Fler inventarier som under året blivit helt avskrivna, gör att årets avskrivningar är något lägre i jämförelse med föregående år. Aktier och andelar i intresseföretag har minskat till följd av en avyttring av aktierna i Samtrafiken till SKTM. Transaktionen har avstämts mot överlåtelseavtal. Kundfordringarna har ökat med 3,2 mkr jämfört med föregående vilket avser vidarefakturering av el, städ och reparationer. Övriga kortfristiga fordringar har minskat ii jämförelse med föregående vilket beror på att en momsfordran som fanns föregående som har lösts upp, på grund av en dom förvaltningsrätten under året. Domen rör moms rörande tryckerimoms. Effekten i bolaget bedöms dock inte vara av väsentlighet för årsbokslutet. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter uppgår till 180,3 mkr och har ökat med 73 mkr jämfört med föregående år. Hela posten avser medfinansiering av Citybanan från Trafikverket som under året ökat. Bankmedel uppgår till ca 7 mkr vilket är en minskning med 5,5 mkr jämfört med föregående år. Detta bedöms vara rimligt med tanke på investeringen i tvätthallen i Trosa, se ovan. Leverantörsskulderna uppgår i årsbokslutet till 182 mkr, vilket motsvarar en ökning med 75 mkr. Avser främst medfinansieringen från Trafikverket till Citybanan. Vår granskning har omfattat aystämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits. 4. Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning (Koncernredovisning) Årsredovisningens finansiella avsnitt omfattar en sammanställd redovisning som omfattar förbundet och bolaget. I förvaltningsberättelsen presenteras en övergripande analys av koncernens utfall för perioden. Vi har granskat den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga felaktigheter. Vid vår granskning har vi dock noterat räntekostnader om 458 tkr som debiterats bolaget från förbundet. Av dessa bedöms en post motsvarande 75 tkr inte vara en verifierad C~

182 182 Su~itliny a better wroekiri~ want! räntekostnad i bolaget varför denna har eliminerats. Utöver detta har vår granskning inte föranlett några noteringar av väsentlig karaktär. Vår övergripande bedömning Efter vår granskning av resultat- och balansräkning, samt sammanställda redovisning är det vår bedömning att förbundets och bolagets resultat och ställning ger en rättvisande bild av verksamheten per den 31 december Kommentarer till årsredovisningen 5.1. Förbundets årsredovisning Vi har granskat förbundets årsredovisning för verksamhetsåret I granskningen har vi beaktat att god redovisningssed för kommuner/kommunalförbund iallt väsentligt har eftertöljts av förbundet. Årsredovisningens förvaltningsberättelse inleds med ett beskrivande avsnitt om väsentliga händelser under året, samt att verksamheten beskrivs ur medborgarperspektiv, trafikförsörjningsperspektiv, medarbetarperspektiv samt ekonomiskt perspektiv. Därefter presenteras måluppfyllelsen för verksamheten. God ekonomisk hushållning kommenteras särskilt. Vår bedömning att redogörelserna är utformade på ett tillfredsstäaande och intresseväckande sätt. Förbundets arbete med intern kontroll beskriv i ett separat avsnitt, vilket är positivt, av vilket framgår att det finns områden där den interna kontrollen behöver utvecklas ytterligare. Detta ligger i linje med revisionens bedömning från årets granskningar. Exempelvis gäller detta framtagande av interna process- och styrdokument. Förbundets framtida och förväntade utveckling presenteras och kommenteras i förvaltningsberättelsens avslutande avsnitt. årsredovisningens avslutande avsnitt presenteras den finansiella redovisningen, med resultaträkningar, balansräkningar, kassaflödesanalyser, sammanställd redovisning samt tilläggsupplysningar. Det lagstadgade balanskravet uppnås av förbundet. Bedömning: Förvaltningsberättelsen bedöms ge en rättvisande bild av väsentliga händelser under verksamhetsåret Beskrivning och analys av måluppfyllelse bedömer vi vara tillräcklig. Som vi noterade även noterade vid vår granskning av förbundets delårsrapport ges en övervägande god och översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. 6. Bokslutsprocess 2014 Vår bedömning är att förbundets bokslutsdokumentation håller en tillräcklig kvalite samt överlämnats i tid till revisionen. Det noteras dock att det finns ett antal väsentliga redovisningsmässiga frågor, med avseende på kommande år, där analyser av effekter och konsekvenser är pågående. Detta gäller bland annat redovisning av projekt

183 183 ~upld~ng ~ etter w~orki~t~ evcarit! 7. Sammanfattande slutsatser av årets revision Vår bedömning är att förbundets årsredovisning, iallt väsentligt, ger en rättvisande bild av resultat och ställning per den 31 december 2014 för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet samt att årsredovisningen ilänstrafiken Sörmland AB är rättvisade. Dock är det revisionens uppfattning att det är av väsentlighet att förbundets arbete med att utveckla och förstärka intern kontroll prioriteras under det kommande verksamhetsåret. Stockholm den 2 mars 2015 Johan Perols Tomas Mathiesen Johanna Eklöf Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

184

185 185 ~~~5"-1~ SIS Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 ~~rr~ll~nd~ Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 ~ v_ y~ L~~~~p 0~~ /~ _ ~, ~j~~ "JC~~ Cam, ~ _'_~~ ~_~ 'o` ~ ~ ~ ~ `~ 1 /~=~~.~~ ~~o~ ö os i i a O~ 0 e`.. s., o ~ö~ ~~i~ ~ way /~ ~~o %, ~.. 4,, ~, ~ r 1 ''~ 4 ~ ~, ~ ~~~ :Ö: ~ o 0000~ ~ 000 j cam;.0=on- ~~ ~o ~~~L ~.~, ~~~~, ~ ~_- =~ ERNST &YOUNG Quality In Everything We Do

186 186 Bu#Id ag a Witter working wand Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Förbundets resultat och balansräkning Resultaträkning samt prognos Balansräkningen Kommentarer till förvaltningsberättelsen

187 187 ~~e'tlding ~i be#tom' wo~kinq wtarld 1. Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet delårsrapport per 31 augusti De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Delårsrapporten ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av förbundets resultat och ställning per 31 augusti Den sammanställda redovisningen ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av resultat och ställning per 31 augusti 2014, för förbundet och dess dotterbolag. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås år 2014, men att ytterligare effektiviserings- och verksamhetsrelaterade åtgärder är nödvändiga. Det lagstadgade balanskravet prognostiseras att uppnås. I delårsrapporten ges en översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Vi anser att beskrivningen av måluppfyllelse är tillfredsställande. Förbundet bör inför upprättandet av framtida delårsrapporter överväga att fördjupa beskrivningen av arbetet med intern kontroll

188 188 ~ui~frting a t#~r working warp 2. Inledning Revisorerna ska enligt kommunallagen granska en delårsrapport och lämna en bedömning över denna till fullmäktige. Fullmäktige ska behandla revisorernas bedömning i samband med behandlingen av delårsrapporten. När det gäller Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är det fullmäktige i respektive medlemskommun som har att behandla revisorernas uttalande. Förbundets förtroendevalda revisorer har uppdragit till EY att genomföra en översiktlig granskning av förbundets delårsrapport per som underlag för den bedömning som revisorerna ska göra. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed (SÖG 2410) samt med beaktande av bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Granskningen är således begränsad i jämförelse med en granskning av ett årsbokslut. 3. Förbundets resultat och balansräkning Vi har översiktligt granskat delårsrapporten per 31 augusti 2013 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års delårsrapport och årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 augusti 2014 ett positivt resultat om 9,8 mkr (-8,6 mkr). Resultatet är en förbättring jämfört med samma period föregående år med 18,4 mkr. Prognosen för helår uppgår till 2,3 mkr, vilket överstiger budget med motsvarande belopp. För medlemsbidragen redovisas en positiv avvikelse vilket hänför sig till extra projekt som myndigheten har fått i uppdrag att genomföra. Myndigheten har även en positiv avvikelse avseende finansiella intäkter vilket hänför sig till att de nu förskottsfakturerar medlemmarna till skillnad från tidigare år. Negativa avvikelser avser främst finansiella kostnader där de under samma år tillskjutit aktieägartillskott till ett intresseföretag och som sedan avyttrats vilket medfört en förlust om 0,7 mkr. Efter vår översiktliga granskning är vår bedömning att delårsrapporten ger en rättvisande bild av myndighetens resultat för perioden 1 januari till och med den 31 augusti Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under perioden har mindre investeringar gjorts där merparten är hänförliga till inventarier. Det bokförda värdet har minskat vilket beror på räkenskapsenliga avskrivningar. Vi har kontrollerat att redovisningen enligt huvudboken överensstämmer med myndighetens anläggningsregister samt övergripande kontrollberäknat redovisade avskrivningar

189 189 $t~ildinq ~ ~;#~r waekinq wcsrl~! Ytterligare granskningsinsatser av förbundets materiella anläggningstillgångar kommer att genomföras i samband med granskningen av årsbokslutet. Finansiella anläggningstillgångar Under perioden har Myndigheten avyttrat 143 andelar i Smartpak Sverige AB med en förlust om 0,7 mkr. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har minskat med 20,4 mkr sedan årsbokslutet Minskningen förklaras huvudsakligen av minskade interimsfordringar då det i december 2013 fakturerades ut slutregleringar av medlemsavgifterna samt januari månads tågkostnader. Vår granskning har omfattat översiktlig genomgång av verifierande underlag och beräkningar. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till 59,8 mkr i delårsbokslutet vilket innebär en minskning med 36,1 mkr mot årsbokslutet minskningen förklaras främst av medlemmarnas inbetalning för medfinansiering av Citybanan som fanns på Kollektivtrafikmyndighetens konto i december Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsåtaganden och är oförändrade jämfört med årsbokslutet Förbundets pensionsåtaganden kommer att granskas ytterligare i samband med årsbokslutet Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har minskat jämfört med årsbokslutet 2013, vilket bland annat beror på en mindre semesterlöneskuld och leverantörsskulder. Vi har utfört aystämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits. Sammanställd redovisning (Samlad redovisning) delårsrapportens finansiella avsnitt finns en sammanställd redovisning presenterad som omfattar det helägda dotterbolaget Länstrafiken Sörmland AB. I förvaltningsberättelsen presenteras även en övergripande analys av koncernens utfall för perioden och prognos för Vi har övergripande tagit del av den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga differenser. Vår övergripande bedömning Efter vår översiktliga granskning av resultat och balansräkning, samt sammanställda redovisning är det vår bedömning att förbundets resultat och ställning i ger en rättvisande bild av verksamheten per den 31 augusti

190 190 Buiidinq ~a utter working wand 4. Kommentarer till förvaltningsberättelsen Delårsrapportens förvaltningsberättelse inleds med en analys och redogörelse för väsentliga händelser under perioden och det arbete som genomförts inom direktionen samt av förbundsledningen. Beskrivning och analys är uppdelad i ett antal olika perspektiv, vilket gör analysen överskådlig och lättillgänglig. Idet efterföljande avsnittet beskrivs och analyseras aktuell mätuppfyllelse. De mål som gäller för verksamheten är uppdelade i följande områden (funktioner): Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling För varje delmål presenteras ett bedömt utfall efterföljande avsnitt presenteras den ekonomiska redovisningen vilken omfattar, ekonomiskt utfall, analys och prognos samt utvärdering av finansiella mål. En analys av en prognostiserad balanskraysutredning finns presenterad. Avsnittet avslutas med en samlad bedömning av god ekonomisk hushållning. Förbundets bedömning är att ytterligare åtgärder är nödvändiga inom olika verksamhetsområden för att uppnå en god ekonomisk hushållning vid årsbokslutet Delårsrapportens förvaltningsberättelse avslutas med en beskrivning och analys av den förväntade utvecklingen för verksamheten. Vår bedömning av förvaltningsberättelsen delårsrapporten ges en översiktlig och intresseväckande redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. I delårsrapporten presenteras utfall och bedömd prognos vad gäller förbundets måluppfyllnad. Per delåret bedöms måluppfyllelsen vara relativ god, men behov finns för ytterligare insatser bland annat när det gäller mål rörande Höjdhet hos allmänhet samt i viss utstreckning målet om tillgänglighet. Vår bedömning är att förvaltningsberättelsen innehåller de områden som är relevanta i en delårsrapport. Strukturen bedöms vara tillfredsställande överlag med tydliga beskrivningar av det arbete som bedrivs. Det är dock vår bedömning att förbundet bör överväga att till kommande delårsrapporter lett särskilt avsnitt beskriva arbetet med intern kontroll. En fördjupad analys av förbundets måluppfyllelse kommer att genomföras av revisionen i samband med granskningen av årsbokslut Stockholm den 26 september 2014 Johan Perols Tomas Mathiesen Johanna Eklöf Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

191 ~ Granskning av administrativa interna kontroller December

192 Sida 2 Presentation title övriga frågor Vid genomförd risk- och väsentlighetsanalys har följande administrat6~a processer identifierade som väsentliga: Intäkter Inköpsprocessen Löneprocessen

193 Sida 3 t = Innebär att omedelbar åtgärd behöver genomföras för att förbättra den interna kontrollen = Innebär att vi anser att den interna kontrollen till vissa delar bör förbättras. = Innebär att vi anser att den interna kontrollen fungerar tillfredsställande Inköpsprocessen Uppdaterad attestordning saknades vid revisionstillfället men är under uppdatering. Uppdatering av attestordning pågår. Revisionen har för avsikt att fö ja upp detta i samband med kommande granskning av årsbokslutet. Intäktsprocessen Ingen periodisering av biljettintäkterna. Gamla kortterminaler och bi fettmaskiner vilket medför ökat underhåll och lägre intäkter. Vi rekommenderar att en periodisering av intäkter görs för att säkerställa rättvisande intäktsredovisning. En underhållsplan bör upprättas avseende kortterminaler och bi fettmaskiner. Rekommendation Vi har som ett led i revisionen identifierat och kommenterat områden där vi bedömer att förbättringar bör genomföras i syfte att förbättra den interna kontrollen. Omfattningen av vår granskning av den interna kontrollen täcker inte in alla eventuella svagheter i rutiner och intern kontroll. Våra väsentligaste iakttagelser framgår nedan tillsammans med rekommenderade åtgärder och status. Iakttagelser från vår granskning Granskning av intern kontroll

194 Sida 4 ~~ = Innebär att omedelbar åtgärd behöver genomföras för att förbättra den interna kontrollen = Innebär att vi anser att den interna kontrollen till vissa delar bör förbättras ~~~~ = Innebär att vi anser att den interna kontrollen fungerar tillfredsställande ; Rekommendation Löneprocessen Avtal med Lanstinget avseende lönehanteringen saknas. a Det är av största vikt att ett Lönelistan inför utbetalning av löner attesteras ej på ett avtal upprättas mellan den spårbart sätt. externa löneadministratören Tvåhandsprincipen uid utbetalningar bedöms inte vara tydlig och d.v.s Landstinget och spårbar. förbundet för att tydliggöra roller och ansvar. Vi rekommenderar att lönelistan kontrolleras attesteras på ett spårbart sätt varje månad före utbetalning för att säkerställa en god intern kontroll. Vi rekommenderar förbundet att implementera en regelbunden kontrollav förändringar av fasta data i lönesystemet. Detta bör ske genom en spårbar kontrollav ändamålsenliga logglistor som genereras ut lönesystemet. Iaktta g eker från vår g ransknin g Granskning av intern kontroll

195 Sida 5 EY Borgen r Myndigheten har tecknat avtal med Transitlo avseende framtida ' Vår bedömning är att det faktiska investering i tåg. Avtalet innehåller en förpliktelse om att ingä borgensförhållandet inträder när borgen för framtida leasar. borgensförbindelsen faktiskttecknas. Tryckerimoms Bolaget har tidigare deklarerat fullt avdrag (25%) på moms rvår bedömning är att bolaget bör beakta hänförligt till tryckeritjänster. Risk föreligger att Skatteverket förändringar i gällande underkänner dessa avdrag vid en skatterevision till fö jd av sänkt momslagstiftning, men att risken för moms på dylika tjänster, skattemässiga konsekvenser är låg. K3 samt Vi har noterat vid diskussion med ledningen att det finns behov Aktiebolaget/förbundet behöver se över komponentayskrivningar av stöd avseende övergång till regelverket K3 samt ', vilka konsekvenser en övergång till komponentayskrivningar. regelverket K3 kommer att innebära. En process för implementering av nytt regelverk avseende komponentayskrivning. Nedan sammanfattas övriga iakttagelser. Iaktta g elser från vår g ransknin g f~ Redovisnings- och revisionsfrågor

196 Sida 6 Presentation title EY Uttalande från förbundsledning Inhämtande av advokatbrev (i förekommande fall) Utestående frågor

197 EY Building a better working world IIII~~~.. ey.com/se Ernst &Young AB. All Rights Reserved. EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och h911bar tillväxt p9 finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre - för v8ra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. Om EY EY ~ Assurance ~ Tax ~ Transactions ~ Advisory

198 198 ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2015: Årsredovisning 2014 för Regionförbundet Sörmland Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för Regionförbundet Sörmlands regionstyrelse samt att i övrigt lägga årsredovisningen med revisionsberättelse till handlingarna. Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2014 tillsammans med revisionsberättelse med begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. Enligt Regionförbundet Sörmlands förbundsordning, ska medlemmarnas fullmäktige behandla frågan om ansvarsfrihet. Regionstyrelsen har fattat beslut om årsredovisningen för det gångna året och revisorerna har lämnat sin berättelse. Av årsredovisningen framkommer att resultatet för 2014 uppgick till kronor och ligger inom den ram som angivits för god ekonomisk hushållning. Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för år Revisorerna föreslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsens ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-OS-20 Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen, 2015-OS-08 Protokoll från regionstyrelsen, , 35 Årsredovisning 2014 för Regionförbundet Sörmland Revisionsberättelse för år 2014 med bifogad granskningsrapport, Justerandes sign -,~/ ";% Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Akten

199 199 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 för Regionförbundet Sörmland Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2014 tillsammans med revisionsberättelse med begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. Enligt Regionförbundet Sörmlands förbundsordning, ska medlemmarnas fullmäktige behandla frågan om ansvarsfrihet. Regionstyrelsen har fattat beslut om årsredovisningen för det gångna året och revisorerna har lämnat sin berättelse. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Sammanfattning Av årsredovisningen framkommer att resultatet för 2014 uppgick till kronor och ligger inom den ram som angivits för god ekonomisk hushållning. Revisorerna bedömer att Regionförbundet Sörmlands årsredovisning i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och ekonomika ställning. De medel som tagits i anspråk ligger inom ramen för god ekonomisk hushållning och att finansiella mål är uppfyllda. Årsredovisningen uppfyller i allt väsentligt kraven på rättvisande räkenskaper och är i överensstämmelse med kraven i kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Förvaltningens bedömning och förslag Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för år Revisorerna föreslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsens ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att bevilja ansvarsfrihet för Regionförbundet Sörmlands regionsstyrelse samt att i övrigt lägga årsredovisningen med revisionsberättelse till handlingarna. Ärendets handlingar Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen, Protokoll från regionstyrelsen, , 35 Årsredovisning 2014 för Regionförbundet Sörmland KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

200 200 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Revisionsberättelse för år 2014 med bifogad granskningsrapport, För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

201

202

203 203 Årsredovisning

204 204 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Innehåll Inledning...5 Regionförbundets uppdrag...6 Redovisning av måluppfyllelse...7 Huvudverksamhet...8 Mål 1 i Sörmlandsstrategin Mål 2 i Sörmlandsstrategin Mål 3 i Sörmlandsstrategin Mål 4 i Sörmlandsstrategin Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlandsstrategin Politisk styrning...36 Förbundskontoret och det interna utvecklingsarbetet...37 Regionförbundets resultat och finansiella mål...40 Budgetavstämning...41 Huvudverksamhetens ekonomi...42 Sidoverksamhetens ekonomi...44 Politiska styrningens ekonomi...44 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning...45 Allmänna redovisningsprinciper...46 Resultaträkning...47 Balansräkning...48 Årsredovisning 2014 Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Foto: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland s.4 pixabay.com s.9 sxc.hu s.13 Matton s.15 Björn Andrén s.19 Susanne Kronholm s.27 Johnér s.29 Richard Hay s.38 Bo Enell s.54 Christian Holmér Kassaflödesanalys...49 Noter...50 Tryck: Linderoths Tryckeri i Vingåker AB

205 205 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Inledning Regionförbundets verksamhet under 2014 har till stor del fokuserats på tre strategiska utvecklingsområden: kompetensförsörjning, regional infrastrukturplanering samt innovationsstrukturen. Dessutom har ett omfattande förberedelsearbete gjorts med sikte på EU:s nya strukturfonder. Den politiska kompetensberedningen har avslutat sitt arbete med att presentera ett handlingsprogram för fortsatt arbete med dessa frågor på regional nivå. Det konkreta arbetet under året har handlat om att dels föra ut kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut, dels att få fler ungdomar att påbörja och slutföra sina studier. Bland annat har samtliga kommuner erbjudits möjlighet att pröva projektet Arbetsmarknadskunskap i skolan. Förbundet har med stöd från Tillväxtverket även startat ett tvåårigt projekt som syftar till att visa kommunerna och landstinget som attraktiva arbetsgivare inom vård och omsorg. Under våren fastställde regionstyrelsen den regionala transportinfrastrukturplanen som togs fram under slutet av Planen innehåller statliga satsningar på vägnätet, cykelvägar, kollektivtrafikåtgärder med mera motsvarande en miljard kronor fram till I den nya planen har satsningarna på cykelvägar och kollektivtrafik ökats väsentligt. Under året har ett arbete påbörjats för att förbättra tillgängligheten till internet och även öka användingen av digitala tjänster i länet. Efter ett omfattande förankringsarbete antog regionstyrelsen i juni en innovationsstrategi för Sörmland där fokus ligger på innovationer i företag och inom offentlig sektor. Under hösten har arbetet med att anpassa regionförbundets arbete på detta område inletts. EU:s nya strukturfondsperiod har inletts under 2014 och regionstyrelsen har godkänt förslagen till regionala program både för socialfonden och för regionalfonden. Under året har förbundet fått särskilda medel från ESF-rådet för att genomföra en förstudie kring vilka insatser som bör göras i länet med stöd av socialfonden de kommande sex åren. Regionstyrelsen har vidare fattat beslut om stöd till återuppbyggnad av Grafikens Hus i Mariefred samt tillsammans med Sparbankerna och länsstyrelsen avsatt medel för en samordnad satsning på sörmländsk mat. Årets resultat innebär ett betydande överskott vilket i grunden är ett resultat av att staten under 2013 och 2014 beviljat ett tillskott på fem miljoner kronor per år utöver den ordinarie tilldelningen av utvecklingsmedel som regionförbundet får disponera. Dessa extra medel har använts främst till satsningarna på kompetensförsörjning, utveckling av besöksnäringen samt företagsrådgivning för invandrare. Det har dock varit svårt att på så kort tid, använda de extra medlen på effektivt sett, vilket gör att insatserna måste spridas över flera år. Den politiska kompetensberedningen har avslutat sitt arbete med att presentera ett handlingsprogram för fortsatt arbete med dessa frågor på regional nivå. Det konkreta arbetet under året har handlat om att dels föra ut kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut, dels att få fler ungdomar att påbörja och slutföra sina studier. Bland annat har samtliga kommuner erbjudits möjlighet att pröva projektet Arbetsmarknadskunskap i skolan

206 206 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Regionförbundets uppdrag Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Redovisning av måluppfyllelse Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Regionförbundets uppgift är att samordna Sörmlandsstrategin 2020 samt följa upp dess inriktning och mål. Förbundet har det övergripande ansvaret, men om tydliga resultat ska kunna nås behövs en långtgående samverkan med andra aktörer. Ett viktigt led i uppföljningen är att stämma av utvecklingen i länet med hjälp av Sörmlandsstrategins indikatorer. Förbundet verkställer målen och strategierna i Sörmlandsstrategin genom projekt och aktiviteter (löpande verksamhet). Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins mål har i verksamhetsplanen för 2014 olika projekt och aktiviteter angivits, som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. För dessa projekt och aktiviteter angavs mål som ska uppnås under året. Resultatet (måluppfyllelsen) ska leda till effekter i ett längre perspektiv (Sörmlandsstrategins mål). Den långsiktiga utvecklingen kan följas genom Sörmlandsstrategins indikatorer, vilket ger en bild över hur regionförbundets verksamhet bidrar till den hållbara tillväxt och utveckling som beskrivs i Sörmlandsstrategin Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projekt- och aktivitetsnivå och redovisas i årsredovisningen. Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Sörmlandsstrategin 2020 Mål och strategier Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Projekt Projektmål 2014 Aktivitet Aktivitetsmål

207 207 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Huvudverksamhet I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Projekt Regional kompetensplattform Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns Projekt Politisk kompetensberedning Projektmål Regeringsuppdraget fortsätter och projektet ska verka för en utvecklad samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Målet är att under 2014 underhålla och utveckla den samverkan som byggts upp i länet. Bland annat ska relevant underlag tas fram och kommuniceras till berörda parter. Mötesplatser där näringslivet, kommunerna och utbildningsanordnare kan träffas ska anordnas för att matcha behov och utbud av kompetens. Projektmål Uppföljning av mål Målet är att färdigställa en handlingsplan för regionala insatser och påbörja genomförandet av dessa. Under året har beredningens ledamöter besökt medlemmarnas utbildningsnämnder eller motsvarande för att berätta om sitt arbete och hämta synpunkter. Beredningen bjöd in till konferensen Skola omvärld med ett brett deltagande från kommuner, landsting och näringsliv. Fokus för konferensen var studie- och yrkesvägledning som strategiskt verktyg för minskade avhopp i gymnasieskolan och bättre matchning på arbetsmarknaden. Beredningen deltog på ledningskonferensen i Helsingfors som hade tema kompetens. Ett studiebesök gjordes hos regionala skolstödsgruppen i Örebro län och länets utbildningschefer och utbildningsnämndsordföranden eller motsvarande bjöds in att delta. Beredningen deltog dessutom på Sörmlands läns Integrationsråd. Uppföljning av mål Plattformen har under året varit drivande i tillkomsten och genomförandet av Kompetensförsörjningsdagarna, två gemensamma konferensdagar för Sveriges samtliga regionala kompetensplattformar, berörda myndigheter och departement på temat socialfonden och yrkesutbildning. Under året har rapporterna Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet i Östra Mellansverige och SYV-Barometern 2013 diskuterats i olika forum, bland annat på en gemensam konferens med regionförbundet Östsam. En ansökan för projektet Attraktiva arbetsgivare inom vård och omsorg har beviljats medel från Tillväxtverkets program för regionala kompetensplattformar. Projektet har sin grund i kompetensberedningens arbete och startade under hösten. De första månaderna användes till omvärldsspaning, projektformulering och framtagande av projektstruktur. Utifrån den samlade informationen har sex fokusområden definierats. En styrgrupp har utsetts och en projektorganisation har formats. I samband med att beredningens uppdrag avslutades presenterades en rapport med förslag till insatser. Förslaget presenterades i form av ett magasin Uppdrag kompetens och antogs av regionförbundets styrelse. Samtliga länets utbildningschefer eller motsvarande har besökts för dialogmöte. En länsgemensam konferens,kompetensforum, genomfördes i Eskilstuna för diskussion om konkreta åtgärder. Konferensen innehöll sammanlagt 17 seminarier. Budget kronor Budget kronor Utfall kronor Utfall kronor

208 208 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Satsning på Mälardalens högskola Aktivitet Vård- och omsorgscollege i Sörmland Projektmål Uppföljning av mål Målet är att säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Högskolan har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Samarbetet är utformat i en överenskommelse. Inom ramen för överenskommelsen finansieras särskilda satsningar inom ett antal områden; inom satsningen kompetensförsörjning och höjd utbildningsnivå har aktiviteter inom entreprenöriellt lärande och nyanländas lärande genomförts. Inom hälso- och välfärdsteknik har fyra gemensamma projekt med företag och forskare genomförts; produktidéer inom larmområdet, ät-hjälpmedel, framtidens positionering för inomhusmiljöer samt erfarenheter kring användandet av robotkatt. Dessutom har MDH medverkat i arbetet med den regionala innovationsstrategin. Regionförbundet är också representerat i MKL:s (Mälardalens kompetenscentrum för lärande) styrgrupp. Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Utfall Målet är att tillsammans med berörda intressenter utveckla verksamheten inom Vårdoch omsorgscollege i Sörmland samt att säkerställa att det finns resurser för att leda verksamheten. Förbundskontoret har med stöd från Mälardalens högskola tagit fram en förstudie som ligger till grund för en tillfällig finansieringslösning för verksamheten under budgetåret kronor kronor Budget kronor Utfall kronor Projekt YH-Mälardalen (Yrkeshögskoleutbildning) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Projektmål Uppföljning av mål Målet är att tillsammans med Västmanland fortsätta att driva en storregional funktion för samverkan kring yrkeshögskoleutbildningar. Målet är att få fler YH-utbildningar i regionen. Under året ska beslut tas om en fortsatt form att driva verksamheten vidare i. Uppdraget inom YH-Mälardalen har fortsatt som ett samarbete mellan Västmanland och Sörmland. Under perioden beviljades en förstudie med finansiering från regionalfonden där möjligheterna för en fortsättning ska undersökas. En samarbetsform för 2015 med de två länens kommuner som medfinansiärer har presenterats och flertalet av kommunerna har velat vara med. Projekt Projektmål Arbetsmarknadskunskap i skolan Målet är att starta en informationsverksamhet för samtliga elever i årskurs 7-8 i grundskolan och årskurs 1-3 i gymnasiet. Syftet är att öka kunskapen om arbetsmarknaden och de krav som ställs för att gå ut i arbetslivet. Projektet genomförs i samarbete med organisationen Jobba i Västerås och ska pågå i första hand under Ambitionen är att kommunerna därefter ska avgöra om man vill fortsätta och därmed långsiktigt ta över ansvaret för projektet. Budget Utfall kronor kronor Uppföljning av mål Under året mötte satsningen cirka elever. Totalt genomfördes lektioner på 33 skolor i hela Sörmland och sammanlagt har 171 lektioner genomförts. Utbildningar har också genomförts med 250 studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare. Även föräldramöten har genomförts med totalt 342 föräldrar. Utvärderingen visar att inspirationslektionerna är mycket uppskattade och både elever och vuxna får ut mycket av arbetsmarknadskunskapsdeltagande i de sörmländska skolorna. En dialog om samarbete har även inletts med flera tongivande företag och organisationer. Budget kronor Utfall kronor

209 209 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Projekt Europeiska Socialfonden (ESF), förstudie Projektmål Målet är att tillsammans med länets aktörer på området ta fram ett förslag på hur vi i Sörmland kan arbeta i nästa socialfondsperiod. Förslaget ska ha en tydlig koppling till Sörmlandsstrategin 2020 och föreslå ett arbetssätt för ett mer effektivt nyttjande av socialfondsmedlen. Uppföljning av mål Länets aktörer på socialfondsområdet har kontinuerligt träffats under året och en modell för samarbete kring projektsatsningar har tagits fram. En organisation för att hantera samarbetet inom Socialfonden mellan länen i Östra Mellansverige har skapats. Förstudien i Sörmland har medverkat i framtagandet av Socialfondens handlingsplan och årsplan 2015 för Östra Mellansverige. Socialfondens möjligheter har förankrats och gjorts kända hos länets myndigheter via informationsmöten hos organisationernas ledningar. Mot slutet av förstudien har arbetet inriktats på att förbereda länets aktörer inför 2015 års utlysningar. Workshops har genomförts inom temana drop-outs/ unga som gör avbrott i sina gymnasiestudier och integration/ arbetslösa utrikesfödda. Budget Utfall 0 kronor (finansiering från socialfonden kronor, kostnader kronor) 0 kronor (intäkter från socialfonden kr och kostnader kr) Sörmlandsstrategins Mål 1 handlar om att få en bra matchning på arbetsmarknaden med balans mellan tillgång och efterfrågan av kompetenser. Vissa insatser riktar sig till grund- och gymnasieskolan

210 210 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Sörmland har starka samband med omvärlden Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Projekt Storregionala samverkansprojekt inom En bättre sits (EBS) och Östra Mellansverige (ÖMS) Projektmål Målet är att aktivt medverka i de pågående storregionala samverkansprojekten och ta fram planeringsunderlag för Sörmland och dess omvärld. Inom EBS är frågan om hållbara godstransporter och logistik prioriterad. Uppföljning av mål I början av 2014 hade EBS-arbetet fokus på att sammanställa och kommunicera temaarbetet från 2013 (nulägesanalys och utmaningar) genom bland annat en konferens. Under perioden mars-augusti pågick ett tjänstemannaarbete där syftet varit att diskutera och konkretisera behoven av fördjupningar och utredningar inför en ny gemensam regional systemanalys Under hösten 2014 har upphandlingar för temagruppernas analysarbete genomförts och resten av året har bestått av utredningsoch analysarbete. Representanter från regionförbundet har aktivt medverkat i processerna och bland annat samordnat temagruppen regional utveckling i EBS-arbetet. Projekt Utredningar, som Ostlänkens och Skavstas vidare planering, åtgärder till stöd för en effektiv kollektivtrafik med mera Budget Utfall Inom ÖMS samarbete har Sörmland under 2014 deltagit i Stockholms aktualitetsprövning av RUFS. Diskussioner har också förts om hur de olika länen kan synkronisera sina arbeten med regionala utvecklingsplaner de kommande åren och vilka möjligheter som finns att arbeta för gemensamma storregionala mål inom olika områden. Diskussioner om nya gemensamma analysinitiativ inför 2015 har diskuterats under hösten kronor kronor Projektmål Uppföljning av mål Målet är att ta fram material som stödjer medlemmarnas planering och arbete för att utveckla och stärka de regionala sambanden och de hållbara transportsystemen inom länet och över länsgränserna. Under våren har en rapport om tillväxtförutsättningarna för Sörmland och Östergötland med anledning av utbyggnaden av Ostlänken tagits fram tillsammans med Östsam. Under hösten beslutades att gå vidare med att göra en EU-ansökan för ett längre utvecklingsprojekt kopplat till Nyköping, Skavsta flygplats och Ostlänken. Under senhösten har en strategisk plan för fysisk planering/utredningar och integrerad planering tagits fram som stöd till ansökan. Slutet på året har haft fokus på att arbeta med ansökan och aktivitetsplanering för projektet. Budget kronor Utfall kronor

211 211 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Implementering och genomförande av cykelstrategin Aktivitet Delta i utvecklingsprojekten Ostlänken, Räta Linjen och Biogas Öst Projektmål Målet är att initiera och koordinera genomförandet av cykelstrategins olika delar och att stödja berörda parter i dess arbete. Aktivitetsmål Att som delägare i Nyköping- Östgötalänken AB följa arbetet via styrelsen och tjänstemannaberedningen. Uppföljning av mål Under 2014 har genomförandet av cykelstrategin fortgått genom arbete med åtgärdsvalsstudier, fysisk planering och finansiering av starka stråk kopplat till länsplan. Diskussioner om kontinuerliga cykelmätningar har påbörjats tillsammans med Trafikverket. På turistcykelområdet har en plan för utveckling av Näckrosleden tagits fram. Under våren 2014 genomfördes en workshop med kommunerna och andra intressenter om turismcykling. Under sommaren genomfördes en fältinventering av Näckrosleden. Under hösten färdigställdes utredningen Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet. I november påbörjades ett arbete att ta fram åtgärdsplaner för kommunerna för att förbättra trafiksäkerheten på Näckrosleden. Underlag för skyltplan och avtal med enskilda väghållare har också tagits fram under hösten. Uppföljning av mål Budget Utfall För samverkansprojekt som Räta Linjen och eventuellt ytterligare projekt (E22-gruppen med flera) delta och stötta kommuner samt övriga parter Medlemskap i organisationen Biogas Öst inklusive medverkan i mindre projekt Bidrag och stöd till de olika organisationerna har utbetalats enligt budget. Förbundet deltar aktivt i bolaget Nyköping-Östgötalänken AB:s löpande arbete kronor kronor Budget kronor Utfall kronor Aktivitet Genomförande och uppföljning av länsplanen för regional transportinfrastruktur Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland Aktivitetsmål Målet är att, utifrån de rutiner som är beslutade, genomföra den regionala planen i nära samverkan med Trafikverket, kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen och landstinget. Aktivitet Aktivitetsmål Bredband Inventeringsarbete samt ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen. Uppföljning av mål Länsplanen har genomförts enligt den årliga processmodellen. Samverkan har skett genom kontinuerliga träffar med nätverket regionala transportgruppen och kommunerna. Uppföljning av planen avseende budget/vp och genomförande 2013 har redovisats för regionstyrelsen. En gemensam budget och VP- process med Trafikverket, Kollektivtrafikmyndigheten och regionförbundet har genomförts under hösten för genomförandet av länsplan. Uppföljning av mål En nulägesbeskrivning i form av en bredbandskartläggning är framtagen och kommunicerad i regionen. Arbetet med att utarbeta en regional strategi har pågått under hösten. Förbundet har också deltagit i en storregional konferens om mobiltäckning och stormöte kring bredbandsstöd. Förbundskontoret har också utvecklat samarbete med länsstyrelsen kring bredbandsstöd och den digitala agendan. Budget kronor Budget kronor Utfall kronor Utfall kronor

212 212 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Aktivitet Ung företagsamhet (UF) Aktivitetsmål Målet är att medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UF-företagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete för UF är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Uppföljning av mål Ung Företagsamhet har fortsatt sitt arbete att engagera lärare och elever för att medverka i UF:s verksamhet att starta företag. En elevmässa genomfördes under våren. Projekt Främja kvinnors företagande Budget kronor Projektmål Målet är att följa upp genomförandet av beslutade projekt som utförs av ordinarie företagsfrämjande aktörer. Utfall kronor Uppföljning av mål Budget De fem projekten som beviljades medel i utlysningen 2013 har nu avslutats, med gott resultat. Samarbetet med länsstyrelsen om de gamla projekten som påbörjades 2011 fortsatte till programmets slut. Regionförbundet har deltagit i Tillväxtverkets erfarenhetsutbyten. Regeringens satsning på kvinnors företagande upphör nu, i denna form. Ett förslag till nationell strategi för företagsfrämjande på lika villkor läggs fram till regeringen våren kronor (statlig finansiering kr, intäkter från länsstyrelsen kronor, kostnader kronor) Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Budget Samarbete med Nyföretagarcentrum Målet är att träffa en överenskommelse om samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland. Regionförbundet medfinansierar Nyföretagarcentrums verksamhet i Nyköping och Strängnäs kronor Utfall kronor Utfall kronor

213 213 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Aktivitet Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Aktivitetsmål Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin Projekt Genomförande av Sörmlands Innovationsstrategi Följande insatser ska genomföras: Fortsatt internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland, administrativt bidra till förverkligandet av ett partnerskap för hanteringen av Tillväxtverkets olika checkar för företagsstöd, genomföra projektet Trampolinen som har till syfte att skapa kontakter mellan grundskolan och företag samt fortsätta initiativet kring former för samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor. Projektmål Målet är att bygga ett fungerande innovationssystem, som i en region med brist på forskningsintensiva innovationsmiljöer uppmuntrar människor och företag att våga förverkliga sina idéer. Innovationssystemet ska locka till och stödja idéer så att de kan bli kommersiella produkter på marknaden, inte minst inom miljöområdet och bland tjänstenäringarna. Särskilt fokus ska vara på innovationsutveckling inom den offentliga sektorn. Inom ramen för strategin ska även olika sätt att stimulera ungdomars innovationsintresse prövas. Uppföljning av mål Budget Partnerskapet har granskat och föreslagit Tillväxtverket att bevilja sju företagsansökningar inom områdena internationalisering och utveckling av varor och tjänster. Regionalfondsprojektet Internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland har haft kontakt med 39 företag som deltagit i kunskapshöjande insatser. Planering av internationella utbyten pågår. I projektet Trampolinen sker samarbeten mellan skolor och näringsliv i fem kommuner kronor Uppföljning av mål Innovationsstrategin 2020 antogs i juni Hösten har ägnats åt att förankra strategin i länet och åt omvärldsanalys inför det fortsatta arbetet. Planering av arbetet med att ta fram en handlingsplan med fokus på innovation i befintliga företag och i offentlig verksamhet har påbörjats, liksom arbetet kring Smart Specialisering för identifiering av länets styrkeområden. Stödet till de fyra noderna har fortsatt för att stimulera inflödet av innovationer och innovationsrådgivning. En behovsanalys har gjorts, som visar hur vi fångar behov på innovationsområdet och vad som behöver utvecklas. Utfall kronor Budget kronor Aktivitet Almi Internationella Invandrarföreningen (IFS) Utfall kronor Aktivitetsmål Målet är att genom IFS verksamhet ska ett flertal företagare med utländsk bakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Även nystartade företag av denna typ ska få rådgivning. En speciell satsning på kvinnor med utländsk bakgrund ingår också. Projekt Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja företagandet för personer med utländsk bakgrund i syfte att hjälpa och stödja dessa att starta eller att utveckla befintliga företag. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin och för jämställdhet och kulturell integration. Projektmål Projektet har pågått i tio år som en del i Vinnovas Vinnväx-program. En ansökan om fortsättning på projektet har gjorts till Vinnova och regionförbundet är tilltänkt medfinansiär. Projektets områden är fält-, industri- och hälsorobotik. Regionförbundet följer att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Uppföljning av mål IFS medarbetare har haft aktiviteter i flera av kommunerna under året, bland annat har näringslivsenheterna besökts och informationsträffar med SFI-elever har genomförts (arabiska, engelska och somaliska). Man har deltagit i aktiviteter på Munktell Science Park och haft aktiviteter tillsammans med Nyföretagarcentrum. Invandrarföreningar i Eskilstuna och Strängnäs har besökts. Mentorprogrammet för invandrare har startat. Mot slutet av året ökades finansieringen och den kvinnliga arabtalande rådgivaren kunde fortsätta sin verksamhet samt rådgivning på somaliska kunde påbörjas. Uppföljning av mål Robotdalen har beviljats ytterligare finansiering från VINNOVA i fyra år och en ny period med finansiering från övriga finansiärer inklusive europeiska regionala utvecklingsfonden påbörjas. Ansökan till regionalfonden ska göras så snart möjlighet ges. Under året har det varit fortsatt fokus på kommersialisering av nya produkter på marknaden, samt på skapande och etablering av nya företag i vår region totalt har robotdalen nu levererat 25 nya produkter, 24 nya företag och två internationella företagsetableringar. Budget kronor Budget kronor Utfall kronor Utfall kronor

214 214 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Projektmål Målet är att få till en samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens högskola. Målet är att planera, finansiera och koordinera utbildnings-, utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans. Projekt Projektmål Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling Målet är att utifrån handlingsprogrammets mål, genomföra utvecklingsinsatser i samråd med länets näringslivschefer. Uppföljning av mål En plattform med medverkande från tillverkningsindustrin, Mälardalens Högskola, kommunerna, Teknikcollege och skolan har etablerats. Inom MITC arbetar tio samverkande företag och kommuner med att lösa gemensamma utmaningar för framtiden inom områdena produktion, produktutveckling, innovation, energi och miljö. Fokus inom MITC framöver är att utöka företagsnätverket med ännu fler företag i Mälardalen samt bidra till ett förbättrat innovationsklimat. Projektet har generarat konkreta forskningsprojekt och gett studenter tillgång till ett brett utbud av examensarbete på företag. Uppföljning av mål En arbetsgrupp bestående av näringslivschefer i länet har arbetat med strategiskt viktiga branscher. Man har valt att gå vidare med att undersöka byggbranschen och kontakter har knutits mellan kommunerna, företag och branschorganisationer. En studieresa till Dalarna har genomförts. Aktiviteterna blev billigare än budgeterat. Ett planerat seminarium flyttades till kommande år. Budget kronor Budget kronor Utfall kronor Utfall kronor Projekt Projektmål Uppföljning av mål Teknikcollege, Sydöstra Sörmland (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att följa upp att samverkansprojektet mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga, bland annat om behov av kompetens. Teknikcollege har fortsatt sitt samarbete med Östsvenska Handelskammarens projekt Trampolinen. Tillsammans har de informerat på högstadiet om vägen till arbete på de olika teknikföretagen i regionen. Företagen har en nyckelroll i Teknikcollege och är också aktiva när det gäller teknikutbildningars inriktning och utformning. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Det regionala turismuppdraget, inklusive regionalfondsprojektet Business Boost Målet är att följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandling inklusive det särskilda regionalfondsprojektet. I uppdraget ingår från och med årsskiftet ansvaret för fortsatt genomförande av det pågående destinationsutvecklingsarbetet. Det regionala uppdraget har nu fokus på att driva destinationsutvecklingen. Utföraren, Sörmlands turismutveckling, har anställt en särskild person för detta. I juni lanserades visitsormland.com, en försäljnings- och marknadskanal för länets företag, organisationer och kommuner, som ett led i destinationsutvecklingsarbetet. Del av budgeten har använts för uppväxling till EU-finansiering. Business Boost pågick till årsskiftet. Budget kronor Budget kronor (EU-finansiering kronor. Total finansiering kronor) Utfall kronor Utfall kronor

215 215 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projekt Energieffektivisering hos företag Projektmål Uppföljning av mål Målet är att Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden är ett komplement till traditionell bankfinansiering. Regionförbundet bidrar till administrationen av Sörmlandsfonden tillsammans med länsstyrelsen. Sörmlandsfonden har under året investerat i ett företag. Tre ytterligare företag är klara för investeringar och ett 40-tal har varit i kontakt med fonden under året. Ett nätverk med ett 25-tal affärsänglar finns knutet till fonden. Dessa fungerar också som mentorer för företagen. Investeringarna är kombinationer av insatser från Sörmlandsfonden, Almi Invest och Sörmlandsfondens affärsänglar. Projektmål Uppföljning av mål Målet är att genomföra en förstudie kring hur man kan stimulera till ökad energieffektivisering inom små och medelstora företag. Förstudien ska utgöra grund för en ansökan om ett projekt med EU-stöd. I arbetet med att förbereda en förstudie utvecklades kontakter och kunskap om att fler är aktiva inom detta område. I Eskilstuna finns kunskap och erfarenhet hos flera aktörer. I Örebro fick regionförbundet medel från regionalfonden till en förstudie. Förstudien är tänkt att leda till ett projekt medfinansierat av regionalfonden, för hela regionen Östra Mellansverige. Sörmland medverkade i denna förstudie. Den blev klar vid årsskiftet. Kostnaderna belastade inte Regionförbundet Sörmland. Budget Utfall kronor kronor Budget Utfall kronor 0 kronor Projekt Miljödrivna marknader (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projekt Förstudie kring industrin i Sörmland och Östra Mellansverige Projektmål Uppföljning av mål Budget Utfall Målet är att skapa en plattform för forskning på miljöteknikens område i syfte att utveckla samverkan mellan små och medelstora företag och offentliga aktörer. Plattformen vid namn Clean har tagit form och fungerar nu som en plats där företag, högskola och projektinitiativ möts. Under året har små och medelstora svenska företag fått hjälp att komma med i Tillväxtverkets satsning på dessa företag för att komma med i EU:s program som främjar miljöteknikens utveckling och användning. Målet är att utveckla och använda ny miljöteknik kronor kronor Projektmål Uppföljning av mål Uppbyggnad av en plattform för att utveckla de sörmländska industriföretagens kompetens och vässa deras styrkeområden. Detta ska ske genom ökat samarbete med högskolor och universitet samt med de större industriföretagen inom relevanta branscher. Projektet initierades av länets Tillväxtråd under föregående år. Regionförbundet och länsstyrelsen har fått uppdraget att påbörja arbetet med att etablera och definiera projekt. Under året har en första studie genomförts för att undersöka vilka företag och verksamhetsområden som kan vara av intresse att utveckla. Studien har presenterats för Tillväxtrådet och ett första kontaktseminarium med tilltänkta intressenter genomfördes i slutet av augusti. En dialog har sedan förts med det nätverk av företrädare för sörmländska industriföretag och närliggande akademier som etablerades vid seminariet. En rapport kring hittills genomfört arbete levereras under februari Budget Projektet fanns inte med i budget men projekt ska bekostas av regionförbundet och länsstyrelsen tillsammans. Regionförbundet har avsatt kronor genom ett delegationsbeslut. Utfall Intäkter kronor (netto)

216 216 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Aktivitet Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, basuppdrag Aktivitetsmål Målet är att följa upp genomförandet av de politiskt beslutade ägardirektiven. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering med utlåning till små och medelstora företag. Uppföljning av mål Uppdraget rapporteras löpande via rapporter och insyn i styrelsen genom av regionen utsedda styrelseledamöter. Budget Utfall kronor kronor Aktivitet Almi regionspecifikt uppdrag (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Aktivitetsmål Målet är att utforma ett regionspecifikt uppdrag kring företagsrådgivning i Östra Mellansverige samt följa upp genomförda insatser. Uppföljning av mål Den satsning på utveckling av industriföretag i Mellansverige som planerades startade inte. Budget Utfall kronor 0 kronor Stödet till de fyra noderna i länet har fortsatt för att stimulera inflödet av innovationer och innovationsrådgivning. En behovsanalys som gjorts visar hur vi fångar behov på innovationsområdet och vad som behöver utvecklas

217 217 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Projekt Strategi för regional fysisk planering Projekt Utmaningar inom bostadsmarknaden i Sörmland Projektmål Uppföljning av mål Målet är att, med utgångspunkt från Sörmlandsstrategin 2020, konkretisera strategierna och koppla länets utveckling tydligare samman med det fysiska utvecklingsperspektivet. Det ska ge stöd till kommunerna och landstinget i deras utvecklingsplanering och också positionera länet i en större geografi. Detta omfattar även analyssamverkan inom länet. Projektet har påbörjats. Framför allt har arbetet med ett gemensamt statistik- och analysarbete i länet påbörjats. Anskaffning av dataunderlag och kunskapshöjande insatser för förbundets medlemmar har skett under våren. Projektmål Uppföljning av mål Budget Målet är att tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen och företag i bostadsbranschen belysa utmaningarna på bostadsmarknaden och initiera lämpliga samverkansprojekt. Arbetet tillsammans med länsstyrelsen har inletts och en större gemensam bostadskonferens genomfördes i november. Kostnaderna avser förberedelser och underlag för konferensen samt efterföljande initiativ kronor Budget kronor Utfall kronor Utfall kronor Projekt Utveckling av landsbygdens näringar Projekt Projektmål Försök med biogasbuss i landsortstrafik Målet är att i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten och inom ramen för Biogas Öst samt busstillverkare genomföra ett försök med biogasbussar i landsortstrafik. Projektmål Målet är att tillsammans med länsstyrelsen organisera arbetet med EU:s landsbygdsprogram så att effektiva insatser för att stärka näringslivsutvecklingen på landsbygden kan komma till stånd. Särskilt fokus ska riktas på maten som en växande näringsgren. Uppföljning av mål Projektet är påbörjat och inledande kontakter har tagits med kollektivtrafikmyndigheten, Biogas-Öst och en fordonstillverkare. I projektet ingår också en inventering av befintliga råvarukällor för icke fossil metangas samt nya källor till råvara med utgångspunkt från Sörmlandsstrategin. Uppföljning av mål Projektet pågår med hjälp av länsstyreslens personal och är starkt kopplat till EU:s landsbygdsprogram. Styrelsen fattade i april beslut om att tillsammans med länsstyrelsen och Sparbankerna i länet stödja en satsning på matrelaterade näringar. Projektet kallas Stolt mat i Sörmland och kostnaderna på kronor läggs in i det större projektet om utveckling av landsbygdens näringar. Budget kronor Budget kronor Utfall kronor Utfall kronor

218 218 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Strategi: Vi skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlandsstrategin 2020 Projekt Genomföra planen för jämställd regional utveckling Projekt Introduktion av Sörmlandsstrategin 2020 Projektmål Uppföljning av mål Budget Utfall Målet är att arbeta vidare med genomförandet av den antagna planen för jämställdhetsintegrering i det regionala utvecklingsarbetet. Handlingsplanen omfattar genomfördes bland annat utbildningsinsatser för både styrelsen och förbundskontoret. Årets insatser har varit inriktade mot förbundets samarbetspartners, framför allt ordinarie företagsfrämjande aktörer som Almi, Nyföretagarcentrum m fl kronor 0 kronor Projektmål Uppföljning av mål Målet är att föra ut och förankra Sörmlandsstrategin 2020 hos medlemmarna och samarbetspartners inom och utom länet. Sörmlandsstrategin ska uppfattas som hela länets utvecklingsprogram och ansvaret för genomförandet ska fördelas mellan ett flertal aktörer i länet. Arbetet med att föra ut och förankra Sörmlandsstrategin 2020 hos våra medlemmar och övriga pågår alltjämt. Vårens Sifoundersökning visade att 80 procent av det totala antalet svarande hade hört talas om strategin. 62 procent av dem hade läst en större del, det mesta eller allt i den. 85 procent av de svarande ansåg dessutom att målen i Sörmlandsstrategin är realistiska. 45 procent av de svarande anser att mål nummer 1 är det viktigaste målet i strategin. Budget kronor Utfall kronor Projekt Analyssamverkan i Mälardalen Projektmål Målet är att utveckla samarbetet med berörda organ i Västmanland, Örebro och Östergötland kring regionala analyser samt ta fram ett förslag till en permanent organisation för gemensamt analysarbete. Uppföljning av mål Projektet har pågått sedan förra året och kommer från och med 2015 att övergå i en permanent samarbetsorganisation. Det gemensamma arbetet har under 2014 inriktats på en studie kring anledningarna till tidiga avhopp från gymnasiet samt flyttmönstren i regionen. Gemensam upphandling av en databas har också genomförts. Härutöver har ett nätverk för statistik- och analysansvariga i landstinget och länets kommuner byggts upp. Budget kronor Utfall kronor

219 219 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Tematisk utvärdering insatser på det näringspolitiska området Projekt Morgonsoffor Projektmål I uppgiften att följa upp Sörmlandsstrategin 2020 ingår att årligen göra en tematisk uppföljning är målet att studera effekter och resultat av insatser på det näringspolitiska området, det vill säga Mål 3 i Sörmlandsstrategin Uppföljningen ska bygga på regionala analyser och bidra till ett fördjupat lärande hos berörda intressenter. Projektmål Målet är att marknadsföra och öka kännedomen om Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller företagande, marknadsföring och regional utveckling i Nyköping/Oxelösund, KFV-regionen och Gnesta. Uppföljning av mål Ett arbete har utförts för att få fram ett fokus för en utvärdering inom insatser på det näringspolitiska området. Utvärderingen ska, utöver att svara på genomförda projekts resultat, även ge ett lärande och vägledning inför det fortsatta arbetet med insatser inom det näringspolitiska området. Upphandlingen gav ett lägre pris än budget. Leverans av utvärdering tidigt år Uppföljning av mål Målet med att marknadsföra regionförbundet i dessa sammanhang fortgår. Under våren har Gnesta inlett ett samarbete med Strängnäs kommun vilket resulterade i publikrekord i Gnestas Morgonsoffa i maj där Strängnäs företagare även bjudits in. Under hösten arrangerades en Sörmlandssoffa med drygt 400 deltagare där regionförbundet var värd och samlande kraft för länets alla morgonsoffor. Budget Utfall kronor kronor Budget Utfall kronor (intäkter kronor, kostnader kronor) kronor Projekt Ledningskonferens 2014 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar går ledningskonferensen till Finland i syfte att studera bland annat regionplaneringsfrågor, bostadsförsörjning och skolfrågor. Uppföljning av mål Budget Utfall Målet med 2014 års ledningskonferens till Nylandsregionen i Finland uppfylldes och deltagarna har fått bättre kunskap om samhällsplanering och kompetensfrågor. Deltagarna var nöjda med resan när det gällde såväl innehållet som de praktiska arrangemangen. Enkätsvaren gav ett utfall på 4.45 i snitt av möjliga 6.0. De ändrade arbetsformerna i form av fler studiebesök uppskattades kronor (externa intäkter kronor, kostnader kronor) kronor Aktivitet Aktivitetsmål Stödstruktur för ett effektivt utnyttjande av EU:s strukturfonder Målet är att stödja och underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja befintliga EU-medel på ett effektivt sätt. Ett annat mål är att aktivt delta i programskrivning och andra förberedelser inför den kommande strukturfondsperioden. En stödstruktur med både personella och ekonomiska resurser som kan finnas under hela programperioden ska byggas upp inom förbundskontoret. Uppföljning av mål Förberedelsearbetet inför kommande strukturfondsperiod har pågått hela året, både programarbete och förstudier kring kommande projektverksamhet. Förbundet har fått stöd från ESF-rådet för ett omfattande förstudiearbete kring insatser med stöd av EU:s socialfond. Budget kronor Utfall kronor

220 220 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Aktivitet Nätverk för EU-samordnare Aktivitet Medlemskap i Stockholmregionens Europaförening (SEF) och Assembly of European Regions (AER) Aktivitetsmål Uppföljning av mål Målet är att utveckla nätverket för länets EU-samordnare så att de kan stödja sina lokala politiker i kommande strukturfondsarbete för Arbetet med att utveckla nätverket för länets EU-samordnare fortsätter. Med anledning av den nya strukturfondsperioden arrangerades under våren en tvådagarsutbildning på Hedenlunda där den första dagen bestod av övergripande information kring strukturfonderna och den andra dagen innebar en fördjupning i de olika programmen. Under året har också ett antal möten hållits med nätverket bland annat för att lägga upp EU-utbildningarna som ska genomföras under Aktivitetsmål Uppföljning av mål Fortsätta att utveckla regionförbundets engagemang och medlemskap i nämnda organisationer, bland annat genom att utse två representanter i AER:s Youth Regional Network. Medlemsavgifterna till AER respektive SEF är betalda. Förbundet har deltagit i uppföljningen av AER:s sommarskola i Nyköping 2013 och har utsett två sörmländska ungdomar att delta i arbetet. I övrigt har förbundet varit representerat av landstingsfullmäktiges ordförande Christer Kax Sundberg. Budget Utfall kronor kronor Budget Utfall kronor kronor Aktivitet Kommunikationsplan 2014 Aktivitet Medlemskap i Reglab, forum för lärande om regional utveckling Aktivitetsmål Kommunikationsplan 2014 omfattar bland annat byte av publiceringsverktyg på hemsidan, att publicera elva nyhetsbrev, engagemang i sociala medier, marknadsföra regionförbundet, arrangera minst en mötesplats samt utveckla de två befintliga nätverken för kommunikatörer i länet. Aktivitetsmål Medlemskap och deltagande i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts bland annat regioner, myndigheter och forskare för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna. Uppföljning av mål Upphandlingen av ett nytt publiceringsverktyg för hemsidan har pågått under året. I slutet av augusti fick nyhetsbrevet ett nytt utseende sedan vi tecknat avtal med en ny reklambyrå i början av sommaren. Under maj månad genomfördes två större cykelarrangemang i Eskilstuna och Nyköping där det främsta syftet var att marknadsföra regionförbundet. Regionförbundet hade också ett arrangemang under Almedalsveckan. Utvecklandet av de två nätverken för kommunikatörer i länet har gått in i en ny fas där de olika aktiviteterna kopplas samman på ett helt annat sätt än tidigare. Uppföljning av mål Budget Utfall Regionförbundet har fortsatt sitt engagemang och medlemskap i Reglab. Förbundet har deltagit i lärprojekt på innovations- och kompetensområdet kronor kronor Budget kronor Utfall kronor

221 221 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Politisk styrning Förbundskontoret och det interna utvecklingsarbetet Regionstyrelsen, den sörmländska arenan för diskussion om regionala utvecklingsfrågor, har under året haft sex sammanträden, vid vilka följande aktörer har medverkat: Mälardalens högskola (Satsning på Mälardalens högskola) Arbetsmarknadskunskap Sörmland (Arbetsmarknadskunskap i skolan) Youth Regional Network /Assembly of European Regions (Medlemskap i SEF och AER) A-focus (Bredband) Sörmlands matkluster/printz bageri (Utveckling av landsbygdens näringar) FöretagSam Nora (Främja kvinnors företagande) Human value consulting (Främja kvinnors företagande) STUA Sörmlands turismutveckling (Det regionala turismuppdraget) Visit Sörmland (Det regionala turismuppdraget) Almi Invest (Sörmlandsfonden) Regeringens bostadsplaneringskommitté (Strategi för en regional fysisk planering) Förbundskontoret är regionförbundets tjänstemannaorganisation som leds av förbundsdirektören. Kontoret består av två enheter. Enheten Regional utveckling samt enheten Ledningsstöd, som ansvarar för förbundskontorets administration, stöd till den politiska ledningen och utveckling av interna rutiner. Därtill kommer en stabsfunktion med strategisk kommunikation och regional analys som verksamhetsområden. Från och med november 2014 har en förändring av förbundskontorets organisation genomförts. Förändringen innebär en sammanhållen enhet för verksamhetsområdet regional utveckling och ett tydligare områdesansvar för kontorets strateger. Regionförbundet har en central roll i Sörmlandsstrategin 2020 genom att vara en viktig resurs i det regionala arbetet att samordna och följa upp strategin. Under 2014 har kontoret fortsatt arbetet med att utveckla och anpassa regionförbundets processer och metoder för att få genomslag för det regionala arbetssätt som beskrivs i Sörmlandsstrategin Övriga insatser som genomförts under 2014 är bland annat en fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En arbetsmiljöpolicy beslutades i början av året. Rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas har tagits fram och en undersökning av den fysiska arbetsmiljön i samarbete med företagshälsovården har genomförts under hösten. Undersökningen visade på en generellt god fysisk arbetsmiljö, men att vissa åtgärder vad avser främst belysning och arbetsbord bör göras. En effektivisering genom digitalisering av handlingar till regionförbundets sammanträden samt ekonomihandlingar har genomförts. Under hösten har en undersökning om förutsättningar för arbete med eventuell miljöcertifiering genomförts. Miljöcertifiering innebär att verksamheten certifieras mot en internationellt antagen standard, en så kallad ISO standard. ISO i detta fall innehåller ett antal specifika krav (55 skallkrav). De 55 kraven revideras löpande genom miljöledningsarbetet. Certifikat utfärdas endast av ackrediterade certifieringsorgan. Bedömningen är att en certifiering är ett för omfattande och kostsamt verktyg att använda i förhållande till kontorets verksamhet. Istället har beslut tagits, i och med verksamhetsplanen för 2015, att förbundskontoret ska påbörja ett miljöarbete i syfte att tydliggöra och succesivt minska kontorets miljöpåverkan. Uppföljning ska ske genom ett antal miljönyckeltal. Regionstyrelsens arbetsutskott genomförde sex sammanträden under året. Styrelsens beredning för kompetensfrågor, vilken tillsattes under 2013, har haft fem sammanträden under året samt gjort en studieresa till Örebro. Beredningens ledamöter har under året besökt utbildningsnämnderna i länets samtliga kommuner. Beredningens arbete slutfördes med den stora konferensen Sörmlands Kompetensforum under senhösten, magasinet Uppdrag: Kompetens, och sammanfattades i styrelsens beslut om en handlingsplan. Styrelsens beredning för regional transportinfrastruktur, vilken tillsattes under 2013, har haft två sammanträden under året. Strategisk kommunikation och regional analys Förbundsdirektör Regional utveckling Ledningsstöd Kommunikationsansvarig, regional analytiker Biträdande förbundsdirektör Strateger Administrativ chef Regionsekreterare, administratörer, kommunikatör

222 222 ÅRSREDOVISNING

223 223 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Regionförbundets resultat och finansiella mål Regionförbundets resultat för 2014 är 3,1 miljon kronor. Om utfallet för EU 2020 Going Local inkluderas, där regionförbundet som Lead Partner har haft hand om budgeten och redovisningen för hela INTERREGprojektet, hamnar resultatet på cirka 3,2 miljon kronor. Resultatet är 3,19 miljoner kronor högre än I delårsbokslutet per 31 augusti 2014 presenterades en prognos på ett resultat om +1,53 miljoner kronor vid årets slut. Att utfallet för helåret blir högre än den nivån beror främst på att både intäkterna blev högre samt att kostnaderna blev lägre för huvudverksamheten än i prognosen. Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundet har följande finansiella mål för 2014: Budget i balans (om inte synnerliga skäl finns). Eget kapital på en nivå som ger finansiell handlings beredskap, det vill säga 12 miljoner kronor. Nivån för kassalikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) ska överstiga 100 procent. Avser kvoten kortfristiga fordringar + kassa + bank och kortfristiga skulder. För Regionförbundet Sörmland gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Utfallet på + 3,2 miljoner kronor visar att det ekonomiska målet är uppnått. Det egna kapitalet är 22,1 miljoner och överstiger därmed det fastställda målet på 12 miljoner. Kassalikviditeten för perioden är 284 procent och överstiger därmed målet på 100 procent. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget samt jämförelse med utfallet för 2014 för de olika områdena. Budgetavstämning Budgetavstämning (i miljoner kronor) Intäkter Medlemsavgifter Ersättning personal Länsstyrelsen Externa intäkter projekt och aktiviteter huvudverksamhet Sidoverksamhet Övrigt 1 Summa Projektfinansiering statliga regionala medel 1:1 Tillväxtverket 2 Summa Summa intäkter Kostnader Politisk styrning Förbundskontoret Huvudverksamhet Sidoverksamhet Övrigt Summa kostnader Utfall ,26 1,94 10,57 3,91 0,15 52,83 17,78 17,78 70,61-1,48-17,27-43,51-3,91-1,35-67,52 4 Budget ,25 1,88 6,76 3,70 0,50 49,09 19,48 19,48 68,57-2,10-16,40-45,80-3,70-0,57-68,57 Avvikelse budgetutfall 3 +0,01 +0,06 +3,81 +0,21-0,35 +3,74-1,70-1,70 +2,04-0,62 +0,87-2,29 +0,21 +0,78-1,05 Utfall ,54 1,89 9,13 3,91 0,63 50,10 17,48 17,48 67,58-1,93-16,24-44,64-3,92-0,82-67,55 EU 2020 Going Local 2014 EU 2020 Going Local 2013 RESULTAT 3,09 0,001 0,03 0,13-0,02 Resultat inklusive EU 2020 Going Local 3,22 5 0,01 1 Främst ränteintäkter, externa föreläsningar samt återbetalning AFA (2013). 2 Särskild projektbudget. De statliga regionala medlen ingår inte i regionförbundets budgetomslutning. 3 Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2014 på 1 miljon kronor. 4 Bland annat medlemsavgift för Mälardalsrådet, utredning av stödstruktur socialtjänst samt hälso- och sjukvård, Grafikens hus, kompetensutveckling i arbete med ensamkommande flyktingbarn samt kommunchefsträffar. 5 Inklusive utfall på kronor 2014 för EU 2020 Going Local där regionförbundet som Lead Partner handhaft budgeten och redovisningen för hela INTERREG-projektet

224 224 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Huvudverksamhetens ekonomi Kommentar till utfallet och budgetavvikelse Huvudverksamhetens omfattning har varit lägre än budget. Årets överskott är också ett resultat av att staten under 2013 och 2014 beviljat ett tillskott på fem miljoner kronor per år utöver den ordinarie tilldelningen av utvecklingsmedel som regionförbundet får disponera. Det har dock varit svårt att på så kort tid använda de extra medlen på ett effektivt sätt. Förbundets totala nettokostnader för huvudverksamheten uppgick till 32,9 miljoner kronor, vilket är en minskning med 2,6 miljoner kronor jämfört med föregående år. över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Medlen påverkar dock årsresultatet. Under 2013 beslutade regeringen att öka 1:1 anslaget för Sörmland från 12,48 miljoner till 17,48 miljoner för 2013 respektive I budgeten för 2014 beräknades nivån till 19,48 miljoner då regionförbundet under 2013 hade gjort en begäran till Näringsdepartementet att få spara två miljoner av anslaget till Under 2013 fördelade dock regionförbundet ut hela beloppet och hade därför 17,48 till sitt förfogande Hela målområdet kom inte upp till budgeterat belopp. En differens på kronor kan noteras. Kompetensplattformen och kompetensberedningens initiativ kom igång sent och projektet Attraktiva arbetsgivare startade under hösten. Skillnaderna i dessa budgetposter är dock små. Den stora avvikelsen mot budgeten är att de planerade insatserna i vård- och omsorgscollege inte behövdes eftersom den genomförda förstudien föreslog en annan finansieringsform. På innovationsområdet har den nya innovationsstrategin precis börjat sätta sig. Arbetet med att ta fram handlingsplaner och styrkeområden har inte kommit igång i den takt som var tänkt. Projektet inom besöksnäringen var finansierat av EU:s regionalfond och där dröjde EU:s utbetalningar och påverkade projektet så att man inte hann upparbeta hela budgeten. Därutöver förekommer några mindre förskjutningar i budgetposterna där någon insats blivit större än budget och någon mindre. Finansieringen har skett främst med det statliga så kallade 1:1-anslaget som utbetalas via Tillväxtverket samt med regionförbundets egna budgeterade medel. Projekten som fått stöd från anslaget finns med i verksamhetsplanen för 2014, främst inom målområdena ett och tre i Sörmlandsstrategin. Detta målområde kom inte upp i budgeterat belopp, en differens på kronor blev resultatet. Hela målområdet kom inte upp till budgeterat belopp och en differens på kronor redovisas. Huvudverksamhetens nettokostnader var i regionförbundets budget fastställda till 19,56 miljoner kronor för hela året (26,32 miljoner kronor i kostnader och 6,76 miljoner kronor i externa intäkter). Till detta kom de statliga, regionala utvecklingsmedlen på 17,48 miljoner kronor som regionförbundet disponerar för projektverksamhet (1:1-anslaget). Dessa medel ingår inte i förbundets budgetomslutning utan är en särskild projektbudget där regionförbundet har beslutanderätt Inrapportering av genomförda, förbrukade projektmedel har skett till Tillväxtverket och regionförbundet har fått del av hela det anvisade regionala, statliga utvecklingsanslaget. Regionförbundet har också möjlighet att utöver ordinarie 1:1-anslag rekvirera medel för uppföljning och utvärdering av de insatser som finansieras av anslaget. Under 2014 har kronor rekvirerats från Tillväxtverket för sådan uppföljning/utvärdering. Under året har inga större insatser inom ramen för länstransportplanen förekommit. Arbetet inom En Bättre Sits och det storregionala Östra Mellansverigesamarbetet har inte genomfört så många utvecklingsinsatser som man trodde vid årets början. Utredningar kring Ostlänken och Skavsta har inte heller kostat så mycket som budgeterat och ett utvecklingsprojekt kring Skavsta startar 2015 i stället för Insatserna kring cykelstrategin har inte heller kostat så mycket som budgeterats. Det är främst projektet kring biogas som inte förbrukat budgeterat belopp. Det behövde göras betydligt mer research före utredningar och testaktiviteter kunde startas. Arbetet med regional samhällsplanering har inte startat under året på grund av personalförändringar på kontoret. Inom målområdet finns även en budgetpost för strategi för jämställd tillväxt. Där har insatser bedrivits utan att det genererat kostnader. Mål I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens Sörmland har starka samband med omvärlden Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Övriga insatser TOTAL NETTOKOSTNAD Budget helår Utfall helår Prognos i delårsbokslut Avvikelse budget-utfall Inom detta målområde har en budgetavvikelse på kronor redovisats. Här kan man konstatera fyra större avvikelser mot budget. Det ena är att den satsning på den sörmländska industrins styrkeområden, som länets innovationsråd med länsstyrelsen och regionförbundet initierade, inte kom igång med full kraft. Det förde också med sig att den extra affärsrådgivning som Almi skulle ha genomfört inte blev av. Då detta upptäcktes, vid slutet av sommaren samtidigt som Almi upplevde ett hårt tryck på rådgivningen till invandrarföretag, tog styrelsen ett beslut att omdestinera den budgetposten till Almi IFS i stället. Insatser utöver Sörmlandsstrategins mål På detta område har en större budgetavvikelse på kronor redovisats. En stor del av denna avvikelse härrör till regionförbundets engagemang i EU:s strukturfonder. Vid budgetering antogs att programmen för strukturfonderna skulle vara antagna av EU-kommissionen och vara fullt aktiva under Så blev det inte och de antogs först i december. Flera av de insatser som regionförbundet planerat som stödinsatser för medlemmarna genomfördes därför inte. Med detta följde även att insatserna i internationella nätverk där regionförbundet är representerat haft något färre aktiviteter än planerat. Under året har regionförbundet inte heller deltagit i så många av Reglabs aktiviteter som var tänkt i budgeten. 6 Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2014 på en miljon kronor Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2014 på en miljon kronor. 43

225 225 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Sidoverksamhetens ekonomi Politiska styrningens ekonomi Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning Regionförbundet Sörmland har sedan 2003 varit formell huvudman för olika insatser på vård- och omsorgsområdet. Under 2014 genomfördes en utredning kring den framtida strukturen för samverkan inom socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland. Utredningens förslag presenterades för regionstyrelsen i juni 2014 och efter godkännande skickades den till samtliga huvudmän för antagande av en förändring inför Från och med 2015 kommer verksamheten att ingå i en gemensam nämnd där landstinget är värdkommun. Under 2014 har dock regionförbundet varit huvudman för nedanstående områden. FoU i Sörmland Driftverksamheten kring projektet FoU i Sörmland (tidigare FoU Äldre) fördes från och med 2008 över till Eskilstuna kommun, enligt ett avtal mellan parterna. Regionförbundet står som samordnare av projektets ekonomi, vilket innebär att förbundet rekvirerar avgiften från förbundets medlemmar, som sedan överförs till Eskilstuna kommun. De medlemsintäkter som fakturerats av regionförbundet har i sin helhet överförts till kommunen. Därmed har ett nollresultat för verksamheten uppnåtts. Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland Kommuner och landsting i Sörmland har enats om en avsiktsförklaring för stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling. Verksamheten bedrivs i projektform med Regionförbundet Sörmland som formell projektägare. Projektet leds av länsstyrgruppen för närvård. Länet har beviljats statliga medel via SKL till en gemensam tjänst som processledare/social handläggare. Delar av medlen som beviljats för 2014 har överförts till 2015 på grund av att projektet, som skulle ha startat 2010 blev förskjutet till 2011 och denna förskjutning har även påverkat I 2015 års budget är medel avsatta för att finansiera tjänsten som samverkansstrateg även om den formellt övergått till landstinget genom en verksamhetsövergång. Kostnaderna för den politiska styrningen avser sammanträdesarvoden till regionförbundets förtroendevalda samt fasta arvoden till styrelsens presidium och arbetsutskott. Kostnader för regionförbundets revisorer ingår också. För hela året är en kostnad på 2,1 miljoner kronor budgeterad för den politiska styrningen och utfallet är 1,48 miljon kronor. I budgeten och utfallet ingår även arvoden till politiker i kompetensberedningen och infrastrukturberedningen. Det är främst kostnader för arvoden samt sammanträden som varit lägre än budget och även i jämförelse med föregående år. Årsbudgeten för förbundskontorets kostnader uppgår till 16,4 miljoner kronor. Kostnaden för förbundskontoret blev 17,27 miljoner kronor. I prognosen vid delårsbokslutet beräknades ett utfall i nivå med budget för helåret. Kostnaderna blev cirka kronor högre i jämförelse med budget och prognos, på grund av en högre avsättning till pensionsstiftelsen än beräknat. Personal Den huvudsakliga kostnaden för förbundskontoret är personalkostnader. Personalkostnaderna för förbundskontoret var för 2014 budgeterade till 12,7 miljoner kronor och resultatet blev 13,16 miljoner kronor. Det förklaras av en extra avsättning till pensionsstiftelsen (se vidare om pensionsskuld). Dock har lönekostnaderna varit lägre än budget på grund av personalomsättning på kontoret, att sjukskrivningar inte ersatts med vikarier samt att lönekostnader har finansierats inom ramen för vissa projekt som finansieras av EU-bidrag. Antalet tillsvidareanställda vid kontoret var vid årets slut 18 personer, varav tretton kvinnor och fem män. Enligt beslut i regionsstyrelsen har den fasta bemanningen utökats med en infrastukturstrateg under året. Regionförbundet har också kompletterat sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Under året har en betydande personalomsättning skett och förutom tillsättningen av den nya infrastrukturtjänsten har fem (av sex) tillsvidaretjänster återbesatts med nya personer under året. Två tjänster har tillsatts med vikarier under året. Sjukfrånvaron har varit 6,72 procent, vilket är högre jämfört med föregående år (2,24 procent, 2013). Det är främst relaterat till långtidssjukskrivning. Regionförbundet är anslutet till företagshälsovården och subventionerar kostnaden för olika motionsaktiviteter. Det finns också en process för hur rehabilitering ska ske. Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde under året statliga medel till regionförbundet på 1,94 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Pensionsskuld Den av KPA framräknade pensionsskulden för regionförbundet uppgick vid 2014 års slut till cirka 9,56 miljoner kronor. Behållningen i SKL:s pensionsstiftelse, där regionförbundets pensionsreserv är placerad, har under året ökat med cirka kronor och uppgick vid årsslutet till 10 miljoner kronor. I och med det rådande ränteläget är förväntningarna för 2015 låga på avkastning från stiftelsens ränteportfölj. Eftersom kontoret utökat sin bemanning med en tjänst (infrastrukturstrateg) kommer även pensionsskulden att bli högre. Därför har en avsättning på kronor gjorts. Övriga kostnader Övriga kostnader för förbundskontoret som till exempel kostnader för lokaler, kontorsmaterial och tjänster var budgeterade till 3,7 miljoner. Utfallet är 4,1 miljoner. Det beror på att konsultkostnader varit högre än budgeterat eftersom personalomsättningen på förbundskontoret lett till ökat behov av att komplettera med konsulttjänster. Förbundet har under året köpt tjänster för bland annat löne- och ekonomiadministration samt för drift och underhåll av datasystem och datakommunikation. Även kontorstjänster i form av bland annat post- och kopieringsservice har köpts externt. Regionförbundet hyrde under året lokaler av Klövern Magasinet AB

226 226 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Allmänna redovisningsprinciper Löner Resultaträkning Regionförbundet Sörmland tillämpar Kommunal Redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Löner redovisas enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Avläsning sker i december varje år. Förändringen av skulden redovisas under verksamhetens kostnader och är fördelad per verksamhet. Resultaträkning (i tusen kronor) Rörelsens intäkter med mera Nettointäkter Not Årsredovisningen Årsredovisningen är uppställd enligt KRL, men uppställningen på resultaträkningen är annorlunda eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Den använda uppställningsformen bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. Sociala avgifter interndebiteras med procentuella omkostnadspålägg vid lönebokföringen. Pensionsförpliktelser KLR anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Övriga rörelseintäkter Summa intäkter med mera Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader , , Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Avskrivningar Som anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och inventarier - tre till fem år Regionförbundets samtliga pensionsförpliktelser är intjänade efter Regionförbundet har avsatt medel i SKL:s pensionsstiftelse och tillgångarna där överstiger beräknad skuld i bokslutet Ansvarsförbindelser Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt redovisas som åtagande och ska betalas inom ett till fem år. Alla leasingavtal betraktas som operationella, och redovisas under övriga ansvarsförbindelser. En tillläggsupplysning om leasingavtal och deras giltighetstid redovisas enligt rekommendationen från RKR. Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat från finansiella poster Periodens resultat Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, med mera ,13-0,13-6, , ,03 6 0,95 Justerat resultat enligt balanskrav KRL Finansiella anläggningstillgångar Bidrag Aktier och räntebärande värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre. Regionförbundet beviljar bidrag för projekt i samband med att verksamhetsplanen beslutas och även löpande under året. Kostnaden för bidraget bokförs när utbetalning sker i samband med att regionförbundet har fakturerats eller bidrag har rekvirerats från projektet. Det innebär att regionförbundet kan ha åtagande för beviljade medel som inte utbetalats

227 227 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Balansräkning Kassaflödesanalys Balansräkning (i tusen kronor) Not Kassaflödesanalys (i tusen kronor) TILLGÅNGAR Likvida medel vid periodens början 1 januari Anläggningstillgångar Inventarier, datorer och installationer Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar , , Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Summa tillförda medel ,0 6 2, Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL , ,0 Förändring av rörelsekapital exklusive likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar Investeringar i övriga anläggningstillgångar Summa nettoinvesteringar , ,0 Eget kapital - därav periodens resultat Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder ,13-6, , , FINANSIERING Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder Summa finansiering Förändring av likvida medel Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar vid årets slut ,13-6, , , SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Ansvarsförbindelser 31 december Pensionsförpliktelser enligt KPA Tillgångar i pensionsstiftelse Regionförbundets leasingavtal är operationella

228 228 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Noter Noter (i tusen kronor) Noter (i tusen kronor) Not 4 Personalkostnader Löner och ersättningar till anställda Not 1 Nettointäkter Medlemsavgifter 8 Regionala medel länsstyrelsen Medlemsavgifter FoU Uppdragsintäkter och regionala medel Summa nettointäkter , , Arvoden, uppdragstagare Bilersättningar, traktamenten Delsumma löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Övriga personalkostnader , , Not 2 Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Återbetalning AFA (2013), externa föreläsningar med mera Summa övriga rörelseintäkter Summa sociala avgifter och pensioner Summa personalkostnader Antal anställda, årarbetare och sjukfrånvaro Not 3 Övriga externa kostnader Bidrag och medfinansiering Konsultkostnader för projekt Gemensamma konsultkostnader Lokalkostnader Kontors- och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Datakommunikation, telefon, porto och kopiering Redovisningstjänster och revision Konferenser och sammanträden som arrangerats Konferenser och sammanträden som arrangerats och vidarefakturerats Resekostnader Information Övriga kostnader Summa övriga externa kostnader , , , , , , Antal tillsvidareanställda (per 30 november respektive år) Män Kvinnor Totalt Faktisk arbetad tid - årsarbetare (tjänstgöringsgrad, sjukfrånvaro, föräldra- och tjänstledigheter med mera påverkar utfallet) Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timanställda Totalt Sjukfrånvaro i % Ålder Totalt Antal ,8 2,1 0,0 18,9 % 0,00% 15,65% 0,89% 6,72% -2,13-0,13-6,64 Antal 4-2, ,03 16,3 1,70,95 0,1 18,1 % 2,40% 1,16% 3,59% 2,24% 8 Medlem Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Nyköpings kommun Avgift för 2014 helår kr Medlem Flens kommun Trosa kommun Oxelösunds kommun Avgift för 2014 helår kr Män Kvinnor Totalt 0,68% 8,76% 6,72% 2,66% 1,05% 2,24% Katrineholms kommun Strängnäs kommun Gnesta kommun Vingåkers kommun Varav sjukfrånvaro > 60 dagar av total sjukfrånvaro 56,36% 69,12%

229 229 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (i tusen kronor) Noter (i tusen kronor) Not 5 Avskrivningar Årets avskrivningar Nedskrivningar Summa avskrivningar , ,03 Not 10 Likvida medel Bankmedel likvidkonto Bankmedel Escrow Handkassa Summa , , Not 6 Materiella anläggningstillgångar Ingående ackumulerade anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangeringar, försäljningar med mera Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Not 11 Not 12 Kortfristiga placeringar Penningmarknadsfond Mega Eget Kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Utgående eget kapital Utrangeringar, försäljningar med mera Not 7 Not 8 Not 9 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Finansiella anläggningstillgångar, aktier Nyköping-Östgötalänken AB, organisationsnummer , ägarandel 18,6 % Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, organisationsnummer , ägarandel 8,5 % Övriga fordringar Redovisad moms Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,13-0,13-6, , , , Not 13 Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter och pensioner Semesterlöneskuld och upplupna löner Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner Löneskatt, 24,26 % Summa Pensionsreserv i SKL:s pensionsstiftelse Avsättning i bokslut Summa ,13-0,13-6, , , , Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader övrigt Upplupna intäkter projekt Upplupna intäkter övrigt Periodiserade leverantörsfakturor Not 15 Leasingavtal med mera Regionförbundets samtliga leasingavtal är operationella. Inget av leasingavtalen överstiger 3 år Preliminära ankomstregistrerade leverantörsfakturor

230 230 Oxelösunds hamn

231 231 Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se

232

233

234

235

236

237

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Tillkommande ärenden till kommunfullmäktiges sammanträde

Tillkommande ärenden till kommunfullmäktiges sammanträde 1 (1) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommunsekretariatet Datum 2015-03-16 Vår handläggare Per Pettersson Sjöberg Tillkommande ärenden till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-03-16 1. Kompletterande val av

Läs mer

Kommunledningsförvaltningen, Stadshuset Gröna Kulle

Kommunledningsförvaltningen, Stadshuset Gröna Kulle KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-08-17 1 Plats och tid Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm klockan 18.00 21.05 Beslutande Beslutande ersättare Ersättare Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats

Läs mer

Tillkommande ärenden Beteckning Sid

Tillkommande ärenden Beteckning Sid 1 1 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-08-17 Tillkommande ärenden Beteckning Sid Entledigande av ersättare i kommunstyrelsen Entledigande av ledamot i service- och tekniknämnden Meddelande: Länsstyrelsen

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Sammanträdande organ. Tid kl. 09:00 Plats. Viadidaktnämnden. Åbrogården, Vingåker

Sammanträdande organ. Tid kl. 09:00 Plats. Viadidaktnämnden. Åbrogården, Vingåker 1 KALLELSE VIADIDAKT 2017-11-06 Sammanträdande organ Viadidaktnämnden Tid 2017-11-13 kl. 09:00 Plats Åbrogården, Vingåker Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Ks 2010:414 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige

Läs mer

STRATEGI HANDLINGSPLAN

STRATEGI HANDLINGSPLAN Bakgrund Processen Projektet startade under hösten 2014 och har genomförts genom workshops, informationsmöten, medborgardialoger, enkäter, sammanställningar och avstämningar med representanter från kommunen,

Läs mer

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm. Godkännande

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm. Godkännande Sida 1 (6) 2016-03-08 Handläggare Fariba Daryani 08-508 400 34 Till Trafiknämnden 2016-04-14 Lovisa Strandlund 08-508 261 31 Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm. Godkännande Förslag till beslut

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt Handelspolicy 2016 Om handelspolicyn Handel är en viktig näring och tillväxtfaktor för Östersund. Kommunen har ett stort upptagningsområde som sträcker sig till länets övriga kommuner liksom till Norge.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikavdelningen 1(6) Hanna Zakrisson 046-359 47 84 hanna.zakrisson@lund.se Tekniska nämnden Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge Dnr TN 2019/0321 Sammanfattning

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 181 KS/2018:238. Policy för resor, transport och fordon

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 181 KS/2018:238. Policy för resor, transport och fordon Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 181 KS/2018:238 Policy för resor, transport och fordon Bakgrund Mjölby kommun har flera riktlinjer för resor och fordon

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

KF Ärende 18. Medborgarförslag om fler cykelvägar

KF Ärende 18. Medborgarförslag om fler cykelvägar KF Ärende 18 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2018-05-06 KS 2017.0399 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Bosse Björk Svar på medborgarförslag om fler cykelvägar Sammanfattning Detta medborgarförslag väcktes

Läs mer

Beredning Ärendet har beretts av stadsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret.

Beredning Ärendet har beretts av stadsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Carlsson Ingemar Forsell Tommy Datum 2018-04-18 Diarienummer KSN-2016-2360 KSN-2017-2014 Kommunfullmäktige Motion av Stefan Hanna (C) om fler parkbänkar för äldre samt

Läs mer

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0065/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Förslag till

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 308 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Beslut om program för uppföljning av privata utförare

Beslut om program för uppföljning av privata utförare TJÄNSTEUTLÅTANDE Kansliavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:76-003 2018-05-09 1/2 Beslut om program för uppföljning av privata utförare Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

4: Revidering av Personalpolicy Gävle kommunkoncern Delges:

4: Revidering av Personalpolicy Gävle kommunkoncern Delges: Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2018-09-24 4: Revidering av Personalpolicy Gävle kommunkoncern Delges: Kommunkoncernens nämnder och bolag. Dnr 18KS58 Beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med

Läs mer

Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017

Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 KF 20:1 KF 20:2 KF 20:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016:675-014 2017-01-03 1/2 Handläggare Kristina Welin 0152-29245 Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 Förslag till

Läs mer

Förändring i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för kollektivtrafiken inom Södermanlands län

Förändring i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för kollektivtrafiken inom Södermanlands län Dnr KS/2012:339-049 Handläggare: Förändring i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för kollektivtrafiken inom Södermanlands län Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Au 147 Reviderad delegationsordning vid försäljning/förvärv av mark och fastigheter vid brådskande ärenden, delegation till Kommunstyrelsen

Au 147 Reviderad delegationsordning vid försäljning/förvärv av mark och fastigheter vid brådskande ärenden, delegation till Kommunstyrelsen STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 8 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 Ks 97 KS/2012-0317 Au 147 Reviderad delegationsordning vid försäljning/förvärv av mark och fastigheter vid brådskande ärenden,

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

KF Ärende 13. Löpnummer i Politikerrummet: 26. Medborgarförslag om gratis bussresor på dagtid

KF Ärende 13. Löpnummer i Politikerrummet: 26. Medborgarförslag om gratis bussresor på dagtid KF Ärende 13 Löpnummer i Politikerrummet: 26 Medborgarförslag om gratis bussresor på dagtid Tjänsteskrivelse 2013-08-26 SBN 2012.0131 Handläggare: Kristin Södergren Samhällsbyggnadsnämnden Svar på återremiss

Läs mer

Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting

Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november 2017 44 Paragraf KS-2017/2297.109 Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting

Läs mer

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016 Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,

Läs mer

Handelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss

Handelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Davidsson 2017-02-17 KS 2017/0050 0480-450 061 Kommunstyrelsens arbetsutskott Handelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss Förslag till

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Strategisk inriktning för företagsområden. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Strategisk inriktning för företagsområden. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (6) 2016-08-29 Handläggare Hans-Olov Blom 08-508 287 33 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Strategisk inriktning för företagsområden. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Parkeringsstrategi 1(5)

Parkeringsstrategi 1(5) 1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen)

Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen) Ärende 12 Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen) Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2015-04-23 SBN 45 SBN 2014.0292 Tärnan 14 (gamla brandstationen) - försäljning

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

1\atrineholms kommun. Ateljen klockan 13.15 13.35. Johan Hartman (M), Ewa Gallhammar (FP) och Inger Fredriksson (C) Tony Karlsson (S)

1\atrineholms kommun. Ateljen klockan 13.15 13.35. Johan Hartman (M), Ewa Gallhammar (FP) och Inger Fredriksson (C) Tony Karlsson (S) 1\atrineholms kommun PERSONALUTSKOTTET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-12-04 1 Plats och tid Beslutande Ateljen klockan 13.15 13.35 Johan Hartman (M), Ewa Gallhammar (FP) och Inger Fredriksson (C) Beslutande

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 193 Dnr KS/2017:103. Arbetsutskottets föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 193 Dnr KS/2017:103. Arbetsutskottets föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2017-11-27 1 (1) Sida 193 Dnr KS/2017:103 Motion angående rapportering av enkla hinder i publik miljö - svar Bakgrund En motion har lämnats

Läs mer

Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan

Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan Tjänsteskrivelse 1(6) Koncernstaben KS-2017-00415-1 Ulrika Edlund Strategisk samhällsutveckling Kommunfullmäktige Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan Förslag till beslut Koncernstaben

Läs mer

Sammanträdesdatum Ärenden: 72 Remiss bostads- och lokalförsörjningsplan... 2

Sammanträdesdatum Ärenden: 72 Remiss bostads- och lokalförsörjningsplan... 2 Ärenden: 72 Remiss bostads- och lokalförsörjningsplan... 2 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Blad Plats och tid Samhällsbyggnadsförvaltningens sammanträdesrum kl 08:30 11:00 Beslutande

Läs mer

Motion av Stefan Hanna (C) om att anlägga pendlarparkeringar

Motion av Stefan Hanna (C) om att anlägga pendlarparkeringar KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per (KLK) Gjerstad Sofia (SBF) Gustafsson Hassaine Nina (UPAB) Datum 2017-04-11 Diarienummer KSN-2015-2446 Kommunstyrelsen Motion av Stefan Hanna (C) om att

Läs mer

I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSOUTSKOTTET 2013-04-10 1 Platsochtid KTS-salen, Vita Huset, klockan 10-11.35 Beslutande Anneli Hedberg (S) ordförande, Bengt Andersson (M) vice ordförande,

Läs mer

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Trafikpolicy för Sollentuna kommun Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva

Läs mer

Hej, Beslut från landstingsstyrelsens sammanträde den 17 oktober finns bifogat. Hälsningar Emma Gustafsson TRN

Hej, Beslut från landstingsstyrelsens sammanträde den 17 oktober finns bifogat. Hälsningar Emma Gustafsson TRN TRN 2017-0052-189 Från: Gustafsson, Emma Till: Landstinget Funk Ärende: 142/17 LS Remissyttrande - RUFS 2050 - Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Datum: den 14 november 2017

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Sammanträdande organ. Tid kl. 09:00 Plats. Service- och tekniknämnden. Jakobsdal

Sammanträdande organ. Tid kl. 09:00 Plats. Service- och tekniknämnden. Jakobsdal KALLELSE Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN 2017-06-15 Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid 2017-06-22 kl. 09:00 Plats Jakobsdal Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-09-03

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-09-03 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-09-03 28 (33) 116 KÖP AV COOPS FASTIGHETER, DALSKOGEN 1:1, 1:36 och 1:39 Dnr: LKS 2014-359-253 Konsumentföreningen Bohuslän-Älvsborg ekonomisk

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Cykelförmåner - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Andreas Novotny (MP)

Cykelförmåner - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Andreas Novotny (MP) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 18 Paragraf Diarienummer KS-2013/121.194 Cykelförmåner - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-01-12 4 KS 409/16 Uppdaterade riktlinjer för resor Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar

Läs mer

Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen som remitterade den till fritids- och kulturnämnden.

Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen som remitterade den till fritids- och kulturnämnden. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-01-10 Blad 15 Ks12 Au 178 Dnr 136/2008-101 Svar på motion om Arboga som allergianpassad kommun Göran Edlund, FP, och Marianne Samuelsson, FP,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 133 KS 77/18 Avsiktsförklaring gällande Mölndals stads närvaro i Industrikärnan, Forsåker Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Läs mer

Översiktsplan för Borås

Översiktsplan för Borås Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Tjänsteskrivelse 2017-12-22 Handläggare Julia Karlsson, Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsen Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till beslut 1. Mål för riktlinjer

Läs mer

Godkännande av AB Strömstadslokalers förvärv av fastigheten Blåmesen 10, Strömstads kommun

Godkännande av AB Strömstadslokalers förvärv av fastigheten Blåmesen 10, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 33 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 73 Ks 103 Au 110 KS/2015 0166 Godkännande av AB Strömstadslokalers förvärv av fastigheten Blåmesen

Läs mer

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre

Läs mer

9. Anmälan av delegationsbeslut STN/2017:109, STN/2017:110, STN/2017:111, STN/2017: Meddelanden

9. Anmälan av delegationsbeslut STN/2017:109, STN/2017:110, STN/2017:111, STN/2017: Meddelanden 1 KALLELSE SERVICE OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN 2017-12-07 Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid 2017-12-14 kl. 13:15 Plats Jakobsdal Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande

Läs mer

Kv Repslagaren: Parkeringsutredning

Kv Repslagaren: Parkeringsutredning Handläggare Shahriar Gorjifar Tel 010 505 99 68 Mobil 070 172 69 23 E-post shahriar.gorjifar@afconsult.com Datum 2018-07-04 Projekt-ID 749454 Kund FABO Kv Repslagaren: Parkeringsutredning ÅF Infrastructure

Läs mer

Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 yttrande över remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2014

Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 yttrande över remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2014 stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Dnr 1.5.1.-336/2014 Sida 1 (5) 2014-07-02 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 20 032 Till stadsdelsnämnd Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

69 Svar på motion Bättre koll på bilköerna (KSKF/2018:326)

69 Svar på motion Bättre koll på bilköerna (KSKF/2018:326) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-03-26 Sida 1(2) 69 Svar på motion Bättre koll på bilköerna (KSKF/2018:326) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservationer Stefan

Läs mer

Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB

Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB Styrdokument Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.11) Godkänd av kommunfullmäktige, 229 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-11-17,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län 2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

POLICY VATTEN OCH AVLOPP POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Svar på motion om att Eskilstuna behöver tillgång till toaletter, duschrum och förvaringsskåp

Svar på motion om att Eskilstuna behöver tillgång till toaletter, duschrum och förvaringsskåp Kommunstyrelsen 2018-10-15 Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2018:94 Anna-Maarit Tirkkonen 016-710 24 28 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om att Eskilstuna behöver tillgång till toaletter, duschrum

Läs mer

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 4 Diariekod: 146 Kommunstyrelsen Svar på motion väckt av Larissa Karimson (MP) om att alla offentliganstäilda i Sollentuna

Läs mer

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut

Läs mer

Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun

Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun 1 (4) Handläggare: Elisabeth Mårell Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting

Läs mer

Sammanträdande organ Tid Plats

Sammanträdande organ Tid Plats KALLELSE Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-12-02 Sammanträdande organ Tid Plats Vård- och omsorgsnämnden Torsdagen den 10 december 2015 kl 13.00 OBS! Vård- och omsorgsförvaltningen, Upplandsgatan

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

8. VA-taxa uppdrag till Västervik Miljö & Energi AB

8. VA-taxa uppdrag till Västervik Miljö & Energi AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 19 (51) 2016-10-31 Kf 8. VA-taxa uppdrag till Västervik Miljö & Energi AB Ks 337 Fjärrvärmeavgift, VA-taxa och elnätsavgifter från 1 januari 2017 information och

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

7. Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/

7. Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 10 (39) 2017-03-27 Kf Ks 94 7. Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/383-101 Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2015, ekonomisk planering 2016-2017 att ta

Läs mer

107 Svar på motion Inför trygghetsbelysning och kaosbelysning i Eskilstunas utsatta områden (KSKF/2018:443)

107 Svar på motion Inför trygghetsbelysning och kaosbelysning i Eskilstunas utsatta områden (KSKF/2018:443) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-30 Sida 1(3) 107 Svar på motion Inför trygghetsbelysning och kaosbelysning i Eskilstunas utsatta områden (KSKF/2018:443) Beslut Förslag till kommunfullmäktige

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-04-11 67 KS 103/18 Riktlinje för intern klimatväxling Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen En stadsövergripande

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Protokollet förvaras på kultur- och fritidsförvaltningen

Protokollet förvaras på kultur- och fritidsförvaltningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Plats och tid Höken, vån 3, Folkets Hus, Ludvika, tisdagen den 15 maj 2018, kl 9.00-10.15 Beslutande ledamöter Sten G Johansson (V) Susanne Andersson (S)

Läs mer

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering www.pwc.se Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Bakgrund utvecklas med en ökad befolkning och byggnation

Läs mer

Pat Werner (S), Anneli Hedberg (S), Ewa Gallhammar (FP) Karin Frisk (S), Tony Karlsson (S)

Pat Werner (S), Anneli Hedberg (S), Ewa Gallhammar (FP) Karin Frisk (S), Tony Karlsson (S) ~~ ~ TI 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL PERSONALUTSKOTTET 2014-12-03 1 Plats och tid Atelj en, Nämndhuset klockan 13.15 13.45 Beslutande Pat Werner (S), Anneli Hedberg (S), Ewa Gallhammar

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 februari 2018, rev 10 april 2018 Marköverlåtelseavtal.

Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 februari 2018, rev 10 april 2018 Marköverlåtelseavtal. KF Ärende 8 Marköverlåtelseavtal mellan Karlskoga kommun och Innobo Produktion AB avseende avtal om bebyggelse inom del av fastigheterna Bregården 2:48, Orren 2, 3, 4, 5, 6 och 7 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum

Läs mer

Tilläggslista. Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017

Tilläggslista. Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017 Tilläggslista Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017 Inkomna frågor Inkommen fråga från Gunnar Brådvik (L) ställd till kultur- och fritidsnämndens ordförande Elin Gustafsson (S) angående biblioteket

Läs mer